Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om vissa anslag till kommunala läroverk och privatläroverk jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:190, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om vissa anslag till kommunala läroverk och privatläroverk jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

1

Nr 190.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i

fråga om vissa anslag till kommunala läroverk och

privatläroverk jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

l:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. I

propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Majit (punkten 128 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

angående lönereglering för vissa kommunalt anställda lärare,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 1,250,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 270, under åberopande

av sistnämnda proposition bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga om statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna av sjuårig och de

fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs, icke överstiga 35, och, vad beträffar

de två högsta klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans

styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,

i fråga örn den sjuåriga lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga

lärokursens fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke är

fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande särskilda

skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 100. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma, samt,

i fråga om de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på varje

avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprattas inom densamma;

dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst 72 parallellavdelningar,

där ej Kungl. Majit, efter framställning av överstyrelsen, för särskilt

fall annorlunda bestämmer;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli

1937—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,055,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (1:290), vari hemställts,

att riksdagen må besluta att i samband med beviljande av anslag

för bidrag till kommunala flickskolor anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa utredning huruvida och på vad sätt en femårig

linje kunde anordnas vid de kommunala flickskolorna.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 861,500

kronor. Av sistnämnda belopp beräknas förslagsvis 720,000 kronor belöpa

på bidrag till kommunala flickskolor och förslagsvis 141,500 kronor

på tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid dessa skolor.

Från och med budgetåret 1933/1934 hava gällt vissa restriktiva bestämmelser

rörande inrättande av parallellavdelningar vid kommunala flickskolor.

Dessa bestämmelser innebära i sin nuvarande lydelse i huvudsak, dels

att uppdelning i parallellavdelning må ske i regel först vid ett lärj ungantal

av 36, i stället för tidigare 31, dels ock att statsbidrag må utgå till sammanlagt

högst 65 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning

av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer.

Efter att hava redogjort för innehållet i en av skolöverstyrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1936 gjord framställning om anslag till ändamålet,

har departementschefen för egen del yttrat bland annat följande:

För nästa budgetår ifrågasättes icke någon ändring i de för lärare

vid kommunala flickskolor gällande lönebestämmelserna. Överstyrelsens

föreliggande framställning kan därför helt tagas tid utgångspunkt vid

beräkningen av förevarande anslag för nästa budgetår.

I två hänseenden har överstyrelsen föreslagit ändringar i gällande föreskrifter

rörande uppdelning av årsklass vid de kommunala flickskolorna i

avdelningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

3

Först och främst har överstyrelsen ifrågasatt, att uppdelning av årsklass

i parallellavdelningar skulle, i vad avser de två högsta klasserna av stadium

motsvarande högre flickskola, få äga rum vid ett lärj ungantal överstigande

30 i stället för nu 35. Detta förslag överensstämmer i princip med vad jag

under punkten 130 i 1937 års åttonde huvudtitel och i propositionen nr

271/1937 föreslagit beträffande privatläroverken, respektive de allmänna

läroverken, och biträdes därför av mig.

Vidare har överstyrelsen föreslagit, att årsklass eller avdelning av årsklass

vid kommunal flickskola skulle, då antalet av de lärjungar, som deltaga i

undervisningen i vederbörande ämne, uppgår till eller överstiger 24, efter

medgivande av överstyrelsen kunna under 1 veckotimme i varje ämne

uppdelas i två undervisningsavdelningar vid undervisningen i modersmålet,

tyska, engelska och franska i de klasser av flickskolan, i vilka undervisningen

i nämnda ämnen tager sin början. Detta förslag, som ansluter sig

till vad nu i berörda hänseende gäller vid de allmänna läroverken och de

kommunala mellanskolorna, vill jag tillstyrka.

De nu gällande restriktiva bestämmelserna angående statsunderstöd till

parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola böra i övrigt oförändrade

tillämpas; dock bör det sammanlagda antal parallellavdelningar,

till vilka statsbidrag i allmänhet får utgå, i enlighet med överstyrelsens

förslag höjas från 65 till 72.

