Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-28 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:181, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1

Nr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta

motioner. (2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkt 90 av det vid nämnda

proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition angående karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1937/1938

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhusets direktion: Avlöningar

ett förslagsanslag av 41,400 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhusets direktion: Omkostnader

ett förslagsanslag av 2,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett

förslagsanslag av 412,500 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett

reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet ett förslagsanslag

av 900,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 272, under åberopande

av vid sistnämnda proposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

bidrag från landsting och städer, som ej deltaga i landsting, till bestridande

av kostnaderna för vård i vissa fall å karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet;

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skal! från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, äga

Bihang iill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 181. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

tillämpning å befattningshavare vid karolinska sjukhuset, dock med rätt

för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av deparpartementschefen

i sådant hänseende i omförmälda statsrådsprotokoll

för den 5 mars 1937 föreslagits meddela erforderliga särskilda bestämmelser

och övergångsbestämmelser;

dels medgiva, att till ifrågakommande befattningshavare vid karolinska

sjukhuset må utgå provisoriskt dyrortstillägg enligt de grunder,

som gälla för befattningshavare med stationeringsort eller förläggningsort

i Stockholms stad;

dels godkänna i sistnämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning

för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med

dag, som av Kungl. Majit bestämmes;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för

karolinska sjukhuset att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 371,900 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 253,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

dels ock — under förutsättning av att avtal mellan Kungl. Majit

och direktionen över serafimerlasarettet träffas örn statens övertagande

från och med den 1 juli 1937 av lasarettets drift —

a) besluta, att ovannämnda avlöningsreglemente skall från och med

den 1 juli 1937 äga tillämpning å befattningshavare vid serafimerlasarettet,

dock med rätt för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i sådant hänseende i statsrådsprotokollet

för den 5 mars 1937 föreslagits meddela erforderliga särskilda

bestämmelser och övergångsbestämmelser;

b) godkänna i nyssnämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning

för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938;

c) godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för

serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937 1938;

d) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,133,000 kronor;

e) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,335,000 kronor;

f) bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i anspråk

för bestridande av pensioner eller understöd åt vissa befattnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 3

havare vid serafimerlasarettet samt änkor och barn efter sådana befattningshavare.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Fr. Ström m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren

av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. (II: 556), vari hemställts, att riksdagen

för sin del måtte besluta att placera de 6 andre underläkarna

vid serafimerlasarettet i lönegrad e 18;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Fr. Ström (I: 313) och den andra inom andra kammaren av

fröken Kerstin Hesselgren och fru Ruth Gustafson (II: 557), vari hemställts,

att riksdagen måtte för sin del besluta att tilldela de vid serafimerlasarettet

arbetande underläkarna och amanuenserna extra ordinarie

tjänsteställning, med bibehållande av nu utgående semesterförmåner men

utan pensionsrätt;

dels två motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

Fr. Ström m. fl. (I: 298) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ebon Andersson m. fl. (II: 501), vari hemställts, att den i Kungl.

Maj:ts proposition nr 272 upptagna befattningen som socialt biträde vid

serafimerlasarettet måtte ombildas till en social kuratorsbefattning samt

att denna befattning placeras i lönegrad B 12;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar O. Wangson och O. G. Karlsson i Vadstena (I: 299) och den

andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 544),

vari hemställts, att vid löneregleringen för personalen vid serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset hänsyn jämväl tages till den nu utgående

provisoriska löneförbättringen på sätt, att nu anställd personal ej får

vidkännas löneminskning; att eldare placeras i B 6, sjukbärare och gårdskarlar

i B 5 och vaktmästare i B 6;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Nordström i Kramfors

m. fl. väckt motion (II: 502), vari hemställts, att riksdagen med ändring

av Kungl. Maj:ts proposition nr 272 för sin del måtte besluta: att

kvinnlig biträdespersonal placeras såsom e. o. 1 i den statliga löneplanen;

att manliga biträden placeras i 5:e lönegraden; att eldare placeras

i 6:e lönegraden; att vaktmästare ges en placering i 7:e lönegraden;

samt att minst 90 procent av den oundgängligen nödvändiga personalen

uppföres såsom ordinarie befattningshavare.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar

anförda skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här

nedan, till motionerna I: 312, I: 313, I: 298, I: 299 och II: 502.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1936 års riksdag beslöt (riksdagens skrivelse nr 214), att staten skulle

enligt vissa grunder från och med den 1 juli 1937 övertaga serafimerlasarettets

drift ävensom att från och med samma dag serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset skulle stå under gemensam förvaltning

av direktionen för sistnämnda sjukhus.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset har beräknats

kunna tagas i bruk omkring den 1 oktober 1937.

Uti ifrågavarande proposition nr 272 har under kaj). I (sid. 5—22)

behandlats frågan om bidrag från landsting och vissa städer

till kostnaderna för vård å s. k. riksplatservid karolinska

sjukhuset och å serafimerlasarettet m. m.

Den under uppförande varande första etappen av karolinska sjukhuset

inrymmer sammanlagt 900 vårdplatser. Härav hava 50 allmänna

och 7 enskilda vårdplatser å Konung Gustaf V:s jubileumsklinik

bekostats av Konung Gustaf V:s jubileumsfond och cancerföreningen

i Stockholm. Av återstående 843 vårdplatser äro 108 avsedda

för garnisonens behov, 106 förlagda till hel- eller halvenskilda rum och 629

till allmänna avdelningar. Av dessa 629 vårdplatser disponera Stockholms

stad och Stockholms läns landsting enligt särskilda överenskommelser med

staten 315 respektive 110 vårdplatser, medan 204 äro avsedda för sjuka

från riket i övrigt (»riksplatser»). Av de 50 allmänna vårdplatserna å jubileumskliniken,

som jubileumsfonden och cancerföreningen bekostat, äro 20

i första hand avsedda för sjuka från Stockholms stad och 30 i första hand

avsedda för sjuka från riket i övrigt.

Enligt särskilda överenskommelser erlägga Stockholms stad och Stockholms

läns landsting bidrag till sjukhusets uppförande, utrustning och drift

(jfr propositionen nr 132/1931, sid. 15 ff.).

Iordningställandet av de nämnda 204 s. k. riksplatserna bekostas av

statsmedel.

I skrivelse den 15 januari 1937 har karolinska sjukhusets direktion

framlagt förslag till bestämmelser angående bidrag från landsting och

städer, som ej deltaga i landsting, för vård i vissa fall å karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet. Direktionen har därvid i allt väsentligt

anknutit till den ståndpunkt, som i samband med det definitiva beslutet

örn byggandet av karolinska sjukhusets första etapp intagits av chefen

för ecklesiastikdepartementet i propositionerna nr 232/1930 och 132/1931

samt av 1931 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 286/1931).

Över direktionens förslag hava yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Direktionens förslag innebär i korthet följande:

För de 204 riksplatserna fastställes en legosängsavgift, motsvarande

avgiften för utomlänspatienter i allmänhet vid landets lasarett, d. v. s.

omkring 5 kronor. Beträffande dels patienter, som insjuknat i huvudstaden

eller i Stockholms län och söka vård å karolinska sjukhuset, dels

patienter, som av vederbörande lasarettsläkare dit remitterats för erhållande

av vård, som ej står att få på hemlandstingets inrättningar, lärn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåta7ide Nr 181.

5

nar hemlandstinget vårdbidrag om 2 kronor 50 öre per dag, s. k. driftkostnadsbidrag,

medan återstoden av vårdavgiften gäldas av patienten själv.

Övriga patienter däremot gälda själva som regel hela den fastställda legosängsavgiften.

För Stockholms stads och läns vidkommande uträknas

driftkostnadsbidraget, i fall då staden respektive länet belägger någon

av riksplatserna, i enlighet med de i ovannämnda överenskommelser

meddelade bestämmelserna, i följd varav bidraget kommer att utgå efter

den verkliga dagskostnaden, dock högst med det belopp, som motsvarar

den genomsnittliga vårdkostnaden å stadens respektive länets egna sjukhus,

med tillgodoräknande av vad som kan komma att erläggas i legosängsavgifter

för sjuka från staden respektive länet. I enlighet med ett

uttalande av 1931 års riksdag skola Stockholms stad och län utöver på

nämnda sätt uträknade driftkostnadsbidrag erlägga en platskostnadsavgijt

såsom bidrag till byggnadskostnaderna, vilken avgift jämväl uträknas

i enlighet med sagda överenskommelse och sålunda skulle motsvara

annuiteten å stadens respektive länets i form av lån till sjukhusets

uppförande lämnade bidrag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Stockholms stad och län ej skulle

erlägga sistnämnda platskostnadsavgift vid beläggning av riksplatserna.

De över direktionens förslag hörda myndigheterna hava i allmänhet

lämnat sin anslutning till detsamma. Vissa erinringar hava dock framställts,

särskilt beträffande följande punkter i förslaget, nämligen skyldighet

att erlägga vårdkostnadsbidrag, därest vederbörande insjuknat

under vistelse i Stockholms stad eller län, vårdbidragets storlek, rätt för

vissa läkare att utfärda hänvisningar, legosängsavgiftens storlek, serafimerlasarettets

ställning i nu förevarande avseende ävensom särbestämmelserna

för Stockholms stad och län.

Departementschefen har för egen del anfört:

Direktionens föreliggande förslag örn bidrag från vederbörande sjukvårdsområden

till kostnaderna för vård å allmän avdelning vid karolinska

sjukhuset står i överensstämmelse med de grunder, som väl

icke av statsmakterna beslutats men som vid den tidigare behandlingen

av frågan om inrättande av ifrågavarande sjukhus förutsatts skola

fastställas, då sjukhuset nalkades sin fullbordan.

Av det förut sagda framgår, att direktionens förslag, som innefattar jämväl

vissa detaljföreskrifter, vilka tidigare ej upptagits till behandling, förbehållslöst

tillstyrkts av flertalet i ärendet hörda myndigheter. De erinringar

gentemot förslaget, som från vederbörande i Malmö anförts i avseende

å den av direktionen förordade föreskriften om att vårdkostnadsbidrag

skulle utgå jämväl för patienter, insjuknade under vistelse i Stockholms

stad och län, synas mig icke vara av natur att behöva föranleda

ett frångående av vad härutinnan tidigare förutsatts. Ej heller torde de

förslag om en sänkning av vårdkostnadsbidragets storlek, som framförts

från vissa håll, böra vinna beaktande.

Vad beträffar frågan om rätt att meddela hänvisning till sjukhuset av

sjuka för erhållande av vård, som ej kan beredas å landstingets eller vederbörande

städers sjukvårdsinrättningar, har direktionen i sitt förslag begränsat

remissrätten till att gälla lasaretts- eller sanatoriehikare vid av lands
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

ting eiler vederbörande städer drivet lasarett eller sanatorium samt, i fråga

örn Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, jämväl vederbörande tjänsteläkare.

I detta förslag Ilar i vissa yttranden ifrågasatts den ändringen, att tjänsteläkare

ej skulle medgivas rätt att remittera ens i den av direktionen föreslagna

snävare omfattningen. I ett yttrande har däremot föreslagits, att

remissrätten skulle utsträckas till att gälla jämväl sjukstuguläkare och i

ett annat, att även läkarna vid akademiska sjukhuset i Uppsala, vilka på

grund av de ifrågasatta bestämmelsernas formulering ej skulle erhålla

remissbefogenhet, skulle tillerkännas sådan befogenhet. Jag anser mig böra

framhålla, att frågan synes mig böra helt bedömas ur synpunkten av vad

som för de vårdbehövande själva är lämpligast. För att undvika onödiga

kostnader och vinna tid -— fall kunna tänkas förekomma, då en för lång

tidsutdräkt kan vara för behandlingens resultat avgörande — synas de

vårdbehövande hava intresse av att erhålla så bekväm tillgång till remissberättigade

läkare som omständigheterna medgiva. Jag vill därför förorda,

att remissrätten utsträckes till att gälla sjukstuguläkare och att tjänsteläkare

erhåller rätt att meddela hänvisning också till andra avdelningar

av sjukhuset än till jubileumskliniken. Överläkarna vid akademiska sjukhuset

i Uppsala böra givetvis likställas med läkare vid landstingssjukhus.

Med vad nu föreslagits har ståndpunkt jämväl tagits till yrkanden,

som framställts av stadsfullmäktige i Göteborg.

En fråga, som av direktionen ägnats särskild uppmärksamhet, är spörsmålet

örn den bidragsskyldighet, som skulle ankomma på Stockholms stad

och län. Staden och länet hava som nämnts med staten kontrakterat om

visst antal platser vid sjukhuset och erlägga för dessa platser efter vissa

grunder dels platskostnadsbidrag, avsett att bestrida en del av kostnaderna

för sjukhusets uppförande, dels ock bidrag till driften av sjukhuset. Däremot

har överenskommelse icke träffats rörande i vilken utsträckning staden

och länet skola bidraga, då staden och länet taga i anspråk jämväl

platser, som ej avses i stadens och länets avtal. Direktionen har nu föreslagit,

att staden och landstinget skulle i dylika fall erlägga förutom, i

överensstämmelse med 1931 års riksdags ovanberörda uttalande, platskostnadsavgift

jämväl driftbidrag efter samma grunder, som beträffande

de kontrakterade platserna. Förslaget innebär, att staden och landstinget

skola erlägga samma belopp för vård å icke-kontrakterad plats, som av

staden och landstinget gäldas för vård å kontrakterad plats. Detta förslag

har framkallat starka erinringar i synnerhet från Stockholms stads sida,

som funnit bestämmelsen innebära en diskriminering av huvudstaden, som

syntes både obillig och kronan ovärdig. Därest de föreslagna bestämmelserna

bleve verklighet, skulle — har det anförts — stadens sjukvårdsorgan

tvingas att tillse, att riksplatserna ej belädes med patienter från staden,

förrän stadens egen platstillgång blivit utnyttjad. Staden befarar, att följden

kunde antagas bliva, att riksplatserna komme att stå obegagnade, enär

på grund av sjukhusväsendets utveckling och tillkomsten av specialavdelningar

vid länslasaretten remisser av patienter från länen till sjukhuset

torde komma att nedgå.

Det är uppenbart, att frågan om respektive sjukvårdsområdens bidragsskyldighet

till riksplatsernas uppförande och drift kan bedömas mycket

olika från olika synpunkter.

Det synes emellertid under alla omständigheter rimligt, att sjukhusägare,

som blivit i tillfälle att belägga någon av riksplatserna med patient, som

annars vore berättigad erhålla motsvarande vård å hemortens sjukhus, åläg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

7

ges ett bidrag till driftkostnaden, som ungefärligen motsvarar hans kostnader

för denna vård å hemortens sjukhus, dock med någon kompensation

för de extra kostnader och besvär, som förorsakas genom att patienten

måste förflyttas mer eller mindre långt från det egna sjukvårdsområdet.

Jag bär därför för min del kommit till den uppfattningen, att vad från

Stockholms stads och Stockholms läns sida anförts beträffande stadens och

länets driftkostnadsbidrag vid beläggning av riksplatserna vid karolinska

sjukhuset, inklusive de för hela riket avsedda vårdplatserna vid jubileumsklinilcen,

icke utgör skäl för ett frångående av direktionens förslag, vilket

förslag jag alltså biträder i denna del.

Vid prövning av frågan angående platskostnadsbidrag från Stockholms

stad och län vid beläggning av för hela riket avsedda vårdplatser å karolinska

sjukhuset, inklusive de av jubileumsfonden och cancerföreningen bekostade

vårdplatserna å jubileumskliniken, har jag däremot kommit till

en annan uppfattning än direktionen, som härutinnan anslutit sig till 1931

års riksdags uttalande i ämnet.

Dessa riksplatser hava upprättats dels för att skaffa utrymme vid ifrågavarande

undervisningssjukhus åt för undervisningen särdeles värdefullt

klientel från avlägsnare områden av landet och jämväl från Stockholms

stad och län, därest dessas ackorderade platser vid sjukhuset skulle vara

fullt belagda; dels för att bereda patienter från hela riket tillfälle till konsultation

eller specialvård vid detta med särskild sakkunskap och särskilda

medel för undersökning och behandling utrustade statssjukhus.

Det är jämväl att märka, att antalet för riket i dess helhet avsedda

vårdplatser efter noggranna beräkningar fastställts med hänsyn till att

dessa platser i regel skulle kunna beläggas med patienter från annan ort

än Stockholms stad och län, och att de således uppförts i främsta rummet

med hänsyn till landsortens sjukvårdsbehov. Vid de tillfällen, då den avsedda

beläggningen av platserna eventuellt ej kan äga rum, är det för undervisningen

ett betydelsefullt önskemål, att platserna utan svårighet

kunna beläggas med patienter från Stockholms stad eller län.

Riksplatserna äro vidare avsedda att förse sjukhuset med en stadigvarande

tillgång på för undervisningen betydelsefullt material. Varken för

Stockholms stad eller Stockholms läns landsting eller för övriga storstäder

eller landsting kunna däremot riksplatserna utgöra en så stadigvarande

och lätt beräknelig tillgång, att de kunna föranleda en motsvarande begränsning

av hemortens sjukhusbyggnader och alltså en motsvarande ekonomisk

besparing. Det synes mig således obestridligt, att riksplatserna

hava tillkommit på grund av ett utpräglat statsintresse och för att tillfredsställa

ett för hela riket gemensamt sjukvårdsbehov och att alltså deras

uppförande bör helt bekostas av staten.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden och då samtliga riksplatser vid

karolinska sjukhuset i första hand skola stå till förfogande för övriga storstäder

och landsting, vilka alls ej ekonomiskt bidragit till sjukhusets uppförande

och ej skola erlägga platsavgift, synes ej heller Stockholms stad

och Stockholms läns landsting böra åläggas platsavgift vid beläggande av

lediga riksplatser vid sjukhusets kliniker.

