Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

1937-05-25 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:169, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

1

Nr 169.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade

grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund.

(2:a avd.)

I propositionen nr! 98 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

5 februari 1937, föreslagit riksdagen att besluta, att statsbidrag skall från

och nied den 1 juli 1938, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan Kungl.

Majit och kronan och Malmöhus läns landsting, utgå till Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund i huvudsaklig överensstämmelse med de i

nämnda statsrådsprotokoll av departementschefen i sådant hänseende förordade

grunderna.

Med anledning av framställning från en av Malmöhus läns landsting

tillsatt delegation uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 24 april 1936

åt landshövdingen S. N. Linnér och professorn vid universitetet i Lund

P. H. N. Sjöbring att med nämnda delegation förhandla rörande grunderna

för statsbidrag till sjukvårdsinrättningarna (Lunds lasarett) samt därefter

till Kungl. Majit inkomma med redogörelse för resultatet av förhandlingarna.

Förhandlingsmännen hava sedermera inkommit med förslag i ämnet,

vilket förslag ligger till grund för ifrågavarande framställning.

De hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till Lunds

lasarett innebära i huvudsak följande:

Bidrag från staten till Lunds lasarett hava utgått i bland annat följande

fyra olika avseenden:

1. Bidrag till byggnadskostnaderna.

2. Bidrag till anskaffande av vissa apparater.

3. Avlöningar till vissa läkare och amanuenser.

4. Bidrag till övriga driftkostnader.

Vad beträffar bidrag lill byggnadskostnaderna erinras, att från Lunds universitet

upplåtits det område, Paradislyckan, där sjukhuset ursprungligen

varit förlagt. Vidare har Kungl. Majit år 1912 medgivit, att ett område

Bihang Ull riksdagens protokoll 1937. 0 sami. Nr 169—170. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

av omkring 7 hektar finge från biskopsbostället Helgonagård nr 1 avsöndras,

att av landstinget under nyttjanderätt innehavas såsom sjukliustomt under

förutsättning bland annat, att sjukhuset stöde till förfogande för erforderlig

klinisk undervisning. Från år 1813 utgår vidare årligt bidrag till lasarettets

underhåll, ursprungligen i form av viss del av kyrkotiondena inom

länet, numera utbytt med viss kontant ersättning, för närvarande uppgående

till 4,996 kronor 54 öre. Sedan lång tid tillbaka hava statsmakterna därjämte

tid efter annan lämnat betydande bidrag till direkta byggnadskostnader,

sedan år 1914 uppgående till hälften av de beräknade byggnadskostnaderna.

På samma sätt hava statsbidrag efter särskilda framställningar anvisats

till täckande av halva kostnaden för vissa apparater.

Statens utlägg för överläkarnas (professorernas och vissa andra läkares)

löner äro att betrakta som statsbidrag till de egentliga driftkostnaderna.

De belopp, som i denna ordning tillförts Lunds lasarett, hava under åren

1931—1935 utgjort ungefär 124,500 kronor per år, förutom förekommande

ålderstillägg samt dyrtidstillägg.

Vad slutligen angår övriga driftkostnader erinras i statsrådsprotokollet örn

att landstinget år 1913 uttalat, att detsamma för egen del ensamt iklädde

sig bland annat kostnaderna för såväl nödiga inventarier som för den årliga

driften. Frågan örn statsbidrag till nu förevarande driftkostnader har

uppkommit först under kristiden närmast efter världskriget. Sålunda har

riksdagen för vart och ett av åren 1920 och 1921 beviljat 300,000 kronor

samt för de två närmast följande åren respektive 200,000 kronor och 150,000

kronor.

För tiden därefter hava de till driftkostnaderna utgående statsbidragen

beräknats efter enhetliga grunder, godtagna av 1925 års riksdag.

Dessa hava formulerats av landstinget i skrivelse den 3 september 1924,

vari bland annat uttalades följande:

Landstinget ansåge, att den år 1913 gjorda utfästelsen att svara för lasarettets

driftkostnader icke avsåge andra kostnader, än sådana som betingades

av rena sjukvårdshänsyn, vilka landstinget givetvis måste på egen hand

utan statsbidrag efterkomma. Grundvalen för statsbidraget borde byggas

på statsintresset av att trygghet ernåddes för de särskilda behov, som den

medicinska undervisningens tillgodoseende framkallade. I särskilt två olika

avseenden komme dessa särskilda behov till synes, nämligen beträffande

utomlänspatienterna å allmän sal och beträffande barnbördsavdelningen.

