Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1937-05-25 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
1
Nr 174.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående
anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående rikets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande anslagen
till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 71 och 73)
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
dels till skyddsuppfostran för budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag
av 1,360,000 kronor,
dels ock till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och
yrkeshem för samma budgetår beräkna ett reservationsanslag av 1,575,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 26 februari 1937 dagtecknad proposition,
nr 177, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna de jämkningar i den år 1936 beslutade skyddshemsorganisationen,
som föredragande departementschefen angivit;
dels besluta, att om- och tillbyggnadsarbeten vid skyddshemmen Sundbo,
Forsane, Ljungaskog, Johannisberg, Höreda och Sonestorp ävensom byggnader
för de till upprättande föreslagna skyddshemmen i Vänersborg, Sollefteå
samt Troxhammar i Skå socken skola utföras i huvudsaklig anslutning
till av departementschefen förordade planer;
dels till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem
m. fl. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,375,000
kronor;
dels till skyddsuppfostran för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1,320,000 kronor;
dels medgiva, att från sistnämnda anslag må till stiftelsen Drottning
Sophias skyddshem utgå ett tillfälligt driftbidrag för verksamheten under år
1937 vid skyddshemmet Bistaborg av högst 6,900 kronor;
dels medgiva, att från samma anslag må i enlighet med av departementschefen
angivna grunder utgå statsbidrag ej mindre till Stockholms stadsmission
för inrättande från och med den 1 november 1936 vid dess skyddshem
Skarvik-Tallåsen av en provisorisk avdelning och till den vid samma avdelning
bedrivna verksamheten, än även från och med den 1 januari 1938 till
städerna Stockholm och Göteborg, samtliga enskilda sammanslutningar och
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 174. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
stiftelser, vilka komma att bedriva skyddshemsverksamhet, samt huvudmännen
för de skyddshem, som komma att nedläggas;
dels medgiva, att Jönköpings läns landsting, i och med statens övertagande
av verksamheten vid Höreda skyddshem, befrias från återbetalningsskyldighet
för ett för anskaffande av viss materiell beviljat lån å 4,000 kronor, under
villkor att landstinget utan ersättning överlämnar samma materiell till staten,
ävensom att sagda lån må avskrivas ur räkenskaperna för fonden för låneunderstöd;
dels
medgiva, att nämnda landsting från angivna tidpunkt likaledes befrias
från återbetalningsskyldighet för fastigheten 1j2 mantal Långanäs nr 1
(l1) i Höreda socken åvilande andel i lån från statens avdikningslånefond,
ävensom att återstående ogulden del av samma lån avskrives ur räkenskaperna
för fonden;
dels medgiva, att för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av
nya avdelningar ävensom för utförande vid skyddshemmet Sjötorp av vissa
örn- och tillbyggnadsarbeten må, i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen förordade villkoren, beviljas lån till Stockholms stadsmission
å 360,000 kronor och till svenska diakoniss-sällskapet å 70,000 kronor,
skolande förstnämnda lån utgå med 180,000 kronor under budgetåret
1937/1938 och 180,000 kronor under budgetåret 1938/1939;
dels bland utgifter för kapitalökning under rubrik Statens utlåningsfonder:
Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Lån till svenska diakoniss-sällskapet för om- och tillbyggnadsarbeten
vid skyddshemmet Sjötorp ett reservationsanslag av 70,000 kronor.
b) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid skyddshemmet
Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett reservationsanslag av 180,000 kronor,
dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubriken Fonden för förlag
till statsverket till Förskott av kostnader för inlösen av yrkeshem samt
skol- och yrkeshem m. m. för budgetår 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 859,400 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 3, inom första kammaren
av herr ./. M. Bäckström m. fl. och den andra, nr 11, inom andra kammaren
av herr E. Lindberg i Umeå m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning av frågan om
ersättning till Västerbottens landsting för i Stenfors skyddshem nedlagda kostnader
samt om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.
dels ock två likalydande motioner väckta, den ena, nr 232, inom första
kammaren av herr T. Ström m. fl. och den andra, nr 457, inom andra kammaren
av herr J. A. Persson i Tidaholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att avtalet mellan staten och stiftelsen för Margretelunds skyddshem
skall erhålla en giltighetstid av minst 15 år samt att det årliga statsbi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
3
draget skall utgå med ett belopp, motsvarande 900 kronor per elev, dock ej
för något år mindre än 27,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 3 och 232.
Huvudsakliga innebörden av 1936 års riksdagsbeslut.
Enligt 1936 års riksdags beslut skola i den nya skyddshemsorganisationen,
vilken träder i kraft den 1 januari 1938, för vartdera könet finnas fyra olika
slag av skyddshem, nämligen dels skolhem, avsedda för vanartade i skolplikt^
ålder, vilka böra erhålla skolundervisning, dels yrkeshem för gossar
och hemskolor för flickor, avsedda för vanartade, som avslutat sin skolgång
och vid omhändertagandet icke fyllt aderton år, dels ungdomshem, avsedda
för personer, vilka omhändertagas för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år
med stöd av 22 § d) barnavårdslagen, dels slutligen särskilda anstalter, avsedda
för själsligt abnorma. I den mån verksamheten vid skyddshemmen
icke kommer att bedrivas av enskilda föreningar eller stiftelser, skall den
övertagas av staten. Städerna Stockholm och Göteborg skola dock själva anordna
för dem erforderliga skyddshem.