Beträffande tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid de kommunala

flickskolorna torde böra för budgetåret 1937/1938 meddelas samma

bestämmelser som nu gälla.

Jag har intet att erinra mot överstyrelsens anslagsberäkningar. Förevarande

anslag bör alltså för nästa budgetår upptagas med ett belopp av

1,055,300 kronor. Anslagshöjningen utgör 193,800 kronor.

Departementschefen har vidare anfört, att Kungl. Majit framdeles

torde böra meddela erforderliga bestämmelser rörande uppdelning av

årsklass vid viss nybörjarundervisning ävensom de föreskrifter i övrigt,

som föranleddes av vad departementschefen anfört.

Till stöd för det i motionen 1:290 framförda yrkandet rörande utredning

örn anordnande av en femårig linje vid de kommunala flickskolorna

har anförts följande:

Vid 1936 års riksdag avgavs en motion, som avsåg att statsbidrag

måtte utgå även till sådana kommunala flickskolor, som anordnade en

femårig lärokurs, byggd på genomgången sjätteklass av sex- eller sjuårig

folkskola. För motionen avgavs följande motivering.

»Vid 1928 års riksdag beslöt riksdagen att upprätta kommunala flickskolor.

Dessa skulle utgöras av sju- eller sexåriga linjer, som byggde

på folkskolans 4:e, respektive 6:e klasser. Erfarenheten har sedan visat,

att den sjuåriga kommunala flickskolan fått en viss frekvens, medan

den sexåriga icke haft några möjligheter. Skälet härtill är uppenbart,

den längre skoltiden av 6 + 6=12 år har avskräckt flickorna och deras

föräldrar. Däremot har ett stort antal flickor sökt sig in i den fyraåriga

realskolan, respektive mellanskolan. En skoltid på sammanlagt

10 år med realexamen som resultat har givit real- och mellanskolorna

en större dragningskraft än den sexåriga flickskolan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

Vid framläggandet av 1927 års skolproposition uttalade dåvarande

departementschefen som sin mening, att ifrågavarande kommunala flickskolor

borde bygga på en genomgången sexårig folkskola och omfatta

5 eller 6 årsklasser. 1927 års skolsakkunniga upptogo också såsom alternativ

en flickskola med fem årsklasser av den anledningen, att enligt

deras mening en flickskola av denna kortare typ bättre än den fyraåriga

realskolan kunde tillgodose de särskilda önskemål i fråga om

flickornas högre undervisning, som våra högre flickskolor velat fylla. De

förmenade alltså, att valet mellan de olika skolformerna skulle i första

hand överlåtas åt vederbörande kommunala myndigheter samt definitivt

bestämmas av Kungl. Majit. Uti sitt utlåtande över sakkunnigförslaget

uttalade också skolöverstyrelsen såsom sin mening, att den

längre skolformen vore förknippad med olägenheter i vissa hänseenden,

exempelvis i ekonomiskt avseende samt i fråga om studietidens förlängning.

Därför ansåg skolöverstyrelsen, att den femåriga typen väl försvarade

sin plats vid sidan av den andra, och förordade dess upptagande

i skolsystemet.

1928 års riksdag beslöt som bekant annorlunda med känt resultat.

Den fyraåriga mellan- eller realskolan lockar, likaså den sjuåriga flickskolan.

Den sexåriga är död. Det är tydligen på det sättet, att för

det stora antal flickor, som avvakta flickskoletidens slut före sitt eller

föräldrarnas avgörande om deras fortsatta utbildning, praktiskt taget ej

ha annat val än den fyraåriga linjen fram till realexamen. Den sexåriga

fiiekskolelinjen avskräcker genom sm längd. Blott ett obetydligt

antal försöker sig på det pedagogiska monstrum, som heter förenad

linje. Men kvar står då som ett önskemål, att det vid sidan av den

sjuåriga flickskolan, som bygger på fyra folkskoleår, finnes en femårig

linje, som bygger på sex folkskoleår. Fastän den fyraåriga realskolelinjen

visade sig mycket lämpligare för flickorna, än mången vågat tro,

skulle dock en femårig flickskola ge det större lugn över arbetet, som

många elever behöva, och samtidigt ge mera av den praktiska utbildning,

som av gammalt och med rätta flickorna ansetts erfordra samt

erhållit uti flickskolan. Det synes därför lämpligt, att det matte medgivas

kommunerna rätt att upprätta femåriga kommunala flickskolor

och för dessa erhålla statsbidrag på samma sätt som för de nuvarande

skolorna.

