Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
1937-05-25 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:169, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
1
Nr 169.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade
grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund.
(2:a avd.)
I propositionen nr! 98 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
5 februari 1937, föreslagit riksdagen att besluta, att statsbidrag skall från
och nied den 1 juli 1938, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan Kungl.
Majit och kronan och Malmöhus läns landsting, utgå till Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund i huvudsaklig överensstämmelse med de i
nämnda statsrådsprotokoll av departementschefen i sådant hänseende förordade
grunderna.
Med anledning av framställning från en av Malmöhus läns landsting
tillsatt delegation uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 24 april 1936
åt landshövdingen S. N. Linnér och professorn vid universitetet i Lund
P. H. N. Sjöbring att med nämnda delegation förhandla rörande grunderna
för statsbidrag till sjukvårdsinrättningarna (Lunds lasarett) samt därefter
till Kungl. Majit inkomma med redogörelse för resultatet av förhandlingarna.
Förhandlingsmännen hava sedermera inkommit med förslag i ämnet,
vilket förslag ligger till grund för ifrågavarande framställning.
De hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till Lunds
lasarett innebära i huvudsak följande:
Bidrag från staten till Lunds lasarett hava utgått i bland annat följande
fyra olika avseenden:
1. Bidrag till byggnadskostnaderna.
2. Bidrag till anskaffande av vissa apparater.
3. Avlöningar till vissa läkare och amanuenser.
4. Bidrag till övriga driftkostnader.
Vad beträffar bidrag lill byggnadskostnaderna erinras, att från Lunds universitet
upplåtits det område, Paradislyckan, där sjukhuset ursprungligen
varit förlagt. Vidare har Kungl. Majit år 1912 medgivit, att ett område
Bihang Ull riksdagens protokoll 1937. 0 sami. Nr 169—170. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
av omkring 7 hektar finge från biskopsbostället Helgonagård nr 1 avsöndras,
att av landstinget under nyttjanderätt innehavas såsom sjukliustomt under
förutsättning bland annat, att sjukhuset stöde till förfogande för erforderlig
klinisk undervisning. Från år 1813 utgår vidare årligt bidrag till lasarettets
underhåll, ursprungligen i form av viss del av kyrkotiondena inom
länet, numera utbytt med viss kontant ersättning, för närvarande uppgående
till 4,996 kronor 54 öre. Sedan lång tid tillbaka hava statsmakterna därjämte
tid efter annan lämnat betydande bidrag till direkta byggnadskostnader,
sedan år 1914 uppgående till hälften av de beräknade byggnadskostnaderna.
På samma sätt hava statsbidrag efter särskilda framställningar anvisats
till täckande av halva kostnaden för vissa apparater.
Statens utlägg för överläkarnas (professorernas och vissa andra läkares)
löner äro att betrakta som statsbidrag till de egentliga driftkostnaderna.
De belopp, som i denna ordning tillförts Lunds lasarett, hava under åren
1931—1935 utgjort ungefär 124,500 kronor per år, förutom förekommande
ålderstillägg samt dyrtidstillägg.
Vad slutligen angår övriga driftkostnader erinras i statsrådsprotokollet örn
att landstinget år 1913 uttalat, att detsamma för egen del ensamt iklädde
sig bland annat kostnaderna för såväl nödiga inventarier som för den årliga
driften. Frågan örn statsbidrag till nu förevarande driftkostnader har
uppkommit först under kristiden närmast efter världskriget. Sålunda har
riksdagen för vart och ett av åren 1920 och 1921 beviljat 300,000 kronor
samt för de två närmast följande åren respektive 200,000 kronor och 150,000
kronor.
För tiden därefter hava de till driftkostnaderna utgående statsbidragen
beräknats efter enhetliga grunder, godtagna av 1925 års riksdag.
Dessa hava formulerats av landstinget i skrivelse den 3 september 1924,
vari bland annat uttalades följande:
Landstinget ansåge, att den år 1913 gjorda utfästelsen att svara för lasarettets
driftkostnader icke avsåge andra kostnader, än sådana som betingades
av rena sjukvårdshänsyn, vilka landstinget givetvis måste på egen hand
utan statsbidrag efterkomma. Grundvalen för statsbidraget borde byggas
på statsintresset av att trygghet ernåddes för de särskilda behov, som den
medicinska undervisningens tillgodoseende framkallade. I särskilt två olika
avseenden komme dessa särskilda behov till synes, nämligen beträffande
utomlänspatienterna å allmän sal och beträffande barnbördsavdelningen.