Beträffande användningen i den nya organisationen av nu befintliga
skyddshem innebar riksdagens beslut följande:
Västmanlands läns landstings skyddshem i Sundbo skulle bliva yrkeshem;
Västernorrlands läns landstings skyddshem i Boda och Norrbottens läns
landstings skyddshem i Johannisberg kombinerade skol- och yrkeshem;
Stockholms läns landstings skyddshem å Norrby gård, Östergötlands läns
landstings skyddshem å Folåsa, Malmö stads skyddshem å östra Spång,
Båby räddningsinstitut, Hallands läns landstings skyddshem å Mäshult, Göteborgs
och Bohus läns landstings skyddshem å Gräskärr, Värmlands läns
landstings skyddshem å Älvåsen, örebro läns landstings skyddshem i Åkerby
och Gävle stads skyddshem å Engesberg skolhem för gossar;
diakonissanstalten samariterhemmets i Uppsala skyddshem Morängen,
svenska diakonissällskapets skyddshem Sjötorp och Mossebo, det städerna
Hälsingborg, Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmet Sonestorp, Göteborgs
diakonissanstalts skyddshem Härsjögården samt Stockholms kyrkliga
skyddshemsförenings hem Hornö hemskolor, sistnämnda hem avsett att
jämväl mottaga mödrar och deras späda barn;
Värsta diakonissanstalts skyddshem å Gälegården kombinerat skolhem
och hemskola; samt
Stockholms läns landstings skyddshem å Husby gård, Östergötlands läns
landstings skyddshem å Broby, Malmö stads skyddshem å Allarp och Värmlands
läns landstings skyddshem Björkåsen skolhem för flickor.
Jönköpings läns landstings skyddshem i Höreda och stiftelsen Drottning
Sophias skyddshem Bistaborg skulle alltjämt utgöra ungdomshem, det förstnämnda
för ynglingar och det sistnämnda för unga kvinnor.
Likaledes skulle de själsligt abnorma alltjämt omhändertagas, de man
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
liga å skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall och de kvinnliga å Stockholms
stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen.
I 1936 års proposition hade dessutom föreslagits, att det städerna Hälsingborg,
Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmet Ljungaskog samt
Älvsborgs läns landstings skyddshem i Forsane skulle förändras till yrkeshem.
Övriga i det föregående icke nämnda skyddshem, däribland Fröbergska
stiftelsens skyddshem å Norrgård, Margretelunds skyddshem i Lidköping,
Västerbottens läns landstings skyddshem Stenfors, samtliga för gossar,
samt Håkanstorp, Vita bandets småbrukshem för flickor, skulle enligt
förslaget få fortsätta sin verksamhet intill utgången av år 1941, vid vilken
tidpunkt senast klarhet borde hava vunnits rörande deras framtida användning.
Med. anledning av väckta motioner, avseende dels att skyddshemmet å Norrgård
måtte få bibehållas såsom skyddshem och ingå i den nya organisationen
såsom ett kombinerat skol- och yrkeshem, dels ock att de av Kungl. Majit
föreslagna yrkeshemmens antal måtte ökas till fyra och att, förutom de föreslagna,
även Margretelund måtte bibehållas såsom yrkeshem, förordades i det
av riksdagen åberopade, av sammansatta stats- och andra lagutskottet avgivna
utlåtandet nr 1, ett ytterligare övervägande av förslaget i dessa delar,
innan slutlig ståndpunkt toges till detsamma. I avbidan härå skulle vissa
föreslagna om- och tillbyggnader vid skyddshemmen Ljungaskog och Forsane
anstå.
Beträffande skyddshemsorganistionens praktiska utformning i Norrland
anförde utskottet, likaledes i anledning av väckt motion, att det med hänsyn
till de långa avstånden syntes böra tagas under ytterligare omprövning, huruvida
icke skyddshemmet Stenfors skulle kunna inordnas i organisationen såsom
skolhem.
Av de skyddshem, vilkas verksamhet enligt riksdagens beslut skall övertagas
av staten, skulle det till yrkeshem bestämda Sundbo samt de till kombinerade
skol- och yrkeshem avsedda Boda och Johannisberg övertagas med
äganderätt. För påbörjande av dessa hems utbyggande för det nya ändamålet
anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Av övriga
ifrågavarande skyddshem skulle de, vilka avsetts till skolhem och hemskolor,
arrenderas av staten.
De för nämnda tre skyddshems övertagande av staten med äganderätt fastställda
villkoren innebära, att själva anstaltsbyggnaderna tillika med sådana
inventarier, vilka erfordras för det nya ändamålet, jämte ett jordområde av
omkring 8—10 hektar skola utan ersättning överlämnas till staten, medan
i övrigt erforderlig jord jämte tillhörande byggnader samt döda och levande
inventarier för jordbruket skola inlösas av staten.
För att åstadkomma en utjämning mellan de landsting och i landsting ej
deltagande städer, vilka äro ägare till skyddshem, samt övriga landsting och
sådana städer har ett visst likvidationsförfarande bestämts. Enligt detta skola
landstingen och nämnda städer med undantag för Stockholm och Göteborg
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
5
fortsättningsvis under vart och ett av åren 1938 och 1939 till statskontoret
inbetala 700 kronor för elev och år, att av statskontoret fonderas, varefter till
de landsting och städer, vilkas skyddshem övertagits av statsverket, skall utbetalas
halva värdet av själva anstaltsbyggnaderna. Sammanlagt har beräknats
komma att till nämnda fond inflyta omkring 1,400,000 kronor. Härav
har såsom vederlag för anstaltsbyggnaderna vid samtliga i propositionen
föreslagna yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem, således även
Ljungaskog och Forsane, beräknats omkring 500,000 kronor. Ytterligare ett
belopp av omkring 750,000 kronor har beräknats erforderligt för en framtida
inlösen även av anstaltsbyggnaderna vid skolhem och hemskolor. Återstående
omkring 150,000 kronor hava avsetts att användas till förbättringsarbeten
å skolhem och hemskolor.
Slutligen ha fastställts vissa grunder för driftkostnadernas bestridande
vid de olika slagen av skyddshem. En redogörelse härför återfinnes å sid.
60 i propositionen till årets riksdag.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag bygger väsentligen på en av borgmästaren
G. Ehrnberg och folkskolläraren J. Weijne i samråd med skyddshemsinspektören
verkställd utredning. Förslaget innebär i huvudsak följande.
Organisationen.
Å Fröbergska stiftelsens egendom Norrgård upprättas ett skolhem för gossar,
inrymmande högst 25 elever. Kostnaden för hemmets uppförande bestrides
av stiftelsen. Den nuvarande stora anstaltsbyggnaden med tillhörande
verkstäder användes till lärlingshem, där bl. a. villkorligt utskrivna elever
från skolhemmet skola mottagas.
