Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m.
1937-05-30 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:191, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
1
Nr 191.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
omorganisation av Chalmers tekniska institut m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkten 116 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition,
angående omorganisation av Chalmers tekniska institut, som
kan varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 306,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 61,500 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 52,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Stipendier m. m. ett reservationsanslag
av 2,400 kronor;
dels ock till Chalmers tekniska högskola m. m.: Utrustning av nybyggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i nämnda statsverksproposition under utgifter
för kapitalökning (bilaga 7, punkt 10 av sagda statsrådsprotokoll) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938
dels till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri
m. m. vid Chalmers tekniska högskola ett reservationsanslag av 500,000
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 191.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
dels ock till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 268, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att från och med den 1 juli 1937 Chalmers tekniska instituts
högre avdelning skall ombildas till en teknisk högskola, benämnd
Chalmers tekniska högskola, samt Chalmers tekniska instituts lägre avdelning
ombildas till ett tekniskt gymnasium, benämnt tekniska gymnasiet
i Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i ovannämnda statsrådsprotokoll för den 5 mars 1937
angivit,
dels godkänna i nämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning
för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1937/1938;
dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen personalförteckning
för det tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den
1 juli—den 31 december 1937;
dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen personalförteckning
för det tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den
1 januari—den 30 juni 1938;
dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för
Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1937/1938;
dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för
det tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1 juli
— den 31 december 1937;
dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för
det tekniska gymnasiet i Göteborg att tillämpas under tiden den 1
januari—den 30 juni 1938;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 286,300 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 60,500 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 56,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,400 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
3
dels till Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 80,000 kronor;
dels till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri
m. m. vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig överensstämmelse
med av i statsrådsprotokollet för den 5 mars 1937 omnämnda
1934 års sakkunniga avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens
uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda utredningar
kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/1938 under
Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 500,000 kronor;
dels ock till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig överensstämmelse
med av 1934 års sakkunniga avgivet förslag eller den ändrade
plan för byggnadens uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn
till gjorda utredningar kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/
1938 under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av
300,000 kronor.
I ovannämnda proposition nr 268 har departementschefen inledningsvis
anfört bland annat:
Det är min avsikt att till prövning nu skulle upptagas frågan angående
omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till en
teknisk högskola. Tidpunkten synes mig nämligen vara inne för fattande av
ett principbeslut i ämnet. Frågan örn den högre avdelningens ombildning
till en teknisk högskola är av den natur, att densamma icke i ett sammanhang
i alla sina detaljer nu kan bringas till ett avgörande. Men själva
huvudfrågan om högskoleblivandet måste först föreligga för att grunden
skall vara given för organisationens framtida successiva utformning. På
grund härav kommer jag i det följande att med frånseende av detaljförslag
allenast beröra huvuddragen i den blivande organisationen. Ett första steg
i riktning mot institutets ombildning till teknisk högskola togs vid 1936 års
riksdag, då riksdagen i proposition nr 135 fick sig förelagd frågan angående
den högre tekniska skeppsbyggeriundervisningens ordnande och i samband
därmed frågan örn anvisande av medel för påbörjande av en nybyggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.
Riksdagen biföll Kungl. Majits genom nämnda proposition framställda förslag
(skrivelse nr 215/1936).
Förutom det av mig ovan omnämnda principbeslutet i omorganisationsfrågan
är det min avsikt att tillstyrka anvisande av medel till den blivande
högskolans utbyggnad. I sådant avseende gäller det beviljande av anslag
dels till fortsatta arbeten å nybyggnaden för skeppsbyggeriavdelningen, dels
ock till en nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, vilken
1934 års sakkunniga ansågo främst böra upptagas på byggnadsprogrammet,
sedan fackavdelningen för skeppsbyggeri fått sin lokalfråga löst.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
I samband med ovannämnda frågor Ilar det synts mig, att det sedan
någon tid tillbaka aktuella spörsmålet angående Chalmerska institutets
lägre avdelnings ombildning till ett tekniskt gymnasium bör bringas till
avgörande. Denna fråga torde nu vara mogen för sin lösning och ett beslut
i antydda riktning skulle även medföra ett underlättande av lösandet av
omorganisationsfrågan för den högre avdelningen.
Under kap. 1 har departementschefen därefter behandlat frågan örn
Chalmers tekniska instituts högre avdelnings omorganisation
till en teknisk högskola ävensom i samband därmed stående
anslagsfrågor, bland annat rörande omförmälda byggnadsföretag.
Organisationsfrågan. I detta ämne föreligger ett av 1934 års
sakkunniga den 12 november 1935 framlagt betänkande och förslag ävensom
en den 30 december 1935 avgiven promemoria, innefattande en
komplettering i viss del av de sakkunnigas i betänkandet intagna förslag.
Över de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av ett flertal
myndigheter och sammanslutningar.
Vidare hava styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska
institut i gemensam skrivelse den 9 november 1936 uppdragit vissa
grundlinjer för den framtida organisationen av den högre tekniska
undervisningen.
Beträffande innehållet i den sålunda föreliggande utredningen hänvisas
— i den mån detsamma ej framgår av det nedanstående — till
propositionen.
I fråga örn den ifrågasatta omorganisationen av högre avdelningen
har departementschefen för egen del anfört:
Enligt vad som framgår av det vid propositionen nr 135/1936 fogade utdraget
av statsrådsprotokollet, framhöll jag vid anmälan av Chalmers tekniska
instituts anslagsfrågor för budgetåret 1936/1937 att jag icke ansåg det
möjligt att till 1936 års riksdag framlägga ett förslag om definitivt principbeslut
rörande omorganisation av institutets högre avdelning till en teknisk
högskola. Jag fann nämligen 1934 års sakkunnigas omorganisationsförslag
böra underkastas fortsatt bearbetning och utredning, innan ett dylikt förslag
kunde underställas riksdagen. Samtidigt ställde jag emellertid i utsikt,
att den ytterligare utredning och bearbetning av ämnet, som jag ansåg erforderlig;
skulle kunna förebringas inom sådan tid, att frågan kunde bliva
föremål för 1937 års riksdags avgörande.
Det samarbete till frågans klargörande och lösning, som åvägabragts
mellan styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut
och vilket tagit sig uttryck i styrelsernas ovan omförmälda gemensamma
skrivelse till Kungl. Maj:t, har enligt mitt förmenande i hög grad bidragit
till ett klargörande av det föreliggande problemet. De av styrelserna uppdragna
riktlinjerna för ordnandet av den högre tekniska undervisningen och
dess framtida utveckling giva en god utgångspunkt för de här föreliggande
frågornas bedömande. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar den vilja
till samgående mellan de två undervisningsanstalternas ledningar, som
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
5
manifesterat sig i den gemensamma framställningen, och jag förutsätter, att
det i utsikt ställda samarbetet mellan läroanstalterna också för framtiden
kommer att bidraga till underlättandet av ställningstagandet från statsmakternas
sida till de svåra frågor, som beröra den högre tekniska undervisningens
ändamålsenliga ordnande.