Beträffande utomlänspatienterna å allmän sal syntes det vara ett otvivelaktigt
statsintresse att åt den medicinskt-kliniska undervisningen garantera
en fortsatt tillströmning av dylika patienter genom att landstinget hölles
skadeslöst för den driftkostnad, som landstinget på grund av den låga legosängsavgiften
— i regel 4 kronor 50 öre -— finge vidkännas genom en frekvens
av dylika patienter, överstigande den vid andra, jämförliga sjukvårdsinrättningar
vanliga. Den för jämförliga lasarett vanliga frekvensen beräknade
landstinget till 3 procent. Vid beräkningen av den frekvens av utomlänspatienter
vid Lunds lasarett, för vilken statsbidrag kunde vara befogat,
borde alltså procentsiffran minskas med 3 enheter. Vid beräkningen borde
vidare undantagas barnbördsavdelningen. Det antal underhållsdagar för
utomlänspatienter utöver det normala, som man sålunda komme fram till,
borde multipliceras med den genomsnittliga dagskostnaden per patient och
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
3
dag och det sålunda erhållna beloppet minskas med summan av för ifrågavarande
patienter erlagda legosängsavgifter. Det återstående beloppet borde
staten ersätta.
Vad lambor dsavdelning en anginge, hade landstinget givit vederbörande
överläkare frihet att efterskänka legosängsavgiften för 20 procent av underhållsdagarna,
på det att överläkaren i undervisningssyfte skulle kunna förmå
patienter med komplicerade fall att söka sig till avdelningen. Den sålunda
uppkommande merkostnaden borde ersättas av staten.
Departementschefen och riksdagen godtogo som nämnts de av landstinget
sålunda angivna beräkningsgrunderna för statsbidrag.
Ovannämnda förhandlingsdelegerade hava efter att hava erinrat om de
hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till Lunds lasarett yttrat,
att utvecklingen hittills förlupit sålunda, att statsmakterna såväl som Malmöhus
läns landsting från början utgått från att landstinget hade att svara för
driftkostnaderna vid Lunds lasarett, trots dess egenskap av undervisningssjukhus,
men att denna ståndpunkt, till en början under trycket av kristiden
men sedermera principiellt, av statsmakterna blivit frånträdd. Genom
1925 års riksdagsbeslut torde den uppfattningen hava slagit igenom att även
beträffande Lunds lasarett dess användning i den medicinska undervisningens
och forskningens tjänst motiverade statsbidrag till driftkostnaderna.
Förhandlingsdelegerade återkomma enligt det följande närmare till de
skäl, som kunna åberopas till stöd för nyssnämnda principiella ståndpunkt.
Dessförinnan lämnas emellertid några upplysningar angående statens
ställning till de två övriga undervisningssjukhusen, serafimerlasarettet
och akademiska sjukhuset i Uppsala.
De jämförliga platstalen för nämnda tre sjukvårdsinrättningar utgjorde
för serafimerlasarettet 510, för akademiska sjukhuset 636 och för Lunds
lasarett 1,089. I sistnämnda tal inginge dock sammanlagt 194 platser på
psykiatriska kliniken och reumatikeravdelningen.
Vad serafimerlasarettet anginge, disponerades av dess 510 vårdplatser enligt
avtal 200 platser av Stockholms stad och 100 av Stockholms läns landsting.
Lasarettets utgifter täcktes i enlighet med gällande bidragsgrunder
under budgetåret 1933/1934 till omkring 34 procent av patientavgifter, till
omkring 16 procent av Stockholms stad, till omkring 12 procent av Stockholms
län och omkring 35 procent av statsbidrag samt till omkring 3 procent
av serafimerlasarettets stiftelse.
Av de 636 vårdplatserna vid akademiska sjukhuset i Uppsala hade Uppsala
läns landsting enligt nu gällande kontrakt betingat sig 250 platser,
varjämte Stockholms läns landsting disponerade 45 platser. Vederbörande
landsting bidroge till kostnaderna i enlighet med vissa grunder. Beträffande
byggnadskostnaderna hade staten bidragit till den år 1926 avslutade
stora ombyggnaden med 5,600,000 kronor och Uppsala läns landsting med
3,000,000 kronor, varjämte universitetet i Uppsala av egna fonder tillskjutit
omkring 160,000 kronor. Kostnaden för nu pågående ombyggnad av sjukhusets
kvinnoklinik och barnbördsavdelning hade delats av statsverket och
landstinget med hälften på vartdera.
