Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att med Alvsborgs läns landsting träffa avtal örn uppförande och drift av en psykoneur osanstalt.
1937-02-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att med Alvsborgs läns landsting träffa avtal örn uppförande och drift av en psykoneur osanstalt.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 35.
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1937 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande att med Alvsborgs läns landsting
träffa avtal örn uppförande och drift av en
psykoneur osanstalt.
(3:e avd.)
I en den 29 januari 1937 dagtecknad proposition, nr 82, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samina dag, hemställt, att riksdagen måtte medgiva,
att Kungl. Maj:! må bemyndiga pensionsstyrelsen att med Älvsborgs läns
landsting träffa avtal örn uppförande och drift å angiven plats i närheten av
lasarettet i Vänersborg av en anstalt för psykoneuroser i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som gälla för de nuvarande, till pensionsstyrelsens
disposition stående lasarettsavdelningarna, dock att statens bidrag till
anstaltens uppförande och andel i lasarettets gemensamma lokaler icke må
överstiga 10,000 kronor per vårdplats.
Vården av de s. k. psykoneuroserna ombesörjes för närvarande huvudsakligen
å fyra specialanstalter (kuranstalter) av offentlig natur. Tre äro
helt fristående och förlagda till Åre, Nynäshamn och Tranås samt komma att
efter pågående ombyggnad av Nynäsanstalten inrymma cirka 540 vårdplatser.
Den fjärde anstalten är anordnad såsom en avdelning av Malmö allmänna
sjukhus. Den inrymmer 61 vårdplatser och har, i likhet med de vid vissa
länslasarett befintliga avdelningarna för reumatiskt sjuka, tillkommit under
pensionsstyrelsens ekonomiska medverkan.
Till grund för dessa avdelningars uppförande och drift ligga särskilda,
mellan pensionsstyrelsen och vederbörande landsting (respektive stad utanför
landsting) träffade avtal, vilka i huvudsak innehålla följande.
1. Landstinget förbinder sig att uppföra och med erforderlig apparatur
utrusta kuranstalten samt där intill det antal, som anstalten normalt rymmer,
till undersökning, observation och vård emottaga patienter, vilka ditsändas
enligt pensionsstyrelsens beslut eller i enlighet med av styrelsen lämnade
föreskrifter. Lagen om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus den
22 juni 1928 samt Kungl. Maj:ts stadga samma dag angående lasarett m. m.
skola därvid vara gällande i tillämpliga delar såväl beträffande sjukvård som
ekonomisk förvaltning, försåvitt icke annan överenskommelse träffas mellan
styrelsen och lasarettsdirektionen.
2. Läkarvården å kuranstalten bestrides, därest ej annan överenskommelse
träffas, av överläkaren å lasarettets medicinska avdelning med hjälp av
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 35. 5!i 37 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 35.
en biträdande läkare. Före nytillsättning av någon av dessa befattningar
skall styrelsen beredas tillfälle att yttra sig.
3. Pensionsstyrelsen förbinder sig att från pensionsförsäkringsfonden bevilja
landstinget två amorteringslån, det ena till belopp motsvarande kostnaderna
för anstaltens uppförande samt dess beräknade andel i lasarettets
gemensamma undersöknings-, behandlings-, bad- och ekonomilokaler jämte
erforderliga personalbostäder, och det andra avsett för bestridande av kostnaderna
för anstaltens möblering och utrustning. Båda lånen löpa i regel
med 4.3 procent årlig ränta.
4. Pensionsstyrelsen betalar för vården av sina patienter dels en fastighetsavgift
och dels en dagavgift.
Fastighetsavgiften utgår för år med den annuitet, som erfordras för att
med tillämpning av i punkt 3. angivna räntefot under 50 år förränta och
amortera nyssnämnda fastighetskostnad.
Dagavgiften avser i första hand ersättning för undersökning, observation,
behandling och annan vård, kost, värme, tvätt, belysning, betjäning, transport
av patienterna och deras effekter till och från staden samt andel i lasarettets
centrala administrationskostnader. I dagavgiften inberäknas även kostnaden
för underhåll av gård, parker och vägar. Till grund för dagavgiftens beräknande
skall i princip läggas lasarettets självkostnad för styrelsens patienter.
Som sådan självkostnad skall — örn och i den mån icke annorledes överenskommes
—- anses lasarettets dagkostnad för lasarettets egna avdelningar och
kuranstalten gemensamt, däri dock icke inbegripet kostnaderna för lasarettets,
inklusive kuranstaltens, uppförande, underhåll och första uppsättning inventarier.
