Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående inrättandet av en lotsverkets båtlånefond.

1937-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:122, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående inrättandet av en lotsverkets båtlånefond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

Nr 122.

Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående

inrättandet av en lotsverkets båtlånefond.

(lia avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1937/1938 hade Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning, bilaga

9, under rubriken Fonden för förlag till statsverket, punkt 6, föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, såsom kapital för Lotsverkets båtlånefond beräkna ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition

(nr 164), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,

bland annat, att

dels besluta, att en fond, benämnd lotsverkets båtlånefond, skall inrättas,

från vilken må, i huvudsaklig anslutning till av departementschefen i berörda

statsrådsprotokoll angivna grunder, utlämnas lån till lotspersonal för anskaffande

av motorbåtar för tjänstebruk eller för reparation eller ombyggnad

av sådana båtar;

dels ock såsom kapital för Lotsverkets båtlånefond för budgetåret 1937/

1938 under utgifter för kapitalökning och under rubriken Fonden för förlag

till statsverket anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Departementschefen har erinrat därom (sid. 105 i propositionen nr 164),

att lotsförfattningssakkunniga framlagt förslag om inrättande av en båtlånefond

för lotsverket, från vilken befattningshavarna skulle kunna erhålla lån

till bestridande av vissa med båthållningsskyldigheten förenade kostnader.

Jämväl statens organisationsnämnd hade i sitt betänkande rörande lotsverket

framlagt enahanda förslag, vilket tillstyrkts av såväl statskontoret som kommerskollegium

och lotsstyrelsen. Samma ståndpunkt hade intagits av lotsverkssakkunniga.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

Den lotspersonal, vilken det åligger att hålla tjänstebåtar, måste i ej oväsentlig

utsträckning skuldsätta sig i och för kapitalanskaffning för nyförvärv

eller mera omfattande reparationer av dylika båtar. Enligt av lotsstyrelsen

på sin tid verkställd utredning utgjorde sålunda den 1 november

1934 antalet lån härför 76 stycken till ett sammanlagt belopp av 352,000

kronor. Det synes uppenbart, att, särskilt sedan tjänstebåtsbeståndet nu
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami Nr 122—127. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

mera till övervägande delen motoriserats, anskaffning av erforderligt kapital

för här förevarande ändamål är ägnad att mången gång medföra svårigheter

för lotspersonalen. Enligt vad upplysts har också under gångna år erfarenheten

inom lotsstyrelsen givit vid handen ett förefintligt behov av att statsverket

i ifrågavarande avseende träder hjälpande emellan. Förslaget att i

sådant syfte inrätta en särskild fond, på sätt redan skett vid tullverket, finner

jag mig därför höra tillstyrka.

Lånerörelsen bör handhavas av lotsstyrelsen enligt av Kungl. Majit utfärdade

föreskrifter.

I tråga örn utlåningen från londén synes mig lämpligen böra meddelas bestämmelser

i huvudsak överensstämmande med deni, vilka i brev till generaltullstyrelsen

den 30 juni 1934 av Kungl. Majit fastställts för lån från tullverkets

båtlånefond. I enlighet härmed bör gälla i stort sett följande.

Lån må utlämnas till lotspersonal för anskaffande, reparation eller ombyggnad

av motorbåt för tjänstebruk. Lån bör kunna beviljas till belopp,

motsvarande hela anskaffnings- eller reparationskostnaden. Lotsstyrelsen

bör äga att vid beviljande av lån fastställa de särskilda villkor för lånebeloppets

lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade i syfte att trygga beloppets

användande till avsett ändamål. Lån från fonden skall återbetalas

inom tid och på sätt lotsstyrelsen föreskriver, därvid dock amorteringstiden

icke må bestämmas längre än som svarar mot den beräkneliga tiden för den

ifrågavarande motorbåtens tjänstduglighet. Räntan å lånen synes — i överensstämmelse

med den ståndpunkt, som i statsverkspropositionen intagits beträffande

räntefoten för vissa nuvarande utlåningsfonder — böra bestämmas

till 4 procent, med skyldighet för låntagaren att framdeles vidkännas den

höjning av räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till utvecklingen av den

effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden prövar påkallad.