Beträffande driftkostnaderna hade Uppsala läns landsting enligt kontrakt.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
gällande till och med utgången av 40 år efter det nyssnämnda stora nybyggnader
tagits i bruk (till oell med 1966) förbundit sig att ersätta universitetet
för den sjukvård, som vid akademiska sjukhuset för länets räkning
besörjdes med viss avgift för varje sjukdag. Denna avgift utgjorde
för närvarande 4 kronor 60 öre. Sedan för sjukvården använts dels möjliga
behållningar från föregående räkenskapsår, dels inkomster, som tillkomme
sjukhuset för sjukvården på grund av statsanslag och särskilda
kommunala anslag, på grund av bestämmelser i universitetets stat och på
grund av donationer, dels ock ovannämnda avgifter från landstingsområdet,
skulle landstinget och staten till täckande av därutöver gående kostnader
för vården av sjuka från landstingsområdet bidraga med hälften vardera.
Stockholms läns landsting hade att för ovannämnda 45 platser erlägga
dels en avgift, motsvarande sjukhusets medeldagskostnad under senaste förvaltningsår,
dels ett tilläggsbelopp av 2,500 kronor per år, utgörande beräknad
ersättning för de med platsernas förnyelse förenade kostnaderna.
Statsbidraget till akademiska sjukhuset för åren 1931-—1935, hade uppgått
till 13,58, 15,o, 17,72, 13,89 och 13,90 procent av bruttokostnaderna,
efter frånräknande av kostnaderna för bröstsjuka och smittosamma könssjuka.
Beträffande frågan om den önskvärda storleken av statsbidraget
till Lunds lasarett hava förhandlingsmännen yttrat i huvudsak följande:
Vid
Lunds lasarett liksom vid övriga undervisningssjukbus förelåge en
intressegemenskap mellan sjukvårdsbehovet inom ett visst sjukvårdsområde
och undervisningens behov. Sålunda vore å ena sidan undervisningssjukhusens
betydelse för den lokala kroppssjukvården avsevärd, medan det å
andra sidan vore uppenbart att sjukhus, svarande mot ifrågavarande lasarett,
vore oumbärliga faktorer i läkarutbildningen, sådan denna anordnats
i vårt land. Det vore denna principiella utgångspunkt, som å ena sidan
gjorde det nödvändigt för staten att utöva kontroll över att undervisningssjukhusen
bleve tillräckligt kvalificerade och å andra sidan gjorde det befogat,
att staten i större eller mindre mån bidroge till kostnaderna.
Vad kostnaderna för ny- och ombyggnad samt för vissa apparater anginge,
vore det uppenbart, att varken den ena eller den andra sidan kunde på
förhand binda sig beträffande framtida anläggningskostnader. Prövning
måste ske i varje särskilt fall, då fråga om ny- och ombyggnad uppstode,
och för statens del måste därvid avvägning göras i förhållande till andra
statliga behov. Förhandlingsdelegerade hade därför, såvitt byggnadskostnaderna
anginge, måst stanna vid att för sin del uttala, att den samverkan,
som i fråga om Lunds lasarett redan hade gammal hävd beträffande
utgifterna för lasarettets byggnader, alltjämt borde fortfara samt
att, såvitt för närvarande kunde bedömas, den på senare tid använda proportionen
med statsbidrag till hälften av den beräknade byggnadskostnaden
syntes vara lämplig.
Beträffande driftkostnaderna hade undervisningsintresset likaledes föranlett
statens deltagande i dessa. I sådant avseende erinrades om de för närvarande
till 124,500 kronor årligen uppgående kostnaderna för professorer
och vissa andra läkare, som staten svarade för. Undervisningsintresset hade
emellertid även i övrigt föranlett statens deltagande i vissa kostnader. Så
vore enligt det föregående förhållandet med utomlänspatienter samt barn
-
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
5
bördsavdelningen. Därjämte vore det tydligt, att de särskilda lokaler tor
undervisningsbehov, som måste finnas vid ett sjukhus av denna art, framkallade
extra driftkostnader. Även materialkostnaden måste stiga genom
den intensiva forsknings- och studieverksamhet, som utövades vid ett undervisningssjukhus.
Av enahanda anledning ökades i viss mån personalkostnaderna.
De delegerade hade gjort ett försök att göra en beräkning av de
sålunda uppkommande merkostnaderna, och därvid nått fram till följande
siffror:
Beräkning av merkostnaderna vid Lunds lasarett, föranledda av
lasarettets egenskap av undervisning ssjukhus.
