Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m.

1937-05-30 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:191, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

1

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkten 116 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition,

angående omorganisation av Chalmers tekniska institut, som

kan varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 306,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 61,500 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 52,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Stipendier m. m. ett reservationsanslag

av 2,400 kronor;

dels ock till Chalmers tekniska högskola m. m.: Utrustning av nybyggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i nämnda statsverksproposition under utgifter

för kapitalökning (bilaga 7, punkt 10 av sagda statsrådsprotokoll) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938

dels till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. vid Chalmers tekniska högskola ett reservationsanslag av 500,000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 191.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

dels ock till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 268, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att från och med den 1 juli 1937 Chalmers tekniska instituts

högre avdelning skall ombildas till en teknisk högskola, benämnd

Chalmers tekniska högskola, samt Chalmers tekniska instituts lägre avdelning

ombildas till ett tekniskt gymnasium, benämnt tekniska gymnasiet

i Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i ovannämnda statsrådsprotokoll för den 5 mars 1937

angivit,

dels godkänna i nämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning

för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1937/1938;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen personalförteckning

för det tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den

1 juli—den 31 december 1937;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen personalförteckning

för det tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den

1 januari—den 30 juni 1938;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för

Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för

det tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1 juli

— den 31 december 1937;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för

det tekniska gymnasiet i Göteborg att tillämpas under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 286,300 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 60,500 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 56,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,400 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

3

dels till Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad för

fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 80,000 kronor;

dels till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig överensstämmelse

med av i statsrådsprotokollet för den 5 mars 1937 omnämnda

1934 års sakkunniga avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens

uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda utredningar

kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/1938 under

Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 500,000 kronor;

dels ock till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig överensstämmelse

med av 1934 års sakkunniga avgivet förslag eller den ändrade

plan för byggnadens uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn

till gjorda utredningar kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/

1938 under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

300,000 kronor.

I ovannämnda proposition nr 268 har departementschefen inledningsvis

anfört bland annat:

Det är min avsikt att till prövning nu skulle upptagas frågan angående

omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till en

teknisk högskola. Tidpunkten synes mig nämligen vara inne för fattande av

ett principbeslut i ämnet. Frågan örn den högre avdelningens ombildning

till en teknisk högskola är av den natur, att densamma icke i ett sammanhang

i alla sina detaljer nu kan bringas till ett avgörande. Men själva

huvudfrågan om högskoleblivandet måste först föreligga för att grunden

skall vara given för organisationens framtida successiva utformning. På

grund härav kommer jag i det följande att med frånseende av detaljförslag

allenast beröra huvuddragen i den blivande organisationen. Ett första steg

i riktning mot institutets ombildning till teknisk högskola togs vid 1936 års

riksdag, då riksdagen i proposition nr 135 fick sig förelagd frågan angående

den högre tekniska skeppsbyggeriundervisningens ordnande och i samband

därmed frågan örn anvisande av medel för påbörjande av en nybyggnad för

fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Riksdagen biföll Kungl. Majits genom nämnda proposition framställda förslag

(skrivelse nr 215/1936).

Förutom det av mig ovan omnämnda principbeslutet i omorganisationsfrågan

är det min avsikt att tillstyrka anvisande av medel till den blivande

högskolans utbyggnad. I sådant avseende gäller det beviljande av anslag

dels till fortsatta arbeten å nybyggnaden för skeppsbyggeriavdelningen, dels

ock till en nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, vilken

1934 års sakkunniga ansågo främst böra upptagas på byggnadsprogrammet,

sedan fackavdelningen för skeppsbyggeri fått sin lokalfråga löst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

I samband med ovannämnda frågor Ilar det synts mig, att det sedan

någon tid tillbaka aktuella spörsmålet angående Chalmerska institutets

lägre avdelnings ombildning till ett tekniskt gymnasium bör bringas till

avgörande. Denna fråga torde nu vara mogen för sin lösning och ett beslut

i antydda riktning skulle även medföra ett underlättande av lösandet av

omorganisationsfrågan för den högre avdelningen.

Under kap. 1 har departementschefen därefter behandlat frågan örn

Chalmers tekniska instituts högre avdelnings omorganisation

till en teknisk högskola ävensom i samband därmed stående

anslagsfrågor, bland annat rörande omförmälda byggnadsföretag.

Organisationsfrågan. I detta ämne föreligger ett av 1934 års

sakkunniga den 12 november 1935 framlagt betänkande och förslag ävensom

en den 30 december 1935 avgiven promemoria, innefattande en

komplettering i viss del av de sakkunnigas i betänkandet intagna förslag.

Över de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av ett flertal

myndigheter och sammanslutningar.

Vidare hava styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska

institut i gemensam skrivelse den 9 november 1936 uppdragit vissa

grundlinjer för den framtida organisationen av den högre tekniska

undervisningen.

Beträffande innehållet i den sålunda föreliggande utredningen hänvisas

— i den mån detsamma ej framgår av det nedanstående — till

propositionen.

I fråga örn den ifrågasatta omorganisationen av högre avdelningen

har departementschefen för egen del anfört:

Enligt vad som framgår av det vid propositionen nr 135/1936 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet, framhöll jag vid anmälan av Chalmers tekniska

instituts anslagsfrågor för budgetåret 1936/1937 att jag icke ansåg det

möjligt att till 1936 års riksdag framlägga ett förslag om definitivt principbeslut

rörande omorganisation av institutets högre avdelning till en teknisk

högskola. Jag fann nämligen 1934 års sakkunnigas omorganisationsförslag

böra underkastas fortsatt bearbetning och utredning, innan ett dylikt förslag

kunde underställas riksdagen. Samtidigt ställde jag emellertid i utsikt,

att den ytterligare utredning och bearbetning av ämnet, som jag ansåg erforderlig;

skulle kunna förebringas inom sådan tid, att frågan kunde bliva

föremål för 1937 års riksdags avgörande.

Det samarbete till frågans klargörande och lösning, som åvägabragts

mellan styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut

och vilket tagit sig uttryck i styrelsernas ovan omförmälda gemensamma

skrivelse till Kungl. Maj:t, har enligt mitt förmenande i hög grad bidragit

till ett klargörande av det föreliggande problemet. De av styrelserna uppdragna

riktlinjerna för ordnandet av den högre tekniska undervisningen och

dess framtida utveckling giva en god utgångspunkt för de här föreliggande

frågornas bedömande. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar den vilja

till samgående mellan de två undervisningsanstalternas ledningar, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

5

manifesterat sig i den gemensamma framställningen, och jag förutsätter, att

det i utsikt ställda samarbetet mellan läroanstalterna också för framtiden

kommer att bidraga till underlättandet av ställningstagandet från statsmakternas

sida till de svåra frågor, som beröra den högre tekniska undervisningens

ändamålsenliga ordnande.