Anmärkas må, att vad i det föregående yttrats beträffande bidrag från

andra sjukvårdsområden jin Stockholms stad och län till kostnaderna för

vård å riksplatserna, torde böra avse jämväl dc fall, då för sådan vård

tagas i anspråk platser, som äro avsedda för patienter från Stockholms stad

eller län.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Direktionen har föreslagit, att de av direktionen ifrågasatta principerna

för bidrag från andra sjukvårdsområden än Stockholms stad

och län skulle äga tillämpning jämväl vid serafimerlasarettet. Mot

detta förslag, som står i överensstämmelse med vad jag i propositionen

nr 171/1936 anförde rörande önskvärdheten av en samverkan mellan

de båda ifrågavarande sjukhusen i avseende å vårdavgifter, har jag ingen

erinran att framställa.

Likaledes anser jag mig böra biträda direktionens förslag i de delar, som

av mig icke särskilt berörts. Inom ecklesiastikdepartementet har på grundval

av de av direktionen föreslagna bestämmelserna utarbetats ett förslag

till förordning i ämnet, vilket torde böra föreläggas riksdagen för antagande.

Under kap. II (sid. 23—136) hava därefter behandlats serafimerlasarettet

rörande frågor.

Beträffande till en början frågan örn villkoren för statens övertagande

av serafimerlasarettets drift har erinrats om att 1936

års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därutinnan framlagda förslag

beslutit, att det avtal, som kunde komma att träffas mellan Kungl.

Majit och direktionen över serafimerlasarettet i fråga örn villkoren för

övertagandet, skulle upprättas i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen i propositionen nr 171/1936 angivna grunder.

Med skrivelse den 11 november 1936 har nu direktionen för karolinska

sjukhuset hemställt bland annat, att Kungl. Majit måtte dels

godkänna av direktionen tillstyrkt, i nu föreliggande proposition å sid.

25 och 26 återgivet förslag till avtal, dels ock låta föranstalta örn utredning,

huru med den av serafimerlasarettet ägda fastigheten nr 8 i

kvarteret Pilträdet i Stockholm (den egentliga sjukhusfastigheten) borde

förfaras i det fall, att Kungl. Majit funne statens intressen kräva, att

den å lasarettet bedrivna sjukvårds- och undervisningsverksamheten

flyttades till annat sjukhus, och, därest fastigheten skulle komma att

försäljas, huru med köpeskillingen skulle förfaras.

Över direktionens förslag hava yttranden avgivits av vissa myndigheter

m. fl.

Departementschefen har i nu förevarande fråga för egen del anfört:

De förutsättningar, på vilka 1936 års riksdags beslut örn statsövertagande

av driften vid serafimerlasarettet grundade sig, hava i viss

mån rubbats genom det förslag till avtal mellan staten och stiftelsen

serafimerlasarettet, om vilket enligt det ovanstående enighet vunnits

mellan direktionen för karolinska sjukhuset och direktionen över serafimerlasarettet.

Det har bland annat av denna anledning synts mig påkallat,

att förevarande avtalsfråga ännu en gång underställes riksdagens bedömande,

innan avtal i ämnet för Kungl. Majits och kronans del definitivt

godkännes.

I två principiellt betydelsefulla hänseenden hava i avtalsförslaget gjorts

avvikelser från den ståndpunkt, som av mig intogs i propositionen nr

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 9

171/1936 och som av riksdagen lämnades utan erinran, nämligen i fråga

örn förfoganderätten över det vid en eventuell försäljning av de utav serafimerlasarettet

disponerade fastigheterna inflytande försäljningskapitalet

eller för detsamma förvärvade sjukvårdsinrättningar samt i fråga örn dispositionen

av allmänna lasarettsfonden.

I förstnämnda hänseende anförde jag i omförmälda proposition, att till

det blivande avtalet torde böra fogas en klausul av innehåll, att vid en

eventuell försäljning av ifrågavarande fastigheter jämväl försäljningskapitalet

eller för detsamma förvärvade sjukvårdsinrättningar borde kunna av

staten tagas i anspråk för tillgodoseende av de ändamål, stiftelsen hade till

uppgift att fylla. Direktionen för karolinska sjukhuset har ansett någon

föreskrift av denna innebörd ej vara påkallad beträffande fastigheten nr

2, 3 och 4 i kvarteret Pilträdet, eftersom denna fastighet vore att anse som

ett placeringsobjekt för stiftelsens fondmedel. Ej heller har direktionen

ansett sig böra tillstyrka en liknande föreskrift beträffande fastigheten nr

8, enär hänsyn måste tagas till stadens och länets berättigade intressen vid

ett eventuellt nedläggande av den till fastigheten nu förlagda sjukhusverksamheten.

Direktionen har i stället ifrågasatt en utredning rörande hithörande

spörsmål. En reservant inom direktionen har dock uttalat sig för

en avtalsföreskrift, utformad i anslutning till den av mig företrädda ståndpunkten.

I likhet med flertalet av de myndigheter, som yttrat _ sig i ärendet,

finner jag det erforderligt, att ifrågavarande angelägenhet, i stället för att

i sin helhet skjutas på framtiden, närmare regleras i avtalet. En efter omständigheterna

lämplig lösning, som synes lämna eventullt uppstående

rättsligt grundade anspråk oförkränkta och därför lärer kunna biträdas ej

blott av stiftelsen utan också av .staden och länet, har anvisats av justitiekanslersämbetet

i dess i ärendet avgivna yttrande. Jag anser mig därför böra

föreslå, att till § 4 i avtalsförslaget fogas en klausul, utformad i anslutning

till ämbetets yttrande. Denna klausuls innebörd bör alltså vara, att Kungl.

Majit och kronan tillerkännes befogenhet att vid eventuell försäljning av

fastigheten nr 2, 3 och 4 och fastigheten nr 8 i kvarteret Pilträdet, i den

män hinder ej möter på grund av förekommande donationsvillkor eller

rättsligen grundade anspråk från stadens eller länets sida, förfoga över

köpeskillingsmedlen eller för desamma förvärvad sjukvårdsinrättning för

tillgodoseende av de ändamål, stiftelsen har att fylla. Den av direktionen

för karolinska sjukhuset ifrågasatta utredningen rörande hithörande

spörsmål torde icke äga omedelbar aktualitet. Jag förutsätter emellertid,

att direktionen i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på dessa

förhållanden.

Beträffande dispositionen av allmänna lasarettsfonden ansluter jag mig

till statskontorets uppfattning, att fondens avkastning beil- stå till statsverkets

förfogande för utgifter vid serafimerlasarettet och dispositionsrätten

tillkomma lasarettets blivande styrelse enligt Kungl. Majlis närmare

bestämmande. Såsom statskontoret anfört, torde detta icke böra hindra,

att fondens avkastning användes jämväl för sådana särskilda utgifter, som

av direktionen förutsatts.

I övrigt lärer avtalsförslaget, frånsett i vissa hänseenden erforderliga

formella jämkningar, kunna för kronans del godtagas. Ii 11 i avtalsförslaget

torde böra erhålla den lydelsen, att Kungl. Majit och kronan övertager

stiftelsens förpliktelser mot den vid lasarettet ansi silida kontors-,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

sjukvårds- och ekonomipersonalen samt läkarpersonalen, i den mån denna

ej redan är statsanställd.

Då de ovan av mig framlagda förslagen ansluta sig till 1936 års riksdags

beslut i ämnet, synes riksdagen ej behöva på nytt fatta särskilt beslut i

anledning av vad sålunda föreslagits.

Departementschefen har därefter övergått till att behandla frågan

örn lönereglering för serafimerlasarettets personal.

Kungl. Maj:ts härutinnan framlagda förslag är föregånget av tre utredningar,

nämligen dels ett år 1934 av direktionen över serafimerlasarettet

framlagt förslag, dels en av inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunniga verkställd utredning (statens offentliga utredningar

1936: 1), dels ock ett av karolinska sjukhusets direktion med skrivelse

den 8 december 1936 efter samråd med delegerade för lasarettsdirektionen

samt efter inhämtande av vederbörande personalorganisationers

synpunkter och önskemål avgivet utlåtande och förslag.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter och

sammanslutningar.

Under särskilda punkter har departementschefen behandlat principfrågan

örn övergång till statligt lönesystem samt löneregleringen beträffande

de skilda personalgrupperna, nämligen lasarettets direktör,

överläkare, underordnade läkare, sjukvårdspersonal, ekonomipersonal,

kontorspersonal och övrig personal ävensom slutligen frågan örn vissa

särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser beträffande ordinarie

tjänstemän.

Principfrågan om övergång till statligt lönesystem. Riksräkenskapsverket

har ifrågasatt, huruvida icke, med hänsyn till det nära samband,

som skulle uppstå mellan serafimerlasarettet och det blivande

karolinska sjukhuset, lönestaten för lasarettet — i avbidan på att karolinska

sjukhuset komme att tagas i bruk för sitt ändamål och innan erfarenhet

vunnits örn möjligheterna att i besparingssyfte anställa viss gemensam

personal för de båda sjukhusen — allenast borde erhålla provisorisk

karaktär. Skulle redan i samband med lasarettets övertagande av staten

en del av lasarettets personal anses böra placeras å ordinarie stat, funne

ämbetsverket, att å ordinarie stat borde uppföras endast sådana befattningar,

som vid ett eventuellt framtida nedläggande av lasarettet

kunde överflyttas till karolinska sjukhuset.

Departementschefen har för egen del anfört:

Om behovet av en reglering av lönerna för personalen vid serafimerlasarettet

lärer icke råda någon tvekan. I likhet med de sakkunniga

och de i ärendet hörda myndigheterna håller jag före, att denna lönereglering

bör träda i kraft samtidigt med att staten övertager verksamheten

vid lasarettet, alltså den 1 juli 1937.

Vad riksräkenskapsverket anfört, synes icke kunna åberopas som ett skäl

för att åt löneregleringen giva provisorisk karaktär. Frågan örn en över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

flyttning av den vid lasarettet bedrivna verksamheten i dess helhet till

karolinska sjukhuset är icke och torde ej heller under överskådlig tid bliva

aktuell. Däremot är det, såsom riksräkenskapsverket antytt och direktioneri

närmare angivit, ej uteslutet, att vissa delar av lasarettets verksamhet

kunna komma att inom en mera näraliggande framtid överflyttas till karolinska

sjukhuset. I syfte att underlätta åtgärder av denna art och över

huvud taget bereda möjligheter till en för det allmänna gagnelig samverkan

på olika områden mellan de båda sjukhusen, exempelvis i fråga örn personalorganisationen

och i förvaltningshänseende, komma de bada sjukhusen,

såsom av det ovanstående och av propositionen nr 171/1936 framgår,

att ställas under gemensam ledning av direktionen för karolinska sjukhuset.

Med hänsyn härtill och då, såsom direktionen påpekat, vederbörande

befattningshavare vid serafimerlasarettet bliva skyldiga att underkasta

sig förflyttning till likartade befattningar vid det andra sjukhuset, lärer

ur statens synpunkt och under förutsättning, att motsvarande lönereglering

företages vid karolinska sjukhuset, hinder icke böra möta mot att i

skälig utsträckning nu bereda ordinarie ställning och reglera lönerna jämväl

för sådan personal, som möjligen kan i en framtid bliva överflödig vid

serafimerlasarettet. Härmed åsyftar jag också sådana befattningshavare vid

lasarettet, som icke kunna överföras till karolinska sjukhuset vid ett eventuellt

nedläggande av serafimerlasarettets verksamhet i dess nuvarande

gestaltning. Föreskrift bör dock i enlighet med direktionens förslag meddelas

örn att åtgärder för återbesättande av ledigbliven tjänst av sistnämnda

slag med ordinarie befattningshavare ej må utan Kungl. Maj ds medgivande

vidtagas. I övrigt synes, på sätt direktionen förutsatt, direktionen böra äga

bestämma, om ledig ordinarie tjänst skall återbesättas eller uppehållas på

förordnande.

I likhet med de sakkunniga och vederbörande myndigheter finner jag det

naturligt, att löneregleringen sker i anslutning till det inom civila statsförvaltningen

gällande lönesystemet för nyreglerade verk, dock, såsom av det

följande kommer att framgå, med visst förbehåll beträffande en del av sjukvårds-

och ekonomipersonalen. Jag biträder därför med nyss antydda modifikation

i princip de sakkunnigas och direktionens härutinnan framlagda

förslag och återkommer i det följande till detaljerna i detsamma.

Lasarettets direktör. Direktören åtnjuter arvode av 300 kronor för år

samt dessutom enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 3 juli 1931, därest

han icke åtnjuter fri bostad, 7,500 kronor för år räknat, att utgå av

lasarettets medel.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sin del ansett, att

tjänstebostadsersättningen närmast vore att betrakta såsom ett ansvarsarvode

och följaktligen borde utgå till den, som uppehölle direktörsbefattningen.

Med hänsyn till storleken av den för närvarande utgående

ersättningen syntes det kunna ifrågasättas, huruvida icke densamma

till någon del utgjorde arvode för direktörssysslan. Då lönenämnden

för sin del ansåge en dylik anordning icke vara principiellt

riktig, ville nämnden förorda, att beloppet begränsades till vad som

finge anses motsvara en rimlig hyresersätl liing, samt att frågan örn direktörsarvodets

storlek i samband därmed toges under omprövning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Departementschefen har för egen del anfört:

Jag delar lönenämndens mening rörande storleken av den nuvarande

tjänstebostadsersättningen. En ej obetydlig sänkning av denna

ersättning är motiverad. Då emellertid den nuvarande innehavaren

av direktörssysslan vid förhyrandet av tjänstebostad torde hava utgått

från de hittillsvarande förhållandena, lärer den ifrågasatta sänkningen böra

ske först från och med budgetåret 1938/1939. I samband därmed bör det

särskilda direktörsarvodet, vilket för en institution av serafimerlasarettets

storlek synes vara för lågt, regleras uppåt. Direktionen för karolinska sjukhuset

bör med beaktande av vad nu anförts framlägga erforderligt förslag

i samband med anslagsäskandena för sistnämnda budgetår.

Frågan om ersättning åt vikarie för direktören torde Kungl. Majit böra

framdeles upptaga till övervägande.

Överläkare. Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast den ändringen i

nuvarande förhållanden, att å lasarettets stat nyuppföres ett överläkararvode

å 1,000 kronor åt föreståndaren för röntgenavdelningen.

Underordnade läkare. Enligt reglementet för lasarettet äro såsom

biträdande vid sjukvården vid lasarettet anställda underläkare och amanuenser.

Vid sjukvården biträda jämväl enligt reglementet de s. k. Regnellska

stipendiaterna, extra ordinarie underläkare, extra ordinarie amanuenser

samt vid lasarettet tjänstgörande medicine studerande. Underläkartjänst

tillsättes av direktionen genom förordnande på viss tid, som ej utan

Kungl. Maj:ts medgivande må överstiga tre år i sänder.

Enligt den föreliggande utredningen kunna de vid lasarettet tjänstgörande

underordnade läkarna — bortsett från vissa biträdande läkare,

vilka åtnjuta avlöning endast från karolinska institutets stat och här

icke behöva beröras •— uppdelas i följande kategorier, nämligen

biträdande läkare vid poliklinikerna, vilka närmast under vederbörande

överläkare leda arbetet där; de hava arvode på lasarettets stat;

två biträdande läkare vid gymnastikavdelningen, vilka åtnjuta arvoden

på såväl lasarettets som gymnastiska centralinstitutets stat;

underläkare och andre underläkare, vilka åtnjuta avlöning endast från

lasarettets stat, utgående i form av kontant avlöning jämte fri kost samt,

för vissa befattningar, fritt bostadsrum i den mån sådant finnes tillgängligt;

samt

amanuenser, vilka åtnjuta kontant avlöning från karolinska institutets

stat och från lasarettets stat fri kost samt, för vissa befattningar, fritt bostadsrum

i den mån sådant finnes tillgängligt.

_Av de avgifter, som inflyta för undersökning och behandling vid polikliniken

av sådana skadade, å vilka lagen örn försäkring för olycksfall i arbete

äger tillämpning, utgår (Kungl. Majits medgivande den 5 december 1919)

viss andel till respektive läkare.

Departementschefen har sammanfattningsvis anfört, att övervägandena

rörande de underordnade läkarnas avlöningsförmåner, förutom frågan örn

läkarnas faktiska löneställning, jämväl haft till föremål spörsmålet vilken

tjänsteställning dessa befattningshavare för framtiden böra erhålla. I sistnämnda

avseende föreligga i huvudsak följande förslag, nämligen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

13

a) de biträdande läkarna erhålla ställning som arvodister, underläkarna

och amanuenserna såsom extra tjänstemän, i båda fallen med vissa särskilda

förmåner i avseende å semester, kostnadsfri sjukvård och avlöning

under olika slag av ledigheter (de sakkunniga och direktionen för karolinska

sjukhuset);

b) flertalet av ifrågavarande befattningshavare erhålla extra ordinarie

ställning (lärarkollegiet vid karolinska institutet och universitetskanslern);

c) samtliga de nämnda befattningshavarna erhålla ställning som arvodister

(statskontoret).