1. Värme och lyse, kronor 100,958:—, 6,49 procent
härav...................................kronor 6,552:17
2. Fastighetens underhåll, kronor 47,794: —, 6,49 procent
härav............................... » 3,101: 83
3. Röntgenmaterial, kronor 70,294: —, 25 procent härav » 17,573: 50
4. Instrument och apparater, kronor 56,115:—, 25 procent
härav............................... » 14,028: 75
5. Läkemedel, kronor 136,215: —, 20 procent härav . . » 27,243: —
6. Poliklinikkostnader, kronor 172,871: 82, 25 procent
härav.................................. » 43,217:96
7. Personalkostnader:
för laboratorierna, kronor 20,472: 24, 20 procent härav » 4,094: 45
» städning, kronor 142,052: —, 6,49 procent härav »_9,219: 17
Summa kronor 125,030: 83.
Förhandlingsdelegerade hade emellertid icke ansett det möjligt att göra
denna beräkning så exakt, att man därpå kunde bygga ett förslag örn statens
bidrag för framtiden till det ifrågavarande undervisningssjukhuset.
Det hade ej heller synts de delegerade riktigt, att de nu angivna momen
ten skulle uttömma de omständigheter, på vilka statsbidrag skäligen borde
grundas.
Förhandlingsdelegerade hava därefter ingått i jämförelse mellan de olika
undervisningssjukhusen oeh därvid till en början trott sig icke i förhållandena
beträffande serafimerlasarettet kunna finna en antagbar norm för statsbidrag
till Lunds lasarett.
Förhandlingsdelegerade hava vidare iugått i en jämförelse mellan Lunds
lasarett och akademiska sjukhuset i Uppsala och anfört en del siffror, avseende
förhållandet mellan antalet vårdplatser per invånare i Malmöhus
och Uppsala läns landsting. I anslutning härtill uttala de delegerade, att
Malmöhus län med Hälsingborgs stad hade en bättre ställning än övriga
jämförliga sjukvårdsområden (bortsett från städerna) samt att platsantalet i
Uppsala län tack vare akademiska sjukhuset vore ungefär det dubbla i förhållande
till därmed jämförliga landstingsområden.
Jämförelserna tydde på att med avseende å sjukvårdsinrättningarna i Lund
universitetsintresset (undervisningen och forskningen) vore mindre dominerande
än med avseende på Uppsala akademiska sjukhus, allt i förhållande
till det lokala sjukvårdsbehovet. Å andra sidan syntes uppenbart, att det
hittillsvarande bidraget från staten till sjukvårdsinrättningarna i Lund icke
gåve skäligt utrymme åt sjukvårdsinrättningarnas betydelse för undervis
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
ningen och forskningen i jämförelse med dess användning för det lokala
sjukvårdsbehovet. Härvid borde också uppmärksammas, att Lunds lasarett
hade för den kliniska utbildningen under de senaste åren mottagit minst
lika många medicine kandidater som akademiska sjukhuset (för närvarande
45 hänvisade till Lund, 30 till Uppsala).
Om man sökte finna en gemensam formel torde knappast vara lämpligt
att efterbilda det svårtillämpliga kontraktet för Uppsala med avseende å
Lunds lasarett. En enklare beräkning syntes erbjuda sig, om man utginge
från driftkostnadernas bruttobelopp på båda ställena (däri ej inräknade de
avlöningar, som uppfördes på universitets stater). Från bruttot borde emellertid
till en början avdragas för Uppsalasjukhuset driftkostnaderna för
tuberkulosavdelningen och med avseende å Lunds lasarett driftkostnaderna
för tuberkulosavdelningen, psykiatriska kliniken och pensionsstyrelsens platser
på reumatikeravdelningen och ortopediska kliniken, eftersom staten deltoge
i kostnaderna för dessa avdelningar på ett särskilt sätt. Det syntes
också vara befogat, att för båda sjukhusen avräkna de venerologiska avdelningarna,
då sjukhusen för dessa uppbure allmänna sjukvårdsavgifter
samt driftkostnaderna på sistnämnda avdelningar väsentligt understege kostnaderna
för de övriga avdelningarna. (Då den beslutade nya radiologiska
kliniken vid Lunds lasarett foges i bruk, torde även driftkostnaderna för
densamma böra avdragas från bruttokostnaderna).
I enlighet med denna tankegång skulle rätteligen från summan av utgifterna
för hela sjukhuset avdragas de verkliga kostnader, som åtginge för
nyssnämnda avdelningar. Då emellertid på intetdera stället bokföringen vore
differentierad efter en sådan metod, hade det befunnits medföra alltför stora
svårigheter och leda till ett visst godtycke, örn man skulle söka räkna fram
specialstater på detta sätt. Förhandlingsdelegerade hade därför nöjt sig med
att beräkna vårddagarna på nyssnämnda avdelningar och ansett på varje
vårddag belöpa medeldagskostnaden för hela sjukhuset under respektive år.