Skyddshemmet Margretelund ingår i organisationen som ett jordbrukshem,
avsett för sådana manliga elever över den egentliga skolåldern, vilka
äro med avseende å förståndsutvecklingen efterblivna. Kostnaderna för hemmets
anpassning efter det nya ändamålet bestridas helt med tillgängliga donationsmedel.
Skyddshemmet Håkanstorp erhåller samma uppgift med avseende å kvinnliga
elever av motsvarande kategori.
Skyddshemmen Sundbo, Ljungaskog och Forsane övertagas av staten och
utbyggas till yrkeshem i enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag.
I stället för det till kombinerat skol- och yrkeshem avsedda skyddshemmet
i Boda, vilket vederbörande landsting önskar disponera för annat ändamål,
inrättas ett nytt sådant hem i Sollefteå. Kostnaderna härför bestridas av
staten. Sedan det nya hemmet tagits i bruk, nedlägges det nuvarande skolhemmet
i Stenfors. Skyddshemmet Johannisberg ombildas till ett statligt
skol- och yrkeshem i enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag.
I stället för det Stockholms län tillhöriga skyddshemmet för gossar å Norrby
gård samt de Värmlands län tillhöriga skyddshemmen Älvåsen för gossar
6
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
och Björkåsen för flickor, vilka avsetts till skolhem men vederbörande ägare
önska disponera för annat ändamål, uppföras två nya skolhem, ett för gossar
å kronoegendomen Troxhammar i Stockholmstrakten och ett för flickor
i Vänersborg. Kostnaderna härför bestridas av staten, som sålunda förvärvar
äganderätten till dessa hem.
Skyddshemmet Sonestorp, vilket avsetts ingå i den nya organisationen såsom
hemskola, förstatligas och utbygges bl. a. med ett särskilt hem för unga
mödrar med späda barn. Skyddshemmet Höreda bibehålies vid sin nuvarande
uppgift men förstatligas och utbygges med gymnastiksal och verkstadslokaler.
Kostnaderna för de statliga hemmens utbyggande.
Det allmännas kostnader för den nya skyddshemsorganisationens utbyggande,
i vad angår yrkeshemmen samt de kombinerade skol- och yrkeshemmen,
ställa sig i jämförelse med 1936 års förslag på det sätt, nedan intagna
sammanställning utvisar, varvid även beaktats den under det sista året inträdda
stegringen i materialkostnader.
Utbyggnad av skyddshemmen 1936 års proposition. Nu föreliggande förslag.
Ljungaskog
Kronor
Kronor
Byggnadskostnad........
Utrustning och inventarier
315,000
16,950
331,950
331,950 + 12 %
371,780
Forsane
Byggnadskostnad........
Utrustning och inventarier
310,000
23,750
333,750
303,750 + 12 %
340,200
Sundbo
Byggnadskostnad........
Utrustning och inventarier
275,000
23,750
298,750
298,750 + 12 %
334,600
Boda
Byggnadskostnad........
Utrustning och inventarier
185,000
9,500
194,500
Johannisberg
Byggnadskos tnad........
Utrustning och inventarier
193,000
9,500
202,500
202,500 + 12 %
226,800
Sollefteå, lista etappen
Byggnadsko stnad........
Utrustning och inventarier
-----
257,750
40,000
297,750
Sollefteå, 2: dra etappen
Byggnadskostnad........
Utrustning och inventarier
—
242,250
25,750
268,000
Summa 1,361,450
1,839,130
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
7
1936 års proposition.
Kronor
Inlösen av jordbruk m. m............ 500,000
Vederlag för anstallsbyggnader........ 500,000
Inalles 2,361,450
Nu föreliggande förslag.
Kronor
343,000
330,800
2,512,930
I anslutning till denna sammanställning anför departementschefen:
Kostnaderna skulle alltså enligt den modifierade planen ställa sig 151,480
kronor högre än som 1936 förutsatts. Emellertid betingas denna ökning i
huvudsak av den inträffade stegringen i materialkostnader. En förhöjning
av 1936 års siffror för skyddshemmen Ljungaskogs, Forsane, Sundbo och
Johannisbergs vidkommande med 12 %>, vartill nämnda kostnadsstegring
angivits, ger nämligen, såsom av sammanställningen framgår, en merkostnad
av omkring 107,000 kronor. Nu omförmälda kostnadsberäkningar synas mig
böra godtagas.
Till påbörjande av arbetena vid skyddshemmen Sundbo och Johannisberg
har redan av riksdagen anvisats ett belopp av 200,000 kronor. Av vad som
beräknades utgå av likvidationsfonden i vederlag för anstaltsbyggnaderna
vid yrkeshem samt kombinerade skol- och yrlceshem, nämligen 500,000 kronor,
kommer enligt de preliminärt träffade överenskommelserna med huvudmännen
för ifrågavarande fyra hem endast att erfordras ett belopp av
330,800 kronor. Skillnaden, 169,200 kronor, synes kunna disponeras för det
nya kombinerade skol- och yrkeshemmets inrättande, oavsett att vederlaget
för anstaltsbyggnaderna vid Boda preliminärt beräknats till ett lägre belopp.
Något skäl mot att disponera det högre beloppet torde så mycket mindre
kunna anföras, som ändamålet med likvidationsfondens inrättande är att i
görligaste mån befria statsverket från lokalkostnader vid reformens genomförande.
Det belopp, som återstår att täcka med anslag å budgeten, uppgår
sålunda till 1,812,930 kronor. I enlighet med utredningsmännens förslag förordar
jag, att vad som av sistnämnda belopp avser inlösen av nuvarande
skyddshemsegendomar jämte jordbrukets byggnader samt levande och döda
inventarier för jordbruket, 343,000 kronor, anvisas för budgetåret 1937/1938.
Vad åter angår utbyggnadskostnaderna, lär, med hänsyn till önskvärdheten
av att yrkeshemmens utbyggnad må kunna ske i så stor utsträckning som
möjligt under medverkan av eleverna, ett belopp av 600,000 kronor få anses
tillfyllest för nämnda budgetår. Återstoden, 869,930 kronor, torde böra anvisas
för budgetåret 1938/1939.