De femåriga flickskolorna voro uppenbarligen behövliga för alla de

många elever, som av olika skäl först efter genomgången folkskola bli

klara över sin fortsatta utbildning. Dit höra även de elever, som —

där en sådan organisation av flickskolan genomförts — då längre kunde

kvarstanna i sina hem och tillika erhålla en billigare fortsatt skolutbildning.

Det är en avsevärd skillnad på föräldrarnas kostnader för

sina flickor, örn de kunna välja en femårig flickskola i stället för en

sjuårig.»

Över motionen infordrades yttrande av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen

vitsordade, att elevantalet å de sexåriga linjerna av de kommunala

flickskolorna vore jämförelsevis mycket ringa, vilket ock framgick

av en yttrandet bifogad tabell. Överstyrelsen fann även de anförda

skälen för inrättandet av femåriga linjer beaktansvärda. Överstyrelsen

förmenade dock, att det skulle leda till svårigheter, örn den samläsning,

som förekommer mellan de nuvarande sex- och sjuåriga linjerna, skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190. 5

utsträckas till även en femårig linje. Farhågan är omotiverad. En

femårig linje komme givetvis att helt ersätta den sexåriga. Linjerna

vid flickskolan bleve dels en femårig, som byggde på en sexårig folkskola,

och dels en sjuårig, som byggde på fyra år i folkskolan.

Överstyrelsen uttalade tillika den farhågan, att med en fristående

femårslinje skulle förverkligandet av den kommunala flickskolans hittillsvarande

bildningsmål måhända komma att äventyras. Givetvis borde

en sådan femårslinje helst blott inrättas, där den kunde göras till en

fristående linje. Den samläsning, som för närvarande existerar mellan

de sju- och sexåriga linjerna, har knappast manat till efterföljd. För

landsbygdens ungdom och många i städerna vore en fristående femårig

linje ett utmärkt alternativ till den fyraåriga kommunala mellanskolan.

Att en sådan femårslinje ej skulle kunna förverkliga flickskolans bildningsmål

tyckes vara en oberättigad farhåga. Mellanskolan och flickskolan

ge sina elever ungefär samma möjligheter för fortsatt utbildning,

mellanskolan tillika utan särskilda kompletteringar, i vad det

gäller inträde å gymnasiet. Att en femårig lärokurs, som bygger på

sexårig folkskola, borde ge mera än en fyraårig i form av en mellanskola,

borde anses rimligt. När redan nu mellanskolan och flickskolan

ge sina avgående elever en ungefärligen likvärdig utbildning, borde en

utöver mellanskolans tid med ett år förlängd skolutbildning kunna ge

detsamma, även örn arbetstakten möjligen vore långsammare och något

mera tid användes för inhämtandet av praktiska färdigheter av olika

slag. Den kommunala flickskolans bildningsmål bringas säkerligen icke

i någon som helst fara.

Överstyrelsen uttalar också vissa farhågor för att svårigheter skulle

yppa sig på grund av den föreskrivna differentieringen på en teoretisk

och en praktisk utbildningslinje. Härtill kan anmärkas, att denna differentiering

icke är föreskriven. Den synes förefinnas blott vid ett

mindre antal skolor.

Den nuvarande organisationen kräver efter allt att döma en grundlig

eftersyn. Överstyrelsen har själv förmenat, att en överarbetning av

gällande stadga för kommunala flickskolorna erfordrades. En blott formell

översyn är ej tillräcklig. Organisationen borde ur olika synpunkter

omprövas. I det sammanhanget kunde motionärens förslag örn en femårig

linje prövas och utgestaltas.