Medelprocenten av statsbidraget för akademiska sjukhuset för ovannämnda
5 år bleve å hela bruttokostnaden 13,68 procent och å den reducerade
bruttokostnaden 14,82 procent.
Med hänsyn till ovanstående jämförelse mellan Lunds lasarett och Uppsala
akademiska sjukhus hade förhandlingsdelegerade enats om att såsom
skälig grund för statsbidraget till Lunds lasarett föreslå 10 procent av bruttokostnaden
med ovanberörda reduktioner.
Efter denna grund skulle bidraget för de senaste 5 åren hava uppgått
till följande belopp i stället för de hittills utgjorda statsbidragen:
Reducerad bruttoÅ
r kostnad
Kronor
1931 ............ 1,781,333: 91
1932 ............ 1,755,446: 18
1933 ............ 1,729,849: 74
1934 ............ 1,825,936: 57
1935 ............ 1,877,976: 99
Statsbidrag med före-
Hittillsvarande
slagna 10 procent
statsbidrag
Kronor
Kronor
178,133: 39
57,810: —
175,544: 62
61,450: —
172,984: 97
56,000: —
182,593: 66
47,300: —
187,797: 70
57,000: —
I de bruttokostnader, som lades till grund för statsbidraget, borde icke
inräknas ränta och amortering på anläggningskostnaderna.
Förhandlingsdelegerade hade vidare utgått ifrån att Lunds lasarett allt
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
7
framgent skulle ägas och drivas av Malmöhus läns landsting. Med anledning
härav hade förhandlingsdelegerade ansett sig böra införa två säkerhetsbestämmelser
särskilt med tanke på de kostnadsstegringar, som kunde framkallas av
eventuella personalökningar och allmänna prisförhöjningar. Den ena vore
att bruttokostnaderna, på vilka statsbidraget beräknades, icke skulle för
underhållsdag, som enligt förslaget skulle tagas i beräkning, uppgå till högre
belopp än som motsvarade medelkostnaden per dag för samma år enligt
föreliggande officiella uppgifter för samtliga lasarett i riket, förhöjd med
20 procent, en bestämmelse, som närmast hämtats från det i september
oktober 1928 träffade avtalet mellan Kungl. Majit och kronan samt Malmöhus
läns landsting angående anordnande och upprätthållande av psykiatriska
kliniken i Lund.
Den andra säkerhetsbestämmelsen vore, att driftkostnadsbidraget icke under
avtalsperioden finge överstiga 220,000 kronor.
Slutligen ansåge sig förhandlingsdelegerade böra påpeka, att, om ett statsbidrag
överenskommes enligt här angivna grunder, torde böra övervägas,
om och i vad mån den till Lunds lasarett utgående särskilda ersättningen
för den ursprungliga andelen av kyrkotiondena borde upphöra.
Förhandlingsdelegerade tillstyrka, att i enlighet med ovan angivna förutsättningar
avtal måtte träffas mellan Kungl. Majit och kronan och Malmöhus
läns landsting. Örn avtalet godkändes av Kungl. Majit och 1937 års
riksdag, torde detsamma kunna träda i tillämpning med det nya budgetåret.
De delegerade hava framlagt följande förslag till avtal:
1 §•
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund — i detta avtal kallade
Lasarettet — ha till ändamål att vara en vårdanstalt för sjuka samt äro
därjämte avsedda att lämna medicine studerande praktisk undervisning i
läkarkonsten.
2 §•
Lasarettets samtliga avdelningar skola, i den mån så erfordras, vara upplåtna
för klinisk undervisning.
Vid de olika avdelningarna skola finnas polikliniker i den utsträckning,
som finnes nödigt eller nyttigt för undervisningen och specialvården.
3 §•
Såsom bidrag till de årliga sjukvårdskostnaderna vid Lasarettet erlägger
staten 10 procent av vissa driftkostnader, beräknade på sätt nedan angives.
4 §•
I den driftkostnadsstat, som skall läggas till grund för beräkningen enligt
3 §, skola upptagas följande utgifter:
1. avlöningar m. m. till personal, som icke är uppförd på universitetets stat;
expeditionskostnader;
diverse;
läkemedel;
förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;
8
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
kosthåll;
värme, lyse och vatten;
tvätt och renhållning;
inventariers underhåll och komplettering;
fastigheters underhåll;
hyror.