Kostnaderna för de nya skolhemmen vid Troxhammar och i Vänersborg
ha beräknats sålunda:
Skolhemmet vid Troxhammar.
Byggnad för skolhem ................................ kronor 128,000
Gymnastik- och samlingssal m. m..................... » 107,000
Föreståndarbostad .................................... 5 41,000
Ekonomibyggnad för lantbruket ....................... » 22,000
Bostadshus med 1 lägenhet örn 2 rum och kök .......... » 16,000
Väg- och planeringsarbeten, yttre ledningar m. m........ 15,000
Ritningar, administration och oförutsedda utgifter ........ 32,000
kronor 361,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
Skolhemmet i Vänersborg.
Byggnad för skolhem ................................ kronor 132,000
Gymnastik- och samlingssal m. m....................... » 97,000
Ekonomibyggnad för lantbruket ....................... » 20^000
Väg- och planeringsarbeten samt yttre ledningar ........ » 5,000
Ritningar, administration och oförutsedda utgifter....... » 26,000
kronor 280,000
Härtill komma kostnader för inventarier med sammanlagt 46,000 kronor.
Emellertid har förutsatts, att skolhemmet vid Troxhammar, i avbidan på vidare
erfarenhet, skall utbyggas i två etapper, varigenom kostnaderna för de
båda skolhemmen beräknas tills vidare kunna begränsas till omkring 600,000
kronor. Av detta belopp avses 250,000 kronor bestridas genom den s. k. likvidationsfonden,
medan för täckande av återstoden statsmedel skulle anvisas
med 251,000 kronor för budgetåret 1937/1938 och 99,000 kronor för budgetåret
1938/1939.
Vad slutligen angår skyddshemmen Höreda och Sonestorp, ha kostnaderna
för deras utbyggnad uppskattats till respektive 65,000 och 112,000 kronor.
Härutöver erfordras sammanlagt 64,000 kronor för inlösen av tillhörande
jordegendomar jämte inventarier, ävensom 49,400 kronor som vederlag
för anstaltsbyggnaderna. Sistnämnda belopp jämte kostnaden för om- och
tillbyggnad av elevhemmet vid Sonestorp, beräknad till 60,000 kronor, avses
skola gäldas ur likvidationsfonden, medan återstående (117,000 + 64,000)
181,000 kronor skulle täckas med statsmedel och i sin helhet anvisas för
nästa budgetår.
I samband härmed föreslås, att Jönköpings läns landsting befrias från återbetalningsskyldighet
dels för ett för anskaffande av viss materiell beviljat
statslån å 4,000 kronor, under villkor att landstinget utan ersättning överlämnar
samma materiell till staten, dels ock för skyddshemsfastigheten åvilande
andel i lån från statens avdikningslånefond.
Anslagsbehovet för statens övertagande och utbyggande av här ovan nämnda
skyddshem skulle alltså för nästa budgetår utgöra:
för yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem .... kronor 600,000
för två nya skolhem ................................ > 251,000
för Höreda och Sonestorp ............................ > 117,000
för inlösen av jordbruksegendomar m. m............... » 407,000
Kronor 1,375,000
De medel, som avsetts utgå från likvidationsfonden, föreslås skola förskotteras
av statsmedel, intill dess medel i erforderlig omfattning influtit till fonden.
För täckande av detta förskott skulle å riksstaten för nästa budgetår
bland utgifter för kapitalökning under rubriken fonden för förlag till statsverket
uppföras ett reservationsanslag, benämnt förskott av kostnader för inlösen
av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. Anslaget skulle utgå av
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
9
lånemedel och bestämmas till 859,400 kronor. De å anslaget uppkommande
utgifterna skulle sedermera ersättas av medel ur likvidationsfonden.
Yillkor för statens arrenderande av vissa hem.
I den nya organisationen ingående skolhem och hemskolor, som skola drivas
av staten men icke övertagas med äganderätt, avses bliva arrenderade av
staten på i huvudsak följande villkor:
1. Staten skall utan avgift äga rätt använda respektive hems anstaltsbyggnader
jämte inventarier och kringliggande område.
2. Arrendena skola i övrigt omfatta hela egendomarna, då det visat sig,
att de nuvarande huvudmännen icke med fördel kunna finna någon
användning för eventuellt avsöndrat jordområde.
3. Staten erlägger i allmänhet en arrendeavgift per år, som beräknas efter
i medeltal 40 kronor per hektar för öppen jord samt tre procent å jordbruksinventariernas
bokförda värde.
4. I stadsrådsanförandet omnämnda skatter och försäkringsavgifter skola
avse under respektive år till betalning förfallen skatt eller avgift.
5. Å inventarieförteckningen upptagna inventarier skola värderas vid arrendetidens
början och slut. Beträffande levande inventarier skall icke någondera
parten få tillgodogöra sig på grund av prisfluktuationer uppkommen
förändring av värdet.
6. Staten är — med undantag för Husby skyddshem — berättigad att i
mån av tillgång årligen efter anvisning av vederbörande ägare eller den, ägaren
därtill utser, å egendomens skog erhålla utsyning å nödigt bränsle,
hägnads- och reparationsvirke. Staten förbinder sig dock att icke genom
övergång till vedeldning i större omfattning än som tidigare ägt rum, begära
större mängder bränsle, än som tidigare förbrukats.
Då arrendeavgifterna förutsättas bliva täckta av inkomsterna från tillhörande
jordbruk, äskas intet anslag för ändamålet.
De icke-statliga skyddshemmens utbyggande och drift.
I propositionen föreslås vidare, att statslån beviljas dels svenska diakonisssällskapet
för om- och tillbyggnad av det för flickor avsedda hemmet Sjötorp
till en hemskola, dels ock Stockholms stadsmission för utvidgning av
det för själsligt abnorma flickor avsedda hemmet Skarvik-Tallåsen med ett
skolhem, en observationsavdelning samt en sjuk- och isoleringsavdelning.
