Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-25 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

1

Nr 174.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående

anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående rikets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande anslagen

till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 71 och 73)

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

dels till skyddsuppfostran för budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag

av 1,360,000 kronor,

dels ock till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och

yrkeshem för samma budgetår beräkna ett reservationsanslag av 1,575,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 26 februari 1937 dagtecknad proposition,

nr 177, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna de jämkningar i den år 1936 beslutade skyddshemsorganisationen,

som föredragande departementschefen angivit;

dels besluta, att om- och tillbyggnadsarbeten vid skyddshemmen Sundbo,

Forsane, Ljungaskog, Johannisberg, Höreda och Sonestorp ävensom byggnader

för de till upprättande föreslagna skyddshemmen i Vänersborg, Sollefteå

samt Troxhammar i Skå socken skola utföras i huvudsaklig anslutning

till av departementschefen förordade planer;

dels till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem

m. fl. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,375,000

kronor;

dels till skyddsuppfostran för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1,320,000 kronor;

dels medgiva, att från sistnämnda anslag må till stiftelsen Drottning

Sophias skyddshem utgå ett tillfälligt driftbidrag för verksamheten under år

1937 vid skyddshemmet Bistaborg av högst 6,900 kronor;

dels medgiva, att från samma anslag må i enlighet med av departementschefen

angivna grunder utgå statsbidrag ej mindre till Stockholms stadsmission

för inrättande från och med den 1 november 1936 vid dess skyddshem

Skarvik-Tallåsen av en provisorisk avdelning och till den vid samma avdelning

bedrivna verksamheten, än även från och med den 1 januari 1938 till

städerna Stockholm och Göteborg, samtliga enskilda sammanslutningar och

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 174. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

stiftelser, vilka komma att bedriva skyddshemsverksamhet, samt huvudmännen

för de skyddshem, som komma att nedläggas;

dels medgiva, att Jönköpings läns landsting, i och med statens övertagande

av verksamheten vid Höreda skyddshem, befrias från återbetalningsskyldighet

för ett för anskaffande av viss materiell beviljat lån å 4,000 kronor, under

villkor att landstinget utan ersättning överlämnar samma materiell till staten,

ävensom att sagda lån må avskrivas ur räkenskaperna för fonden för låneunderstöd;
dels

medgiva, att nämnda landsting från angivna tidpunkt likaledes befrias

från återbetalningsskyldighet för fastigheten 1j2 mantal Långanäs nr 1

(l1) i Höreda socken åvilande andel i lån från statens avdikningslånefond,

ävensom att återstående ogulden del av samma lån avskrives ur räkenskaperna

för fonden;

dels medgiva, att för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av

nya avdelningar ävensom för utförande vid skyddshemmet Sjötorp av vissa

örn- och tillbyggnadsarbeten må, i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen förordade villkoren, beviljas lån till Stockholms stadsmission

å 360,000 kronor och till svenska diakoniss-sällskapet å 70,000 kronor,

skolande förstnämnda lån utgå med 180,000 kronor under budgetåret

1937/1938 och 180,000 kronor under budgetåret 1938/1939;

dels bland utgifter för kapitalökning under rubrik Statens utlåningsfonder:

Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Lån till svenska diakoniss-sällskapet för om- och tillbyggnadsarbeten

vid skyddshemmet Sjötorp ett reservationsanslag av 70,000 kronor.

b) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid skyddshemmet

Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett reservationsanslag av 180,000 kronor,

dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubriken Fonden för förlag

till statsverket till Förskott av kostnader för inlösen av yrkeshem samt

skol- och yrkeshem m. m. för budgetår 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 859,400 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 3, inom första kammaren

av herr ./. M. Bäckström m. fl. och den andra, nr 11, inom andra kammaren

av herr E. Lindberg i Umeå m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning av frågan om

ersättning till Västerbottens landsting för i Stenfors skyddshem nedlagda kostnader

samt om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

dels ock två likalydande motioner väckta, den ena, nr 232, inom första

kammaren av herr T. Ström m. fl. och den andra, nr 457, inom andra kammaren

av herr J. A. Persson i Tidaholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att avtalet mellan staten och stiftelsen för Margretelunds skyddshem

skall erhålla en giltighetstid av minst 15 år samt att det årliga statsbi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

3

draget skall utgå med ett belopp, motsvarande 900 kronor per elev, dock ej

för något år mindre än 27,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 3 och 232.

Huvudsakliga innebörden av 1936 års riksdagsbeslut.

Enligt 1936 års riksdags beslut skola i den nya skyddshemsorganisationen,

vilken träder i kraft den 1 januari 1938, för vartdera könet finnas fyra olika

slag av skyddshem, nämligen dels skolhem, avsedda för vanartade i skolplikt^

ålder, vilka böra erhålla skolundervisning, dels yrkeshem för gossar

och hemskolor för flickor, avsedda för vanartade, som avslutat sin skolgång

och vid omhändertagandet icke fyllt aderton år, dels ungdomshem, avsedda

för personer, vilka omhändertagas för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år

med stöd av 22 § d) barnavårdslagen, dels slutligen särskilda anstalter, avsedda

för själsligt abnorma. I den mån verksamheten vid skyddshemmen

icke kommer att bedrivas av enskilda föreningar eller stiftelser, skall den

övertagas av staten. Städerna Stockholm och Göteborg skola dock själva anordna

för dem erforderliga skyddshem.