Beträffande utomlänspatienterna å allmän sal syntes det vara ett otvivelaktigt

statsintresse att åt den medicinskt-kliniska undervisningen garantera

en fortsatt tillströmning av dylika patienter genom att landstinget hölles

skadeslöst för den driftkostnad, som landstinget på grund av den låga legosängsavgiften

— i regel 4 kronor 50 öre -— finge vidkännas genom en frekvens

av dylika patienter, överstigande den vid andra, jämförliga sjukvårdsinrättningar

vanliga. Den för jämförliga lasarett vanliga frekvensen beräknade

landstinget till 3 procent. Vid beräkningen av den frekvens av utomlänspatienter

vid Lunds lasarett, för vilken statsbidrag kunde vara befogat,

borde alltså procentsiffran minskas med 3 enheter. Vid beräkningen borde

vidare undantagas barnbördsavdelningen. Det antal underhållsdagar för

utomlänspatienter utöver det normala, som man sålunda komme fram till,

borde multipliceras med den genomsnittliga dagskostnaden per patient och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

3

dag och det sålunda erhållna beloppet minskas med summan av för ifrågavarande

patienter erlagda legosängsavgifter. Det återstående beloppet borde

staten ersätta.

Vad lambor dsavdelning en anginge, hade landstinget givit vederbörande

överläkare frihet att efterskänka legosängsavgiften för 20 procent av underhållsdagarna,

på det att överläkaren i undervisningssyfte skulle kunna förmå

patienter med komplicerade fall att söka sig till avdelningen. Den sålunda

uppkommande merkostnaden borde ersättas av staten.

Departementschefen och riksdagen godtogo som nämnts de av landstinget

sålunda angivna beräkningsgrunderna för statsbidrag.

Ovannämnda förhandlingsdelegerade hava efter att hava erinrat om de

hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till Lunds lasarett yttrat,

att utvecklingen hittills förlupit sålunda, att statsmakterna såväl som Malmöhus

läns landsting från början utgått från att landstinget hade att svara för

driftkostnaderna vid Lunds lasarett, trots dess egenskap av undervisningssjukhus,

men att denna ståndpunkt, till en början under trycket av kristiden

men sedermera principiellt, av statsmakterna blivit frånträdd. Genom

1925 års riksdagsbeslut torde den uppfattningen hava slagit igenom att även

beträffande Lunds lasarett dess användning i den medicinska undervisningens

och forskningens tjänst motiverade statsbidrag till driftkostnaderna.

Förhandlingsdelegerade återkomma enligt det följande närmare till de

skäl, som kunna åberopas till stöd för nyssnämnda principiella ståndpunkt.

Dessförinnan lämnas emellertid några upplysningar angående statens

ställning till de två övriga undervisningssjukhusen, serafimerlasarettet

och akademiska sjukhuset i Uppsala.

De jämförliga platstalen för nämnda tre sjukvårdsinrättningar utgjorde

för serafimerlasarettet 510, för akademiska sjukhuset 636 och för Lunds

lasarett 1,089. I sistnämnda tal inginge dock sammanlagt 194 platser på

psykiatriska kliniken och reumatikeravdelningen.

Vad serafimerlasarettet anginge, disponerades av dess 510 vårdplatser enligt

avtal 200 platser av Stockholms stad och 100 av Stockholms läns landsting.

Lasarettets utgifter täcktes i enlighet med gällande bidragsgrunder

under budgetåret 1933/1934 till omkring 34 procent av patientavgifter, till

omkring 16 procent av Stockholms stad, till omkring 12 procent av Stockholms

län och omkring 35 procent av statsbidrag samt till omkring 3 procent

av serafimerlasarettets stiftelse.

Av de 636 vårdplatserna vid akademiska sjukhuset i Uppsala hade Uppsala

läns landsting enligt nu gällande kontrakt betingat sig 250 platser,

varjämte Stockholms läns landsting disponerade 45 platser. Vederbörande

landsting bidroge till kostnaderna i enlighet med vissa grunder. Beträffande

byggnadskostnaderna hade staten bidragit till den år 1926 avslutade

stora ombyggnaden med 5,600,000 kronor och Uppsala läns landsting med

3,000,000 kronor, varjämte universitetet i Uppsala av egna fonder tillskjutit

omkring 160,000 kronor. Kostnaden för nu pågående ombyggnad av sjukhusets

kvinnoklinik och barnbördsavdelning hade delats av statsverket och

landstinget med hälften på vartdera.