Det förra lånet avses utgå med 70,000 kronor, det senare med 360,000 kronor,
varav hälften under budgetåret 1937/1938 och hälften under följande
budgetår. Medel till båda nu ifrågavarande lån skulle beredas genom uppförande
bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens utlåningsfonder:
Fonden för låneunderstöd» av särskilda anslag för ändamålet. Då
lånen avses att löpa på obestämd tid och utan ränta, anses anslagen böra
utgå av andra statsinkomster än lånemedel.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
För upprätthållande av driften vid de icke-statliga skyddshemmen förutsättas
särskilda avtal komma att träffas med vederbörande huvudmän i huvudsaklig
anslutning till de bidragsgrunder och bestämmelser i övrigt, som beslötos
vid 1936 års riksdag. Till komplettering härav föreslås nu bland annat
följande ändringar eller tillägg.
Avtal i fråga om det antal platser, för vilka ett fast statsbidrag skall utgå,
skall i regel slutas för en tid av fem år i sänder med en ömsesidig uppsägningstid
av ett år. Viss begränsning härutinnan skall gälla de hem, som
avses skola nedläggas; å andra sidan förufsättes viss utvidgning beträffande
Margretelunds skyddshem. Om under något år medeltalet elever å ett
skyddshem skulle överstiga det för skyddshemmet angivna platsantalet, skall
överenskommet statsbidrag utgå även för det överskjutande elevantalet.
Lån, som staten lämnat eller kommer att lämna för uppförande av byggnader
vid skyddshem, skola löpa utan ränta, mot det att staten befrias från
skyldighet att för ifrågavarande skyddshem erlägga hyra. Däremot skall
staten alltjämt för sådant skyddshem lämna ett underhållsbidrag av 2 % av
fastställt byggnadsvärde, och denna skyldighet skall utsträckas att gälla alla av
enskilda sammanslutningar och stiftelser drivna flickhem.
Bestämmelser angående betryggande statlig representation i styrelserna förutsättas
inflyta i samtliga ifrågavarande avtal.
Däremot anses i avtalen icke böra angivas några bestämda arvodesbelopp
för psykiatriskt särskilt skolade läkare, utan skola de icke-statliga skyddshemmen
erhålla ersättning för sina faktiska utgifter för dylik läkarvård,
dock högst med de belopp, som fastställdes vid 1936 års riksdag.
I övrigt skall det ankomma på Kungl. Majit att närmare utforma avtalsbestämmelserna
och därvid avgöra, vad som lämpligen bör inflyta i avtalen
eller intagas i den stadga för skyddshemmen, som är avsedd att utfärdas.
Personalens anställnings- och avlöningsförhållanden.
Efter redogörelse för vad i detta hänseende förekommit vid föregående
års riksdag ävensom för utredningsmännens förslag och däröver avgivna
yttranden anför departementschefen i denna del följande, såvitt angår de statliga
hemmen.
Det torde få anses såsom ett rimligt önskemål, att övergången till den nya
skyddshemsorganisationen göres så mjuk som möjligt. Åtgärderna för att
skyddshemsverksamheten utan onödigt dröjsmål bringas i överensstämmelse
med den beslutade nya ordningen böra planläggas under skäligt hänsynstagande
till skyddshemmens personal vid tidpunkten för avlåtandet av fjolårets
proposition. Det av utredningsmännen nu framlagda förslaget synes
mig på ett tillfredsställande sätt lia beaktat denna synpunkt, och jag finner
mig därför kunna förorda, att förslaget följes vid övergången till den nya
organisationen.
Även om således regeln blir, att staten tillsvidare övertar ifrågavarande befattningshavare
på vid sagda tidpunkt gällande villkor, måste i vissa fall
även nyanställning äga rum. Med hänsyn till sådana nyanställningar, vilka
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
H
synas böra ske på de villkor, som komma att bestämmas i de olika skyddshemmens
blivande avlöningsstater, måste redan nu principiell ställning tagas
till frågan om befattningshavarnas vid skyddshemmen inplacering i gällande
löneplan.
Härvid synes skillnad böra göras mellan vad skyddshemssakkunniga kallade
»ledande personal» och den övriga personalen vid skyddshemmen. Till
förstnämnda grupp hänförde de sakkunniga föreståndare och föreståndarinna
vid samtliga slag av skyddshem, assistent vid yrkesliem, husmoder
och biträdande lärarinna vid skolhem, folkskollärarinna samt andra i lönegraden
B 14 placerade lärarinnor vid skolhem för flickor och hemskolor
samt slutligen utöver föreståndare eventuellt behövliga folkskollärare vid
skolhem för gossar.
Beträffande annan personal vid skyddshemmen än den s. k. ledande synes,
när det gäller befattningshavare, som medverka vid elevernas fostran och utbildning,
anledning icke föreligga till avvikelse från skyddshemssakkunnigas
förslag. Sålunda torde i enlighet med den av föredraganden i statskontoret
reservationsvis anförda meningen även ladugårdsförman och nattvakt
vid yrkeshem böra erhålla ordinarie anställning på sätt sakkunniga ifrågasatt.
Vad statskontoret anfört i fråga om övriga anställda vid yrkeshem,
nämligen gårdskarl och chaufför samt kokerska, ävensom kokerska vid skolhem
för gossar synes mig böra iakttagas. Dessa befattningshavare böra således
icke fast inordnas i löneplanen.
För den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, av vilken flertalet utgöres
av folkskollärare eller -lärarinnor eller med dem i utbildningshänseende
likställda, föreslogo skyddshemssakkunniga löner, vilka beräknats i
visst förhållande till de av lärare och lärarinnor vid rikets folkskolor uppburna
löneförmånerna, i det att de lågo visst antal lönegrader över dessa.
Sedan numera 1936 års lärarelönesakkunniga föreslagit en gynnsammare löneställning
för sistnämnda lärare och lärarinnor, och Kungl. Majit torde
komma att i anledning av sagda förslag förelägga innevarande års riksdag
proposition i ämnet, lär det bliva nödvändigt att vidtaga den jämkning i
skyddshemssakkunnigas av mig tidigare i princip biträdda förslag, som av
riksdagens blivande beslut kan föranledas.