Till stöd för det under a) upptagna förslaget har sjukhus direktion en

anfört bland annat:

De underordnade läkarbefattningarna vid serafimerlasarettet — med

undantag av dem, som vore förenade med arvode — hade varit

och vore alltjämt till övervägande del passagetjänster. Flertalet

underläkare och amanuenser stannade ej längre än sex ä sju år

vid lasarettet. Å andra sidan vore läkartjänsterna betingade av ett

stadigvarande behov. Skäl syntes därför kunna anföras för att innehavarna

skulle betraktas som extra ordinarie tjänstemän. Direktionen hade

likväl icke ansett lämpligt att bereda dem sådan ställning i alla avseenden,

särskilt i fråga örn pensionsrätter då de därigenom dels skulle komma

att intaga en annan ställning äri motsvarande befattningshavare vid landstingens

sjukvårdsinrättningar dels, såsom de sakkunniga framhållit, skulle

få vidkännas pensionsavdrag och pensionsavgifter, vilka för de lönegrader,

där flertalet föreslagits placerade, uppginge till ganska stora belopp. Då

undantag från sådan skyldighet för extra ordinarie tjänsteman ej syntes

kunna komma i fråga, funne direktionen de sakkunnigas förslag att placera

de underordnade läkarna vid lasarettet såsom extra tjänstemän eller arvodestagare,

med rätt till vissa av de extra ordinarie tjänstemän tillkommande

särskilda förmåner, vara ändamålsenligast.

Till stöd för det under b) upptagna förslaget har av lärarkollegiet

anförts:

Även om för befattningshavarna själva fördelarna av att under kortare

tid inneha med pensionsrätt förenad statstjänst vore relativt små, ställde

sig saken annorlunda beträffande deras familjer, då vederbörande avlede

under sin tjänstetid. Medelåldern hos lasarettets underordnade läkare vore

numera 32 Va år. Dess medlemmar hade tillbragt omkring 12—15 år efter

studentexamen med högre studier och specialutbildning. Medelåldern för

nytillträdande befattningshavare i överordnad ställning på den medicinska

banan hade under de sista decennierna stigit ofantligt. Familjebildning

började bli regel bland nutida svenska läkare i underordnad ställning.

Med andra ord hade hela sakläget i ekonomiskt och socialt hänseende undergått

en ytterst markerad förskjutning från tiden för en generation tillbaka,

då underläkarbcfattningarna i långt högre grad än nu varit verkliga,

kortfristiga passageplatser, i det att utsikterna till tryggad existens redan

efter ett års specialutbildning vid sjukhus vore synnerligen goda.

Ytterligare en sida av saken förtjänade efter kollegiets mening att tagas

i betraktande. Rätt till semester skulle vara en undantagsförmån för lasarettets

underläkare vid anställning såsom extra statstjänstemän. Den pre
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

judicerande betydelsen härav — eventuellt olägliga konsekvenser — undvekes,

om deras ställning bleve den extraordinarie tjänstemannens, till vilken

semesterrätt hörde utan särskilt stadgande.

Statskontoret har till stöd för sitt under c) berörda förslag framhållit

önskvärdheten av att gällande avlöningssystem icke brötes sönder genom

särbestämmelser för vissa befattningshavare.

Beträffande de underordnade läkarnas faktiska löneställning hava de

sakkunniga och direktionen föreslagit följande lönebelopp:

a) beträffande arvodestagare:

De sakkunniga:

1 biträdande läkare vid röntgenavdelningen .... 5,500l

Direktionen:

SJÖÖ1

2 » »

» gymnastikavdelningen . .

6,8002

6,8002

1 » »

» medicinska polikliniken .

5,500

8,100

1 » »

» kirurgiska »

5,500

8,100

1 » »

» oftalmologiska »

4,800

6,300

1 » • »

» otiatriska »

3,400

6,300

1 » »

» neurologiska »

4,800

6,300

1 » »

» gynekologiska »

4,800

4,800

1 » »

» psykiatriska »

2,400

3,000

hor utförande av

undersökningar

elektrokardiografiska med flera

1,500*

2,0003

Personalläkare . .

1,000*

1,000*

1 Härav från karolinska institutets stat arvode ä 4,500 kronor (jämte dyrtidstillägg).

2 Härav från gymnastiska centralinstitutets stat arvode ä 2,000 kronor (jämte dyrtidstillägg).

3 Dyrtidstillägg utgår icke.

b) beträffande i lönegrad såsom extra befattningshavare placerade tjänstemän:
-

De sakkunniga:

Direktionen:

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Förste underläkare........

.......e 23

6

e 23

94

» amanuenser........

....... e 23

2

e 23

2

Amanuenser.............

....... e 22

5

e 22

105

»

.......e 17

51

—

—

Underläkare.............

.......e 18

42

e 22

76

Andre underläkare........

....... e 11

9S

e 11

6

Summa direktionen.......

—

—

—

34

sakkunniga.......

....... —

31

Ökning 3

1 1 vid röntgenavdelning, 4 vid polikliniken.

2 2 » » 2 » >

3 Härav 4 vid polikliniken.

4 » 1 » röntgenavdelningen

5 » 1 » » och 4 vid polikliniken.

6 » 1 » » »6» ■»

Departementschefen har för egen del anfört:

De biträdande läkarna, vilka ju i motsats till de övriga underordnade

läkarna hava rätt att utöva enskild praktik, böra enligt min mening på

grund av denna omständighet även i fortsättningen erhålla ersättning i

form av arvode.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

15

I fråga om storleken av denna ersättning föreligga i stort sett tre förslag.

De sakkunniga och statskontoret utgå i huvudsak från de nu gällande

arvodesgrunderna. Direktionen för karolinska sjukhuset har ifrågasatt ganska

väsentliga arvodeshöjningar och därvid, om här bortses från de två

biträdande läkarna vid gymnastikavdelningen, indelat ifrågavarande läkare

i huvudsakligen tre kategorier, nämligen läkarna vid röntgenavdelningen

samt medicinska och kirurgiska poliklinikerna, vilka skulle erhålla arvode

med 8,100 kronor, vidare läkarna vid oftalmologiska, otiatriska och neurologiska

poliklinikerna, vilka skulle erhålla arvode med 6,300 kronor, och

slutligen läkarna vid gynekologiska och psykiatriska poliklinikerna vilka

skulle avlönas med 4,800 kronor, respektive 3,000 kronor. Lärarkollegiet

vid karolinska institutet anser, att flertalet av ifrågavarande läkare böra

avlönas efter ensartade grunder, eventuellt i laborators lönegrad.

För egen del vill jag, under erinran om sjukhuspoliklinikernas betydelse

för den offentliga sjukvården, framhålla, att de av de sakkunniga och statskontoret

ifrågasatta arvodesbeloppen knappast torde kunna sägas utgöra

en fullgod ersättning för det ansvarsfulla och krävande arbete, som ankommer

på ifrågavarande läkare, vilka ju hava att närmast under vederbörande

överläkare leda arbetet vid poliklinikerna. De av direktionen för

karolinska sjukhuset tillstyrkta arvodena synas mig dock medföra alltför

betydande höjningar, i vad angår de biträdande läkarna vid röntgenavdelningen

samt medicinska och kirurgiska poliklinikerna. För en var av dessa

läkare synes mig ett arvode av 7,500 kronor skäligt. Vad däremot beträffar

läkarna vid oftalmologiska, otiatriska och neurologiska poliklinikerna, har

lärarkollegiet anfört enligt min mening vägande skäl för en ytterligare höjning

av dessa arvoden. Då anledning emellertid synes föreligga att i stort

sett bibehålla den av sjukhusdirektionen förordade gradering^ av läkartjänsterna

i arvodeshänseende, föreslår jag, att arvodet för ifrågavarande

läkare höjes från det av direktionen ifrågasatta beloppet av 6,300 kronor

till 6,500 kronor. Med denna ståndpunkt har jag biträtt direktionens förslag,

att biträdande läkaren vid otiatriska polikliniken bör åläggas samma

tjänstgöringsskyldighet som övriga poliklinikföreståndare. I det av direktionen

för biträdande läkaren vid gynekologiska polikliniken föreslagna

arvodet av 4,800 kronor ifrågasätter jag ingen ändring. Däremot torde

arvodet för motsvarande befattningshavare vid psykiatriska polikliniken

böra höjas från av direktionen ifrågasatta 3,000 kronor till 3,600 kronor.

I överensstämmelse med direktionens förslag böra de biträdande läkarna

vid gymnastikavdelningen erhålla ersättning med 6,800 kronor. Jag vill

framhålla, att jag vid prövningen av förevarande arvodesfrågor beaktat nu

omhandlade befattningshavares möjligheter att vid sidan av tjänsten bedriva

enskild praktikverksamhet ävensom tjänstgöringens värde ur meritsynpunkt.

Här bör inskjutas, att den av direktionen för gymnastiska centralinstitutet

berörda frågan örn anordnande såsom utbildningsplats av någon

av de underordnade läkartjänsterna vid gymnastikavdelningen redan vid

1936 års riksdag varit föremål för övervägande och icke torde böra på nytt

upptagas till prövning. Vidare vill jag i anledning av vad statskontoret yttrat

rörande tjänstgöringstiden för de biträdande läkarna framhålla, att jag

låtit från serafimerlasarettet införskaffa vissa uppgifter i detta hänseende,

som finnas fogade vid handlingarna i ärendet och som ■—• i den mån sådana

synpunkter kunna anläggas på frågan — synas mig tala för skäligheten av

de ifrågasatta arvodesbeloppen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

De underordnade läkarna i övrigt — underläkare och amanuenser —

hava icke rätt att vid sidan av sin tjänst utöva enskild praktik. Vissa skäl

kunna onekligen anföras för förslaget om att bereda dessa läkare extra

ordinarie ställning. Det vill emellertid förefalla, som om befattningshavarna

själva i viss män överskattat betydelsen av en sådan åtgärd. Uppmärksammas

må även, att utredning icke föreligger rörande vilken återverkan

ett beslut i den antydda riktningen skulle hava på motsvarande

avlöningsspörsmål vid universiteten och undervisningssjukhusen i Uppsala

och Lund. Jag anser mig icke böra för närvarande gå längre än att förorda

förslaget om att ifrågavarande befattningshavare erhålla ställning som

extra tjänstemän med vissa förmåner därutöver och utgår alltså vid kostnadsberäkningarna

i det följande från denna förutsättning.

De sakkunniga och direktionen, som båda uttalat sig för den av mig

nyss förordade uppfattningen rörande ifrågavarande läkares tjänsteställning,

hava i vissa hänseenden skiljaktiga meningar i fråga örn deras löner.

Direktionen, som eljest i huvudsak biträtt de sakkunnigas förslag, bär förordat

den ändringen i detsamma, att underläkarna och amanuenserna vid

röntgenavdelningen och poliklinikerna skulle erhålla i stort sett samma

lön som underläkare och amanuenser vid klinikerna. För denna ståndpunkt

har direktionen anfört enligt min mening vägande skäl, och jag anser mig

därför kunna vid kostnadsberäkningarna här nedan i huvudsak följa direktionens

förslag rörande löneställningen för ifrågavarande underordnade

läkare. Visserligen blir genom sist berörda ändring det omtalade önskemålet

om befordringsmöjlighet inom underläkargraden mindre väl tillgodosett,

men jag anser detta intresse ej böra tillmätas någon avgörande

betydelse med hänsyn till ifrågavarande tjänsters ganska utpräglade

karaktär av passageplatser.

Den av direktionen föreslagna löneregleringen för läkarpersonalen vid

röntgenavdelningen och poliklinikerna vilar på den förutsättningen, att

vissa till läkarna vid sidan av lönen utgående inkomster skola indragas.

Om direktionens härutinnan framlagda förslag råder i stort sett enighet och

även jag anser mig böra biträda detsamma. Ett av lönenämnden framfört

förslag örn ett upphävande jämväl av rätten till ersättning för utfärdande

av intyg eller utlåtanden beträffande sådana poliklinikpatienter, på vilka

bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbete äga tillämpning, torde Kungl.

Majit böra framdeles taga under omprövning. Jag har intet att erinra mot

direktionens av myndigheterna i princip tillstyrkta förslag om tillerkännande

åt nuvarande biträdande läkaren vid kirurgiska polikliniken av ett

personligt lönetillägg under högst åtta månader av den tid, som återstår av

hans förordnande, såsom kompensation för mistad andel i vissa poliklinikinkomster.

Såsom av det sagda framgår, innefattar den lön, som ovan föreslagits

skola utgå till vissa amanuenser m. fl. befattningshavare, jämväl de arvoden,

som utgå till ifrågavarande befattningshavare från staten för karolinska

institutet, respektive gymnastiska centralinstitutet. För att i möjligaste

mån överbygga de olägenheter i formellt avseende, som föranledas

av att lönen till en och samma befattningshavare bestrides från två stater,

har direktionen ifrågasatt en anordning, innebärande i huvudsak, dels att

lönen i sin helhet skulle utbetalas vid lasarettet och ett belopp, motsvarande

de från staten för karolinska institutet respektive centralinstitutet

utgående ifrågakommande arvodena jämte dyrtidstillägg härå, uppföras å

inkomstsidan i lasarettets stat, dels ock att ä den till envar av sagda be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

fattningshavare utgående sammanlagda lönen skulle tillämpas de avlöningsbestämmelser,

som enligt direktionens förslag skulle gälla för underläkare

vid lasarettet. Detta uppslag torde vid bifall till det i det följande

framlagda förslaget örn redovisning a riksstaten av de vid lasarettet inflytande

inkomsterna icke kunna biträdas, i vad avser omföring till lasarettets

inkomstsida av berörda a staterna för karolinska institutet och

gymnastiska centralinstitutet uppförda arvodesbelopp, körslaget i övrigt

synes emellertid innebära en acceptabel anordning, som bör kunna tillämpas

till dess i en framtid ställning definitivt tages till frågan, till vilken stat

lönen för ifrågavarande befattningshavare bör i sin helhet hänföras. Kungl.

Maj:t torde böra i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Frågan örn de förmåner, som förutom lönen böra tillgodokomma de underordnade

läkarna, ävensom rörande läkartjänsternas benämning torde

icke böra i detta sammanhang närmare beröras utan lärer böra av Kungl.

Majit i sinom tid tagas under närmare omprövning.

Mot direktionens förslag i avseende å arvode för utförande av elektrokardiografiska

m. fl. wider sökningar ävensom till ''personalläkare har jag i

likhet med myndigheterna intet att erinra.

Till frågan örn antalet underordnade läkare återkommer jag i det följande.

.,

I detta sammanhang må nämnas, att underläkare och amanuenser vid

karolinska mediko-kirurgiska institutets annorstädes än till serafimerlasarettet

förlagda kliniker och polikliniker den 4 februari 1937 hos Kungl.

Majit anhållit, att för riksdagen måtte framläggas förslag till lönereglering

jämväl för dessa befattningshavare. I utlåtande den 26 februari 1937

över denna framställning har lärarkollegiet vid sagda institut anfört, att

det syntes befogat, att institutets samtliga kliniska och poliklimska underläkare

och amanuenser bomme i åtnjutande av avlöningsförmåner, som

utginge efter i huvudsak likartade grunder, och har förklarat sig hava för

avsikt att — med anledning av vad i sådant hänseende bomme att beslutas

för serafimerlasarettets vidkommande — i samband med utarbetande

av sina petita till 1938 års riksdag taga under övervägande, örn ej förbättrade

avlöningsvillkor borde beredas även de ifrågavarande befattningshavarna.

Kanslern har i utlåtande den 27 februari 1937 åberopat vad lärår
kollegiet

anfört. . ...

Berörda fråga, som är sent väckt, synes ej kunna till behandling upptagas

i detta sammanhang. Såsom av det sagda framgår, hava de akademiska

myndigheterna sin uppmärksamhet riktad pa spörsmålet.

Till stöd för det i motionerna I: 312 och lii 556 framförda yrkandet örn

placering av de sex andre underläkarna i lönegraden e 18 har i motionen

I: 312 bland annat anförts:

Kungl. Majlis förslag innebär, att de på extra stat avlönade underläkar

na och°a''manuenserna uppdelas i Irenne grupper. Den första, omfattande

11 tjänster, placeras i lönegraden e 23, den andra om 17 tjänster i e 22. Den

tredje däremot, omfattande 6 andre underläkare, har placerats sa lagt

som eli. , . o , ,1 i

Dessa 6 andre underläkare synas utgöras av de tva s. k. regne Iska amanuenserna,

underläkaren vid det kliniska laboratoriet, två andre underläkare

vid kirurgiska kliniken och en nyinrättad andre underläkare vid

neurokirurgiska avdelningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Ar 131.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Visserligen har i handlingarna i ärendet uttryckts en önskan att en bef

ordrmgsmöj lighet inom underläkargraden skulle förefinnas, men det förefaller

som om denna kunnat tillgodoses även om skillnaden mellan ovannämnda

första och andra grupp å ena sidan och å den andra den tredje

gruppen gjorts något mindre. Eli motsvarar en lön av 2,988 kronor per

år plus dyrtidstillägg. Lönen är avsedd att utgöra bruttolön, varför nu

utgående rätt till fri kost och jourpengar skall bortfalla.

De två underläkarna på kirurgiska kliniken ha ett synnerligen krävande

arbete och desutom jourtjänst under två dygn av tre. Den föreslagna

underläkaren på neurokirurgiska avdelningen kommer även han att finna

sin dag strängt upptagen och mäste desutom delta i jourtjänsten. De 2

regnell ska amanuenserna bestrida numera jourtjänst på polikliniken för akuta

sjukdomsfall under 6 dygn av 15, omhänderha ämnesomsättningsundersökningarna

och betydligt laboratoriearbete. Underläkaren på kliniska laboratoriet

åligger ett maktpåliggande och tidsödande bakteriologiskt-serologiskt

arbete, i det att kliniska laboratoriet numera utgör sjukhusets central

för allt vad bakteriolog! och serologi heter.

Redan dessa förhållanden visa med önskvärd tydlighet att en total inkomst

örn något över 3,000 kronor måste vara orimligt låg. Det är visserligen

sant att ifrågavarande platser sällan uppehållas under längre tid

än ett år av en och samma person. Men den hänsyn för en god rekrytering

som av flera remissinstanser ansetts nödvändig då det gäller den lägre

sjukvårdspersonalen, borde nog också här beaktas. Ifrågavarande 6 platser

kunna nämligen betraktas som rekryteringsplatser. En avlöning sadan

sorn den föreslagna avskräcker; det kan framhållas att ett stort antal underordnade

läkare anse sig tvungna att använda semester och begära extra

tjänstledighet till arbete som kan skaffa dem nödigt livsuppehälle. Än

sämre te sig förhållandena örn man jämför den föreslagna lönen med de

förmåner som nu utgå. De regnellska amanuenserna åtnjuta för närvarande

med stipendium och hyresbidrag på sammanlagt 50 kronor en kontant

månadslön av 280 kronor 50 öre — d. v. s. per är räknat 3,438 kronor.