Beträffande driftkostnaderna hade Uppsala läns landsting enligt kontrakt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

gällande till och med utgången av 40 år efter det nyssnämnda stora nybyggnader

tagits i bruk (till oell med 1966) förbundit sig att ersätta universitetet

för den sjukvård, som vid akademiska sjukhuset för länets räkning

besörjdes med viss avgift för varje sjukdag. Denna avgift utgjorde

för närvarande 4 kronor 60 öre. Sedan för sjukvården använts dels möjliga

behållningar från föregående räkenskapsår, dels inkomster, som tillkomme

sjukhuset för sjukvården på grund av statsanslag och särskilda

kommunala anslag, på grund av bestämmelser i universitetets stat och på

grund av donationer, dels ock ovannämnda avgifter från landstingsområdet,

skulle landstinget och staten till täckande av därutöver gående kostnader

för vården av sjuka från landstingsområdet bidraga med hälften vardera.

Stockholms läns landsting hade att för ovannämnda 45 platser erlägga

dels en avgift, motsvarande sjukhusets medeldagskostnad under senaste förvaltningsår,

dels ett tilläggsbelopp av 2,500 kronor per år, utgörande beräknad

ersättning för de med platsernas förnyelse förenade kostnaderna.

Statsbidraget till akademiska sjukhuset för åren 1931-—1935, hade uppgått

till 13,58, 15,o, 17,72, 13,89 och 13,90 procent av bruttokostnaderna,

efter frånräknande av kostnaderna för bröstsjuka och smittosamma könssjuka.

Beträffande frågan om den önskvärda storleken av statsbidraget

till Lunds lasarett hava förhandlingsmännen yttrat i huvudsak följande:
Vid

Lunds lasarett liksom vid övriga undervisningssjukbus förelåge en

intressegemenskap mellan sjukvårdsbehovet inom ett visst sjukvårdsområde

och undervisningens behov. Sålunda vore å ena sidan undervisningssjukhusens

betydelse för den lokala kroppssjukvården avsevärd, medan det å

andra sidan vore uppenbart att sjukhus, svarande mot ifrågavarande lasarett,

vore oumbärliga faktorer i läkarutbildningen, sådan denna anordnats

i vårt land. Det vore denna principiella utgångspunkt, som å ena sidan

gjorde det nödvändigt för staten att utöva kontroll över att undervisningssjukhusen

bleve tillräckligt kvalificerade och å andra sidan gjorde det befogat,

att staten i större eller mindre mån bidroge till kostnaderna.

Vad kostnaderna för ny- och ombyggnad samt för vissa apparater anginge,

vore det uppenbart, att varken den ena eller den andra sidan kunde på

förhand binda sig beträffande framtida anläggningskostnader. Prövning

måste ske i varje särskilt fall, då fråga om ny- och ombyggnad uppstode,

och för statens del måste därvid avvägning göras i förhållande till andra

statliga behov. Förhandlingsdelegerade hade därför, såvitt byggnadskostnaderna

anginge, måst stanna vid att för sin del uttala, att den samverkan,

som i fråga om Lunds lasarett redan hade gammal hävd beträffande

utgifterna för lasarettets byggnader, alltjämt borde fortfara samt

att, såvitt för närvarande kunde bedömas, den på senare tid använda proportionen

med statsbidrag till hälften av den beräknade byggnadskostnaden

syntes vara lämplig.

Beträffande driftkostnaderna hade undervisningsintresset likaledes föranlett

statens deltagande i dessa. I sådant avseende erinrades om de för närvarande

till 124,500 kronor årligen uppgående kostnaderna för professorer

och vissa andra läkare, som staten svarade för. Undervisningsintresset hade

emellertid även i övrigt föranlett statens deltagande i vissa kostnader. Så

vore enligt det föregående förhållandet med utomlänspatienter samt barn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

5

bördsavdelningen. Därjämte vore det tydligt, att de särskilda lokaler tor

undervisningsbehov, som måste finnas vid ett sjukhus av denna art, framkallade

extra driftkostnader. Även materialkostnaden måste stiga genom

den intensiva forsknings- och studieverksamhet, som utövades vid ett undervisningssjukhus.

Av enahanda anledning ökades i viss mån personalkostnaderna.

De delegerade hade gjort ett försök att göra en beräkning av de

sålunda uppkommande merkostnaderna, och därvid nått fram till följande

siffror:

Beräkning av merkostnaderna vid Lunds lasarett, föranledda av

lasarettets egenskap av undervisning ssjukhus.