Att den ledande personalen vid skyddshemmen beredes en mot arbetsuppgifterna
svarande löneställning synes mig riktigt och rättvist. Under de senare
årens meningsutbyte beträffande verksamheten vid skyddshemmen har
med styrka betonats vikten av att sådana löner utmättes åt där anställda,
att till detta ömtåliga och maktpåliggande arbete må kunna förvärvas väl
kvalificerade krafter. Uppmärksammas bör även i detta sammanhang, att
personalen vid skyddshemmen har en betydligt längre tjänstgöring per dag,
varjämte denna personals semester är avsevärt kortare än de ferier, vilka
normalt komma lärare och lärarinnor vid olika läroanstalter till del.
Vid övervägandet av löneställningen för assistenter vid yrkeshemmen och
fast anställda lärare vid skolhem för gossar har jag, nied hänsyn till berörda
omständigheter, funnit en placering ett par lönegrader över den, som
kail komma att fastställas för manlig folkskollärare med nio månaders undervisningstid
vara skälig. Vid det slutliga fastställandet av ifrågavarande
läraregruppers löneställning synes hänsyn böra tagas jämväl till de löneförmåner,
som, på grund av läroverkslönesakkunnigas förslag, kunna bliva bestämda
för de vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt vid blindundervisningen
anställda folkskollärarna. På båda nu nämnda grupper av
lärare ställas särskilda krav. Beträffande blindundervisningen gäller som
villkor, att vederbörande aspirant skall undergå specialutbildning efter av
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
lagd folkskollärarexamen. Vid övningsskola fordras för ordinarie anställning
bland annat viss tjänstgöring vid folkskola. Av skyddshemspersonalen kommer
i framtiden att krävas specialutbildning, som torde kunna fullt jämföras
med den vid blindundervisningen stadgade. Även måste det anses önskvärt
att lärarna före anställningen vid skyddshem förvärvat erfarenhet av arbetet
inom folkskolan. Lägges härtill den mera utsträckta tjänstgöringstiden vid
skyddshemmen, synes det skäligt, att lärarepersonalen där i lönehänseende
jämföres med lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt ämneslärare
vid blindundervisningsanstalterna.
För en relativt gynnsam löneplacering av förenämnda assistenter och lärare
vid skyddshem talar även angelägenheten av att för rekrytering av de
krävande föreståndarebefattningarna väl kvalificerade krafter stå till förfogande.
Föreståndarebefattningarna vid såväl skolhem för gossar som yrkeshem
höra givetvis på grund av det med dessa befattningar förenade ansvaret och
mera omfattande arhetet erhålla en högre löneplacering än nyss berörda
assistenter och fast anställda lärare. Vid bestämmandet av avlöningen för
föreståndare vid skolhem för gossar synes mig, i likhet med vad skyddsliemssakkunniga
föreslagit, en löneskillnad av fyra lönegrader vara i det
hela rättvisande. För befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem torde,
med hänsyn till det avsevärt större ansvar och de mera omfattande förvaltningsbestvr,
som påvila dessa befattningshavare, böra ifrågakomma en
än gynnsammare placering. I enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag
synes skillnaden böra utgöra två lönegrader.
I fråga örn nödvändigheten att även vid de kvinnliga skyddshemmen skapa
garantier för fullt kvalificerad och lämplig lärarepersonal gäller givetvis
detsamma, som jag tidigare anfört beträffande skyddshemmen för gossar.
På grund av flickhemmens olika organisation synes man emellertid ej behöva
ställa samma krav på omfattningen av en folkskollärarinnas undervisning
och övriga arbete. Med hänsyn till den mindre arbetsbörda, som sålunda
åvilar de kvinnliga lärarna, synes en placering blott en lönegrad över
vad för folkskollärarinna med nio månaders tjänstgöring kan bliva bestämt
få anses skälig.
Vidkommande de kvinnliga skyddshemmens facklärarinnor, vilka av
skyddshemssakkunniga hänförts till lönegraden B 14, synes det ligga närmast
till hands att jämföra dem med lärarinnor i kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål
inom blindundervisningen. Jag föreslår därför, att ifrågavarande
lärarinnor i lönehänseende likställas med motsvarande befattningshavare vid
blindundervisningsanstalterna.
Vad slutligen gäller befattningen såsom föreståndarinna vid skyddshem för
flickor, av skyddshemssakkunniga föreslagen till placering i lönegraden
B 17, vill jag ifrågasätta att densamma placeras en lönegrad högre än befattningen
såsom folkskollärarinna vid skyddshem. En dylik löneplacering
synes mig väl motiverad av arbetets omfattning och möjliggör en god rekrytering.
De nu angivna grunderna för bestämmande av skyddshemspersonalens
löner böra även komma i tillämpning vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen
samt ungdomshemmet Höreda. Dock bör löneställningen för föreståndarebefattningarna
vid sistnämnda hem samt det kombinerade skol- och
yrkeshemmet Johannisberg icke slutligt bestämmas, förrän erfarenhet vunnits
rörande den omfattning verksamheten vid dessa hem kan komma att
erhålla.
Med de provisoriska avlöningsförhållanden, som, enligt vad jag i det föl
-
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
13
jande går att föreslå, skulle gälla för skyddshemspersonalen under tiden 1
januari—30 juni 1938, ha nu förevarande spörsmål för närvarande mycket
begränsad praktisk räckvidd. Avsikten är sålunda att allenast vid nyanställning
av befattningshavare tillämpa de angivna lönesatserna och därvid
uteslutande för personal i extra ordinarie ställning. För sådana befattningshavare
torde Kungl. Maj:t böra äga att, i anslutning till nu angivna principer,
bestämma rörande löneställningen under sagda tid. I den mån grundsatserna
i fråga icke föranleda erinringar från riksdagens sida, anser jag, att
desamma skola bilda utgångspunkt för beräkningarna beträffande kostnaderna
för skyddshemsverksamheten under budgetåret 1938/1939.
Vid de icke-statliga hemmen avses personalens avlöningsförhållanden komma
att regleras i huvudsaklig anslutning till lönerna vid de statliga hemmen.
Anslagsbehovet för budgetåret 1987/1938.
Beträffande medelsbehovet för erforderliga omändringar och utbyggnader
av skyddshemmen har redogörelse lämnats ovan.