Liksom beträffande lån från tullverkets båtlånefond är fallet torde krav

på ställande av säkerhet för lånen böra eftergivas. Då nämligen anskaffande

av säkerhet för mången låntagare sannolikt skulle komma att möta svårigheter,

skulle genom uppställande av krav därå den föreslagna lånefonden

till stor del förlora sitt värde. Jag erinrar i detta sammanhang örn de i förslaget

till kungörelse angående tjänstebåtarna vid rikets lotsplatser intagna

avyttrings- och utmätningsförbuden beträffande lotspersonalens tjänstebåtar.

I enlighet med förslag av riksräkenskapsverket redovisas tullverkets båtlånefond

i tullverkets räkenskaper å en särskild diversemedelstitel och har

alltså icke inordnats bland statens utlåningsfonder. Såsom skäl för ifrågavarande

förslag anförde på sin tid riksräkenskapsverket, att lånerörelsen

icke avsåge att tillgodose ett lånebehov av den allmänna natur, som inrymdes

under statens i riksliuvudboken redovisade utlåningsfonder, utan allenast

inginge såsom ett led i tullverkets medverkan vid finansieringen av den av

verkets egna befattningshavare tillhandahållna båtmaterielen. I anslutning

till det sagda anser jag, att beträffande lotsverkets båtlånefond bör i bud”

gettekniskt hänseende tillsvidare förfaras så, att fonden redovisas av lotsstyrelsen

i dess räkenskaper å en särskild diversemedelstitel.

I fråga örn kapitalanvisning till tullverkets båtlånefond föreslog Kungl.

Majit i proposition nr 171 till 1934 års riksdag, att anslag för ändamålet

skulle utgå av lånemedel och i riksstaten upptagas under utgifter för kapitalökning

och under rubriken fonden för förlag till statsverket. I sin skrivelse

i ämnet (nr 330) anförde riksdagen, att riksdagen icke kunnat medgiva, att

medlen anvisades i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit. De för fondens

inrättande erforderliga medlen syntes enligt riksdagens mening böra bestridas

av tullverkets egna inkomster och alltså i riksstaten anvisas såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

3

extra anslag att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Efter samråd

med chefen för finansdepartementet har jag emellertid funnit övervägande

skäl tala för att anslag för nu förevarande ändamål, vilket avser icke en verklig

utgift utan ett förlagslån, därå skall gäldas ränta i vanlig ordning, bör

anvisas under utgifter för kapitalökning och utgå av lånemedel. Anslaget

torde i riksstaten böra upptagas under fonden för förlag till statsverket. Ränteinkomsterna

böra tillföras riksstatstiteln »övriga diverse inkomster».

I enlighet med vad lotsstyrelsen anfört torde kapitalökningsanslaget för

fonden böra beräknas till 300,000 kronor.

I anslutning till vad i ärendet förutsatts anser jag, att möjlighet bör föreligga

för befattningshavare, som vid tiden för fondens tillkomst häftar i skuld

för tjänstebåt, att för infriande av sådan skuld efter lotsstyrelsen beprövande

få lån ur fonden, dock högst till det belopp, som motsvarar båtens värde.

Motsvarande medgivande lämnades vid inrättandet av tullverkets båtlånefond.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag om

inrättandet av en lotsverkets båtlånefond liksom ej heller mot det ifrågasatta

sättet för kapitalanvisning till densamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att en fond, benämnd lotsverkets båtlånefond,

skall inrättas, från vilken må, i huvudsaklig anslutning till

av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 19 februari 1937 angivna grunder, utlämnas

lån till lotspersonal för anskaffande av motorbåtar för

tjänstebruk eller för reparation eller ombyggnad av sådana

båtar;

b) såsom kapital för Lotsverkets båtlånefond för budgetåret

1937/1938 under utgifter för kapitalökning och under

rubriken fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 300,000 kronor.

Stockholm den 30 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

PETRUS NILSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Hansén, Borell, Holmström, Lindström, Rahmn, Magnusson, Bäcklund och Englund;

samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Strindlund,

Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Andersson i Höör, Andersson i Prästbol,

Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård, Weijne och Bergvall.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående inrättandet av en lotsverkets båtlånefond. s. 3 i texten