Redan förra året var jag i tillfälle att framhålla, att en i stort sett enhällig

uppfattning råder om att Chalmerska institutets högre avdelning bör

ombildas till högskola. Efter ytterligare övervägande av berörda spörsmål

är jag beredd att utan vidare förbehåll ansluta mig till denna uppfattning.

I realiteten har avdelningen redan länge gjort tjänst såsom en teknisk högskola,

i det att därifrån utexaminerade ingenjörer i praktiken ansetts fullt

jämförbara i kompetenshänseende med de från tekniska högskolan i Stockholm

utgångna ingenjörerna. Det synes då skäligt att giva läroanstalten

den formella bekräftelse härpå, som ligger i dess förklarande för högskola.

En dylik åtgärd innebär givetvis även något annat än denna formalitet;

den medför förpliktelsen att förbättra läroanstaltens utrustning med lärarkrafter

och laboratorier m. m. på ett sådant sätt, att de nuvarande svårigheterna

för en högskolemässig undervisnings och forsknings bedrivande

avlägsnas. Jag anser i likhet med de sakkunniga instanser, som uttalat sig

i ämnet, att statsmakterna böra påtaga sig denna förpliktelse till den högre

tekniska utbildningens fromma och med hänsyn till dess utomordentliga

betydelse för vårt lands ekonomiska liv.

Vad beträffar den nya högskolans organisation skulle

den enligt de sakkunnigas förslag omfatta fyra fackavdelningar i stället för

nu sex. Fackavdelningama för husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi

skulle nedläggas och undervisningen i dessa fack helt koncentreras

till tekniska högskolan i Stockholm.

De fackavdelningar, som enligt de sakkunnigas mening borde vara företrädda

i Göteborg, skulle vara för maskinbyggnad, skeppsbyggeri, elektroteknik

samt väg- och vattenbyggnad. Fackskolan för skeppsbyggnad vid

tekniska högskolan i Stockholm skulle nedläggas. Inom de tre övriga fackavdelningarna,

vilka de sakkunniga ansett böra vara företrädda såväl i Stockholm

som i Göteborg, skulle viss av de sakkunniga föreslagen differentiering

av undervisningen åvägabringas. Läroanstalternas styrelser hava i sin

nyssberörda framställning anslutit sig till samma uppfattning beträffande

undervisningens omfattning inom sistnämnda fackavdelningar, under framhållande

tillika, att likartad undervisning dock givetvis borde bibehållas

i de ämnen och i den utsträckning, som krävdes för att giva de blivande

ingenjörerna nödiga allmänna kunskaper inom var och ens speciella fack.

Vid den prövning, jag ägnat den förevarande frågan, har jag funnit, att

de sakkunniga framlagt bärande skäl för att fackavdelningar för maskinbyggnad,

elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad måste finnas såväl

vid tekniska högskolan i Stockholm som vid den nya tekniska högskolan

i Göteborg. Fackavdelningen för maskinbyggnad representerar nämligen

ett grundläggande gebit av hela ingenjörsutbildningen, fackavdelningen för

elektroteknik ett område, som på grund av elektricitetens fortsatta landvinningar

inom olika delar av samhällslivet är i behov att tillgodoses med

fackutbildade ingenjörer i sådan utsträckning, att utbildningsmöjligheter

måste förefinnas vid två högskolor, samt fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

ett fack, diir efterfrågan på ingenjörer till följd av utveek
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

lingen inom detta speciella område alltjämt varit stadd i stigande och icke

kan tillgodoses, därest utbildningsmöjligheterna begränsas.

Jag anser det alltså stå utom allt tvivel, att ifrågavarande tre fackavdelningar

böra finnas såväl i Stockholm som i Göteborg.

Vad angår fackavdelningen för skepp sby g g nåd har redan förra årets riksdag

fattat beslut örn koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen

till Göteborg. Jag återkommer i det följande till frågan om organiserandet

av den undervisning i skeppsbyggnad, som hittills bedrivits vid

tekniska högskolan i Stockholm.

Vidkommande härefter de sakkunnigas förslag om nedläggandet av institutets

fackavdelningar för husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi

har jag i det föregående1 lämnat en utförlig redogörelse för de i ärendet

hörda myndigheternas m. fl. uppfattning i ämnet. Starka gensagor hava

härvid rests mot de sakkunnigas förslag i berörda delar. Jämväl styrelserna

för tekniska högskolan och institutet hava i sin skrivelse av den 9 november

193G anfört skäl mot vidtagande av en dylik åtgärd.

Det torde vara ofrånkomligt att redan nu taga ställning till det viktiga

spörsmålet örn kemiundervisningens ordnande. De sakkunniga hava otvivelaktigt

rätt i att, därest kemiundervisningen bibehålies vid båda högskolorna,

någon möjlighet till differentiering av undervisningen — såsom i viss

mån visat sig möjligt att åstadkomma inom övriga fackavdelningar — här

ej låter sig göra. De kemiska fackavdelningarna skulle därför få en i stort

sett likartad karaktär. Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle vidare, om

krav på specialprofessurer inom kemiens olika tekniska tillämpningsområden

— vilket vore att förvänta — uppställdes från båda de kemiska fackskolorna,

ett tillgodoseende av sådana krav komma att ställa sig synnerligen

dyrbart för statsverket. Slutligen framhålla de sakkunniga till stöd

för sitt förslag, att kemiundervisningen vid tekniska högskolor i högre grad

än annan teknisk undervisning är likartad med den vid universiteten meddelade

och att det därför ej sällan hände, att sådana studerande, som vid

universiteten ägnade sig åt kemi såsom huvudämne, sedermera komme att

finna sin utkomst inom industrien.

I de över sakkunnigförslaget avgivna yttrandena har med skärpa framhållits

betydelsen för landets ekonomi av den kemisk-tekniska högskoleutbildningen.

Vissa av myndigheterna hava påvisat, att de kemiska facken

redan hava och alltmer få ökad betydelse för stora delar av övriga discipliner

vid en teknisk högskola, varför allvarliga olägenheter skulle uppstå

för högskolan i Göteborg, därest kemifackskolan där komme att nedläggas.