Redan förra året var jag i tillfälle att framhålla, att en i stort sett enhällig
uppfattning råder om att Chalmerska institutets högre avdelning bör
ombildas till högskola. Efter ytterligare övervägande av berörda spörsmål
är jag beredd att utan vidare förbehåll ansluta mig till denna uppfattning.
I realiteten har avdelningen redan länge gjort tjänst såsom en teknisk högskola,
i det att därifrån utexaminerade ingenjörer i praktiken ansetts fullt
jämförbara i kompetenshänseende med de från tekniska högskolan i Stockholm
utgångna ingenjörerna. Det synes då skäligt att giva läroanstalten
den formella bekräftelse härpå, som ligger i dess förklarande för högskola.
En dylik åtgärd innebär givetvis även något annat än denna formalitet;
den medför förpliktelsen att förbättra läroanstaltens utrustning med lärarkrafter
och laboratorier m. m. på ett sådant sätt, att de nuvarande svårigheterna
för en högskolemässig undervisnings och forsknings bedrivande
avlägsnas. Jag anser i likhet med de sakkunniga instanser, som uttalat sig
i ämnet, att statsmakterna böra påtaga sig denna förpliktelse till den högre
tekniska utbildningens fromma och med hänsyn till dess utomordentliga
betydelse för vårt lands ekonomiska liv.
Vad beträffar den nya högskolans organisation skulle
den enligt de sakkunnigas förslag omfatta fyra fackavdelningar i stället för
nu sex. Fackavdelningama för husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi
skulle nedläggas och undervisningen i dessa fack helt koncentreras
till tekniska högskolan i Stockholm.
De fackavdelningar, som enligt de sakkunnigas mening borde vara företrädda
i Göteborg, skulle vara för maskinbyggnad, skeppsbyggeri, elektroteknik
samt väg- och vattenbyggnad. Fackskolan för skeppsbyggnad vid
tekniska högskolan i Stockholm skulle nedläggas. Inom de tre övriga fackavdelningarna,
vilka de sakkunniga ansett böra vara företrädda såväl i Stockholm
som i Göteborg, skulle viss av de sakkunniga föreslagen differentiering
av undervisningen åvägabringas. Läroanstalternas styrelser hava i sin
nyssberörda framställning anslutit sig till samma uppfattning beträffande
undervisningens omfattning inom sistnämnda fackavdelningar, under framhållande
tillika, att likartad undervisning dock givetvis borde bibehållas
i de ämnen och i den utsträckning, som krävdes för att giva de blivande
ingenjörerna nödiga allmänna kunskaper inom var och ens speciella fack.
Vid den prövning, jag ägnat den förevarande frågan, har jag funnit, att
de sakkunniga framlagt bärande skäl för att fackavdelningar för maskinbyggnad,
elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad måste finnas såväl
vid tekniska högskolan i Stockholm som vid den nya tekniska högskolan
i Göteborg. Fackavdelningen för maskinbyggnad representerar nämligen
ett grundläggande gebit av hela ingenjörsutbildningen, fackavdelningen för
elektroteknik ett område, som på grund av elektricitetens fortsatta landvinningar
inom olika delar av samhällslivet är i behov att tillgodoses med
fackutbildade ingenjörer i sådan utsträckning, att utbildningsmöjligheter
måste förefinnas vid två högskolor, samt fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad
ett fack, diir efterfrågan på ingenjörer till följd av utveek
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
lingen inom detta speciella område alltjämt varit stadd i stigande och icke
kan tillgodoses, därest utbildningsmöjligheterna begränsas.
Jag anser det alltså stå utom allt tvivel, att ifrågavarande tre fackavdelningar
böra finnas såväl i Stockholm som i Göteborg.
Vad angår fackavdelningen för skepp sby g g nåd har redan förra årets riksdag
fattat beslut örn koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen
till Göteborg. Jag återkommer i det följande till frågan om organiserandet
av den undervisning i skeppsbyggnad, som hittills bedrivits vid
tekniska högskolan i Stockholm.
Vidkommande härefter de sakkunnigas förslag om nedläggandet av institutets
fackavdelningar för husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi
har jag i det föregående1 lämnat en utförlig redogörelse för de i ärendet
hörda myndigheternas m. fl. uppfattning i ämnet. Starka gensagor hava
härvid rests mot de sakkunnigas förslag i berörda delar. Jämväl styrelserna
för tekniska högskolan och institutet hava i sin skrivelse av den 9 november
193G anfört skäl mot vidtagande av en dylik åtgärd.
Det torde vara ofrånkomligt att redan nu taga ställning till det viktiga
spörsmålet örn kemiundervisningens ordnande. De sakkunniga hava otvivelaktigt
rätt i att, därest kemiundervisningen bibehålies vid båda högskolorna,
någon möjlighet till differentiering av undervisningen — såsom i viss
mån visat sig möjligt att åstadkomma inom övriga fackavdelningar — här
ej låter sig göra. De kemiska fackavdelningarna skulle därför få en i stort
sett likartad karaktär. Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle vidare, om
krav på specialprofessurer inom kemiens olika tekniska tillämpningsområden
— vilket vore att förvänta — uppställdes från båda de kemiska fackskolorna,
ett tillgodoseende av sådana krav komma att ställa sig synnerligen
dyrbart för statsverket. Slutligen framhålla de sakkunniga till stöd
för sitt förslag, att kemiundervisningen vid tekniska högskolor i högre grad
än annan teknisk undervisning är likartad med den vid universiteten meddelade
och att det därför ej sällan hände, att sådana studerande, som vid
universiteten ägnade sig åt kemi såsom huvudämne, sedermera komme att
finna sin utkomst inom industrien.
I de över sakkunnigförslaget avgivna yttrandena har med skärpa framhållits
betydelsen för landets ekonomi av den kemisk-tekniska högskoleutbildningen.
Vissa av myndigheterna hava påvisat, att de kemiska facken
redan hava och alltmer få ökad betydelse för stora delar av övriga discipliner
vid en teknisk högskola, varför allvarliga olägenheter skulle uppstå
för högskolan i Göteborg, därest kemifackskolan där komme att nedläggas.