Härtill kommer emellertid rätt till fri kost, som av direktionen 1934 värderats

till 774 kronor. Sammanlagt uppnå nu nämnda underläkare en lön

av 4,212 kronor per år. Underläkaren på kliniska laboratoriet erhåller

per år, kosten inberäknad, 3,486 kronor. De båda på kirurgiska kliniken

arbetande underläkarna uppbära i lön per år 3,708 respektive 3,828 kronor.

Härtill kommer kosten och dessutom fri bostad, värderad till 414 kronor

per är. Sammanlagt skulle alitsa den ene uppnå 4,896 och den andre 5,016

kronor. Det kan anmärkas att bostad för närvarande står till innehavarnas

av nämnda kirurgtjänster förfogande.

Som synes är den föreslagna löneregleringen i dessa fall ingalunda liktydig

med en löneförbättring. Tvärtom medför regleringen en synnerligen

kraftig försämring, och så blir fallet även om endast den konstanta lönen

tas i betraktande, möjligen med undantag för underläkaren på kliniska

laboratoriet. Det torde emellertid vara riktigast att jämföra den nuvarande

totala lönen med den föreslagna, eftersom den senare ju är avsedd att

utgöra bruttolön.

Frånräknas förmånen av fri bostad, utgöres för nämnda 5 underläkare

lönen i medeltal av 4,200 kronor per år räknat. Inberäknas denna blir

medeltalet 4,365, vilken närmast motsvarar e 18.

Sjukvårdspersonal. Till sjukvårdspersonalen kan enligt föreliggande

utredning räknas inspektionssköterska, sköterskepersonal (assistent
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

sköterskor däri inbegripna), sköterskebiträden, sjukgymnaster, fotografibiträden

vid röntgenavdelningen, baderska, badbiträden och kvinnlig vakt
-

mästare.

Avlöningsförmånerna bestämmas av lasarettets direktion inom de gränser,

som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar.

De sakkunnigas förslag till lönegradsplacering av sjukvårdspersonalen

innebär följande:

Ordinarie:

Löne
grad
1

inspektionssköterska. ... B 11

52 sköterskor...........B 7

2 sjukgymnaster........B 9

1 första fotografibiträde

(röntgenavdelningen). ... B 5

1 laboratoriebiträde......B 2

Löne
grad
2

sjukgymnaster...... e. o. 9

1 andra fotografibiträde

(röntgenavdelningen) . e. o. U 6

c:a 70 sköterskebiträden e. o. U 5

1 baderska..........e. o. U 6

2 badbiträden........e. o. U 5

Extra:

Extra ordinarie: 2 sjukgymnaster...... e. 9

14 sköterskor (assistent-) e. o. 5 c:a 35 sköterskeöiträden e. XJ 4

Beteckningen U hänför sig till följande, av de sakkunniga framlagda

Förslag till särskild löneplan för vissa icke-ordinarie befattningar vid

serafimerlasarettet, förslagsvis benämnd löneplan U.

Extra

ordinarie tjänstemän

Extra tjänstemän

Lönegrad

Löne-

klass

Ortsgrupp

Pensionsavdrag

Lönegrad

nr

omfattar

löne-

klasserna

F

grund-

belopp

G

grund-

belopp

G

inberäknat

provisor,

dyrortstill.

samt dyr- tidstillfigg

å 10 %

löne-

grad

be-

lopp

nr

omfattar

löne-

klasserna

e.o. U1

h-c

i

1,185

1,230

1,534

e.o.Ul

27

e. U 1

i-h

2

g-b

h

1,2G0

1,308

1,623

2

28

2

h-g

3

f—a

g

1,335

1,386

1,712

3

29

3

g-f

4

e—1

f

1,410

1,464

1,801

4

30

4

f—e

5

d-2

e

1,485

1,542

1,890

5

31

5

e-d

G

c—3

d

1,560

1,620

1,980

6

32

6

d-c

C

1,G50

1,716

2,092

b

1,710

1,776

2,158

a

1,770

1,836

2,224

i

1,830

1,896

2,290

2

1,980

2,052

2,468

3

2,130

2,208

2,646

Anmilrknl n g. Kvinnlig extra ordinarie befattningshavare figer Icke rfttt att Åtnjuta lön enligt högsta

löneklasscn inom vederbörande lönegrad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Direktionen har funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas

förslag föreligga endast såtillvida, att benämningen fotografibiträde,

vilken vore missvisande, borde ändras till fotograf oell i anslutning

härtill benämningen andra fotografibiträde ändras till fotografibiträde.

Departementschefen har för egen del anfört:

De sakkunnigas förslag har förordats av direktionen för karolinska

sjukhuset och myndigheterna i övrigt med erinringar — frånsett rörande

vissa benämningsfrågor — i huvudsak allenast beträffande sjuksköterskornas

lönegradsplacering och löneförmånerna för en del av den lägst

avlönade personalen.

_Vad först angår sjuksköterskornas lönegradsplacering, hava de sakkunniga

och direktionen för karolinska sjukhuset med utgångspunkt från motsvarande

förhållanden vid tandläkarinstitutet föreslagit en placering i lönegraden

B 7. Medicinalstyrelsen däremot, som funnit vissa skäl tala för att

beträffande ifrågavarande befattningshavare tillämpa nettolönesystem, har

— därest bruttolönesystem ändock ansåges böra genomföras — icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att bereda sköterskorna högre löneställning än

den, som tillkommer översköterskor vid statens sinnessjukhus, nämligen

lönegraden B 6.

Enligt min mening äro de av medicinalstyrelsen anförda skälen icke tillfyllest

för att beträffande sjuksköterskorna motivera ett avsteg från den

inom statsförvaltningen i övrigt som regel tillämpade bruttolöneprincipen.

Vad lönenivån beträffar, synes mig den av medicinalstyrelsen ifrågasatta

lägre lönegradsplaceringen icke bereda rättvisa åt här ifrågavarande sjuksköterskepersonal.

Medicinalstyrelsen synes mig icke hava beaktat, att det

här gäller ett statligt undervisningssjukhus, där på grund av utbildningsuppgiften

särskilt höga fordringar måste ställas även på sköterskepersonalen,

som till icke ringa del medverkar i utbildningsarbetet och som därför

i sin helhet närmast torde kunna jämställas med specialutbildade sköterskor

vid vanliga kroppssjukhus. Detta förhållande gör enligt min mening, att

man i förevarande hänseende måste ställa sjukhuset utom jämförelse med

sjukvårdsinrättningar i allmänhet. Jag anser för min del, att den särställning,

sjukhuset sålunda intager, motiverar, att vid detsamma anställda

sjuksköterskor placeras i lönegraden B 7.

Vad angår löneförmånerna för den ovannämnda lägst avlönade sjukvårds-

och ekonomipersonalen, hava de sakkunniga enligt det föregående

funnit erforderligt att, i anslutning till motsvarande förhållanden vid sinnessjukhusen,

föreslå en särskild löneplan — benämnd U — för personal

med lägre löneförmåner än de, som utgå till en icke-ordinarie befattningshavare

i lägsta lönegraden av den statliga löneplanen. Vederbörande personalorganisationer

hava påyrkat, att ifrågavarande befattningshavares

löneförmåner skulle regleras genom kollektivavtal. De sakkunnigas förslag

har i princip tillstyrkts av flertalet myndigheter. Lönenämnden, som

tidigare anslutit sig till samma uppfattning, har emellertid i sitt nu föreliggande

yttrande funnit de från personalhåll framförda skälen för tillämpning

av kollektivanställningsformen böra vinna beaktande.

Jag är för närvarande icke beredd att taga slutlig ställning till sistnämnda

fråga, som äger betydelse jämväl för andra allmänna sjukvårdsinstitutioner

än den nu förevarande och som därför torde böra prövas i ett vidare

sammanhang. För att icke föregripa en sådan prövning har jag funnit er
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

forderlig!, att den personal, som enligt föreliggande förslag skulle inplaceras

å löneplan TJ, tills vidare erhåller ställning allenast såsom extra befattningshavare.

Kostnadsberäkningarna i det följande utgå från denna

förutsättning. TT

Direktionen har i likhet med de sakkunniga törutsatt, att a loneplanen U

placerade extra ordinarie och extra tjänstemän ävensom vikarier för dem

skulle bliva berättigade att erhålla för tjänsteman i Stockholm utgående

provisoriskt dyrortstillägg. I anledning härav ma erinras, att provisoriskt

dyrortstillägg enligt gällande bestämmelser tillkommer, bland andra, extra

ordinarie eller extra tjänsteman, som åtnjuter lön enligt av Kungl. Majit

fastställd löneplan. Därest Kungl. Majit fastställer den ifrågasatta särskilda

loneplanen, utgår sålunda dyrortstillägg automatiskt till de befattningshavare,

som avlönas jämlikt loneplanen. Kommer åter direktionen att fastställa

loneplanen, möter icke hinder för direktionen att — i den män anslagna

medel därtill lämna tillgång — tillerkänna ifrågavarande befattningshavare

ett mot det provisoriska dyrortstillägget svarande lönetillägg.

Direktionens förslag örn ändrad benämning av fotografibiträdena och

statskontorets förslag, att laboratoriebiträde! skulle benämnas handräckningsbiträde,

hava icke givit mig anledning till erinran. Jag saknar här anledning

att ingå på den av de sakkunniga berörda och i yttrandena över de

sakkunnigas förslag avhandlade frågan om den prövotid, som vissa biträden

skulle undergå, innan de erhölle extra ordinarie anställning.

I övrigt anser jag mig kunna i likhet med myndigheterna i huvudsak

biträda de sakkunnigas förslag. Jag återkommer i det följande till den av

statskontoret berörda frågan örn fastställande av antalet extra ordinarie

tjänster vid lasarettet.

Ekonomipersonal. Hit kunna enligt föreliggande utredning hänföras

husmoder, sömmerskor, telefonister, städerskor, köks-, tvätt- och

maskinpersonal, trädgårdsmästare, snickare, vaktmästare, portvakter samt

manliga biträden.

Liksom i fråga om sjukvårdspersonalen bestämmas avlöningsförmånerna

för närvarande av lasarettets direktion inom de gränser, som betingas av

givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar.

De sakkunnigas förslag innebär följande lönegradsplacering:

Ordinarie: Löne.

grad

1 husmoder............. B 6

1 första köksföreståndarinna Bil

1 andra köksföreståndarinna B 7

1 kokerska (diet-)........B 1

1 tvättföreståndarinna .... B 5

1 maskinmästare.........B 14

1 maskinist.............B 10

1 förste reparatör........B 7

1 andre reparatör........B 6

3 förste eldare...........B 5

1 trädgårdsmästare.......B 7

1 snickare (liantv.förest.) ... B 7

Löne
grad
2

förste expeditionsvakter. . B 7

1 expeditionsvakt........B 6

1 portvakt.............B 7

2 portvakter............B 6

1 manligt biträde........B 4

Extra ordinarie:

c:a 2 sömmerskor......e. o. U 6

2 telefonister.........e. o. U 6

ela 20 städerskor......e. o. U 5

3 kokerskor.......... e. o. 1

4 första köks- och serve
ringsbiträden

.......e. o. U (i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Löne
grad
c:a

10 köks- och serve
-

ringsbiträden .......e. o. U 5

1 tvättföreståndarinnans

närmaste biträde .... e. o. 1

3 första tvättbiträden . . e. o. U 6

c:a 7 tvättbiträden.....e. o. U 5

c:a 4 eldare.......... e. o. 5

c:a 7 manliga biträden . e. o. 4

Löne
-

grad

Extra:

c:a 1 sömmerska........e. U 5

c:a 8 städerskor ........e. U 4

c:a 9 köks- och serverings
biträden.

............e. U 4

c:a 4 tvättbiträden......e. U 4

c:a 1 eldare............ e. 5

c:a 2 manliga biträden ... e. 4

Direktionens förslag innebär följande ändringar i de sakkunnigas:

a) husmodern placeras i lönegraden B 7 i stället för B 6;

b) i stället för 3 förste eldare i lönegraden B 5 anställas 3 eldare av första

klass i lönegraden B 6;

av de återstående (egentliga) eldarna, vilka enligt de sakkunnigas förslag

skulle erhålla extra ordinarie eller extra tjänsteställning nied placering i 5:e

lönegraden, placeras 2 i lönegraden B 5 såsom eldare av andra klass;

c) de 10 manliga biträdena, av vilka enligt de sakkunniga 1 skulle bliva

ordinarie med placering i lönegraden B 4 och de återstående extra ordinarie

eller extra befattningshavare med placering i 4:e lönegraden, benämnas

»sjukbärare samt gårdskarlar»; 3 av deni placeras såsom ordinarie i lönegraden

B 4;

d) i stället för en förste reparatör i lönegraden B 7 och 1 andre reparatör

i lönegraden B 6 inrättas 2 reparatörstjänster i lönegraden B 7;

e) förste expeditionsvakterna respektive expeditionsvakten och 1 portvakt

respektive 2 portvakter benämnas förste vaktmästare respektive vaktmästare.

Departementschefen har för egen del anfört:

Med hänsyn till vad direktionen för karolinska sjukhuset i ämnet

anfört föreslår jag i likhet med direktionen och de i ärendet hörda myndigheterna,

att husmodern placeras i samma lönegrad som sjuksköterskorna,

alltså i lönegräden B 7.

Beträffande eldarna har jag funnit mig böra i huvudsak biträda de sakkunnigas

förslag med den ändringen, att förste eldarna — dessa befattningshavare

böra enligt min mening lämpligen erhålla denna beteckning

— placeras i lönegraden B 6. Denna placering synes mig riktig på grund

av dessa befattningshavares speciella arbetsuppgifter. Sistnämnda omständighet

motiverar också att förste eldarna, med avsteg från på sistone tilllämpade

principer, erhålla ordinarie ställning. Dock torde med hänsyn

till medicinalstyrelsens erinringar försiktigheten bjuda att för närvarande

placera endast två av de ifrågasatta förste eldarna på ordinarie stat och

giva den återstående förste eldaren extra ordinarie anställning i 6:e lönegraden.

Med den av mig intagna ståndpunkten böra de återstående eldarna

erhålla icke-ordinarie anställning med placering i 5:e lönegraden.

Den av de sakkunniga och direktionen för köksföreståndarinnorna föreslagna

lönegradsplaceringen synes mig välmotiverad med hänsyn till de

krävande arbetsuppgifter, som på ett undervisningssjukhus ankomma på

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

dessa befattningshavare. Jag anser mig därför icke böra taga fasta pa statskontorets

antydan om önskvärdheten av en jämkning nedåt av dessa löner.

Däremot finner jag i likhet med statskontoret anledning saknas att placera

andra vaktmästare än förste vaktmästarna i en högre lönegrad än B 5.

Jag förordar därför, med biträdande i övrigt av direktionens förslag i fråga

örn vaktmästarna och portvakterna, att vid lasarettet inrättas befattningar

som förste vaktmästare i lönegraden B 7 och som vaktmästare i lönegraden

B 5. . .

I anslutning till lönenämndens förslag utgår jag vid de efterföljande kostnadsberäkningarna

från att telefonisttjänsterna placeras såsom extra ordinarie

tjänster i 2:a lönegraden.

Vad beträffar medicinalstyrelsens påpekande i avseende a möjligheterna

att tillerkänna den lägre kvinnliga ekonomipersonalen provisoriskt dyrortstillägg

hänvisar jag till vad jag i motsvarande avseende enligt det föregående

yttrat beträffande sjukvårdspersonalen._

I övrigt anser jag mig kunna biträda direktionens förslag med de ändringar,

som betingas av vad i det föregående anförts rörande viss ekonomipersonals

placering tills vidare såsom extra befattningshavare med hänsyn

till den svävande frågan örn kollektivavtals tillämpning vid lasarettet.

Kontorspersonal. Till denna personalkategori har i den föreliggande

utredningen hänförts, förutom sysslomannen, jämväl bokhållare,

kassör, socialt biträde, kontorsskrivare, kontorselev samt kontors- och

skrivbiträden.

Löneförmånerna för denna personal bestämmas på i huvudsak samma

sätt som för sjukvårds- och ekonomipersonalen (jfr ovan).

Den av de sakkunniga ifrågasatta placeringen i det statliga lönesystemet

för förevarande personal återgives här nedan:

Ordinarie:

1 syssloman........

1 bokhållare.......

1 kassör ..........

1 kameralbiträde . . .

1 kontorsbiträde . . . .

Löne
grad
B

24

B 15

Bil

B 8

B 4

Extra ordinarie: gra,i

1 socialt biträde........e. o. 10

1 kameralbiträde.......e. o. 8

1 kontorsbiträde.......e. o. 4

3 kontorsbiträden (å lä
karexp.

).............e. o. 4

Beträffande det sociala biträdet hava de sakkunniga anfört, att denna

befattning, som vore jämförelsevis ny, icke ännu borde göras till en

ordinarie tjänst. En placering i e. o. 10 syntes kunna ske utan risk för

rekryteringsmöjligheterna.

Direktionen har ifrågasatt följande ändringar i de sakkunnigas förslag:

a) i stället för ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 inrättas ett kanslibiträde

i lönegraden B 7;

b) i stället för 3 kontorsbiträden å läkarexpeditionerna i lönegraden e. o. 4

inrättas å varje läkarexpedition ett ordinarie kanslibiträde i lönegraden B 7

samt dessutom i vissa fall extra ordinarie sådana tjänster i lönegraden e. o. 7.