1. Värme och lyse, kronor 100,958:—, 6,49 procent

härav...................................kronor 6,552:17

2. Fastighetens underhåll, kronor 47,794: —, 6,49 procent

härav............................... » 3,101: 83

3. Röntgenmaterial, kronor 70,294: —, 25 procent härav » 17,573: 50

4. Instrument och apparater, kronor 56,115:—, 25 procent

härav............................... » 14,028: 75

5. Läkemedel, kronor 136,215: —, 20 procent härav . . » 27,243: —

6. Poliklinikkostnader, kronor 172,871: 82, 25 procent

härav.................................. » 43,217:96

7. Personalkostnader:

för laboratorierna, kronor 20,472: 24, 20 procent härav » 4,094: 45

» städning, kronor 142,052: —, 6,49 procent härav »_9,219: 17

Summa kronor 125,030: 83.

Förhandlingsdelegerade hade emellertid icke ansett det möjligt att göra

denna beräkning så exakt, att man därpå kunde bygga ett förslag örn statens

bidrag för framtiden till det ifrågavarande undervisningssjukhuset.

Det hade ej heller synts de delegerade riktigt, att de nu angivna momen

ten skulle uttömma de omständigheter, på vilka statsbidrag skäligen borde

grundas.

Förhandlingsdelegerade hava därefter ingått i jämförelse mellan de olika

undervisningssjukhusen oeh därvid till en början trott sig icke i förhållandena

beträffande serafimerlasarettet kunna finna en antagbar norm för statsbidrag

till Lunds lasarett.

Förhandlingsdelegerade hava vidare iugått i en jämförelse mellan Lunds

lasarett och akademiska sjukhuset i Uppsala och anfört en del siffror, avseende

förhållandet mellan antalet vårdplatser per invånare i Malmöhus

och Uppsala läns landsting. I anslutning härtill uttala de delegerade, att

Malmöhus län med Hälsingborgs stad hade en bättre ställning än övriga

jämförliga sjukvårdsområden (bortsett från städerna) samt att platsantalet i

Uppsala län tack vare akademiska sjukhuset vore ungefär det dubbla i förhållande

till därmed jämförliga landstingsområden.

Jämförelserna tydde på att med avseende å sjukvårdsinrättningarna i Lund

universitetsintresset (undervisningen och forskningen) vore mindre dominerande

än med avseende på Uppsala akademiska sjukhus, allt i förhållande

till det lokala sjukvårdsbehovet. Å andra sidan syntes uppenbart, att det

hittillsvarande bidraget från staten till sjukvårdsinrättningarna i Lund icke

gåve skäligt utrymme åt sjukvårdsinrättningarnas betydelse för undervis
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

ningen och forskningen i jämförelse med dess användning för det lokala

sjukvårdsbehovet. Härvid borde också uppmärksammas, att Lunds lasarett

hade för den kliniska utbildningen under de senaste åren mottagit minst

lika många medicine kandidater som akademiska sjukhuset (för närvarande

45 hänvisade till Lund, 30 till Uppsala).

Om man sökte finna en gemensam formel torde knappast vara lämpligt

att efterbilda det svårtillämpliga kontraktet för Uppsala med avseende å

Lunds lasarett. En enklare beräkning syntes erbjuda sig, om man utginge

från driftkostnadernas bruttobelopp på båda ställena (däri ej inräknade de

avlöningar, som uppfördes på universitets stater). Från bruttot borde emellertid

till en början avdragas för Uppsalasjukhuset driftkostnaderna för

tuberkulosavdelningen och med avseende å Lunds lasarett driftkostnaderna

för tuberkulosavdelningen, psykiatriska kliniken och pensionsstyrelsens platser

på reumatikeravdelningen och ortopediska kliniken, eftersom staten deltoge

i kostnaderna för dessa avdelningar på ett särskilt sätt. Det syntes

också vara befogat, att för båda sjukhusen avräkna de venerologiska avdelningarna,

då sjukhusen för dessa uppbure allmänna sjukvårdsavgifter

samt driftkostnaderna på sistnämnda avdelningar väsentligt understege kostnaderna

för de övriga avdelningarna. (Då den beslutade nya radiologiska

kliniken vid Lunds lasarett foges i bruk, torde även driftkostnaderna för

densamma böra avdragas från bruttokostnaderna).

I enlighet med denna tankegång skulle rätteligen från summan av utgifterna

för hela sjukhuset avdragas de verkliga kostnader, som åtginge för

nyssnämnda avdelningar. Då emellertid på intetdera stället bokföringen vore

differentierad efter en sådan metod, hade det befunnits medföra alltför stora

svårigheter och leda till ett visst godtycke, örn man skulle söka räkna fram

specialstater på detta sätt. Förhandlingsdelegerade hade därför nöjt sig med

att beräkna vårddagarna på nyssnämnda avdelningar och ansett på varje

vårddag belöpa medeldagskostnaden för hela sjukhuset under respektive år.