En koncentrering till Stockholm av kemiundervisningen skulle — med det

alltjämt ökade antal studerande, som ägnade sig åt detta fack — medföra

en överbelastning för lärarkrafterna vid tekniska högskolan, vilka härigenom

helt komme att undandragas från forskningsuppgifter. Det vore

också att förvänta, att laboratorieutrymmena i Stockholm -—- även efter

den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av desamma — snart nog

skulle visa sig otillräckliga och nybyggnader bliva erforderliga. Härigenom

skulle det av de sakkunniga angivna besparingssyftet med kemiavdelningens

nedläggande i Göteborg bliva helt illusoriskt. Vidare framhålles, att därest

kemiska specialprofessurer skulle visa sig erforderliga, desamma — med

deras karaktär av forskningsprofessurer — givetvis ej skulle dubbleras utan

knytas till den av högskolorna, där förutsättningar förefunnes, att de kom
-

1 Sid. 24 f. i statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

me till verkligt gagn. Härjämte upplyses, att endast undantagsvis industriens

behov av kemister rekryterats från universiteten, då de akademiska

studierna hade en inriktning, som icke utbildade för anställningar i fabriksdriften.

För egen del finner jag de skäl, som anförts mot den kemiska fackskolans

nedläggande i Göteborg, vara så vägande, att jag icke anser mig kunna

biträda de sakkunnigas förslag i denna del. Det är givetvis vanskligt att

bedöma den framtida tekniska utvecklingen, men allt tyder dock för närvarande

på att de kemiskt-tekniska disciplinerna ej blott komma att bibehålla

sin nuvarande centrala betydelse inom den högre tekniska undervisningen

utan även utvecklas i sådan grad, att det kan betecknas såsom föga

förutseende att nu vidtaga åtgärder, som äro ägnade att hämma utvecklingen

på detta för hela vår folkförsörjning så viktiga område. Ett flyttande

av kemiundervisningen från Göteborg till Stockholm skulle, såsom av .de

sakkunnigas utredning framgår, icke medföra några besparingar i årliga

driftskostnader. Däremot medför ett bibehållande av den kemiska fackavdelningen

i Göteborg, att de sakkunnigas tanke att omändra den nuvarande

kemibyggnaden till elektroteknisk fackskola icke låter sig realisera.

Några kostnadsberäkningar för uppförande av en nybyggnad för den elektrotekniska

fackavdelningen hava de sakkunniga från sina utgångspunkter

icke funnit anledning verkställa. Enligt av institutet tidigare uppgjorda

approximativa kostnadskalkyler skulle en dylik byggnad draga en kostnad

av omkring 1,500,000 kronor. Med hänsyn till att ombyggnaden av kemibyggnaden

i Göteborg för inrymmande av den elektrotekniska fackavdelningen

enligt de sakkunnigas beräkningar skulle medföra en utgift av

150,000 kronor och tillbyggnaden av kemifackskolan i Stockholm en kostnad

av 625,000 kronor eller sammanlagt inemot 800,000 kronor, inträder

alltså en ökning i engångsutgifter med i runt tal 700,000 kronor vid kemifackskolans

bibehållande i Göteborg. Denna kostnadsökning är ägnad att

ingiva betänkligheter. Jag anser likväl, att nämnda fackskolas bevarande

vid den nya högskolan är så angeläget, att jag icke tvekar att förorda.en

sådan lösning. Kemifackskolans avlägsnande skulle enligt min uppfattning

innebära en åtgärd, som med all sannolikhet måste bliva till nackdel såväl

för den nya högskolan som för den högre tekniska undervisningen i dess

helhet.

Vad härefter angår de sakkunnigas förslag örn nedläggandet av fackavdelningen

för husbyggnad vid Chalmers tekniska institut har jämväl

detta förslag mött invändningar från åtskilliga håll. Särskilt har framhållits

önskvärdheten av bibehållande av arkitektutbildning i Göteborg med hänsyn

till västra Sveriges ur klimatologiska, geologiska och andra synpunkter

säregna förhållanden. Härjämte har framhållits, att den besparing, som

vore att påräkna genom avdelningens nedläggande och vilken icke vore av

någon mera betydande storlek, icke stöde i rimligt förhållande till de nackdelar,

den ifrågasatta åtgärden skulle medföra. Styrelserna för tekniska högskolan

och institutet hava i sin skrivelse av den 9 november 1936 även framhållit,

att vissa svårigheter föreligga för att i nämnvärd grad för närvarande

öka antalet per är intagna studerande i arkitekturavdclningen vid tekniska

högskolan.

Ehuru starka skäl anförts mot fackavdelningens nedläggande, synes mig

denna fråga ännu icke hava blivit utredd på sådant sätt, att det nu är

möjligt för mig att definitivt taga ställning i frågan. Den under senare år

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

starkt stegrade byggnadsverksamheten inom landet har utan tvivel skapat

ett ökat behov av väl utbildade fackmän på detta område. Huruvida tekniska

högskolan i Stockholm är i stånd att i full utsträckning tillgodose

ifrågavarande behov har den föreliggande utredningen icke till fullo ådagalagt.

Jag anser därför ytterligare utredning på denna punkt erforderlig, innan

slutligt avgörande kan träffas, huruvida en arkitekturfackavdelning bör

inrymmas i den nya högskolan i Göteborg eller icke. I avvaktan på denna

ytterligare utredning — vilken torde böra verkställas av styrelserna för de

två högre tekniska läroanstalterna — synes husbyggnadsfackskolan i Göteborg

tillsvidare böra bibehållas i sin nuvarande organisation.

I detta sammanhang får jag återkomma till frågan om organiserandet av

de delar av den nu vid tekniska högskolans avdelning för skeppsbyggeri

förekommande undervisningen, som alltjämt synas böra bibehållas vid

nämnda högskola. I propositionen nr 135/1936 framhöll jag, att jag härvid

närmast åsyftade ämnena flygteknik och hydrodynamik.

Styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut hava

i sin ovanberörda skrivelse den 9 november 1936 framlagt förslag om bibehållande

av fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan,

eventuellt med namnet ändrat till fackavdelning för luftfart och sjöfart.

Undervisningen inom denna fackavdelning och fackavdelningen för skeppsbyggeri

i Göteborg skulle differentieras så, att inom sistnämnda fackavdelning

skulle meddelas undervisning i fartygskonstruktion och skeppsbyggeri

i trängre bemärkelse, medan fackavdelningen i Stockholm skulle erhålla en

mera maskin- och driftsteknisk inriktning. Styrelserna hava vidare gjort*

gällande, att den besparing i årliga driftkostnader, som vore att förvänta

genom ett nedläggande i enlighet med de sakkunnigas förslag av skeppsbyggnadsfackavdelningen

i Stockholm, icke kunde beräknas till högre belopp

än högst 15,000 kronor för år.