Departementschefen har för egen del yttrat:

Med hänsyn till den betydande omfattningen av de kamerala

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

uppgifterna vid serafimerlasarettet, som i detta hänseende torde

kunna jämföras med de statliga sinnessjukhusen, har jag intet att

erinra mot de sakkunnigas och direktionens förslag om inrättande av kameralbiträden

i 8:e lönegraden. Däremot synas mig bärande skäl ej hava

av direktionen anförts för ett frångående av de sakkunnigas förslag örn inrättande

av en kontorsbiträdestjänst i lönegraden B 4. Jag kan därför i likhet

med statskontoret icke biträda direktionens förslag örn uppflyttning av

sistnämnda befattning.

Yad sedan angår biträdena å läkarexpeditionerna, hava de sakkunniga

enligt det ovanstående ifrågasatt, att tre sådana biträden, som nu finnas,

skulle bibehållas såsom extra ordinarie i 4:e lönegraden. Direktionen för

karolinska sjukhuset har, under åberopande av dessa biträdens betydelse

för verksamheten vid lasarettet och de stora krav som ställas på dem, förordat,

att sådana biträden skulle anställas vid alla lasarettets läkarexpeditioner

och att befattningarna som regel skulle göras till ordinarie med placering

i kanslibiträdesgraden, lönegraden B 7. Även örn, såvitt jag kan bedöma,

direktionen förebragt starka skäl för sin ståndpunkt, anser jag mig

i likhet med lönenämnden icke kunna tillstyrka, att nämnda befattningar

redan nu göras till ordinarie tjänster. Jag biträder lönenämndens förslag,

att sagda biträden erhålla extra ordinarie anställning med placering i 7:e

lönegraden.

Mot direktionens förslag i övrigt, såvitt här är i fråga, har jag icke funnit

något att erinra.

Övrig personal. Enligt direktionens förslag skulle till vid lasarettet

tjänstgörande övrig personal utgå vissa å sid. 97 och 98 i statsrådsprotokollet

angivna arvoden.

Departementschef en har biträtt direktionens förslag i vad angår arvodesbeloppen.

Vissa särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser. I propositionen

hava föreslagits vissa särskilda bestämmelser angående sköterskepersonalens

semesterförhållanden samt angående ersättning till vikarierande

sköterskor ävensom vissa övergångsbestämmelser, avseende bland

annat rätt till lönefyllnad för sådan personal, som vid övergången till

det nya lönesystemet skulle erhålla lägre lön än enligt det gamla. I

sistnämnda avseende hava de sakkunniga och direktionen föreslagit, att

vid beräkningen av lönefyllnadens belopp hänsyn även finge tagas till

den av 1935 och 1936 ars riksdagar beviljade provisoriska avlöningsförstärkningen.

Gentemot detta förslag har statskon toret erinrat, att 1935 års riksdag vid

sitt beslut om provisorisk avlöningsförhöjning till befattningshavare vid lasarettet

framhållit, hurusom det givetvis måste tillses, att icke statsmakternas

handlingsfrihet vid bedömandet av ett framtida utredningsförslag rörande

serafimerlasarettet i förväg bundes. Med beaktande av vad riksdagen anfört

måste det enligt ämbetsverkets mening anses otvetydigt, att de förbättringar

i avlöningarna till befattningshavarna vid lasarettet, som möjliggjorts

genom de vid 1935 och 1936 års riksdagar beslutade provisoriska

avlöningsförhöjningarna, icke voro avsedda att inverka på den slutliga lönesättningen

för befattningshavarna vid lasarettet. Statskontoret kunde där
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

25

för icke tillstyrka, att vid bestämmandet av eventuella lönefyllnader till

befattningshavarna hänsyn toges till åt personalen för närvarande utgående

provisorisk avlöningsförhöjning.

Departementschefen har för egen del i fråga örn de ifrågasatta lönefyllnaderna

anfört:

De sakkunnigas och direktionens förslag rörande beredande av lönefyllnad

åt sådan personal, som vid övergången till det nya lönesystemet skulle

erhålla lägre lön än enligt det gamla, synes — såsom statskontoret framhållit

— ej stå i god överensstämmelse med statsmakternas avsikter, såvitt

nämnda förslag avser, att vid beräkningen av avlöningen enligt det gamla

systemet jämväl skulle inbegripas den provisoriska avlöningsförhöjning, som

medgivits genom beslut av 1935 och 1936 års riksdagar. Jag kan därför ej

biträda de sakkunnigas och direktionens förslag på denna punkt. I övrigt

anser jag mig kunna tillstyrka, att de sakkunnigas och direktionens förevarande

förslag läggas till grund för de bestämmelser i ämnet, som böra av

Kungl. Majit meddelas.

Departementschefen har därefter övergått till att behandla serafimerlasarettets

personalbehov under budgetåret 1937/1938.

Av det redan sagda framgår den personaluppsättning, med vilken de

sakkunniga räknat och som synes i huvudsak bygga på de förhållanden,

vilka förelågo, då de sakkunniga avgåvo sitt betänkande.

Sjukhusdirektionen har i sitt utlåtande framhållit, att — sedan sakkunnigbetänkandet

avgavs — anspråk i olika avseenden framförts örn

utökning av personalen vid lasarettet. Direktionen har med tillmötesgående

i viss utsträckning av dessa anspråk framfört nedan angivna

förslag om personalökningar:

Sjukvårdspersonal:

3 ordinarie sjuksköterskor,

11 icke-ordinarie assistentsköterskor och

2% icke-ordinarie sjukgymnaster.

Å andra sidan borde den icke-ordinarie sjukvårdspersonalen minskas med

10 sköterskebiträden. Denna minskning motsvaras (jfr nedan) av en ökning

med 6 provsköterskor och 4 elever. Direktionen ansåge sig böra vid kostnadsberäkningarna

räkna med att hela antalet sköterskebiträden bleve

extra ordinarie befattningshavare.

Kontorspersonal:

2 ordinarie och 1 icke-ordinarie kanslibiträde å läkarexpeditionerna

samt .

1 icke-ordinarie kameralbiträde.

Därjämte hade, såsom av det förut sagda framgår, fyra i de sakkunnigas

förslag såsom kontorsbiträden i 4:e lönegraden upptagna befattningar —

en ordinarie och tre extra ordinarie — placerats i 7:e lönegraden under benämning

kanslibiträden — tre ordinarie och en extra ordinarie.

Lakarp er sonal:

2 underläkarbefattningar i lönegraden e. 23 och

1 andre underliikarbefattning i lönegraden e. 11.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Arv o de stag axe:

Antalet provsköterskor beräknades till inalles 20 mot 14 enligt de sakkunnigas

förslag och antalet sköterskeelev^ till 47 mot 41 enligt de sakkunnigas

förslag. Ökningen utgjorde för vardera kategorien 6. Den verkliga

ökningen utgjorde emellertid endast 2 personer, emedan 6 provsköterskor

och 4 elever skulle ersätta tidigare i stat upptagna 10 sköterskebiträden

(jfr ovan under rubriken sjukvårdspersonal).

Direktionen har vidare erinrat, att medicinalstyrelsen i cirkulärskrivelse

den 30 maj 1936 till samtliga sjukvårdsanstalter, med undantag

för statens sinnessjukhus, utfärdat anvisningar rörande ordnandet av

sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden. De härav föranledda kostnadsökningarna

hade direktionen beräknat till 75,000 kronor.

Frånsett kommande avlöningsförhöjningar, ersättning till vikarier under

semester och sjukdom m. m. skulle den av direktionen förordade ökningen

av antalet befattningshavare medföra en utgiftsökning av netto 73,816

kronor eller, om hänsyn toges jämväl till kostnadsökningen vid tillämpning

av medicinalstyrelsens nyssberörda anvisningar, 148,816 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Direktionens utredning ställer i belysning den fortgående tillväxten

av verksamheten vid serafimerlasarettet och de härigenom ökade anspråken

på arbetskrafter för verksamhetens upprätthållande. Aven

örn det torde vara möjligt att vid en institution av serafimerlasarettets

storlek möta en ganska betydande ökning i arbetsbördan med

hjälp av den redan anställda personalen, lärer det icke vara tillrådligt att

med hänsyn härtill bygga lasarettets personalorganisation på en för snäv

grundval. Sedan verksamheten vid lasarettet lagts under statens omedelbara

ledning och kontroll, synes staten hava anledning intaga en mindre tveksam

hållning gentemot lasarettets önskemål i detta avseende än måhända

tidigare varit fallet. Jag kan icke underlåta att i detta sammanhang fästa

uppmärksamheten på de risker med hänsyn till de sjukas vård, som en

allt för stark arbetsbelastning å personalen kan medföra. Direktionens

föreliggande framställning, som enligt min mening uttömmande klarlägger

behovet av en utökad personal vid vissa av lasarettets avdelningar,

torde kunna i det väsentliga biträdas.

Vad först angår Idkar- och sjukvårdspersonalen vill det förefalla, som

örn särskilt vid neurokirurgiska och neurologiska klinikerna förhållandena

äro sådana, att en omedelbar och ej oväsentlig personalförstärkning är nödvändig.

Jag vill tillstyrka direktionens förslag, att för förstnämnda kliniks

räkning anställas en underläkare, en andre underläkare, 2 sköterskor och

4 assistentsköterskor samt att den neurologiska kliniken tillgodoses med

en underläkare och en assistentsköterska. Härutöver har direktionen äskat

anslag till ytterligare 6 assistentsköterskor, av vilka 5 avses för envar av

5 lasarettsavdelningar, vilka nu sakna sådan sköterska, och den sjätte

skulle vara ambulerande och användas för att bereda de nya assistentsköterskorna

möjlighet till en dags ledighet i veckan. Även detta förslag

anser jag mig böra biträda. Däremot har jag icke blivit övertygad om att

arbetsökningen å gymnastikavdelningen motiverar den av direktionen för

denna avdelning ifrågasatta personalförstärkningen. Anmärkas må, att ett

bifall till direktionens förslag i denna del syntes nödvändiggöra ändring

jämväl i staten för gymnastiska centralinstitutet. Det synes önskvärt,

att frågan kan prövas i dess samband med centralinstitutets anslagsför
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

27

hållanden, vilket nu ej låter sig göra. På grund härav anser jag mig böra för

närvarande avstyrka direktionens förslag i denna del. Behovet av en särskild

för de elektrokardiografiska undersökningarna m. m. avsedd sköterska

synes ej vara av så trängande beskaffenhet, att det bör redan nu tillgodoses.

Jag avstyrker direktionens härutinnan framlagda förslag. Enligt min mening

bör alltså läkarpersonalen för nästa budgetår utökas med 2 underläkare

och en andre underläkare samt sjukvårdspersonalen med 2 sköterskor

och 11 assistentsköterskor. Härförutom torde medel böra beräknas

för sköterskebiträden och provsköterskor på sätt direktionen föreslagit.

I fråga örn kontorspersonalen har direktionen förordat, att vid neurokirurgiska

klinikens läkarexpedition skulle anställas två kanslibiträden i

7:e lönegraden, det ena ordinarie och det andra extra ordinarie. I det föregående

har jag förklarat mig icke kunna för närvarande tillstyrka, att

befattningar av denna art placeras på ordinarie stat. På grund härav föreslår

jag, med biträdande i övrigt av direktionens förslag, att vid denna

klinik anställas 2 extra ordinarie kanslibiträden. Medel torde vidare böra

anvisas för avlönande av ytterligare ett sådant biträde, utöver de redan

anställda, avsett för de neurologiska och kirurgiska klinikerna. I anslutning

till statskontorets förslag bör vid sysslomanskontoret anställas ett

extra kontorsbiträde. Inalles bör alltså kontorspersonalen utökas med 3

extra ordinarie kanslibiträden och ett extra kontorsbiträde.

Vad till sist angår den av direktionen berörda frågan örn ordnande av

sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden, hava medicinalstyrelsens härutinnan

meddelade anvisningar en i ekonomiskt hänseende mycket vittutseende

innebörd. Jag beaktar emellertid, på sätt jag nyss antytt, den stora

betydelsen av att förhållandena på detta område regleras och anser mig

därför böra biträda direktionens förslag om beräknande för nästa budgetår

av ett belopp av 75,000 kronor för detta ändamål.

Till kostnadsberäkningarna i övrigt återkommer jag i det följande. Redan

här må emellertid uppmärksamheten fästas på att direktionen vid sina

kostnadskalkyler betraktat alla sköterskebiträden och åtskilliga biträdesbefattningar

bland ekonomipersonalen såsom extra ordinarie tjänstemän.

Även om detta betingas allenast av en önskan att erhålla en utgångspunkt

för beräkningarna rörande anslagets storlek och alltså icke innebär,

att alla de ifrågavarande befattningshavarna skulle omedelbart erhålla

extra ordinarie anställning, kan jag icke förorda, att anslagsberäkningarna

verkställas på ett sätt, som skulle medföra, att vederbörande anslagspost

skulle beräknas till större belopp än som i verkligheten skulle åtgå.

Beträffande serafim erlasarettets anslagsbehov under budgetåret

1937/1938 har departementschefen till en början behandlat

lasarettets ställning i anslagshänseende m. lii. och därvid med anslutning

tili framkomna förslag uttalat:

Jag utgår från att under åttonde huvudtiteln för lasarettet uppföras

tvä anslag, det ena till avlöningar och det andra till omkostnader,

samt förutsätter vidare dels att utgifterna för dyrtidstillägg åt i tjänst

varande befattningshavare bestridas från det under huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare i .statens tjänst,

dels ock att ifrågakommande kostnader för pension åt till statens pensionsanstalt

icke anslutna befattningshavare vid lasarettet, vilka pensionerats

eller uppnått pensionsåldern före den 1 juli 1937, samt för änkor och barn

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

efter sådana befattningshavare avföras å det under elfte huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. Dyrtidstillägg

å berörda pensionskostnader torde få bestridas från vederbörligt

anslag under elfte huvudtiteln. Jag förutsätter vidare, att å riksstatens inkomstsida

under avdelningen Uppbörd i statens verksamhet uppföres en inkomsttitel,

å vilken redovisas de vid lasarettet inflytande inkomsterna.

Sistberörda fråga torde i annat sammanhang komma att upptagas av chefen

för finansdepartementet. Likaledes biträder jag förslaget örn att Kungl.

Maj:t till ledning för beräkningen av stadens och landstingets bidrag till

kostnaderna för lasarettet skall fastställa en sammanfattande utgifts- och

inkomststat för lasarettet. De härmed förenade detaljfrågorna torde Kungl.

Majit böra framdeles taga under övervägande.

Därefter har departementschefen verkställt anslagsberäkningar och

behandlat de särskilda anslagsbehoven för budgetåret 1937/1938. Enligt

departementschefens förslag skulle för nästa budgetår

till avlöningar anvisas.........................kronor 1,133,000

» omkostnader » » 1,335,000

» dyrtidstillägg beräknas.................... » 125,000

» vissa pensioner (inklusive dyrtidstillägg) beräknas »_18,600

Summa kronor 2,611,600.

Då inkomsterna vid lasarettet, vilka avses skola redovisas å

riksstatens inkomstsida, beräknats till i runt tal 1,892,000 kronor, skulle

statens nettoutgift för lasarettet under nästa budgetår vid bifall till

departementschefens förslag uppgå till 719,600 kronor, innebärande

i förhållande till direktionens förslag en minskning med kronor 64,665

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

anslaget en minskning med.................... » 287,400

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

löpande anslaget (med bortseende sålunda från ett tillfälligt

anslag av 229,427 kronor) en minskning med . . » 57,973.

Enligt statsrådsprotokollet beror anslagsminskningen i första hand på

dels en av direktionen föreslagen höjning av vårdavgifterna för vissa

patienter, dels att poliklinikinkomsterna beräknats i sin helhet skola

tagas i anspråk till täckande av driftkostnader, dels ock att varje utgiftsökning

automatiskt återverkade på bidragen från Stockholms stad

och Stockholms län.

Vid inkomstkalkylerna för nästa budgetår har departementschefen,

som förutsatt, att Kungl. Majit framdeles komme att taga ställning till

direktionens förslag örn höjning av vissa vårdavgifter, tagit direktionens

nyssnämnda förslag till utgångspunkt.

Under kap. lil (sid. 136—203) hava behandlats de karolinska sjukhuset

berörande frågorna.

Under åttonde huvudtiteln äro under rubriken Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset för innevarande budgetår uppförda ett avlönings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

29

anslag å 37,400 kronor och ett omkostnadsanslag av 4,000 kronor, båda

uteslutande avseende karolinska sjukhusets direktion, ävensom ett utrustningsanslag

av 180,000 kronor.

I skrivelse den 15 januari 1937 har nu direktionen för karolinska

sjukhuset gjort framställning angående anslag till sjukhuset för budgetåret

1937/1938.

Över framställningen hava avgivits utlåtanden av ett flertal myndigheter.

I sin berörda framställning har direktionen inledningsvis yttrat, att

anslag för nästa budgetår erfordrades — förutom för bestridande av de

med direktionens verksamhet förenade utgifterna — till den del av sjukhuset,

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, som kunde tagas i drift under

nämnda budgetår.

Nämnda klinik skulle, erinrar direktionen, övertaga verksamheten vid

cancerföreningens i Stockholm nuvarande radiumhem, vars lokala förhållanden

länge varit mycket otillfredsställande. Enligt överenskommelse den

8 juni 1934 mellan Kungl. Majit, å ena, samt styrelsen för Konung Gustaf

V:s jubileumsfond och nämnda förening, å andra sidan, skulle klinikens

uppförande bedrivas så, att dess radiumhem jämte nödiga personalbostäder

och ekonomilokaler kunde för sitt ändamål tagas i anspråk senast den 1

oktober 1936, såvida hinder härför ej mötte på grund av strejk, lockout

eller force majeure. På grund av mellankommande omständigheter bleve

byggnaderna ej färdiga förrän instundande höst. Tidpunkten, då kliniken

kunde öppnas, kunde ännu icke angivas men beräknades infalla omkring

den 1 oktober 1937.