Beträffande användningen i den nya organisationen av nu befintliga

skyddshem innebar riksdagens beslut följande:

Västmanlands läns landstings skyddshem i Sundbo skulle bliva yrkeshem;

Västernorrlands läns landstings skyddshem i Boda och Norrbottens läns

landstings skyddshem i Johannisberg kombinerade skol- och yrkeshem;

Stockholms läns landstings skyddshem å Norrby gård, Östergötlands läns

landstings skyddshem å Folåsa, Malmö stads skyddshem å östra Spång,

Båby räddningsinstitut, Hallands läns landstings skyddshem å Mäshult, Göteborgs

och Bohus läns landstings skyddshem å Gräskärr, Värmlands läns

landstings skyddshem å Älvåsen, örebro läns landstings skyddshem i Åkerby

och Gävle stads skyddshem å Engesberg skolhem för gossar;

diakonissanstalten samariterhemmets i Uppsala skyddshem Morängen,

svenska diakonissällskapets skyddshem Sjötorp och Mossebo, det städerna

Hälsingborg, Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmet Sonestorp, Göteborgs

diakonissanstalts skyddshem Härsjögården samt Stockholms kyrkliga

skyddshemsförenings hem Hornö hemskolor, sistnämnda hem avsett att

jämväl mottaga mödrar och deras späda barn;

Värsta diakonissanstalts skyddshem å Gälegården kombinerat skolhem

och hemskola; samt

Stockholms läns landstings skyddshem å Husby gård, Östergötlands läns

landstings skyddshem å Broby, Malmö stads skyddshem å Allarp och Värmlands

läns landstings skyddshem Björkåsen skolhem för flickor.

Jönköpings läns landstings skyddshem i Höreda och stiftelsen Drottning

Sophias skyddshem Bistaborg skulle alltjämt utgöra ungdomshem, det förstnämnda

för ynglingar och det sistnämnda för unga kvinnor.

Likaledes skulle de själsligt abnorma alltjämt omhändertagas, de man
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

liga å skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall och de kvinnliga å Stockholms

stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen.

I 1936 års proposition hade dessutom föreslagits, att det städerna Hälsingborg,

Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmet Ljungaskog samt

Älvsborgs läns landstings skyddshem i Forsane skulle förändras till yrkeshem.

Övriga i det föregående icke nämnda skyddshem, däribland Fröbergska

stiftelsens skyddshem å Norrgård, Margretelunds skyddshem i Lidköping,

Västerbottens läns landstings skyddshem Stenfors, samtliga för gossar,

samt Håkanstorp, Vita bandets småbrukshem för flickor, skulle enligt

förslaget få fortsätta sin verksamhet intill utgången av år 1941, vid vilken

tidpunkt senast klarhet borde hava vunnits rörande deras framtida användning.

Med. anledning av väckta motioner, avseende dels att skyddshemmet å Norrgård

måtte få bibehållas såsom skyddshem och ingå i den nya organisationen

såsom ett kombinerat skol- och yrkeshem, dels ock att de av Kungl. Majit

föreslagna yrkeshemmens antal måtte ökas till fyra och att, förutom de föreslagna,

även Margretelund måtte bibehållas såsom yrkeshem, förordades i det

av riksdagen åberopade, av sammansatta stats- och andra lagutskottet avgivna

utlåtandet nr 1, ett ytterligare övervägande av förslaget i dessa delar,

innan slutlig ståndpunkt toges till detsamma. I avbidan härå skulle vissa

föreslagna om- och tillbyggnader vid skyddshemmen Ljungaskog och Forsane

anstå.

Beträffande skyddshemsorganistionens praktiska utformning i Norrland

anförde utskottet, likaledes i anledning av väckt motion, att det med hänsyn

till de långa avstånden syntes böra tagas under ytterligare omprövning, huruvida

icke skyddshemmet Stenfors skulle kunna inordnas i organisationen såsom

skolhem.

Av de skyddshem, vilkas verksamhet enligt riksdagens beslut skall övertagas

av staten, skulle det till yrkeshem bestämda Sundbo samt de till kombinerade

skol- och yrkeshem avsedda Boda och Johannisberg övertagas med

äganderätt. För påbörjande av dessa hems utbyggande för det nya ändamålet

anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Av övriga

ifrågavarande skyddshem skulle de, vilka avsetts till skolhem och hemskolor,

arrenderas av staten.

De för nämnda tre skyddshems övertagande av staten med äganderätt fastställda

villkoren innebära, att själva anstaltsbyggnaderna tillika med sådana

inventarier, vilka erfordras för det nya ändamålet, jämte ett jordområde av

omkring 8—10 hektar skola utan ersättning överlämnas till staten, medan

i övrigt erforderlig jord jämte tillhörande byggnader samt döda och levande

inventarier för jordbruket skola inlösas av staten.

För att åstadkomma en utjämning mellan de landsting och i landsting ej

deltagande städer, vilka äro ägare till skyddshem, samt övriga landsting och

sådana städer har ett visst likvidationsförfarande bestämts. Enligt detta skola

landstingen och nämnda städer med undantag för Stockholm och Göteborg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

5

fortsättningsvis under vart och ett av åren 1938 och 1939 till statskontoret

inbetala 700 kronor för elev och år, att av statskontoret fonderas, varefter till

de landsting och städer, vilkas skyddshem övertagits av statsverket, skall utbetalas

halva värdet av själva anstaltsbyggnaderna. Sammanlagt har beräknats

komma att till nämnda fond inflyta omkring 1,400,000 kronor. Härav

har såsom vederlag för anstaltsbyggnaderna vid samtliga i propositionen

föreslagna yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem, således även

Ljungaskog och Forsane, beräknats omkring 500,000 kronor. Ytterligare ett

belopp av omkring 750,000 kronor har beräknats erforderligt för en framtida

inlösen även av anstaltsbyggnaderna vid skolhem och hemskolor. Återstående

omkring 150,000 kronor hava avsetts att användas till förbättringsarbeten

å skolhem och hemskolor.

Slutligen ha fastställts vissa grunder för driftkostnadernas bestridande

vid de olika slagen av skyddshem. En redogörelse härför återfinnes å sid.

60 i propositionen till årets riksdag.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag bygger väsentligen på en av borgmästaren

G. Ehrnberg och folkskolläraren J. Weijne i samråd med skyddshemsinspektören

verkställd utredning. Förslaget innebär i huvudsak följande.

Organisationen.

Å Fröbergska stiftelsens egendom Norrgård upprättas ett skolhem för gossar,

inrymmande högst 25 elever. Kostnaden för hemmets uppförande bestrides

av stiftelsen. Den nuvarande stora anstaltsbyggnaden med tillhörande

verkstäder användes till lärlingshem, där bl. a. villkorligt utskrivna elever

från skolhemmet skola mottagas.