Till ledning för bedömandet av medelsbehovet för anslaget till skyddsuppfostran
ha bl. a. upprättats preliminära avlönings- och omkostnadsstater
för de statliga skyddshemmen under första halvåret 1938. Avlöningskostnaderna
hava därvid beräknats till 141,289 kronor och omkostnaderna
till 241,984 kronor eller alltså sammanlagt 383,273 kronor. Emellertid har
samtidigt som inkomster av ifrågavarande hem upptagits ett belopp av
106,068 kronor, vadan statens nettoutgifter för dessa hem skulle begränsas
till i runt tal 275,000 kronor. Vid dessa kalkyler har räknats med avlöning
åt den nu anställda personalen efter hittillsvarande grunder. Härjämte har
medel beräknats för avlöning av fem nya befattningshavare vid yrkeshemmen,
nämligen två yrkeslärare i snickeri, en trädgårdsmästare och två nattvakter,
varvid huvudsakligen följts de av skyddshemssakkunniga föreslagna
lönegradsplaceringarna (sid. 150 i 1936 års proposition, nr 219). Samtliga
befattningshavare ha emellertid förutsatts tillsvidare erhålla endast extraordinarie
anställning, varför deras närmare placering ansetts tillkomma
Kungl. Majit. Omkostnaderna ha uppskattats efter väsentligen samma grunder,
som tillämpats av nuvarande huvudmän. Rörande detaljerna beträffande
hithörande beräkningar får utskottet hänvisa till propositionen, sid.
71—75.
Anslagsbehovet för skyddshemsverksamhetens bedrivande i övrigt har
uppskattats till 1,045,000 kronor. Härvid har bl. a. räknats med dels driftbidrag
enligt vanliga grunder till 20 provisoriska skolhemsplatser vid skyddshemmet
Skarvik-Tallåsen, att utgå från 1 november 1936, dels ett bidrag av
7,000 kronor till dessa platsers iordningställande, dels ock ett tillfälligt bidrag
av 6,900 kronor till Drottning Sophias skyddshem Bistaborg för viss
utvidgning av personalen och inköp av inventarier m. m. Slutligen har för
ersättning till barnavårdsnämnder upptagits ett belopp av 230,000 kronor.
Anslagsbehovet för skyddshemsverksamhetens drift i dess helhet har alltså
uppskattats till (275,000 + 1,045,000) 1,320,000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
Utskottet.
De vid 1936 års riksdag fattade besluten angående omorganisationen av
skyddshemsverksamheten hade i stort sett karaktären av principavgöranden,
som för omsättning i praktiken krävde ytterligare detaljutredningar och
överväganden. I konsekvens härmed åsyftar det nu föreliggande förslaget
främst att närmare precisera skyddshemsorganisationens praktiska utformning.
En av de delar, i vilken förutsatts vidare utredning, avser användandet av
det Fröbergska stiftelsen tillhöriga skyddshemmet Norrgård i Kalmar. Det förslag,
som Kungl. Majit i denna del nu framlagt, synes utskottet i allt väsentligt
tillgodose det syfte, som avsetts med den till hemmet knutna donationen,
och tillika utgöra en värdefull komplettering av den nya organisationen. Utskottet
får därför tillstyrka Kungl. Majits förslag i nu berörda hänseende.
Vad sålunda anförts angående skyddshemmet Norrgård kan ock i huvudsak
sägas gälla förslaget angående skyddshemmet Margretelunds omändring
till jordbrukshem för manliga, med avseende å förståndet efterblivna elever.
I anslutning härtill vill utskottet med anledning av motionerna I: 232 och
II: 457 framhålla, att, enligt vad för utskottet under hand bekräftats, Kungl.
Maj:ts förslag i denna del bland annat innebär, att avtalet mellan staten och
stiftelsen Margretelunds skyddshem skall gälla för minst 15 år samt att det
årliga driftbidraget till hemmet skall utgå med lägst 900 kronor per plats
eller alltså lägst 27,000 kronor per år. De i nämnda motioner framställda yrkandena
torde därmed få anses besvarade.
Kungl. Maj:ts förslag angående skyddshemsorganisationens utbyggande i
övrigt samt de därmed förenade kostnaderna synes utskottet jämväl i stort
sett väl avvägt. Utskottet tillstyrker alltså, alt skyddshemmen Sundbo,
Ljungaskog och Forsane utbyggas till statliga yrkeshem, att skyddshemmet
Johannisberg ombildas till ett statligt, kombinerat skol- och yrkeshem samt
att i Sollefteå uppföres ett nytt hem av enahanda beskaffenhet, allt enligt föreliggande
förslag. Utskottet förordar vidare, att å avsedda platser uppföras
två nya statliga skolhem, ett för gossar och ett för flickor, samt att de nuvarande
skyddshemmen Sonestorp och Höreda förstatligas och utbyggas på sätt
Kungl. Majit föreslagit.
Som en konsekvens härav följer, alt utskottet godtager Kungl. Maj:ts förslag,
att det Västerbottens läns landsting tillhöriga skyddshemmet Stenfors
skall efter viss övergångstid nedläggas. Då landstinget därefter skulle äga
fritt disponera till anstalten hörande byggnader och jordegendom, har i enlighet
med beslut av förra årets riksdag förutsatts, att någon ersättning för i
hemmet nedlagda kostnader icke skulle utgå. I motionerna 1:3 och II: 11
har emellertid gjorts gällande, att landstinget icke vore i stånd att utnyttja
ifrågavarande anstaltsbyggnader för annat ändamål, främst på grund av
egendomens avlägsna belägenhet, samt att landstinget vid försäljning blott
kunde påräkna att återfå en mindre del av de å anstalten nedlagda kostnaderna.
Då landstinget med hänsyn härtill kunde förväntas komma att lida
en avsevärd förlust vid skyddshemmets nedläggande, har i motionerna påyrkats
utredning angående frågan om ersättning till landstinget i detta fall.