Summan av nyssnämnda utgifter fördelas på summan av underhållsdagarna
vid hela sjukhuset. Den sålunda erhållna kostnaden per underhållsdag
multipliceras med antalet underhållsdagar på tuberkulosavdelningen,
den venerologiska avdelningen, den psykiatriska avdelningen och den reumatiska
avdelningen jämte de av pensionsstyrelsen betingade platserna på
ortopediska avdelningen. Sedan från utgiftsstatens summa avdragits den
sålunda erhållna produkten, utgör återstoden det belopp, varå statsbidraget
skall beräknas.
Nyssnämnda dagskostnad per underhållsdag må icke överstiga medelkostnaden
per dag för samma år enligt föreliggande officiella uppgifter för
samtliga lasarett i riket, förhöjd med 20 procent. Ej heller må statens
bidrag för något år överstiga 220,000 kronor.
5 §•
Lasarettet förvaltas av en direktion, bestående av 7 personer, av vilka
ordföranden och, efter större akademiska konsistoriets hörande, två ledamöter
utses av Kungl. Majit samt övriga ledamöter av landstinget. På enahanda
sätt utses suppleanter i direktionen.
6 §■
Kungl. Majit utser årligen en revisor att med landstingets revisorer deltaga
i granskningen av sjukvårdsinrättningarnas räkenskaper.
Detta avtal gäller i 10 år, räknat från och med den 1 juli 1937. Sker
icke uppsägning från någondera sidan sist före den 1 juli 1945, skall avtalet
anses förlängt på ytterligare 10 år.
Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga
motsvarande tillämpning allt framgent.
Över förhandlingsdelegerades förslag hava yttranden avgivits av vederbörande
universitetsmyndigheter, medicinalstyrelsen, landstingets förvaltningsutskott
samt statskontoret.
Departementschefen har för egen del anfört:
Med tillämpning av de bidragsgrunder, som på sin tid förordades av
Malmöhus läns landsting och godkändes av riksdagen, hava till landstingets
sjukvårdsinrättningar i Lund utgått statsbidrag med följande belopp, nämligen
för budgetåret
1925/1926 .................... kronor 104,093
1926/1927 .................... » 85,967
1927/1928 .................... » 84,337
1928/1929 .................... » 74,530
1929/1930 .................. » 65,289
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
9
1930/1931 .............
....... kronor
63,487
1931/1932 .............
62,628
1932/1933 .............
»
57,810
1933/1934 .............
»
61,450
1934/1935 .............
56,000
1935/1936 .............
»
47,300
1936/1937 .............
»
57,000
1937/1938 (förslag).......
....... »
63,300.
Ifrån landstingets sida har numera med stor styrka framhållits, att ifrågavarande
bidrag till driften av sjukvårdsinrättningarna icke är tillräckligt
stort för att motsvara den förmån, det för staten innebär, att sjukvårdsinrättningarna
stå till förfogande såsom utbildningsanstalt för medicine studerande.
Den utredning, som verkställts av de utav landstinget, respektive
Kungl. Majit utsedda förhandlingsmännen, har lett till samma slutsats, och
förhandlingsmännen hava enats om ett förslag till nya bidragsgrunder, medförande
en mycket avsevärd höjning av det nuvarande direkta statsbidraget.
Aven örn det faller sig svårt att i penningar evalvera ifrågavarande statsintresse
och ehuruväl vid bedömandet av skäligheten av det nuvarande
bidraget det icke får förbises, att en betydande del av kostnaderna för sjukhusbyggnaderna
bestritts av staten och att sjukhuset har tillgång till högt
kvalificerade läkare, som avlönas av staten, finner jag hållbara skäl hava
anförts för en höjning av driftbidraget. Otillräckligheten av det nuvarande
bidraget framträder särskilt tydligt vid en jämförelse med de statsbidrag,
som utgå till övriga undervisningssjukhus. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att det för den medicinska undervisningen och forskningen
vid Lunds universitet är av vikt, att det hittillsvarande goda samarbetet
mellan universitetet och landstinget vidmakthålles och ytterligare utvecklas.