Skyddshemmet Margretelund ingår i organisationen som ett jordbrukshem,

avsett för sådana manliga elever över den egentliga skolåldern, vilka

äro med avseende å förståndsutvecklingen efterblivna. Kostnaderna för hemmets

anpassning efter det nya ändamålet bestridas helt med tillgängliga donationsmedel.

Skyddshemmet Håkanstorp erhåller samma uppgift med avseende å kvinnliga

elever av motsvarande kategori.

Skyddshemmen Sundbo, Ljungaskog och Forsane övertagas av staten och

utbyggas till yrkeshem i enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag.

I stället för det till kombinerat skol- och yrkeshem avsedda skyddshemmet

i Boda, vilket vederbörande landsting önskar disponera för annat ändamål,

inrättas ett nytt sådant hem i Sollefteå. Kostnaderna härför bestridas av

staten. Sedan det nya hemmet tagits i bruk, nedlägges det nuvarande skolhemmet

i Stenfors. Skyddshemmet Johannisberg ombildas till ett statligt

skol- och yrkeshem i enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag.

I stället för det Stockholms län tillhöriga skyddshemmet för gossar å Norrby

gård samt de Värmlands län tillhöriga skyddshemmen Älvåsen för gossar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

och Björkåsen för flickor, vilka avsetts till skolhem men vederbörande ägare

önska disponera för annat ändamål, uppföras två nya skolhem, ett för gossar

å kronoegendomen Troxhammar i Stockholmstrakten och ett för flickor

i Vänersborg. Kostnaderna härför bestridas av staten, som sålunda förvärvar

äganderätten till dessa hem.

Skyddshemmet Sonestorp, vilket avsetts ingå i den nya organisationen såsom

hemskola, förstatligas och utbygges bl. a. med ett särskilt hem för unga

mödrar med späda barn. Skyddshemmet Höreda bibehålies vid sin nuvarande

uppgift men förstatligas och utbygges med gymnastiksal och verkstadslokaler.

Kostnaderna för de statliga hemmens utbyggande.

Det allmännas kostnader för den nya skyddshemsorganisationens utbyggande,

i vad angår yrkeshemmen samt de kombinerade skol- och yrkeshemmen,

ställa sig i jämförelse med 1936 års förslag på det sätt, nedan intagna

sammanställning utvisar, varvid även beaktats den under det sista året inträdda

stegringen i materialkostnader.

Utbyggnad av skyddshemmen 1936 års proposition. Nu föreliggande förslag.

Ljungaskog

Kronor

Kronor

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

315,000

16,950

331,950

331,950 + 12 %

371,780

Forsane

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

310,000

23,750

333,750

303,750 + 12 %

340,200

Sundbo

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

275,000

23,750

298,750

298,750 + 12 %

334,600

Boda

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

185,000

9,500

194,500

Johannisberg

Byggnadskos tnad........

Utrustning och inventarier

193,000

9,500

202,500

202,500 + 12 %

226,800

Sollefteå, lista etappen

Byggnadsko stnad........

Utrustning och inventarier

-----

257,750

40,000

297,750

Sollefteå, 2: dra etappen

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

—

242,250

25,750

268,000

Summa 1,361,450

1,839,130

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

7

1936 års proposition.

Kronor

Inlösen av jordbruk m. m............ 500,000

Vederlag för anstallsbyggnader........ 500,000

Inalles 2,361,450

Nu föreliggande förslag.

Kronor

343,000

330,800

2,512,930

I anslutning till denna sammanställning anför departementschefen:

Kostnaderna skulle alltså enligt den modifierade planen ställa sig 151,480

kronor högre än som 1936 förutsatts. Emellertid betingas denna ökning i

huvudsak av den inträffade stegringen i materialkostnader. En förhöjning

av 1936 års siffror för skyddshemmen Ljungaskogs, Forsane, Sundbo och

Johannisbergs vidkommande med 12 %>, vartill nämnda kostnadsstegring

angivits, ger nämligen, såsom av sammanställningen framgår, en merkostnad

av omkring 107,000 kronor. Nu omförmälda kostnadsberäkningar synas mig

böra godtagas.

Till påbörjande av arbetena vid skyddshemmen Sundbo och Johannisberg

har redan av riksdagen anvisats ett belopp av 200,000 kronor. Av vad som

beräknades utgå av likvidationsfonden i vederlag för anstaltsbyggnaderna

vid yrkeshem samt kombinerade skol- och yrlceshem, nämligen 500,000 kronor,

kommer enligt de preliminärt träffade överenskommelserna med huvudmännen

för ifrågavarande fyra hem endast att erfordras ett belopp av

330,800 kronor. Skillnaden, 169,200 kronor, synes kunna disponeras för det

nya kombinerade skol- och yrkeshemmets inrättande, oavsett att vederlaget

för anstaltsbyggnaderna vid Boda preliminärt beräknats till ett lägre belopp.

Något skäl mot att disponera det högre beloppet torde så mycket mindre

kunna anföras, som ändamålet med likvidationsfondens inrättande är att i

görligaste mån befria statsverket från lokalkostnader vid reformens genomförande.

Det belopp, som återstår att täcka med anslag å budgeten, uppgår

sålunda till 1,812,930 kronor. I enlighet med utredningsmännens förslag förordar

jag, att vad som av sistnämnda belopp avser inlösen av nuvarande

skyddshemsegendomar jämte jordbrukets byggnader samt levande och döda

inventarier för jordbruket, 343,000 kronor, anvisas för budgetåret 1937/1938.

Vad åter angår utbyggnadskostnaderna, lär, med hänsyn till önskvärdheten

av att yrkeshemmens utbyggnad må kunna ske i så stor utsträckning som

möjligt under medverkan av eleverna, ett belopp av 600,000 kronor få anses

tillfyllest för nämnda budgetår. Återstoden, 869,930 kronor, torde böra anvisas

för budgetåret 1938/1939.

Kostnaderna för de nya skolhemmen vid Troxhammar och i Vänersborg

ha beräknats sålunda:

Skolhemmet vid Troxhammar.