Marinförvaltningen, som granskat ifrågavarande förslag ur synpunkten

av mariningenjörernas utbildning, har visserligen tillstyrkt den föreslagna

differentieringen i undervisningen mellan högskolorna i Stockholm och

Göteborg, men ansett differentieringen i mariningenjörsutbildningen böra

inskränkas huvudsakligen till fjärde årskursen. En på så sätt genomförd

differentiering syntes även ämbetsverket lämplig med hänsyn till andra

skeppsbyggnadsingenjörer än mariningenjörer.

Ehuru styrelsernas ifrågavarande uppslag till ordnandet av undervisningen

på förevarande område i Stockholm måhända kan innebära en tanke,

vars realiserande skulle vara att förorda, synes mig denna fråga ännu icke

vara i detalj så bearbetad, att jag nu är beredd att taga ställning till densamma.

Såsom jag under punkten 108 i årets åttonde huvudtitel framhållit,

förväntar jag, att tekniska högskolan inkommer med detaljerat förslag till

omläggning i fråga om härvarande skeppsbyggeriavdelning och till densamma

knutna lärarkrafter, som må påkallas av de planerade och redan

igångsatta anordningarna för skeppsbyggeriavdelningen vid Chalmers tekniska

institut. Sedan dylikt förslag inkommit, torde frågan böra underställas

ett kommande års riksdag.

Jag övergår härefter till frågan örn tidpunkten för Chalmers tekniska

instituts övergång till högskola. 1934 års sakkunniga hava

framhållit, att innan nybyggnader i Göteborg för fackavdelningarna

för skeppsbyggeri och för väg- och vattenbyggnad blivit färdigställda,

institutet enligt de sakkunnigas uppfattning icke kunde anses hava

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

9

fått den utrustning, att läroanstalten skulle kunna erhålla samma ställning

som en teknisk högskola. Ifrågavarande nybyggnader beräknades av de

sakkunniga kunna tagas i bruk med början av läsåret 1938—1939. Med

anledning härav hava de sakkunniga föreslagit, att institutets övergång till

högskola skulle äga rum från och med ingången av budgetåret 1938/1939.

Enligt de sakkunnigas premisser skulle — då något anslag för nybyggnad

för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad icke äskades av 193G

års riksdag och alltså färdigställandet av denna byggnad, därest medel av

innevarande års riksdag beviljas för ändamålet, icke kan förväntas förrän

tidigast hösten 1939 — institutets högskoleblivande komma att uppskjutas

till ingången av budgetåret 1939/1940. Jag kan icke finna tillräckliga skäl

föreligga för ett dylikt uppskov. Utan att underskatta de sakkunnigas

motiv för att högskoleförklarandet skulle göras beroende av vissa laborationslokalers

färdigställande anser jag likväl den utbildning, som redan nu

meddelas vid den högre avdelningen av Chalmers tekniska institut, vara

av den gedigna kvalitet, att avdelningen bör kunna få den ställning av

högskola, den ehuru ej formellt dock redan nu i realiteten innehar, från

och med ingången av budgetåret 1937/1938. Därest det av mig förordade

förslaget till den nya högskolans organisation vinner riksdagens bifall, kommer

högskolan under de närmaste åren successivt att utvecklas både med

avseende å lokaler och lärarkrafter för att inom snar framtid, kunna fylla

sin uppgift såsom teknisk högskola fullt jämställd med tekniska högskolan

i Stockholm. Någon risk synes mig ej föreligga, att de från den nya

högskolan under de närmaste åren utexaminerade ingenjörerna skulle bliva

sämre utrustade än deras kamrater, som genomgått tekniska högskolan i

Stockholm.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag sålunda

förordat i fråga om tidpunkten för Chalmers tekniska instituts högre avdelnings

övergång till teknisk högskola, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att meddela beslut i ämnet.

I detta sammanhang får jag föreslå, att den nya tekniska högskolan

erhåller benämningen Chalmers tekniska högskola. En konsekvens härav

torde böra bliva, att den nuvarande tekniska högskolan benämnes tekniska

högskolan i Stockholm.

I likhet med 1934 års sakkunniga och styrelserna för tekniska högskolan

och Chalmers tekniska institut tillstyrker jag, att de båda tekniska högskolorna

likställas ifråga om inträdesfordringar och undervisningstidens

längd. Härvid synas de i förevarande avseende gällande bestämmelserna vid

tekniska högskolan i Stockholm böra bliva normgivande. Det torde böra

ankomma på styrelsen för Chalmers tekniska institut att inkomma med

förslag till de stadgeändringar, som med anledning härav och av övriga anledningar

kunna bliva erforderliga.

Jag ifrågasätter icke för närvarande någon ändrad sammansättning av

den nya högskolans styrelse. Denna fråga torde längre fram, sedan åtskilliga

av omorganisationen betingade spörsmål vunnit sin lösning, böra bliva föremål

för övervägande.

Anslagsfrågor. Beträffande föreliggande bi/ggtiadsj ragar innebär

Kungl. Majits förslag dels anvisande av 500,000 kronor tili fortsättande

av den pågående nybyggnaden för fackavdelningen för skeppsbyggeri

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

m. m., till vilket ändamål 1936 års riksdag beviljat 370,000 kronor, dels

beviljande av ett nytt anslag å 80,000 kronor till utrustning av samma

nybyggnad (totalkostnaden beräknad till 250,000 kronor), dels slutligen

anvisande av ett belopp av 300,000 kronor till påbörjande av nybyggnad

för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad (totalkostnaden

preliminärt beräknad till 1,093,000 kronor).

Beträffande övriga anslag till Chalmers tekniska högskola för budgetåret

1937/1938 är att märka, att Kungl. Majit förutsätter, att under

övergångstiden för Chalmerska institutets lägre avdelnings ifrågasatta

omorganisation till ett tekniskt gymnasium (se nedan) de för gymnasiet

avsedda anslagen till avlöningar, omkostnader och materiel m. m. i riksstaten

sammanföras med motsvarande anslag för högskolan. Däremot

föreslås fastställandet av särskilda avlöningsstater för högskolan och

gymnasiet i motsats mot vad för närvarande är fallet beträffande högre

och lägre avdelningen. En uppdelning av den nu för institutet gällande

avlöningsstaten mellan högskolan och gymnasiet har därför skett sålunda,

att å högskolan beräknats belöpa 262,000 kronor av utgifterna

(för närvarande upptagna till 338,100 kronor) och 68,000 kronor av de

särskilda uppbördsmedlen (nu beräknade till 83,000 kronor). Kungl.

Maj :ts nu framlagda förslag innebär för högskolans del en anslagsökning

med 23,500 kronor, belöpande huvudsakligen på nyinrättandet av en

professur i byggnadsteknik samt vissa speciallärartjänster ävensom inrättande

av en befattning som bibliotekarie å extra stat i lönegraden

B 21 m. m. Vidare har departementschefen för högskolan beräknat

51,700 kronor till omkostnader och 48,000 kronor till materiel m. m.

Beträffande övriga anslagsberäkningar hänvisas till propositionen.

Under kap. 2 har departementschefen behandlat frågan örn Chalmers

tekniska instituts lägre avdelnings o inbildning till ett

tekniskt gymnasium.

Organisationsfrågan. Den lägre avdelningens nuvarande organisation

tillkom år 1914, då riksdagen godkände ett av Kungl. Majit framlagt

förslag till undervisningens ordnande. Enligt detta förslag skulle vid

avdelningen under en studietid av två och ett halvt år meddelas en

avslutad undervisning av elementarteknisk karaktär. Vidare skulle införas

en kompletteringskurs på ett halvt år för sådana abiturienter från

den lägre avdelningen, som hade för avsikt att söka inträde i den högre.

För att antagas till ordinarie elev i lägre avdelningens första årskurs erfordras

att hava fyllt 16 år, att vara känd för hedrande vandel, att kunna

fritt och obehindrat läsa och tydligt skriva svenska språket samt att vara

förtrogen med aritmetiska räkningar. Tillträde till kompletteringskursen

äger endast elev, som erhållit avgångsbetyg från lägre avdelningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

11

År 1919 blev den lägre avdelningens ställning till den högre ånyo

föremål för behandling av 1919 års sakkunniga. I sina den 16 januari

1920 och 21 december 1921 avgivna betänkanden kommo de sakkunniga

till den uppfattningen, att den högre avdelningen borde omorganiseras

till en teknisk högskola och att i samband därmed den lägre avdelningen

borde avskiljas och organiseras som tekniskt gymnasium med

vissa därtill anslutna tekniska fackskolor.

Nämnda sakkunnigas förslag ledde icke till en omorganisation i nu

förevarande avseende. — De i det föregående omnämnda 1934 års sakkunniga

hava icke berört frågan örn den lägre avdelningens omorganisation.

Däremot har institutets styrelse i skrivelse den 17 oktober 1933

framhållit vissa med avdelningens nuvarande organisation förenade olägenheter

och överlämnat en av avdelningens lärare verkställd utredning

jämte förslag till olägenheternas avhjälpande.

Sedan Kungl. Maj:t anmodat skolöverstyrelsen att verkställa utredning

och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag med anledning av den

uppkomna frågan rörande omorganisation av den lägre avdelningen vid

Chalmers tekniska institut, har överstyrelsen den 7 november 1934 avgivit

ifrågavarande utredning och förslag. Överstyrelsen har härvid

framlagt ett fullständigt förslag till lägre avdelningens ombildning till

ett tekniskt gymnasium.

Med berörda utredning överlämnade skolöverstyrelsen tillika införskaffade

yttranden över ämbetsverkets ifrågavarande förslag av styrelsen

för Chalmers tekniska institut, lärarkollegiet därstädes och frimurarbarnhus

direktion en i Göteborg, i egenskap av förvaltare av den Chalmerska

donationen. Över förslaget hava yttranden jämväl avgivits av 1934 års

Chalmerssakkunniga och statskontoret.

Departementschefen har för egen del anfört:

Den lägre avdelningen vid Chalmers tekniska institut intager i sin nuvarande

organisation en särställning inom den lägre tekniska undervisningen

i vårt land. Såsom av utredningen framgår, uppdrogos riktlinjerna

för avdelningens nuvarande verksamhet år 1914. Den skulle fylla ett dubbelt

ändamål, dels att med folkskolan som grund på två och ett halvt år

meddela elementär teknisk bildning åt blivande förmän m. fl., dels ock att

genom en kompletteringskurs på ytterligare ett halvt år bereda möjlighet

för lägre avdelningens elever att vinna inträde vid den högre. Denna dubbla

uppgift har visat sig svår att på ett tillfredsställande sätt lösa. De låga

inträdesfordringarna till lägre avdelningen hava medfört, att undervisning

i några tekniska ämnen knappast kunnat förekomma i första årskursen,

medan åter de tekniska studierna sedermera måst forceras fram på den

korta tiden av tre terminer. Det har också visat sig, att ett oproportionerligt

stort antal av eleverna icke lyckats avlägga godkänd examen. En svår

olägenhet har även uppstått därigenom, att elevantalet varit alltför stort

och vida större än t. ex. vid de tekniska gymnasierna. Lärarpersonalen har

också varit alltför fåtalig för att det skulle varit möjligt för den att fullt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 191.

ut kunna bemästra de uppgifter, som genom förhållandenas makt pålagts

densamma.

Vid den tidpunkt, då riktlinjerna för den lägre avdelningens verksamhet

angåvos, hade ännu icke utvecklingen av det lägre tekniska undervisningsväsendet

fått den gestaltning, det nu har. Numera har genom tillkomsten

av ett flertal tekniska elementarskolor och tekniska gymnasier samma möjlighet,

som den lägre avdelningen avsett att bereda, öppnats för att utan

avläggande av studentexamen vinna inträde vid de högre tekniska läroanstalterna.

Härigenom synes den speciella anordningen av den lägre avdelningen

såsom en förskola för den högre mindre behövlig. De låga inträdesfordringarna

till den lägre avdelningen synas icke heller längre motiverade,

sedan såväl de praktiska ungdomsskolorna som kommunala kurser

för inträdessökande till teknisk fackskola tillkommit.

Ett bibehållande i dess nuvarande organisation av den lägre avdelningen,

som med avseende å undervisningens allmänna inriktning, studietidens

längd och lärarkrafternas otillräcklighet vidlådes av allvarliga brister, synes

därför icke längre tillrådligt.

Frågan om avdelningens omorganisation har länge varit aktuell. Att en

lösning av spörsmålet icke förut ansetts kunna åvägabringas har icke minst

berott på att frågan örn den högre avdelningens ställning varit svävande

och att de båda organisationsfrågorna befunnits lämpligen böra i ett sammanhang

bringas till avgörande. Sedan jag, såsom av det föregående framgår,

ansett mig kunna framlägga förslag till omorganisation av den högre

avdelningen till en teknisk högskola från och med nästa budgetår, har

ifrågavarande skäl till uppskov med upptagandet av den lägre avdelningens

problem bortfallit.

Av de i förevarande ärende hörda myndigheternas yttranden framgår, att

någon meningsskiljaktighet icke råder om det framlagda förslaget, att den

lägre avdelningen skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Skolöverstyrelsen

har framhållit, att i en industri- och handelsstad av Göteborgs

storlek ett tekniskt gymnasium utan tvivel måste väl fylla sin plats. Stadsfullmäktige

hava också, fullt inseende frågans vikt och betydelse för staden,

beslutat — på vissa villkor, till vilka jag i det följande återkommer

— åtaga sig de förpliktelser, som vid inrättandet av ett tekniskt gymnasium

skulle ankomma å kommunen.

