Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående exploatering av Konradsbergsoch Marieberg somr adena å Kungsholmen i Stockholm rn. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-25 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:177, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående exploatering av Konradsbergsoch Marieberg somr adena å Kungsholmen i Stockholm rn. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

1

Nr 177.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående

exploatering av Konradsbergs- och Marieberg

somr adena å Kungsholmen i Stockholm rn. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I en den 9 april 1937 dagtecknad proposition, nr 290, har Kungl. Majit,

under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal mellan djurgårdskommissionen

och Stockholms stads förhandlingsdelegerade; dels besluta,

att de i avtalet avsedda, kronan tillhöriga markområdena skola, då de

icke längre erfordras för nuvarande ändamål, ställas under djurgårdskommissionens

vård och förvaltning för att genom kommissionens försorg exploateras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört; dels besluta, att kostnaderna för ifrågavarande exploateringsverksamhet

skola bestridas på sätt i statsrådsprotokollet förordats och

att inflytande försäljningsmedel skola tills vidare redovisas på sätt av departementschefen

angivits; dels ock besluta, att djurgårdskommissionen skall hava

ändrad sammansättning i enlighet med av departementschefen förordade

huvudgrunder.

I samband med förevarande proposition har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 332, inom första kammaren

av herr H. Bäcklund m. fl. och den andra, nr 585, inom andra

kammaren av herr E. Hage m. fl., däri hemställts, att riksdagen ville besluta

att för djurgårdskommissionens sammansättning skola gälla de i jämförelse

med Kungl. Majlis föreliggande förslag jämkade grunder, som i motionerna

angivits;

dels ock en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion,

nr 202, däri hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit hemställa, att

Skepps- och Kastellholmarna måtte reserveras under statens trygga äganderätt

till framtida uppförande av en byggnad å vardera holmen för något förnämligt

statsändamål, omgärdade väsentligen med parkanläggningar — allt

till glädje och hälsa för slottet, statsråd, riksdagsledamöter, de 600,000 stenökeninvånarna;

till glans åt det historiska inloppet till Sveriges huvudstad

samt till lockelse för de tullösa turister, som från in- och utland strömma

till och med sitt guld befrukta de svenska näringarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 177.

1243 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Exploatering av Konradsberg- och Mariebergsområdena m. m. Med

skrivelse den 13 februari 1937 har djurgårdskommissionen underställt Kungl.

Maj :ts prövning av kommissionen med Stockholms stads förhandlingsdelegerade

den 4 i samma månad under vissa förutsättningar upprättat

avtal, avseende de s. k. Kon radsbergs- och Mariebergsområdena

och del av Rålambshov m. m. å Kungsholmen

i Stockholm. Detta avtal jämte karta över områdena har fogats såsom

bilaga till statsrådsprotokollet.

Berörda avtal är upprättat i anslutning till en överenskommelse år 1934

rörande tillfarterna till Västerbron mellan Kungsholmen och Södermalm, enligt

vilken av Kungl. Majit den 13 juli 1934 godkända överenskommelse stadsplan

för nyssnämnda områden skulle hava upprättats och underställts Kungl.

Majlis prövning inom viss tid. Avtalet i fråga har godkänts av Stockholms

stadsfullmäktige den 15 mars 1937, och förslaget till stadsplan avses inom

den närmaste tiden skola i vanlig ordning underställas Kungl. Majits prövning.

Ifrågavarande områden disponeras för närvarande dels för psykiatriska

sjukhuset och dels för fälttelegrafkåren och ammunitionsfabrikens avdelning

å Marieberg.

Avtalet, som ingåtts under förbehåll av stadsfullmäktiges, respektive Kungl.

Majits godkännande, innefattar bland annat.

Kronan överlåter till staden ali den kronan tillhöriga mark, som i stadsplaneförslaget

utlagts till gata och allmän plats eller avsetts för offentlig

byggnad med undantag för ett till offentligt ändamål avsett kvarter i områdets

södra del. I marköverlåtelsen inbegripes alltså även ett av staden begärt

parkområde inom Konradsbergsområdets norra del. För nämnda områdens

överlåtande skall staden till kronan erlägga ersättning i form av dels ett

kontant belopp av 1,000,000 kronor, dels ock överlåtelse med äganderätt av sex

mindre, staden tillhöriga kvartersområden, som gränsa till kronans mark och

som ingå i det förevarande stadsplaneförslaget.

Vidare stadgas, att kostnaderna för iordningställandet av gator och allmänna

platser inom exploateringsområdet samt detta områdes förseende med

erforderligt underjordiskt avlopp skola fördelas mellan kronan och staden i

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivas i 1934 års överenskommelse

angående blivande stadsplaneläggning av här ifrågavarande

områden. Dessa grunder överensstämma i stort sett med de normer, som

pläga tillämpas vid stadsplaneläggning av enskilda exploateringsområden, och

innebära följaktligen, att kronan påtager sig i huvudsak samtliga ifrågavarande

kostnader, frånsett dem, som hänföra sig till parkmark etc. De

arbeten, vilka enligt hithörande stadganden skola helt eller delvis bekostas

av kronan, må, därest kronan så önskar, utföras genom kronans försorg.

Avtalet innefattar slutligen stadganden därom, att de i 1923 års bangårdsavtal

gjorda utfästelserna beträffande vissa markreservationer för den s. k.

Smedsuddslinjen med det nu förevarande avtalets slutande skola upphöra att

gälla.

Departementschefen har i förevarande avseende anfört bland annat följande:
Tidpunkten

för påbörjandet av exploateringen av Konradsbergsområdet

å Kungsholmen i Stockholm är beroende av det där belägna psykiatriska sjukhusets

nedläggande. I proposition den 12 februari 1937, nr 124, har Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

3

Majit föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa anslag, motsvarande

ungefär halva kostnaden för en psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.

Såsom föredragande departementschefen i berörda sammanhang framhållit,

är det avsett att psykiatriska sjukhuset skall nedläggas vid nämnda kliniks

ibruktagande. ..... i

I fråga örn det närbelägna Mariebergsområdet är det ovisst,_ när en expioatering

kan komma att taga sin början. Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement

hava meddelat, att spörsmålen örn förläggning till annan

plats av därstädes belägna militära anläggningar för fälttelegrafkåren och

ammunitionsfabriken ännu icke vunnit sin slutliga lösning. Exploateringen

av nämnda område synes därför icke kunna taga sin början förrän tidigast örn

fyra år.

Med det nu till prövning föreliggande, mellan djurgårdskommissionen och

Stockholms stads förhandlingsdelegerade träffade avtalet är avsett att dels

åvägabringa stadsplan för ifrågavarande områden och dels lösa vissa markoch

ersättningsfrågor. För avtalets innebörd i sistnämnda hänseende har jag

redogjort i det föregående och torde i övrigt få hänvisa till avtalet och kartbilagan.

Då jag för min del funnit avtalet, vilket den 15 sistlidne mars godkänts

av Stockholms stadsfullmäktige, vara av beskaffenhet att kunna godtagas

även av statsmakterna och då detsamma är bindande under förutsättning,

bland andra, att det godkännes före den 15 juli 1937, tillstyrker jag, att avtalet

nu förelägges riksdagen.

Yad angår exploateringen av den kronans mark, som ingår i de nu ifrågavarande,

av stadsplaneförslaget omfattade områdena, synes densamma liksom

kronans övriga exploateringsverksamhet i Stockholm lämpligen böra omhänderhavas

av djurgårdskommissionen. För sådant ändamål torde hithörande

mark, i den mån den icke vidare erfordras för försvars- eller sjukhusändamål,

få ställas under djurgårdskommissionens förvaltning. För exploateringsverksamheten

torde i huvudsak böra gälla de bestämmelser,_ som innefattas i den

för kommissionen den 12 juni 1931 utfärdade instruktionen (svensk författningssamling

nr 236).

I anslutning till vad som tillämpas vid nu pågående exploatering å Norra

Djurgården torde de på grund av avtalet inflytande medlen, 1,000,000 kronor,

och framtida försäljningsmedel få i första hand användas till bestridande av

kostnaderna för exploateringsverksamhetens bedrivande, inklusive kostnaderna

för områdets iordningställande för exploatering. Ifrågavarande medel torde,

på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket angivit, böra tills vidare redovisas

å en särskild diversemedelstitel hos statskontoret för att sedermera,

efter den av chefen för finansdepartementet i proposition nr 227 omförmälda

utredningen örn de budgettekniska formerna för dispositionen av inflytande

försäljningsmedel, disponeras på satt statsmakterna i berörda sammanhang

kunna komma att besluta. Å nämnda diversemedelstitel torde även exploateringskostnaderna

böra redovisas. De exploateringskostnader, som uppkomma

innan medel till deras bestridande bliva tillgängliga å ifrågavarande titel,

torde böra förskottsvis bestridas från samma diversemedelstitel.

Djurgårdskommissionens sammansättning. För kommissionen gäller för

närvarande av Kungl. Majit den 12 juni 1931 fastställd instruktion (sv. förf.- saml. nr 236). Enligt denna består kommissionen av fyra ledamöter, av vilka

Kungl. Majit utser tre, därav en till ordförande och en till verkställande ledamot,

samt fullmäktige i riksgäldskontoret en. Föredragande departementschefen

uttalade i propositionen nr 252 till 1930 års riksdag angående exploatering

av Ladugårdsgärdet m. m., att verkställande ledamoten borde äga för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

farenhet i tekniska och stadsplanefrågor ävensom praktisk erfarenhet i

exploateringsverksamhet.

Riksdagens år 1935 församlade revisorer framhöllo i

sin berättelse, § 26, att djurgårdskommissionen hade att handlägga åtskilliga

för staten ekonomiskt betydelsefulla markfrågor i Stockholm. Revisorerna

erinrade om att kommissionen sålunda handhade exploateringen av Norra

Djurgården och att exploateringen av Mariebergs- och Konradsbergsområdena

vore föremål för förhandlingar. Vidare erinrade revisorerna örn att på kommissionen

ankomme att till förhandling med staden upptaga reglering av

vissa tomtfrågor —- exempelvis spörsmålet örn stadens övertagande av sådana

kronan tillhöriga områden, som staden för närvarande tillåtes utnyttja såsom

park mot ingen eller obetydlig ersättning, varvid ifrågasatts, att kronan i

utbyte skulle förvärva vissa för kronans behov lämpliga områden — ävensom

i övrigt reglering av tvistigheter mellan kronan och staden rörande vissa

markområden m. m. Revisorernas yttrande utmynnade i uttalandet, att revisorerna

med hänsyn till de stora intressen, som i olika hänseenden vore

knutna vid den av kommissionen bedrivna verksamheten, ville framhålla

angelägenheten av att riksdagen erhölle vidgad möjlighet att redan på ett

tidigt stadium öva inflytande på kommissionens förhandlingar med Stockholms

stad och riktlinjerna för kommissionens verksamhet i övrigt.

I sin skrivelse nr 339 behandlade 1936 års riksdag under punkten 4

riksdagsrevisorernas förevarande förslag i samband med ett likaledes av revisorerna

framlagt ärende rörande för djurgårdskommissionens räkning utförda

arbeten. Riksdagen uttalade, att riksdagen vore av den uppfattningen,

att stor vikt borde ägnas de ekonomiska intressen, som kronan hade att här

bevaka, samt att från kommissionens sida särskild uppmärksamhet borde

ägnas den ekonomiska kontrollen. Med hänsyn till ifrågavarande intressen

och betydelsen av huru dessa för framtiden handhades, ville det — icke

minst i betraktande av vad som förekommit under behandlingen av nu ifrågavarande

ärende — förefalla riksdagen befogat, att det toges under övervägande,

huruvida och i vad mån förändringar i kommissionens sammansättning

och dess organisation vore av behovet påkallade. Enligt riksdagens

mening borde från Kungl. Maj:ts sida förslag härutinnan snarast möjligt

framläggas för riksdagen, och det syntes önskvärt, att detta skedde redan

år 1937.

Departementschefen har beträffande den av riksdagen sålunda väckta

frågan anfört:

Yad slutligen beträffar den av 1936 års riksdag väckta frågan örn ändrad

sammansättning av djurgårdskommissionen, torde riksdagen närmast hava

avsett att genom ökad representation i kommissionen beredas det större inflytande

på kommissionens förhandlingar och verksamhet i övrigt, som riksdagen

i likhet med riksdagens revisorer funnit önskvärt. Med hänsyn till de

betydande statsintressen, som i första hand omhänderhavas av djurgårdskommissionen,

synes det innebära en lämplig organisatorisk åtgärd att nu utöka

kommissionen med ytterligare en representant för riksdagen. Däremot

synes det mig kunna ifrågasättas, huruvida riksdagens representanter lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

