Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-06-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:200, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200-

1

Nr 200.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående

provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e och 4:e avd:rna.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln, innefattande

anslagen till finansdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 56) att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till provisorisk avlöningsförstärkning

åt vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 beräkna

ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition,

nr 196, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst må i huvudsak efter av departementschefen föreslagna

grunder under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Majit;

dels till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens

tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

d sjunde »

» nionde »

» tionde »

kronor 320,000

» 48,000

» 2,290,000

» 1,640,000

» 50,000

» 1,110,000

* 210,000

» 390,000;

dels ock besluta, att utgifterna för den provisoriska avlöningsförstärkningen

skola bestridas:

beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken och statens

pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas,

beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,

bro- och vägtrafikinspektion och vid vägorganisationen i länen från statens

automobilskattemedelsfond,

Bihang till riksdagens protokoll 19.17. 6 sami. Nr 200.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

beträffande befattningshavare vid stuteriväsendet från stuteriväsendets

fond,

beträffande befattningshavare vid försäkringsinspektionen från försäkringsinspektionens

fond, saint

i fråga om andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro avsedda

för provisorisk avlöningsförstärkning.

Vidare har Kungl. Majit i en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr

280, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet må efter vad chefen för ecklesiastikdepartementet

i statsrådsprotokollet förordat under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de

närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels ock å riksstaten för budgetåret 1937/1938 under åttonde huvudtiteln

anvisa

a) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 549,000 kronor.

b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid

folkskoleväsendet ett förslagsanslag av 2,930,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag hava väckts följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

229, av herr G. Myrdal m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 451,

av herr J. A. Persson i Tidaholm m. fl., i vilka motioner hemställts, att utskottet

vid sin prövning av Kungl. Majits proposition nr 196 måtte företaga

en sådan omläggning av den föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen

åt vissa befattningshavare i statens tjänst, att denna icke kommer att inrymma

lönetillägg efter barnantal;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 235, av herr N. Holmström och den andra inom andra kammaren, nr

461, av herr G. Arnemark m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att den provisoriska avlöningsförstärkning, som riksdagen

kan komma att besluta i anledning av Kungl. Majits proposition nr 196, även

måtte utgå till pensionerad personal i arvodesbefattning inom försvarsväsendet

med hel daglig tjänstgöringstid;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

236, av G. Rahmn m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 463, av

herr R. Lundqvist m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att den i propositionen nr 196 föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen

åt vissa befattningshavare i statens tjänst skall utgå med ett

fast belopp av 180 kronor per år i 1—4 och 240 kronor per år i övriga lönegrader;
dels

en inom första kammaren av herr O. G. Karlsson väckt motion, nr

237, i vilken hemställts, att riksdagen måtte utforma tillämpningsbestäm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

3

melserna om den provisoriska löneförstärkningen så att den kommer att

omfatta även den personal vid statens sinnessjukhus, som avlönas enligt av

medicinalstyrelsen fastställd löneplan för extra ordinarie personal vid statens

sinnessjukhus (de s. k. ekonomisterna);

dels en inom andra kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl.

väckt motion, nr 462, i vilken hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.

Majrts proposition nr 196 må besluta,

att provisorisk avlöningsförstärkning åt befattningshavare i statens tjänst

må under budgetåret 1937/1938 utgå enligt följande grunder:

a) till befattningshavare med reglerad avlöning enligt vid kommunikationsverken

och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementen,

med 300 kronor per år till befattningshavare, som åtnjuter avlöning enligt

löneklasserna 5—12, och med 240 kronor per år till annan befattningshavare,

b) till befattningshavare med reglerad avlöning enligt andra än under a)

angivna avlöningsreglementen med belopp som i anslutning till avlöningsbeloppet

i innehavande löneklass svarar mot vad under a) sägs,

c) till annan befattningshavare med belopp som i förhållande till utgående

avlöning motsvarar vad som under a) sägs, enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder, samt

d) att till befattningshavare, som i samband med enskild järvägs eller handels

övertagande av staten övergått i statstjänst, provisorisk avlöningsförstärkning

utgår i enlighet med vad under a) sägs, och skall i samband härmed

minskning icke ske i eventuellt utgående personligt lönetillägg.