Mot förhandlingsmännens av flertalet myndigheter tillstyrkta förslag till
bidragsgrunder, vilka i syfte att tillgodose landstingets önskemål om en
viss permanens och stadga i statens och landstingets ekonomiska mellanhavanden
torde böra genom ett av Kungl. Majit och landstinget godkänt
avtal regleras, har jag i huvudsak intet att erinra. Jag tillstyrker således,
att staten såsom bidrag till sjukvårdskostnaderna erlägger 10 procent av
den enligt förhandlingsmännens förslag reducerade och på visst sätt maximerade
bruttokostnaden för sjukhuset. Dock torde föreskrift böra meddelas
om att statsbidraget skall avrundas till jämnt hundratal kronor. Vidare
bör föreskrivas, att, därest en radiologisk klinik kommer till stånd, driftkostnaderna
för denna skola fråndragas summan av den driftkostnadsstat, som
skall läggas till grund för statsbidragets beräkning, på sätt i 4 § av avtalsförslaget
föreskrives beträffande vissa andra avdelningar. Förslaget om att
statens bidrag för något år ej må överstiga 220,000 kronor synes mig välbetänkt
och ägnat att ytterligare stärka de skäl, som tala för de nu föreslagna
bidragsgrundernas godtagande. Den av landstingets förvaltningsutskott
ifrågasatta ändringen i fråga om poliklinikerna står visserligen icke
i överensstämmelse med det av Kungl. Majit den 16 september 1932 utfärdade
reglementet för sjukvårdsinrättningarna, som på denna punkt har
enahanda lydelse som avtalsförslaget. Innebörden av bestämmelsen torde
dock vara densamma som enligt avtalsförslaget och reglementet, även om
en ändring göres i enlighet med förvaltningsutskottets yrkande, varför jag
anser mig kunna biträda detta. Reglementet bör ändras i enlighet härmed.
Enligt nämnda reglemente skall direktionen bestå av 10 ledamöter, narn
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
Utskottet.
ligen landshövdingen i länet, prokanslern vid Lunds universitet, universitetets
rektor, två professorer vid universitetet samt fem av landstinget utsedda
personer. Mot den föreslagna ändrade sammansättningen av direktionen
har jag ingen erinran att framställa. I enlighet härmed bör reglementet
ändras i denna del, liksom ock i fråga örn revisionen av lasarettets räkenskaper,
med avseende varå avtalsförslaget innehåller den nyordningen, att en
revisor skulle utses av Kungl. Majit, ett förslag, som med hänsyn till innebörden
av de ändrade bidragsgrunderna synes mig välmotiverat. Frågan örn reglementsändringarna
anhåller jag att få framdeles ånyo anmäla för Kungl. Majit.
Avtalet synes böra träda i kraft först den 1 juli 1938 och, såsom förhandlingsmännen
förutsatt, gälla i tio år. Innan Kungl. Majit träffar överenskommelsen
med landstinget, lärer ärendet böra med hänsyn till de ekonomiska
konsekvenserna för statsverket underställas riksdagens prövning.
För att bereda det hösten 1937 sammanträdande landstinget tillfälle att
taga ståndpunkt i frågan, bör ärendet hänskjutas till 1937 års riksdag.
I likhet med förhandlingsmännen anser jag skäl föreligga för ett övervägande,
om och i vad mån den till sjukvårdsinrättningarna utgående särskilda
ersättningen för den ursprungliga andelen i kyrkotiondena bör upphöra att
utgå, därest ovannämnda ändrade bidragsgrunder godtagas. Med utredning
och förslag härutinnan torde kanslersämbetet för rikets universitet böra inkomma
i samband med anslagsäskanden för budgetåret 1938/1939.
Vad ovan anförts, har avsett statsbidrag till driftkostnader. Vad angår
statsbidrag till byggnader, anser jag i likhet med förhandlingsmännen, att
staten icke bör på förhand binda sig för en viss andel i ifrågakommande
anläggningskostnader. Prövning bör i detta avseende ske från fall till fall.
Jag vill emellertid tillfoga, att enligt min mening den under senare tid
tillämpade fördelningsgrunden, enligt vilken staten och landstinget normala
burit hälften vardera av kostnaderna förefaller mig skälig. Samma princip
har följts beträffande kostnader för viss utrustning. I fråga örn anslag
till utrustning hava emellertid förhandlingsmännen icke gjort något särskilt
uttalande. Jag saknar därför anledning ingå på detta spörsmål.
Vid bedömandet av den föreliggande frågan örn ändrade grunder för statsbidrag
till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) bör enligt
utskottets mening särskilt avseende fästas vid att lasarettets upplåtande såsom
undervisningsanstalt för medicine studerande icke för landstinget medför
enbart ökade kostnader eller andra olägenheter utan också tillför landstinget
betydande fördelar. Förutom direkta bidrag av statsmedel till driftkostnaderna
erhåller landstinget härigenom avsevärda statsbidrag till bestridande
av byggnads- och vissa utrustningskostnader samt för avlönande av läkare.
Den samverkan mellan staten och landstinget, som äger rum vid sjukhuset,
sätter landstinget i stånd att för egna sjukvårdsändamål disponera ett sjukhus,
som både vad utrustning och kvalificerad sjukvård beträffar torde vara
vanliga sjukhus, bekostade av landsting eller städer, som måste helt lita
till egna resurser, i väsentliga avseenden överlägset.