En koncentrering till Stockholm av kemiundervisningen skulle — med det
alltjämt ökade antal studerande, som ägnade sig åt detta fack — medföra
en överbelastning för lärarkrafterna vid tekniska högskolan, vilka härigenom
helt komme att undandragas från forskningsuppgifter. Det vore
också att förvänta, att laboratorieutrymmena i Stockholm -—- även efter
den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av desamma — snart nog
skulle visa sig otillräckliga och nybyggnader bliva erforderliga. Härigenom
skulle det av de sakkunniga angivna besparingssyftet med kemiavdelningens
nedläggande i Göteborg bliva helt illusoriskt. Vidare framhålles, att därest
kemiska specialprofessurer skulle visa sig erforderliga, desamma — med
deras karaktär av forskningsprofessurer — givetvis ej skulle dubbleras utan
knytas till den av högskolorna, där förutsättningar förefunnes, att de kom
-
1 Sid. 24 f. i statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
me till verkligt gagn. Härjämte upplyses, att endast undantagsvis industriens
behov av kemister rekryterats från universiteten, då de akademiska
studierna hade en inriktning, som icke utbildade för anställningar i fabriksdriften.
För egen del finner jag de skäl, som anförts mot den kemiska fackskolans
nedläggande i Göteborg, vara så vägande, att jag icke anser mig kunna
biträda de sakkunnigas förslag i denna del. Det är givetvis vanskligt att
bedöma den framtida tekniska utvecklingen, men allt tyder dock för närvarande
på att de kemiskt-tekniska disciplinerna ej blott komma att bibehålla
sin nuvarande centrala betydelse inom den högre tekniska undervisningen
utan även utvecklas i sådan grad, att det kan betecknas såsom föga
förutseende att nu vidtaga åtgärder, som äro ägnade att hämma utvecklingen
på detta för hela vår folkförsörjning så viktiga område. Ett flyttande
av kemiundervisningen från Göteborg till Stockholm skulle, såsom av .de
sakkunnigas utredning framgår, icke medföra några besparingar i årliga
driftskostnader. Däremot medför ett bibehållande av den kemiska fackavdelningen
i Göteborg, att de sakkunnigas tanke att omändra den nuvarande
kemibyggnaden till elektroteknisk fackskola icke låter sig realisera.
Några kostnadsberäkningar för uppförande av en nybyggnad för den elektrotekniska
fackavdelningen hava de sakkunniga från sina utgångspunkter
icke funnit anledning verkställa. Enligt av institutet tidigare uppgjorda
approximativa kostnadskalkyler skulle en dylik byggnad draga en kostnad
av omkring 1,500,000 kronor. Med hänsyn till att ombyggnaden av kemibyggnaden
i Göteborg för inrymmande av den elektrotekniska fackavdelningen
enligt de sakkunnigas beräkningar skulle medföra en utgift av
150,000 kronor och tillbyggnaden av kemifackskolan i Stockholm en kostnad
av 625,000 kronor eller sammanlagt inemot 800,000 kronor, inträder
alltså en ökning i engångsutgifter med i runt tal 700,000 kronor vid kemifackskolans
bibehållande i Göteborg. Denna kostnadsökning är ägnad att
ingiva betänkligheter. Jag anser likväl, att nämnda fackskolas bevarande
vid den nya högskolan är så angeläget, att jag icke tvekar att förorda.en
sådan lösning. Kemifackskolans avlägsnande skulle enligt min uppfattning
innebära en åtgärd, som med all sannolikhet måste bliva till nackdel såväl
för den nya högskolan som för den högre tekniska undervisningen i dess
helhet.
Vad härefter angår de sakkunnigas förslag örn nedläggandet av fackavdelningen
för husbyggnad vid Chalmers tekniska institut har jämväl
detta förslag mött invändningar från åtskilliga håll. Särskilt har framhållits
önskvärdheten av bibehållande av arkitektutbildning i Göteborg med hänsyn
till västra Sveriges ur klimatologiska, geologiska och andra synpunkter
säregna förhållanden. Härjämte har framhållits, att den besparing, som
vore att påräkna genom avdelningens nedläggande och vilken icke vore av
någon mera betydande storlek, icke stöde i rimligt förhållande till de nackdelar,
den ifrågasatta åtgärden skulle medföra. Styrelserna för tekniska högskolan
och institutet hava i sin skrivelse av den 9 november 1936 även framhållit,
att vissa svårigheter föreligga för att i nämnvärd grad för närvarande
öka antalet per är intagna studerande i arkitekturavdclningen vid tekniska
högskolan.
Ehuru starka skäl anförts mot fackavdelningens nedläggande, synes mig
denna fråga ännu icke hava blivit utredd på sådant sätt, att det nu är
möjligt för mig att definitivt taga ställning i frågan. Den under senare år
8
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
starkt stegrade byggnadsverksamheten inom landet har utan tvivel skapat
ett ökat behov av väl utbildade fackmän på detta område. Huruvida tekniska
högskolan i Stockholm är i stånd att i full utsträckning tillgodose
ifrågavarande behov har den föreliggande utredningen icke till fullo ådagalagt.
Jag anser därför ytterligare utredning på denna punkt erforderlig, innan
slutligt avgörande kan träffas, huruvida en arkitekturfackavdelning bör
inrymmas i den nya högskolan i Göteborg eller icke. I avvaktan på denna
ytterligare utredning — vilken torde böra verkställas av styrelserna för de
två högre tekniska läroanstalterna — synes husbyggnadsfackskolan i Göteborg
tillsvidare böra bibehållas i sin nuvarande organisation.
I detta sammanhang får jag återkomma till frågan om organiserandet av
de delar av den nu vid tekniska högskolans avdelning för skeppsbyggeri
förekommande undervisningen, som alltjämt synas böra bibehållas vid
nämnda högskola. I propositionen nr 135/1936 framhöll jag, att jag härvid
närmast åsyftade ämnena flygteknik och hydrodynamik.
Styrelserna för tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut hava
i sin ovanberörda skrivelse den 9 november 1936 framlagt förslag om bibehållande
av fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan,
eventuellt med namnet ändrat till fackavdelning för luftfart och sjöfart.
Undervisningen inom denna fackavdelning och fackavdelningen för skeppsbyggeri
i Göteborg skulle differentieras så, att inom sistnämnda fackavdelning
skulle meddelas undervisning i fartygskonstruktion och skeppsbyggeri
i trängre bemärkelse, medan fackavdelningen i Stockholm skulle erhålla en
mera maskin- och driftsteknisk inriktning. Styrelserna hava vidare gjort*
gällande, att den besparing i årliga driftkostnader, som vore att förvänta
genom ett nedläggande i enlighet med de sakkunnigas förslag av skeppsbyggnadsfackavdelningen
i Stockholm, icke kunde beräknas till högre belopp
än högst 15,000 kronor för år.
Marinförvaltningen, som granskat ifrågavarande förslag ur synpunkten
av mariningenjörernas utbildning, har visserligen tillstyrkt den föreslagna
differentieringen i undervisningen mellan högskolorna i Stockholm och
Göteborg, men ansett differentieringen i mariningenjörsutbildningen böra
inskränkas huvudsakligen till fjärde årskursen. En på så sätt genomförd
differentiering syntes även ämbetsverket lämplig med hänsyn till andra
skeppsbyggnadsingenjörer än mariningenjörer.
