Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

1937-02-19 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

o

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning gjorda

framställning angående anslag till lånefonden för

bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

(4:e avel.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd ock behov nnder

budgetåret 1937/1938 kar Kungl. Maj:t (punkt 3, sid. 5—10 av det vid propositionen

under »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3» fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för Lånefonden för bostadsbyggande i städer ock stadsliknande

samhällen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

För budgetåret 1933/1934 anvisade 1933 års riksdag under utgifter för

kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag å

15,000,000 kronor till främjande av bostadsbyggande. Därav kade ett belopp

av 5,000,000 kronor beräknats för lån till uppförande av bostadsbyggnader

i städer ock stadsliknande samhällen. För fullföljande av nämnda låneverksamhet

samt utlämnande jämväl av ombyggnadslån beslöt 1935 års riksdag

inrätta en lånefond för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen

samt anvisade för budgetåret 1935/1936 såsom kapital för fonden ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor. Såsom kapitalökning för nämnda

fond har 1936 års riksdag för budgetåret 1936/1937 anvisat ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande låneverksamhet äro meddelade

i kungörelsen den 29 maj 1936 (nr 215), vilken kungörelse ersatt

en den 28 juni 1935 (nr 436) utfärdad kungörelse i ämnet. Enligt nuvarande

bestämmelser utgår lån för främjande av sådant byggnadsföretag, som avser

ombyggnad i städer och stadsliknande samhällen av byggnader, huvudsakligen

avsedda för bostäder. Lånen skola till en början löpa med 5 procent

årlig ränta (enligt förslag i årets statsverksproposition avsedd att sänkas till

43/i procent) och utan amortering för att sedermera från dag, som Kungl.

Majit bestämmer, övergå till amorteringslån med en fast annuitet av 7‘At

procent av ursprungliga lånebeloppet. Av denna annuitet utgör 4V4 procent

ränta (avsedd att sänkas till 4 procent), 1 procent avsättning till riskfond

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr SO.

och återstoden amortering. Låneverksamheten skall handhavas av statens

byggnadslån ebyrå. Maximalt kan lån erhållas till 15 procent av fastighetsvärdet

(efter ombyggnaden) och placeras mot säkerhet av inteckningar,

liggande upp till 90 procent av samma värde. Lånets belopp får dock ej

överstiga halva ombyggnadskostnaden.

Len viktigaste skillnaden mellan 1935 och 1936 års kungörelser är den,

att, medan enligt den förra kungörelsen lån kunde utgå såväl till nybyggnader

som till ombyggnader, enligt den senare kungörelsen allenast ombyggnadslån

kunna ifrågakomma.

Rörande låneverksamhetens fullföljande under nästa budgetår uttalar sig

statens byggnadslånebyrå på i huvudsak följande sätt.

Enligt byråns mening saknades varje anledning att återupptaga den tidigare

bedrivna långivningen för nybyggnadsändamål. Byråns inställning till

denna fråga syntes icke tarva utförliga utläggningar. Byrån ville emellertid

framhålla, att konjunkturen på arbetsmarknaden — långivningen åsyftade

ju närmast att bereda arbetstillfällen — för närvarande i stort sett

vöre mycket god efter praktiskt taget hela linjen. Byggnadsfacket utgjorde

dervid ingalunda något undantag. Tvärtom hade i vissa fall svårighet yppat

sig att på den inhemska marknaden tillgodose behovet av arbetskraft.

\ ad ater anginge läget på bostadsmarknaden kunde konstateras, att nypi

oduktionen av bostäder varit och fortfarande vore mycket livlig; särskilt

tramstode 1935 som ett högkonjunkturår.

Däremot borde långivningen för ombyggnadsändamål fullföljas enligt för

närvarande gällande bestämmelser. De skäl, som talade därför, vore dels av

ekonomisk, dels av bostadssocial, dels ock av arbetsmarknadspolitisk natur.

De ekonomiska motiven, nämligen att rädda ett omodernt men ingalunda

värdelöst bostadsbestånd från finansiell förintelse, syntes ligga i öppen dag.

Ur bostadssocial synpunkt vore det önskvärt, att man sökte förebygga

en hotande slumbildning, liksom det också vore önskvärt, att man på sätt

oftast skedde vid moderniseringar delade upp stora lägenheter i mindre.

De skäl för långivningen, som kunde åberopas ur arbetsmarknadspolitisk

synpunkt, förtjänade måhända särskilt understrykas. Företagsamheten inom

byggnadsfacken vore för närvarande mycket livlig och den öppna marknaden

mäktade — med nu förefintliga ekonomiska utgångspunkter — knappast

absorbera det ständigt växande bostadsbeståndet. Byrån syftade därvid

på läget i stort och förbisåge ej, att situationen inom vissa orter kunde te

sig annorlunda. I samma män företagsamhet och arbetskraft länkades in

på moderniseringsarbeten, valide de sig uppenbarligen bort från nyproduktion,

och i samma mån förhindrades också en överproduktion. Uppenbart

vöre då, att vid en framtida vikande konjunktur på arbetsmarknaden tillgången

på bostäder icke vöre så stor, att icke nyproduktionen finge större

svängrum, än vad den eljest vid en övermättnad på bostadsmarknaden skulle

få. För närvarande rådde god tillgång på bostäder, och lägenheterna kunde

ganska lätt, i mån av behov, evakueras, varför möjligheter till moderniseringar

uppenbarligen vore mera gynnsamma än vid en framtida vikande

bostadsproduktion.

Förevarande lånestödsverksamhet har allmänt vitsordats vara av största

nytta, då det gäller att åstadkomma en önskvärd sanering av det äldre bostadsbeståndet

i vissa städer och stadsliknande samhällen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

7

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom kapitalökning för lånefonden för

bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Stockholm den 19 februari 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 28.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefo a1 i texten