Medelprocenten av statsbidraget för akademiska sjukhuset för ovannämnda

5 år bleve å hela bruttokostnaden 13,68 procent och å den reducerade

bruttokostnaden 14,82 procent.

Med hänsyn till ovanstående jämförelse mellan Lunds lasarett och Uppsala

akademiska sjukhus hade förhandlingsdelegerade enats om att såsom

skälig grund för statsbidraget till Lunds lasarett föreslå 10 procent av bruttokostnaden

med ovanberörda reduktioner.

Efter denna grund skulle bidraget för de senaste 5 åren hava uppgått

till följande belopp i stället för de hittills utgjorda statsbidragen:

Reducerad bruttoÅ

r kostnad

Kronor

1931 ............ 1,781,333: 91

1932 ............ 1,755,446: 18

1933 ............ 1,729,849: 74

1934 ............ 1,825,936: 57

1935 ............ 1,877,976: 99

Statsbidrag med före-

Hittillsvarande

slagna 10 procent

statsbidrag

Kronor

Kronor

178,133: 39

57,810: —

175,544: 62

61,450: —

172,984: 97

56,000: —

182,593: 66

47,300: —

187,797: 70

57,000: —

I de bruttokostnader, som lades till grund för statsbidraget, borde icke

inräknas ränta och amortering på anläggningskostnaderna.

Förhandlingsdelegerade hade vidare utgått ifrån att Lunds lasarett allt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

7

framgent skulle ägas och drivas av Malmöhus läns landsting. Med anledning

härav hade förhandlingsdelegerade ansett sig böra införa två säkerhetsbestämmelser

särskilt med tanke på de kostnadsstegringar, som kunde framkallas av

eventuella personalökningar och allmänna prisförhöjningar. Den ena vore

att bruttokostnaderna, på vilka statsbidraget beräknades, icke skulle för

underhållsdag, som enligt förslaget skulle tagas i beräkning, uppgå till högre

belopp än som motsvarade medelkostnaden per dag för samma år enligt

föreliggande officiella uppgifter för samtliga lasarett i riket, förhöjd med

20 procent, en bestämmelse, som närmast hämtats från det i september

oktober 1928 träffade avtalet mellan Kungl. Majit och kronan samt Malmöhus

läns landsting angående anordnande och upprätthållande av psykiatriska

kliniken i Lund.

Den andra säkerhetsbestämmelsen vore, att driftkostnadsbidraget icke under

avtalsperioden finge överstiga 220,000 kronor.

Slutligen ansåge sig förhandlingsdelegerade böra påpeka, att, om ett statsbidrag

överenskommes enligt här angivna grunder, torde böra övervägas,

om och i vad mån den till Lunds lasarett utgående särskilda ersättningen

för den ursprungliga andelen av kyrkotiondena borde upphöra.

Förhandlingsdelegerade tillstyrka, att i enlighet med ovan angivna förutsättningar

avtal måtte träffas mellan Kungl. Majit och kronan och Malmöhus

läns landsting. Örn avtalet godkändes av Kungl. Majit och 1937 års

riksdag, torde detsamma kunna träda i tillämpning med det nya budgetåret.

De delegerade hava framlagt följande förslag till avtal:

1 §•

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund — i detta avtal kallade

Lasarettet — ha till ändamål att vara en vårdanstalt för sjuka samt äro

därjämte avsedda att lämna medicine studerande praktisk undervisning i

läkarkonsten.

2 §•

Lasarettets samtliga avdelningar skola, i den mån så erfordras, vara upplåtna

för klinisk undervisning.

Vid de olika avdelningarna skola finnas polikliniker i den utsträckning,

som finnes nödigt eller nyttigt för undervisningen och specialvården.

3 §•

Såsom bidrag till de årliga sjukvårdskostnaderna vid Lasarettet erlägger

staten 10 procent av vissa driftkostnader, beräknade på sätt nedan angives.

4 §•

I den driftkostnadsstat, som skall läggas till grund för beräkningen enligt

3 §, skola upptagas följande utgifter:

1. avlöningar m. m. till personal, som icke är uppförd på universitetets stat;

expeditionskostnader;

diverse;

läkemedel;

förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

kosthåll;

värme, lyse och vatten;

tvätt och renhållning;

inventariers underhåll och komplettering;

fastigheters underhåll;

hyror.