Ehuru styrelsernas ifrågavarande uppslag till ordnandet av undervisningen
på förevarande område i Stockholm måhända kan innebära en tanke,
vars realiserande skulle vara att förorda, synes mig denna fråga ännu icke
vara i detalj så bearbetad, att jag nu är beredd att taga ställning till densamma.
Såsom jag under punkten 108 i årets åttonde huvudtitel framhållit,
förväntar jag, att tekniska högskolan inkommer med detaljerat förslag till
omläggning i fråga om härvarande skeppsbyggeriavdelning och till densamma
knutna lärarkrafter, som må påkallas av de planerade och redan
igångsatta anordningarna för skeppsbyggeriavdelningen vid Chalmers tekniska
institut. Sedan dylikt förslag inkommit, torde frågan böra underställas
ett kommande års riksdag.
Jag övergår härefter till frågan örn tidpunkten för Chalmers tekniska
instituts övergång till högskola. 1934 års sakkunniga hava
framhållit, att innan nybyggnader i Göteborg för fackavdelningarna
för skeppsbyggeri och för väg- och vattenbyggnad blivit färdigställda,
institutet enligt de sakkunnigas uppfattning icke kunde anses hava
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
9
fått den utrustning, att läroanstalten skulle kunna erhålla samma ställning
som en teknisk högskola. Ifrågavarande nybyggnader beräknades av de
sakkunniga kunna tagas i bruk med början av läsåret 1938—1939. Med
anledning härav hava de sakkunniga föreslagit, att institutets övergång till
högskola skulle äga rum från och med ingången av budgetåret 1938/1939.
Enligt de sakkunnigas premisser skulle — då något anslag för nybyggnad
för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad icke äskades av 193G
års riksdag och alltså färdigställandet av denna byggnad, därest medel av
innevarande års riksdag beviljas för ändamålet, icke kan förväntas förrän
tidigast hösten 1939 — institutets högskoleblivande komma att uppskjutas
till ingången av budgetåret 1939/1940. Jag kan icke finna tillräckliga skäl
föreligga för ett dylikt uppskov. Utan att underskatta de sakkunnigas
motiv för att högskoleförklarandet skulle göras beroende av vissa laborationslokalers
färdigställande anser jag likväl den utbildning, som redan nu
meddelas vid den högre avdelningen av Chalmers tekniska institut, vara
av den gedigna kvalitet, att avdelningen bör kunna få den ställning av
högskola, den ehuru ej formellt dock redan nu i realiteten innehar, från
och med ingången av budgetåret 1937/1938. Därest det av mig förordade
förslaget till den nya högskolans organisation vinner riksdagens bifall, kommer
högskolan under de närmaste åren successivt att utvecklas både med
avseende å lokaler och lärarkrafter för att inom snar framtid, kunna fylla
sin uppgift såsom teknisk högskola fullt jämställd med tekniska högskolan
i Stockholm. Någon risk synes mig ej föreligga, att de från den nya
högskolan under de närmaste åren utexaminerade ingenjörerna skulle bliva
sämre utrustade än deras kamrater, som genomgått tekniska högskolan i
Stockholm.
Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag sålunda
förordat i fråga om tidpunkten för Chalmers tekniska instituts högre avdelnings
övergång till teknisk högskola, torde det få ankomma på Kungl.
Majit att meddela beslut i ämnet.
I detta sammanhang får jag föreslå, att den nya tekniska högskolan
erhåller benämningen Chalmers tekniska högskola. En konsekvens härav
torde böra bliva, att den nuvarande tekniska högskolan benämnes tekniska
högskolan i Stockholm.
I likhet med 1934 års sakkunniga och styrelserna för tekniska högskolan
och Chalmers tekniska institut tillstyrker jag, att de båda tekniska högskolorna
likställas ifråga om inträdesfordringar och undervisningstidens
längd. Härvid synas de i förevarande avseende gällande bestämmelserna vid
tekniska högskolan i Stockholm böra bliva normgivande. Det torde böra
ankomma på styrelsen för Chalmers tekniska institut att inkomma med
förslag till de stadgeändringar, som med anledning härav och av övriga anledningar
kunna bliva erforderliga.
Jag ifrågasätter icke för närvarande någon ändrad sammansättning av
den nya högskolans styrelse. Denna fråga torde längre fram, sedan åtskilliga
av omorganisationen betingade spörsmål vunnit sin lösning, böra bliva föremål
för övervägande.
Anslagsfrågor. Beträffande föreliggande bi/ggtiadsj ragar innebär
Kungl. Majits förslag dels anvisande av 500,000 kronor tili fortsättande
av den pågående nybyggnaden för fackavdelningen för skeppsbyggeri
10
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
m. m., till vilket ändamål 1936 års riksdag beviljat 370,000 kronor, dels
beviljande av ett nytt anslag å 80,000 kronor till utrustning av samma
nybyggnad (totalkostnaden beräknad till 250,000 kronor), dels slutligen
anvisande av ett belopp av 300,000 kronor till påbörjande av nybyggnad
för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad (totalkostnaden
preliminärt beräknad till 1,093,000 kronor).
Beträffande övriga anslag till Chalmers tekniska högskola för budgetåret
1937/1938 är att märka, att Kungl. Majit förutsätter, att under
övergångstiden för Chalmerska institutets lägre avdelnings ifrågasatta
omorganisation till ett tekniskt gymnasium (se nedan) de för gymnasiet
avsedda anslagen till avlöningar, omkostnader och materiel m. m. i riksstaten
sammanföras med motsvarande anslag för högskolan. Däremot
föreslås fastställandet av särskilda avlöningsstater för högskolan och
gymnasiet i motsats mot vad för närvarande är fallet beträffande högre
och lägre avdelningen. En uppdelning av den nu för institutet gällande
avlöningsstaten mellan högskolan och gymnasiet har därför skett sålunda,
att å högskolan beräknats belöpa 262,000 kronor av utgifterna
(för närvarande upptagna till 338,100 kronor) och 68,000 kronor av de
särskilda uppbördsmedlen (nu beräknade till 83,000 kronor). Kungl.
Maj :ts nu framlagda förslag innebär för högskolans del en anslagsökning
med 23,500 kronor, belöpande huvudsakligen på nyinrättandet av en
professur i byggnadsteknik samt vissa speciallärartjänster ävensom inrättande
av en befattning som bibliotekarie å extra stat i lönegraden
B 21 m. m. Vidare har departementschefen för högskolan beräknat
51,700 kronor till omkostnader och 48,000 kronor till materiel m. m.
Beträffande övriga anslagsberäkningar hänvisas till propositionen.
Under kap. 2 har departementschefen behandlat frågan örn Chalmers
tekniska instituts lägre avdelnings o inbildning till ett
tekniskt gymnasium.