För nämnda klinik komme alltså redan under nästa budgetår att erfordras

medel till avlöningar och omkostnader. Vidare måste medel ställas till

förfogande för direktionens avlöningar och omkostnader. Slutligen påkallades

anslag för avslutande av klinikens utrustning, i den mån densamma ankomme

på statsverket, samt för påbörjande av inventarieanskaffningen till

övriga delar av sjukhuset. Av klinikens verksamhet komme också att inflyta

inkomster.

I fråga om uppställningen av anslagen till sjukhuset hade direktionen,

som i detta avseende rådfört sig med riksräkenskapsverket och medicinalstyrelsen,

ansett sig böra föreslå, att för karolinska sjukhuset å riksstatens

utgiftssida uppfördes — förutom anslag till sjukhusets utrustning — ett

anslag till avlöningar och ett anslag till omkostnader, vardera till belopp,

som motsvarade de beräknade bruttoutgifterna för ändamålen under budgetåret,

samt att å riksstatens inkomstsida uppfördes en ny inkomsttitel,

inkomster vid karolinska sjukhuset, å vilken skulle uppdebiteras de från

olika håll i anledning av sjukhusets verksamhet inflytande intäkterna.

Direktionen har vidare erinrat örn innehållet i gällande överenskommelse

mellan Kungl. Majit, styrelsen för jubileumskliniken~och cancerföreningen,

vari bland annat beröres jubileumsklinikens organisation

m. m. (jfr prop. sid. 138—140). Härav inhämtas bland annat, att jubileumskliniken

avsåges skola uppdelas i dels en klinisk avdelning, benämnd

radiumhemmet, och dels forskningsavdelningar, nämligen en fysisk

och en svulstpatologisk avdelning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Direktionens förslag avser, jämte annat, lönereglering för befattningshavarna

vid jubileumskliniken enligt i huvudsak samma grunder, som av

direktionen ifrågasatts beträffande serafimerlasarettet.

Departementschefen har inledningsvis tagit ställning till vad direktionen

sålunda föreslagit och därvid anfört:

Lönerna för de vid jubileumskliniken anställda befattningshavarna

böra, såsom redan i det föregående antytts, regleras i överensstämmelse

med de för serafimerlasarettets personal föreslagna grunderna.

Jag har intet att erinra mot direktionens åsikt, att personalen vid

kliniken bör hänföras till den dyrortsgrupp, som gäller för Stockholms stad.

Kungl. Majit torde böra i sinom tid meddela härför erforderliga bestämmelser.

I avseende å provisoriskt dyrortstillägg lärer personalen böra likställas

med personal, vars stationerings- eller förläggmngsort utgör Stockholms

stad, Hagalunds municipalsamhälle m. fl. orter. Riksdagens medgivande

härtill bör utverkas.

Då verksamheten vid jubileumskliniken ej beräknas kunna taga sin början

förrän under loppet av nästa budgetår, torde avlöningsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, böra äga tillämpning å befattningshavare vid

sjukhuset från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Jag förutsätter, att de med sjukhusets verksamhet förenade utgifterna

och inkomsterna redovisas å riksstaten på i huvudsak samma sätt som ovan

ifrågasatts beträffande serafimerlasarettet.

Till detaljerna i direktionens förslag återkommer jag i det följande.

Departementschefen har därefter övergått till att beräkna avlöningsanslaget.

Direktionens förslag i fråga om nämnda anslag innebär en anslagshöjning

med 9,000 kronor beträffande direktionens egna avlöningskostnader.

Direktionens utredning rörande personalbehovet vid jubileumskliniken

grundar sig på ett av professorerna G. Forssell, E. Key och

E. Berven enligt uppdrag av cancerföreningen i ämnet framlagt förslag.

I sammandrag innebär den av direktionen för radiumhemmet föreslagna

personalstaten följande:

Ordinarie tjänstemän:

a) Läkarpersonak

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen................

b) Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna för vårdavdelningarna vid kliniken . ........

1 föreståndarinna för övervaknings- och kontrollavdelningen . . .

1 kurator...................................••••••••

1 reparatör för röntgen- och ljusavdelningen (gemensam för radiumhemmet

och karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning)

1 biträdande föreståndarinna............................

20 sjuksköterskor......................................

B 26

B 11

B 11

B 11

B 7

B 7

B 7

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 31

6 kontrollbiträden .................................... B 7

10 röntgenbiträden....................................B 6

1 fotograf........................................... B 5

c) Ekonomipersonal.

1 förste vaktmästare.................................. B 7

1 sjukbärare........................................B 4

d) Kontorspersonal.

1 kassör............................................ Bil

1 kanslibiträde....................................... B 7

Extra ordinarie tjänstemän:

2 biträdande läkare...............................e. o. 23

5 kontrollbiträden................................. e. o. 7

21 assistentsköterskor...............................e. o. 5

1 kontorsbiträde..................................e. o. 4

11 biträden......................................e. o. 4

1 sjukbärare.....................................e. o. 4

1 baderska....................................... e. o. U 6

1 baderskebiträde................................e. o. U 5

2 garderobier................................... e. o. U 5

20 städerskor...................................... e. o. U 5

Extra tjänstemän:

8 underläkare........................................ e. 23

Arvodister:

1 överläkare.................................. kronor 1,500

8 provsköterskor.............................. » 11,040

6 elever..................................... » 6,480

4 provelever.................................. » 3,120

1 städerska (ej full tjänstgöring).................. » 1,080

samt dessutom, tills karolinska sjukhuset träder i full verksamhet,

1 köksföreståndarinna.............. kronor 2,340

2 husor ..................................... » 3,480

6 köksbiträden................................ » 10,440

2 telefonister................................. » 3,480

För forskningsavdelningarna föreslås av direktionen följande

personaluppsättning:

Ordinarie tjänstemän:

1. Radiofy siska avdelningen:

1 laborator i radiofysik................................B 26

1 tekniskt biträde för fysiska beräkningar .................B 7

2. Svulstpatologiska avdelningen:

1 tekniskt biträde för mikroskopiska preparationer...........B 7

1 kanslibiträde för svulstpatologiska avdelningens arkiv.......B 7

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Extra ordinarie tjänsteman:

1 städerska vid svnlstpatologiska avdelningen.............e. o. 5

Arvodister:

1 assistent vid svulstpatologiska avdelningen..... kronor 5,400

1 städerska vid radiofysiska avdelningen (ej full tjänstgöring)

..................................... * 1,080.

Beträffande den av direktionen till stöd för ovanstående förslag förebragta

motiveringen hänvisas till propositionen (sid. 146 159).

Direktionen har vidare berört den redan i det föregående för serafimerlasarettets

del omnämnda frågan örn åtgärder för ordnande av sjukvårdspersonalens

arbetsförhållanden samt har i detta avseende anfört, att direktionen

icke ansett det för jubileumskliniken behövligt att för sagda ändamål

i avlöningsstaten beräkna särskild anslagspost. Direktionen utginge

dock från att, därest medel för ändamålet skulle komma att bliva erforderliga

vid jubileumskliniken, anslagsposten till »avlöningar till övrig ickeordinarie

personal» skulle kunna anlitas härför.

Vidare har direktionen framlagt förslag till avlöningsstat för personal

vid jubileumskliniken, avseende helt budgetår och slutande a en summa

av 492,000 kronor. Då jubileumskliniken under budgetåret 1937/1938

beräknades vara i drift endast under nio månader, borde de i avlöningsstaten

för helt budgetår upptagna anslagsposterna reduceras till 3/i och

avlöningskostnaderna för jubileumskliniken salunda upptagas till (bX

492,000 =) 369,000 kronor.

Med utgångspunkt härifrån har direktionen föreslagit, att för karolinska

sjukhuset skulle för nästkommande budgetår fastställas en avlöningsstat,

slutande å 415,400 kronor, varav för direktionen 46,400 kronor

och för jubileumskliniken 369,000 kronor.

Slutligen har direktionen berört frågorna örn dyrtidstillägg och pension

samt framlagt förslag till särbestämmelser, motsvarande dem som skulle

gälla för serafimerlasarettets befattningshavare, ävensom till vissa övergångsbestämmelser.

Med anledning av i statskontorets yttrande över direktionens ovanberörda

förslag framförda erinringar har sjukhusdirektionen i en såsom

eget utlåtande åberopad promemoria av professorn Berven bemött sagda

erinringar och framlagt ytterligare motivering för direktionens förslag

(se propositionen sid. 171—178).

Departementschefen har för egen del anfört:

Direktionens förslag i vad avser de med direktionens egen verksamhet

förenade kostnaderna innebär, att de nu utgående anslagsmedlen

å förslagsvis 1,000 kronor till vikariatsersättningar m. m. skulle

indragas samt att en höjning med 10,000 kronor skulle vidtagas i de

för bestridande av utredningskostnader avsedda anslagsmedlen. Vad

angår sistnämnda förslag, är det vid en anläggning av karolinska sjukhusets

storlek givetvis särskilt betydelsefullt, att en ändamålsenlig och

ekonomisk planläggning av driften kommer till stånd. Direktionen synes

med hänsyn härtill böra beredas ganska rikliga anslag för avlönande av

utredningsmän och annan expertis. Jag anser mig därför ej böra resa någon

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

33

erinran mot direktionens förslag om en höjning av de härför avsedda anslagsmedlen.

Biträdes detta förslag, skulle inalles 14,000 kronor stå till förfogande

för ändamålet. Dessa anslagsmedel torde få anses vara av tillfällig

karaktär. Mot direktionens förstberörda förslag om slopande av de för

bestridande av vissa vikariatsersättningar avsedda anslagsmedlen har jag

intet att erinra.

Enligt det ovanstående kommer jubileumskliniken att bestå av å ena

sidan en klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, med tillhörande poliklinik

och behandlingsinstitut m. m., å andra sidan två forskningsavdelningar.

Radiumhemmet är avsett att drivas av staten. Staten har att gälda

driftkostnaderna, i den mån dessa icke täckas av andra inflytande medel.

Kostnaderna för driften av forskningsavdelningarna, vilka skola stå till

jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som avse att befrämja

det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna, avses däremot skola

bäras av fonden till den del dessa kostnader ej avse personal, som regelmässigt

erfordras för utförande av det löpande arbetet å avdelningarna åt

radiumhemmet och sjukhuset i övrigt, och vissa andra, löpande utgifter.

De personalkostnader för sistnämnda avdelningar, som ej ankomma på

fonden, skola gäldas av staten.

Vad angår radiumhemmet, har den för denna sjukvårdsinstitution

av direktionen ifrågasatta personalstaten framkallat erinringar

från statskontorets sida. Statskontoret anser direktionens förslag innebära

en alltför stark utökning av personalen både i förhållande till de beräkningar,

som framlades i propositionen nr 232/1930, och i jämförelse med

radiumhemmets nuvarande personaluppsättning. Ämbetsverket har svårt

att föreställa sig, att icke betydande reduceringar i det föreslagna antalet

befattningshavare borde kunna genomföras, utan att radiumhemmets för

sjukvården synnerligen betydelsefulla verksamhet komme att förryckas,

och har förutsatt, att denna fråga skulle göras till föremål för förnyat övervägande

i syfte att åstadkomma begränsning av det föreslagna personalantalet.

På grund härav har jag låtit direktionen för karolinska sjukhuset taga

frågan under förnyat övervägande. De uppgifter, som åberopats i den av

direktionen i samband härmed överlämnade promemorian, synas mig

ådagalägga, att den ur humanitär synpunkt glädjande snabba utvecklingen

av den radioterapeutiska läkekonsten varit av den art, att 1930 års kalkyler

numera sakna aktualitet. Denna sida av saken torde därför kunna förbigås

med vad nu yttrats. Vad däremot gäller jämförelsen med radiumhemmets

nuvarande personaluppsättning, har promemorian, synes det mig, icke helt

jävat statskontorets slutsats, att direktionens förslag innebär en betydande

utökning av den nuvarande personalorganisationen vid radiumhemmet, och

detta även om hänsyn tages till att jubileumskliniken kommer att inrymma

flera specialavdelningar, som sakna motsvarighet vid det nuvarande radiumhemmet.

För denna utökning har emellertid — såvitt jag kan bedöma denna

för en icke fackman svårtillgängliga fråga — i promemorian förebragts en

övertygande motivering. I detta sammanhang har jag anledning beklaga,

att medicinalstyrelsen, vars uppfattning kunnat vara till god vägledning

för de anslagsbedömande myndigheterna och vars anvisningar delvis åberopats

som motiv för förslaget till personalorganisation, icke sett sig i stånd

att bilda sig något eget omdöme om behovet av det av direktionen ifrågasatta

antalet befattningshavare.

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1037. G sami. Nr 1HJ.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Såsom av promemorian framgår, betingas nämligen en del av den ifrågasatta

utökningen av sjukvårds- och ekonomipersonalen utav de av medicinalstyrelsen

meddelade anvisningarna rörande ordnandet av sjukvårdspersonalens

arbetsförhållanden. Om personalorganisationen erhåller den av direktionen

föreslagna omfattningen, synes det vara för direktionen möjligt

att helt realisera medicinalstyrelsens program. Med hänsyn till den ståndpunkt,

jag i det föregående intagit till motsvarande serafimerlasarettet berörande

fråga, har jag ingen erinran att framställa mot direktionens förslag,

såvitt nu är ifråga. Även förslaget i övrigt synes mig kunna till sina huvuddrag

biträdas. Emellertid finner jag försiktigheten bjuda, att personalen till

en början i något större omfattning än direktionen tänkt sig beredes extra

ordinarie och extra tjänsteställning. Ur sjukhusets synpunkt är detta icke

ägnat att framkalla några mera nämnvärda olägenheter. För befattningshavarna

själva har en sådan anordning, försåvitt de ernå extra ordinarie

tjänsteställning, icke någon större betydelse med hänsyn till de nu gällande

bestämmelserna rörande tjänste- och familjepension för extra ordinarie

tjänstemän. Vad särskilt angår den personal, som avsetts skola hänföras

till löneplanen U, bör denna av skäl, som jag förut anfört i avseende å motsvarande

personal vid serafimerlasarettet, tills vidare erhålla ställning såsom

extra befattningshavare.

Jag övergår härefter till att behandla detaljerna i direktionens förslag

till personalstat för radiumhemmet.

Vad beträffar läkarpersonalen, biträder jag förslaget, att till överläkaren

vid allmänna avdelningen skall utgå arvode med 1,500 kronor och att överläkaren

vid gynekologiska avdelningen bör placeras såsom ordinarie tjänsteman

i lönegraden B 20. Likaledes ansluter jag mig till direktionens uppfattning,

att de båda biträdande läkarna böra placeras såsom extra ordinarie

tjänstemän i 23:e lönegraden. Anmärkas må, att de biträdande läkarna

icke skola hava rätt till enskild praktik, vadan de förhållanden,

som föranlett mig att i det föregående föreslå, att de biträdande läkarna

vid serafimerlasarettet skola erhålla lön i form av arvoden, icke föreligga

för de nu förevarande läkarnas vidkommande. Någon nedskärning av antalet

underläkare vill jag icke ifrågasätta. Däremot förordar jag, i anledning

av vad i vissa av de i ärendet avgivna yttrandena anförts och i enlighet

med promemorians ståndpunkt, att av de åtta underläkarna, vilka alla

enligt direktionens förslag skulle placeras i lönegraden e. 23, fyra erhålla

lön i denna lönegrad och de återstående fyra i lönegraden e. 22.

I fråga örn sjukvårdspersonalen tillstyrker jag förslaget, att å den personalförteckning,

som bör fastställas för jubileumskliniken, uppföras två

föreståndarinnor i lönegraden Bil, den ena för vårdavdelningarna vid kliniken

och den andra för övervaknings- och kontrollavdelningen. Däremot

anser jag, att den biträdande föreståndarinnan vid vårdavdelningarna, som

direktionen föreslagit skola erhålla ordinarie anställning i lönegraden B 7,

bör kunna åtminstone till en början beredas extra ordinarie anställning

i 7:e lönegraden.

Med hänsyn till vad av direktionen anförts vill jag icke motsätta mig

att vid jubileumskliniken inrättas en ordinarie kuratorstjänst i lönegraden

Bil.

Behovet av en reparatör i lönegraden B 7 för röntgen- och ljusavdelningen,

avsedd också för karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning,

synes mig väl styrkt. Denne befattningshavare bör dock enligt vad

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 35

jag förvissat mig om hänföras icke till sjukvårdspersonalen utan till ekonomipersonalen

.

Jag biträder direktionens förslag rörande inrättande av 20 sjukskötersketjänster

i lönegraden B 7. Beträffande skälen till att jag tillstyrker en placering

i sagda lönegrad hänvisas till vad ovan yttrats beträffande placeringen

i lönegrad av serafimerlasarettets sjuksköterskor. I det följande beräknar

jag i likhet med direktionen anslagsmedel för 21 assistentsköterskor

i lönegraden e. o. 5.

De elva av direktionen föreslagna kontrollbiträdena bilda en personalkategori

utan motsvarighet vid serafimerlasarettet. Rörande behovet av

dessa biträden synes icke råda någon tvekan. Sex av biträdena skulle enligt

direktionens förslag beredas ordinarie anställning i lönegraden B 7 och fem

extra ordinarie anställning i 7:e lönegraden. Lönenämnden har funnit det

föreslagna antalet biträden anmärkningsvärt stort och ifrågasatt, om icke

en del av göromålen skulle kunna anförtros åt befattningshavare i 4:e lönegraden.

Statskontoret synes vara böjt för att tillstyrka en liknande anordning.