dels en inom andra kammaren av herr R. Lundqvist väckt motion, nr

464, i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts

proposition nr 196 måtte besluta, att landsfiskalerna, från och med budgetåret

1937/1938 och intill dess lönereglering för dem träder i kraft, må,

utöver nu utgående löneförmåner, åtnjuta en provisorisk avlöningsförstärkning

av 500 kronor per år;

dels en inom andra kammaren av herr A. Spångberg väckt motion, nr

465, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det av regeringen

framlagda förslaget (prop. 196) angående provisorisk avlöningsförstärkning

åt vissa befattningshavare i statens tjänst, att löneförstärkning utgår

med 396 kronor i löneklasserna 1—10 och med dem i fråga om lönebelopp

jämställda befattningshavare, samt att för högre avlönade befattningshavare

löneförstärkningen successivt minskas till belopp, som föreslagits

i propositionen, med hänsyn tagen till att barntilläggen inarbetats i de

fasta lönetilläggen;

dels en inom andra kammaren av herr K. E. Senander m. fl. eäckt motion,

nr 466, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Kungl.

Maj:ts förslag om särskilda barntillägg åt statstjänarna avslås samt att

det fasta lönetillägget för löneklasserna 1—12 höjes från föreslagna 180

kronor per år till 300 kronor, för löneklasserna 13—16 från 120 kronor

till 240 kronor i>er år samt för övriga löneklasser 120 kronor per år;

dels ock en inom andra kammaren av herr R. Lundqvist väckt motion,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 200•

nr 558, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den i propositionen

nr 280 föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen skall utgå med

ett fast belopp av 240 kronor per år och befattningshavare.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet till motionerna nr I: 229, I: 235, I: 236, I: 237,

II: 462, II: 464, II: 465, II: 466 och II: 558.

Kungl. Maj:t har den 24 april 1936 tillsatt en kommitté, 1936 års lönekommitté,

med uppdrag att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser

för befattningshavare vid den nyreglerade civila och militära statsförvaltningen

i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen

närmare angivna riktlinjer. Enligt de lönekommittén meddelade direktiven

omfattar kommitténs arbete jämväl en omprövning i ett sammanhang

av lönesättningen för de statsanställda såväl mot bakgrunden av de löner

som tillämpas utanför statsförvaltningen som ock med hänsyn till avvägningen

mellan olika befattningshavargrupper inbördes. Kommittén har

även att överväga frågan örn särskilda lönetillägg för löntagare med försörjningsplikt

för barn.

Sedan det på grund av uppgiftens omfattning ej visat sig möjligt att inom

lönekommittén nå resultat ägnade att läggas till grund för förslag till årets

riksdag, inkommo från ett flertal grupper av befattningshavare i statens

tjänst framställningar till Kungl. Majit örn provisorisk avlöningsförstärkning.

Efter en redogörelse för nämnda framställningar har chefen för finansdepartementet

i propositionen nr 196 anfört följande.

När det på grund av arten och omfattningen av de problem som för närvarande

äro under utredning inom 1936 års lönekommitté icke visat sig möjligt

att till årets riksdag framlägga förslag örn lönereglering för befattningshavare

i statens tjänst, aktualiseras frågan huruvida förutsättningar föreligga

för den provisoriska avlöningsförbättring, varom olika personalgrupper

gjort framställning. Varje provisorium måste medföra en förskjutning av

förutsättningarna för lönefrågornas fortsatta handläggning, som kan försvåra

deras lösning. Ett villkor för att en provisorisk avlöningsförbättring skall

kunna övervägas är att den av lönekommittén verkställda realprövningen

skäligen kan väntas visa, att en viss höjning av den statliga lönenivån med

hänsyn till utvecklingen inom övriga delar av arbetsmarknaden eller av

andra skäl framstår såsom motiverad. Kommitténs undersökningar lia ännu

ej fortskridit tillräckligt långt för att på dem skulle kunna byggas bestämda

slutsatser i detta avseende. Med hänsyn till den allmänna ekonomiska utvecklingen

efter genomförandet av föregående allmänna lönereglering anser

jag mig emellertid kunna utgå ifrån, att vid den kommande löneregleringen

förutsättningar skola visa sig föreligga för en förbättring av löneläget.