Organisationsfrågan. Den lägre avdelningens nuvarande organisation
tillkom år 1914, då riksdagen godkände ett av Kungl. Majit framlagt
förslag till undervisningens ordnande. Enligt detta förslag skulle vid
avdelningen under en studietid av två och ett halvt år meddelas en
avslutad undervisning av elementarteknisk karaktär. Vidare skulle införas
en kompletteringskurs på ett halvt år för sådana abiturienter från
den lägre avdelningen, som hade för avsikt att söka inträde i den högre.
För att antagas till ordinarie elev i lägre avdelningens första årskurs erfordras
att hava fyllt 16 år, att vara känd för hedrande vandel, att kunna
fritt och obehindrat läsa och tydligt skriva svenska språket samt att vara
förtrogen med aritmetiska räkningar. Tillträde till kompletteringskursen
äger endast elev, som erhållit avgångsbetyg från lägre avdelningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
11
År 1919 blev den lägre avdelningens ställning till den högre ånyo
föremål för behandling av 1919 års sakkunniga. I sina den 16 januari
1920 och 21 december 1921 avgivna betänkanden kommo de sakkunniga
till den uppfattningen, att den högre avdelningen borde omorganiseras
till en teknisk högskola och att i samband därmed den lägre avdelningen
borde avskiljas och organiseras som tekniskt gymnasium med
vissa därtill anslutna tekniska fackskolor.
Nämnda sakkunnigas förslag ledde icke till en omorganisation i nu
förevarande avseende. — De i det föregående omnämnda 1934 års sakkunniga
hava icke berört frågan örn den lägre avdelningens omorganisation.
Däremot har institutets styrelse i skrivelse den 17 oktober 1933
framhållit vissa med avdelningens nuvarande organisation förenade olägenheter
och överlämnat en av avdelningens lärare verkställd utredning
jämte förslag till olägenheternas avhjälpande.
Sedan Kungl. Maj:t anmodat skolöverstyrelsen att verkställa utredning
och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag med anledning av den
uppkomna frågan rörande omorganisation av den lägre avdelningen vid
Chalmers tekniska institut, har överstyrelsen den 7 november 1934 avgivit
ifrågavarande utredning och förslag. Överstyrelsen har härvid
framlagt ett fullständigt förslag till lägre avdelningens ombildning till
ett tekniskt gymnasium.
Med berörda utredning överlämnade skolöverstyrelsen tillika införskaffade
yttranden över ämbetsverkets ifrågavarande förslag av styrelsen
för Chalmers tekniska institut, lärarkollegiet därstädes och frimurarbarnhus
direktion en i Göteborg, i egenskap av förvaltare av den Chalmerska
donationen. Över förslaget hava yttranden jämväl avgivits av 1934 års
Chalmerssakkunniga och statskontoret.
Departementschefen har för egen del anfört:
Den lägre avdelningen vid Chalmers tekniska institut intager i sin nuvarande
organisation en särställning inom den lägre tekniska undervisningen
i vårt land. Såsom av utredningen framgår, uppdrogos riktlinjerna
för avdelningens nuvarande verksamhet år 1914. Den skulle fylla ett dubbelt
ändamål, dels att med folkskolan som grund på två och ett halvt år
meddela elementär teknisk bildning åt blivande förmän m. fl., dels ock att
genom en kompletteringskurs på ytterligare ett halvt år bereda möjlighet
för lägre avdelningens elever att vinna inträde vid den högre. Denna dubbla
uppgift har visat sig svår att på ett tillfredsställande sätt lösa. De låga
inträdesfordringarna till lägre avdelningen hava medfört, att undervisning
i några tekniska ämnen knappast kunnat förekomma i första årskursen,
medan åter de tekniska studierna sedermera måst forceras fram på den
korta tiden av tre terminer. Det har också visat sig, att ett oproportionerligt
stort antal av eleverna icke lyckats avlägga godkänd examen. En svår
olägenhet har även uppstått därigenom, att elevantalet varit alltför stort
och vida större än t. ex. vid de tekniska gymnasierna. Lärarpersonalen har
också varit alltför fåtalig för att det skulle varit möjligt för den att fullt
12 Statsutskottets utlåtande Nr 191.
ut kunna bemästra de uppgifter, som genom förhållandenas makt pålagts
densamma.
Vid den tidpunkt, då riktlinjerna för den lägre avdelningens verksamhet
angåvos, hade ännu icke utvecklingen av det lägre tekniska undervisningsväsendet
fått den gestaltning, det nu har. Numera har genom tillkomsten
av ett flertal tekniska elementarskolor och tekniska gymnasier samma möjlighet,
som den lägre avdelningen avsett att bereda, öppnats för att utan
avläggande av studentexamen vinna inträde vid de högre tekniska läroanstalterna.
Härigenom synes den speciella anordningen av den lägre avdelningen
såsom en förskola för den högre mindre behövlig. De låga inträdesfordringarna
till den lägre avdelningen synas icke heller längre motiverade,
sedan såväl de praktiska ungdomsskolorna som kommunala kurser
för inträdessökande till teknisk fackskola tillkommit.
Ett bibehållande i dess nuvarande organisation av den lägre avdelningen,
som med avseende å undervisningens allmänna inriktning, studietidens
längd och lärarkrafternas otillräcklighet vidlådes av allvarliga brister, synes
därför icke längre tillrådligt.
Frågan om avdelningens omorganisation har länge varit aktuell. Att en
lösning av spörsmålet icke förut ansetts kunna åvägabringas har icke minst
berott på att frågan örn den högre avdelningens ställning varit svävande
och att de båda organisationsfrågorna befunnits lämpligen böra i ett sammanhang
bringas till avgörande. Sedan jag, såsom av det föregående framgår,
ansett mig kunna framlägga förslag till omorganisation av den högre
avdelningen till en teknisk högskola från och med nästa budgetår, har
ifrågavarande skäl till uppskov med upptagandet av den lägre avdelningens
problem bortfallit.
Av de i förevarande ärende hörda myndigheternas yttranden framgår, att
någon meningsskiljaktighet icke råder om det framlagda förslaget, att den
lägre avdelningen skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Skolöverstyrelsen
har framhållit, att i en industri- och handelsstad av Göteborgs
storlek ett tekniskt gymnasium utan tvivel måste väl fylla sin plats. Stadsfullmäktige
hava också, fullt inseende frågans vikt och betydelse för staden,
beslutat — på vissa villkor, till vilka jag i det följande återkommer
— åtaga sig de förpliktelser, som vid inrättandet av ett tekniskt gymnasium
skulle ankomma å kommunen.
För egen del anser jag frågan numera vara så pass utredd, att anledning
till något uppskov med ställningstagandet till densamma icke vidare föreligger.