Byggnad för skolhem ................................ kronor 128,000

Gymnastik- och samlingssal m. m..................... » 107,000

Föreståndarbostad .................................... 5 41,000

Ekonomibyggnad för lantbruket ....................... » 22,000

Bostadshus med 1 lägenhet örn 2 rum och kök .......... » 16,000

Väg- och planeringsarbeten, yttre ledningar m. m........ 15,000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter ........ 32,000

kronor 361,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

Skolhemmet i Vänersborg.

Byggnad för skolhem ................................ kronor 132,000

Gymnastik- och samlingssal m. m....................... » 97,000

Ekonomibyggnad för lantbruket ....................... » 20^000

Väg- och planeringsarbeten samt yttre ledningar ........ » 5,000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter....... » 26,000

kronor 280,000

Härtill komma kostnader för inventarier med sammanlagt 46,000 kronor.

Emellertid har förutsatts, att skolhemmet vid Troxhammar, i avbidan på vidare

erfarenhet, skall utbyggas i två etapper, varigenom kostnaderna för de

båda skolhemmen beräknas tills vidare kunna begränsas till omkring 600,000

kronor. Av detta belopp avses 250,000 kronor bestridas genom den s. k. likvidationsfonden,

medan för täckande av återstoden statsmedel skulle anvisas

med 251,000 kronor för budgetåret 1937/1938 och 99,000 kronor för budgetåret

1938/1939.

Vad slutligen angår skyddshemmen Höreda och Sonestorp, ha kostnaderna

för deras utbyggnad uppskattats till respektive 65,000 och 112,000 kronor.

Härutöver erfordras sammanlagt 64,000 kronor för inlösen av tillhörande

jordegendomar jämte inventarier, ävensom 49,400 kronor som vederlag

för anstaltsbyggnaderna. Sistnämnda belopp jämte kostnaden för om- och

tillbyggnad av elevhemmet vid Sonestorp, beräknad till 60,000 kronor, avses

skola gäldas ur likvidationsfonden, medan återstående (117,000 + 64,000)

181,000 kronor skulle täckas med statsmedel och i sin helhet anvisas för

nästa budgetår.

I samband härmed föreslås, att Jönköpings läns landsting befrias från återbetalningsskyldighet

dels för ett för anskaffande av viss materiell beviljat

statslån å 4,000 kronor, under villkor att landstinget utan ersättning överlämnar

samma materiell till staten, dels ock för skyddshemsfastigheten åvilande

andel i lån från statens avdikningslånefond.

Anslagsbehovet för statens övertagande och utbyggande av här ovan nämnda

skyddshem skulle alltså för nästa budgetår utgöra:

för yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem .... kronor 600,000

för två nya skolhem ................................ > 251,000

för Höreda och Sonestorp ............................ > 117,000

för inlösen av jordbruksegendomar m. m............... » 407,000

Kronor 1,375,000

De medel, som avsetts utgå från likvidationsfonden, föreslås skola förskotteras

av statsmedel, intill dess medel i erforderlig omfattning influtit till fonden.

För täckande av detta förskott skulle å riksstaten för nästa budgetår

bland utgifter för kapitalökning under rubriken fonden för förlag till statsverket

uppföras ett reservationsanslag, benämnt förskott av kostnader för inlösen

av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. Anslaget skulle utgå av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

9

lånemedel och bestämmas till 859,400 kronor. De å anslaget uppkommande

utgifterna skulle sedermera ersättas av medel ur likvidationsfonden.

Yillkor för statens arrenderande av vissa hem.

I den nya organisationen ingående skolhem och hemskolor, som skola drivas

av staten men icke övertagas med äganderätt, avses bliva arrenderade av

staten på i huvudsak följande villkor:

1. Staten skall utan avgift äga rätt använda respektive hems anstaltsbyggnader

jämte inventarier och kringliggande område.

2. Arrendena skola i övrigt omfatta hela egendomarna, då det visat sig,

att de nuvarande huvudmännen icke med fördel kunna finna någon

användning för eventuellt avsöndrat jordområde.

3. Staten erlägger i allmänhet en arrendeavgift per år, som beräknas efter

i medeltal 40 kronor per hektar för öppen jord samt tre procent å jordbruksinventariernas

bokförda värde.

4. I stadsrådsanförandet omnämnda skatter och försäkringsavgifter skola

avse under respektive år till betalning förfallen skatt eller avgift.

5. Å inventarieförteckningen upptagna inventarier skola värderas vid arrendetidens

början och slut. Beträffande levande inventarier skall icke någondera

parten få tillgodogöra sig på grund av prisfluktuationer uppkommen

förändring av värdet.

6. Staten är — med undantag för Husby skyddshem — berättigad att i

mån av tillgång årligen efter anvisning av vederbörande ägare eller den, ägaren

därtill utser, å egendomens skog erhålla utsyning å nödigt bränsle,

hägnads- och reparationsvirke. Staten förbinder sig dock att icke genom

övergång till vedeldning i större omfattning än som tidigare ägt rum, begära

större mängder bränsle, än som tidigare förbrukats.

Då arrendeavgifterna förutsättas bliva täckta av inkomsterna från tillhörande

jordbruk, äskas intet anslag för ändamålet.

De icke-statliga skyddshemmens utbyggande och drift.

I propositionen föreslås vidare, att statslån beviljas dels svenska diakonisssällskapet

för om- och tillbyggnad av det för flickor avsedda hemmet Sjötorp

till en hemskola, dels ock Stockholms stadsmission för utvidgning av

det för själsligt abnorma flickor avsedda hemmet Skarvik-Tallåsen med ett

skolhem, en observationsavdelning samt en sjuk- och isoleringsavdelning.