För egen del anser jag frågan numera vara så pass utredd, att anledning

till något uppskov med ställningstagandet till densamma icke vidare föreligger.

Jag vill alltså förorda, att den lägre avdelningen ombildas till ett

tekniskt gymnasium _och härigenom inordnas i det allmänna systemet folden

tekniska undervisningens bedrivande i vårt land. Det nya gymnasiet

anser jag böra successivt inrättas från och med nästa budgetår eller alltså

från samma tidpunkt, då enligt mitt ovannämnda förslag den högre avdelningen

skulle förklaras för teknisk högskola. Det nya gymnasiet torde

böra benämnas tekniska gymnasiet i Göteborg.

I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret anser jag gymnasiet icke

böra kombineras med någon förberedande klass, utan behovet av förberedande

undervisning bör fyllas genom anordnande av kommunala kurser

för inträdessökande till tekniskt gymnasium. I sistnämnda avseende får

jag erinra, att jag under punkten 185 i åttonde huvudtiteln innevarande år

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordat utvidgning av de nu
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

13

varande möjligheterna att inrätta kurser vid yrkesundervisningsanstalter

för elever, som ämna söka inträde i tekniskt läroverk.

Enligt gällande stadga för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier

åligger det vederbörande kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Göteborgs stad

har enligt stadsfullmäktiges lagakraftvunna beslut den 31 oktober 1935

iklätt sig ett dylikt åtagande, dock med den jämkning, som närmare framgår

av det förut omförmälda avtal, som ingåtts mellan staden och institutets

styrelse och vilket i huvudsak innebär, att staden under de första tio

åren av gymnasiets verksamhet skulle utan ersättning få för ifrågavarande

ändamål disponera den lägre avdelningens nuvarande lokaler. Statskontoret

har ifrågasatt, att tidsperioden skulle begränsas till fem år. Stadsfullmäktige

hava emellertid i sedermera avgivet yttrande fasthållit vid sin

enligt avtalet intagna ståndpunkt.

Med hänsyn till betydelsen av att nu få den föreliggande frågan bragt till

avgörande, och i betraktande av att nybyggnadsprogrammets slutliga

genomförande för Chalmers tekniska högskola kan beräknas taga avsevärd

tid i anspråk, har jag funnit mig böra bortse från de av statskontoret anförda

betänkligheterna. Sedan riksdagen fattat beslut i den nu föreliggande

frågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut örn godkännande

av förenämnda avtal.

Statskontoret har även berört frågan örn den Chalmerska donationens

framtida användning och ifrågasatt, att densamma lämpligen borde anknytas

uteslutande till den lägre avdelningen. Jag förutsätter, att styrelsen för

Chalmers tekniska institut i sinom tid inkommer med förslag i ämnet.

Jag övergår härefter att behandla frågan örn det tekniska gymnasiets

organisation.

Under den tid, Chalmers tekniska högskola och gymnasiet komma att

delvis hava gemensamma lokaler, anser jag av praktiska skäl lämpligt, att

högskolans styrelse även kommer att fungera såsom styrelse för gymnasiet.

Av enahanda anledning torde högskolans rektor tills vidare böra jämväl

vara rektor för gymnasiet. Så länge läroanstalterna hava gemensam rektor,

bör denne givetvis vara befriad från undervisningsskyldighet i gymnasiet.

Det nya gymnasiet bör beräknas för två parallellavdelningar. Från och

med nästa budgetår böra inga nya elever intagas enligt nuvarande inträdesfordringar,

och kompletteringskursen bör, samtidigt med att gymnasiets

organisation är färdigt utbyggd, nedläggas. De nuvarande eleverna vid

lägre avdelningen böra få slutföra sina studier enligt hittills gällande undervisningsplaner

och avlägga examen jämlikt hittills gällande grunder. I

deras examensbetyg bör dock särskilt angivas, att de avlagt examen på sätt

för lägre avdelningen nu är stadgat. Undervisningsplanerna för den första

klass av gymnasiet, som kommer att inrättas under nästa budgetår, torde

det ankomma på skolöverstyrelsen att pröva och fastställa.

Skolöverstyrelsen har beräknat det erforderliga antalet ordinarie liirarkrafter

efter fullbordad organisation till sju lektorer. Undervisningen i

övrigt skulle uppehållas av extra lärare. Beträffande vaktmästarpersonal

har överstyrelsen ansett behov föreligga av en vaktmästare, en maskinist

och eldare samt en laboratorievaktmästare. Under första övergångsåret

har överstyrelsen beräknat fyra lektorer och en vaktmästare.

De fem andre liirarna vid institutet uppehålla för närvarande undervisning

i följande ämnen: 1) matematik, 2) clemenIarmekanik, skeppsbyggeri

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

och linearritning, 3) byggnadslära med ritning, 4) elektroteknik samt

5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.

För gymnasiets del har institutets rektor under hand förordat, att lektorsbefattningar

skulle, efter fullbordad organisation, finnas i följande

ämnen: 1) matematik och mekanik, 2) fysik och matematik, 3) kemi, mineralogi

och mekanisk teknologi, 4) byggnadslära och betongteknik, 5) mekanik

och skeppsbyggeri, 6) maskinteknik samt 7) elektroteknik. Fem av lektor

stjänsterna skulle besättas med de nuvarande andre lärarna vid institutet.

Två nya lektorstjänster, nämligen i fysik och matematik samt i kemi,

mineralogi och mekanisk teknologi, skulle tillkomma.

Under första övergångsåret beräknade rektorn, att lektorstjänsterna i

matematik och mekanik samt byggnadslära och betongteknik skulle besättas

med andre lärare, varförutom det bleve nödvändigt, att även tillsätta

lektorstjänsterna i fysik och kemi. Ingen av andre lärarna kunde ifrågakomma

till dessa senare två tjänster, varför dessa måste rekryteras med

personer utom institutet. Under följande övergångsår skulle de tre återstående

andre lärarna överflyttas till lektorsbefattningar.

Emot detta i stora drag skisserade program har jag ej funnit anledning

till erinran. Det torde emellertid böra föreskrivas, att det skall åligga andre

lärare och lektorer att i mån av behov under övergångsåren meddela undervisning

även inom högskolan. På grund av de särskilda förhållanden med

hänsyn till lärarpersonalens sammansättning och i övrigt, som sålunda

skulle råda vid det tekniska gymnasiet under övergångstiden och som avvika

från hithörande bestämmelser i gällande stadga för de tekniska gymnasierna,

torde Kungl. Majit böra för nämnda gymnasium, så vitt nu är

fråga, meddela särskilda föreskrifter.