Jag vill alltså förorda, att den lägre avdelningen ombildas till ett
tekniskt gymnasium _och härigenom inordnas i det allmänna systemet folden
tekniska undervisningens bedrivande i vårt land. Det nya gymnasiet
anser jag böra successivt inrättas från och med nästa budgetår eller alltså
från samma tidpunkt, då enligt mitt ovannämnda förslag den högre avdelningen
skulle förklaras för teknisk högskola. Det nya gymnasiet torde
böra benämnas tekniska gymnasiet i Göteborg.
I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret anser jag gymnasiet icke
böra kombineras med någon förberedande klass, utan behovet av förberedande
undervisning bör fyllas genom anordnande av kommunala kurser
för inträdessökande till tekniskt gymnasium. I sistnämnda avseende får
jag erinra, att jag under punkten 185 i åttonde huvudtiteln innevarande år
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordat utvidgning av de nu
-
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
13
varande möjligheterna att inrätta kurser vid yrkesundervisningsanstalter
för elever, som ämna söka inträde i tekniskt läroverk.
Enligt gällande stadga för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier
åligger det vederbörande kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Göteborgs stad
har enligt stadsfullmäktiges lagakraftvunna beslut den 31 oktober 1935
iklätt sig ett dylikt åtagande, dock med den jämkning, som närmare framgår
av det förut omförmälda avtal, som ingåtts mellan staden och institutets
styrelse och vilket i huvudsak innebär, att staden under de första tio
åren av gymnasiets verksamhet skulle utan ersättning få för ifrågavarande
ändamål disponera den lägre avdelningens nuvarande lokaler. Statskontoret
har ifrågasatt, att tidsperioden skulle begränsas till fem år. Stadsfullmäktige
hava emellertid i sedermera avgivet yttrande fasthållit vid sin
enligt avtalet intagna ståndpunkt.
Med hänsyn till betydelsen av att nu få den föreliggande frågan bragt till
avgörande, och i betraktande av att nybyggnadsprogrammets slutliga
genomförande för Chalmers tekniska högskola kan beräknas taga avsevärd
tid i anspråk, har jag funnit mig böra bortse från de av statskontoret anförda
betänkligheterna. Sedan riksdagen fattat beslut i den nu föreliggande
frågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut örn godkännande
av förenämnda avtal.
Statskontoret har även berört frågan örn den Chalmerska donationens
framtida användning och ifrågasatt, att densamma lämpligen borde anknytas
uteslutande till den lägre avdelningen. Jag förutsätter, att styrelsen för
Chalmers tekniska institut i sinom tid inkommer med förslag i ämnet.
Jag övergår härefter att behandla frågan örn det tekniska gymnasiets
organisation.
Under den tid, Chalmers tekniska högskola och gymnasiet komma att
delvis hava gemensamma lokaler, anser jag av praktiska skäl lämpligt, att
högskolans styrelse även kommer att fungera såsom styrelse för gymnasiet.
Av enahanda anledning torde högskolans rektor tills vidare böra jämväl
vara rektor för gymnasiet. Så länge läroanstalterna hava gemensam rektor,
bör denne givetvis vara befriad från undervisningsskyldighet i gymnasiet.
Det nya gymnasiet bör beräknas för två parallellavdelningar. Från och
med nästa budgetår böra inga nya elever intagas enligt nuvarande inträdesfordringar,
och kompletteringskursen bör, samtidigt med att gymnasiets
organisation är färdigt utbyggd, nedläggas. De nuvarande eleverna vid
lägre avdelningen böra få slutföra sina studier enligt hittills gällande undervisningsplaner
och avlägga examen jämlikt hittills gällande grunder. I
deras examensbetyg bör dock särskilt angivas, att de avlagt examen på sätt
för lägre avdelningen nu är stadgat. Undervisningsplanerna för den första
klass av gymnasiet, som kommer att inrättas under nästa budgetår, torde
det ankomma på skolöverstyrelsen att pröva och fastställa.
Skolöverstyrelsen har beräknat det erforderliga antalet ordinarie liirarkrafter
efter fullbordad organisation till sju lektorer. Undervisningen i
övrigt skulle uppehållas av extra lärare. Beträffande vaktmästarpersonal
har överstyrelsen ansett behov föreligga av en vaktmästare, en maskinist
och eldare samt en laboratorievaktmästare. Under första övergångsåret
har överstyrelsen beräknat fyra lektorer och en vaktmästare.
De fem andre liirarna vid institutet uppehålla för närvarande undervisning
i följande ämnen: 1) matematik, 2) clemenIarmekanik, skeppsbyggeri
14
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
och linearritning, 3) byggnadslära med ritning, 4) elektroteknik samt
5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.
För gymnasiets del har institutets rektor under hand förordat, att lektorsbefattningar
skulle, efter fullbordad organisation, finnas i följande
ämnen: 1) matematik och mekanik, 2) fysik och matematik, 3) kemi, mineralogi
och mekanisk teknologi, 4) byggnadslära och betongteknik, 5) mekanik
och skeppsbyggeri, 6) maskinteknik samt 7) elektroteknik. Fem av lektor
stjänsterna skulle besättas med de nuvarande andre lärarna vid institutet.
Två nya lektorstjänster, nämligen i fysik och matematik samt i kemi,
mineralogi och mekanisk teknologi, skulle tillkomma.
Under första övergångsåret beräknade rektorn, att lektorstjänsterna i
matematik och mekanik samt byggnadslära och betongteknik skulle besättas
med andre lärare, varförutom det bleve nödvändigt, att även tillsätta
lektorstjänsterna i fysik och kemi. Ingen av andre lärarna kunde ifrågakomma
till dessa senare två tjänster, varför dessa måste rekryteras med
personer utom institutet. Under följande övergångsår skulle de tre återstående
andre lärarna överflyttas till lektorsbefattningar.
Emot detta i stora drag skisserade program har jag ej funnit anledning
till erinran. Det torde emellertid böra föreskrivas, att det skall åligga andre
lärare och lektorer att i mån av behov under övergångsåren meddela undervisning
även inom högskolan. På grund av de särskilda förhållanden med
hänsyn till lärarpersonalens sammansättning och i övrigt, som sålunda
skulle råda vid det tekniska gymnasiet under övergångstiden och som avvika
från hithörande bestämmelser i gällande stadga för de tekniska gymnasierna,
torde Kungl. Majit böra för nämnda gymnasium, så vitt nu är
fråga, meddela särskilda föreskrifter.
Antalet extralärartimmar har rektorn beräknat till 104 efter fullt genomförd
organisation och till G8 under gymnasiets första verksamhetsår. Skulle
lektorstjänsterna i fysik och kemi icke bliva tillsatta under sagda år, erfordrades
enligt rektorns beräkningar ytterligare 46 extralärartimmar. Skulle
lektorstjänsterna komma att inrättas från och med den 1 januari 1938,
borde antalet extralärartimmar uppskattas till 114 under höstterminen
1937 och 68 under vårterminen 1938.