Det förra lånet avses utgå med 70,000 kronor, det senare med 360,000 kronor,

varav hälften under budgetåret 1937/1938 och hälften under följande

budgetår. Medel till båda nu ifrågavarande lån skulle beredas genom uppförande

bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens utlåningsfonder:

Fonden för låneunderstöd» av särskilda anslag för ändamålet. Då

lånen avses att löpa på obestämd tid och utan ränta, anses anslagen böra

utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

För upprätthållande av driften vid de icke-statliga skyddshemmen förutsättas

särskilda avtal komma att träffas med vederbörande huvudmän i huvudsaklig

anslutning till de bidragsgrunder och bestämmelser i övrigt, som beslötos

vid 1936 års riksdag. Till komplettering härav föreslås nu bland annat

följande ändringar eller tillägg.

Avtal i fråga om det antal platser, för vilka ett fast statsbidrag skall utgå,

skall i regel slutas för en tid av fem år i sänder med en ömsesidig uppsägningstid

av ett år. Viss begränsning härutinnan skall gälla de hem, som

avses skola nedläggas; å andra sidan förufsättes viss utvidgning beträffande

Margretelunds skyddshem. Om under något år medeltalet elever å ett

skyddshem skulle överstiga det för skyddshemmet angivna platsantalet, skall

överenskommet statsbidrag utgå även för det överskjutande elevantalet.

Lån, som staten lämnat eller kommer att lämna för uppförande av byggnader

vid skyddshem, skola löpa utan ränta, mot det att staten befrias från

skyldighet att för ifrågavarande skyddshem erlägga hyra. Däremot skall

staten alltjämt för sådant skyddshem lämna ett underhållsbidrag av 2 % av

fastställt byggnadsvärde, och denna skyldighet skall utsträckas att gälla alla av

enskilda sammanslutningar och stiftelser drivna flickhem.

Bestämmelser angående betryggande statlig representation i styrelserna förutsättas

inflyta i samtliga ifrågavarande avtal.

Däremot anses i avtalen icke böra angivas några bestämda arvodesbelopp

för psykiatriskt särskilt skolade läkare, utan skola de icke-statliga skyddshemmen

erhålla ersättning för sina faktiska utgifter för dylik läkarvård,

dock högst med de belopp, som fastställdes vid 1936 års riksdag.

I övrigt skall det ankomma på Kungl. Majit att närmare utforma avtalsbestämmelserna

och därvid avgöra, vad som lämpligen bör inflyta i avtalen

eller intagas i den stadga för skyddshemmen, som är avsedd att utfärdas.

Personalens anställnings- och avlöningsförhållanden.

Efter redogörelse för vad i detta hänseende förekommit vid föregående

års riksdag ävensom för utredningsmännens förslag och däröver avgivna

yttranden anför departementschefen i denna del följande, såvitt angår de statliga

hemmen.

Det torde få anses såsom ett rimligt önskemål, att övergången till den nya

skyddshemsorganisationen göres så mjuk som möjligt. Åtgärderna för att

skyddshemsverksamheten utan onödigt dröjsmål bringas i överensstämmelse

med den beslutade nya ordningen böra planläggas under skäligt hänsynstagande

till skyddshemmens personal vid tidpunkten för avlåtandet av fjolårets

proposition. Det av utredningsmännen nu framlagda förslaget synes

mig på ett tillfredsställande sätt lia beaktat denna synpunkt, och jag finner

mig därför kunna förorda, att förslaget följes vid övergången till den nya

organisationen.

Även om således regeln blir, att staten tillsvidare övertar ifrågavarande befattningshavare

på vid sagda tidpunkt gällande villkor, måste i vissa fall

även nyanställning äga rum. Med hänsyn till sådana nyanställningar, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

H

synas böra ske på de villkor, som komma att bestämmas i de olika skyddshemmens

blivande avlöningsstater, måste redan nu principiell ställning tagas

till frågan om befattningshavarnas vid skyddshemmen inplacering i gällande

löneplan.

Härvid synes skillnad böra göras mellan vad skyddshemssakkunniga kallade

»ledande personal» och den övriga personalen vid skyddshemmen. Till

förstnämnda grupp hänförde de sakkunniga föreståndare och föreståndarinna

vid samtliga slag av skyddshem, assistent vid yrkesliem, husmoder

och biträdande lärarinna vid skolhem, folkskollärarinna samt andra i lönegraden

B 14 placerade lärarinnor vid skolhem för flickor och hemskolor

samt slutligen utöver föreståndare eventuellt behövliga folkskollärare vid

skolhem för gossar.

Beträffande annan personal vid skyddshemmen än den s. k. ledande synes,

när det gäller befattningshavare, som medverka vid elevernas fostran och utbildning,

anledning icke föreligga till avvikelse från skyddshemssakkunnigas

förslag. Sålunda torde i enlighet med den av föredraganden i statskontoret

reservationsvis anförda meningen även ladugårdsförman och nattvakt

vid yrkeshem böra erhålla ordinarie anställning på sätt sakkunniga ifrågasatt.

Vad statskontoret anfört i fråga om övriga anställda vid yrkeshem,

nämligen gårdskarl och chaufför samt kokerska, ävensom kokerska vid skolhem

för gossar synes mig böra iakttagas. Dessa befattningshavare böra således

icke fast inordnas i löneplanen.

För den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, av vilken flertalet utgöres

av folkskollärare eller -lärarinnor eller med dem i utbildningshänseende

likställda, föreslogo skyddshemssakkunniga löner, vilka beräknats i

visst förhållande till de av lärare och lärarinnor vid rikets folkskolor uppburna

löneförmånerna, i det att de lågo visst antal lönegrader över dessa.

Sedan numera 1936 års lärarelönesakkunniga föreslagit en gynnsammare löneställning

för sistnämnda lärare och lärarinnor, och Kungl. Majit torde

komma att i anledning av sagda förslag förelägga innevarande års riksdag

proposition i ämnet, lär det bliva nödvändigt att vidtaga den jämkning i

skyddshemssakkunnigas av mig tidigare i princip biträdda förslag, som av

riksdagens blivande beslut kan föranledas.

Att den ledande personalen vid skyddshemmen beredes en mot arbetsuppgifterna

svarande löneställning synes mig riktigt och rättvist. Under de senare

årens meningsutbyte beträffande verksamheten vid skyddshemmen har

med styrka betonats vikten av att sådana löner utmättes åt där anställda,

att till detta ömtåliga och maktpåliggande arbete må kunna förvärvas väl

kvalificerade krafter. Uppmärksammas bör även i detta sammanhang, att

personalen vid skyddshemmen har en betydligt längre tjänstgöring per dag,

varjämte denna personals semester är avsevärt kortare än de ferier, vilka

normalt komma lärare och lärarinnor vid olika läroanstalter till del.

Vid övervägandet av löneställningen för assistenter vid yrkeshemmen och

fast anställda lärare vid skolhem för gossar har jag, nied hänsyn till berörda

omständigheter, funnit en placering ett par lönegrader över den, som

kail komma att fastställas för manlig folkskollärare med nio månaders undervisningstid

vara skälig. Vid det slutliga fastställandet av ifrågavarande

läraregruppers löneställning synes hänsyn böra tagas jämväl till de löneförmåner,

som, på grund av läroverkslönesakkunnigas förslag, kunna bliva bestämda

för de vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt vid blindundervisningen

anställda folkskollärarna. På båda nu nämnda grupper av

lärare ställas särskilda krav. Beträffande blindundervisningen gäller som

villkor, att vederbörande aspirant skall undergå specialutbildning efter av
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

lagd folkskollärarexamen. Vid övningsskola fordras för ordinarie anställning

bland annat viss tjänstgöring vid folkskola. Av skyddshemspersonalen kommer

i framtiden att krävas specialutbildning, som torde kunna fullt jämföras

med den vid blindundervisningen stadgade. Även måste det anses önskvärt

att lärarna före anställningen vid skyddshem förvärvat erfarenhet av arbetet

inom folkskolan. Lägges härtill den mera utsträckta tjänstgöringstiden vid

skyddshemmen, synes det skäligt, att lärarepersonalen där i lönehänseende

jämföres med lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt ämneslärare

vid blindundervisningsanstalterna.

För en relativt gynnsam löneplacering av förenämnda assistenter och lärare

vid skyddshem talar även angelägenheten av att för rekrytering av de

krävande föreståndarebefattningarna väl kvalificerade krafter stå till förfogande.

Föreståndarebefattningarna vid såväl skolhem för gossar som yrkeshem

höra givetvis på grund av det med dessa befattningar förenade ansvaret och

mera omfattande arhetet erhålla en högre löneplacering än nyss berörda

assistenter och fast anställda lärare. Vid bestämmandet av avlöningen för

föreståndare vid skolhem för gossar synes mig, i likhet med vad skyddsliemssakkunniga

föreslagit, en löneskillnad av fyra lönegrader vara i det

hela rättvisande. För befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem torde,

med hänsyn till det avsevärt större ansvar och de mera omfattande förvaltningsbestvr,

som påvila dessa befattningshavare, böra ifrågakomma en

än gynnsammare placering. I enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag

synes skillnaden böra utgöra två lönegrader.

I fråga örn nödvändigheten att även vid de kvinnliga skyddshemmen skapa

garantier för fullt kvalificerad och lämplig lärarepersonal gäller givetvis

detsamma, som jag tidigare anfört beträffande skyddshemmen för gossar.

På grund av flickhemmens olika organisation synes man emellertid ej behöva

ställa samma krav på omfattningen av en folkskollärarinnas undervisning

och övriga arbete. Med hänsyn till den mindre arbetsbörda, som sålunda

åvilar de kvinnliga lärarna, synes en placering blott en lönegrad över

vad för folkskollärarinna med nio månaders tjänstgöring kan bliva bestämt

få anses skälig.

Vidkommande de kvinnliga skyddshemmens facklärarinnor, vilka av

skyddshemssakkunniga hänförts till lönegraden B 14, synes det ligga närmast

till hands att jämföra dem med lärarinnor i kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål

inom blindundervisningen. Jag föreslår därför, att ifrågavarande

lärarinnor i lönehänseende likställas med motsvarande befattningshavare vid

blindundervisningsanstalterna.

Vad slutligen gäller befattningen såsom föreståndarinna vid skyddshem för

flickor, av skyddshemssakkunniga föreslagen till placering i lönegraden

B 17, vill jag ifrågasätta att densamma placeras en lönegrad högre än befattningen

såsom folkskollärarinna vid skyddshem. En dylik löneplacering

synes mig väl motiverad av arbetets omfattning och möjliggör en god rekrytering.

De nu angivna grunderna för bestämmande av skyddshemspersonalens

löner böra även komma i tillämpning vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen

samt ungdomshemmet Höreda. Dock bör löneställningen för föreståndarebefattningarna

vid sistnämnda hem samt det kombinerade skol- och

yrkeshemmet Johannisberg icke slutligt bestämmas, förrän erfarenhet vunnits

rörande den omfattning verksamheten vid dessa hem kan komma att

erhålla.

Med de provisoriska avlöningsförhållanden, som, enligt vad jag i det föl
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

13

jande går att föreslå, skulle gälla för skyddshemspersonalen under tiden 1

januari—30 juni 1938, ha nu förevarande spörsmål för närvarande mycket

begränsad praktisk räckvidd. Avsikten är sålunda att allenast vid nyanställning

av befattningshavare tillämpa de angivna lönesatserna och därvid

uteslutande för personal i extra ordinarie ställning. För sådana befattningshavare

torde Kungl. Maj:t böra äga att, i anslutning till nu angivna principer,

bestämma rörande löneställningen under sagda tid. I den mån grundsatserna

i fråga icke föranleda erinringar från riksdagens sida, anser jag, att

desamma skola bilda utgångspunkt för beräkningarna beträffande kostnaderna

för skyddshemsverksamheten under budgetåret 1938/1939.

Vid de icke-statliga hemmen avses personalens avlöningsförhållanden komma

att regleras i huvudsaklig anslutning till lönerna vid de statliga hemmen.

Anslagsbehovet för budgetåret 1987/1938.

Beträffande medelsbehovet för erforderliga omändringar och utbyggnader

av skyddshemmen har redogörelse lämnats ovan.

