Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ytterligare utbyggnad av turiststationen vid Storlien m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ytterligare utbyggnad av turiststationen vid Storlien m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 135.

1

Nr 135.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lån för ytterligare utbyggnad av turiststationen

vid Storlien m. rn. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 200, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen anförts och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, må dels till föreningen för skidlöpningens

främjande i Sverige för ytterligare utbyggnad av turiststationen

Högfjället vid Storlien av statens järnvägars rörelsemedel lämnas ett lån av

515,000 kronor, dels ock under den tid, amorteringen av sagda lån pågår, till

annuitetens bestridande tillskjutas ett årligt bidrag av högst 14,500 kronor,

att utgå av statens järnvägars trafikmedel.

I två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 234, av herr

N. Andersson och den andra inom andra kammaren, nr 459, av herr W. Annér

m. fl. har hemställts, att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts proposition

nr 200 måtte anhålla hos Kungl. Maj:t örn utredning och förslag åsyftande

uppförande i Storlien för statens järnvägars räkning (eventuellt genom lånestöd

åt skidfrämjandet) av ett sporthem eller turisthärbärge av i motionen

antydd enkel typ.

I en till järnvägsstyrelsen ställd, av styrelsen med skrivelse den 7 januari

1936 till Kungl. Majit överlämnad skrift har föreningen för skidlöpningens

främjande i Sverige — i det följande benämnd Skidfrämjandet — hemställt

örn utverkande, att ett lån av statsmedel på vissa närmare angivna villkor

ställdes till föreningens förfogande för en planerad utbyggnad av turiststationen

Högfjället vid Storlien. Sedan i ärendet företagits utredningar rörande

lämpligaste sättet för utbyggnadens genomförande, har det belopp, som erfordras

för ändamålet, bestämts till 515,000 kronor.

Departementschef en har i ärendet anfört bland annat följande:

Den föreliggande framställningen avser, att statens järnvägar genom lån och

genom visst bidrag till förräntning och amortering av lånet skulle möjliggöra

för Skidfrämjandet att utföra en ytterligare utbyggnad av turiststationen Hög
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 135.

1082 57

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

- Statsutskottets utlåtande Nr 1 Ho.

fjället vid Storlien. Genom den i mars 1935 färdigställda utbyggnaden av

turiststationen ökades visserligen i icke ringa grad möjligheterna att bereda

turister fasta logimöjligheter. Erfarenheten har emellertid visat, att dessa undervissa

tider icke varit tillräckliga för att tillgodose behovet. Enligt vad i ärendet

upplysts hade sålunda omkring tiden för Marie bebådelsedag och under påskhelgen

år 1935 — trots genom utbyggnaden vunnet tillskott av omkring 200

nya logiplatser ■— antalet personer, som måst inkvarteras i sovvagnar, uppställda

å Storliens stationsområde, icke minskat utan tvärtom ökat. Enligt

vad järnvägsstyrelsen meddelat utgjorde antalet logiplatser i sovvagnarna

under vintern 1934—1935 429 men under vintern 1935—-1936, till följd av den

påbörjade ombyggnaden av sovvagnar till dagvagnar, endast 273. Under

tiden omkring påsken 1936 voro — samtidigt med att samtliga rum å turiststationen

Högfjället varit belagda — sovvagnarnas logimöjligheter i sin helhet

utnyttjade och i ett mycket stort antal fall kunde plats över huvud icke

beredas. Även under andra perioder måste, på grund av bristande utrymme

å turiststationen, sovvagnarna i relativt stor omfattning tagas i anspråk. Det

kan därför med skäl antagas, att sedan den beslutade ombyggnaden av sovvagnarna

inom den närmaste tiden helt genomförts, även vid en ganska betydande

ökning av de fasta logimöjligheterna ett avsevärt antal beställningar

av logi vid olika tillfällen under vintersäsongen måste avvisas.

För statens järnvägar är det enligt järnvägsstyrelsen av ekonomiskt intresse,

att åtgärder vidtagas till förekommande av en nedgång i resandetrafiken

på Storlien till följd av minskade logimöjligheter. Att Skidfrämjandet

skulle kunna utan ekonomiskt stöd genomföra den planerade utbyggnaden

av turiststationen synes uteslutet. I detta sammanhang bör även framhållas,

att föreningen, vilken icke är inriktad på affärsdrift i vinstsyfte utan fullföljer

ideella ändamål av betydelse för stora delar av vårt folk, måste anses vara

värd uppmuntran från det allmännas sida. Detta förhållande torde även,

genom beviljandet av tidigare understöd till föreningen, få anses vara av statsmakterna

erkänt. Med hänsyn härtill torde det också finnas anledning antaga,

att föreningen skall eftersträva att i vad på prispolitiken ankommer göra

turiststationen tillgänglig för bredast möjliga publik.

Den föreslagna nybyggnaden vid Storliens turiststation skulle inrymma

170 platser för besökande. Genom densamma skulle alltså allenast — örn än

på ett mera bestående sätt — vinnas en ganska begränsad ersättning för de

cirka 600 platser, som beretts i de hittills vid Storlien uppställda men nu till

dagvagnar ombyggda eller till sådan ombyggnad bestämda sovvagnarna. Erinras

må också, att inom den nuvarande, med låneunderstöd av 1934 års riksdag

redan utbyggda turiststationen ekonomi- och restauranglokalerna tilltagits särskilt

rymliga med tanke på en redan då förutsedd, enbart för logimöjligheter

anpassad tillbyggnad.

