Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angåenda anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta motioner.
1937-02-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:31, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angåenda anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 31.
8
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angåenda anslag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkt 25, sid. 39—52, av det vid
propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 5,500,000 kronor, dels ock medgiva, att förre ordföranden
i Älvsåkers kommuns hälsovårdsnämnd Albert Ahlberg må befrias från honom
jämlikt Fjäre häradsrätts utslag den 8 februari 1935 åliggande skyldighet att
till Hallands läns hushållningssällskap utgiva ersättning med 2,500 kronor,
ävensom att ifrågavarande fordran hos Ahlberg må avskrivas ur hushållningssällskapets
räkenskaper.
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 4, sid. 10, av
det vid propositionen under »Utgifter för kapitalökning. Bil 4» fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit riksdagen att
såsom kapitalökning för Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
dels två likalydande, väckta den ena, inom första kammaren, nr 144, av herr
V. Andersson och den andra, inom andra kammaren, nr 303, av herr A.
Pettersson i Dahl m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid anvisande av det
under punkt 23 i femte huvudtiteln begärda anslaget till bidrag för främjande
av bostadsbyggande på landet måtte uttala, att vid bostadsförbättringsverksamhetens
bedrivande företrädet till bidrag skall avgöras bland annat
med hänsyn till sökandens ekonomiska förmåga att på egen bekostnad genomföra
förbättringen, samt att vid avgörandet av detta företräde ansökningar,
som avse lönebostäder och andra bostäder, skola behandlas såsom en enhet;
dels ock en inom andra kammaren av herr V. Karlsson i Grängesberg m. fl.
väckt motion, nr 76, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 31.
9
Beträffande förbättringsbidrag och nybyggnadslån för bostadsbyggnadsföretag
på landsbygden har Kungl. Majit genom särskilda kungörelser i ämnet
meddelat i huvudsak följande föreskrifter.
Förbättringsbidrag och nybyggnadslån kunna beviljas till bostadsbyggnadsföretag
på landet — i municipalsamhällen dock först efter prövning av
Kungl. Majit beträffande varje samhälle —- samt inom de delar av städerna,
där hälsovårdsstadgans föreskrifter för landet äro tillämpliga.
Förbättringsbidrag få lämnas för ur hälsosynpunkt påkallade reparationer
och andra förbättringsarbeten å bostadslägenheter samt för uppförande av
nya bostadslägenheter i stället för förut befintliga, bristfälliga sådana, så
framt de ifrågavarande bostadslägenheterna, så vitt för närvarande kan bedömas,
äro behövliga för framtiden samt sökandena — för att inom den
närmaste tiden kunna genomföra vederbörande byggnadsföretag -— äro i behov
av ekonomiskt bistånd och förbinda sig att enligt fastställd byggnadsplan
och inom föreskriven tid utföra byggnadsföretagen. Som ytterligare villkor
är föreskrivet, att bostadslägenheterna efter byggnadsföretagens genomförande
skola uppfylla hälsovårdsstadgans krav. Bidragsbeloppet skall motsvara
viss del av de för vederbörande byggnadsföretag uppskattade kostnaderna.
Denna del skall i varje särskilt fall bestämmas med skälig hänsyn
tagen till sökandens förmåga att själv bidraga med penningar, material,
transporter och eget arbete samt till den rätt han må äga att för byggnadsföretaget
av annan undfå ersättning. I regel skall bidraget understiga 50
procent av nyssnämnda kostnader. En högsta gräns är dragen vid ett belopp
av 1,000 kronor för bostadslägenhet.
''Nybyggnadslånen löpa med 4 procent ränta, fordra godtagbar säkerhet
samt amorteras under en tid av 20 år. De få lämnas för samma slags byggnadsföretag
som förbättringsbidrag, dock icke för smärre reparationer och
förbättringsarbeten, och under samma förutsättningar med det undantaget,
att nybyggnadslån kan beviljas även person, som icke är i behov av ekonomiskt
bistånd för att byggnadsföretaget skall komma till stånd. Lånen få ej överstiga
70 eller tillika med förbättringsbidrag 80 procent av byggnadskostnaderna.
En högsta gräns är beträffande nybyggnadslån dragen vid ett belopp
av 3,000 kronor för bostadslägenhet. Skall för samma byggnadsföretag utgå
såväl nybyggnadslån som förbättringsbidrag får dock nybyggnadslånet högst
uppgå till 2,000 kronor för varje särskild bostadslägenhet.
Rätt att tilldelas förbättringsbidrag eller nybyggnadslån tillkommer den,
som äger eller är underhållsskyldig för de bostadslägenheter, å vilka reparation
eller annat förbättringsarbete skall utföras eller som skola ersättas
genom nybyggnad.
Till främjande av bostadsbyggande på landsbygden hava hittills anvisats
sammanlagt 40.5 miljoner kronor. Det för innevarande budgetår anvisade
beloppet, 7.5 miljoner kronor, är fördelat på tvenne anslag, nämligen dels ett
anslag å 5.5 miljoner kronor under femte huvudtiteln, avsett uteslutande för
förbättringsbidrag, och dels ett anslag å 2 miljoner kronor till kapitalökning
för den genom beslut av 1935 års riksdag inrättade lånefonden för främjande
10 Statsutskottets utlåtande Nr 31.
av bostadsbyggande på landsbygden, från vilken fond skola utlämnas nybyggnadslån.
Fördelningen av hittillsvarande anslagsbelopp 40,500,000 kronor framgår
av följande tablå.
Kronor
F örbättringsbidrag:
Lönebostäder ........................................................................ 2,438,500
Andra bostäder ..................................................................... 28,066,000
Lån:
Lönebostäder ........................................................................ 943,530
Andra bostäder ..................................................................... 6,530,000
37,978,030
Administrationskostnader och vissa av statens egnahemsstyrelse
direkt beviljade understöd ................................................ 645,496
Odisponerad återstod ............................................................ 1,876,474
Summa hittills anvisat 40,500,000
Såsom härav framgår uppgår den odisponerade återstoden till 1,876,474
kronor. Detta belopp, varav 1,350,000 kronor äro förbättringsbidragsmedel,
är avsett att i första hand användas för 1936 års ansökningar beträffande
lönebostäder, för ansökningar, som ingivas efter av egnahemsstyrelsen erhållen
dispens jämlikt kungörelsen den 3 oktober 1936 (nr 524), för administrationskostnader
samt för bidrag och lån i ärenden, som genom klagomål
komma under egnahemsstyrelsens prövning. Möjligheten för statens egnahemsstyrelse
att sålunda bevilja dispens har öppnats i anslutning till ett av
1936 års riksdag gjort uttalande. Riksdagen uttalade, att det nu närmast
syntes gälla att söka tillgodose återstående medelsbehov på grundval av 1934
års ansökningar men att, även örn denna begränsning måste i stort sett upprätthållas,
möjlighet dock borde stå öppen att i enstaka undantagsfall lämna
bidrag även på grund av nyinkomna framställningar. Därvid avsåge riksdagen
exempelvis sådana fall, då vederbörande hälsovårdsnämnd funne ett initiativ
vara alldeles särskilt påkallat och utredningen tydligt gåve vid handen, att
behovet av statens bistånd för upprustningen av en bristfällig lägenhet rent
humanitärt sett måste framstå såsom synnerligen trängande.
Statens egnahemsstyrelse har ansett sig böra uppskatta det ytterligare
medelsbehovet till 13,000,000 kronor, varav 10,000,000 kronor för förbättringsbidrag
och 3,000,000 kronor för nybyggnadslån. Under åberopande härav
hemställer styrelsen, att Kungl. Majit måtte av 1937 års riksdag äska ett
belopp av 13,000,000 kronor för fullföljande av bostadsförbättringsverksamheten
på landsbygden.
Departementschefen har anfört följande:
De mycket gynnsamma erfarenheter, som från olika delar av landet föreligga
rörande betydelsen av bostadsförbättringsverksamheten å landsbygden,
motivera till fullo, att anslag för ändamålet utgår jämväl under nästa budget
-
Statsutskottets utlåtande Kr 31.
11
år. Av elen lämnade redogörelsen framgår, att beliovet av verksamhetens
fullföljande är synnerligen stort. Jag finner mig emellertid icke nu böra
ifrågasätta anslag till hela det belopp, som egnahemsstyrelsen ansett erforderligt,
utan torde jag i fråga örn nu förevarande anslag böra begränsa mig
till att påkalla samma belopp, som av riksdagen anvisats för innevarande
budgetår, 5,500,000 kronor. Vad åter angår kapitalökningen för fonden för
nybyggnadslån, till vilken fråga jag i annat sammanhang återkommer, har
jag ansett mig böra biträda egnahemsstyrelsens framställning. För sistnämnda
ändamål torde alltså böra äskas 3,000,000 kronor.
Såsom styrelsen framhållit, torde förnyat ansökningsförfarande nu vara
påkallat. Byggnadsföretag, vilka komma att finansieras med bidrag och lån
av ifrågavarande medel, böra fullbordas före utgången av år 1938. Motsvarande
tid för innevarande budgetårs medelsanvisning är utgången av år 1937.
Yad i övrigt angår reglerna för bidrags- och låneverksamhetens bedrivande,
hava, såsom den meddelade redogörelsen utvisar, önskemål örn vissa
jämkningar framkommit från olika håll. De synpunkter, som av bostadssociala
utredningen . hävdats, av innebörd att vid nu förevarande _ stödverksamhet
i än högre grad än som redan skett de barnrika familjernas
särskilda behov må uppmärksammas, äro otvivelaktigt värda beaktande.
Såsom egnahemsstyrelsen betonat, har detta i viss utsträckning redan varit
fallet och vunnit stöd genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1936 i anledning
av befolkningskommissionens förut omförmälda framställning. Likaledes
torde det, med hänsyn till vikten av att även de ekonomiskt allra sämst
ställda må kunna komma i åtnjutande av bidrag, finnas goda skäl för att i
särskilt ömmande fall helt eller delvis eftergiva kraven på eget bidrag i
penningar. Härvid kan tänkas, att vederbörande kommun tillhandahåller
erforderligt bidrag. Men jämväl bidrag i form av arbetsprestation vid byggnadsarbetets
utförande synes mig i dylika undantagsfall kunna ifrågakomma.
Då styrelsen förklarat sig intet hava att erinra emot att synpunkterna i fråga
bomme till uttryck i gällande bestämmelser, anser jag mig böra överväga
åtgärder av sådan innebörd. Styrelsens uttalade uppfattning, att eventuella
föreskrifter icke borde givas alltför kategorisk form, delar jag.
Inför de övriga önskemål, för vilka jag nyss redogjort, kan jag icke återhålla
den reflexionen, att jämväl åtskilligt av vad därutinnan anförts torde
böra komma under omprövning vid fastställandet av bestämmelser för verksamheten
eller vid planläggningen i fortsättningen av densamma. Det synes
mig sålunda angeläget, att effektiv kontroll utövas å kostnadsberäkningarna.
Och likaledes lär det vara ett allmänt intresse, att det sörjes för att statsstödet
i fråga örn lönebostäderna icke blir föremål för missbruk. Den anordning,
som, enligt vad egnahemsstyrelsen uppgivit, i detta avseende tilllämpats
i Södermanlands län, synes böra vidtagas jämväl inom riket i övrigt.
Avseende bör — icke minst då det gäller lönebostäderna — fästas vid behovet
såväl ur hälsosynpunkt som ur utrymmessynpunkt.
I fråga örn det av sociala jord utredningen framställda förslaget, att statsmedel
måtte ställas till förfogande för iordningställande av vissa fiskarbostäder
å Norrlandskusten och till dessa hörande sjöbodar, har egnahemsstyrelsen
funnit berörda syfte behjärtansvärt. Styrelsen har ock förordat,
att anslag av statsmedel till det av utredningen angivna beloppet, 50,000
kronor, måtte få utgå för sagda förbättringsverksamhet.
Den åsyftade verksamheten synes mig så närbesläktad med den, som bcdrives
med anlitande av nu förevarande anslag, att det synes mig fullt
rimligt, att det nämnda, jämförelsevis obetydliga beloppet får utgå av anslaget
i fråga. Därest riksdagen icke härutinnan framställer någon erinran,
torde därför ett. belopp av högst 50,000 kronor böra disponeras för tillgodo
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 31.
Utskottet.
seendet av nu angivna behov. De särskilda bestämmelser, som torde bliva
erforderliga, lärer Kungl. Majit böra meddela i huvudsaklig anslutning till
sociala jordutredningens förslag.
Beträffande till sist den uppkomna frågan örn avskrivning av statens
fordran hos Älvsåkers kommuns hälsovårdsnämnd synes i enlighet med
statskontorets förslag detta spörsmål böra underställas riksdagen.
Med hänsyn till den ringa utsikten att av Ahlberg utfå statens ifrågavarande
fordran och i betraktande av vad statskontoret i övrigt anfört, vill jag
tillstyrka, att Ahlberg befrias från skyldigheten att utgiva det honom ådömda
ersättningsbeloppet av 2,500 kronor och att ifrågavarande fordran må ur
hushållningssällskapets räkenskaper avskrivas.
Utskottet tillstyrker, att för budgetåret 1937/1938 till bostadsförbättring
på landsbygden anvisas anslag med de av Kungl. Majit föreslagna beloppen,
nämligen 5,500,000 kronor till förbättringsbidrag och 3 miljoner kronor till
nybyggnadslån.
Med avseende å det motionsvis framställda yrkandet örn bidragsanslagets
höjning till det av egnahemsstyrelsen begärda beloppet, 10,000,000 kronor, vill
utskottet erinra, att vad nästa budgetår beträffar viss begränsning av anslaget
kan vara motiverad redan med hänsyn till det allmänna konjunkturläget och
lämpligheten av viss kontinuitet i bostadsförbättringsverksamheten. Genom
de anslag å cirka 40,000,000 kronor, som redan beviljats för ändamålet, torde
väl också en del av de mest ömmande hjälpbehoven hava kunnat tillgodoses.
Beträffande de av Kungl. Majit begärda anslagsbeloppens uppdelning å lönebostäder
och andra bostäder är att märka att ingen avgränsning i detta avseende
föreslagits i statsverkspropositionen. Enligt vad utskottet inhämtat
är emellertid behovet av bidragsmedel till lönebostäderna för närvarande ej
så stort. Av det bidragsbelopp å 1,000,000 kronor, som av 1936 års riksdag angavs
böra högst göras för lönebostäderna disponibelt, torde allenast en begränsad
del behöva tagas i anspråk.
I fråga örn det motionsvis framförda yrkandet örn att även frågorna örn
bidrag till lönebostäder måtte avgöras med tagen hänsyn till sökandens förmåga
att på egen bekostnad genomföra förbättringen, vill utskottet erinra,
att redan enligt gällande allmänna bestämmelser förbättringsbidrag må beviljas
endast under förutsättning att »sökanden prövas vara i behov av ekonomiskt
bistånd för byggnadsföretagets genomförande». Enligt vad för utskottet
framhållits hava från statens egnahemsstyrelse på sista tiden åtgärder
vidtagits för att säkerställa en bättre och mera enhetlig tillämpning av denna
föreskrift inom landets egnahemsnämnder. Vid sådant förhållande torde
yrkandet ej behöva föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet, som alltså ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i olika avseenden föreslagit, får, med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag, hemställa,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å
motionen lii 76, i vad den skiljer sig från Kungl. Majits förslag,
till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden för
Statsutskottets utlåtande Nr 31. 13
budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5,500,000 kronor;
b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag såsom kapitalökning för
lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor, att utgå av lånemedel;
c) för sin del medgiva, att förre ordföranden i Älvsåkers kommuns
hälsovårdsnämnd Albert Ahlberg må befrias från honom
jämlikt Fjäre häradsrätts utslag den 8 februari 1935 åliggande
skyldighet att till Hallands läns hushållningssällskap utgiva
ersättning med 2,500 kronor, ävensom att statens i samband
därmed stående fordran må efterskänkas och avskrivas;
II. att motionerna I: 144 och II: 303 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 februari 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande; se under utlåtandet nr 28.
Reservation
av herr Bäcklund, som med anledning av de i viss mån nya synpunkterna att
i första hand de barnrika familjerna skola tillgodoses och att detta skall ske
framför andra sökande ansett, att utskottet bort föreslå en höjning av det
under I a) upptagna anslaget med 500,000 kronor samt hemställa,
I. att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 76
till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 6,000,000 kronor;
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefo s. 6 i texten