I promemorian har också framkastats tanken, att två av biträdena

skulle placeras i 4:e lönegraden. Enligt min mening bör så ske, allenast om

det föreligger någon olikhet i fråga örn biträdenas arbetsuppgifter. Då så

icke lärer vara fallet och befattningshavarnas arbetsuppgifter och ställning

i och för sig motiverar en placering i 7:e lönegraden, anser jag mig icke böra

taga fasta på förslaget örn att vissa av dem skulle avlönas enligt 4:e lönegraden.

Jag har övervägt lämpligheten att vidtaga någon minskning i det

av direktionen beräknade sammanlagda antalet kontrollbiträden. Då emellertid

den verksamhet, som skall handhavas av dessa biträden, synes vara

av väsentlig betydelse för kliniken, vill jag icke taga detta på mitt ansvar.

Jag tillstyrker därför direktionens förslag allenast med den ändringen, att

jag bygger anslagskalkylerna i det följande på förutsättningen av att två

av de fem icke-ordinarie kontrollbiträdena beredas anställning som extra

tjänstemän.

Direktionen har ursprungligen föreslagit, att tio befattningar som röntgenbiträden

skulle inrättas, samtliga ordinarie med placering i lönegraden

B 6. Lönenämnden har ansett, att några av dessa lämpligen borde kunna

erhålla extra ordinarie anställning. Statskontoret har icke velat motsätta

sig, att denna biträdespersonal — till det antal, som befunnes erforderligt —

efter lämplig fördelning inplacerades som ordinarie, extra ordinarie och

extra tjänstemän i 6:e lönegraden. I anknytning härtill har i promemorian

framhållits, att ett mindre antal, exempelvis tre k fyra, syntes kunna utan

men för sjukvården anställas som extra ordinarie. För egen del anser jag

någon minskning av antalet biträden icke böra ske. Vad tjänsteställningen

beträffar, vill jag med hänsyn till de små befordringsmöjligheterna inom

denna personalkategori icke gå längre än att föreslå, att sex av tjänsterna

sättas på ordinarie stat med placering i lönegraden B G, medan avlöningsanslaget,

vad innehavarna av de fyra återstående tjänsterna angår, beräknas

på så sätt, att två av dem erhålla lön som extra ordinarie och två som

extra tjänstemän i 6:e lönegraden.

Jag tillstyrker direktionens förslag vad angår den för övervaknings- och

kontrollavdelningen avsedde fotografen.

Direktionen har föreslagit, att medel skulle anvisas för avlönande av elva

»biträden» i lönegraden c. o. 4. Statskontoret har trott sig finna, att dessa

i huvudsak skulle utföra samma arbete, som ålåge sköterskebiträde!! vid

serafimerlasarettet, och har därför föreslagit, att biträdena skulle i löne
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

hänseende jämställas med ifrågavarande befattningshavare, d. v. s. placeras

i lönegraderna e. o. U 5 och e. Ut. I promemorian hava anförts enligt

min mening bärande skäl för att dessa befattningshavare icke böra jämföras

med serafimerlasarettets sköterskebiträden men samtidigt antytts möjligheten

av en placering av biträdena i exempelvis lönegraden e. o. 2. Vid anslagsberäkningarna

i det följande utgår jag för egen del från att åtta av

dessa biträden —• biträdena böra lämpligen benämnas sjukvårdsbiträden —

placeras i lönegraden e. o. 2 och tre i lönegraden e. 2.

Direktionens förslag rörande sjukvårdspersonalen i övrigt lämnar jag i

huvudsak utan annan erinran än som följer av vad jag förut anfört i fråga

örn de till löneplanen U hänförda befattningshavarnas ställning. Jag beräknar

sålunda i det följande anslagsmedel för avlönande av 1 baderska i

lönegraden e. U 5 och ett badbiträde i lönegraden e. U 4. Vad angår provsköterskor,

elever och provelever, har direktionen, såsom av handlingarna

i ärendet framgår, förutsatt, att i de för ändamålet under delposten till

grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknade avlöningsmedlen

skulle inbegripas jämväl de till ifrågavarande befattningshavare utgående

förmånerna av fri bostad och kost. På grund härav har direktionen

under nämnda delpost beräknat — för helt budgetår — för 8 provsköterskor

inalles 11,040 kronor, för 6 elever inalles 6,480 kronor och för 4 provelever

inalles 3,120 kronor. Då under delposten allenast bör medtagas den

till befattningshavarna kontant utgående ersättningen — för år räknat 600

kronor för provsköterska och 300 kronor för elev (provelever åtnjuta icke

sådan ersättning) — bör beloppet å 11,040 kronor sänkas till 4,800 kronor

och beloppet å 6,480 kronor till 1,800 kronor samt beloppet å 3,120 kronor

utgå.

Mot direktionens förslag i avseende å ekonomipersonalen har jag med

nyss angiven reservation i fråga om lön enligt löneplanen U i huvudsak

intet att erinra. Jag förutsätter alltså, att vid radiumhemmet skola finnas

anställda — förutom den ovannämnde reparatören — två ordinarie

befattningshavare, tillhörande denna personalkategori, nämligen en förste

vaktmästare i lönegraden B 7 och en sjukbärare i lönegraden B 4. Vid kostnadsberäkningarna

utgår jag vidare från att ur avlöningsanslaget skall

bestridas lön till en sjukbärare i lönegraden e. o. 4 och till två garderobiärer

i lönegraden e. U 4. Vad städerskorna beträffar, har direktionen för

radiumhemmet beräknat medel till 19 städerskor med heltidstjänstgöring

i lönegraden e. o. U 5. Detta antal har synts mig väl högt. Anmärkas må,

att vid det betydligt större serafimerlasarettet av tillgängliga uppgifter att

döma sysselsättas endast ett 30-tal städerskor. Med hänsyn härtill beräknar

jag i det följande för radiumhemmet anslag till 15 sådana befattningshavare,

samtliga i lönegraden e. U 4. Visar sig detta antal befattningshavare

otillräckligt, torde ytterligare medel för ändamålet kunna ställas till

förfogande. Beräkningarna rörande storleken av och arvodena för den ekonomipersonal,

som bör finnas anställd vid radiumhemmet under tiden till

dess karolinska sjukhuset träder i full verksamhet (1 köksföreståndarinna

2,340 kronor, 2 husor tillhopa 3,480 kronor, 6 köksbiträden tillhopa 10,440

kronor och 2 telefonister tillhopa 3,480 kronor), synas kunna godtagas.

Vad till sist angår kontorspersonalen, finner jag övervägande skäl tala för

att denna personal ännu så länge och i anslutning till promemorians ståndpunkt

beredes extra ordinarie anställning. Jag föreslår alltså, med tillstyrkande

i övrigt av direktionens förslag, att för ifrågavarande uppgifter an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

37

ställas en kassör i lönegraden e. o. 11, ett kanslibiträde i lönegraden e. o. 7

(båda avsedda för kontoret) och ett kontorsbiträde (avsett för övervaknings-

och kontrollavdelningen) i lönegraden e. o. 4.

Vad till sist beträffar fors k ningsav delningarna, innebär

direktionens förslag, att vid dessa avdelningar skulle av staten avlönas en

laborator i radiofysik i lönegraden B 26, en assistent med ett arvode av

5,400 kronor, två tekniska biträden i lönegraden B 7 och ett kanslibiträde

i samma lönegrad samt två städerskor, den ena med full tjänstgöring och

avlönad enligt lönegraden e. o. U 5 samt den andra med avkortad tjänstgöring

och arvode om 1,080 kronor. Statskontoret har ifrågasatt, örn icke

den del av avlöningskostnaderna vid förevarande, avdelningar, som staten

sålunda skulle bära, måste anses alltför hög. I promemorian har häremot

gjorts gällande, att den av direktionen för ändamålet ifrågasatta personalen

vore oundgängligen nödvändig för forskningsavdelningarnas regelmässiga

utförande av det löpande arbetet åt radiumhemmet och sjukhuset i

övrigt. Då förslaget alltså ansluter sig till gällande avtalsbestämmelser, anser

jag mig icke kunna mot bestridande av direktionen, som får förutsättas

hava ägnat denna fråga en omsorgsfull prövning, ifrågasätta någon personalreduktion.

Mot de föreslagna löneförmånerna har jag intet annat att

erinra än att städerskelönen bör beräknas enligt lönegraden e. U 4 och sagda

städerskearvode till 1,000 kronor.

Med anledning av vad i promemorian yttrats och då vederbörande anslagspost

i det följande föreslås skola betecknas förslagsvis, torde det ej

vara erforderligt att till direktionens förfogande för bestridande av under

budgetåret uppkommande behov av ersättning till ytterligare personal beräkna

särskilt anslagsbelopp.

Innan jag ingår på beräkningarna av avlöningsanslaget för nästa budgetår,

må framhållas, att jag icke har något att i huvudsak erinra mot de

av direktionen ifrågasatta särskilda bestämmelser, som böra

meddelas vid avlöningsreglementets utsträckning till att gälla karolinska

sjukhuset, till den del dessa bestämmelser överensstämma med de av mig

i det föregående för serafimerlasarettets vidkommande tillstyrkta föreskrifterna

i ämnet. Som nämnts skilja sig de föreslagna särbestämmelserna från

de för serafimerlasarettet förordade endast såvitt angår semesterrätten. I

detta hänseende har för radiumhemmet ifrågasatts avsevärt förmånligare

villkor, än gällande avlöningsbestämmelser medgiva och för serafimerlasarettet

föreslagits. I likhet med statskontoret vill jag med hänsyn till de

speciella arbetsförhållandena vid radiumhemmet icke motsätta mig förslaget

i denna del. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela härutinnan

och i övrigt erforderliga bestämmelser.

Vad övergångsbestämmelserna beträffa, biträder jag förslaget

örn rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna den tid, vederbörande

befattningshavare innehaft motsvarande befattning vid cancerföreningens

vårdanstalt i Stockholm, och örn rätt att, därest befattningshavare före

övergången åtnjöt rätt till längre semester än den, han enligt de nya avlöningsbestämmelserna

skulle erhålla, behålla sagda rätt. Däremot kan jag

i likhet med statskontoret och på av detta ämbetsverk anförda skäl icke

tillstyrka någon rätt för befattningshavare att erhålla personlig lönefyllnad,

för den händelse löneförmånerna efter överflyttningen till statstjänst skulle

understiga eller komma att understiga vad befattningshavaren tidigare ägt

eller kunnat komma att uppbära.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Departementschefen har därefter verkställt anslagsberäkningar, utmynnande

i en slutsumma å aviöningsstaten av 480,300 kronor, vilket belopp

avser förhållandena för helt budgetår. För budgetåret 1937 1938 borde

denna summa reduceras till 3,h, eller 371,900 kronor.

I fråga örn omkostnadsanslaget har departementschefen godtagit av

direktionen uppgjorda kostnadsberäkningar med viss ändring, föranledd

av vad riksräkenskapsverket i ämnet anfört. Omkostnadsan slagets

slutsumma uppgår enligt Kungl. Maurts förslag till 253,000 kronor.

Beträffande utrustning sanslag et har direktionen erinrat, att utrustningen

av radiumhemmet vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik skall till

hälften bekostas av Konung Gustaf V:s jubileumsfond och cancerföreningen

och att Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt gällande

avtal skola bidraga till kostnaden för utrustning av de platser, varöver

staden och länet skulle disponera, med belopp motsvarande verkliga

utrustningskostnaden, dock högst det belopp, staden respektive landstinget

skulle behöva vidkännas för utrustning vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar

uppdelat sjukhus. Direktionen hade låtit upprätta förslag

till plan för utrustning av radiumhemmet jämte därtill hörande personalbostäder.

Denna plan slutade å ett totalbelopp av 927,236 kronor.

Från nämnda belopp kunde emellertid dragas dels ett belopp av 70,000

kronor, motsvarande inköpsvärdet för vissa inventarier i det nuvarande,

cancerföreningen tillhöriga radiumhemmet, vilka föreningen beslutat under

viss förutsättning utan ersättning överföra till det nya radiumhemmet,

dels ock vissa besparingar om 40,000 kronor. Den verkliga anskaffningen

uppginge därför till omkring 817,000 kronor, vilket motsvarade

7,230 kronor för envar av radiumhemmets 113 vårdplatser. Av

den till 817,000 kronor beräknade inventariekostnaden skulle Konung

Gustaf V:s jubileumsfond erlägga hälften eller 408,500 kronor. Stockholms

stad och Stockholms läns landsting komma att bidraga med 180,000

kronor respektive 27,500 kronor. Statens eget bidrag skulle alltså uppgå

till 201,000 kronor. Då radiumhemmet beräknades stå färdigt till den 1

oktober 1937, borde alltså till dess detta belopp hava ställts till förfogande.

Övriga under byggnad varande kliniker vid sjukhuset beräknades bliva

färdiga att tagas i bruk under år 1939. Direktionen hade ännu ej medhunnit

någon fullständig beräkning av utrustningskostnaderna för dessa kliniker

och följaktligen ej kunnat träffa uppgörelser med Stockholms stad

och Stockholms läns landsting om bidrag till utrustningskostnaderna för de

vårdplatser, som staden och länet enligt gällande avtal skulle disponera.

Verkställda preliminära kalkyler gåve vid handen, att utrustningskostnaden

för dessa delar av sjukhuset icke kunde förväntas understiga 4,500,000

kronor. Da det vore nödvändigt att påbörja inventarieanskaffningen under

budgetåret 1937/1938, hade direktionen till sjukhusets utrustning, däri inräknat

jämväl avslutande av radiumhemmets utrustning, beräknat ett belopp

av 2,500,000 kronor bliva erforderligt av statsmedel under budgetåret

193J/l 938. Av berörda belopp beräknades 200,000 kronor belöpa å enskilda

vårdplatser och sålunda utgå av lånemedel.

Direktionen har på grund härav hemställt, att för budgetåret 1937/1938

måtte under åttonde huvudtiteln till utrustning anvisas ett reservations
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

39

anslag av 2,300,000 kronor och under Utgifter för kapitalökning till utrustning

av enskilda vårdplatser ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Det är givetvis vanskligt att nied någon grad av säkerhet bedöma

skäligheten av det utav direktionen äskade statsanslaget å 201,000

kronor till utrustning av radiumhemmet. Ännu svårare är det att

på detta stadium bilda sig en uppfattning om behovet av anslag för

utrustning av sjukhuset i övrigt. Även örn en del av den i jämförelse med

1930 års kalkyler betydande ökningen av de för sistberörda ändamål beräknade

kostnaderna torde kunna tillskrivas de under senare år inträdda

ändrade prisförhållandena, kan jag i likhet med statskontoret ej undgå att

finna kostnadsökningen anmärkningsvärt stor. Jag förutsätter, att direktionen

låter sig angeläget vara att, såsom skett beträffande radiumhemmet,

pröva alla möjligheter till ett förbilligande av nämnda kostnader utan att

dock eftersätta de fordringar på utrustningen, som måste ställas vid ett

sjukhus av karolinska sjukhusets kvalitet. Jag anser mig böra föreslå, att

det av direktionen för nästa budgetår äskade utrustningsanslaget,o sammanlagt

2,500,000 kronor, nu i sin helhet anvisas men utgår härvid från att

det anslag, som bör för ändamålet anvisas för budgetåret 1938/1939, ej behöver

bli så stort som direktionen synes hava tänkt sig.

Jag delar statskontorets och riksräkenskapsverkets uppfattning om att

nyssberörda belopp, som alltså innesluter utrustningskostnader för både

radiumhemmet och sjukhuset i övrigt, bör i sin helhet bestridas från anslag

under åttonde huvudtiteln, vilket anslag lämpligen bör betecknas såsom

reservationsanslag.

Slutligen har i propositionen lämnats en redogörelse för beräkningen

av de inkomster vid karolinska sjukhuset, vilka avses att uppföras under

särskild inkomsttitel å riksstatens inkomstsida. Inkomsterna har departementschefen

för nästkommande budgetår beräknat till 244,000 kronor.

I anslutning härtill har departementschefen till sist sammanfattningsvis

anfört:

Vid bifall till mina i det föregående framställda förslag erfordras

vid karolinska sjukhuset under nästa budgetår för avlöningar 371,900

kronor och för omkostnader 253,000 kronor. Om härtill liigges kostnaderna

för dyrtidstillägg, vilka torde kunna beräknas till den av direktionen

angivna siffran, 39,000 kronor, skulle statens bruttoutgifter för

sjukhuset under nästa budgetår — pensionskostnader ifrågakomma enligt

det föregående icke — uppgå till (371,900 + 253,000 + 39,000 =) 663,900

kronor. Då inkomsterna, vilka som nänmts böra upptagas å riksstatens inkomstsida,

beräknats till 244,000 kronor, skulle alltså statens nettoutgift

för sjukhuset utgöra 419,900 kronor mot av direktionen beräknade 454,200

kronor.

Härtill kommer anslag till utrustning med 2,500,000 kronor, vilket är

av tillfällig natur.

I samband med övertagandet från och med den 1 juli 1937 av serafimerlasarettets

drift och det beräknade färdigställandet till omkring den 1

oktober 1937 av den till karolinska sjukhuset hörande Konung Gustaf

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

V:s jubileumsklinik har riksdagen att taga ställning till frågan om

lönereglering för personalen vid nämnda sjukvårdsinrättningar. Förslag

i sådant hänseende har enligt det ovanstående framlagts för

riksdagen i samband med anslagsäskanden för sjukvårdsinrättningarna

under nästkommande budgetår. Av karolinska sjukhusets partiella färdigställande

betingas också det till antagande av riksdagen framlagda förslaget

till förordning angående bidrag från landsting och städer, som ej

deltaga i landsting, till bestridande av kostnaderna för vård i vissa fall

å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Nyssnämnda förslag till förordning bygger i huvudsak på

principer, som redan år 1931 av riksdagen godtagits. I motsats till vad

riksdagen tidigare förutsatt skulle dock Stockholms stad och Stockholms

läns landsting vid beläggning av riksplats icke betala sådan

platskostnadsavgift, som staden och landstinget enligt gällande överenskommelser

hava att erlägga vid beläggning av egna platser å sjukhuset. De

skäl, som departementschefen anfört till stöd härför, finner utskottet övertygande.