Under sådana förhållanden synes det icke uteslutet att överväga en provisorisk

avlöningsförstärkning. Men tydligt är att ett sådant provisorium

mäste utformas med försiktighet, om man vill ha säkerhet för att det icke

i praktiken lägger hinder i vägen för ett fritt bedömande av den kommande

löneregleringen. Detta krav på försiktighet medför, att varje provisorisk

förbättring måste hållas inom en trängre ram än som vid en mera definitiv

reglering kan övervägas. I det förslag, som nu framlägges, ha därför också

från olika håll framförda önskemål endast i begränsad utsträckning kunnat

tillmötesgås.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

5

I fråga om tillämpningsområdet för den provisoriska avlöningsförstärkningen

föreslås i nyssnämnda proposition huvudsakligen följande. Avlöningsförstärkningen

skulle tillkomma en var tjänsteman, å vilken något av de till

kommunikationsverkens lönesystem hörande avlöningsreglementena äger tilllämpning.

Vidare skulle avlöningsförstärkningen tillkomma befattningshavare

vid någon av de förvaltningsgrenar, nämnda avlöningsreglementen omspänna,

vilken åtnjuter lön såsom tjänsteman å extra stat eller såsom extra

ordinarie tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan eller i egenskap

av extra tjänsteman eller aspirant enligt av Kungl. Majit fastställd löneplan

eller enligt lönegrad eller löneklass, som av Kungl. Majit särskilt bestämts.

Därjämte skulle vikarie å ordinarie tjänst med rätt att uppbära

samtliga de med tjänsten förenade avlöningsförmånerna äga rätt till provisorisk

avlöningsförstärkning. Ytterligare skulle dels universitetsprofessorer

m. fl., vilkas avlöningsförhållanden nyreglerats utan att de likväl inordnats i

kommunikationsverkens lönesystem, dels beställningshavare, å vilka avlöningsreglementet

den 11 maj 1928 för fast anställt manskap vid försvarsväsendet

är tillämpligt, med undantag dock för ogifta beställningshavare, vilka

räkna kortare tjänstetid än tre år, dels ock den kvinnliga ekonomipersonalen,

som uppbär lön enligt löneplan K i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215)

med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet bliva delaktiga av den provisoriska

avlöningsförstärkningen.

Andra arvodesbefattningar än de i vederbörande avlöningsreglementen upptagna

skulle enligt Kungl. Majits förslag ställas utanför den provisoriska avlöningsförstärkningen.

I avseende härå anföres följande.

Även örn i vissa sådana och även andra fall skäl skulle kunna anföras att

utsträcka rätten till provisorisk avlöningsförstärkning, måste dock beaktas,

att betydande svårigheter skulle uppkomma att rättvist avgränsa dessa fall

från andra, där avlöningsförstärkning ej bör ifrågakomma, samt att en sådan

anordning skulle nödvändiggöra svåröverskådliga och komplicerade

bestämmelser. Inom ramen av tillgängliga medel böra emellertid verken

vara oförhindrade att, där så enligt principerna för här framlagda förslag

kan befinnas av omständigheterna påkallat, bereda befattningshavare, som

icke äger rätt åtnjuta provisorisk avlöningsförstärkning, såsom kompensation

härför avlöningsförbättring med skäligt belopp.

Provisorisk avlöningsförstärkning skulle icke tillkomma befattningshavare

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.

Vad angår sättet för beredande av den provisoriska avlöningsförstärkningen

föreslås i propositionen nr 196, att densamma skall utgå dels såsom

fast lönetillägg, dels såsom lönetillägg efter barnantal.

Då det ansetts skäligt, att anställda med de absolut taget lägsta lönebeloppen

i främsta rummet tillgodoses genom förstärkningen, ha de fasta lönetilläggen

föreslagits skola utgå på det sättet differentierade, att de

skulle sättas något högre för de lägre delarna av löneskalan än för de däröver

liggande. Tillägg till och med 12:e löneklassen i den i 1921 års avlöningsreglemente

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplanen och motsvarande

löneklasser i de övriga löneplanerna skulle utgå med 180 kronor

och i övrigt med 120 kronor, allt för år räknat. I vissa fall, där en betydande

del av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner, skulle dock beloppen

undergå skälig reducering.