Under vart och ett av de femton första åren betalar pensionsstyrelsen därjämte
ränta och amortering å den engångskostnad, landstinget iklätt sig för
den första uppsättningen inventarier å kuranstalten. Denna kostnad lägges
vanligen som en del till dagavgiften. Vid kontraktets ujjphörande skall värdering
äga rum av samtliga då befintliga inventarier i kuranstalten, varefter
det belopp, som därvid fastställes, skall till styrelsen inbetalas.
5. Pensionsstyrelsen är berättigad att taga kännedom örn förhållandena å
kuranstalten och genom ombud taga del av lasarettets räkenskaper, när styrelsen
så finner erforderligt. En av styrelsen utsedd representant skall ock
äga rätt närvara vid lasarettsdirektionens sammanträden, då ärenden förekomma,
som angå styrelsens patienter, och därvid deltaga i överläggningarna,
men icke i besluten. Kallelse angående dylikt sammanträde skall delgivas
styrelsen.
6. Avtalen gälla för en tid av femtio år. Pensionsstyrelsen är dock, om
statsmakterna icke skulle bevilja densamma erforderliga medel för bedrivande
av individuell sjukvårdsverksamhet, berättigad att tidigare uppsäga avtalet.
Skulle avtalet till följd härav upphöra före avtalstidens utgång, skall räntan
å fastighetslånet för den då återstående delen nedsättas till 3 procent. Styrelsen
är ock berättigad att överlåta avtalet på annan statlig myndighet.
Landstinget äger rätt att efter tjugufem år uppsäga avtalet, i vilket fall då
återstående belopp av fastighetslånet skall vara till betalning förfallet, därest
pensionsstyrelsen så påfordrar.
7. Skulle mellan kontrahenterna uppstå meningsskiljaktighet rörande den
vård och behandling, som styrelsens patienter erhålla, skall tvistefrågan hänskjutas
till medicinalstyrelsens avgörande. Skulle medicinalstyrelsen därvid
finna vården och behandlingen otillfredsställande samt meddelade föreskrifter
för rättelses vinnande ej iakttagas, är pensionsstyrelsen berättigad att häva
avtalet och påfordra omedelbar inbetalning av till landstinget utlämnade lån.
8. Vid annan tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av avtalen eller
Statsutskottets utlåtande Nr 35.
3
rörande förhållanden, som direkt eller indirekt äga sammanhang med avtalen,
hänskjutes frågan till en särskild nämnd, av vilken pensionsstyrelsen och
landstingets förvaltningsutskott utse var sin ledamot och fungerande chefen
för justitiedepartementet ordföranden, och skall det beslut, som på så sätt
fattas, vara ovillkorligen bindande.
Kostnaderna för kurortsverksamheten har tidigare huvudsakligen bestritts
med överskottsmedel från pensionsförsäkringsfonden. Från och med budgetåret
1936/1937 gäldas dessa kostnader i sin helhet, bortsett från inflytande
patientavgifter, från det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.
Kungl. Maj:ts förslag är närmast föranlett av en av pensionsstyrelsen
gjord framställning, vilken i sin tur ansluter sig till ett av statens sjukvårdskommitté
i ämnet framlagt förslag. Den av pensionsstyrelsen planerade anstalten
är avsedd att inrymma 120 vårdplatser och förläggas till en cirka 2 km
från Vänersborgs lasarett belägen plats, benämnd Korseberg. Anstalten
skall i sin helhet stå till förfogande för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet,
och kostnaderna för densammas uppförande och drift skola bestridas
efter i huvudsak enahanda grunder, som gälla för nuvarande, till pensionsstyrelsens
disposition stående lasarettsavdelningar. Kostnaderna för anstaltens
uppförande, inberäknat dess andel i lasarettets gemensamma lokaler
för undersökning och behandling m. m., hava i en inom pensionsstyrelsen
upprättad promemoria uppskattats till högst 12,000 kronor per vårdplats eller
tillhopa 1,440,000 kronor. Härutöver har beräknats en kostnad av omkring
160.000 kronor för inhägnande och iordningställande av det betydande markområde,
som av Vänersborgs stad skulle ställas till anstaltens förfogande.
Med utgångspunkt från nu nämnda belopp och efter en ränta av 3 procent
uppskattas den årliga fastighets avgift, som pensionsstyrelsen enligt
det planerade avtalet skulle hava att under femtio år erlägga, till omkring
62.000 kronor per år.
Anskaffningskostnaden för första uppsättningen inventarier beräknas
till omkring 175,000 kronor. Detta belopp skulle enligt det tilltänkta avtalet
amorteras på så sätt, att i dagavgiften inräknas ersättning för årlig avskrivning
på inventarierna med Vis av nämnda anskaffningskostnad eller
11,667 kronor, motsvarande ungefär 27 öre per vårddag.
Med ledning av tillgängliga uppgifter för år 1934 angående lasarettets i
Vänersborg dagkostnader beräknas den egentliga dagavgiften för pensionsstyrelsens
del till kronor 5: 27. Lägges härtill kostnaden för inventarierna
skulle dagavgiften uppgå till sammanlagt cirka kronor 5:54 per
vårddag.
I ärendet hava de år 1936 tillsatta sakkunniga för utredning rörande pensionsstyrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet ävensom medicinalstyrelsen
och statskontoret yttrat sig. En redogörelse för dessa yttranden finnes
intagen i propositionen, sid. 8—10.
Departementschefen anför för sin del följande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr H5.
Den av pensionsstyrelsen föreslagna åtgärden avser att i ett viktigt hänseende
komplettera styrelsens sedan en följd av år bedrivna invaliditetsförebyggande
verksamhet och syftar sålunda bland annat till en minskning av
statens direkta kostnader för folkpensioneringen. Såsom av det anförda framgår,
ligger styrelsens framställning, i vad den avser utbyggandet av vårdmöjligheterna
för psykoneuroser, i linje med statens sjukvårdskommittés förslag
i detta ämne. Vid remissbehandlingen av såväl sistnämnda förslag som pensionsstyrelsens
framställning har behovet av ytterligare vårdplatser för psykoneuroser
allmänt vitsordats. Det av sjukvårdskommittén föreslagna sättet för
vårdplatsbehovets tillgodoseende — genom en ny anstalt i anslutning till delat
lasarett i västra Sverige — har ock vunnit gillande, bortsett från den tveksamhet,
som framkommit i ett eller annat av de i det föregående berörda yttrandena.
Med den förläggning, som den av pensionsstyrelsen planerade anstalten avses
erhålla, lärer principfrågan, huruvida psykoneurosvården bör utbyggas i anslutning
till lasarett eller till sinnessjukhus, hava relativt ringa betydelse ur
praktisk synpunkt, då anstalten skulle få goda konsultationsmöjligheter å
såväl lasarettsvårdens som sinnessjukvårdens område. Vid sådant förhållande
och då jag under hand erfarit, att vid den fortsatta utredningen rörande pensionsstyrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet intet nytt framkommit,
som är ägnat att ställa behovet eller lämpligheten av den planerade anstalten
i tveksam dager, anser jag mig oförhindrad att tillstyrka uppförandet av
nämnda anstalt.
Vad härefter angår den ekonomiska sidan av saken, vill jag erinra, att
statens sjukvårdskommitté i sin allmänna sjukvårdsplan utgått från att kostnaderna
för den slutna psykoneurosvårdens utbyggande och drift skola liksom
hittills i princip åvila staten. Vården förutsättes dock framdeles bliva helt
införlivad med den allmänna sjukvården och därmed förlagd under medicinalstyrelsens
överinseende. Härutinnan lär, enligt vad jag inhämtat, viel
den nu pågående utredningen icke komma att föreslås någon ändring. Själv har
jag i samband med framläggandet vid förra årets riksdag av propositionen
(nr 206) angående ändrade grunder för statsbidrag till vissa grenar av den
slutna sjukvården uttalat min huvudsakliga anslutning till förenämnda sjukvårdsplan,
och skäl synas mig icke föreligga att i nu förevarande hänseende
förorda en avvikelse därifrån. Vid sin behandling av nyssnämnda proposition
fann icke heller riksdagen, som dock endast ingick på realprövning av den
framlagda sjukvårdsplanen i de delar, varom då särskilt var fråga, anledning
till erinran mot de av kommittén uppdragna allmänna riktlinjerna för sjukvårdens
handhavande och finansiering. Då härjämte grunderna för det tilltänkta
avtalet icke synas lägga hinder i vägen iför ett eventuellt inordnande
vid lämplig tidpunkt av den ifrågasatta anstalten i den allmänna sjukvården,
är, jag för min del villig tillstyrka pensionsstyrelsens framställning även i
fråga örn sättet för kostnadernas bestridande.
Däremot kan jag, i likhet med medicinalstyrelsen, ej undgå att finna,
att kostnaden för anstaltens uppförande beräknats väl högt. En inom departementet
med ledning av uppgifter från pensionsstyrelsen verkställd utredning
visar nämligen, att uppförandet av nuvarande lasarettsavdelningar,
vilka stå till pensionsstyrelsens disposition, i genomsnitt dragit en kostnad
av 9,800 kronor per vårdplats. Undantagas avdelningarna vid Malmö allmänna
sjukhus och lasarettet i Lund, där speciella förhållanden föreligga, blir förde
återstående avdelningarna, som äro fem till antalet och uppförda åren
1927—1935, motsvarande kostnad 9,400 kronor. Jag anser mig därför böraförorda,
att vid det av pensionsstyrelsen begärda bemyndigandet knytes det
villkoret, att statens bidrag till anstaltens uppförande, inklusive dess andel
i lasarettets gemensamma lokaler, icke må överskrida 10,000 kronor per vårdplats.
Statsutskottets utlåtande Nr 35.
5
De avsedda grunderna för driftkostnadernas beräknande samt för avtalet
i övrigt giva mig icke anledning till erinran. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att enligt vad pensionsstyrelsen upplyst det blivande avtalet kommer
att i fråga örn huvudgrunderna avvika från de redan ingångna avtalen
endast därutinnan, att ansvaret för vården vid anstalten, på grund av dennas
storlek, skall handhavas av särskild överläkare samt att räntan å utlämnade
lån, med hänsyn till det allmänna ränteläget, sänkes från 4.3 procent till omkring
3 procent.
Avtalets genomförande skulle med den av mig nyss förordade kostnadsbegränsningen
och under förutsättning, att nuvarande prisnivå bibehålies
i stort sett oförändrad, komma att föranleda en årlig utgift för statsverket
av omkring 50,000 kronor i fastighetsavgifter och 240,000 kronor i dagavgifter
eller alltså tillhopa 290,000 kronor. Av detta belopp kan emellertid,
åtminstone tills vidare, omkring en tredjedel eller 90,000 kronor beräknas
inflyta från kommuner och enskilda i form av patientavgifter. Nettokostnaden
för staten skulle alltså komma att uppgå till omkring 200,000 kronor
per år och föranleda en motsvarande höjning av det under femte huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet. Med hänsyn härtill lärer ärendet böra underställas
riksdagens prövning. Då anstalten beräknas kunna tagas i bruk tidigast under
senare delen av år 1938, kommer ett bifall till pensionsstyrelsens framställning
icke att påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår.
Den förebragta utredningen synes utskottet giva vid handen, att ett behov
av ytterligare vårdplatser för psykoneuroser föreligger. Det föreslagna sättet
för vårdplatsbehovets tillgodoseende och för kostnadernas bestridande har
ej heller givit utskottet anledning till erinran, varvid utskottet särskilt beaktat,
att det tilltänkta avtalet icke synes föregripa resultatet av pågående utredning
angående pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet.
I likhet med departementschefen och medicinalstyrelsen kan utskottet icke
undgå att finna den av pensionsstyrelsen beräknade kostnaden för anstaltens
uppförande av 12,000 kronor per vårdplats hög, helst som därutöver beräknats
ett avsevärt belopp för tomtområdets inhägnande och iordningställande.
Utskottet anser sig därför böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att statens
bidrag till anstaltens uppförande, inklusive dess andel i lasarettets gemensamma
lokaler men oberäknat kostnaderna för tomtområdets inhägnande och
iordningställande, skall begränsas till högst 10,000 kronor per vårdplats. Utskottet
förutsätter därvid, att förefintliga möjligheter till förenklingar vid
byggnadernas planerande och uppförande tillvaratagas.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga
pensionsstyrelsen att med Älvsborgs läns landsting träffa avtal
om uppförande och drift å angiven plats i närheten av lasarettet
i Vänersborg av en anstalt för psykoneuroser i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som gälla för de nuvarande,
till pensionsstyrelsens disposition stående lasarettsavdelningarna,
dock att statens bidrag till anstaltens uppförande och
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 35. r,22 37 2
Utskottet.
f»22 37
6
Statsutskottets utlåtande Nr 35.
andel i lasarettets gemensamma lokaler icke må överstiga 10,000
kronor per vårdplats.
Stockholm den 26 februari 1937.
På statsutskottets vägnar:
PETRUS NILSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Hansén, Bergström, Nilsson i Landeryd, Sandén, Johanson i
Faleberg, Nilsson i Fredriksfält, Magnusson, Bäcklund och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna,
Svensson, Andersson i Prästbol, Andersson i Södergård, Isacsson och Olsson i
Staxäng.
Stockholm 1037. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att med Älvsborgs läns landsting träffa avtal örn uppförande och drift av s. 3 i texten