Antalet extralärartimmar har rektorn beräknat till 104 efter fullt genomförd

organisation och till G8 under gymnasiets första verksamhetsår. Skulle

lektorstjänsterna i fysik och kemi icke bliva tillsatta under sagda år, erfordrades

enligt rektorns beräkningar ytterligare 46 extralärartimmar. Skulle

lektorstjänsterna komma att inrättas från och med den 1 januari 1938,

borde antalet extralärartimmar uppskattas till 114 under höstterminen

1937 och 68 under vårterminen 1938.

Såsom jag vid behandlingen av frågan örn den högre avdelningens omorganisation

förordat, bör från och med nästa budgetår till gymnasiets personalförteckning

från den för Chalmers tekniska institut nu gällande personalförteckningen

överföras följande befattningar: fem andre lärare och

en vaktmästare. De under första övergångsåret föreslagna fyra lektorstjänsterna

anser jag böra tillkomma först från och med den 1 januari 1938.

Personalförteckningen för gymnasiet skulle alltså vid bifall härtill för tiden

den 1 juli—den 31 december 1937 upptaga fem andre lärare och en vaktmästare,

samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fyra lektorer, tre

andre lärare och en vaktmästare. I proposition denna dag angående

lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter har

föreslagits, att lektorerna vid de tekniska läroverken skola placeras i 27:e

lönegraden enligt avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.

I personalförteckningen för första halvåret 193S för det

tekniska gymnasiet böra alltså uppföras fyra lektorer i lönegraden L 27, tre

andre lärare i lönegraden B 22 och en vaktmästare i lönegraden B 5.

Beträffande anslaget till avlöningar får jag framhålla, att med hänsyn

såväl till de speciella förhållanden, som komma att föreligga under första

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

15

övergångsåret, som ock till nyssnämnda lönereglering för, bland andra, lärare

vid de tekniska läroverken, det synes lämpligt att för nästa budgetår fastställes

dels en avlöningsstat för gymnasiet att gälla under tiden den 1 juli

—den 31 december 1937, dels ock en avlöningsstat att gälla för tiden den

1 januari—den 30 juni 1938.

Anslagsfrågor. Departementschefen har slutligen verkställt anslagsberäkningar

för nästkommande budgetår, i avseende å vilka torde

få hänvisas till propositionen. För det blivande tekniska gymnasiets

del beräknas sålunda under Chalmers tekniska högskolas vederbörande

anslag 68,800 kronor till avlöningar, 8,800 kronor till omkostnader samt

8,000 kronor till materiel m. m.

Tanken på en ombildning av Chalmers tekniska instituts högre avdelning

till teknisk högskola har länge varit aktuell men av skilda orsaker

hittills icke kommit till förverkligande. Med stöd av en omfattande

utredning har nu Kungl. Majit för riksdagen framlagt förslag till

genomförande av en sådan ombildning från och med budgetåret 1937/

1938. Departementschefen har därvid framhållit, att omorganisationen

väsentligen skulle innebära blott en formell bekräftelse på ett faktiskt

sakläge. Utskottet, som i likhet med departementschefen icke förbiser,

att den föreslagna omorganisationen kan komma att för statsmakterna

medföra ett ökat ekonomiskt ansvar, finner likväl, att en

bärande motivering anförts för omorganisationen, och delar departementschefens

uppfattning, att övervägande skäl tala för dess genomförande

redan från och med nästkommande budgetår. Utskottet tillstyrker

alltså i princip, att riksdagen lämnar sitt medgivande till den

ifrågasatta omorganisationen.

Under utredningens gång hava delade meningar i vissa avseenden rått

i fråga om vilka fackavdelningar, som skulle införlivas med den blivande

högskolan. I likhet med 1934 års sakkunniga och departementschefen

tillstyrker utskottet, att högre avdelningens fackavdelningar för maskinbyggnad,

elektroteknik, väg- och vattenbyggnad samt skeppsbyggeri

bibehållas såsom fackavdelningar vid högskolan. De sakkunniga hava

velat begränsa högskolans organisation till att omfatta dessa fyra avdelningar,

vilket skulle innebära, att de nuvarande avdelningarna för

husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi skulle slopas, varemot

departementschefen med stöd av bland annat Chalmers tekniska instituts

och tekniska högskolans styrelser förordat, att den sistnämnda

avdelningen bibehålies; frågan örn husbyggnadsavdelningen har departementschefen

lämnat öppen i avbidan på en i utsikt ställd förnyad

utredning. Utskottet har liksom departementschefen funnit övervägande

skäl tala för bibehållandet av avdelningen för kemi och kemisk teknologi

och tillstyrker på denna punkt bifall till Kungl. Majlis förslag.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

Utskottet, som i likhet med departementschefen icke anser sig kunna

nu taga ställning till frågan, huruvida husbyggnadsavdelningen bör ingå

i högskolans definitiva organisation, och förutsätter, att denna fråga tages

under förnyad omprövning, biträder Kungl. Maj:ts förslag om att husbyggnadsfackskolan

bör tills vidare bibehållas i sin nuvarande organisation.

I samband härmed har utskottet haft anledning uppmärksamma

önskvärdheten av att arkitektutbildningen i högre grad än nu är fallet

tager i sikte det starka behovet av arkitektutbildad arbetskraft, inriktad

på landsbygdens särskilda behov. Utskottet utgår från att denna fråga

beaktas vid den utredning, som departementschefen enligt det ovanstående

ställt i utsikt.

Beträffande de anslag, som av Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskats

för den blivande högskolan, har utskottet icke någon erinran att framställa.

Utskottet vill dock framhålla vikten av att den ovannämnda

byggnadskommittén söker åstadkomma den begränsning av de för byggnaden

för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad beräknade byggnadskostnaderna,

som i nuvarande konjunkturläge kan vara möjlig.

Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag innefattar

även omorganisation av den lägre avdelningen vid Chalmers tekniska

institut till tekniskt gymnasium från och med ingången av budgetåret

1937/1938. Detta förslag har synts utskottet välmotiverat och tillstyrkes

därför av utskottet.

Kungl. Majit har föreslagit, att för gymnasiet skulle för nästkommande

budgetår fastställas två personalförteckningar, den ena med giltighet

under tiden den 1 juli—den 31 december 1937 och den andra

med giltighet under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938. Å den förstnämnda

personalförteckningen skulle uppföras — förutom en vaktmästare

i lönegraden B 5 — fem andre lärare i lönegraden B 22 och å den

senare — förutom nyssnämnde vaktmästare — fyra lektorer i lönegraden

L 27 enligt det i propositionen nr 271 ifrågasatta särskilda avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen ävensom

3 andre lärare i lönegraden B 22. I vid personalförteckningarna fogade

anmärkningar skulle enligt Kungl. Majits förslag angivas ämnesområdena

för de föreslagna lektors- och andre lärartjänsterna.