Förslaget synes jämväl i övrigt kunna biträdas, varför utskottet

tillstyrker, att det antages av riksdagen.

Sedan 1936 års riksdag fattat beslut angående det huvudsakliga innehållet

i det avtal, som förutsatts skola träffas mellan Kungl. Maj:t

och direktionen över serafimerlasarettet ifråga om

villkoren för övertagandet av lasarettets drift, har för Kungl. Maj:ts godkännande

framlagts ett i förevarande proposition (sid. 25 och 26) återgivet

förslag till avtal i ämnet. Med anledning av att detta i ett par avseenden avviker

från av riksdagen år 1936 antagna grunder har avtalsfrågan nu ånyo

underställts riksdagen. Utskottet, som icke har något att erinra mot vad

departementschefen rörande ifrågavarande avtal anfört, har emellertid

inhämtat, att önskemål uttalats örn förtydligande av bestämmelserna i avtalets

§ 10 angående statens övertagande den 1 juli 1937 av stiftelsen serafimerlasarettets

ur omhänderhavandet av lasarettets drift härflytande rättigheter

och skyldigheter, så att dessa bestämmelser ej gåve rum för en

för stiftelsen ofördelaktig tolkning. Så kunde, har man förmenat, bliva

fallet örn vid nämnda tidpunkt stiftelsen läge ute med rörelsekapital, vilket

vore tänkbart, eftersom de fordringar, som uppkomme i samband med

driften, inflöte långsammare än utgifterna bestredes. I samband härmed

borde klargöras, vilka fordringar och skulder, som skulle anses uppkomna

på grund av att stiftelsen omhänderhaft lasarettets drift. Med anledning

härav vill utskottet — utan att göra något uttalande, huruvida ifrågavarande

bestämmelser i förslaget kunna giva anledning till en sådan

tolkning — framhålla önskvärdheten av att denna fråga upptages till

närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg.

Utskottet övergår härefter till att behandla de föreliggande löneregleringsfrågorna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

41

Vad departementschefen anfört beträffande principfrågan om övergång

till statligt lönesystem har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida. Utskottet anser, att en definitiv lönereglering nu bör företagas

och att den i princip bör ske i anslutning till det inom allmänna civilförvaltningen

gällande lönesystemet.

Vad beträffar detaljerna i den föreslagna löneregleringen för serafimerlasarettets

personal, delar utskottet departementschefens uppfattning

om att en sänkning av den nu till lasarettets direktör utgående

bostadsersättningen, 7,500 kronor, är befogad men att å andra sidan det

nuvarande egentliga arvodet, 300 kronor, synes för lågt beräknat. En

omreglering av dessa löneförmåner bör till ett kommande budgetår

företagas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om överläkarna vid serafimerlasarettet, kan jämväl på de av de sakkunnige,

sjukhusdirektionen och departementschefen anförda skälen biträda

departementschefens förslag rörande de underordnade läkarnas tjänsteställning

och avstyrker alltså bifall till det i motionerna I: 313 och II: 557 framställda

yrkandet om att de vid lasarettet arbetande underläkarna och amanuenserna

skulle erhålla extra ordinarie tjänsteställning med bibehållande

av nu utgående semesterförmåner men utan pensionsrätt. Utskottet

vill dock i samband härmed framhålla önskvärdheten av att underläkare

och amanuenser på sätt de sakkunniga och direktionen föreslagit beredas

möjlighet att behålla viss del av lönen under olika slag av ledigheter. Vidkommande

den för de underordnade läkarna ifrågasatta löneställningen

har utskottet allenast den erinran att göra mot Kungl. Maj:ts förslag, att

utskottet finner andre underläkarnas placering i ll:e lönegraden såsom

extra tjänstemän väl låg. Vid anslagsberäkningarna för serafimerlasarettet,

vartill utskottet i annat sammanhang återkommer, har utskottet utgått

från en placering av nyssnämnda läkare i 15:e lönegraden, vilken synes

bättre motsvara arten och omfattningen av dessa läkares tjänstgöringsskyldighet

och jämväl närmare ansluta sig till deras nuvarande löneförmåner.

Härmed har utskottet i viss mån tillmötesgått det i motionerna I: 312 och

II: 556 gjorda yrkandet. Vidare vill utskottet uttala sin anslutning till det

av allmänna civilförvaltningens lönenämnd framställda förslaget om upphävande

av rätten till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden

beträffande sådana poliklinikpatienter, på vilka bestämmelserna i lagen

örn olycksfall i arbete äga tillämpning.

De största personalgrupperna vid serafimerlasarettet äro sjukvårds-,

ekonomi- och kontorspersonalen ävensom den av departementschefen underbeteckningen

övrig personal behandlade gruppen. För dessa relativt stora

och heterogent sammansatta personalkårer hava så betydande lönedifferentieringar

ifrågasatts, att det befunnits nödvändigt att till en del avlöna personalen

enligt en särskild löneplan — benämnd U — avsedd att gälla för per
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

sonal med lägre löneförmåner än dem som utgå till en icke-ordinarie befattningshavare

i lägsta lönegraden av vederbörande statliga löneplan. Utskottet,

som i det följande utgår från att befattningshavare icke skall vid övergången

till det nya lönesystemet vidkännas löneminskning, har vid sin

granskning av löneregleringsförslaget i denna del icke funnit anledning att

i frågans nuvarande läge motsätta sig detsamma. Utskottet avstyrker sålunda

bifall till de likalydande motionerna I: 299 och II: 544, såvitt nu är

ifråga, samt till de i huvudsak likalydande motionerna I: 298 och II: 501

ävensom till motionen II: 502. Vad särskilt angår det i motionerna I: 298

och II: 501 gjorda yrkandet om, att befattningen som socialt biträde vid serafimerlasarettet

matte ombildas till en social kuratorsbefattning med placering

i lönegraden B 12, vill utskottet framhålla, att utskottet har sympatier

för förslaget att redan nu bereda nämnda befattningshavare ordinarie

anställning. Utskottet anser sig likväl icke böra på grundval av enskild

motion och mot sjukhusdirektionens önskan förorda en sådan åtgärd. Utskottet

har härvid särskilt beaktat, att ett ställningstagande till frågan av

direktionen ställts i samband med spörsmålet om karolinska sjukhusets

personalorganisation.

De ifrågasätta särskilda bestämmelserna och övergångsbestämmelserna

hava icke föranlett annan erinran från utskottets sida än att, i

konsekvens med vad för lärarpersonalen vid folk- och småskolor

av utskottet föreslagits och i anledning av vad i de likalydande

motionerna I: 299 och II: 544 i detta hänseende yrkats, vid beräknande i

förekommande fall av utav övergången till det nya lönesystemet betingad

lönefyllnad hänsyn jämväl synes böra tagas till den nu utgående provisoriska

avlöningsförhöjningen för befattningshavare vid serafimerlasarettet.

I sammanhang härmed vill utskottet framhålla, att — såsom departementschefen

jämväl synes hava förutsatt — lönefyllnad bör medgivas jämväl

annan än ordinarie personal.

Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för personalen vid det blivande

karolinska sjukhuset är byggt på samma grunder som löneregleringsförslaget

för serafimerlasarettets del. Vad utskottet yttrat rörande sistnämnda

förslag äger salunda i tillämpliga delar giltighet även beträffande

nu förevarande löneregleringsförslag. Utskottet har ingenting att erinra mot

att till ifrågakommande befattningshavare vid karolinska sjukhuset —

vilket som bekant är beläget inom Solna kommun — må utgå provisoriskt

dyrortstillägg enligt de grunder, som gälla för befattningshavare

med stationeringsort eller förläggningsort i Stockholms stad. Likaledes tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förslag rörande särskilda bestämmelser

och övergångsbestämmelser för radiumhemmets personal.

Mot de beräkningar av serafimerlasarettets och jubileumsklinikens

personalbehov, som ligga till grund för anslagskalkylerna i statsrådsprotokollet,

har utskottet icke funnit anledning till någon väsentligare

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

43

erinran. Med anledning av att departementschefen på grundval av direktionens

förslag beräknat ett belopp av icke mindre än 75,000 kronor för att

möta det behov av personalökning vid serafimerlasarettet, som är en följd

av de utav medicinalstyrelsen utfärdade anvisningarna rörande ordnandet

av sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden, vill utskottet dock framhålla

vikten av att personalkostnaderna i görligaste mån nedbringas genom

en planmässig organisation av sjukvårdsarbetet och, i den mån så prövas

utan olägenhet kunna ske, genom överenskommelser med vederbörande

personalkårer rörande arbetsförhållandena.

Från ecklesiastikdepartementet har under hand överlämnats en framställning

från vederbörande vid serafimerlasarettet, vari framhållits önskvärdheten

av att erhålla ett fast anställt biträde vid medicinska poliklinikens

laboratorium. Utskottet, som icke kan på grundval av nämnda framställning

bedöma behovet av en sådan personalförstärkning, vill emellertid

fästa uppmärksamheten på möjligheten att — därest anslagsändamålet befinnes

böra tillgodoses — för ändamålet taga i anspråk den i avlöningsstaten

för serafimerlasarettet uppförda delposten till grundavlöningar m. m.

till övrig icke-ordinarie personal. Denna post skall enligt Kungl. Maj:ts

förslag, varemot utskottet ej har något att erinra, betecknas förslagsvis i

syfte att ernå en viss elasticitet i personalorganisationen.

Departementschefens anslagsberäkningar för nästa budgetår

har utskottet ansett sig kunna godtaga med den ändring, som föranledes av

vad utskottet ovan anfört beträffande vissa underläkares lönegradsplacering.

Då det är vanskligt att på förhand bilda sig en uppfattning örn de

merkostnader, som kunna föranledas av utskottets förslag i fråga örn rätt

till lönefyllnad för viss personal, och då det av Kungl. Maj:t för ändamålet

beräknade anslagsbeloppet icke synes alltför snävt tilltaget, har utskottet

icke ansett sig behöva företaga en uppräkning av sistberörda anslagsbelopp.

Utskottet har uppmärksammat, att direktionen för karolinska sjukhuset

räknat med en ökning med icke mindre än omkring 1,700,000 kronor av

utrustningskostnaden för sjukhuset i förhållande till 1930 års motsvarande

kalkyler. Utskottet ifrågasätter, huruvida kostnadsökningen i sin helhet är

att hänföra till prisstegringar och oförutsedda omständigheter i övrigt, och

understryker departementschefens uttalande rörande nödvändigheten att

pröva alla möjligheter till förbilligande av nämnda kostnader. Utskottet

har dock icke velat motsätta sig, att det av Kungl. Maj:t för nästkommande

budgetår begärda anslaget anvisas för ändamålet.

Vad departementschefen anfört i fråga örn inkomstberäkningarna

för ifrågavarande sjukvårdsinrättningar har icke givit utskottet

anledning till någon väsentligare erinran.

Kungl. Majlis förslag i de delar, som av utskottet här ovan icke särskilt

berörts, tillstyrkes av utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) antaga vid propositionen nr 272 fogat förslag till förordning

angående bidrag från landsting och städer, som

ej deltaga i landsting, till bestridande av kostnaderna

för vård i vissa fall å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet;
2)

besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med

dag, som av Kungl. Majit bestämmes, äga tillämpning

å befattningshavare vid karolinska sjukhuset, dock med

rätt för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll

för den 5 mars 1937 i sådant hänseende föreslagits

meddela erforderliga särskilda bestämmelser och

övergångsbestämmelser;

3) medgiva, att till ifrågakommande befattningshavare

vid karolinska sjukhuset må utgå provisoriskt dyrortstillägg

enligt de grunder, som gälla för befattningshavare

med stationeringsort eller förläggningsort i Stockholms

stad;

4) godkänna följande personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med dag,

som av Kungl. Majit bestämmes:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Radiumhemmet vid Konung Gustaf Vis

j ubileumsklinik:

Befattning. Lönegrad.

Läkare er sonat.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen ... B 26

Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna för vårdavdelningarna vid

kliniken ............................. Bil

1 föreståndarinna för övervaknings- och kontrollavdelningen

.......................... Bil

1 kurator.............................. Bil

20 sjuksköterskor......................... B 7

6 kontrollbiträden....................... B 7

6 röntgenbiträden........................ B 6

1 fotograf.............................. B 5

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

45

Ekonomi? er sonat.

1 förste vaktmästare..................... B 7

1 reparatör för röntgen- och ljusavdelningen... B 7

1 sjukbärare............................B 4

Forskningsavdelningarna vid Konung

Gustaf V:s jubileumsklinik:

Radiofysiska avdelningen.

1 laborator i radiofysik...................B 26

1 tekniskt biträde för fysiska mätningar......B 7

Svulst? atola giska avdelningen.

1 tekniskt biträde för mikroskopiska prepara
tioner.

..............................B 7

1 kanslibiträde vid avdelningens arkiv........B 7;

5) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 114,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 27,570

Anm.: Ur förestående anslagspost må för helt

budgetår räknat till sjukhusets direktion utgå högst

22,400 kronor och till forskningsavdelningarna vid

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik högst 5,400

kronor.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

..............kronor 193,500

Amri.: Ur förestående delpost må för helt

budgetår räknat till sagda direktion utgå högst

24,000 kronor och till sagda forskningsavdelningar

allenast lön till två städerskor.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis.......kronor 11,300 204,800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................kronor 25,530

Summa förslagsanslag kronor 371,900;

6) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 371,900 kronor;

7) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 253,000 kronor;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

8) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor;

9) — under förutsättning av att avtal mellan Kungl.

Majit och direktionen över serafimerlasarettet träffas örn

statens övertagande från och med den 1 juli 1937 av

lasarettets drift —

a) besluta, att ovannämnda avlöningsreglemente skall

från och med den 1 juli 1937 äga tillämpning å befattningshavare

vid serafimerlasarettet, dock med rätt för

Kungl. Majit att — med iakttagande av vad utskottet

ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll

för den 5 mars 1937 i sådant hänseende föreslagits

meddela erforderliga särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser

;

b) godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Sjukvårdspersonal.

1 inspektionssköterska.................... Bil

2 sjukgymnaster......................... B 9

54 sjuksköterskor......................... B 7

1 fotograf vid röntgenavdelningen...........B 5

1 handräckningsbiträde...................B 2

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare........................ B 14

1 första köksföreståndarinna...............Bil

1 maskinist............................ B10

1 husmoder...........................B 7

1 andra köksföreståndarinna..............B 7

3 förste vaktmästare...................B 7

1 trädgårdsmästare.....................B 7

1 snickare.............................B 7

2 reparatörer...........................B 7

2 förste eldare..........................B 6

3 vaktmästare..........................B 5

1 tvättföreståndarinna....................B 5

3 sjukbärare och gårdskarlar...............B 4

1 kokerska, diet-........................B 1

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

47

Kontorspersonal.

1 syssloman............................B 24

1 bokhållare............................B 15

1 kassör...............................Bil

1 kameralbiträde........................B 8

1 kontorsbiträde.........................B 4;

c) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.............kronor 282,000

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 84,810

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. . » 7,400 » 92,210

3. Avlöningar till övrig icke
ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis..... kronor 645,300

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis

........ » 30,000 » 675,300

4. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Provisoriskt dyr
ortstillägg,

förslagsvis

......kronor 70,090

b. Kompensation åt

vissa befattningshavare

för minskning

av den behållna

inkomsten vid

familjepensioneringens

genomförande,

förslagsvis » 2,500

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

c. Personliga lönetillägg

på grund av

övergångsbestämmelser,

förslagsvis kronor 15,000 kronor 87,590

Summa förslagsanslag kronor 1,137,100;

d) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 1,137,100 kronor;

e) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 1,335,000 kronor;

f) bemyndiga Kungl. Maj:t att taga det under elfte

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. i anspråk för bestridande av

pensioner eller understöd åt vissa befattningshavare vid

serafimerlasarettet samt änkor och barn efter sådana

befattningshavare;

B. att följande motioner, nämligen inom första kammaren:
nr

298 av herr Fr. Ström m. fl.,

nr 299 av herrar O. Wangsen och O. G. Karlsson,

nr 312 av herr Fr. Ström m. fl., och

nr 313 av herr Fr. Ström;

samt inom andra kammaren:

nr 501 av fröken Andersson m. fl.,

nr 502 av herr Nordström i Kramfors m. fl.,

nr 544 av herr Nilsson i Göteborg m. fl.,

nr 556 av fröken Hesselgren m. fl., och

nr 557 av fröken Hesselgren och fru Gustafson,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan under A. hemställt, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Hansén, Nilsson i Landeryd, Pauli,

Larsson i Varberg, Rahmn och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson

i Prästbol, Andersson i Södergård och von Seth.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

49

Reservation

av herr Pauli, som ansett, att utskottet bort, med tillstyrkande av bifall

till de likalydande motionerna 1:313 och II: 557, föreslå riksdagen att

dels under punkten A. 5) godkänna följande avlöningsstat

för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1937/1938:

A vlöningsstat.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

................kronor 194,700

Anm.: Ur förestående — — — två städerskor.

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............kronor 11,300 206,000

Summa förslagsanslag kronor 373,100;

dels under punkten A. 6) till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 373,100 kronor;

dels under punkten A. 9) c) godkänna följande avlöningsstat

för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

3. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis.....kronor 651,300

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ * 30,000 kronor 681,300

Summa förslagsanslag kronor 1,143,100;

dels ock under punkten A. 9) d) till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,143,100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 181.

\

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering jör personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset m. m. jä s. 1 i texten