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
15
Utskottet har vid övervägandet av denna fråga uppmärksammat, att Västerbottens
läns landsting, i likhet med andra landsting, bär att till den s. k. likvidationsfonden
under vissa övergångsår lämna bestämda bidrag i syfte att
åstadkomma en utjämning mellan de landsting, som för närvarande äro
ägare till skyddshem, och övriga landsting. Vid sådant förhållande och med
hänsyn till de omständigheter i övrigt, som anförts i förenämnda motioner,
vill utskottet icke motsätta sig, att en förutsättningslös utredning verkställes
rörande frågan, huruvida ersättning ur likvidationsfonden eller eljest bör utgå
i förevarande fall. Utskottet tillstyrker alltså det i denna del motionsvis framställda
yrkandet.
I fråga om personalens anställnings- och avlöningsförhållanden vid de av
staten drivna skyddshemmen kan utskottet i huvudsak ansluta sig till Kungl.
Maj:ts förslag. Utskottet finner sålunda välbetänkt, att nuvarande personal
tills vidare övertages på de villkor, som gällde vid tidpunkten för avlåtandet
av 1936 års proposition i ämnet. I betraktande av de särskilda kvalifikationer,
som krävas av den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, synes
det utskottet jämväl rimligt, att denna personal beredes en något gynnsammare
ställning i lönehänseende än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna.
Till de av departementschefen härutinnan förordade graderingarna i förhållande
till folkskollärarnas och seminarielärarnas löneplacering är emellertid
utskottet med hänsyn till det läge, vari dessa lärargruppers lönefråga befinner
sig, icke berett att nu taga ställning. Då personalen vid ifrågavarande
hem tills vidare endast skall anställas såsom extra ordinarie, lärer det, i den
mån nyanställning av personal erfordras, få tillkomma Kungl. Majit att, i
avbidan å ett slutligt avgörande av skyddshemspersonalens lönefråga, bestämma
löneställningen för denna personal i huvudsaklig anslutning till de
i propositionen angivna riktlinjerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Majits förslag i
övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
I:o) att riksdagen må
a) godkänna de jämkningar i den år 1936 beslutade
skyddshemsorganisationen, som angivits i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 26 februari 1937;
b) besluta, att örn- och tillbyggnadsarbeten vid skyddshemmen
Sundbo, Forsane, Ljungaskog, Johannisberg, Höreda
och Sonestorp ävensom byggnader för de till upprättande
föreslagna skyddshemmen i Vänersborg, Sollefteå samt Troxhammar
i Skå socken skola utföras i huvudsaklig anslutning
till i statsrådsprotokollet över socialärenden den 26 februari
1937 förordade planer;
ci till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt
skol- och yrkeshem m. fl. för budgetåret 1937/1938 under
femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1,375,000
kronor;
16
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
d) till Skyddsuppfostran för samma budgetår under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,320,000 kronor;
e) medgiva, att från sistnämnda anslag må till stiftelsen
Drottning Sophias skyddshem utgå ett tillfälligt driftbidrag
för verksamheten under år 1937 vid skyddshemmet Bistaborg
av högst 6,900 kronor;
f) medgiva, att från samma anslag må i enlighet med i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 26 februari 1937
angivna grunder utgå statsbidrag ej mindre till Stockholms
stadsmission för inrättande från och med den 1 november
1936 vid dess skyddshem Skarvik-Tallåsen av en provisorisk
avdelning och till den vid samma avdelning bedrivna
verksamheten, än även från och med den 1 januari 1938 till
städerna Stockholm och Göteborg samtliga enskilda sammanslutningar
och stiftelser, vilka komma att bedriva skyddshemsverksamhet,
samt huvudmännen för de skyddshem,
som komma att nedläggas;
g) medgiva, att Jönköpings läns landsting, i och med statens
övertagande av verksamheten vid Höreda skyddshem,
befrias från återbetalningsskyldighet för ett för anskaffande
av viss materiell beviljat lån å 4,000 kronor, under villkor
att landstinget utan ersättning överlämnar samma materiell
till staten, ävensom att sagda lån må avskrivas ur räkenska
perna för fonden för låneunderstöd;
h) medgiva, att nämnda landsting från angivna tidpunkt
likaledes befrias från återbetalningsskyldighet för fastigheten
V2 mantal Långanäs nr 1 (l1) i Höreda socken åvilande andel
i lån från statens avdikningslånefond, ävensom att återstående
ogulden del av samma lån avskrives ur räkenskaperna för
fonden;
i) medgiva, att för inrättande vid skyddshemmet SkarvikTallåsen
av nya avdelningar ävensom för utförande vid
skyddshemmet Sjötorp av vissa om- och tillbyggnadsarbeten
må, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 26 februari 1937 förordade villkoren,
beviljas lån lill Stockholms stadsmission å 360,000
kronor och till svenska diakoniss-sällskapet å 70,000 kronor,
skolande förstnämnda lån utgå med 180,000 kronor under
budgetåret 1937/1938 och 180,000 kronor under budgetåret
1938/1939;
j) bland utgifter för kapitalökning under rubrik Statens
utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd för budgetåret
1937/1938 anvisa att utgå av andra statsinkomster än lånemedel
1)
till Lån till svenska diakoniss-sällskapet för om- och till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 174.
17
byggnadsarbeten vid skyddshemmet Sjötorp ett reservationsanslag
av 70,000 kronor;
2) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid
skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett reservationsanslag
av 180,000 kronor;
k) bland utgifter för kapitalökning under rubriken Fonden
för förlag till statsverket till Förskott av kostnader för inlösen
av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av 859,400 kronor.
Illo) att riksdagen må med bifall till herr Bäckströms
m. fl. och herr Lindbergs i Umeå m. fl. motioner (1: 3 och
II: 11) hos Kungl. Majit anhålla om utredning av frågan om
ersättning till Västerbottens läns landsting för i Stenfors
skyddshem nedlagda kostnader samt om framläggande för
riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan föranleda;
lilio) att herr Ströms m. fl. och herr Perssons i Tidaholm
m. fl. motioner (I: 232 och lii 457) må anses besvarade genom
vad utskottet anfört.
Stockholm den 25 maj 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,
Sandén, Lindström, Larsson i Varberg och Bäcklund; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i
Skövde, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg i Umeå, Isacsson,
Danielsson, Weijne och Persson i Tidaholm.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 174
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående anslag till skyddsuppfostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten