Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet för täckande av viss förlust.

1937-05-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet för täckande av viss förlust.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 180.

1

Nr 180.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till allmänna

brandförsäkringsverket för byggnader å landet för täckande

av viss förlust.

(Ira avd.)

Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

N. Gabrielsson (nr 32 ) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Gustafson i Kasenberg (nr 74) har hemställts, att riksdagen ville, till

täckande av den förlust, som drabbat Allmänna Brandförsäkringsverket för

byggnader å landet i anledning av förelupet oriktigt förfarande i ett inteckningsärende,

under riksstatens tionde huvudtitel anvisa ett anslag av kronor

30,206: 75.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:

Mot hypotek av två inteckningar å resp. 15,000 kronor och 10,000 kronor,

fastställda den 14 mars 1910, §§ 88 och 89, med bästa rätt i egendomen Håkanbol

m. fl. fastigheter i Nysunds socken av Värmlands län utlämnades från

Allmänna Brandförsäkringsverket för byggander å landet den 23 februari

1927 ett amorteringslån å 25,000 kronor, löpande med en ränta av 4 3A

procent.

Ifrågavarande inteckningar förnyades av östersysslets domsaga första

gången den 19 juli 1919 §§ 186 och 187. Därefter uppvisades inteckningarna

den 7 maj 1928 för vinnande av inteckningsförnyelse hos Stockholms rådhusrätt

och, sedan rådhusrättens protokoll häröver företetts hos ovannämnda

häradsrätt, förnyades desamma av häradsrätten den 4 juli 1928, §§ 162

och 163.

Efter lagsökning på grund av utebliven betalning meddelade länsstyrelsen

i örebro län utslag den 15 juni 1933. Däri antecknade länsstyrelsen

bland annat, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 25 augusti 1922 förordnat,

såvitt nu vore fråga, att de fastigheter, som då utgjorde den till

Värmlands län hörande delen av Nysunds kommun, bland vilka här ifrågavarande

fastigheter ingingo, skulle från och med den 1 januari 1923

bland annat i judiciellt hänseende överflyttas från Ölme, Visnums och

Väse härads tingslag samt östersysslets domsaga till Edsbergs härads tingslag

och Väster-Närkes domsaga. Härefter yttrade länsstyrelsen, att, enär

såvitt visats, de till grund för brandförsäkringsverkets krav åberopande inteckningar

icke inom den i 19 § förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom föreskrivna tid från den 19 juli 1919 blivit av

behörig domstol förnyade, brandförsäkringsverkets ansökning örn beloppets

fastställande till betalning ur de intecknade fastigheterna icke kunde upptagas

till vidare prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 samt. Nr ISO. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 180.

Sedan vederbörande låntagare på brandförsäkringsverkets ansökning försatts

i konkurs, erhöll verket såsom utdelning i konkursen ett belopp av

kronor 654: 20.

I en till Svea hovrätt ingiven skrift anhöll brandförsäkringsverket, att

hovrätten måtte vidtaga åtgärd för vinnande av rättelse av den situation, i

vilken verket utan förskyllan blivit försatt.

Advokatfiskalsämbetet i hovrätten yrkade i avgivet memorial, att ordföranden

i häradsrätten vid dess sammanträde den 4 juli 1928 måtte förpliktas

till brandförsäkringsverket utgiva skadestånd för den lidna förlusten,

men i utslag den 17 maj 1934 prövade hovrätten rättvist ogilla den mot

nämnde ordförande i målet förda talan.

Efter det brandförsäkringsverket anfört underdåniga besvär häröver,

fann Kungl. Maj:t i utslag den 8 november 1935 ej skäl göra ändring i hovrättens

utslag.

Under framhållande av att brandförsäkringsverket utan egen förskyllan

genom försummelse av statens organ tillfogats ekonomisk förlust och att

det synes verket vara en gärd av rättvisa, att verket härför hölles skadeslöst

genom ersättning av allmänna medel, anhöll brandförsäkringsverket i

skrivelse till Kungl. Majit den 17 januari 1936, att Kungl. Majit täcktes vidtaga

åtgärd för att verket för sin förlust bereddes ersättning med visst, i

skrivelsen angivet belopp.

Sedan statskontoret och justitiekanslerämbetet avgivit infordrade utlåtanden

i ärendet fann Kungl. Majit genom beslut den 11 december 1936

brandförsäkringsverkets framställning icke föranleda någon Kungl. Majits

vidare åtgärd.

Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet är ett ömsesidigt

brandförsäkringsbolag, vars försäkringstagare äro dess delägare.

Dessa utgöras till alldeles övervägande del av lantbrukare och landskommuner.

Verkets försäkringsrörelse utövas över hela rikets landsbygd. Hela

vinsten av rörelsen disponeras av försäkringstagarna.

Verkets fonder äro likaledes delägarnas egendom och det åligger verkets

styrelse att med hänsynstagande till bestämmelserna i 215 och 216 §§ av

lag 25 maj 1917 örn försäkringsrörelse placera brandförsäkringsverkets tillgångar

på ett för brandförsäkringsverket betryggande sätt. I berörda bestämmelser

finnes bland annat medgivet möjlighet till placering av medel

mot säkerhet av inteckning i fast egendom inom två tredjedelar av senast

fastställda taxeringsvärde. För att tillgodose sina delägares intressen har

verket ansett sig böra i främsta rummet till dessa utlämna sådana lån. Lånen

äro också utgivna till försäkringstagare över hela landet.

Det är, enligt min uppfattning, av synnerlig vikt, att icke förtroendet till

inteckningar såsom placeringsobjekt undergräves. Detta skulle emellertid

lätt kunna bliva fallet, örn på grund av viss ämbetsmans felaktiga förfarande

rättsförlust skulle kunna uppstå för en kreditgivare. Om, såsom i föreliggande

fall ägt rum, ett påtagligt fel begåtts av en statlig myndighet, måste

den, som härigenom drabbats av förlust, anses äga berättigat anspråk på

att staten träder emellan för vidtagande av rättelse härutinnan.

Då Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet i det här

relaterade fallet fått vidkännas en förlust enligt bifogade uträkning uppgående

den 1 jan. 1937 till kr. 30,206: 75 synes det riktigt, att staten ersätter

verket denna förlust.

Utskottet. Såsom av de föreliggande motionerna framgår har enskild genom felaktig

inskrivningsåtgärd av vederbörande statens befattningshavare åsamkats för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 180.

3

lust. Någon allman ansvarighet för statsverket att ersätta den uppkomna

skadan torde icke föreligga. Utskottet, som visserligen finner, vad i detta

fall förekommit vara ur rättssynpunkt i hög grad otillfredsställande, anser

sig dock under förhandenvarande förhållanden icke böra tillstyrka riksdagen

att anvisa medel för beredande av gottgörelse av den förlust, som här

drabbat den enskilde.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra därom, att första lagutskottet i

sitt utlåtande nr 64 med anledning av väckta motioner hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta

verkställa utredning av frågan, huruvida och på vad sätt den, som lidit

skada till följd av inskrivningsfel, skulle kunna erhålla ersättning härför

direkt av statsverket. Härigenom åsyftas att för framtiden förebygga, bland

annat, sådana förhållanden, som i de föreliggande motionerna påtalats.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:32 och II: 74 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla,

Oscar Olsson, Hansén, Aspland, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Holm

ström, Nilsson i Fredriksfält, Hörstadius och Englund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Andersson

i Södergård, Isacsson och von Seth.

Reservationer:

1) av herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson i

Stockholm, Ward och Isacsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

hort hava följande lydelse:

»Då enligt gällande lagstiftning någon skyldighet för statsverket att ersätta

skada, som till följd av fel och försummelse från statens befattningshavares

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 180.

sida åsamkats enskild, icke torde föreligga, finner sig utskottet icke kunna

tillstyrka motionerna.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:32 och II: 74 icke må av riksdagen bifallas.

»

2) av herrar Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Landeryd, Holmström,

Persson i Falla och von Seth, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Såsom av motionerna framgår har enskild genom felaktig inskrivningsåtgärd

av statens befattningshavare åsamkats förlust. Ehuru enligt gällande

lagstiftning någon skadeståndsskyldighet för staten icke torde föreligga,

synes det utskottet dock vara med billighet och rättvisa förenligt, att staten

lämnar viss ersättning. Att förhållanden sådana som motionärerna påtalat

äro ur rättssynpunkt i hög grad otillfredsställande och för framtiden böra

förebyggas framgår också därav, att första lagutskottet i sitt utlåtande nr 64

med anledning av väckta motioner hemställt örn utredning av frågan, huruvida

och på vad sätt den, som tidigt skada till följd av inskrivningsfel, skulle

kunna erhålla ersättning härför direkt av statsverket.

På vad sätt och under vilka förhållanden gottgörelse av den lidna förlusten

i det föreliggande fallet bör ske, är en fråga, till vilken utskottet icke

anser sig vilja taga ställning utan synes densamma vara av beskaffenhet att

av Kungl. Maj:t tagas under omprövning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med anledning av motionerna 1:32 och

11:74 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville taga under omprövning frågan, huruvida och på vad sätt

ersättning må kunna beredas allmänna brandförsäkringsverket

för byggnader å landet för den skada, som åsamkats

nämnda bolag genom förelupet oriktigt förfarande i ett inteckningsärende.

»

378201. Stockholm, Isaac Marcus Böktryckéri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.