Utskottet har i annat sammanhang givit sin anslutning till ovanberörda

förslag örn begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdelningar

vid de allmänna läroverken. Mot Kungl. Maj:ts förslag om vidtagande

av liknande åtgärder vid de kommunala flickskolorna har utskottet,

som i det följande biträder motsvarande, de kommunala mellanskolorna

och privatläroverken berörande förslag, intet att erinra. Även

i övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår det ovannämnda, motionsvis framställda yrkandet, vill utskottet

i likhet med motionären erinra örn att utskottet vid 1936 års

riksdag till behandling förehade motioner örn anvisande av anslagsmedel

till bidrag till kommunala flickskolor, som anordnat en femårig

lärokurs. Utskottet yttrade viii detta tillfälle, att utskottet icke ville

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

förneka, att beaktansvärda skäl anförts till stöd för förslaget. Ett bifall

till motionerna skulle nödvändiggöra omarbetande av gällande stadga

och undervisningsplaner för dessa läroanstalter. Svårigheter för undervisningens

anordnande kunde tänkas uppstå, örn den föreslagna nya

linjen skulle giva samma bildningsresultat som de nuvarande linjerna.

Gällande undervisningsplaner vore vidare byggda på samläsning mellan

de båda nuvarande linjerna. Ett inordnande av även en femårig linje

i denna samläsning kunde antagas medföra vissa svårigheter, och ett

inskränkande av samläsningen komme att medföra ökade kostnader för

det allmänna. Med hänsyn härtill och då skolöverstyrelsen förklarat

sig hava för avsikt att inom en snar framtid verkställa en överarbetning

av gällande stadga för de kommunala flickskolorna och i samband

härmed också till prövning upptaga frågan örn vissa ändringar i den

kommunala flickskolans organisation, hemställde utskottet, att motionerna

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, vilket också

blev riksdagens beslut.

Enligt vad utskottet inhämtat, pågår för närvarande inom överstyrelsen

den revision av ifrågavarande stadgebestämmelser, som överstyrelsen,

då den föreliggande frågan senast prövades av riksdagen, hade för

avsikt att verkställa. Med hänsyn härtill och i konsekvens med den

ståndpunkt, som i ärendet intogs av 1936 års riksdag, kan utskottet,

som ej finner det tillrådligt, att riksdagen genom något sitt uttalande

föregriper nämnda utredning, icke biträda motionen 1:290 utan hemställer,

att den icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga

om statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid

kommunal flickskola gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i

kommunal flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna

av sjuårig och de fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs,

icke överstiga 35 och, vad beträffar de två högsta

klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans styrelse

i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall må statsbidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

inom varje årsklass, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början, i fråga om den sjuåriga

lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga lärokursens

fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

7

det icke är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens

beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30

lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan

ny avdelning upprättas inom densamma, samt, i fråga

om de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas

inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt

högst 72 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit,

efter framställning av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda

bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den

1 juli 1937—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid

kommunala flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 1,055,300 kronor;

II. att herr Sjödahls ovannämnda motion (I: 290) icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.

Kungl. Majit har (punkten 128 av ovannämnda statsrådsprotokoll för

den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

angående lönereglering för vissa kommunalt anställda lärare, som

kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938 till

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 1,800,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 270 föreslagit riksdagen

att

dels besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga om statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola

gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

mellanskola, må, vad beträffar skolans tre lägre årsklasser, icke överstiga

35 och, vad beträffar skolans högsta årsklass, icke överstiga 30,

såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda

antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

Utskottet.

bidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,

i fråga om skolans tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där

det icke är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande

särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom

densamma, samt, i fråga örn skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas

inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst

119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning av överstyrelsen,

för särskilt fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937

—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer, dock med iakttagande av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet anfört rörande tillfällig löneförbättring

åt lärare i manlig slöjd;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,595,400 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär — frånsett ändringar i gällande grunder

för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar och ökning av det

antal parallellavdelningar, till vilka statsbidrag må utgå — upphävande

från och med budgetåret 1937/1938 av de restriktiva bestämmelser, vilka

från och med budgetåret 1933/1934 gällt i fråga om undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor och vilka av 1936

års riksdag begränsats till att avse endast den manliga slöjden, i anledning

varav även tillfällig löneförbättring föreslagits skola utgå utan den

nu gällande begränsningen i fråga örn lärare i manlig slöjd.