O

ligast utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. När riksdagen år 1930 beslöt,

att riksdagen skulle representeras med en ledamot i djurgårdskommissionen,

så var det enligt den i ämnet väckta av riksdagen bifallna motionen för att

erhålla garantier för att de synpunkter, som riksdagen har att i statslivet företräda,

skulle bliva vederbörligen beaktade. Dessa garantier synas emellertid

vara oberoende av örn riksgäldsfullmäktige eller Kungl. Majit utser riksdagens

representanter i kommissionen. Enligt min mening är förutsättningen

för en ändamålsenlig sammansättning av kommissionen större, om denna i sin

helhet utses av en och samma myndighet. Jag anser därför, att djurgårdskommissionens

samtliga ledamöter böra utses av Kungl.. Maj:t. . De av

riksdagen avsedda syftemålen med egen representation i kommissionen

kunna lämpligen tillgodoses genom en bestämmelse, att av kommissionens

samtliga ledamöter minst två skola vara ledamöter av riksdagen. Det synes

mig vidare motiverat, att med hänsyn till den befattning, kommissionens

ombudsman måste taga med av kommissionen handlagda ärenden, och det

ansvar, varmed detta arbete är förenat, ombudsmannen i enlighet nied kommissionens

förslag inträder som ledamot av kommissionen. Den nu förordade

utökningen av djurgårdskommissionen S3rnes lämpligen böra vidtagas från och

med den 1 nästkommande juli.

I detta sammanhang torde jag även få beröra frågan örn de kompetenskrav,

som uppställts beträffande kommissionens verkställande ledamot. Såsom

förut erinrats, anförde dåvarande departementschefen vid anmälan den 14

mars 1930 av frågan örn exploatering av Ladugårdsgärdet (proposition nr 252,

sid. 16), att verkställande ledamoten borde äga förfarenhet i tekniska och stadsplanefrågor

ävensom praktisk erfarenhet i exploateringsverksamhet. Riksdagen

gjorde härutinnan intet uttalande. Även enligt min mening är det

önskvärt, att verkställande ledamoten besitter de sålunda angivna kvalifikationerna.

Emellertid synes det icke böra vara uteslutet att till ifrågavarande

post utse en person, som, ehuru han icke är tekniskt sakkunnig eller äger

förfarenhet i stadsplanefrågor, likväl befinnes särskilt skickad att närmast

omhänderhava kommissionens verksamhet. Denna verksamhet omfattar till

väsentlig del förhandlingar av skilda slag och försäljning av kronan tillhöriga

tomter. För min del finner jag det därför från skilda synpunkter lämpligast,

att Kungl. Majit vid tillsättandet av ifrågavarande befattning är obunden av

mer eller mindre formella kompetenskrav och äger att bland de till befattningen

ifrågakommande tillsätta den för posten mest lämpade.

Förevarande mellan Djurgårdskommissionen och Stockholms stad preliminärt

ingångna och av staden numera godkända avtal rörande Konradsbergsocli

Mariebergsområdena å Kungsholmen i Stockholm synes öppna möjlighet

till en lämplig exploatering av hithörande markområden, och utskottet

har ej funnit anledning till erinran mot att riksdagen godkänner avtalet liksom

ock de av departementschefen i övrigt angivna grunderna för dessa områdens

förvaltning och kommande exploatering. Uppkommande exploateringskostnader

torde lämpligen bestridas från den i statskontorets räkenskaper

upplagda diversemedelstiteln »Försäljningsmedel från tomter å Ladugårdsgärde»,

till vilken jämväl de nya exploateringsinkoinsterna under särskilda

underrubriker synas kunna hänföras.

Departementschefens förslag om ändrad organisation av Djurgårdskommissionen

tillstyrkes av utskottet. Utskottet har alltså ej kunnat biträda de

i ämnet väckta motionerna om att riksgäldsfullmäktige alltjämt skola bibe
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

hållas vid rätten att utse ledamot i kommissionen. I anslutning till de motionsvis

anförda synpunkterna vill dock utskottet erinra, hurusom Djurgårdskommissionen

enligt beslut av 1930 års riksdag har sig anförtrott att exploatera

värdefulla statliga markområden, vilkas försäljning eljest skulle förutsätta

medgivande av riksdagen i varje enskilt fall. Med hänsyn härtill kunna från

riksdagens sida befogade krav ställas på att minst två ledamöter i kommissionen

skola utses med särskild tanke på att kunna företräda riksdagens

intressen vid dessa markupplåtelser. Därjämte måste emellertid beaktas, att

kommissionen alltjämt erhåller en sådan sammansättning, att densamma må

vara lämpad att tillvarataga kronans rätt vid de kommissionen åvilande, enligt

vad erfarenheterna giva vid handen, synnerligen krävande förhandlingarna

med Stockholms stad.

I motionen I: 202 har herr Lindhagen påyrkat åtgärder för att Skeppsoch

Kastellholmarna måtte reserveras »under statens trygga äganderätt» för

en framtida byggnad å vardera holmen, avsedd för något förnämligt statsändamål.

Utan att underskatta betydelsen av att dessa båda holmar skyddas

från olämplig exploatering och bebyggelse kan dock utskottet ej för närvarande

finna påkallat med någon riksdagens särskilda hänvändelse till Kungl.

Maj:t i frågan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal mellan Djurgårdskommissionen

och Stockholms stads förhandlingsdelegerade;
b)

besluta, att de i avtalet avsedda, kronan tillhöriga markområdena

skola, då de icke längre erfordras för nuvarande ändamål,

ställas under Djurgårdskommissionens vård och förvaltning

för att genom kommissionens försorg exploateras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen anfört;

c) medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande exploateringsverksamhet

må bestridas på sätt här ovan angivits ävensom besluta

att inflytande försäljningsmedel skola tills vidare redovisas

på sätt sålunda angivits;

d) besluta, att Djurgårdskommissionen skall hava ändrad

sammansättning i enlighet med av departementschefen förordade

huvudgrunder, varvid motionerna 1:332 och II: 585 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört;

II. att motionen I: 202 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Nilsson i Landeryd,

Gustafsson i Benestad, Lindström, Larsson i Varberg, Magnusson och Bäcklund;

samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson

i Skövde, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson, Andersson

i Prästbol, Lindberg i Umeå, Isacsson, Danielsson och Weijne.

Reservationer:

1) av herr Bäcklund, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Förevarande---kunna hänföras.

Vad angår Djurgårdskommissionens sammansättning bör, såsom redan av

1936 års riksdag uttalades, stor vikt ägnas de ekonomiska intressen som

kronan här har att bevaka. I betraktande av de vidsträckta markavlåtelser och

markbyten, varom fråga är, kunna också befogade krav resas på att riksdagen

redan på ett tidigt stadium kan beredas vidgat inflytande på kommissionens

verksamhet. I anslutning till de synpunkter, som motionsvis anförts, anser

därför utskottet, att de båda ledamöter, som enligt departementschefens förslag

skola förordnas av Kungl. Maj:t bland riksdagens ledamöter, i stället

böra utses av riksgäldsfullmäktige. Med hänsyn till de ansvarsfulla och ömtåliga

förhandlingar med Stockholms stad, som åvila kommissionen, torde

ifrågavarande båda ledamöter böra utses bland riksdagsmän, som ej inom

riksdagen representera Stockholms stad och som äro bosatta utom Stockholm.

Medan alltså Djurgårdskommissionen för närvarande består av fyra ledamöter,

därav ordföranden, en verkställande ledamot och ytterligare en ledamot

utsedda av Kungl. Maj:t, samt en ledamot, utsedd av riksgäldsfullmäktige,

skulle enligt utskottets förslag kommissionen bestå av sex ledamöter,

nämligen tre ledamöter, (ordföranden, verkställande ledamoten och ytterligare

en ledamot) utsedda av Kungl. Majit, och två ledamöter av fullmäktige i riksgäldskontoret,

varjämte kommissionens ombudsman skulle inträda som ledamot

i kommissionen. Från departementschefens förslag skiljer sig utskottets

därutinnan att utskottet ansett de båda ledamöterna, som enligt propositionen

skola av Kungl. Majit utses bland riksdagens ledamöter, i stället

skola utses av riksgäldsfullmäktige.

I motionen hava----i frågan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må--—

d) med bifall till motionerna I: 332 och II: 585 besluta att

Djurgårdskommissionen skall hava ändrad sammansättning i

enlighet med av utskottet förordade huvudgrunder;

II. att motionen---».

2) av herr Johansson i Fredrikslund.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående exploatering av Konradsbergsoch Mariebergsområdena å Kungsholmen i Stockholm m. m. jäm s. 1 i texten