Enligt vad av Skidfrämjandet påvisats skulle de 170 platserna inom den

nya tillbyggnaden tillföra statens järnvägar cirka 2,000 resande årligen under

vintersäsongen, vilket lågt räknat motsvarar en bruttobiljettinkomst av

75,000 kronor ärligen. Mot denna siffra — från vilken statens järnvägars

egna kostnader för de resandes transport emellertid bör fråndragas — må

ställas statens järnvägars beräknade totala bidrag till nybygget, högst 257,500

kronor (hälften av den totala byggnadskostnaden 515,000 kronor) eller 14,500

kronor årligen under 28 år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Jdö.

3

Då i de väckta motionerna begärts frågans förnyade utredning med tanke

särskilt på möjligheterna på den nya tillbyggnadens ersättande med ett

»sporthem eller turisthärbärge av i motionen antydd enkel typ», må framhållas,

att de tvivelsutan rätt avsevärda kostnaderna för den i propositionen

föreslagna anläggningen delvis förorsakats av att denna måste uppföras av

sten. På grund av den begränsade tillgången på vatten och de kraftiga fjällstormarna

anses nämligen en ytterligare anhopning av träbyggnader medföra

alltför stor eldfara. Från Skidfrämjandet har därjämte för utskottet framhållits

hurusom även de mindre bemedlade besökandenas anspråk på hygien

och trevnad under vintersemestern efterhand växt, vilket bland annat tagit

sig uttryck i svårigheter att annat än för skidkurser, skolresor och under

enstaka tillfällen av alldeles särskilt stark resandetillströmning belägga de

båda bostadsbaracker, som redan av Skidfrämjandet finnas uppförda i

Storlien.

Vid frågans bedömande måste också enligt utskottets mening stort avseende

fästas vid vederbörande länsstyrelses i ärendet uttalade uppfattning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har livligt tillstyrkt den föreslagna tillbyggnaden

under framhållande av att de invändningar som från hotell- och

pensionatshåll anförts ej vore berättigade, utan att det tvärtom ur lokala synpunkter

vore olyckligt örn nu, sedan genom en välskött propaganda publik*

tillströmningen till västra Jämtlands sportplatser uppdrivits, logimöjligheterna

genom sovvagnarna undandroges utan att ersättning härför skapades

genom andra förläggningar. Länsstyrelsen har därvid också antytt behövligheten

av än ytterligare logimöjligheter i Storlien utöver den nu planerade

nya hotellbyggnaden.

Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter anser sig utskottet böra

tillstyrka förevarande proposition.

I samband med denna sin tillstyrkan — och i anslutning närmast till

vad länsstyrelsen i ärendet anfört — vill emellertid utskottet erinra, hurusom

turisttillströmningen till Storlien liksom övriga jämtländska turistorter

är koncentrerad till en tämligen kort vintersäsong, medan beläggningen under

övriga tider på året är jämförelsevis obetydlig, önskvärt vore om till motverkande

av denna till turistorterna kring jämtländska tvärbanan nu ytterligt

koncentrerade, tidvis synnerligen påfallande anhopningen av turister,

resandeströmmen kunde spridas även till nya trakter, främst vissa skogs- och

fjällområden utmed inlandsbanan. Inom dessa trakter finnas stora för

vintersport väl lämpade områden, vilka numera i den mån järnvägselektrifieringen

norrut mot Östersund hinner fortskrida också tämligen lätt

kunna nås från Stockholm och andra ännu mera sydligt belägna orter. Ej

endast ur de företagsekonomiska synpunkter, som för statens järnvägars del

främst måste läggas på frågan, utan även mera allmänt samhälleligt sett vore

det av intresse, örn järnvägsstyrelsen — under samverkan med Skidfrämjandet

och andra för ett sunt sport- och friluftsliv arbetande korporationer eller

andra intressenter — kunde främja vinterturistväsendets utbredning till dylika

nya trakter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

iStatsutskottets utlåtande Nr 135.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till propositionen och med avslag å

motionerna I: 234 och II: 459, må medgiva att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

den 5 mars 1937 anförts och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas, må

a) till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige för

ytterligare utbyggnad av turiststationen Högfjället vid Storlien

av statens järnvägars rörelsemedel lämnas ett lån av 515,000

kronor,

b) under den tid, amorteringen av sagda lån pågår, till annuitetens

bestridande tillskjutas ett årligt bidrag av högst 14,500

kronor, att utgå av statens järnvägars trafikmedel.

Stockholm den 4 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Jallansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Hansén, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,

Holmström, Nilsson i Fredriksfält, Lindström, Larsson i Varberg och Bäcklund;

samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun,

Törnkvist, Svensson, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå, Isacsson, Olsson i

Staxäng, Persson i Tidaholm, von Seth, Bergvall och Hansson i Rubbestad.

Reservationer:

1) av herrar Hansén, Holmström, Lindström, Jansson i Falun, Olsson i

Staxäng, von Seth och Bergvall, vilka ansett de skäl och synpunkter, som föranlett

framläggandet av propositionen, kräva ytterligare utredning och övervägande;
2)

av herrar Törnkvist och Persson i Tidaholm.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ytterligare utbyggnad av turiststationen vid Storlien m. m. s. 3 i texten