Även örn den utredning, som ligger till grund för Kungl. Majits förslag,
icke synes ägnad att giva fastare hållpunkter för ett bedömande av vilket
statsbidrag till driftkostnaderna, som kan anses skäligen motsvara det med
lasarettets drift förbundna statsintresset, finner utskottet dock skäl föreligga
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
11
för den uppfattningen, att det nu till lasarettet utgående driftkostnadsbidraget
bör undergå förhöjning. Så kan böra ske ej minst med hänsyn till
att det — såsom departementschefen framhållit — för den medicinska undervisningen
och forskningen vid universitetet är av vikt, att det hittillsvarande
goda samarbetet mellan universitetet och landstinget vidmakthålles
och ytterligare utvecklas. Utskottet, som anser sig kunna biträda förslaget
om att de ekonomiska mellanhavandena mellan staten och landstinget regleras
genom ett avtal och även i princip godtager förslaget, att statsbidraget
bestämmes till 10 procent av de på visst sätt beräknade driftkostnaderna
vid sjukhuset, vill emellertid föreslå en sänkning av det belopp, vartill
statsbidraget högst må uppgå. Som skäl härför må bland annat erinras örn
att utskottet i utlåtande nr 121 godkänt grunder för statsbidrag till bland
annat sluten barnbördsvård, att tillämpas från och med den 1 januari 1938.
I konsekvens med vad av förhandlingsdelegerade föreslagits beträffande vissa
andra avdelningar av lasarettet, till vilka statsbidrag i annan ordning utgår,
böra, därest riksdagen bifaller vad av utskottet i nyssberörda utlåtande förordat,
de på barnbördsavdelningen vid lasarettet belöpande kostnaderna
undantagas vid beräkningen av det belopp, varå statsbidraget skall beräknas.
Bidragsmaximum bör enligt utskottets mening nedsättas från av Kungl.
Majit föreslagna 220,000 kronor till 190,000 kronor.
Utskottet biträder förslaget örn att avtalet må gälla från och med den
1 juli 1938 och har i och för sig ingenting att erinra mot en avtalstid av
tio år. Med beaktande av nyss förordade jämkningar i Kungl. Majits förslag
vill dock utskottet förorda en förkortning av avtalstiden till fem år.
Att så sker synes lämpligt med hänsyn till önskvärdheten av att kunna
efter en relativt kort tid vidtaga de justeringar i avtalsbestämmelserna, som
erfarenheten kan ådagalägga vara behövliga.
Mot beräkningen enligt 4 § i avtalsförslaget av den driftkostnadsstat, som
skall läggas till grund för bestämmandet av statsbidraget, har utskottet
endast den erinran att framställa, att det i avtalet bör komma till klart uttryck,
att i driftkostnaderna icke skola medräknas sådana utgifter för komplettering
av inventarier, till vilka staten i annan ordning anvisat anslag.
Enligt samma paragraf i avtalsförslaget skall den på visst sätt erhållna
kostnaden per underhållsdag multipliceras med antalet underhållsdagar på
tuberkulosavdelningen, den venerologiska avdelningen, den psykiatriska avdelningen
och den reumatiska avdelningen jämte de av pensionsstyrelsen
betingade platserna på ortopediska avdelningen. Då förändringar kunna
tänkas komma att under avtalstiden inträffa i fråga om statens bidrag
till sjukvården, vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke berörda bestämmelser
i avtalsförslaget bör ersättas med en allmännare föreskrift förslagsvis
av den innebörden, att nämnda kostnad per underhållsdag skall multipliceras
med antalet underhållsdagar vid sådana avdelningar vid sjukhuset,
vilka i annan ordning åtnjuta statsbidrag, ävensom vid venerologiska avdelningen
och den tillärnade radiologiska kliniken vid lasarettet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 169.
Utskottet biträder förslaget om att den enligt 4 § uträknade kostnaden
per underhållsdag icke må överstiga medelkostnaden per dag för vederbörligt
år enligt föreliggande officiella uppgifter för samtliga lasarett i riket,
förhöjd med 20 procent.
Mot Kungl. Maurts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må besluta, att statsbidrag skall från och med
den 1 juli 1938, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan
Kungl. Majit och kronan och Malmöhus läns landsting, utgå
till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5
februari 1937 i sådant hänseende förordade grunderna, dock
med iakttagande av vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 25 maj 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Nilsson i Landeryd, Sandén, Lindström,
Larsson i Varberg, von Heland och Bachlund; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,
Törnkvist, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson,
Andersson i Prästbol, Isacsson och Danielsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. s. 1 i texten