Summan av nyssnämnda utgifter fördelas på summan av underhållsdagarna

vid hela sjukhuset. Den sålunda erhållna kostnaden per underhållsdag

multipliceras med antalet underhållsdagar på tuberkulosavdelningen,

den venerologiska avdelningen, den psykiatriska avdelningen och den reumatiska

avdelningen jämte de av pensionsstyrelsen betingade platserna på

ortopediska avdelningen. Sedan från utgiftsstatens summa avdragits den

sålunda erhållna produkten, utgör återstoden det belopp, varå statsbidraget

skall beräknas.

Nyssnämnda dagskostnad per underhållsdag må icke överstiga medelkostnaden

per dag för samma år enligt föreliggande officiella uppgifter för

samtliga lasarett i riket, förhöjd med 20 procent. Ej heller må statens

bidrag för något år överstiga 220,000 kronor.

5 §•

Lasarettet förvaltas av en direktion, bestående av 7 personer, av vilka

ordföranden och, efter större akademiska konsistoriets hörande, två ledamöter

utses av Kungl. Majit samt övriga ledamöter av landstinget. På enahanda

sätt utses suppleanter i direktionen.

6 §■

Kungl. Majit utser årligen en revisor att med landstingets revisorer deltaga

i granskningen av sjukvårdsinrättningarnas räkenskaper.

Detta avtal gäller i 10 år, räknat från och med den 1 juli 1937. Sker

icke uppsägning från någondera sidan sist före den 1 juli 1945, skall avtalet

anses förlängt på ytterligare 10 år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga

motsvarande tillämpning allt framgent.

Över förhandlingsdelegerades förslag hava yttranden avgivits av vederbörande

universitetsmyndigheter, medicinalstyrelsen, landstingets förvaltningsutskott

samt statskontoret.

Departementschefen har för egen del anfört:

Med tillämpning av de bidragsgrunder, som på sin tid förordades av

Malmöhus läns landsting och godkändes av riksdagen, hava till landstingets

sjukvårdsinrättningar i Lund utgått statsbidrag med följande belopp, nämligen

för budgetåret

1925/1926 .................... kronor 104,093

1926/1927 .................... » 85,967

1927/1928 .................... » 84,337

1928/1929 .................... » 74,530

1929/1930 .................. » 65,289

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

9

1930/1931 .............

....... kronor

63,487

1931/1932 .............

62,628

1932/1933 .............

»

57,810

1933/1934 .............

»

61,450

1934/1935 .............

56,000

1935/1936 .............

»

47,300

1936/1937 .............

»

57,000

1937/1938 (förslag).......

....... »

63,300.

Ifrån landstingets sida har numera med stor styrka framhållits, att ifrågavarande

bidrag till driften av sjukvårdsinrättningarna icke är tillräckligt

stort för att motsvara den förmån, det för staten innebär, att sjukvårdsinrättningarna

stå till förfogande såsom utbildningsanstalt för medicine studerande.

Den utredning, som verkställts av de utav landstinget, respektive

Kungl. Majit utsedda förhandlingsmännen, har lett till samma slutsats, och

förhandlingsmännen hava enats om ett förslag till nya bidragsgrunder, medförande

en mycket avsevärd höjning av det nuvarande direkta statsbidraget.

Aven örn det faller sig svårt att i penningar evalvera ifrågavarande statsintresse

och ehuruväl vid bedömandet av skäligheten av det nuvarande

bidraget det icke får förbises, att en betydande del av kostnaderna för sjukhusbyggnaderna

bestritts av staten och att sjukhuset har tillgång till högt

kvalificerade läkare, som avlönas av staten, finner jag hållbara skäl hava

anförts för en höjning av driftbidraget. Otillräckligheten av det nuvarande

bidraget framträder särskilt tydligt vid en jämförelse med de statsbidrag,

som utgå till övriga undervisningssjukhus. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att det för den medicinska undervisningen och forskningen

vid Lunds universitet är av vikt, att det hittillsvarande goda samarbetet

mellan universitetet och landstinget vidmakthålles och ytterligare utvecklas.

Mot förhandlingsmännens av flertalet myndigheter tillstyrkta förslag till

bidragsgrunder, vilka i syfte att tillgodose landstingets önskemål om en

viss permanens och stadga i statens och landstingets ekonomiska mellanhavanden

torde böra genom ett av Kungl. Majit och landstinget godkänt

avtal regleras, har jag i huvudsak intet att erinra. Jag tillstyrker således,

att staten såsom bidrag till sjukvårdskostnaderna erlägger 10 procent av

den enligt förhandlingsmännens förslag reducerade och på visst sätt maximerade

bruttokostnaden för sjukhuset. Dock torde föreskrift böra meddelas

om att statsbidraget skall avrundas till jämnt hundratal kronor. Vidare

bör föreskrivas, att, därest en radiologisk klinik kommer till stånd, driftkostnaderna