Till stöd för förslaget om lönetillägg efter barnantal har chefen

för finansdepartementet anfört huvudsakligen följande.

Det kan icke förnekas, att en differentiering av de provisoriska tilläggen

allenast med hänsyn till lönebeloppens absoluta storlek lämnar åtskilligt

övrigt att önska. Det är ingalunda klart, att en tjänsteman i något högre

löneställning alltid är i mindre behov av löneförbättring än en tjänsteman

i något lägre löneställning. Bortsett från andra mera svårbedömbara omständigheter

är det framför allt den olika stora försörjningsplikten, som här

är avgörande.

Det synes sålunda motiverat att i en provisorisk avlöningsförbättring, vars

form främst bestämmes av hänsyn till behoven, även inrymma förslag

om tillägg, differentierade efter försörjningsplikt. Att dylik försörjningsplikt

icke är uttömd med försörjningsplikten mot barn, och att lönetillägg efter

barnantal endast på ett ofullkomligt sätt ge uttryck åt det som eftersträvas,

hindrar inte, att dylika tillägg måste anses för det viktigaste steget och det

enda. som utan mycket ingående undersökningar kan tagas. Aven i detta fall

gäller emellertid det förut sagda örn den försiktighet, som kräves vid utformningen

av ett provisorium. Örn storleken av barntilläggen — såsom

jag vill förorda — sättes till 120 kronor för barn under 16 års ålder och föreslås

utgå för högst tre barn, innebär detta sålunda inte någon uttalad mening

örn vad som kan anses skäligt vid en kommande utformning av ett

system, där verklig hänsyn tages till familjeförsörjningen.

Den fråga, som på detta sätt upprullas, är av vittgående betydelse. Den

har upprepade gånger varit föremål för överväganden och alltid framkallat

livliga meningsbyten. Inte minst i samband med de kvinnliga statstjänarnas

krav på »lika lön» har frågan om försörjningsplikten spelat en roll, då det

tyngst vägande argumentet för olikhet i löneställningen alltid varit uppfattningen

om mannen såsom familjeförsörjare. Jag behöver icke erinra

örn att hela komplexet av frågor rörande familjens ställning och det allmännas

möjligheter att främja familjebildning och en bättre vård örn barnen,

mijer senaste tid tilldragit sig växande uppmärksamhet. Ett klart ställningstagande

från statsmakternas sida har tidigare icke ägt rum. Det uppsköts

vid den senaste mera ingående behandlingen i riksdagen år 1925 med hänvisning

till en förestående omläggning av löneplanen i samband med avveckling

av dyrtidstilläggen. Denna omläggning har länge låtit vänta på sig. Den

är nu föremål för utredning inom 1936 års lönekommitté. I dess uppdrag

ingår också att överväga frågan, örn i statens lönesystem hänsyn bör tagas

till de anställdas försörjningsplikt. Det är här uppenbarligen i väsentlig grad

en fråga om huru den allmänna opinionen både bland de statsanställda och

bland medborgarna i övrigt ställer sig till en differentiering av lönerna efter

försörjningsplikt, och huruvida statsmakterna äro villiga att godtaga den ökning

av det allmännas utgifter, som otvivelaktigt måste följa. Förslaget om

en provisorisk avlöningsförstärkning, som utformats i främsta rummet med

hänsyn till olika löntagares behov, kan väntas skapa ökad klarhet i dessa

hänseenden. Ett principiellt avgörande i ena eller andra riktningen vid innevarande

ars riksdag skulle vara till väsentlig ledning för lönekommittén vid

dess fortsatta arbete.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

7

Kostnaderna för den provisoriska avlöningsförstärkningen ha i propositionen

nr 196 beräknats på sätt framgår av följande sammanställning:

Fast löne- tillägg

Barntillägg

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

Andra

huvudtiteln........

.......... 210,000

110,000

320,000

Tredje

» ........