Till ledning för bedömandet av medelsbehovet för anslaget till skyddsuppfostran

ha bl. a. upprättats preliminära avlönings- och omkostnadsstater

för de statliga skyddshemmen under första halvåret 1938. Avlöningskostnaderna

hava därvid beräknats till 141,289 kronor och omkostnaderna

till 241,984 kronor eller alltså sammanlagt 383,273 kronor. Emellertid har

samtidigt som inkomster av ifrågavarande hem upptagits ett belopp av

106,068 kronor, vadan statens nettoutgifter för dessa hem skulle begränsas

till i runt tal 275,000 kronor. Vid dessa kalkyler har räknats med avlöning

åt den nu anställda personalen efter hittillsvarande grunder. Härjämte har

medel beräknats för avlöning av fem nya befattningshavare vid yrkeshemmen,

nämligen två yrkeslärare i snickeri, en trädgårdsmästare och två nattvakter,

varvid huvudsakligen följts de av skyddshemssakkunniga föreslagna

lönegradsplaceringarna (sid. 150 i 1936 års proposition, nr 219). Samtliga

befattningshavare ha emellertid förutsatts tillsvidare erhålla endast extraordinarie

anställning, varför deras närmare placering ansetts tillkomma

Kungl. Majit. Omkostnaderna ha uppskattats efter väsentligen samma grunder,

som tillämpats av nuvarande huvudmän. Rörande detaljerna beträffande

hithörande beräkningar får utskottet hänvisa till propositionen, sid.

71—75.

Anslagsbehovet för skyddshemsverksamhetens bedrivande i övrigt har

uppskattats till 1,045,000 kronor. Härvid har bl. a. räknats med dels driftbidrag

enligt vanliga grunder till 20 provisoriska skolhemsplatser vid skyddshemmet

Skarvik-Tallåsen, att utgå från 1 november 1936, dels ett bidrag av

7,000 kronor till dessa platsers iordningställande, dels ock ett tillfälligt bidrag

av 6,900 kronor till Drottning Sophias skyddshem Bistaborg för viss

utvidgning av personalen och inköp av inventarier m. m. Slutligen har för

ersättning till barnavårdsnämnder upptagits ett belopp av 230,000 kronor.

Anslagsbehovet för skyddshemsverksamhetens drift i dess helhet har alltså

uppskattats till (275,000 + 1,045,000) 1,320,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

Utskottet.

De vid 1936 års riksdag fattade besluten angående omorganisationen av

skyddshemsverksamheten hade i stort sett karaktären av principavgöranden,

som för omsättning i praktiken krävde ytterligare detaljutredningar och

överväganden. I konsekvens härmed åsyftar det nu föreliggande förslaget

främst att närmare precisera skyddshemsorganisationens praktiska utformning.

En av de delar, i vilken förutsatts vidare utredning, avser användandet av

det Fröbergska stiftelsen tillhöriga skyddshemmet Norrgård i Kalmar. Det förslag,

som Kungl. Majit i denna del nu framlagt, synes utskottet i allt väsentligt

tillgodose det syfte, som avsetts med den till hemmet knutna donationen,

och tillika utgöra en värdefull komplettering av den nya organisationen. Utskottet

får därför tillstyrka Kungl. Majits förslag i nu berörda hänseende.

Vad sålunda anförts angående skyddshemmet Norrgård kan ock i huvudsak

sägas gälla förslaget angående skyddshemmet Margretelunds omändring

till jordbrukshem för manliga, med avseende å förståndet efterblivna elever.

I anslutning härtill vill utskottet med anledning av motionerna I: 232 och

II: 457 framhålla, att, enligt vad för utskottet under hand bekräftats, Kungl.

Maj:ts förslag i denna del bland annat innebär, att avtalet mellan staten och

stiftelsen Margretelunds skyddshem skall gälla för minst 15 år samt att det

årliga driftbidraget till hemmet skall utgå med lägst 900 kronor per plats

eller alltså lägst 27,000 kronor per år. De i nämnda motioner framställda yrkandena

torde därmed få anses besvarade.

Kungl. Maj:ts förslag angående skyddshemsorganisationens utbyggande i

övrigt samt de därmed förenade kostnaderna synes utskottet jämväl i stort

sett väl avvägt. Utskottet tillstyrker alltså, alt skyddshemmen Sundbo,

Ljungaskog och Forsane utbyggas till statliga yrkeshem, att skyddshemmet

Johannisberg ombildas till ett statligt, kombinerat skol- och yrkeshem samt

att i Sollefteå uppföres ett nytt hem av enahanda beskaffenhet, allt enligt föreliggande

förslag. Utskottet förordar vidare, att å avsedda platser uppföras

två nya statliga skolhem, ett för gossar och ett för flickor, samt att de nuvarande

skyddshemmen Sonestorp och Höreda förstatligas och utbyggas på sätt

Kungl. Majit föreslagit.

Som en konsekvens härav följer, alt utskottet godtager Kungl. Maj:ts förslag,

att det Västerbottens läns landsting tillhöriga skyddshemmet Stenfors

skall efter viss övergångstid nedläggas. Då landstinget därefter skulle äga

fritt disponera till anstalten hörande byggnader och jordegendom, har i enlighet

med beslut av förra årets riksdag förutsatts, att någon ersättning för i

hemmet nedlagda kostnader icke skulle utgå. I motionerna 1:3 och II: 11

har emellertid gjorts gällande, att landstinget icke vore i stånd att utnyttja

ifrågavarande anstaltsbyggnader för annat ändamål, främst på grund av

egendomens avlägsna belägenhet, samt att landstinget vid försäljning blott

kunde påräkna att återfå en mindre del av de å anstalten nedlagda kostnaderna.

