Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående inrättande av ett statens hantverksinstitut jämte en i ämnet väckt motion.

1937-05-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:147, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående inrättande av ett statens hantverksinstitut jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti7.

5

Nr 147.

Ankom lill riksdagens kansli den 14 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående inrättande

av ett statens hantverksinstitut jämte en i ämnet

väckt motion.

(lia avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1937/1938 hade Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning, bilaga 9,

under rubriken statens allmänna fastighetsfond, punkt 3, föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till uppförande av byggnad för ett statens hantverksinstitut för budgetåret

1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit uti en den 26 februari 1937 dagtecknad proposition,

nr 141, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till uppförande av byggnad för ett statens hantverksinstitut för budgetåret

1937/1938 under utgifter för kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond,

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr O. Dahlbäck väckt motion, nr 455, vari hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majits proposition nr 141 måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn föranstaltande av en allsidig

utredning rörande den egentliga småindustriens villkor och behov samt om

de statsåtgärder, som kunna befinnas lämpliga för befrämjande av denna

småindustris utveckling, så ock därom för riksdagen framlägga förslag.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att 1936 års hantverkssakkunniga

i ett den 30 november 1936 avgivet betänkande framlagt

förslag angående inrättande av ett statens hantverksinstitut i Stockholm.

Av de sakkunnigas ifrågavarande betänkande franninge, att det nuvarande

hantverksinstitutets uppgift vore att verka för höjande av yrkcsskick
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

ligheten bland landets hantverkare genom att bereda förut utbildade yrkesmän

särskilt inom hantverket men även på industriens område tillfälle att

förvärva sig ökade yrkeskunskaper och hålla sig i kontakt med utvecklingen

inom yrket. Institutet kunde således sägas utgöra ett komplement till lärlings-

och yrkesskolorna. Genom silf verksamhet sökte institutet stödja hantverket

och den detsamma närstående mindre industrien i deras tekniska och

konstnärliga utveckling genom vidgande av de yrkestekniska och ekonomiska

insikterna, genom konsulterande verksamhet rörande hithörande spörsmål

samt genom att bereda möjlighet för undersökningar och experimentella

arbeten rörande yrkestekniska frågor.

Emellertid framhöllo de sakkunniga, att liantverksinstitutets utrustning

och resurser numera icke på långt när fyllde de fordringar, som borde ställas

på en modern yrkesutbildningsanstalt av detta slag. Redan från början

avsett endast som ett provisorium hade institutet givetvis icke kunnat erhålla

den omfattning och gestaltning, som varit önskvärd för att detsamma skulle

kunna fullt tillgodose de anspråk, som borde ställas på landets enda anstalt

för högre yrkesutbildning inom hantverket. Härtill komme, att de begränsade

ekonomiska resurser, som stått till institutets förfogande, icke möjliggjort

en tillfredsställande utveckling av institutets verksamhet. I och med den

ökade anslutningen till kurserna hade utrymmet i institutets lokaler visat sig

allt mera otillräckligt. Även lokalernas beskaffenhet måste enligt de sakkunnigas

mening betecknas såsom ur skilda synpunkter otillfredsställande. Fullständiga

verkstäder funnes endast för ett mindre antal yrken, och i fråga

örn den maskinella utrustningen — maskiner, verktyg, apparater och instrument

m. m. kunde institutet ej anses på långt när fylla moderna krav.

De vid institutet fast knutna lärarkrafterna vore dessutom otillräckliga i förhållande

till behovet vid en mångsidigt skiftande yrkesutbildning.

Det syntes de sakkunniga nödvändigt, att en särskild byggnad uppfördes

för ett nytt modernt hantverksinstitut.

För verksamheten vid det planerade nya institutet borde enligt de sakkunnigas

mening uppställas ungefär enahanda program, sorn gällde för det nuvarande

institutet. I första hand skulle således institutet utgöra en undervisningsanstalt,

ett slags högskola för särskilt hantverket och den mindre industrien.

Att stort behov förelåge av en undervisningsanstalt, där hantverkets

utövare finge del av gjorda erfarenheter och rön inom respektive yrken och

skaffa sig ökade yrkeskunskaper, vore enligt de sakkunnigas mening uppenbart.

De sakkunniga bade ansett det uppenbarligen ligga utom möjligheternas

gräns tor Sveriges hantverksorganisation att finansiera ett byggnadsföretag

av den omfattning, varom här vore fråga. För planens realiserande erfordrades

därför statens mellankomst. En utbildningsanstalt av ifrågavarande slag

ägde även enligt de sakkunnigas mening den allmänna betydelse, att statens

initiativ och medverkan, såväl ekonomiskt som organisatoriskt, till dess för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

7

verkligande syntes fullt motiverat. Såsom ytterligare motiv för ett dylikt statligt

stöd ville de sakkunniga jämväl erinra om den även statistiskt påvisbara

starkt ökade betydelse, som hantverket och den mindre industrien under de

senaste decennierna vunnit icke blott i avseende å antalet sysselsatta och i

fråga om produktionsvärdet utan även procentuellt taget i förhållande till

den samlade industriella produktionen. De möjligheter för fortsatt och högre

yrkesutbildning, som hittills genom statens försorg beretts ifrågavarande synnerligen

viktiga grupp av yrkesgrenar, måste emellertid sägas vara i hög grad

eftersatta, särskilt vid jämförelse med vad som stått och stöde andra yrkesgrupper

till buds.

Då de sakkunniga således ansåge det påkallat, att det nya hantverksinstitutet

uppfördes genom statens försorg och finansierades till väsentlig del

genom statsanslag, förutsatte de sakkunniga även, att institutet erhölle viss

statlig karaktär och ställdes under statlig myndighets överinseende.

Kostnaderna för institutsbyggnaden jämte inrednings- och övriga anläggningskostnader

hade de sakkunniga beräknat till 2 150 000 kronor. Därvid

förutsatte de sakkunniga, att hantverksorganisationen komme att bidraga

till det nya institutet med dels kapitalbehållningen i C. J. F. Ljunggrens minnesfond

(med hänsyn till vissa för den närmaste tiden planerade utbetalningar

uppskattad till approximativt 50 000 kronor), dels ock det nuvarande

institutets maskiner och apparater m. m.

De sakkunniga hade härefter framlagt förslag, i avseende å det planerade

nya institutets organisation, drift o. d. Med avseende härå framhöllo de sakkunniga,

att den hittillsvarande anordningen med institutets direkta sorterande

under Sveriges hantverksorganisation skulle upphöra. Institutet syntes

böra erhålla en relativt fristående ställning. Det närmaste ansvaret för

institutets drift och förvaltning borde åvila en särskild, av Kungl. Majit tillsatt

styrelse, bestående av 9 ledamöter jämte suppleanter för dem. Emellertid

förutsattes därvid, med hänsyn till den nära intressegemenskapen mellan

institutet och hantverket samt den mindre industrien, att nämnda näringsområden

tillförsäkrades lämplig representation inom den nya styrelsen.

I fråga örn institutets driftkostnader beräknades utgifterna till 165 000

kronor och inkomsterna till 32 000 kronor, vadan nettokostnaden således

skulle utgöra 133 000 kronor, allt per år.

(iver de sakkunnigas betänkande hade statskontoret, kommerskollegium

och byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden.

Efter att hava redogjort leir innehållet i dessa utlåtanden har departementschefen

för egen del i ärendet anfört följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har det för yrkesmannen

inom hantverket länge framstått som ett önskemål att erhålla ändamålscnligare

lokaler och bättre organisation för den högre yrkesutbildningen

inom hantverket och därmed jämförlig mindre industri. Den verksamhet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 1A7.

för höjande av ifrågavarande yrkesutbildning, som under de senaste femton

åren utövats av Sveriges hantverksorganisation genom dess hantverksinstitut.

har från olika håll tillvunnit sig det största erkännande. Den

i ärendet verkställda utredningen och de över därvid framkomna förslag

avgivna utlåtandena utvisa emellertid, att nämnda institut numera icke

fyller de fordringar, som böra ställas på en modern utbildningsanstalt av

förevarande slag. Från början avsett endast såsom ett provisorium har institutet

givetvis icke kunnat erhålla tillräckliga lokalutrymmen, utrustning

och resurser i övrigt för att kunna tillfredsställande fullgöra sin uppgift att

tillgodose skilda yrkesgruppers olikartade anspråk på fortsatt utbildning.

För att bringa den högre hantverksutbildningen i vårt land i bättre överensstämmelse

med moderna krav och nutida behov synes därför den sedan

läng tid tillbaka vilande frågan örn inrättande av ett nytt, modernt utrustat

hantverksinstitut nu böra vinna sin lösning. Att detta institut bör erhålla

statlig karaktär — örn ock med en jämförelsevis fristående ställning — torde

vara riktigt med hänsyn till de stora anspråk på ekonomiskt bistånd från

statens sida. som ställas icke blott för institutets uppförande och inredning

utan även framdeles för dess verksamhet. I detta .sammanhang vill jag, i

anledning av industriförbundets i dess yttrande anförda betänkligheter mot

bibehållande av benämningen »hantverksinstitut», i likhet med kommerskollegium

framhålla, att denna benämning torde hava vunnit hävd bland de

yrkesgrupper, som besöka anstalten.

Beträffande tomtområde för den nya institutsbyggnaden — vilket Stockholms

stad erbjudit sig skola tillhandahålla — hava, enligt vad i ärendet

blivit upplyst, stadens vederbörande myndigheter ännu icke tagit definitiv

ståndpunkt till frågan örn upplåtelse av den av de sakunniga avsedda tomten

inom kvarteret Mäster Michael. Enligt vad sorn inhämtats har även annan

tomt föreslagits för ändamålet. I likhet med kommerskollegium håller

jag emellertid före, att den av de sakkunniga tillstyrkta placeringen av institutsbyggnaden

erbjuder bestämda fördelar. Dels synes tomten lämplig i

och för sig samt den föreslagna byggnaden kunna väl inpassas i stadsbilden,

dels torde det av kollegium påpekade grannskapet till vissa andra institutioner

och de förhållandevis goda möjligheterna att i denna del av staden

erhålla kost och logi till rimliga priser böra tillmätas synnerlig betydelse.

Särskilt synes den nära belägenheten till hantverksorganisationens

fastighet förtjänt att beaktas. Enligt vad jag inhämtat torde avsikten vara

att företaga vissa ändringsarbeten i fråga örn nämnda fastighet, vilka .skulle

syfta till att göra denna lämplig för sådan verksamhet, sorn vid sidan av det

nya hantverksinstitutets arbetsuppgifter kan bliva erforderlig för befrämjande

av hantverk och småindustri samt för befordrande i allmänhet avmedlemmarnas

i organisationen intressen. Med hänsyn till den stora fördel,

som ligger däri att för dylikt fall ett intimt samarbete kommer till stånd

mellan de båda institutionerna, träder betydelsen av att de äro placerade i

närheten av varandra i öppen dag. Värdet av denna hantverksinstitutets

förläggning understrykes jämväl av den omständigheten, att eleverna vid

detta institut ofta även torde vara medlemmar av hantverksorganisationen.

som alltså kan hava intresse av att i olika avseenden lämna dem hjälp och

stöd. Jag utgår därför från att byggnadsfrågan kommer att erhålla den lösning,

som här förordats. Den omständigheten att tomtfrågan ännu ej blivit

från stadens sida slutligt avgjord synes mig icke böra föranleda ett dröjsmål

med förevarande ärendes behandling. Emellertid torde statsmakternas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

9

beslut rörande själva byggnadsfrågan icke böra göras beroende av att just

den av de sakkunniga angivna tomten upplåtes för ändamålet. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid godkänna överenskommelse

med Stockholms stad i detta ämne, därvid kronan torde böra tillförsäkras

full äganderätt till ifrågakommande tomt, så länge densamma begagnas för

nu avsett eller liknande statligt ändamål.

Beträffande planläggningen av och kostnadsberäkningarna för den föreslagna

institutsbyggnaden har byggnadsstyrelsen framställt vissa erinringar.

Med hänsyn till vad av byggnadsstyrelsen i förstnämnda hänseende framhållits

lärer styrelsen, innan byggnadsföretaget påbörjas, böra bliva satt i tillfälle

att taga byggnadens slutliga utformning under förnyad omprövning.

Jag förutsätter därvid givetvis, att de definitiva huvudritningarna till byggnaden

komma att fastställas av Kungl. Majit. Den av de sakkunniga till

1 830 000 kronor beräknade byggnadskostnaden — inklusive kostnaderna

för vissa inredningsarbeten -— har byggnadsstyrelsen ansett böra höjas med

340 000 kronor till 2 170 000 kronor. Mot byggnadsstyrelsens beräkning har

jag icke funnit skäl till erinran. Med inräknande av kostnader för anskaffning

och komplettering av maskiner, inventarier och diverse utrustning,

som av de sakkunniga beräknats till 320 000 kronor, böra alltså kostnaderna

för institutsbyggnaden jämte inredningar och övriga anläggningar uppskattas

till 2 490 000 kronor. Då jag, i likhet med de sakkunniga och kommerskollegium,

anser billigt och skäligt, att av kapitalbehållningen i C. J. F.

Ljunggrens minnesfond — vilken fond avsetts att användas för åstadkommande

av ett i huvudstaden centralt beläget och för ändamålet särskilt uppfört

hantverksinstitut — tages i anspråk ett belopp av omkring 50 000 kronor

såsom bidrag till byggnadens uppförande, skulle statsverkets andel utgöra

cirka 2 440 000 kronor. Jag vill härvid framhålla, att, därest annan

tomt än den av de sakkunniga avsedda skulle komma att upplåtas, kostnaderna

för byggnaden likväl böra hållas inom ramen av nyss angivna belopp,

2 490 000 kronor. Efter vad byggnadsstyrelsen angivit erfordras för budgetåret

1937 1938 icke högre anslagsbelopp än det i riksstatsförslaget beräknade

eller 1 000 000 kronor.

Enligt den av de sakkunniga föreslagna organisationen för institutet skulle

det närmaste ansvaret för institutets drift och förvaltning åvila en särskild,

av Kungl. Majit för viss tid förordnad styrelse örn nio ledamöter. Ordföranden

och dennes ersättare skulle utses utan särskilt förslag och av de övriga

ledamöterna skulle två utses efter förslag av respektive kommerskollegium

och skolöverstyrelsen, fyra efter förslag av Sveriges hantverksorganisation, en

efter förslag av Sveriges industriförbund och en efter förslag av landsorganisationen.

Under utredningen uppkommen fråga, huruvida vid styrelsens

sida borde ställas ett råd med representanter flir olika intressegrupper, hava

de sakkunniga ansett böra anstå, till dess institutet kommit till stånd och dess

verksamhet blivit mera i detalj utstakad. Till vad de sakkunniga .sålunda

föreslagit oell uttalat finner jag mig kunna giva min anslutning.

De sakkunniga hava även framlagt preliminära förslag till kursplaner och

lill lönestat samt utfört en provisorisk beräkning av driftskostnaderna. De

hava (härvid framhållit, att upprättandet av detaljerade planer flir kursverksamheten

oell noggrannare ekonomiska kalkyler m. m. borde ske under samverkan

med institutets blivande styrelse. I likhet med de sakkunniga och

kommerskollegium finner jag välbetänkt, alt den blivande styrelsen får biträda

vid utformningen av riktlinjerna för institutets verksamhet, flir alt

Bihang till riksdagens protokoll 19,17. G sami. Nr 14!) —147. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

Utskottet.

denna så nära som möjligt må komma att anknytas till det aktuella behovet.

Därvid torde, bland annat, de av industriförbundet, hantverksorganisationen

och Fredrika-Bremer-förbundet framförda synpunkterna böra bliva

föremål för närmare överväganden. Jämväl hantverksorganisationens önskemål

angående personalen vid det nuvarande institutet synas därvid böra

beaktas i den mån så med hänsyn till lämplig rekrytering av det nya institutets

personal låter sig göra. Vad beträffar driftskostnaderna — av de sakkunniga

beräknade till brutto 165 000 kronor, motsvarande, sedan vissa inkomster

fråndraga, en nettokostnad av 133 000 kronor — lära, på sätt statskontoret

framhållit, avlöningarna böra anpassas efter gällande statliga

avlöningssystem. Med hänsyn till den utredning, som i dylikt syfte bör

företagas, och då några driftskostnader icke komma att uppstå under nästa

budgetår, saknar jag anledning att nu ingå på ett närmare bedömande av de

sakkunnigas beräkningar i förevarande ämne. Jag förutsätter dock, att ett

blivande detaljerat förslag i möjligaste mån hålles inom den kostnadsram,

som de sakkunniga angivit. I detta sammanhang får jag — i avseende å

de sakkunnigas förslag örn anvisande av ett anslag å 8 000 kronor till avlönande

av föreståndare för det nya hantverksinstitutet under åtta månader

av nästa budgetår -— framhålla, att, såsom jag redan i statsverkspropositionen

uttalat, för berörda ändamål eventuellt erforderligt avlöningsbelopp lärer

kunna bestridas av till Kungl. Majlis förfogande stående medel.»

Vad först beträffar det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet framhålla,

att jämväl enligt utskottets mening småindustrin är en mycket värdefull tillgång

för vårt land och förtjänt av stöd och intresse från statsmakternas sida.

Huruvida emellertid något positivt resultat skulle kunna vinnas genom att,

såsom motionären yrkat, igångsätta en omfattande utredning rörande denna

industris villkor och behov kan möjligen ifrågasättas. Framhållas må nämligen,

att det skiftande behov av småindustrier utav skilda slag, som gör sig

gällande inom olika landsändar, föranleder att frågan om de lämpligaste åtgärderna

för befrämjande av denna industri icke torde kunna lösas efter för

hela landet enhetliga linjer. Anordningarna på ifrågavarande område synas

enligt utskottets mening snarare böra anpassas efter de olika landsdelarnas

speciella intressen och sålunda få en mera regional prägel.

Med anledning av vad i motionen anförts rörande behovet av vidtagandet

av statsåtgärder för befrämjande av den egentliga småindustrin vill utskottet

erinra därom, att innevarande års riksdag på därom av Kungl. Majit

gjord framställning under tionde huvudtiteln anvisat ett anslag av 15 000

kronor, avsett att ställas till Kungl. Majits förfogande för upplysnings- och

organisationsverksamhet i fråga om hantverk och småindustri på landsbygden.

Under åberopande av det anförda och då utskottet förutsätter, att Kungl.

Majit fortfarande kommer att hava sin uppmärksamhet riktad på detta

spörsmål, finner sig utskottet böra avstyrka den föreliggande motionen.

Vidkommande härefter Kungl. Maj :ts förslag anser sig utskottet med hänsyn

till den stora betydelse, som tillgången till ett fullt modernt utrustat

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

11

hantverksinstitut bär för den högre yrkesutbildningen inom hantverket och

därmed jämförlig mindre industri, böra tillstyrka, att ett sådant institut nu

kommer till stånd. Den av departementschefen framlagda beräkningen av

byggnads- och driftskostnaderna har ej föranlett någon erinran från utskottets

sida, liksom ej heller den föreslagna organisationen för institutet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till uppförande av byggnad för ett

statens hantverksinstitut för budgetåret 1937/1938 under utgifter

för kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond,

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

II. att motionen II: 455 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Beträffande frågan örn beredandet av täckning för nämnda anslag kommer

utskottet framdeles att yttra sig.

Stockholm den 14 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 145.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:320 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett fårstall vid Drottningholms kungsgård. s. 4 i texten