Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag till studielånefonden jämte två i ämnet väckta motioner.

1937-02-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag till studielånefonden jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1937 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning gjorda framställning

om anslag till studielånefonden jämte två i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkt 18, sid. 44—47 av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 7» fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden) föreslagit riksdagen

att såsom kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

159, av herr J. Bergman m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr

300, av herr C. G. Tengström m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte såsom

kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

De medel, som av riksdagen åren 1918—1936 anvisats för studielån, uppgå

till sammanlagt 3,611,000 kronor, därav för budgetåret 1936/1937 50,000

kronor.

Bestämmelser om utdelande av ifrågavarande lån återfinnas i ett av Kungl.

Majit den 19 juni 1919 utfärdat reglemente (Svensk författningssamling nr

511) med däri den 16 juli 1920 (nr 540) och den 23 september 1927 (nr

357) vidtagna ändringar.

Antalet sökta och beviljade lån samt de beviljade lånens sammanlagda

belopp under den senast förflutna tioårsperioden ävensom summan av de

för ettvart år disponibla medlen framgå av följande tabell:

Ritning till riksdagens protokoll 1937. G sami. Nr 23—24.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Utdel-

nings-

år

Fortsatta lån

Nya lån

Summa lån

Summa

utdelade

lån

Disponibla

medel

sökta

bevil-

jade

beviljade

lån

kronor

sökta

bevil-

jade

nya lån

kronor

sökta

bevil-

jade

1927....

239

233

278,410

761

118

140,550

1,000

351

418,960

451,900

1928....

245

236

288,640

736

100

117,600

981

336

406,240

409,700

—

1929....

228

211

253,211

716

127

146,000

944

338

399,211

399,300

—

1930....

250

233

272,350

776

115

124,750

1,026

348

397,100

397,100

—

1931....

273

260

290,750

868

109

106,800

1,141

369

397,550

397,595

—

1932....

252

223

218,800

998

74

67,700

1,250

297

286,500

286,564

37

1933....

211

187

179,150

975

122

112,400

1,186

309

291,550

295,241

50

1934....

228

211

200,000

1.065

126

125,400

1,293

337

325,400

327,203

44

1935....

229

204

204,375

1,045

117

115,500

1,274

321

319,875

327,666

94

1936....

214

204

201,400

1,046

149

149,250

1,260

353

350,650

350,672

66

Under erinran att av ovanstående tabellariska sammanställning framgår,

att de för ifrågavarande ändamål årligen disponibla medlen under de senaste

tio åren minskats med omkring 100,000 kronor, och att den varje

år fördelade lånesumman under samma tid minskats med omkring 70,000

kronor har departementschefen anfört följande.

Endast omkring 15 procent av nytillkommande lånesökande hava kunnat

erhålla lån. De till dessa lånesökande utlämnade lånen hava nedgått från

i genomsnitt 1,200 kronor år 1927 till i genomsnitt 1,000 kronor år 1936.

Under nämnda tid har varje år flertalet studerande, som anhållit om fortsatta

lån, kunnat erhålla sådana lån. Det genomsnittliga beviljade lånebeloppet

har emellertid förminskats på ungefär samma sätt som nyss konstaterats

beträffande de nya lånen.

Den antydda utvecklingen synes mig ur synpunkten av studielåneinstitutionens

syfte beklaglig En icke oväsentlig anslaghöjning förefaller vara behövlig.

Jag beräknar för fortsatta studielån under år 1937 i runt tal 240,000

kronor och för nya studielån i runt tal 160,000 kronor, vilket möjliggör

någon, ehuru ganska blygsam, utvidgning av understödsverksamheten. Inalles

skulle alltså en summa av 400,000 kronor vara erforderlig för budgetåret

1937/1938.

För täckande av delta behov finnas för närvarande, enligt vad jag inhämtat,

tillgängliga dels hos postsparbanken inneliggande, i anspråk icke

tagna lånemedel till belopp av 9,400 kronor, dels ock i statskontoret å

studielånefonden innestående kapitalmedel 8,600 kronor eller sammanlagt

i runt tal 18,000 kronor. Härutöver kan för utlåning under år 1937 disponeras

de under år 1936 inflytande kapitalavbetalningarna av tidigare beviljade

lån. Med ledning av hittills gjorda erfarenheter torde dessa kunna

beräknas till omkring 250,000 kronor. Härutöver torde å från föregående

år resterande kapitalavbetalningar kunna räknas med en inbetalning av

omkring 30,000 kronor.

För utlåning under år 1937 skulle enligt dessa beräkningar finnas disponibelt

ett belopp av (18,000 + 250,000 + 30,000=) 298,000 kronor. Då,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23-

3

såsom ovan nämnts, jag ansett mig böra räkna med ett medelsbehov av

400,000 kronor, återstår alltså att täcka ett belopp av (400,000 — 298,000 =)

i runt tal 100,000 kronor, och jag föreslår, att för budgetåret 1937/1938

måtte av riksdagen äskas ett anslag å detta belopp. Beloppet bör, liksom

under senare år skett, i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag till

kapitalökning för ifrågavarande fond.

Studielånefonden har tillkommit på grund av initiativ från 1918 års riksdag.

Erfarenheterna av låneverksamheten hava varit gynnsamma. Medelst

de utlämnade lånen hava studiemöjligheter kontinuerligt kunnat beredas

över 300 begåvade men fattiga studerande, därav över 100 årligen nytillkomna.

I förhållande till det allmänna gagnet av verksamheten måste statens

uppoffringar sägas lia varit ganska begränsade. Detta belyses av de

små låneförluster, som uppkommit å fonden. Å hela studielånefondens kapital,

cirka 3,500,000 kronor, uppgingo de sammanlagda kapitalförlusterna

den 1 januari 1937 till allenast cirka 100,000 kronor, ett resultat, som måste

anses som synnerligen tillfredsställande örn i betraktande tages, att låneverksamheten

pågått i cirka 20 år och att lånen äro utlämnade utan borgenssäkerhet.

Av utredningen framgår, att ett årligt kapitaltillskott till studielånefonden

alltjämt erfordras, örn ej understödsmöjligheterna skola alltför snävt begränsas.

Av Kungl. Majit har nu, med utgångspunkt från att för utdelning

under år 1937 skola disponeras 400,000 kronor, men att härför i inflytande

amorteringar m. m. allenast finnas tillgängliga cirka 300,000 kronor, äskats

ett kapitalökningsanslag av 100,000 kronor. Med beaktande av de önskemål,

som i detta avseende motionsvis framförts, vill utskottet tillstyrka, att anslagsbeloppet

något höjes, förslagsvis till 120,000 kronor. Härigenom skulle ett

belopp av minst 420,000 kronor bliva disponibelt för 1937 års utlåning. Detta

belopp överstiger visserligen med cirka 70,000 kronor det belopp av 350,650

kronor, som år 1936 utdelades, men håller sig dock ungefärligen inom ramen

för vad som tidigare vissa år stått till förfogande. Med avsende å farhågorna

för att låneverksamheten skall på ett olämpligt sätt öka tillströmningen till

studiebanor, där utkomstmöjligheterna redan förut äro otillfredsställande,

må erinras, att lånen utlämnas för studier ej endast vid universiteten och

motsvarande högskolor utan även vid tekniska läroanstalter, lantbruks-,

skogs- och veterinärhögskolorna, navigationsskolor, skogsskolor, seminarier

o. s. v. Av det stora antalet väl kvalificerade sökande kunna för övrigt endast

de bäst meriterade beviljas lån, något som enligt vunnen erfarenhet

också plägar föranleda, att den med tillhjälp av lånen erhållna utbildningen

verkligen blir till framtida nytta.

Med tillstyrkande att det av Kungl. Majit äskade beloppet 100,000 kronor

höjes till 120,000 kronor — vilket belopp, såsom även tidigare varit fallet,

bör utgå av andra statsinkomster än lånemedel — hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 23-

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 159 och II: 300, må såsom kapitalökning för

studielånefonden anvisa ett reservationsanslag å 120,000

kronor.

Stockholm den 11 februari 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Holmström,

Sandén, Bäcklund, Englund och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Strindlund, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Lindberg i Umeå, Isacsson, Olsson

i Staxäng, Bergvall och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:34 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffande av nya maskiner för myntoch just ering sverkets räkning. s. 5 i texten