Det av Kungl. Majit för nästa budgetår beräknade anslaget, 1,595,400

kronor, innebär en höjning med 140,900 kronor, till större delen förorsakad

av en ökning av antalet kommunala mellanskolor.

Vad sålunda föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran,

och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga

örn statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid

kommunal mellanskola gälla:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

9

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i

kommunala mellanskola må, vad beträffar skolans tre lägre

årsklasser, icke överstiga 35 och, vad beträffar skolans högsta

årsklass, icke överstiga 30, såvida icke skolans styrelse

i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall må statsbidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

inom varje årsklass, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början, i fråga om skolans

tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke

är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande

särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning inom årsklassen, innan

ny avdelning upprättas inom densamma, samt, i fråga om

skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar komma på varje

avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas

inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt

högst 119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Maj:t, efter

framställning av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda

bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

den 1 juli 1937—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen

vid kommunala mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer,

dock med iakttagande av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden folden

5 mars 1937 anfört rörande tillfällig löneförbättring

åt lärare i manlig slöjd;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

mellanskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 1,595,400 kronor.

3:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Kungl.

Majit har (punkten 130, sid. 358—362 i omförmälda statsrådsprotokoll

för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den av

1933 års riksdag beslutade ändringen ifråga örn tjänstgöringsskyldighet flir

ämneslärare vid statsunderstött privatläroverk och rätt till uppdelning

av årsklass i parallellavdelning vid sådant läroverk skall äga tillämp
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

Utskottet.

ning jämväl för budgetåret 1937/1938, dock med iakttagande ej mindre

att uppdelning av årsklass i parallellavdelningar må efter skolöverstyrelsens

medgivande i varje särskilt fall ske under villkor att beträffande

stadium, motsvarande gymnasium, flickskolas två högsta klasser samt

realskolas högsta klass, minst 30 och beträffande stadium, motsvarande

flickskolas och realskolas övriga klasser, minst 35 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom

densamma, än även att statsbidrag må utgå till sammanlagt högst 236

parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk; dels

ock till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 535,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Fr.

Ström (1:151) och den andra inom andra kammaren av herr S. Cruse

m. fl. (11:313), vari hemställts, att riksdagen i samband med beviljandet

av anslag till privatläroverken måtte i skrivelse till Kungl. Majit

uttala sig för att Kungl. Majit, med beaktande av den vid Stockholms

samgymnasium bedrivna aftonundervisningen, måtte utöver nu utgående

understöd å 8,500 kronor tilldela sagda läroanstalt ett ytterligare understöd

å 2,000 kronor.

I fråga om motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet

hänvisas till motionen 1:151.

Nu gällande, sedan budgetåret 1933/1934 tillämpade restriktiva bestämmelser

rörande inrättandet av parallellavdelningar vid förevarande

samt de under nästföljande två punkter omförmälda enskilda läroanstalter,

innebära huvudsakligen dels, att uppdelning i parallellavdelningar

av årsklass efter skolöverstyrelsens medgivande i varje särskilt fall må ske

blott under förutsättning, att, vad angår stadium, motsvarande gymnasiet,

minst 30, (förut 25) och beträffande stadium, motsvarande högre

flickskola samt realskola, minst 35 (förut 30) lärjungar komma på varje

avdelning inom årsklassen, dels ock att statsbidrag må utgå endast till

sammanlagt ett visst begränsat antal parallellavdelningar, för närvarande

236.