för denna skola fråndragas summan av den driftkostnadsstat, som

skall läggas till grund för statsbidragets beräkning, på sätt i 4 § av avtalsförslaget

föreskrives beträffande vissa andra avdelningar. Förslaget om att

statens bidrag för något år ej må överstiga 220,000 kronor synes mig välbetänkt

och ägnat att ytterligare stärka de skäl, som tala för de nu föreslagna

bidragsgrundernas godtagande. Den av landstingets förvaltningsutskott

ifrågasatta ändringen i fråga om poliklinikerna står visserligen icke

i överensstämmelse med det av Kungl. Majit den 16 september 1932 utfärdade

reglementet för sjukvårdsinrättningarna, som på denna punkt har

enahanda lydelse som avtalsförslaget. Innebörden av bestämmelsen torde

dock vara densamma som enligt avtalsförslaget och reglementet, även om

en ändring göres i enlighet med förvaltningsutskottets yrkande, varför jag

anser mig kunna biträda detta. Reglementet bör ändras i enlighet härmed.

Enligt nämnda reglemente skall direktionen bestå av 10 ledamöter, narn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

Utskottet.

ligen landshövdingen i länet, prokanslern vid Lunds universitet, universitetets

rektor, två professorer vid universitetet samt fem av landstinget utsedda

personer. Mot den föreslagna ändrade sammansättningen av direktionen

har jag ingen erinran att framställa. I enlighet härmed bör reglementet

ändras i denna del, liksom ock i fråga örn revisionen av lasarettets räkenskaper,

med avseende varå avtalsförslaget innehåller den nyordningen, att en

revisor skulle utses av Kungl. Majit, ett förslag, som med hänsyn till innebörden

av de ändrade bidragsgrunderna synes mig välmotiverat. Frågan örn reglementsändringarna

anhåller jag att få framdeles ånyo anmäla för Kungl. Majit.

Avtalet synes böra träda i kraft först den 1 juli 1938 och, såsom förhandlingsmännen

förutsatt, gälla i tio år. Innan Kungl. Majit träffar överenskommelsen

med landstinget, lärer ärendet böra med hänsyn till de ekonomiska

konsekvenserna för statsverket underställas riksdagens prövning.

För att bereda det hösten 1937 sammanträdande landstinget tillfälle att

taga ståndpunkt i frågan, bör ärendet hänskjutas till 1937 års riksdag.

I likhet med förhandlingsmännen anser jag skäl föreligga för ett övervägande,

om och i vad mån den till sjukvårdsinrättningarna utgående särskilda

ersättningen för den ursprungliga andelen i kyrkotiondena bör upphöra att

utgå, därest ovannämnda ändrade bidragsgrunder godtagas. Med utredning

och förslag härutinnan torde kanslersämbetet för rikets universitet böra inkomma

i samband med anslagsäskanden för budgetåret 1938/1939.

Vad ovan anförts, har avsett statsbidrag till driftkostnader. Vad angår

statsbidrag till byggnader, anser jag i likhet med förhandlingsmännen, att

staten icke bör på förhand binda sig för en viss andel i ifrågakommande

anläggningskostnader. Prövning bör i detta avseende ske från fall till fall.

Jag vill emellertid tillfoga, att enligt min mening den under senare tid

tillämpade fördelningsgrunden, enligt vilken staten och landstinget normala

burit hälften vardera av kostnaderna förefaller mig skälig. Samma princip

har följts beträffande kostnader för viss utrustning. I fråga örn anslag

till utrustning hava emellertid förhandlingsmännen icke gjort något särskilt

uttalande. Jag saknar därför anledning ingå på detta spörsmål.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan örn ändrade grunder för statsbidrag

till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) bör enligt

utskottets mening särskilt avseende fästas vid att lasarettets upplåtande såsom

undervisningsanstalt för medicine studerande icke för landstinget medför

enbart ökade kostnader eller andra olägenheter utan också tillför landstinget

betydande fördelar. Förutom direkta bidrag av statsmedel till driftkostnaderna

erhåller landstinget härigenom avsevärda statsbidrag till bestridande

av byggnads- och vissa utrustningskostnader samt för avlönande av läkare.

Den samverkan mellan staten och landstinget, som äger rum vid sjukhuset,

sätter landstinget i stånd att för egna sjukvårdsändamål disponera ett sjukhus,

som både vad utrustning och kvalificerad sjukvård beträffar torde vara

vanliga sjukhus, bekostade av landsting eller städer, som måste helt lita

till egna resurser, i väsentliga avseenden överlägset.