Utskottet, som i annat sammanhang tillstyrkt Kungl. Majits i propositionen

nr 271 framlagda förslag om att lektorerna vid de tekniska

läroverken skola placeras i lönegraden L 27, har icke funnit anledning till

annan erinran mot Kungl. Majits ovanberörda förslag än att de nyssnämnda

anmärkningarna vid personalförteckningarna synts utskottet

böra utgå med hänsyn både till svårigheten att exakt angiva omfattningen

av vederbörandes ämnesområde och till att motsvarande anmärkningar

icke förekomma i personalförteckningen för övriga tekniska

läroverk.

I övrigt biträder utskottet Kungl. Majits förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

17

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag må

a) besluta, att från och med den 1 juli 1937 Chalmers

tekniska instituts högre avdelning skall ombildas till en

teknisk högskola, benämnd Chalmers tekniska högskola,

samt Chalmers tekniska instituts lägre avdelning ombildas

till ett tekniskt gymnasium, benämnt tekniska gymnasiet

i Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1937 angivit;

b) godkänna följande personalförteckning för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad,

Tjänstemän å ordinarie stat.

14 professorer...........................B 28

1 maskinist.............................B 8

1 förste vaktmästare......................B 7

5 laboratorievaktmästare...................B 7

1 eldare, tillika gårdskarl ..................B 5

Anm.: Professorsbefattningarna, vilka äro 14, omfatta vardera ett av

följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik;

4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) elektroteknik;

7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära

med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vattenmotorer;

10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om värmemotorer;

11) väg- och vattenbyggnadslära; 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet

företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk

teknologi samt 14) byggnadsteknik.

Tjänsteman å extra stat.

1 bibliotekarie..........................B 21;

c) godkänna följande personalförteckning för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden

den 1 juli—den 31 december 1937:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 andre lärare...........................B 22

1 vaktmästare...........................B 5;

d) godkänna följande personalförteckning för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938:

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 191

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lektorer...............................L 27

8 andre lärare...........................B 22

1 vaktmästare...........................B 5;

e) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1987/1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 174,800

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå jämväl

ersättning till den eller de personer, som förordnas

att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet

som professor.

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis...................... * 6,800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.......... 5 43,800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 59,650

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 350 » 60,000

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänsteman.......... »_100

Summa kronor 285,500.

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............. . ........kronor 68,000

Nettoutgift kronor 217,500;

f) godkänna följande avlöningsstat för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1

juli—den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis . . kronor 21,250

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

19

2. Avlöning till tjänsteman

å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgö
ringspenningar.

....kronor 2,000

A vlöningsstat.

En verkstadsingen-

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

1,200

800

2,000

Anm.: Lönen kan

efter 5 år höjas nied

500 kronor och efter

ytterligare 5 år lika- ledes med 500 kronor.

Summa kronor

—

—

2,000

b. Alderstillägg, förslagsvis

.......... kronor 250

c. Ersättningar till vikarier,

förslagsvis .... »__50 kronor 2,300

3. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt extralärare

............kronor 10,000

b. Understöd åt extra

ordinarie lärare vid

förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis » 200 » 10,200

4. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal » 100

5. Särskilda löneförmåner

till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbätt
ring

för lärare, förslagsvis

..........kronor 2,500

b. Avlöningsförbättring

åt den å övergångsstat

uppförde verk
stadsingenjören

.... » 950 » 3,450

Summa kronor 37,300

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.....................kronor 7,000

Nettoutgift kronor 30,300;

g) godkänna följande avlöningsstat för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..............kronor 33,650

2. Avlöning till tjänsteman

å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgö
ringspenningar.

....kronor 2,000

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

En verkstadsingen- iör ........

1,200

800

2,000

Anm.: Lönen kan

efter 5 år höjas med

500 kronor och efter

ytterligare 5 år lika- ledes med 500 kronor.

Summa kronor

—

—

2,000

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.............. kronor 250

c. Ersättningar till vikarier,

förslagsvis . . . »_50 kronor

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..................... »

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänsteman................... »

Summa kronor 44,500

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............ kronor 6,000

Nettoutgift kronor 38,500;

h) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

kronor 286,300;

2,300

7,500

100

950

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

21

i) till Chalmers tekniska högskola m. to.: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

60,500 kronor;

j) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel

to. to. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 56,000 kronor;

k) till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

l) till Chalmers tekniska högskola: Stipendier m. to.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,400 kronor;

m) till Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri to. to. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

80.000 kronor;

n) till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för

skeppsbyggeri m. to. vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig

överensstämmelse med av 1934 års sakkunniga

avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens uppförande,

som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda utredningar

kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/1938

under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av

500.000 kronor;

o) till Uppförande av byggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola

i huvudsaklig överensstämmelse med av 1934 års sakkunniga

avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens

uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda

utredningar kan finna skäligt fastställa, för budgetåret

1937/1938 under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

I fråga örn sättet för beredande av täckning beträffande omförmälda

anslag till uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. och för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid

Chalmers tekniska högskola kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande.

Stockholm den 30 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 191.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,

Pauli, Holmström och Rahmn; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna Svensson, Norling, Holmdahl, Danielsson,

Erlander och Hansson i Rubbestad.

Reservation:

av herrar Johansson i Fredrikslund, Pauli, Holmström, Rahmn, Persson

i Falla och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Tanken på---andre lärartjänsterna.

Utskottet, som i annat sammanhang föreslagit, att lektorer vid de

tekniska läroverken skola placeras i lönegraden L 28, tillstyrker i konsekvens

härmed, att ifrågavarande fyra lektorer vid tekniska gymnasiet

i Göteborg avlönas enligt lönegraden L28. I övrigt har utskottet icke

funnit —---tekniska läroverk.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i övrigt med de ändringar,

som betingas av vad utskottet ovan anfört rörande lektorernas lönegradsplacering.

Under åberopande---utskottet hemställa,

att riksdagen — — — förslag må

d) godkänna följande personalförteckning för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lektorer...............................L28

3 andre lärare...........................B 22

1 vaktmästare............................B 5;

g) godkänna följande avlöningsstat för det tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 191. 23

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 34,650

2. Avlöning till---(= alternativ I)

... » 950

Summa kronor 45,500

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ............. kronor 6,000

Nettoutgift kronor 39,500;

h) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

287,300 kronor;

--avgiva utlåtande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:471 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. rn. s. 1 i texten