Såsom jag vid behandlingen av frågan örn den högre avdelningens omorganisation
förordat, bör från och med nästa budgetår till gymnasiets personalförteckning
från den för Chalmers tekniska institut nu gällande personalförteckningen
överföras följande befattningar: fem andre lärare och
en vaktmästare. De under första övergångsåret föreslagna fyra lektorstjänsterna
anser jag böra tillkomma först från och med den 1 januari 1938.
Personalförteckningen för gymnasiet skulle alltså vid bifall härtill för tiden
den 1 juli—den 31 december 1937 upptaga fem andre lärare och en vaktmästare,
samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fyra lektorer, tre
andre lärare och en vaktmästare. I proposition denna dag angående
lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter har
föreslagits, att lektorerna vid de tekniska läroverken skola placeras i 27:e
lönegraden enligt avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.
I personalförteckningen för första halvåret 193S för det
tekniska gymnasiet böra alltså uppföras fyra lektorer i lönegraden L 27, tre
andre lärare i lönegraden B 22 och en vaktmästare i lönegraden B 5.
Beträffande anslaget till avlöningar får jag framhålla, att med hänsyn
såväl till de speciella förhållanden, som komma att föreligga under första
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
15
övergångsåret, som ock till nyssnämnda lönereglering för, bland andra, lärare
vid de tekniska läroverken, det synes lämpligt att för nästa budgetår fastställes
dels en avlöningsstat för gymnasiet att gälla under tiden den 1 juli
—den 31 december 1937, dels ock en avlöningsstat att gälla för tiden den
1 januari—den 30 juni 1938.
Anslagsfrågor. Departementschefen har slutligen verkställt anslagsberäkningar
för nästkommande budgetår, i avseende å vilka torde
få hänvisas till propositionen. För det blivande tekniska gymnasiets
del beräknas sålunda under Chalmers tekniska högskolas vederbörande
anslag 68,800 kronor till avlöningar, 8,800 kronor till omkostnader samt
8,000 kronor till materiel m. m.
Tanken på en ombildning av Chalmers tekniska instituts högre avdelning
till teknisk högskola har länge varit aktuell men av skilda orsaker
hittills icke kommit till förverkligande. Med stöd av en omfattande
utredning har nu Kungl. Majit för riksdagen framlagt förslag till
genomförande av en sådan ombildning från och med budgetåret 1937/
1938. Departementschefen har därvid framhållit, att omorganisationen
väsentligen skulle innebära blott en formell bekräftelse på ett faktiskt
sakläge. Utskottet, som i likhet med departementschefen icke förbiser,
att den föreslagna omorganisationen kan komma att för statsmakterna
medföra ett ökat ekonomiskt ansvar, finner likväl, att en
bärande motivering anförts för omorganisationen, och delar departementschefens
uppfattning, att övervägande skäl tala för dess genomförande
redan från och med nästkommande budgetår. Utskottet tillstyrker
alltså i princip, att riksdagen lämnar sitt medgivande till den
ifrågasatta omorganisationen.
Under utredningens gång hava delade meningar i vissa avseenden rått
i fråga om vilka fackavdelningar, som skulle införlivas med den blivande
högskolan. I likhet med 1934 års sakkunniga och departementschefen
tillstyrker utskottet, att högre avdelningens fackavdelningar för maskinbyggnad,
elektroteknik, väg- och vattenbyggnad samt skeppsbyggeri
bibehållas såsom fackavdelningar vid högskolan. De sakkunniga hava
velat begränsa högskolans organisation till att omfatta dessa fyra avdelningar,
vilket skulle innebära, att de nuvarande avdelningarna för
husbyggnad samt för kemi och kemisk teknologi skulle slopas, varemot
departementschefen med stöd av bland annat Chalmers tekniska instituts
och tekniska högskolans styrelser förordat, att den sistnämnda
avdelningen bibehålies; frågan örn husbyggnadsavdelningen har departementschefen
lämnat öppen i avbidan på en i utsikt ställd förnyad
utredning. Utskottet har liksom departementschefen funnit övervägande
skäl tala för bibehållandet av avdelningen för kemi och kemisk teknologi
och tillstyrker på denna punkt bifall till Kungl. Majlis förslag.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
Utskottet, som i likhet med departementschefen icke anser sig kunna
nu taga ställning till frågan, huruvida husbyggnadsavdelningen bör ingå
i högskolans definitiva organisation, och förutsätter, att denna fråga tages
under förnyad omprövning, biträder Kungl. Maj:ts förslag om att husbyggnadsfackskolan
bör tills vidare bibehållas i sin nuvarande organisation.
I samband härmed har utskottet haft anledning uppmärksamma
önskvärdheten av att arkitektutbildningen i högre grad än nu är fallet
tager i sikte det starka behovet av arkitektutbildad arbetskraft, inriktad
på landsbygdens särskilda behov. Utskottet utgår från att denna fråga
beaktas vid den utredning, som departementschefen enligt det ovanstående
ställt i utsikt.
Beträffande de anslag, som av Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskats
för den blivande högskolan, har utskottet icke någon erinran att framställa.
Utskottet vill dock framhålla vikten av att den ovannämnda
byggnadskommittén söker åstadkomma den begränsning av de för byggnaden
för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad beräknade byggnadskostnaderna,
som i nuvarande konjunkturläge kan vara möjlig.
Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag innefattar
även omorganisation av den lägre avdelningen vid Chalmers tekniska
institut till tekniskt gymnasium från och med ingången av budgetåret
1937/1938. Detta förslag har synts utskottet välmotiverat och tillstyrkes
därför av utskottet.
Kungl. Majit har föreslagit, att för gymnasiet skulle för nästkommande
budgetår fastställas två personalförteckningar, den ena med giltighet
under tiden den 1 juli—den 31 december 1937 och den andra
med giltighet under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938. Å den förstnämnda
personalförteckningen skulle uppföras — förutom en vaktmästare
i lönegraden B 5 — fem andre lärare i lönegraden B 22 och å den
senare — förutom nyssnämnde vaktmästare — fyra lektorer i lönegraden
L 27 enligt det i propositionen nr 271 ifrågasatta särskilda avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen ävensom
3 andre lärare i lönegraden B 22. I vid personalförteckningarna fogade
anmärkningar skulle enligt Kungl. Majits förslag angivas ämnesområdena
för de föreslagna lektors- och andre lärartjänsterna.