Även örn den utredning, som ligger till grund för Kungl. Majits förslag,

icke synes ägnad att giva fastare hållpunkter för ett bedömande av vilket

statsbidrag till driftkostnaderna, som kan anses skäligen motsvara det med

lasarettets drift förbundna statsintresset, finner utskottet dock skäl föreligga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

11

för den uppfattningen, att det nu till lasarettet utgående driftkostnadsbidraget

bör undergå förhöjning. Så kan böra ske ej minst med hänsyn till

att det — såsom departementschefen framhållit — för den medicinska undervisningen

och forskningen vid universitetet är av vikt, att det hittillsvarande

goda samarbetet mellan universitetet och landstinget vidmakthålles

och ytterligare utvecklas. Utskottet, som anser sig kunna biträda förslaget

om att de ekonomiska mellanhavandena mellan staten och landstinget regleras

genom ett avtal och även i princip godtager förslaget, att statsbidraget

bestämmes till 10 procent av de på visst sätt beräknade driftkostnaderna

vid sjukhuset, vill emellertid föreslå en sänkning av det belopp, vartill

statsbidraget högst må uppgå. Som skäl härför må bland annat erinras örn

att utskottet i utlåtande nr 121 godkänt grunder för statsbidrag till bland

annat sluten barnbördsvård, att tillämpas från och med den 1 januari 1938.

I konsekvens med vad av förhandlingsdelegerade föreslagits beträffande vissa

andra avdelningar av lasarettet, till vilka statsbidrag i annan ordning utgår,

böra, därest riksdagen bifaller vad av utskottet i nyssberörda utlåtande förordat,

de på barnbördsavdelningen vid lasarettet belöpande kostnaderna

undantagas vid beräkningen av det belopp, varå statsbidraget skall beräknas.

Bidragsmaximum bör enligt utskottets mening nedsättas från av Kungl.

Majit föreslagna 220,000 kronor till 190,000 kronor.

Utskottet biträder förslaget örn att avtalet må gälla från och med den

1 juli 1938 och har i och för sig ingenting att erinra mot en avtalstid av

tio år. Med beaktande av nyss förordade jämkningar i Kungl. Majits förslag

vill dock utskottet förorda en förkortning av avtalstiden till fem år.

Att så sker synes lämpligt med hänsyn till önskvärdheten av att kunna

efter en relativt kort tid vidtaga de justeringar i avtalsbestämmelserna, som

erfarenheten kan ådagalägga vara behövliga.

Mot beräkningen enligt 4 § i avtalsförslaget av den driftkostnadsstat, som

skall läggas till grund för bestämmandet av statsbidraget, har utskottet

endast den erinran att framställa, att det i avtalet bör komma till klart uttryck,

att i driftkostnaderna icke skola medräknas sådana utgifter för komplettering

av inventarier, till vilka staten i annan ordning anvisat anslag.

Enligt samma paragraf i avtalsförslaget skall den på visst sätt erhållna

kostnaden per underhållsdag multipliceras med antalet underhållsdagar på

tuberkulosavdelningen, den venerologiska avdelningen, den psykiatriska avdelningen

och den reumatiska avdelningen jämte de av pensionsstyrelsen

betingade platserna på ortopediska avdelningen. Då förändringar kunna

tänkas komma att under avtalstiden inträffa i fråga om statens bidrag

till sjukvården, vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke berörda bestämmelser

i avtalsförslaget bör ersättas med en allmännare föreskrift förslagsvis

av den innebörden, att nämnda kostnad per underhållsdag skall multipliceras

med antalet underhållsdagar vid sådana avdelningar vid sjukhuset,

vilka i annan ordning åtnjuta statsbidrag, ävensom vid venerologiska avdelningen

och den tillärnade radiologiska kliniken vid lasarettet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

Utskottet biträder förslaget om att den enligt 4 § uträknade kostnaden

per underhållsdag icke må överstiga medelkostnaden per dag för vederbörligt

år enligt föreliggande officiella uppgifter för samtliga lasarett i riket,

förhöjd med 20 procent.

Mot Kungl. Maurts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må besluta, att statsbidrag skall från och med

den 1 juli 1938, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan

Kungl. Majit och kronan och Malmöhus läns landsting, utgå

till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5

februari 1937 i sådant hänseende förordade grunderna, dock

med iakttagande av vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 25 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Nilsson i Landeryd, Sandén, Lindström,

Larsson i Varberg, von Heland och Bachlund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,

Törnkvist, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson,

Andersson i Prästbol, Isacsson och Danielsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. s. 1 i texten