.......... 31,000

17,000

48,000

Fjärde

»

.......... 1,360,000

930,000

2,290,000

Femte

» ........

.......... 1,210,000

430,000

1,640,000

Sjätte

» ........

.......... 32,000

18,000

50,000

Sjunde

» ........

.......... 740,000

370,000

1,110,000

Åttonde

»

.......... 143,000

134,000

277,000

Nionde

» ........

.......... 140,000

70,000

210,000

Tionde

» ,

.......... 230,000

160,000

390,000

De affärsdrivande verken ..

.......... 6,260,000

3,230,000

9,490.000

Summa 10,356,000

5,469,000

15,825,000.

1 sammanställningen äro icke medräknade kostnaderna för provisorisk avlöningsförstärkning

för lärare vid läroverk m. fl. statliga läroanstalter samt

för lärarpersonalen vid folkskoleväsendet.

I propositionen nr 280 yttrar chefen för ecklesiastikdepartementet följande.

På min hemställan har Kungl. Maj:t tidigare beslutat förelägga riksdagen

förslag angående lönereglering för dels lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga unervisningsanstalter m. m., dels ock folk- och småskollärare

m. fl. Löneregleringarna, vilka äro avsedda alt som regel träda i kraft den

1 januari 1938, innebära, att de för kommunikationsverkens lönesystem utmärkande

principerna få tillämpning å nämnda personal.

Lärarna vid de statliga undervisningsanstalterna, vilkas löner regleras från

och med sagda dag, skola enligt det i förstnämnda proposition framlagda

förslaget från samma tidpunkt komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförstärkning.

Jämväl ovan avsedda befattningshavare vid folkskoleväsendet

böra, efter det löneregleringen för dem trätt i kraft, bliva berättigade till provisorisk

avlöningsförstärkning enligt i huvudsak samma grunder, som föreslagits

för de statliga befattningshavarna.

Kostnaderna under nästa budgetår för den provisoriska avlöningsförstärkningen

kunna för folk- och småskollärarna m. m. beräknas till 2,930,000 kronor,

för de statligt anställda lärarna till 272,000 kronor samt för övriga befattningshavare

under åttonde huvudtiteln till 277,000 kronor. Ifrågavarande

utgifter torde böra bestridas från två särskilda förslagsanslag under åttonde

huvudtiteln, nämligen ett å (272,000 + 277,000 =) 549,000 kronor till

provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst

och ett å 2,930,000 kronor till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet.

Utskottet tillstyrker, att vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under

nästa budgetår beredas provisorisk avlöningsförstärkning.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle dylik förstärkning utgå

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

dels såsom särskilda för olika löneklasser bestämda lönetillägg, dels såsom lönetillägg

efter barnantal.

Såvitt angår förstnämnda lönetilllägg, har utskottet i huvudsak kunnat ansluta

sig till Kungl. Maj:ts förslag. Sådana tillägg böra även enligt utskottets

mening utgå allenast inom de områden Kungl. Maj:t angivit samt differentieras

sålunda, att anställningshavare med de absolut taget lägsta lönebeloppen

i främsta rummet bliva tillgodosedda genom desamma. Givetvis bör befattningshavare

tillkommande personligt lönetillägg icke på grund av det nu

ifrågavarande tillägget undergå någon minskning. Till frågan om tilläggens

storlek återkommer utskottet i det följande.

Kungl. Maj:ts förslag om lönetillägg efter barnantal sammanhänger, såsom

jämväl i propositionen nr 196 framhållits, med det stora problemkomplexet

om det allmännas möjligheter över huvud att främja familjebildningen m. m.

och berör allenast en del av den betydelsefulla frågan om en utjämning av

de olika ekonomiska villkoren för försörjningspliktiga och andra. Enligt

utskottets mening bör sistnämnda spörsmål upptagas till övervägande — fristående

från frågan om utformningen av olika lönesystem — i ett sammanhang

och därvid behandlas med hänsyn till befolkningen i dess helhet. Huruvida

differentiering av statstjänstemännens löner efter försörjningsplikt

bör utgöra en vid löneavvägningen inom det statliga lönesystemet grundläggande

princip, kan från denna utgångspunkt icke nu bedömas.

Emellertid får utskottet erinra, att vid bestämmandet av gällande grunder

för dyrtidstilläggen hänsyn tagits till befattningshavare med barnrika familjer

i så måtto, att dessa tillerkänts rätt till barntillägg med ett belopp av 4

kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de oreglerade verken, allt

för månad och barn under 16 års ålder. Den ställning, utskottet i det föregående

intagit i principfrågan om lönernas differentiering efter försörjningsplikt,

har icke synts utskottet utgöra hinder för att en omprövning i förevarande

sammanhang företages av sagda, inom det supplementära dyrtidstilläggets

ram redan nu efter barnantal utgående belopp. Utskottet finner

skäligt, att befattningshavare med försörjningsplikt mot barn i nuvarande

läge beredes viss lättnad genom höjning av sagda belopp, och får med hänsyn

härtill förorda, att sådan höjning sker med 5 kronor för månad och barn.

Härvid har icke ansetts böra ifrågakomma att fastställa någon gräns för rätten

att uppbära barntillägg med hänsyn till barnens antal. Ej heller bör enligt

utskottets uppfattning höjningen skäligen begränsas till att avse allenast

nyreglerade verk utan gälla såväl befattningshavare vid de oreglerade verken

som andra befattningshavare eller pensionärer, vilka jämlikt av Kungl. Majit

meddelade bestämmelser äga åtnjuta i dyrtidstilläggen ingående barntillägg

enligt ovan angivna grunder.

I detta sammanhang må jämväl påpekas, att enligt dyrtidstilläggsgrunderna

barntilläggs sammanlagda belopp icke må för en och samma befattningshavare

överskrida det belopp, varmed dyrtidstillägget i övrigt utgår. För att

icke ställa de lägre inkomsttagarna i sämre ställning än de högre i fråga om

de förhöjda barntilläggen, förordar utskottet, att nämnda maximerings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

9

regel nu slopas. Kostnaderna för de av Kungl. Majit föreslagna särskilda

lönetilläggen efter barnantal hava beräknats till ett sammanlagt belopp av

6,375,000 kronor. Enligt inom utskottet verkställda beräkningar kunna kostnaderna

för den förordade höjningen av dyrtidstilläggen uppskattas till i

runt tal 3,800,000 kronor. Utskottet vill föreslå, att den besparing, som sålunda

vinnes, delvis utnyttjas för en höjning av de särskilda för olika lönekassör

bestämda tilläggen. Jämlikt Kungl. Majits förslag skulle tillägg till

och med 12:e löneklassen i den i 1921 års avlöningsreglemente för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, intagna löneplanen och motsvarande löneklass i övriga

löneplaner utgå med 180 kronor och i övrigt med 120 kronor, allt för år

räknat. Utskottet förordar, att det förra beloppet höjes till 216 kronor och

det senare till 132 kronor, motsvarande en kostnad av 2,167,000 kronor. I

vissa fall, där en betydande del av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner,

bör dock beloppet undergå skälig reducering. Å ifrågavarande tillägg

böra dyrtidstillägg ej utgå.

Kostnaderna för de av utskottet förordade lönetilläggen hava beräknats

på sätt framgår av följande sammanställning:

Kronor

Andra huvudtiteln ............................................ 255,000

Tredje » 40,000

Fjärde > .......................''..................... 1,620,000

Femte » 1,470,000

Sjätte » 40,000

Sjunde » 900,000

Åttonde »

a) befattningshavare i statens tjänst.......................... 410,000

b) » vid folkskoleväsendet .................... 2,420,000

Nionde huvudtiteln............................................ 165,000

Tionde » 280,000

De affärsdrivande verken ...................................... 7,400,000

Summa 15,000,000.

Av herr Holmström och herr Arnemark m. fl. har yrkats, att provisorisk

avlöningsförstärkning måtte utgå till pensionerad personal i arvodesbefattning

inom försvarsväsendet med hel daglig tjänstgöringstid. Då tillräckliga

skäl att i förevarande avseende behandla nämnda arvodestagare, som emellertid

komma i åtnjuta’äde av de förhöjda barntilläggen, på annat sätt än

innehavare av andra arvodesbefattningar icke synas förefinnas, får utskottet

avstyrka bifall till nämnda förslag.

Utskottet vill i anledning av det av herr O. G. Karlsson framställda förslaget

om provisorisk avlöningsförstärkning för den personal vid statens sinnessjukhus,

som avlönas enligt av medicinalstyrelsen fastställd löneplan för

extra ordinarie personal vid sinnessjukhusen, framhålla, att frågan örn formen

för denna personals anställning och örn densammas lönevillkor vid

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 200. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

flera tillfällen varit föremål för övervägande, särskilt med hänsyn till beskaffenheten

av personalens arbetsuppgifter, utan att likväl ännu ha vunnit

sin slutliga lösning samt att ifrågavarande befattningshavare hittills icke ansetts

böra jämställas med andra extra ordinarie befattningshavare i statens

tjänst med nyreglerad lön i fråga om rätt till provisoriskt dyrortstillägg och

pensionsrätt. Emellertid förutsätter utskottet, att befattningshavare, varom

här är fråga, liksom andra motsvarande personalgrupper i annan ordning beredas

i möjligaste mån likvärdig avlöningsförbättring.

Då personal med oreglerad avlöning synes böra ställas utanför den provisoriska

avlöningsförstärkningen, får utskottet avstyrka bifall till herr Lundqvists

förslag om provisorisk avlöningsförstärkning åt landsfiskalerna. Såsom

framgår av det föregående komma landsfiskalerna emellertid att tillgodonjuta

de förhöjda barntilläggen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa

befattningshavare i statens tjänst och vid folkskoleväsendet

må i huvudsak efter av utskottet föreslagna grunder under

budgetåret 1937/1938 utgå enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas av Kungl. Maj:t;

b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa

såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» nionde »

» tionde »

kronor 255,000

»> 40,000

» 1,620,000

» 1,470,000

» 40,000

» 900,000

» 410,000

» 165,000

» 280,000

c) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 2,420,000 kronor;

d) besluta, att utgifterna för den provisoriska avlöningsförstärkningen

skola bestridas:

beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken

och statens pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets

utgifter i övrigt bestridas,

beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

väg-, bro- och vägtrafikinspektion och vid vägorganisationen

i länen från statens automobilskattemedelsfond,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

11

beträffande befattningshavare vid stuteriväsendet från stuteriväsendets

fond,

beträffande befattningshavare vid försäkringsinspektionen

från försäkringsinspektionens fond; samt

i fråga om andra befattningshavare från de anslag i riksstaten,

som äro avsedda för provisorisk avlöningsförstärkning.

2:o) att följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 229 av herr G. Myrdal m. fl.,

nr 235 av herr N. Holmström,

nr 236 av herr G. Rahmn m. fl. och

nr 237 av herr G. Karlsson; samt

inom andra kammaren:

nr 451 av herr J. A. Persson i Tidaholm m. fl.,

nr 461 av herr G. Arnemark m. fl.,

nr 462 av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl.,

nr 463 av herr R. Lundqvist m. fl.,

nr 464 av herr R. Lundqvist,

nr 465 av herr A. Spångberg,

nr 466 av herr K. E. Senander m. fl., och

nr 558 av herr R. Lundqvist;

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 juni 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Bergström, Johanson i Faleberg, Lindström,

von Neland, Bäcklund och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Törnkvist, Strindlund, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson,

Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå och Persson i Tidaholm.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Borell,

Johanson i Faleberg och Persson i Falla, som ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till provisorisk avlöningsförstärkning

synes närmast ha framlagts i avsikt att inhämta riksdagens uttalande i frågan

om en differentiering av lönerna efter försörjningsplikt. I avseende härå

får utskottet framhålla, att efter förslagets avlåtande till riksdagen en vitt utbredd

opinion i tjänstemannakretsar mot denna princip kommit till uttryck,

varom kännedom bland annat vunnits genom uppvaktningar inför utskottet

av representanter för olika personalorganisationer. Då härtill kommer, att

i de förevarande propositionerna någon utredning i ämnet — ej ens genom

vederbörande myndigheters hörande — förebragts, att, såsom i propositionen

nr 196 framhållits, differentiering av lönerna efter behovsprincipen avvisades

av 1928 års lönekommitté samt att ett ställningstagande redan nu i frågan

uppenbarligen skulle föregripa resultatet av 1936 års lönekommittés nu pågående

arbete, har utskottet ansett sig icke kunna föreslå, att något uttalande

i ämnet från riksdagens sida för närvarande göres. Utskottet får med hänsyn

till vad sålunda anförts jämväl avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag

om särskilda lönetillägg efter barnantal.

Inom utskottet har övervägts, att — med frångående av Kungl. Maj:ts förslag

örn särskilda barntillägg — bereda befattningshavare med försörjningsplikt

mot barn viss lättnad genom höjning av de redan nu inom dyrtidstilläggets

ram utgående barntilläggsbeloppen. Emellertid måste också en sådan

anordning anses innebära ett ställningstagande i fråga örn utformningen av

det statliga lönesystemet och kan även befaras föranleda krav på motsvarande

förmåner från befattningshavare hos landsting och kommuner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär jämväl, att särskilda för de olika löneklasserna

bestämda lönetillägg skulle under nästkommande budgetår utgå till befattningshavarna

inom den nyreglerade statsförvaltningen. Utskottet har ansett

sig böra tillmötesgå de önskemål örn en dylik provisorisk avlöningsförstärkning,

som från olika håll framställts. Då emellertid en differentiering av

lönetilläggen på sätt Kungl. Majit föreslagit med högre tillägg för de lägre

delarna av löneskalan än för de däröver liggande i viss mån kan innebära ett

föregripande av 1936 års lönekommittés arbetsresultat, har utskottet funnit

sig böra förorda att lönetilläggen i stället skola utgå med lika belopp inom

alla löneklasser, dock nied skälig reducering i de fall där en betydande del

av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner. Utskottet föreslår, att beloppet

bestämmes till 228 kronor för år räknat, motsvarande en kostnad av omkring

18,300,000 kronor. Genomförandet av detta förslag bör enligt utskottets

uppfattning icke lägga hinder i vägen för ett fritt bedömande av den kom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

13

mande löneregleringen. I fråga om tillämpningsområdet för den provisoriska

avlöningsförstärkningen m. m. har utskottet kunnat ansluta sig till Kungl.

Maj:ts förslag.

Ovannämnda kostnadsbelopp, 18,300,000 kronor, fördelar sig på riksstatens

huvudtitlar och å de affärsdrivande verken på sätt framgår av följande

sammanställning:

Kronor

Andra huvudtiteln ............................................ 300,000

Tredje » 55,000

Fjärde » 2,110,000

Femte » 1,690,000

Sjätte » 55,000

Sjunde » 1,050,000

Åttonde »

a) befattningshavare i statens tjänst.......................... 600,000

b) » vid folkskoleväsendet .................... 3,290,000

Nionde huvudtiteln............................................ 220,000

Tionde > .................. !........................ 330,000

De affärsdrivande verken ............................. 8,600,000

Summa 18,300,000.

Av herr---nämnda förslag.

Utskottet vill--— likvärdig avlöningsförbättring.

Då personal---förhöjda barntilläggen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen må

a) medgiva, att---Kungl. Maj:t;

b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa

såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln.................. kronor 300,000

» tredje » » 55,000

s fjärde » » 2,110,000

» femte » » 1,690,000

» sjätte » » 55,000

» sjunde » » 1,050,000

» åttonde » » 600,000

> nionde > » 220,000

» tionde » > 330,000;

c) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 3,290,000 kronor;

d) besluta, att---provisorisk avlöningsförstärkning.

2:o) att följande---riksdagens åtgärd.»

Bihang till riksdagens protokoll 1937 6 sami. Nr 200.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

2) av herrar von Heland, Bäckström, Strindlund och Svensson i Grönvik,

som ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag;

3) av herr Jeppsson, som uttalat, att han ansett, att utskottet bort i första

hand tillstyrka Kungl. Majrts förslag, men att han i det läge denna fråga

kommit anslutit sig till utskottets hemställan;

4) av herr Bäcklund.

/

378222. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:474 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående provisorisk avlöning sfär stärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. m s. 6 i texten