De av Kungl. Majit ifrågasatta ändringarna i gällande bestämmelser

rörande det minsta elevantal, som vid privatläroverken får konstituera

rätt till uppdelning av årsklass i parallellavdelningar, vilka ändringar

ansluta sig till vad i motsvarande hänseenden enligt det förut sagda av

Kungl. Majit ifrågasatts och av utskottet tillstyrkts för de kommunala

flickskolornas del, hava icke givit utskottet anledning till erinran. De

av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna, utmynnande i en

anslagshöjning av 1,500 kronor, förutsätta härutöver ändrade föreskrif
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

11

ter rörande uppdelning av klass vid undervisningen i vissa läroämnen

av samma innebörd som enligt det ovanstående ifrågasatts beträffande

de kommunala flickskolorna. Utskottet biträder ifrågavarande anslagsberäkningar.

Vad det motionsvis framställda yrkandet beträffar, har utskottet den

största förståelse för den undervisningsform, motionärerna önska stödja.

Enligt utskottets mening ankommer det emellertid närmast på Stockholms

stad att, därest så skulle visa sig erforderligt, träda hjälpande

emellan. Utskottet, som redan av denna anledning icke kan biträda

motionerna, vill även fästa uppmärksamheten på att ärendet icke varit

föremål för Kungl. Maj:ts prövning i samband med beräkningen av

förevarande anslag för nästa budgetår, vilket varit påkallat för vinnande

av en önskvärd överblick av de konsekvenser, som kunna följa på ett

bifall till motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Ströms och herr Cruses m. fl.

ovannämnda motioner (I: 151 och II: 313),

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

ifråga örn tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare

vid statsunderstött privatläroverk och rätt till uppdelning

av årsklass i parallellavdelning vid sådant läroverk

skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1937/1938,

dock med iakttagande ej mindre att uppdelning av årsklass

i parallellavdelningar må efter skolöverstyrelsens

medgivande i varje särskilt fall ske under villkor att beträffande

stadium, motsvarande gymnasium, flickskolas

två högsta klasser samt realskolas högsta klass, minst

30 och beträffande stadium, motsvarande flickskolas

och realskolas övriga klasser, minst 35 lärjungar komma

på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma, än även att statsbidrag må

utgå till sammanlagt högst 236 parallellavdelningar vid

samtliga statsunderstödda privatläroverk;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 535,500 kronor.

4:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkten 131, sid. 362—364 av omförmälda statsrådsprotokoll

av den 4 januari 1937) vilket innebär en anslagsminskning

med 147,000 kronor, får utskottet, som under punkten 3:o) här

ovan tillstyrkt, att gällande restriktiva bestämmelser rörande tjänst
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

göringsskyldighet för ämneslärare och rätt till uppdelning i parallellavdelningar

med vissa jämkningar utsträckas att gälla för ännu ett

budgetår, hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1937/1938;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,479,000

kronor.

5:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkten 132, sid. 364 och 365 av sistberörda

statsrådsprotokoll), vilket innebär en anslagsökning med 1,900 kronor,

får utskottet — under hänvisning till vad under nästföregående punkt

anmärkts — hemställa,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 77,300 kronor.

Stockholm den 30 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,

Pauli, Holmström och Rahmn; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Norling, Holmdahl, Danielsson,

Erlander och Hansson i Rubbestad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

13

Reservation

vid punkt l:o) (Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor)

av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Anderson i

Råstock, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna och Erlander, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har---riksdagens beslut.

Utskottet finner den i motionen berörda frågan vara av den vikt, att

den bör komma under noggrant övervägande i samband med den revision

av gällande stadga för kommunala flickskolor, som enligt vad i

ärendet upplysts pågår genom överstyrelsens försorg. På grund härav

vill utskottet föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning

och förslag, huruvida och på vad sätt femårig linje må kunna anordnas

vid kommunala flickskolor.

Under åberopande---hemställer utskottet,

I. att riksdagen--- 1,055,300 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av herr Sjödahls ovannämnda

motion (I: 290), hos Kungl. Maj:t anhålla om

utredning och förslag, huruvida och på vad sätt femårig

linje må kunna anordnas vid kommunala flickskolor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:470 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställningar i fråga om vissa anslag till kommunala läroverk och privatläroverk. s. 1 i texten