Utskottet, som i annat sammanhang tillstyrkt Kungl. Majits i propositionen
nr 271 framlagda förslag om att lektorerna vid de tekniska
läroverken skola placeras i lönegraden L 27, har icke funnit anledning till
annan erinran mot Kungl. Majits ovanberörda förslag än att de nyssnämnda
anmärkningarna vid personalförteckningarna synts utskottet
böra utgå med hänsyn både till svårigheten att exakt angiva omfattningen
av vederbörandes ämnesområde och till att motsvarande anmärkningar
icke förekomma i personalförteckningen för övriga tekniska
läroverk.
I övrigt biträder utskottet Kungl. Majits förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
17
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag må
a) besluta, att från och med den 1 juli 1937 Chalmers
tekniska instituts högre avdelning skall ombildas till en
teknisk högskola, benämnd Chalmers tekniska högskola,
samt Chalmers tekniska instituts lägre avdelning ombildas
till ett tekniskt gymnasium, benämnt tekniska gymnasiet
i Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1937 angivit;
b) godkänna följande personalförteckning för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1937/1938:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad,
Tjänstemän å ordinarie stat.
14 professorer...........................B 28
1 maskinist.............................B 8
1 förste vaktmästare......................B 7
5 laboratorievaktmästare...................B 7
1 eldare, tillika gårdskarl ..................B 5
Anm.: Professorsbefattningarna, vilka äro 14, omfatta vardera ett av
följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik;
4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) elektroteknik;
7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära
med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vattenmotorer;
10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om värmemotorer;
11) väg- och vattenbyggnadslära; 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet
företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk
teknologi samt 14) byggnadsteknik.
Tjänsteman å extra stat.
1 bibliotekarie..........................B 21;
c) godkänna följande personalförteckning för det tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden
den 1 juli—den 31 december 1937:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
5 andre lärare...........................B 22
1 vaktmästare...........................B 5;
d) godkänna följande personalförteckning för det tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1938:
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 191
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 lektorer...............................L 27
8 andre lärare...........................B 22
1 vaktmästare...........................B 5;
e) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1987/1938:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 174,800
Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå jämväl
ersättning till den eller de personer, som förordnas
att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet
som professor.
2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,
förslagsvis...................... * 6,800
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.......... 5 43,800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 59,650
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ... » 350 » 60,000
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänsteman.......... »_100
Summa kronor 285,500.
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter............. . ........kronor 68,000
Nettoutgift kronor 217,500;
f) godkänna följande avlöningsstat för det tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1
juli—den 31 december 1937:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis . . kronor 21,250
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
19
2. Avlöning till tjänsteman
å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgö
ringspenningar.
....kronor 2,000
A vlöningsstat.
En verkstadsingen-
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Summa
1,200
800
2,000
Anm.: Lönen kan
efter 5 år höjas nied
500 kronor och efter
ytterligare 5 år lika- ledes med 500 kronor.
Summa kronor
—
—
2,000
b. Alderstillägg, förslagsvis
.......... kronor 250
c. Ersättningar till vikarier,
förslagsvis .... »__50 kronor 2,300
3. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt extralärare
............kronor 10,000
b. Understöd åt extra
ordinarie lärare vid
förfall på grund av
sjukdom, förslagsvis » 200 » 10,200
4. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal » 100
5. Särskilda löneförmåner
till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbätt
ring
för lärare, förslagsvis
..........kronor 2,500
b. Avlöningsförbättring
åt den å övergångsstat
uppförde verk
stadsingenjören
.... » 950 » 3,450
Summa kronor 37,300
20
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter.....................kronor 7,000
Nettoutgift kronor 30,300;
g) godkänna följande avlöningsstat för det tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1
januari—den 30 juni 1938:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..............kronor 33,650
2. Avlöning till tjänsteman
å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgö
ringspenningar.
....kronor 2,000
Avlöningsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Summa
En verkstadsingen- iör ........
1,200
800
2,000
Anm.: Lönen kan
efter 5 år höjas med
500 kronor och efter
ytterligare 5 år lika- ledes med 500 kronor.
Summa kronor
—
—
2,000
b. Ålderstillägg, förslagsvis
.............. kronor 250
c. Ersättningar till vikarier,
förslagsvis . . . »_50 kronor
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t....... »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal..................... »
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänsteman................... »
Summa kronor 44,500
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter............ kronor 6,000
Nettoutgift kronor 38,500;
h) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
kronor 286,300;
2,300
7,500
100
950
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
21
i) till Chalmers tekniska högskola m. to.: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
60,500 kronor;
j) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel
to. to. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 56,000 kronor;
k) till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
l) till Chalmers tekniska högskola: Stipendier m. to.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,400 kronor;
m) till Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri to. to. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
80.000 kronor;
n) till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för
skeppsbyggeri m. to. vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig
överensstämmelse med av 1934 års sakkunniga
avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens uppförande,
som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda utredningar
kan finna skäligt fastställa, för budgetåret 1937/1938
under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av
500.000 kronor;
o) till Uppförande av byggnad för fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
i huvudsaklig överensstämmelse med av 1934 års sakkunniga
avgivet förslag eller den ändrade plan för byggnadens
uppförande, som Kungl. Majit med hänsyn till gjorda
utredningar kan finna skäligt fastställa, för budgetåret
1937/1938 under Utgifter för kapitalökning och rubrik Statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
I fråga örn sättet för beredande av täckning beträffande omförmälda
anslag till uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri
m. m. och för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid
Chalmers tekniska högskola kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande.
Stockholm den 30 maj 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 191.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,
Pauli, Holmström och Rahmn; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson
i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna Svensson, Norling, Holmdahl, Danielsson,
Erlander och Hansson i Rubbestad.
Reservation:
av herrar Johansson i Fredrikslund, Pauli, Holmström, Rahmn, Persson
i Falla och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Tanken på---andre lärartjänsterna.
Utskottet, som i annat sammanhang föreslagit, att lektorer vid de
tekniska läroverken skola placeras i lönegraden L 28, tillstyrker i konsekvens
härmed, att ifrågavarande fyra lektorer vid tekniska gymnasiet
i Göteborg avlönas enligt lönegraden L28. I övrigt har utskottet icke
funnit —---tekniska läroverk.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i övrigt med de ändringar,
som betingas av vad utskottet ovan anfört rörande lektorernas lönegradsplacering.
Under åberopande---utskottet hemställa,
att riksdagen — — — förslag må
d) godkänna följande personalförteckning för det tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1938:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 lektorer...............................L28
3 andre lärare...........................B 22
1 vaktmästare............................B 5;
g) godkänna följande avlöningsstat för det tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas under tiden den 1
januari—den 30 juni 1938:
Statsutskottets utlåtande Nr 191. 23
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 34,650
2. Avlöning till---(= alternativ I)
... » 950
Summa kronor 45,500
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter ............. kronor 6,000
Nettoutgift kronor 39,500;
h) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
287,300 kronor;
--avgiva utlåtande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:471 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av Chalmers tekniska institut m. rn. s. 1 i texten