Då landstinget med hänsyn härtill kunde förväntas komma att lida

en avsevärd förlust vid skyddshemmets nedläggande, har i motionerna påyrkats

utredning angående frågan om ersättning till landstinget i detta fall.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

15

Utskottet har vid övervägandet av denna fråga uppmärksammat, att Västerbottens

läns landsting, i likhet med andra landsting, bär att till den s. k. likvidationsfonden

under vissa övergångsår lämna bestämda bidrag i syfte att

åstadkomma en utjämning mellan de landsting, som för närvarande äro

ägare till skyddshem, och övriga landsting. Vid sådant förhållande och med

hänsyn till de omständigheter i övrigt, som anförts i förenämnda motioner,

vill utskottet icke motsätta sig, att en förutsättningslös utredning verkställes

rörande frågan, huruvida ersättning ur likvidationsfonden eller eljest bör utgå

i förevarande fall. Utskottet tillstyrker alltså det i denna del motionsvis framställda

yrkandet.

I fråga om personalens anställnings- och avlöningsförhållanden vid de av

staten drivna skyddshemmen kan utskottet i huvudsak ansluta sig till Kungl.

Maj:ts förslag. Utskottet finner sålunda välbetänkt, att nuvarande personal

tills vidare övertages på de villkor, som gällde vid tidpunkten för avlåtandet

av 1936 års proposition i ämnet. I betraktande av de särskilda kvalifikationer,

som krävas av den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, synes

det utskottet jämväl rimligt, att denna personal beredes en något gynnsammare

ställning i lönehänseende än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna.

Till de av departementschefen härutinnan förordade graderingarna i förhållande

till folkskollärarnas och seminarielärarnas löneplacering är emellertid

utskottet med hänsyn till det läge, vari dessa lärargruppers lönefråga befinner

sig, icke berett att nu taga ställning. Då personalen vid ifrågavarande

hem tills vidare endast skall anställas såsom extra ordinarie, lärer det, i den

mån nyanställning av personal erfordras, få tillkomma Kungl. Majit att, i

avbidan å ett slutligt avgörande av skyddshemspersonalens lönefråga, bestämma

löneställningen för denna personal i huvudsaklig anslutning till de

i propositionen angivna riktlinjerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Majits förslag i

övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) godkänna de jämkningar i den år 1936 beslutade

skyddshemsorganisationen, som angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 26 februari 1937;

b) besluta, att örn- och tillbyggnadsarbeten vid skyddshemmen

Sundbo, Forsane, Ljungaskog, Johannisberg, Höreda

och Sonestorp ävensom byggnader för de till upprättande

föreslagna skyddshemmen i Vänersborg, Sollefteå samt Troxhammar

i Skå socken skola utföras i huvudsaklig anslutning

till i statsrådsprotokollet över socialärenden den 26 februari

1937 förordade planer;

ci till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

skol- och yrkeshem m. fl. för budgetåret 1937/1938 under

femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1,375,000

kronor;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

d) till Skyddsuppfostran för samma budgetår under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,320,000 kronor;

e) medgiva, att från sistnämnda anslag må till stiftelsen

Drottning Sophias skyddshem utgå ett tillfälligt driftbidrag

för verksamheten under år 1937 vid skyddshemmet Bistaborg

av högst 6,900 kronor;

f) medgiva, att från samma anslag må i enlighet med i

statsrådsprotokollet över socialärenden den 26 februari 1937

angivna grunder utgå statsbidrag ej mindre till Stockholms

stadsmission för inrättande från och med den 1 november

1936 vid dess skyddshem Skarvik-Tallåsen av en provisorisk

avdelning och till den vid samma avdelning bedrivna

verksamheten, än även från och med den 1 januari 1938 till

städerna Stockholm och Göteborg samtliga enskilda sammanslutningar

och stiftelser, vilka komma att bedriva skyddshemsverksamhet,

samt huvudmännen för de skyddshem,

som komma att nedläggas;

g) medgiva, att Jönköpings läns landsting, i och med statens

övertagande av verksamheten vid Höreda skyddshem,

befrias från återbetalningsskyldighet för ett för anskaffande

av viss materiell beviljat lån å 4,000 kronor, under villkor

att landstinget utan ersättning överlämnar samma materiell

till staten, ävensom att sagda lån må avskrivas ur räkenska

perna för fonden för låneunderstöd;

h) medgiva, att nämnda landsting från angivna tidpunkt

likaledes befrias från återbetalningsskyldighet för fastigheten

V2 mantal Långanäs nr 1 (l1) i Höreda socken åvilande andel

i lån från statens avdikningslånefond, ävensom att återstående

ogulden del av samma lån avskrives ur räkenskaperna för

fonden;

i) medgiva, att för inrättande vid skyddshemmet SkarvikTallåsen

av nya avdelningar ävensom för utförande vid

skyddshemmet Sjötorp av vissa om- och tillbyggnadsarbeten

må, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 26 februari 1937 förordade villkoren,

beviljas lån lill Stockholms stadsmission å 360,000

kronor och till svenska diakoniss-sällskapet å 70,000 kronor,

skolande förstnämnda lån utgå med 180,000 kronor under

budgetåret 1937/1938 och 180,000 kronor under budgetåret

1938/1939;

j) bland utgifter för kapitalökning under rubrik Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd för budgetåret

1937/1938 anvisa att utgå av andra statsinkomster än lånemedel
1)

till Lån till svenska diakoniss-sällskapet för om- och till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

17

byggnadsarbeten vid skyddshemmet Sjötorp ett reservationsanslag

av 70,000 kronor;

2) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett reservationsanslag

av 180,000 kronor;

k) bland utgifter för kapitalökning under rubriken Fonden

för förlag till statsverket till Förskott av kostnader för inlösen

av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av 859,400 kronor.

Illo) att riksdagen må med bifall till herr Bäckströms

m. fl. och herr Lindbergs i Umeå m. fl. motioner (1: 3 och

II: 11) hos Kungl. Majit anhålla om utredning av frågan om

ersättning till Västerbottens läns landsting för i Stenfors

skyddshem nedlagda kostnader samt om framläggande för

riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan föranleda;

lilio) att herr Ströms m. fl. och herr Perssons i Tidaholm

m. fl. motioner (I: 232 och lii 457) må anses besvarade genom

vad utskottet anfört.

Stockholm den 25 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,

Sandén, Lindström, Larsson i Varberg och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg i Umeå, Isacsson,

Danielsson, Weijne och Persson i Tidaholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 174

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående anslag till skyddsuppfostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten