Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937! 1938 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
1937-03-09 · 110 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 104 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:4, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937! 1938 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1937 kl. 6 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937! 1938
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
(l:a avd.)
A. FÖRSVARSDEPARTEMENTET.
l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. Uti propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1937/1938 kar Kungl. Maj:t,
under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1937 (punkt 1, sid. 6 8)
föreslagit riksdagen att
dels godkänna i nämnda statsrådsprotokoll upptagna avlöningsstat för
försvarsdepartementet, att tillämpas tillsvidare från ock med budgetåret
1937/1938;
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 309,800 kronor.
I förhållande till 1936 års försvarsbeslut innebär departementschefens beräkning
av förevarande anslag i huvudsak icke någon annan ändring än vad
som betingas med hänsyn till familjepensionsavdragen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ........... kronor 24,000: —
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .......................................... * 188,400:
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 4. 534 37 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
3- Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ......................................... kronor 9,700: —
Anni. Så länge den å övergångsstat uppförde
förste expeditionsvakten uppehåller tjänst
som expeditionsvakt å lantförsvarets kommandoexpedition,
utgår till denne från anslagsposten
under punkt 2 ett mot avlöning
till en expeditionsvakt i lönegraden B 5
svarande belopp.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kr. 24,200: —
b. Avlöningsförköjningar
m. in., förslagsvis...... » 5,360: — s 29 560 -
5. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-
stämda av Kungl. Maj:t........................... » 49,440:
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis » 8,700: —
Summa förslagsanslag kronor 309,800: —
b) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 309,800 kronor.
2:o) Försvarsdepartementet: Dyrtidstillägg. I fråga örn Kungl. Maj:ts förslag
rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 2, sid. 8) avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
3:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majda
förslag (punkt 3, sid. 8 och 9) och under erinran att samma anslagsbelopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 73,000
kronor.
B. FÖRSVARSSTABEN.
4:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, sid. 10—12) att
dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
4 januari 1937 fogat förslag till stat för försvarsstaben, att gälla under budgetåret
1937/1938;
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 208,200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
3
Bortsett från vissa smärre ändringar av formell natur skiljer sig departementschefens
beräkning av förevarande anslag från försvarsbeslutet allenast
däri, att i avlöningsstaten upptagits en anslagspost till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1937 fogade förslaget till stat för försvarsstaben,
att gälla under budgetåret 1937/1938;
b) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 208,200 kronor.
5:o) Försvarsstaben: Dyrtidstillägg. Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag
rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 5, sid. 12) avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
6:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 6, sid. 12 och 13) att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 93,300 kronor.
I försvarsbeslutet har anslaget till försvarsstabens omkostnader beräknats
till 108,280 kronor, uppdelade med en post å 40,000 kronor till
reseersättningar och tjänstgöringstraktamenten, en post å 55,000 kronor till
expenser, mobiliseringsplaner m. m. samt en post å 13,280 kronor till bränsle,
lyse, tvätt, inventarier m. m.
Av posten till expenser m. m. bör enligt departementschefens förslag ett
belopp av 15,000 kronor för vissa arbeten å mobiliseringsverket utbrytas till
ett särskilt reservationsanslag.
Omkostnadsanslaget till försvarsstaben skulle sålunda — med frånräknande
av nyssnämnda belopp — upptagas till 93,280 kronor.
Departementschefen har meddelat, att t. f. chefen för försvarsstaben hemställt,
att medel måtte anvisas för nästkommande budgetår till inköp, underhåll
och drift av två personautomobiler för försvarsstabens räkning och beräknat
det för ändamålet erforderliga medelsbehovet till 16,000 kronor. I
de till grund för härordningsbeslutet liggande kostnadsberäkningarna ingå
emellertid icke kostnader för automobiler åt försvarsstaben. Det har synts
departementschefen därför lämpligt, att, i avvaktan på närmare erfarenhet
örn behovet, till en början allenast en personautomobil anskaffas, dragande
i inköpskostnad 8,000 kronor och i underhåll och drift 3,000 kronor för år.
De för bestridande av dessa kostnader erforderliga medlen hava ansetts böra
inräknas i förevarande anslag.
Utskottet•
4
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag att i avvaktan på
närmare erfarenhet örn behovet av personautomobiler för försvarsstabens
räkning medel för nästa budgetår böra anvisas för inköp och underhåll av
allenast en personautomobil.
Då departementschefens beräkning av förevarande anslag i övrigt icke
föranlett någon erinran från utskottets sida, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 93,300 kronor.
7:o) Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
8:o) Försvarsstaben: Anskaffning av möbler m. m. Utskottet, som icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 13 och 14),
hemställer,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning av möbler
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 65,000 kronor.
C. RIKSKOMMISSIONEN FÖR EKONOMISK
FÖRSVARSBEREDSKAP.
9:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9, sid. 16 och 17) att
dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
4 januari 1937 fogat förslag till stat för rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, att gälla under budgetåret 1937/1938,
dels ock till rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,000 kronor.
Enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades för rikskommissionen följande
tjänstemän på ordinarie stat, nämligen:
Lönegrad:
1 kanslichef ............................................................................................ A 2
1 avdelningschef å industriavdelningen .............................................. A 1
1 sekreterare............................................................................................. B 26
1 aktuarie.................................................................................................. B 21
1 kanslibiträde........................................................................................ B 7
1 kontorsbiträde .................................................................................... B 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 4. ö
Medelsbehovet under förevarande anslag har för nästkommande budgetar
i överensstämmelse med försvarsbeslutet beräknats till 69,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
under denna punkt, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1937 fogade förslaget till stat för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, att gälla under
budgetåret 1937/1938;
b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlönintjar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
69,000 kronor.
10:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Dyrtidstillägg. I fråga
örn Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt
10, sid. 17), avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
Illo) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. Med
tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 11, sid. 17), som överensstämmer
med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 6,000 kronor.
12:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Anskaffning av möbler.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, sid. 18), får hemställa,
att riksdagen må till nikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Anskaffning av möbler för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
13:o) Den industriella försvarsberedskapens ordnande. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 18 och 19) hemställer utskottet,
att riksdagen må till kostnader för den industriella försvarsberedskapens
ordnande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 142,000 kronor.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
D. LANTFÖRSVARET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
14:o) Avlöning till personal vid arméförvaltningen. Kungl. Haut bär föreslagit
riksdagen (punkt 14, sid. 20—26) att
dels fastställa följande förändrade personalförteckning för den civila personalen
vid arméförvaltningen:
Befattning
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generalkrigskommissarie......
4 krigsråd.................................
1 ombudsman .........................
1 sekreterare ............................
2 revisionskommissarier..........
2 sekreterare ............................
1 pensionskamrerare................
1 sekreterare och kamrerare .
2 kamrerare................................
4 notarier..................................
9 revisorer .............................
2 bokhållare .............................
1 kassör.....................................
1 kansliskrivare.........................
1 förste expeditionsvakt..........
8 kanslibiträden .......................
7 expeditionsvakter .................
15 kon torsbiträden ....................
Lönegrad
A 3
B 30
B 26
B 26
B 26
B 24
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
B 15
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 bokhållare ....................................................
1 notarie ..........................................................
1 registrator .............................................................
3 kansliskrivare ............................................
1 kanslibiträde..........................................................
1 expeditionsvakt ....................................................
dels ock, med godkännande av ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1937 fogat förslag till stat för arméförvaltningen,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid
arméförvaltningen för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 614,500
kronor.
. B 21
. B 21
. B 21
. B 11
. B 7
B 5,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
7
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar E. Leffler och E. Björnsson (nr 50) och den andra inom andra kammaren
av herr B. Holmgren (nr 120), vari hemställts, att riksdagen i samband
med behandlingen av anslaget till avlöning till personal vid arméförvaltningen
ville uttala, att riksdagen icke har något att erinra emot, att
notarien hos arméförvaltningen H. J. S. Kleberg, med placering å övergångsstat
vid arméförvaltningen, i den utsträckning Kungl. Majit finner
-erforderligt tages i anspråk såsom sekreterare hos riksheraldikerämbetet;
dels en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona väckt
motion (nr 310), vari hemställts, att riksdagen matte besluta sådan ändring
i personalförteckningen för den civila personalen vid arméförvaltningen, att
en av de två i lönegrad B 24 upptagna kamrerarna uppföres såsom kamrerare
för egentliga kamrerargöromål i lönegrad B 26;
dels ock en av samme motionär väckt motion (nr 311), vari hemställts, att
lantförsvarets anslag till undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser,
till skrivmaterialier och expenser, samt till tryckningskostnader
fortfarande ställas till civila departementets förfogande, att i samband
härmed byråernas antal hos intendenturdepartementet minskas med en, eller
från sex till fem, samt att intendenturdepartementets personal på aktiv stat
minskas med en regementsofficer och en kompaniofficer.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 120, II: 310 och II: 311.
Enligt den till särskilda utskottets vid 1936 års riksdag utlåtande nr 1
fogade förslagsstaten för arméförvaltningen skulle ämbetsverkets ordinarie
civila personal bestå av följande tjänstemän:
Lönegrad.
1 generalkrigskommissarie..................................................
.................... A 3
4 krigsråd.............................................................................
................... B 30
1 ombudsman.......................................................................
.................... B 26
1 sekreterare ......................................................................
.................... B 26
2 revisionskommissarier....................................................
.................... B 26
2 sekreterare ......................................................................
.................... B 24
1 pensionskamrerare..........................................................
.................... B 24
1 sekreterare och kamrerare ...........................................
................... B 24
2 kamrerare........................................................................
.................... B 24
3 notarier............................................................................
.................... B 21
9 revisorer ........................................................................
................... B 21
2 bokhållare......................................................................
.................... B 21
1 kassör ...............................................................................
.................... B 15
1 kansliskrivare..................................................................
.................... B 11
1 förste expeditionsvakt....................................................
.................... B 7
8 kanslibiträden ...............................................................
.................... B 7
7 expeditionsvakter............................................................
.................... B 5
15 kontorsbiträden.............................................................
..................... B 4.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Arméförvaltningen Ilar i sin skrivelse den 9 september 1936 angående
lantförsvarets medelsbeliov för budgetåret 1937/1938 i fråga om särskilda
utskottets statförslag framhållit, att detsamma så tillvida icke överensstämde
med den av riksdagen beslutade nya organisationen, att däri upptagits allenast
3 befattningar för notarier mot av riksdagen beslutade 4 dylika befattningar.
Då detta påpekande äger sin riktighet, har departementschefen ansett
statförslagets förteckning över ordinarie civil personal böra utökas med
1 notarie i lönegraden B 21.
Enligt den av riksdagen beslutade organisationen av arméförvaltningen
komma följande befattningar att indragas, nämligen dels tre tjänster i lönegraden
B 24 å civila departementets kameralbyrå, dels registratorstjänsten
å nämnda departement (B 21), dels notarie- och bokhållartjänsterna å intendentsdepartementet
(B 21), dels ock registratorstjänsterna å artilleri-, intendents-
och fortifikationsdepartementen och sjukvårdsstyrelsen (B 11).
De tre tjänsterna i lönegraden B 24 å civila departementets kameralbyrå
äro för närvarande vakanta, vadan några särskilda bestämmelser för ordnande
av övergången härvidlag icke äro erforderliga.
Yad beträffar notarietjänsten å intendentsdepartementet, har det synts
departementschefen lämpligt, att nämnde befattningshavare överföres till övergångsstat
med tjänstgöringsskyldighet, varvid en amanuenstjänst å intendenturdepartementet
lärer kunna inbesparas.
I fråga örn bokhållarbefattningen å intendentsdepartementet har arméförvaltningen
i sin förenämnda skrivelse den 9 september 1936 erinrat därom,
att ämbetsverket i utlåtande den 25 augusti 1936, i anledning av riksheraldikerämbetets
framställning, att befattningens innehavare måtte för vissa arbetens
utförande ställas till ämbetets förfogande, under påpekande att tjänsten
i fråga skulle indragas från och med budgetåret 1937/1938, förordat, att dess
innehavare överflyttades till allmänna indragningsstaten med tjänstgöringsskyldighet
hos riksheraldikerämbetet. Statskontoret har därefter i ett den
23 november 1936 dagtecknat yttrande i ärendet erinrat om att riksdagen
i annat sammanhang framhållit, att placering på indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet
måste anses vara en principiellt oegentlig anordning, som,
örn den än i något enstaka fall förekomme, icke borde vinna ökad tillämpning.
Med hänsyn till nämnda uttalande funne sig statskontoret icke kunna
tillstyrka bifall till framställningen, på sätt arméförvaltningen föreslagit.
Kungl. Maj:t har sedermera genom beslut den 18 december 1936 förklarat
riksheraldikerämbetets berörda framställning icke skola till någon Kungl.
Maj:ts åtgärd föranleda. Med hänsyn till vad sålunda förekommit har
departementschefen funnit sig böra föreslå, att jämväl innehavaren av ifrågavarande
bokhållarbefattning överföres till övergångsstat vid arméförvaltningen.
Yad beträffar registratorsbefattningarna å tyg-, intendentur- och civila departementen
samt fortifikationsstyrelsen äro dessa enligt den nya organisationen
avsedda att uppehållas av pensionerade officerare. De nuvarande
registratorerna äro placerade, den å civila departementet i lönegraden B 21
och de övriga i lönegraden B 11. Då innehavarna av nämnda registrators
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
9
befattningar icke lämpligen kunna överföras till andra befattningar inom
arméförvaltningen, har departementschefen ansett, att desamma böra överföras
till övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet.
Vidare har å övergångsstat överförts den befattningshavare i lönegrad
B 7, sorn nu uppehåller registratorstjänsten å sjukvårdsstyrelsen, ävensom
den för närvarande å staten för artilleristaben uppförda ordinaiie expeditionsvakten
i lönegraden B 5.
Anslagsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag har för nästkommande
budgetår uppförts med 614,500 kronor.
Vad först beträffar yrkandet i motionerna I: 50 och II: 120 anser sig
utskottet vid det förhållandet att, då notarien H. J. S. Kleberg icke lämpligen
kan utnyttjas å annan befattning inom arméförvaltningen än den till
indragning avsedda bokhållartjänsten, icke böra framställa någon erinran
mot att Kungl. Maj:t må, i den utsträckning så kan befinnas lämpligt,
förlägga Klebergs tjänstgöring till annat verksamhetsområde, där hans arbetskraft
kan bättre utnyttjas. De föreliggande motionerna torde få anses
besvarade med vad utskottet sålunda anfört.
Vidkommande den i motionen II: 310 gjorda framställningen förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj:t beaktar de synpunkter i frågan, som av motionären
framförts, och, därest skäl för ändring i befattningshavarens löneställning
skulle efter närmare prövning befinnas vara för handen, vidtager
härav föranledda åtgärder. Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionen.
Vad slutligen beträffar det i motionen II: 311 gjorda yrkandet vill utskottet
erinra därom, att den av motionären behandlade frågan vid föregående års
riksdag var föremål för prövning i samband med spörsmålet örn försvarsväsendets
ordnande. Då någon anledning att nu frångå riksdagens då fattade
beslut i detta ärende icke enligt utskottets mening föreligger, finner sig
utskottet böra avstyrka motionen.
Den av departementschefen verkställda beräkningen av arméförvaltningens
avlöningsanslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 310,
a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen
vid arméförvaltningen:
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
Lönegrad
1 generalkrigskommissarie....................................
......... A 3
4 krigsråd .............................................................
......... B 30
1 ombudsman.........................................................
......... B 26
1 sekreterare .........................................................
......... B 26
2 revisionskommissarier .......................................
......... B 26
2 sekreterare .........................................................
......... B 24
1 pensionskamrerare .............................................
.......... B 24
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Befattning
1 sekreterare oell kamrerare......
2 kamrerare.................................
4 notarier ....................................
9 revisorer...................................
2 bokhållare.................................
1 kassör .......................................
1 kansliskrivare...........................
Lönegrad
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
B 15
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
1 förste expeditionsvakt .
8 kanslibiträden................
7 expeditionsvakter.........
15 kontorsbiträden.............
Tjänstemän å övergångsstat.
1 bokhållare.................
1 notarie.......................
1 registrator................
3 kansliskrivare..........
1 kanslibiträde ..........
1 expeditionsvakt........
B 21
B 21
B 21
B 11
B 7
B 5,
b) med godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under
budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid arméförvaltningen
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 614,500
kronor;
II. att motionerna I: 50 och II: 120 må anses besvarade med
vad utskottet ovan anfört;
III. att motionen II: 311 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
15:o) Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 15, sid. 26—59) att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
4 januari 1937 fogade förslag till stater för generalitetet, generalstabskåren,
artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren,
fältveterinärkåren, arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna
samt sjukvårds- och veterinäfinspektionerna, arméfördelningsstaberna
m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan, krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
ridskolan, artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband
av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, officerare och underofficerare
vid luftvärnsartilleriet, officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna,
ingenjörkårerna och signalregementet, officerare och underofficerare
vid trängen, trängkårerna, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition,
tygdepartementets fabriker och anstalter, armémuseum samt polispersonalen
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
11
i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1937/1938, dock beträffande
de å vissa stater uppförda icke-ordinarie befattningshavarna och betjäningspersonalen
endast i fråga örn. de för dessa personalgruppers avlönande
erforderliga medelsanvisningarna,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att meddela föreskrift örn skyldighet för personal å aktiv stat eller övergångsstat
vid försvarsväsendet att underkasta sig den transport till annat
truppförband, som påkallas för den nya försvarsorganisationens genomförande,
samt
att för tillämpningen av staterna meddela särskilda föreskrifter av i huvudsak
samma innehåll, som innefattas i de anmärkningar, vilka äro fogade till
de för budgetåret 1936/1937 gällande staterna,
dels godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» under rubriken
»A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden, att utgå
under budgetåret 1937/1938,
dels till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 26,700,000 kronor,
dels medgiva,
att under budgetåret 1937/1938 tillfällig löneförbättring må utgå åt löjtnanter
och sergeanter på aktiv stat och övergångsstat ävensom åt furirer
(likställda) i överensstämmelse med för innevarande budgetår tillämpade
huvudgrunder, samt
att furir av första klassen, vilken på grund av kontrakt kommer att kvarstå
i dylik beställning efter den 1 juli 1937, må, så länge kontraktstiden varar,
bibehållas vid honom såsom furir av första klassen tillkommande avlöningsförmåner,
dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938, i enlighet
med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad beställningshavare
av manskapet vid armén med en tjänstetid av minst sex år
möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband (kår),
dels ock medgiva,
att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet eller artilleriet ledigbliven
lön, vilken icke enligt eljest gällande bestämmelser tages i anspråk för beredande
av lön åt vid truppförbandet anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant),
må under budgetåret 1937/1938 disponeras för beredande åt vid annat
truppförband inom truppslaget anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant) av
lön enligt de grunder, som jämlikt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser
örn vissa lönedispositioner gälla beträffande i samma bestämmelser avsedd
surnumerär fänrik (underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver
åtnjuta de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare,
samt
att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, under
budgetåret 1937/1938 må till surnumerär fänrik (underlöjtnant) vid armén utgå
12
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
särskild kontant ersättning för dag med belopp motsvarande sammanlagda
värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner av penningbidrag,
portion och ersättning för begagnande av egna persedlar.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Ii. Lindström m. fl. (nr 49) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Lithander m. fl. (nr 131) vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att musikkåren vid Göta artilleriregemente utökas till musikkår av typ II;
dels en inom andra kammaren av herr C. Lovén väckt motion (nr 75), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att musikkåren vid Livregementet till
häst skall organiseras såsom musikkår av typ II;
dels ock en inom andra kammaren av herr K. Magnusson i Skövde m. fl.
väckt motion (nr 140), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan utvidgning
av musikkåren vid Karlsborgs luftvärnsregemente, att denna utökas
från nuvarande typ III till typ II genom anställande vid samma av ytterligare
1 musikstyckjunkare, 1 musiksergeant, 1 musikfurir, 1 musikkonstapel och 3
musikvolontärer.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 49, II: 75 och II: 140.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
26,500,000 kronor.
Enligt 1936 års riksdags beslut skall övergången till den nya härordningen
äga rum i tre skeden, av vilka det första omfattar budgetåret 1936/1937, det
andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden 1940—1946. Vidare innefattar
riksdagsbeslutet, att omorganisationen av arméns ledning bör verkställas vid
början av det andra skedet, under vilket de avsedda organisatoriska förändringarna
i övrigt i stort sett jämväl böra äga rum.
I kostnadsberäkningarna för den nya härordningen har medelsbehovet
under avlöningsanslaget för budgetåret 1937/1938 uppskattats till 27,500,000
kronor.
Uti skrivelse till arméförvaltningen den 15 augusti 1936 angående anslagsäskanden
för budgetåret 1937/1938 har chefen för generalstaben framhållit,
att riksdagens förenämnda beslut i väsentlig grad övade inflytande på förevarande
anslags beräknande. Med utgångspunkt från den här förut angivna
summan, 27,500,000 kronor, har chefen för generalstaben uti nyssnämnda skrivelse
avgivit förslag till de kaderökningar, som för härordningens genomförande
borde äga rum under budgetåret 1937/1938. Härvid förutsattes,
1) att den för andra övergångsperioden beslutade kaderökningen skulle med
omkring en tredjedel äga rum under budgetåret 1937/1938;
2) att arméns högsta ledning skulle omorganiseras från och med den 1
juli 1937;
3) att den nya musikorganisationen i huvudsak skulle genomföras från och
med den 1 juli 1937; samt
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
13
4) att — enär utbildning av underofficerare till regementskassörer icke
kunde ske förrän under budgetåret 1937/1938 beställningar för denna personalkategori
icke borde upptagas i staterna för detta budgetår.
I syfte att undvika rubbningar av arbetsförhållandena vid skolor och truppförband
samt för att minska de med personalens omplacering förenade flyttningskostnaderna
ansåges kaderökningarna vid dessa senare organisationer
böra genomföras först från och med den 1 oktober 1937.
Till de sålunda av chefen för generalstaben angivna grunderna för staternas
beräknande har arméförvaltningen i sin skrivelse den 9 september 19o6 rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/1938 i allt väsentligt anslutit
sig. Även departementschefen har ansett, att dessa grunder i huvudsak böra
tjäna till utgångspunkt vid avlöningsanslagets beräknande. Vad öveigången
till de nya staterna angår har tidpunkten för densamma ansetts böra bestämmas
till
den 1 juli 1937 beträffande generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren,
arméstaben, inspektioner, arméfördelningsstaber, fortifikationskåren,
ingenjörtruppernas officerare och underofficerare, signalregementet, intendenturkåren,
fälttygkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren, armémuseum, vägoch
vattenbyggnadskårens chefsexpedition, tygdepartementets fabriker och anstalter,
garnisonssjukhusen, sjuksköterskekåren, polispersonalen och rullföringsbefälhavare
med biträden ävensom för krigsskolan, krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, infanteriskjutskolan, ridskolan och aiméns
underofficersskola, dock vad dessa skolor beträffar endast i vad avser vederbörande
chefs löneställning, och
den 1 oktober 1937 beträffande krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och
ingenjörhögskolan, infanteriskjutskolan, ridskolan och arméns underofficersskola
(utom vad avser vederbörande skolchefers löneställning), truppförbanden
vid infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen.
Med hänsyn till att ett genomförande av den utav chefen för generalstaben
föreslagna personalorganisationen kommer att påkalla vissa personalomflyttningar,
exempelvis för fortifikationskårens och ingenjörtruppernas omorganisation,
för den nya musikorganisationens genomförande o. s. v. har departementschefen
hemställt örn riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att
meddela föreskrift örn skyldighet för personal a aktiv stat eliel ö^eigangsstat
att underkasta sig den transport till annat truppförband, som kan komma att
påkallas i anledning av övergången till den nya försvarsorganisationen.
Departementschefen har meddelat, att arméförvaltningen för utarbetande
av förslag till ändrad uppställning av staterna angivit vissa riktlinjer, till
vilka departementschefen i huvudsak anslutit sig.
Beträffande staternas redigering i övrigt har arméförvaltningen i detta
sammanhang erinrat örn att under de särskilda staterna för armeföidelningsstaber
m. fl., för undervisningsverken och för vissa truppförband för närvarande
funnes intagna anmärkningar rörande, bland annat, successionsförordnanden
efter i befattningar såsom adjutanter, kompanichefer och lärare vid
14
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
skolor m. fl. förordnade beställningshavare med arvoden, motsvarande lönen i
vederbörlig beställning, samt örn disponerande av på grund av vakans i löjtnantsbeställningar
lediga löner för beredande av löner åt surnumerära underlöjtnanter
eller fänrikar m. m. Då ifrågavarande och andra anmärkningar
under staterna vore i stort sett likalydande, syntes det av praktiska skäl lämpligt,
att de uteslötes ur staterna och sammanfattades i särskilda av Kungl.
Maj:t meddelade generella föreskrifter rörande staternas tillämpning. Härigenom
skulle vid staternas utredigering allenast erfordras en hänvisning till
de ifrågasatta generella tillämpningsföreskrifterna.
Arméförvaltningens förslag beträffande de för närvarande under staterna
förekommande anmärkningarna har departementschefen funnit sig böra biträda.
I anledning härav har departementschefen hemställt om riksdagens
bemyndigande för Kungl. Maj:t att för tillämpningen av staterna meddela
särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de vid
staterna nu fogade anmärkningarna.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i understater. Departementschefen har framhållit,
att de förslag till avlöningsstater, han under förevarande rubrik framlagt,
äro uppgjorda på grundval av härordningsbeslutet och ansluta sig i
huvudsak till chefens för generalstaben i det föregående omförmälda förslag
i ämnet. I vissa fall har departementschefen dock på grund av vad arméförvaltningen
i skrivelse den 9 september 1936 anfört eller av andra skäl ansett
sig böra företaga mindre jämkningar i generalstabschefens förslag, vilka här
nedan i allt väsentligt återgivas.
Beträffande staten för fälttygkåren har departementschefen framhållit, att
chefen för generalstaben i sin förut omförmälda skrivelse till arméförvaltningen
den 15 augusti 1936 förutsatt, att å staten skulle för nästkommande
budgetår upptagas 1 överste, 3 överstelöjtnanter, 5 majorer, 12 kaptener samt
viss civilmilitär personal. Detta förslag innebär, bland annat, en minskning
med 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning i förhållande till personaluppsättningen
vid fullt genomförd organisation.
I anledning av detta chefens för generalstaben förslag har arméförvaltningen
framhållit, att det, därest den nya förvaltningsorganisationen skulle
kunna träda i funktion vid andra övergångsskedets början, enligt ämbetsverkets
åsikt vore oundgängligen nödvändigt, bland annat för besättande
av samtliga byråchefsbefattningar vid tygdepartementet, att jämväl ifrågavarande
två regementsofficersbeställningar bleve tillsatta redan från och med
ingången av budgetåret 1937/1938. Däremot kunde med tillsättande av vissa
angivna civilmilitära beställningar lämpligen anstå till ett senare budgetår.
Yad arméförvaltningen sålunda anfört har departementschefen funnit sig
böra biträda.
I fråga örn staten för fortifikationskåren har departementschefen anfört,
att denna stat bör för nästkommande budgetår uppföras med den personalstyrka,
som angivits i det i särskilda utskottets utlåtande nr 1 intagna förslaget
till stat för fortifikationskåren, dock att antalet majorer bör upptagas
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
15
med 3 i stället för 4. Med utgångspunkt från att nuvarande chefen för fortifikationen
kommer att förordnas som chef för fortifikationskåren, har departementschefen
vidare ansett, att den i särskilda utskottets förslag upptagna
beställningen för en överste och chef i lönegraden O. 7, så länge nyssnämnda
beställningshavare kvarstår, bör utbytas mot en beställning i lönegraden O. 8.
Dessutom bör med hänsyn till nu befintlig personal tillsvidare å staten uppföras
ytterligare beställningar för 1 fanjunkare och 1 fortifikationskassör,
vilka båda beställningar dock i mån av avgång skola indragas.
Beträffande staten för fältläkarkåren har departementschefen ansett följande
ändringar böra vidtagas i förhållande till det i särskilda utskottets utlåtande
nr 1 intagna förslaget till stat för fältläkarkåren. En regementsläkarbeställning
för Värmlands regemente bör införas i staten med anmärkning, att densamma
skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång. Den för Östgöta luftvärnsregemente
upptagna regementsläkarbeställningen bör icke tillsättas. För Kronobergs
regemente bör upptagas ytterligare en bataljonsläkarbeställning avsedd
för det under budgetåret 1937/1938 alltjämt bestående detachementet i Karlskrona,
varvid bör anmärkas, att vid någon av de nuvarande bataljonsläkarnas
vid regementet avgång den ledigblivande beställningen icke må utan Kungl.
Maj:ts medgivande tillsättas. Den för Värmlands fältjägarkår upptagna bataljonsläkarbeställningen
bör i stället upptagas för Värmlands regemente med
anmärkning, att densamma vid innehavarens avgång icke skall återbesättas,
så framt regementsläkare finnes vid regementet. För Svea artilleriregemente
bör en bataljonsläkarbeställning uppföras å staten med anmärkning, att densamma
skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.
Staten för fältveterinärkåren har för nästkommande budgetår ansetts
böra upptagas i enlighet med det förslag till stat för fältveterinärkåren, som
intagits i särskilda utskottets utlåtande nr 1, sedan i nämnda statförslag införts
beställningar dels för en regementsveterinär vid Wendes artilleriregemente
och dels för bataljonsveterinärer vid Svea och Göta artilleriregementen samt
Svea ingenjörkår med anmärkning, att dessa beställningar skola indragas vid
nuvarande innehavarnas avgång.
Vid behandlingen av staten för arméstaben jämte krigsarkivet har departementschefen
erinrat därom, att i 1936 års försvarsbeslut räknats med att den
topografiska avdelning, som för närvarande ingår i generalstaben, skall tills
vidare, intill dess föreliggande förslag örn att helt avskilja denna avdelning
från generalstaben och organisatoriskt sammanföra densamma med rikets allmänna
kartverk vunnit sin lösning, ingå i arméstaben. I och med genomförandet
av ifrågasatt omorganisation av rikets allmänna kartverk komma
emellertid den nuvarande topografiska avdelningens arbetsuppgifter att överflyttas
till det nya, helt under jordbruksdepartementet lydande kartverket.
Då medel för den för dessa uppgifter behövliga personalen vid sådant förhållande
icke längre böra upptagas under fjärde huvudtiteln, har departementschefen
låtit rubriken »Topografiska avdelningen» och den därunder
upptagna personalen utgå ur den föreslagna staten för arméstaben.
Under rubriken truppförbanden har departementschefen framhållit, att
16
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
i fråga om de för nästkommande budgetår erforderliga kaderökningarna vid
infanteriets truppförband Ilar, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
chefen för generalstaben föreslagit, den principen i stort sett följts, att 1 ny
majorsbeställning uppförts inom varje fördelning samt att kaptensbeställningarna
ökats till 12 per regemente. I avseende å subalternofficersbeställningarna
har någon ökning icke ägt rum. Däremot har antalet fanjunkarbeställningar
i regel ökats med 1 per regemente. Vidare hava staterna i regel
utökats med ett antal vicekorprals- och volontärbeställningar i syfte att förbereda
en ändamålsenlig utjämning inom manskapsgraden. Musikpersonalen
har upptagits i enlighet med försvarsbeslutet. Dock har med avseende å vissa
truppförband av olika anledningar åtskilliga jämkningar gjorts i de sålunda
angivna allmänna principerna för kaderändringarna.
Under rubriken garnisonssjukhusen m. m. har departementschefen meddelat,
att frågan örn förbättrade avlöningsvillkor för den inom försvarsväsendet anställda
sjuksköterskepersonalen för närvarande är föremål för utredning. Ifrågavarande
spörsmål skulle emellertid genom särskild proposition senare föreläggas
årets riksdag. Då emellertid frågan örn sjuksköterskepersonalens avlöningsförmåner
komme att inverka på beräkningen av staterna för såväl
arméns sjuksköterskekår som garnisonssjukhusen har departementschefen i
avvaktan på den blivande särskilda propositionen i ämnet upptagit slutsummorna
för dessa stater med beräknade belopp. De ändringar i de beräknade
slutsummorna för ifrågavarande stater, som kunna bliva en följd av den
pågående utredningen av sjuksköterskepersonalens avlöningsförmåner, lära
emellertid, framhåller departementschefen, icke påverka beräkningen av lantförsvarets
avlöningsanslag i dess helhet.
B. Kallortstillägg. Under denna rubrik har i kostnadsberäkningarna för
den nya härordningen upptagits ett belopp av 90,000 kronor. Departementschefen
har för nästa budgetår för ändamålet upptagit ett belopp av 82,000
kronor.
C. Felräkningspenningar. D. Arvoden åi sergeanter, kommenderade såsom biträden
hos regements!htendenter. Under dessa rubriker hava för nästa budgetår uppförts
samma belopp som för innevarande budgetår eller respektive 16,000 och
1,000 kronor.
E. Hyresbidrag åt visst underbefäl. F. Anställningspenningar. Dessa anslagsposter,
som för innevarande budgetår äro uppförda med respektive 138,000
och 70,000 kronor, hava för nästa budgetår uppförts med respektive 200,000
och 72,000 kronor.
G. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap. Denna anslagspost,
som för innevarande budgetår uppförts med 128,000 kronor, har för nästa
budgetår beräknats till 120,000 kronor.
H. Lönefyllnad åt musikdirektörer. Anslagsposten i fråga, som i 1936 års
försvarsbeslut upptagits med 9,612 kronor, har för nästa budgetår beräknats
till 9,252 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 17
/. Kostnader för musikelever. Anslagsposten bar i enlighet med 1936 års försvarsbeslut
för nästa budgetår upptagits med 23.940 kronor.
J. Gottgörelse för tjänstehäsfar. Anslagsposten, som för innevarande budgetår
uppförts med 55,000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 35,000
kronor.
K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden. L. Ekiperingshjälp.
Ifrågavarande anslagsposter, som för innevarande budgetår uppförts med respektive
12,000 och 49,000 kronor, hava med hänsyn till den utökade personalorganisationen
för nästa budgetår beräknats till respektive 14,000 och 55,000
kronor.
M. Vissa arvoden m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår
upptagits ett belopp av 836,253 kronor. Särskilda utskottet upptog i sina
kostnadsberäkningar för den nya härordningen ett belopp av 684,628 kronor.
Departementschefen har för nästa budgetår beräknat posten till 354,280 kronor.
Åtskilliga av de arvodesposter, som för närvarande äro upptagna i arvodesförteckningen,
hava i enlighet med de nya grunderna för staternas uppställning
för nästkommande budgetår ansetts böra överföras till vederbörliga
stater. Till följd härav har den av departementschefen för vissa arvoden m. m.
beräknade anslagsposten kommit att väsentligt understiga såväl det belopp,
vilket för ändamålet upptagits i kostnadsberäkningarna för den nya härorganisationen,
som det belopp, varmed motsvarande anslagspost upptagits i beräkningen
av lantförsvarets avlöningsanslag för innevarande budgetår.
H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. Denna
anslagspost har för nästa budgetår beräknats till samma belopp som för innevarande
budgetår eller 50,000 kronor. Departementschefen har, bland annat,
under denna rubrik framlagt förslag dels örn beredande av tillfällig löneförbättring
åt vissa militära beställningshavare, dels örn vidtagande av vissa
åtgärder för underlättande av det avgangna militärmanskapets civilanställning,
dels ock om ersättning åt surnumerära officerare vid armén.
Den av departementschefen uppgjorda beräkningen av utgifterna under
anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. slutar
å ett belopp av 28,405,245 kronor. Från denna summa hava avdrag gjorts dels
med 275,000 kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall
beräknas bliva tillsatta först den 1 oktober 1937, dels med 915,000 kionoi,
motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels med 160,000 kionoi,
motsvarande beräknade inkomster för vård av civila patienter å militära sjukhus,
dels ock med 165,000 kronor till följd av att personal å övergångsstat beräknas
uppehålla vissa å stat uppförda arvodesbefattningar, avsedda för peil
sionerad personal. Den verkställda beräkningen utvisar ett medelsbehov
under förevarande anslag av 26,890,245 kronor. Emellertid har nian på grund
av utökningen av personalkadrerna under nästkommande budgetår kunnat
utgå ifrån, att under nämnda budgetår en ansenlig del av personalen kommer
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 4 . 654 37 2
Utskottet.
18 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av nu
gällande grunder för beräkning av avlöningsanslag räknat med. Till följd
härav har den sålunda beräknade summan minskats till 26,700,000 kronor.
Vidkommande först de motionsvis gjorda framställningarna vill utskottet
erinra därom, att frågan örn armémusiken varit föremål för prövning vid 1936
års riksdag i samband med försvarsväsendets ordnande. Därvid beslöts, att
musikkårer av s. k. typ III skulle vid den nya försvarsordningens genomförande
erhålla en ökning i det dittillsvarande antalet beställningshavare med
en sergeant och en vicekorpral. Då denna statökning ännu ej genomförts och
erfarenhet således saknas rörande den förbättring av organisationen, som därav
skulle följa, anser sig utskottet böra avstyrka de föreliggande motionerna.
De allmänna grunder, efter vilka departementschefens förslag i avseende å
lantförsvarets avlöningsanslag beräknats, hava icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande. I allt väsentligt ansluta de sig till vad 1936 års riksdag
beslutat i fråga örn lantförsvarets organisation.
Beträffande uppställningen av de särskilda staterna under fjärde huvudtiteln
framhöll 1936 års riksdag, att förslag till en mera enhetlig och rationell
statuppställning borde framläggas i avseende å staterna, tillhörande de särskilda
försvarsgrenarna, vilka stater i åtskilliga avseenden företedde skiljaktigheter,
som icke borde kvarstå. Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt arméförvaltningen
att i samband med avgivande av förslag beträffande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1937/1938 efter samråd med marinförvaltningen
och flygförvaltningen till Kungl. Majit inkomma med förslag till sådan avfattning
av personalstaterna att en mera rationell uppställning av de särskilda
försvarsgrenarnas ifrågavarande stater erhölles, har sådant förslag av
arméförvaltningen framlagts och av Kungl. Majit med viss jämkning lagts
till grund för de i statsverkspropositionen intagna statförslagen.
Vid granskningen av de sålunda framlagda förslagen till nya stater har
utskottet funnit, att förslagen i åtskilliga hänseenden icke äro beträffande
de särskilda försvarsgrenarna enhetligt upprättade samt att på skilda stater
personalen redovisats efter olika principer. Så är exempelvis förhållandet
beträffande den allmänna uppdelningen av personalen å lantförsvarets stater
vid jämförelse med flygvapnets motsvarande stater, i det att å förstnämnda
stater viss personal betecknas såsom icke ordinarie befattningshavare, medan
åter å sistnämnda stater samma personal upptages såsom extra ordinarie befattningshavare.
Sjöförsvarets stater åter hava uppställts efter i viss mån
helt skiljaktiga grunder. Exempelvis har sålunda såsom icke-ordinarie befattningshavare
å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente upptagits garnisonspastor
med arvode av 3,000 kronor, medan åter advokatfiskal i Karlskrona
med arvode av samma belopp redovisats under rubriken »Personal
med arvode». Läkarpersonalen vid sjukhuset i Karlskrona har delvis upptagits
å den egentliga personalstaten, delvis också å den löne- och arvodes
-
19
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
förteckning, som anslutits till staten. Å flygvapnets stater hava såsom betjäningspersonal
— personal, som är berättigad till pension enligt arbetarpensionsreglementet
— upptagits extra eldare, vilket kan föranleda förväxling
med extra befattningshavare.
Vissa formella jämkningar i statförslagen och därtill fogade anmäikningai
synas dessutom böra vidtagas. I fråga örn staten för generalstabskåren lärei
sålunda benämningen stabschef vid arméstaben böra utbytas mot chef för
arméstaben för att ernå likformighet olika stater emellan, vaivid samtidigt
motsvarande jämkning bör ske i staten för armestaben jämte krigsarkivet.
Beträffande staterna för fälttygkåren, för fortifikationskåren och för polispersonalen
i Boden och å Karlsborg bör »m. fl.» i rubrikerna civilmilitär
personal m. fl. utgå. I anslutning till vad som föreslagits i avseende å kaptenen-adjutanten
vid östra brigaden, synes arvode till en expeditionsunderofficer
böra upptagas med 2,130 kronor. Enär arméns ledning förutsatts
träda i funktion deri 1 juli 1937 bör möjlighet lämnas att tillsätta militärområdesbefälhavare
i övre Norrland, vilket lämpligast torde kunna ske genom
att anm. 1 till staten för arméfördelningsstaberna m. fl. erhåller ett härav
påkallat tillägg.
Utskottet har jämväl lagt märke till, att i avseende å tillsättande av nya
beställningar full konsekvens icke är för handen i statförslagen. Sålunda
hava under staterna för krigsskolan och ridskolan vissa anmärkningar införts,
men motsvarande anmärkningar icke upptagits i staterna för andra
skolor och för truppförbanden. Beträffande sjöförsvarets stater har
ytterligare uppmärksammats, att uti anmärkning till staten för kustartilleriets
officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. bland de för pensionerade
underofficerare avsedda befattningarna ej angivits, att 3 skola bestridas
av fortifikationsutbildade underofficerare, medan däremot intagits föreskrift
örn, att en för pensionerad officer avsedd befattning skall bestridas av fortifikationsutbildad
officer. I anledning av här senast omnämnda frågor synas
jämkningar böra genomföras. Utskottet finner dock icke hinder möta, att
jämväl vissa andra smärre förändringar, som må visa sig erforderliga i staterna,
samtidigt av Kungl. Majit vidtagas.
Utskottet vill samtidigt, som utskottet föreslår bemyndigande för Kungl.
Majit att vidtaga ovan angivna ändringar uti stater och förteckningar samt
därtill hörande anmärkningar, framhålla, att utskottet erfarit att en allmän
genomgång av staterna under försvarshuvudtiteln kommer att den närmaste
tiden äga rum i samband med utarbetande av förslag till ändrad uppställning
av huvudtiteln. På grund härav anser sig utskottet icke böra nu vidtaga
någon mera fullständig granskning av staterna och ifrågasätta vissa ytterligare
ändringar, vilka varit önskvärda, men förutsätter utskottet, att Kungl.
Majit ägnar dessa angelägenheter en ingående prövning i samband med ovan
berörda genomgång av staterna. Utskottet har i avvaktan härpå icke ansett,
att riksdagen bör för framtiden binda sig vid den föreslagna uppställningen
av staterna och de närmare formerna härför.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet tiar uppmärksammat, att departementschefen i fråga örn antalet
å truppförbandens stater upptagna beställningar föreslagit en ökning av
stridsvagnsbataljonens vid Göta livgarde stat med två fanjunkare och en
sergeant, under det att någon ökning icke ifrågasatts för Skaraborgs och Södermanlands
regementen, enär dessa regementen skola organiseras såsom kom
binerade med stridsvagnsförband. Då stridsvagnsbataljonens vid Göta livgarde
underofficerare i samband med omorganisationen av ovannämnda regementen
torde avses att transporteras till dessa regementen, synes det utskottet
lämpligt att — med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla så likvärdiga
befordringsförhållanden som möjligt dessa truppförband emellan —
de nytillkommande underofficersbeställningarna vid Göta livgarde må kunna
tillsättas med från Skaraborgs och Södermanlands regementen transportsökande
sergeanter (furirer).
Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande ett kommande förslag
till lönereglering för sjuksköterskorna vid försvarsväsendet, vill utskottet
framhålla, att de merkostnader, som torde kunna bliva en följd av
ett förslag i detta hänseende, synas kunna rymmas inom de av Kungl. Majit
föreslagna anslagsbeloppen för de skilda försvarsgrenarnas avlöningsanslag,
på grund varav utskottet nu anser sig kunna föreslå fastställandet av dessa
anslagssluts munior.
Även örn utskottet nu anser sig kunna tillstyrka fastställandet av staterna
för krigsskolan och flygkrigsskolan (senare i detta utlåtande) — vilka stater icke
i likhet med övriga stater, där sjuksköterskor finnas upptagna, blivit utbrutna
ur respektive anslag — vill utskottet erinra örn att en jämkning här
kan bliva erforderlig och att denna i så fall torde böra vidtagas av Kuli"]
Majit.
Utskottet anser sig i detta sammanhang även böra erinra därom, att enligt
beslut vid 1936 års riksdag någon uppdelning av furirer i två löneklasser
icke längre skall äga rum. På grund härav synes viss ändring i manskapsavlöningsreglementet
böra vidtagas. Utskottet vill föreslå bemyndigande
för Kungl. Majit att göra denna ändring i nämnda reglemente, samtidigt som
utskottet tillstyrker förslaget örn rätt för nuvarande furirer av lia klassen
att bibehålla utgående löneförmåner.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag att i generella
föreskrifter sammanfatta vad som hittills plägat upptagas under vissa anmärkningar
till de särskilda truppförbandens m. fl. stater.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av lantförsvarets
avlöningsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med hänvisning till vad ovan anförts och med avslag å
motionerna I: 49 och lii 131 samt lii 75 och lii 140 godkänna
de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4
januari 1937 fogade förslag till stater för generalitetet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
21
generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren,
intendenturkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren,
arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt
sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna
m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan,
krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola,
arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet
och artilleriet, officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,
officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna,
ingenjörkårerna och signalregementet, officerare
och underofficerare vid trängen, trängkårerna, väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition, tygdepartementets fabriker
och anstalter, armémuseum samt polispersonalen i Boden och å
Karlsborg, att gälla under budgetåret 1937/1938, dock beträffande
de å vissa stater uppförda icke-ordinarie befattningshavarna
och betjäningspersonalen endast i fråga örn de för dessa
personalgruppers avlönande erforderliga medelsanvisningarna,
b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela föreskrift om skyldighet
för personal å aktiv stat eller övergångsstat vid försvarsväsendet
att underkasta sig den transport till annat truppförband,
som påkallas för den nya försvarsorganisationens genomförande,
samt att för tillämpningen av staterna meddela särskilda föreskrifter
av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de anmärkningar,
vilka äro fogade till de för budgetåret 1936/1937
gällande staterna,
c) godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad
»Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar»
under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret,
m. fl.» upptagna arvoden, att utgå under budgetåret
1937/1938,
d) till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 26,700,000
kronor,
e) medgiva, att under budgetåret 1937/1938 tillfällig löneförbättring
må utgå åt löjtnanter och sergeanter på aktiv stat och
övergångsstat ävensom åt furirer (likställda) i överensstämmelse
med för innevarande budgetår tillämpade huvudgrunder,
f) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga den ändring i manskapsavlöningsreglementet,
som påkallas av 1936 års riksdags
beslut att den hittillsvarande uppdelningen av furirer i två
klasser skall upphöra att tillämpas, ävensom medgiva, att furir av
första klassen, vilken tillträtt dylik beställning före ingången av
juli månad 1937, må, så länge han kvarstår i manskapsbeställning,
22
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
bibehållas vid honom såsom furir av första klassen tillkommande
avlöningsförmåner,
g) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938,
i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser,
bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid
armén med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå
viss tid över stat vid vederbörligt truppförband (kår),
h) medgiva, att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet
eller artilleriet ledigbliven lön, vilken icke enligt eljest gällande
bestämmelser tages i anspråk för beredande av lön åt vid truppförbandet
anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant), må under
budgetåret 1937/1938 disponeras för beredande åt vid annat
truppförband inom truppslaget anställd surnumerär fänrik
(underlöjtnant) av lön enligt de grunder, som jämlikt av Kungl.
Majit utfärdade bestämmelser örn vissa lönedipositioner gälla
r beträffande i samma bestämmelser avsedd surnumerär fänrik
(underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver åtnjuta
de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare,
samt
i) medgiva, att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade
närmare bestämmelser, under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär
fänrik (underlöjtnant) vid armén utgå särskild kontant
ersättning för dag med belopp motsvarande sammanlagda värdet
av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner avpenningbidrag,
portion och ersättning för begagnande av egna
persedlar.
16:o) Avlöning till personal å övergångsstat vid armén. I överensstämmelse
med Kungl. Majits förslag (punkt 16, sid. 59 och 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlöning till personal å övergångsstat vid
armén för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
2,390,000 kronor.
17:o) Inkvarteringens ordnande i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 17, sid. 60) och under erinran att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till inkvarteringens ordnande i Stockholm
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 21,450
kronor.
18:o) Rekryteringskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag
(punkt 18, sid. 60 och 61) hemställer utskottet,
att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
23
19:o) Avskedspremier m. m. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 61 ock 62), får — under
erinran att anslaget för här ifrågavarande ändamål upptagits i enlighet med
1936 års försvarsbeslut — hemställa,
att riksdagen må till avskedspremier m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.
20:o) Arméns reservstater. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20,
sid. 62 — 64) att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa stater för budgetåret 1937/1938
för officerare och underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens
reservstat i överensstämmelse med vad under punkt 20 av statsrådsprotokollet
anförts;
dels medgiva, att furir på stat, vilken direkt befordras till sergeant på
reservstat, skall äga uppbära ekiperingshjälp med 450 kronor;
dels ock till arméns reservstater för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 880,000 kronor.
Departementschefen har under förevarande punkt till behandling upptagit
bland annat frågan örn ekiperingshjälp åt underofficer, som efter ingången
av budgetåret 1936/1937 från beställning såsom furir på stat befordrats
till sergeant å reservstat. Departementschefen har därvid erinrat örn,
att enligt kungl, brev den 4 november 1927 äger underofficer, vilken tillträtt
med lön på aktiv stat förenad beställning, att i samband med beställningens
tillträdande enligt vederbörande personalchefs närmare bestämmande uppbära
en ekiperingshjälp av 450 kronor, under förutsättning att han icke
förut i egenskap av underofficer i reserven kommit i åtnjutande av ekiperingshjälp.
Jämlikt bestämmelserna i förordningen den 23 september 1927
angående befäl och civilmilitär personal i arméns reserver (nr 364) äger
vidare i reserven utnämnd underofficer vid sin första utnämning i reserven
erhålla en ekiperingshjälp av 600 kronor.
Enligt förordningen angående arméns reservstater den 23 juli 1936 kan
numera till underofficersbeställning på reservstat vid armén överflyttas även
furir, vilken fullgjort för befordran till underofficer på aktiv stat föreskrivna
villkor och uppnått visst antal tjänstår. Dylik furir torde med nuvarande
bestämmelser angående ekiperingshjälp icke kunna komma i åtnjutande av
dylik förmån.
Departementschefen har funnit skäligt, att dessa direkt från furirsbeställning
på aktiv stat till underofficersbeställning på reservstat befordrade
beställningsliavare komma i åtnjutande av ekiperingsbidrag. Bidragen i
fråga hava ansetts böra bestämmas till 450 kronor. För deras åtnjutande
torde i övrigt de i förenämnda brev den 4 november 1927 angivna grunder
böra gälla.
Utskottet.
24 Statsutskottets utlåtande Nr å.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om rätt för furir på aktiv
stat, som direkt befordrats till underofficer på reservstat, att komma i åtnjutande
av ekiperingshjälp, och synes denna förmån jämväl böra tillkomma
furir, som innehar anställning över stat. Departementschefens beräkning av
anslaget till arméns reservstater har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stater för budgetåret
1937/1938 för officerare och underofficerare å reservstat vid
armén samt för fältläkarkårens reservstat i överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet den 4 januari 1937 anförts;
b) medgiva, att furir på eller över stat, vilken direkt befordras
till sergeant på reservstat, skall äga uppbära ekiperings
hjälp med 450 kronor;
c) till arméns reservstater för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 880,000 kronor.
21:o) Reservstat för furirer vid Gotlands trupper. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 64) hemställer utskottet,
att riksdagen må till reservstat för furirer vid Gotlands trupper
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 7,000 kronor.
22:o) Personal i arméns reserver och personal över stat. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 22, sid. 64—70) att
dels medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1927 års förordning angående
befäl och civilmilitär personal i armens reserver för närvarande gälla
i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal eller för efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare att utbekomma kapitaliserat värde av reservbefälspension,
skola fran och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl i
fråga örn sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare, vilka
äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning;
dels ock till personal i arméns reserver och personal över stat för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,385,000 kronor.
Departementschefen har till en början till behandling upptagit frågan örn
den förtidsavgångna personalens rätt att utbekomma reservbefälspensionens
kapitaliserade värde. Efter att hava erinrat därom, att detta spörsmål genom
motion blev föremål för prövning av 1936 års riksdag, som anhöll, att Kungl.
Maj.t matte taga denna fråga under övervägande, har departementschefen
redogjort för myndigheternas förslag i ämnet. För egen del har departementschefen
framhållit följande:
»På sätt från olika håll anförts synas åtskilliga skäl tala för att den förtidsavgångna
personalen i arméns, kustartilleriets och flygvapnets reserver
på sätt redan är fallet med den förtidsavgångna personalen i flottans
reserv likställes med den i reserven utnämnda personalen i fråga örn rätten
statsutskottets utlåtande Nr d.
25
att utbekomma det kapitaliserade värdet av reservbefälspensionen. Orsaken
till att dylik rätt hittills icke tillkommit förtidsavgången personal i arméns
reserver lärer huvudsakligen vara att finna i uttalade farhågor från militärt
håll, att en dylik rätt skulle kunna menligt inverka på reservstatens rekrytering
Såsom av arméförvaltningens yttrande framgår lärer emellertid, sedan
de till reservstatspersonalen utgående löner och pensionsförmåner väsentligt
höjts, det nämnda skälet numera icke äga samma bärkraft som förut. Jag
finner mig därför kunna ansluta mig till den uppfattningen, att principiell
likställighet i förevarande hänseende bör genomföras mellan den förtidsavgångna
och den i reserven utnämnda personalen, en likställighet som torde
böra, gälla dylik personal över hela försvarsväsendet.
Arméförvaltningen har i förenämnda yttrande ifrågasatt, att av statsfin
ansiella skäl förmånen för den förtidsavgångna personalen i arméns
reserver att utbekomma kapitaliserad pension övergångsvis skulle begränsas
till att gälla allenast dem, som under budgetåret 1937/1938 eller senare uppnå
42 års ålder, d. v. s. den ålder, då rätten att utbekomma den kapitaliserade
pensionen skulle inträda. För min del finner jag knappast bärande skäl
kunna anföras för vidtagande av en dylik begränsning, utan föreslår fördenskull,
att den ifrågavarande rätten från och med nästkommande budgetår
skall på samma sätt som nu gäller i fråga om i reserven utnämnd personal
tillkomma samtliga de reserven tillhörande • förtidsavgångna bestallnmgshavare,
vilka äro underkastade bestämmelserna i 1927 års reservbefälsforordning.
Samtidigt därmed lärer i fråga om förtidsavgången personal bora
införas samma rätt för efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare till
dylik beställningshavare, vilken avlidit, innan han tillträtt reservbefälspension,
att utfå det kapitaliserade värdet av pensionen vid tiden för dödsfallet som
nu gäller beträffande i reserven utnämnd personal.
De av mig nu framlagda förslagen torde böra underställas nksdagens
Pr<EnligTde av arméförvaltningen gjorda beräkningarna skulle ett medgivande
att utbetala kapitaliserad pension till samtliga ifrågavarande beställnings
havare kunna komma att medföra en utgift för nästkommande budgetår av
omkring 630,000 kronor. Även om man utginge från att vissa beställningshavare,
exempelvis en tredjedel av hela antalet, skulle föredraga att i sinom
tid komma i åtnjutande av pension i stället för att i förtid lyfta dennas kapitaliserade
värde, komme ändock engångsutgiften att uppgå till omkring 420,000
kronor. För min del anser jag mig icke böra vid uppskattningen av anslagsbehovet
räkna med att flera än halva antalet av ifrågavarande beställningshavare
under nästkommande budgetår skola begagna sig av rätten att utfå det
kapitaliserade pensionsvärdet. Jag räknar alltså med en belastning å förevarande
anslag under nästa budgetår för det ändamål, varom här är fråga, med
315.000 kronor.»
Vad angår medelsbehovet i övrigt under anslaget till personal i reserven
och personal över stat för nästkommande budgetår har arméförvaltningen i
skrivelse den 9 september 1936 föreslagit, att detsamma måtte beräknas till
1.190.000 kronor, eller 150,000 kronor mera än det för innevarande år anvisade
anslagsbeloppet.
En jämförelse med do kostnadsberäkningar, som legat till grund för upp
skattningen av medelsbehovet under anslaget för det nu löpande budgetåret,
utvisar, framhåller departementschefen, att ämbetsverket tor nästkommande
budgetår räknat med en ansenlig utgiftsökning å anslaget. Med hänsyn till att
de årsklasser av reservofficerarc, som under de närmast kommande aren uppnå
Utskottet.
26 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
42 års ålder och följaktligen bliva berättigade att utfå det kapitaliserade värdet
av reservofficerspensionen, visa en markerad minskning i förhållande till de
årsklasser, som under de senaste åren stått i tur att utfå detta kapitalvärde,
synes man dock, fortsätter departementschefen, kunna räkna med att åtminstone
utgifterna för den kapitaliserade pensionen till i reserven utnämnda
officerare under nästa budgetår komma att nedgå. På grund härav har departementschefen
ansett, att ifrågavarande anslagskrav bör kunna begränsas till det
belopp, vartill detsamma för nästa budgetår uppskattats av särskilda utskottet
vid 1936 års riksdag, eller 1,070,000 kronor.
Medelsbehovet å anslaget skulle sålunda för budgetåret 1937/1938 få beräknas
till (315,000 + 1,070,000 =) 1,385,000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
förslag örn rätt för den förtidsavgångna personalen i arméns, kustartilleriets
och flygvapnets reserver att utbekomma det kapitaliserade värdet av reservbefälspensionen.
I fråga örn medelsbehovet under förevarande anslag tillstyrker utskottet
den härutinnan gjorda beräkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1927 års förordning
angående befäl och civilmilitär personal i arméns reserver
för närvarande gälla i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal
eller för efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare
att utbekomma kapitaliserat värde av reservbefälspension, skola
från och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl i fråga
örn sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare,
vilka äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning.;
b) till personal i arméns reserver och personal över stat för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,385,000 kronor.
23:o) Rese- och traktamentspenningar. Rese- och traktamentskostnader m. m.
för hästuttagningsmyndigheterna. Flyttningsersättning. Resestipendier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 23—26, sid. 70—72), som överensstämma
med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för här ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till rese- och traktamentspenningar ett förslagsanslag av
140,000 kronor;
b) till rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna
ett förslagsanslag av 28,000 kronor;
c) till flyttningsersättning ett förslagsanslag av 180,000 kronor;
d)
till resestipendier ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
iStatsutskottets utlåtande Nr 4.
27
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
24:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
27, sid. 72—75) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 3,000,000 kronor.
Uti en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion
(nr 1) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagavlöningen till de
värnpliktiga, oavsett vilken längd av tjänstgöringstid de fullgöra, måtte höjas
till 1 krona per tjänstgöringsdag samt med anledning härav det upptagna
förslagsanslaget till de värnpliktigas dagavlöning måtte höjas med 2,260,000
kronor till 5,260,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat antalet
tjänstgöringsdagar till 5,216,000, därav 4,516,000 med ett penningbidrag av
50 öre och återstoden, 700,000 dagar, med ett penningbidrag av 1 krona, vadan
alltså för penningbidrag under nästkommande budgetår beräknats ett belopp
av (4,516,000 X O.so + 700,000 X l.oo =) 2,958,000 kronor.
För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter har, i överensstämmelse
med arméförvaltningens förslag, beräknats ett belopp av 35,000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret
1937/1938''utgör således (2,958,000 + 35,000=) 2,993,000 kronor eller, i
avrundat tal, 3,000,000 kronor.
Vidkommande det motionsvis väckta förslaget örn höjning av de värnpliktigas
dagavlöning finner sig utskottet — under erinran om att yrkanden i
enahanda syfte avslagits av 1933 och 1934 års riksdagar böra avstyrka det
nu framställda yrkandet.
Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Bengtssons i Kullen förevarande motion
(II: 1), till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 3,000,000 kronor.
25:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Inskrivnings-, mönstrings- och
färdkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 28 och
29, sid. 75), som överensstämma med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut
beräknats för här ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till understöd åt vissa värnpliktigas familjer ett förslagsanslag
av 90,000 kronor;
b) till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. ett
förslagsanslag av 1,000,000 kronor.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Understöd m. m.
26:o) Studiestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
30, sid. 76) och under erinran att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till studiestipendier för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
27:o) Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande. Vissa arbeten å
mobiliseringsverket. Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 31, 32 och 34, sid. 76—78), som överensstämma
med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för här
ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande ett
reservationsanslag av 25,000 kronor;
b) till vissa arbeten å mobiliseringsverket ett reservationsanslag
av 15,000 kronor;
c) för konservering av vissa samlingar i krigsarkivet ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
28:o) Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 35, sid. 78—82) att
dels till det frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 325,000 kronor;
dels ock medgiva, att av nämnda anslag må till den vid skytteförbundens
överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,
under budgetåret 1937/1938 utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder,
som för samma tid kunna varda bestämda i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Uti en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion
(nr 298) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts
förslag örn statsanslag till den frivilliga skytterörelsens befrämjande.
Vidare har uti en inom andra kammaren av herr H. Hagberg i Luleå ra. fl.
väckt motion (nr 316) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
begär, att Kungl. Majit vid utseende av ombud i den frivilliga skytterörelsens
länsförbunds styrelser och i skytteförbundens överstyrelse tar hänsyn till
vad i motionen framförts, samt att riksdagen hemställer till Kungl. Majit att
för en senare riksdag utarbeta och framlägga förslag med syfte att vinna en
bred, frivillig anslutning från Sveriges arbetare och bönder till den frivilliga
skytterörelsen, varvid nödvändigheten av arbetarrörelsens inflytande och kontroll
inom rörelsen garanteras.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
29
Under en följd av år har riksdagen anvisat medel till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande. I riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptogs för
berörda ändamål ett reservationsanslag av 470,000 kronor. För budgetåren
1932/1933—1935/1936 har anslaget utgått med respektive 280,875, 82,900,
95,655 och 147,625 kronor. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget
uppgår till 227,325 kronor.
1936 års riksdag (skrivelse nr 370) medgav vidare, att till den vid skytteförbundens
överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av
kassaförvaltaren, finge från förefintliga reservationer under anslaget till det
frivilliga skytteväsendets befrämjande under budgetåret 1936/1937 utbetalas
dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma tid kunde varda bestämda i
fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
1930 års försvarskommission uttalade i sitt betänkande, att den frivilliga
skytteröreisen i vårt land utgjorde en tillgång, som ur försvarssynpunkt icke
kunde lämnas obeaktad, och att kommissionen ansåg bärande motiv finnas för
att rörelsen ifråga erhölle ett stöd från statsmakternas sida. Det hade ifrågasatts,
örn icke det statliga understödet till skytterörelsen, i stället för att belasta
försvarsbudgeten, borde uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel, då
skytterörelsen kunde sägas, jämsides med sport och idrott, vara ägnad att
främja folkets fysiska träning och fostran. Kommissionen hade emellertid
icke ansett det vara ändamålsenligt eller lämpligt att upptaga denna budget
tekniska fråga till närmare behandling. Kommissionen upptog i sina kostnadsberäkningar
ett reservationsanslag till den frivilliga skytterörelsens befrämjande
örn 470,000 kronor, vilket belopp emellertid eventuellt borde uppnås
i etapper.
Vid anmälan inför Kungl. Majit av propositionen nr 225 till 1936 års
riksdag, angående försvarsväsendets ordnande, anförde föredragande departementschefen
i förevarande hänseende, att delade meningar alltjämt förefunnes
rörande den frivilliga skytterörelsens betydelse ur försvarssynpunkt och därmed
också rörande lämpligheten av att under fjärde huvudtiteln upptaga
anslag för dess befrämjande. Även med den utvidgning av kostnadsramen,
som det framlagda förslaget till försvarsväsendets ordnande förutsatte, hade
det ansetts nödvändigt att disponera anslagen för tillgodoseende av mera
direkt militära behov. Något anslag till skytterörelsens befrämjande hade
sålunda icke beräknats. Emellertid kunde ur andra än militära synpunkter
ett stödjande från statens sida av den frivilliga skytterörelsen övervägas.
Den möjlighet för ett sådant stödjande, som av försvarskommissionen antytts,
syntes därför förtjäna att närmare prövas.
I sitt i denna del av riksdagen godkända utlåtande nr 1 yttrade särskilda
utskottet i förevarande hänseende, att utskottet funne sig för sin del böra
obetingat ansluta sig till den från olika håll omfattade åsikten, att den frivilliga
skytterörelsen, på sätt försvarskommissionen framhållit, ur försvarssynpunkt
utgjorde en beaktansvärd tillgång. Utskottet ansåge också, i likhet
med försvarskommissionen, att den ifrågavarande rörelsen framdeles liksom
hittills vore i behov av ett verksamt stöd från statsmakternas sida. På sätt
30
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
kommissionen funnit syntes det därför erforderliga anslagsbeloppet småningom
böra åter höjas till vad som före budgetåret 1932/1933 utgick eller 470,000
kronor. Utskottet anförde vidare, att den frivilliga skytterörelsens betydelse
för vårt lands försvar närmast skulle häntyda på lämpligheten av att det
ifrågavarande anslaget framdeles liksom hittills upptoges å riksstatens fjärde
huvudtitel. På sätt i försvarspropositionen framhållits och även av försvarskommissionen
antytts, kunde emellertid åtskilliga skäl sägas tala för att anslaget
ifråga i framtiden uppfördes å annan huvudtitel eller ock att anslagsbehovet
tillgodosåges av andra medel än skattemedel. Då utskottet icke
varit i tillfälle att förebringa en uttömmande utredning rörande denna budgettekniska
fråga, ville utskottet för sin del uttala en förväntan, att densamma
snarast gjordes till föremål för en ingående utredning. I de av utskottet
framlagda kostnadsberäkningarna för fjärde huvudtiteln hade emellertid anslaget
ifråga icke medtagits.
Skytteförbundens överstyrelse har nu hemställt, att för budgetåret 1937/1938
måtte anvisas ett anslag av 470,000 kronor. Arméförvaltningen har på anförda
skäl ansett anslaget böra för nästa budgetår upptagas med 325,000 kronor.
Med avseende å detta anslagsäskande har departementschefen för egen del
anfört följande:
»Med hänsyn till vad vid riksdagsbehandlingen av förevarande fråga förlidet
år uttalats, torde jämväl för nästkommande budgetår medel böra
ställas till förfogande för understöd åt det frivilliga skytteväsendet. Vad
angår det i samband med försvarsbeslutet diskuterade spörsmålet rörande
finansieringen av utgifterna för ifrågavarande ändamål, har detta numera
varit föremål för ingående överväganden. Dessa hava lett därtill, att det för
skytterörelsens understödjande avsedda anslaget lämpligen även i fortsättningen
bör beräknas under fjärde huvudtiteln.
Vad anslagsbeloppets storlek angår ansluter jag mig till arméförvaltningens
förslag, att detsamma för nästkommande budgetår beräknas till
325,000 kronor.
I denna summa torde även böra ingå erforderligt belopp för beredande
av dyrtidstillägg under budgetåret 1937/1938 åt den vid skytteförbundens
överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,
enligt samma grunder som för samma år komma att fastställas i fråga
örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.»
Under erinran örn 1936 års försvarsbeslut i denna fråga finner sig utskottet
böra tillstyrka, att medel anvisas för nästa budgetår för befrämjande av det
frivilliga skytteväsendet. Mot det av departementschefen för ändamålet beräknade
beloppet och mot departementschefens förslag i övrigt har utskottet
icke funnit anledning att framställa någon invändning. Härav följer, att utskottet
avstyrker den i motionen II: 298 gjorda framställningen.
Det i motionen II: 316 väckta förslaget anser utskottet icke böra till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet vill framhålla, att enligt gällande av Kungl. Maj:t meddelade
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
31
föreskrifter skall skytt för att vinna inträde i skytteförening hava fyllt eller
under inskrivningsåret fylla 12 år. För att kunna upptagas såsom anslagsberättigad
för visst år skall skytt hava fyllt 15 år. Fråga har uppkommit,
huruvida icke nämnda åldersgräns för inskrivning i skytteförening får anses
vara väl låg och örn ej rätten att bliva anslagsberättigad skytt lämpligen bör
knytas till en något högre ålder än som nu är gällande. Dessa och därmed
sammanhängande spörsmål torde böra närmare utredas och prövas av Kungl.
Majit och tillfälle beredas riksdagen att därefter härutinnan fatta ståndpunkt.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen II: 298 till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 325,000
kronor;
b) medgiva, att av nämnda anslag må till den vid skytteförbundens
överstyrelses expedition anställda personalen, med
undantag av kassaförvaltaren, under budgetåret 1937/1938 utbetalas
dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma tid kunna
varda bestämda i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
II. att motionen II: 316 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Intendenturmateriel, remontering, förplägnad, undervisning,
övningar m. m.
29:o) Munderingsutrustning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
36, sid. 82—87) att till munderingsutrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 4,650,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till munderingsutrustning
upptaget med ett belopp ay 4,408,000 kronor, varav 118,000 kronor avsetts
för hästutredningspersedlar och återstoden för beklädnads- samt utredningsoch
remtygspersedlar m. m. Det för sistnämnda ändamål avsedda beloppet,
4,290,000 kronor, har beräknats efter en kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.
För budgetåret 1937/1938 har medelsbehovet för beklädnads-, utredningsoch
remtygspersedlar m. m. beräknats efter samma grunder som för innevarande
budgetår, d. v. s. efter en kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.
Då antalet manskapstjänstgöringsdagar för budgetåret 1937/1938 uppskattats
till 7,737,000 skulle medelsbehovet för ifrågavarande ändamål uppgå
till (7,737,000 X 0.60 =) 4,642,200 kronor, vilket belopp dock ansetts kunna
avrundas nedåt till 4,600,000 kronor eller det i övergångsplanen för den nya
härordningen upptagna beloppet.
Under det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget till
32
iStatsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
kasernutredning, intendenturfordon m. m. finnes upptagen en särskild anslagspost
för skidmateriel. Departementschefen har funnit lämplighetsskäl
tala för att denna anslagspost, vilken för innevarande budgetår utgått med
50,000 kronor, inordnades under förestående anslag. I enlighet härmed skulle
munderingsanslaget för nästa budgetår upptagas under två titlar sålunda:
Titel I. Munderingsutrustning ................................. kronor 4,600,000: —
Titel II. Skidmateriel ............................................. » 50.000: -
Summa kronor 4,650,000: -—
Departementschefen har i detta sammanhang till behandling upptagit frågan
om tillhandahållande av för tjänsten erforderliga persedlar åt officerare och
underofficerare med vederlikar och därvid framhållit, att för närvarande olika
regler gälla med avseende å rätten att från kronans förråd utbekomma utredningspersedlar
och vapen m. m. för de officerare, som erhållit sin officersutnämning
före respektive efter halvårsskiftet den 1 juli 1922 (i fråga örn
officerare i reserven före respektive efter halvårsskiftet den 1 juli 1923).
Några mera bärande skäl för att även i fortsättningen bibehålla denna olikhet
mellan de olika personalkategorierna syntes departementschefen icke föreligga.
Tvärtom måste det anses önskvärt, att erforderliga persedlar av det slag,
varom här är fråga, genom kronans försorg tillhandahålles all befälspersonal,
då bästa garantien därigenom erhålles för att personalen städse bliver försedd
med den för tjänstens krav lämpligaste utrustningen. Visserligen kommer,
framhåller departementschefen, den ifrågasatta utvidgningen av rätten att
från kronans förråd erhålla erforderlig utrustning att medföra något ökad
kostnad för statsverket, men som denna merkostnad kommer att inskränka
sig till förhöjt underhåll i samband med persedlarnas användning, kommer
den att bliva skäligen obetydlig. Departementschefen har därför ansett sig
böra föreslå, att den äldre officerspersonalen i förevarande avseende likställas
med den yngre och tillerkännes samma rätt som denna att från kronans förråd
såsom lån utbekomma viss för tjänsten erforderlig utrustning. I likhet med
arméförvaltningen och lönenämnden har departementschefen ansett, att någon
inlösen från enskilda icke bör ifrågakomma av sådan materiel, som av dem
tidigare anskaffats men som hädanefter är avsedd att i mån av behov tillhandahållas
av kronan.
Med hänsyn till behovet av ökat lokalutrymme för arméns centrala bekläd
nadsverkstad har departementschefen vidare tillstyrkt ett av arméförvaltningens
fortifikations- och intendentsdepartement framlagt förslag örn en tillbyggnad
till verkstaden. Emot de härför beräknade kostnaderna — högst
97,000 kronor — har departementschefen intet haft att erinra. Dessa kostnader
hava ansetts böra bestridas av förevarande anslag.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till munderingsutrustning för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,650,000 kronor.
iStatsutskottets utlåtande Nr 4.
33
30:o) Kasern- och förplägnadsutredning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 37, sid. 87—89) att till kasern- och förplägnadsutredning för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 934,000 kronor.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skall förevarande anslag beräknas under tre
anslagsposter, nämligen kasernutredning, förplägnadsutredning och skidmateriel.
Såsom departementschefen vid behandlingen av anslaget till munderingsutrustning
framhållit, borde emellertid sistnämnda anslagspost från och
med nästa budgetår överflyttas till nämnda anslag. Till förevarande anslag
har däremot överflyttats ett belopp av 10,000 kronor, motsvarande de beräknade
kostnaderna för anskaffning och underhåll av gymnastikmateriel, vilka
kostnader hittills utgått av undervisningsanslaget.
Medelsbehovet under anslagsposterna till kasernutredning och till förplägnadsutredning
har för nästkommande budgetår beräknats till 526,850 kronor,
respektive 406,850 kronor eller tillhopa, i avrundat tal, till 934,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 934,000
kronor.
31:o) Remontering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 38, sid.
90 och 91) att till remontering för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 513,000 kronor.
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Mannerskantz m. fl. (nr 48) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Nilsson i Steneberg m. fl. (nr 127) har hemställts, att riksdagen måtte,
med ändring av vad Kungl. Majit föreslagit, öka det under denna punkt upptagna
anslaget med 431 X 100 = 43,100 kronor, samt föreskriva att medelpriset
för inköpt remont skall vara 1,200 kronor.
Beträffande skälen för detta yrkande hänvisar utskottet till motionen I: 48.
I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till remontering upptaget
med 513,000 kronor. Enligt kungl, brev den 30 juni 1936 skola
nämnda anslagsbelopp jämte under anslaget beräknade inkomster å 45,000
kronor, tillhopa 558,000 kronor, disponeras på följande sätt:
Inköp av 431 ridhästar ä 1,100 kronor, kronor 474,100: —
> »16 draghästar ä 700 kronor, » 11,200: — kronor 485,300: —
Övriga kostnader............................................................... *_72.700.
Summa kronor 558,000: —
För nästkommande budgetår hava kostnaderna för inköp av rid- och
draghästar i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknats efter samma
grunder som för det nu löpande budgetåret eller till 485,300 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 4. gm S7 3
Utskottet
34
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Beträffande de för övriga kostnader under förevarande anslag erforderliga
medlen hava dessa i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknats
sålunda:
Transport-, rese- och diverse kostnader kronor 49,170: —
Omkostnader vid depåerna ..................... » 7,500: —
Å depå störtade remonter (10 st. ä 1,100
+ 11°) ................................................. 12,100: — kronor 68,770: —
Sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda uppgå till (485,300 + 68,770 =)
554,070 kronor. Härifrån böra emellertid dragas inkomster å anslaget för
ersättning för utrangerade stamhästar, av arméförvaltningen beräknade till
40.000 kronor. På grund av det sagda har departementschefen ansett, att
remonteringsanslaget bör upptagas med det i särskilda utskottets övergångsplan
för nästa budgetår beräknade beloppet 513,000 kronor.
Utskottet, som förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad
på de av motionärerna berörda förhållandena, finner sig böra avstyrka
motionerna.
Departementschefens beräkning av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 48 och II: 127, till remontering för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 513,000
kronor.
32:o) Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39, sid.
91—94) att till mathållning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 7,600,000 kronor.
Förestående anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
6.590.000 kronor.
Departementschefen har ansett, att jämväl under budgetåret 1937/1938 smör
bör komma till användning vid arméns matinrättningar i stället för margarin.
Under denna förutsättning har normalportionspriset i enlighet med arméförvaltningens
förslag ansetts böra bestämmas till (75 + 7 =) 82 öre.
För »övriga kostnader» — med undantag av kostnaderna för kvinnlig köksoch
servispersonal — har i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknats
ett belopp av 9 öre för man och tjänstgöringsdag, vadan alltså medelsbehovet
under anslaget för nästkommande budgetår bör, örn man bortser från kostnaderna
för den kvinnliga köks- och servispersonalen, beräknas på grundval
av ett dagskostnadsbelopp av (82 -f 9 =) 91 öre.
Anslagsposten för köks- och servisbiträden har upptagits med samma belopp
som för innevarande budgetår eller 563,000 kronor.
Det antal tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och värnpliktiga,
som bör läggas till grund för anslagsberäkningen, har av departementschefen
beräknats till 7,737,000.
Statsutskottet» utlåtande Nr 4.
35
Medelsbehovet för arméns mathållning för nästkommande budgetår skulle
alltså utgöra (7,737,000 X 0.91 + 563,000=) 7,603,670 kronor eller, i avrundat
tal, 7,600,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 7,600,000 kronor.
33:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 94) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,080,000
kronor.
34:o) Skrivmaterialier och expenser. Utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 94 och 95) hemställer,
att riksdagen må till skrivmaterialier och expenser för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
35:o) Tryckningskostnader. I enlighet med Kungl. Majit förslag (punkt 42,
sid. 95 och 96) och under erinran att samma belopp beräknats i 1936 års försvarsbeslut,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till tryckningskostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.
36:o) Furagering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43, sid.
96 och 97) att till furagering för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 2,560,000 kronor.
Departementschefen har meddelat, att Kungl. Majit genom beslut den 4
december 1936 förordnat, att för armén skall från och med den 1 juli 1937
tills vidare försöksvis tillämpas en ny normalrationsstat bestående av normalfoderstat
— uppdelad i en stat nr 1, avsedd för stamhästar, och en stat nr 2,
avsedd för ackord- och lejda hästar — och av normalströstat.
Kostnaderna för nästkommande budgetår hava uppskattats för normalfoderstaten
nr 1 till 106.6 5 öre, för normalfoderstaten nr 2 till 113.4 5 öre och
för normalströstaten till 9.3 öre, allt för häst och underhållsdag. För övriga
furageringskostnader har beräknats ett dagskostnadsbelopp av 2 öre, under
det att kostnaderna för utfodring av de vid remontdepåerna befintliga reinon
terna uppskattats till 190,000 kronor.
Under budgetåret 1937/1938 har antalet underhållsdagar beräknats bliva:
enligt normalfoderstaten nr 1 1,760,000, enligt normalfoderstaten nr 2 240,000
och enligt normalströstaten 2,000,000. Med tillämpning av de förut angivna
grunderna för dagskostnadernas beräknande skulle alltså medelsbehovet för
Ut slottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
furagering under nästkommande budgetår uppgå till (1,760,000 x 1.06 65 +
240,000 x 1.1345 + 2,000,000 x O.093 + 2,000,000 X O.02 + 190,000=) 2,565,320
kronor eller, i avrundat tal, 2,560,000 kronor.
Den av departementschefen verkställda beräkningen av anslaget till furagering
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till furagering för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 2,560,000 kronor.
37:o) Veterinärvard. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44, sid.
97) att till veterinärvård för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 106,000 kronor.
Medelsbehovet för veterinärvård har under en följd av år beräknats efter
en dagskostnad av 4.8 öre för häst. Denna beräkningsgrund har även ansetts
böra tillämpas vid beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1937/1938. Då antalet hästunderhållsdagar för sistnämnda
budgetår uppskattats till 2,200,000, skulle medelsbehovet alltså komma att
uppgå till (0.04 8 X 2,200,000=) 105,600 kronor eller, i runt tal, 106,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förslag till anslagsberäkning, hemställer,
att riksdagen må till veterinärvård för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.
38:o) Undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45, sid. 97—100) att till undervisningsmateriel,
undervisningsverk och utbildningskurser för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 1,040,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
1,000,000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1937/1938 har av Kungl.
Majit beräknats på följande sätt:
Titel I. Undervisningsmateriel .............................. kronor 67,000:_
Titel II. De fasta undervisningsverken m. m............. » 532,000:_
Titel III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt
oförutsedda behov .................................... » 475,000:_
Summa kronor 1,074,000: —
Med hänsyn emellertid till beräknade reservationer å anslaget har medelsanvisningen
å riksstaten ansetts kunna begränsas till 1,040,000 kronor.
De till grund för Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande liggande beräkningarna
hava ej föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
37
att riksdagen må till undervisningsmateriel, undervisningsverk
och utbildning skur ser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 1,040,000 kronor.
39:o) Truppförbandens övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 46, sid. 100—105) att till truppförbandens övningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,960,000 kronor.
I statsverkspropositionen till 1936 års riksdag uppskattades medelsbehovet
under reservationsanslaget till truppförbandens övningar till 1,600,000
kronor enligt följande beräkning:
Titel I.
» II.
* m.
» IV.
» v.
Hästlega ..........................................................
Befälsövningar.................................................
Vin ter övningar..................................................
Truppförbandens övriga övningar ..................
Frivilliga övningar med landstormen och övningar
med frivilliga automobilkåren
kronor
216,550
130.000
175.000
970.000
108,000: —
Summa kronor 1,699,550: —
eller, i avrundat tal, 1,600,000 kronor.
Riksdagen ansåg skäl tala för en förhöjning av anslaget utöver det belopp,
som av Kungl. Majit föreslagits, och beslöt, att detsamma skulle ökas med
100,000 kronor.
I enlighet härmed upptogs anslaget i riksstaten för innevarande budget
-
år med 1,700,000 kronor.
Enligt särskilda utskottets vid 1936 års riksdag kostnadsberäkningar skulle
förevarande anslag i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas med ett
belopp av 1,900,000 kronor.
Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat medelsbehovet
under anslaget till truppförbandens övningar på följande sätt:
Titel I.
»''■ n.
» m.
» IV.
» V.
» VI.
» VII.
Hästlega ............................................................... kronor 262,500: —
Befälsövningar...................................................... * 130,000:
Vinterövningar .................................................. * 250,000:
Truppförbandens övriga övningar..................... » 874,000:
Vissa frivilliga övningar.................................... » 108,000:
Luftförsvarsövningar.......................................... » 36,000:
Driv- och smörjmedel ....................... ;,>_300,000:
Summa kronor 1,960,500: —
eller, i avrundat tal, 1,960,000 kronor.
Utskottet, som icke ansett sig böra framställa någon erinran mot den av
departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må till truppförbandens övningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,960,000 kronor.
Utskottet
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
, Fäl*-och fälttjänstövningar. I enlighet med Kungl. Majis förslag
(punkt 47, sid. 105), som överensstämmer med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut
beraknats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till fält- och fälttjänstövningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
41:o) Arméns hundväsende. Arméns brevduveväsende. Utskottet, som icke
funnit aniedmng till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 48 och 49,
sid. 105 och 106), hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till arméns hundväsende ett reservationsanslag av 8 000
kronor;
b) till arméns brevduveväsende ett reservationsanslag av
5,000 kronor. °
Sjukvård m. m.
42:0) Sjukvård I överensstämmelse med Kungl Maj:ts förslag (punkt 50,
sid. 106 och 107) hemställer utskottet,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 485,000 kronor.
m ^rmiénS 1bakteriologiska ''^oratorium. Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
ed tillstyrande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51 och 52, sid. 107
bud TJ rCbuUndet\ennrm att Samma bel°PP uPPtagi*s under innevarande
budgetår for har ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till arméns bakteriologiska laboratorium ett förslagsanslag
av 2,000 kronor; 6
b) till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet i kria
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Tygmateriel.
, 44:o} VäpGn och ammunition m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 53, sid. 108), som överensstämmer med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut
beräknats för här ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till vapen och ammunition m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,900,000 kronor.
45:o) Anskaffning och underhåll av motorfordon. Kungl. Majit har föreslagit
(punkt 54, sid. 108 och 109) att till anskaffning och underhåll av motorfordon
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
39
Statsutskottets utlåtande. Nr 4.
I detta sammanhang tiar utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr O. Werner i Höjen m. fl. väckt motion (nr 309), vari hemställts,
att riksdagen måtte anslå medel till ett belopp av 534,000 kronor för
anskaffning av generatorgasdrivna motorfordon till trängtrupperna.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, hänvisas
till motionen.
Förevarande anslag har för nästkommande budgetår av departementschefen
beräknats till 700,000 kronor eller samma belopp, som bestämts enligt 1936
års försvarsbeslut.
Vidkommande den motionsvis gjorda framställningen finner utskottet
frågan örn upprätthållande och utvecklande av generatorgasdrift vara av stort
allmänt intresse och förtjänt av särskild uppmärksamhet. Erinras må också
att Kungl. Majit den 15 januari innevarande år tillsatt en kommitté for att
utreda detta spörsmål. Under uttalande av sin förvissning att berörda kommitté
utrustas med alla de hjälpmedel, som behövas för att utredningen skall
på ett allsidigt och tillförlitligt sätt kunna verkställas, finner utskottet anledning
icke nu föreligga att tillstyrka riksdagen att på grund av motion anvisa
medel för ändamålet.
Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å motionen II: 309, till anskaffning och underhåll av
motorfordon för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
46:o) Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 109 och 110), som överensstämmer
med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades för här ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Materielanskaffning sammanhängande med 1936 års arméorganisation.
47:o) Viss materielanskaffning (anslag nr I). Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 56, sid. 110—113) att till viss materielanskaffning för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 17,000,000 kronor.
Enligt särskilda utskottets vid 1936 års riksdag av riksdagen godkända
kostnadsberäkningar för den nya försvarsorganisationen förutsattes den a\
utskottet föreslagna materielanskaffningen för arméorganisationens genomförande
komma att draga en kostnad av sammanlagt 79,500,000 kionoi.
Utskottet
40
Utskottet.
/Statsutskottets utlåtande Nr d.
Såsom framgår av nyssnämnda riksdags skrivelse nr 328, punkterna 14:o)
och 15:o), förutsatte riksdagen, att denna summa skulle med 50,000,000 kronor
utgå under budgetåren 1936/1937-1938/1939, varvid 17,000,000 kronor skulle
anvisas för vartdera av budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 samt 16,000,000
kronor för budgetåret 1938/1939. Av vissa skäl ansåg riksdagen det lämpligt,
att Kungl. Majit lämnades befogenhet att utan avvaktan på anvisandet
av de för budgetåren 1937/1938 och 1938/1939 avsedda anslagen vidtaga erforderliga
åtgärder beträffande dispositionen av dessa anslag. Jämlikt riksdagens
beslut skulle anslagsbeloppet å 50,000,000 kronor av Kungl. Majit i
stort fördelas enligt en i riksdagens förenämnda skrivelse intagen plan.
Beträffande återstoden, 29,500,000 kronor, av den för materielanskaffning
avsedda totalsumman förutsatte riksdagen, att densamma skulle fördelas till
utgående under en tioårsperiod enligt en i särskilda utskottets utlåtande
nr 1 intagen plan. Anvisningen för budgetåret 1936/1937 skulle utgöra
5,851,750 kronor och i huvudsak disponeras på i riksdagens omförmälda
skrivelse angivet sätt.
För nästkommande budgetår har departementschefen nu begärt det för
samma budgetår avsedda beloppet eller 17,000,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till viss materielanskaffning för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 17,000,000 kronor.
48:o) Viss materielanskaffning (anslag nr 2). Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 57, sid. 113 och 114) att till viss materielanskaffning för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,749,550 kronor.
Såsom under föregående punkt omförmälts förutsatte 1936 års riksdag, att
den totalsumma av 79,500,000 kronor, som beräknades bliva erforderlig’ för
engångsanskaffning av materiel m. m. i samband med den av nämnda års
riksdag beslutade nyorganisationen av lantförsvaret, skulle med sammanlagt
50,000,000 kronor (anslag nr 1) utgå under budgetåren 1936/1937—1938/1939,
under det att återstoden, 29,500,000 kronor (anslag nr 2), skulle fördelas till
utgående under en tioårsperiod enligt en i särskilda utskottets vid samma
riksdag utlåtande nr 1 införd tablå.
I enlighet med denna tablå har för innevarande budgetår för ifrågavarande
ändamål anvisats ett belopp av 5,851,750 kronor.
I sin skrivelse den 9 september 1936 har arméförvaltningen erinrat örn
att anslagsbeloppet för den materielanskaffning, varom här vore fråga, för
nästkommande budgetår enligt nyssnämnda tablå skulle utgöra 7,749,55o’kronor,
vilket belopp av arméförvaltningen begärts.
Denna arméförvaltningens hemställan, vilken ansluter sig till den av riksdagen
godkända planen för medelsanvisning för ifrågavarande materielanskaffning,
har departementschefen funnit sig böra biträda.
41
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Mot beräkningen av förevarande anslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till viss materiélanskaffning för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,749,550 kronor.
49:o) Motioner örn åtgärder till klarläggande av formerna för användande av luftvärnsmateriel,
anskaffad på frivillighetens väg, samt örn anslag till luftvärnsmateriel
m. m. Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr F. Domö m. fl. (nr 85) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Bagge m. fl. (nr 214) har hemställts,
att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn snara åtgärder till klarläggande
av formerna för användande av luftvärnsmateriel, anskaffad på frivillighetens
väg;
att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn prövning av möjligheterna
för statens affärsdrivande verk att själva sörja för sitt luftvärnsskydd,
att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn framläggande för innevarande
års riksdag av de förslag beträffande nyssberörda frågor, varom
riksdagsbeslut befinnas erforderliga; samt
att riksdagen måtte besluta omedelbar anskaffning av luftvärnsmateriel,
utöver den av 1936 års riksdag beslutade, till ett belopp av 13 miljoner kronor
att med 4.3 3 miljoner kronor per år fördelas på de tre närmaste budgetåren.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr O. A. Nordborg m. fl. (nr 143) och den andra inom andra kammaren
av herr H. Andersson i Grimbo m. fl. (nr 323) hemställts, bland annat,
att riksdagen måtte för anskaffning av permanenta luftvärnsbatterier för
Göteborgs stad och hamn anvisa 3,500,000 kronor att utgå uppdelat på två
kommande budgetår.
Slutligen har uti en inom andra kammaren av herrar C. G. Tengström och
O. Osberg väckt motion (nr 302) hemställts, att riksdagen måtte för anskaffning
av permanenta luftvärnsbatterier för Göteborgs stad och hamn anvisa
3,500,000 kronor att utgå med 875,000 kronor under vart och ett av fyra kommande
budgetår.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 85, 1:143 och II: 302.
Såsom i motionerna erinrats hava av företag, sammanslutningar och kommuner
på*skilda håll inom landet åtgärder vidtagits eller planerats för anskaffning
på frivillighetens väg av luftvärnsmateriel till skydd för hemorten.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer händelseutvecklingen
på berörda område och vidtager de mått och steg, som efter
prövning av detta spörsmål i hela dess vidd kunna befinnas för syftet mest
lämpliga och ändamålsenliga. På grund härav finner sig utskottet böra avstyrka
de föreliggande motionerna.
Utskottet.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må avslå motionerna 1:85 och II: 214 samt
I: 143 och II: 323, sistnämnda båda motioner i den del, varom
här är fråga, ävensom motionen II: 302.
Byggnader m. m.
50:o) Byggnader, övningsfält och skjutbanor. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58, sid. 114—-116) och under erinran att anslaget upptagits
i enlighet med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må för byggnader, övningsfält och skjutbanor för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,800,000
kronor.
51:o) Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön.
Garagebyggnad för arméns intendenturförråd i Boden. Utskottet, som icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, sid.
116—118), hemställer,
att riksdagen må
a) för vissa nybyggnadsarbeten ra. ra. vid Svea ingenjörkårs
förläggning på Laxön för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor;
b) till uppförande av en garagebyggnad för arméns intendenturförråd
i Boden för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
52:o) Uppvärmningsanläggning inom Bodens ingenjörkårs kasernetablissement.
Uppvärmningsanläggning inom arméns underofficersskolas etablissement i Uppsala.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 61 och 62, sid.
118—120) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för utförande av uppvärmningsanläggning inom Bodens
ingenjörkårs kasernetablissement för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 60,000 kronor;
b) för utförande av uppvärmningsanläggning inom arméns
underofficersskolas etablissement i Uppsala för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 210,000 kronor.
53:o) Utvidgning av Upplands regementes övningfält. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 63, sid. 120—124) att
dels för utvidgning av Upplands regementes övningsfält för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;
dels ock medgiva, att sådana i det blivande övningsområdets ytterkanter
belägna mindre områden, vilka utan olägenhet för lantförsvaret kunna avstås,
må för vinnande av ändamålsenligare gränser för övningsfältet bortbytas eller
Statsutskottets utlåtande Nr I.
43
försäljas, varvid inflytande köpeskillingsmedel enligt Kungl. Maj:ts beprövande
må användas till förvärv av annan för gränsernas tillrättande lämpligt
belägen mark.
Departementschefen har redogjort för av arméförvaltningens fortifikationsdepartement
gjorda framställningar örn förvärv av erforderligt område för utvidgning
av Upplands regementes övningsfält samt för egen del i ärendet
anfört följande:
»Av den i ärendet verkställda utredningen finner jag ådagalagt, att det av
Upplands regemente och arméns underofficersskola för närvarande disponerade
övningsfältet vid Uppsala icke är tillfyllest för att övningar i kulsprute-
och granatkastarskjutningar skola kunna bedrivas på ett tillfredsställande
sätt. En utvidgning av övningsfältet torde därför vara ofrånkomlig.
Ur övningssynpunkt synes det vara önskvärt och lämpligt, att denna utvidgning
sker genom förvärv av härför erforderlig mark i Hågaåns dalgång, som
är belägen på lämpligt avstånd från förläggningsplatsen.
Av den till inköp ifrågasatta marken utgöres huvuddelen av egendomen
Norby södra, som efter verkställda avsöndringar m. m. omfattar en areal
av omkring 67 hektar. För detta område har markägaren Elias Carlsson
avgivit ett till den 1 augusti 1937 gällande försaljningsanbud å 80,000 kronor,
varvid han dock förbehållit sig att hyresfritt bebo huvudbyggnaden å gården
under fem år efter köpets avslutande ävensom uppsatt vissa andra villkor
för försäljningen.
Med hänsyn till att egendomen i fråga enligt två av akademifogden John
Eriksson och länsjägmästaren R. Lubeck den 5 och den 17 november 1934
avgivna värderingsutlåtanden åsatts ett värde av 80,089 kronor, måste det
av Carlsson avgivna anbudet anses skäligt, och jag finner mig därför böra
tillstyrka dess antagande.
De övriga nu till inköp ifrågasatta områdena utgöras såsom av fortifikationsdepartementets
utredning framgår av: 1) en ängslott om 4.1210 hektar
under hemmanen Norby 32 och 52 tillhörig J. A. Sahlin, 2) en ängslott örn
3.5680 hektar under egendomen 8/s mantal Malma 32 tillhörig Sven A.
Nilsson, 3) en ängslott örn 4.52 7 0 hektar under egendomen Malma 42 och
4"> (Valsätra) tillhörig Olof Larsson samt 4) en skogsremsa om 20 hektar
under 3/s mantal Håga 41 tillhörig L. Bergvalls stärbhus.
Av dessa områden har den Sahlin tillhöriga ängslotten vid verkställd
värdering åsatts ett värde av 900 kronor per hektar eller tillhopa alltså
3,708 kronor. Ägaren har emellertid för densamma begärt 31,000 kronor,
varför expropriationsförfarande torde bliva nödvändigt.
De båda Nilsson och Larsson tillhöriga ängslotterna hava vid värdering
åsatts ett värde av 1,980 kronor respektive 2,615 kronor. Då markägarna
för dessa områden fordrat en köpeskilling av 4,500 kronor respektive 4,000
kronor, synes även i dessa fall expropriation bliva nödvändig. Så torde
■iven bliva fallet för förvärvande av det Bergvalls stärbhus tillhöriga skogsområdet,
vilket ägaren förklarat sig icke vilja försälja.
Med hänsyn till att expropriationsförfarande sålunda torde bliva erforderligt
för förvärvande på skäliga villkor av dessa markområden har fortifikationsdepartementet
vid medelsbehovets beräknande ansett, att de dessa områden
vid värdering åsätta värdena borde förhöjas med 20 procent, varigenom
medelsbehovet för markinköpen skulle komma att uppgå till 94,000 kronor.
Härtill borde läggas ti,(XX) kronor till expropriations-, avstycknings- och lagfartskostnader
m. in.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet
-
Emot de sålunda för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna (94,000
+ 6,000=) 100,000 kronor har jag icke något att erinra.
Med hänsyn till vad fortifikationsdepartementet anfört angående de till
inköp avsedda områdenas gränser finner jag mig böra föreslå, att, därest
riksdagen anvisar medel för ifrågavarande markinköp, riksdagens medgivande
samtidigt inhämtas till försäljning eller bortbytande av sådana i det blivande
övningsområdets ytterkanter belägna mindre delar, vilka utan olägenhet för
lantförsvaret kunna avstås, med rätt för Kungl. Maj:t att i vederlag för sådan
försåld eller bortbytt mark förvärva andra intill övningsfältet belägna områden,
vilkas innehavande ur kronans synpunkt är önskvärt.»
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
hemställer,
att riksdagen må
a) för utvidgning av Upplands regementes övningsfält för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor;
b) medgiva, att sådana i det blivande övningsområdets ytterkanter
belägna mindre områden, vilka utan olägenhet för lantförsvaret
kunna avstås, må för vinnande av ändamålsenligare
gränser för övningsfältet bortbytas eller försäljas, varvid inflytande
köpeskillingsmedel enligt Kungl. Maj:ts beprövande må
användas till förvärv av annan för gränsernas tillrättande lämpligt
belägen mark.
54:o) Utvidgning av Bodens skjutfält. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 64, sid. 124—129) att för utvidgning av Bodens skjutfält för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor. I
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
armeförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för utvidgning
av Bodens skjutfält. Efter att hava redogjort för innehållet i berörda framställning
har departementschefen framhållit bland annat, att av utredningen
i förevarande ärende med full tydlighet framginge, att det för närvarande av
Bodens trupper disponerade skjutfältsområdet icke längre vore tillräckligt för
sitt ändamål. Situationen vore sådan, framhåller departementschefen, att en
rationell skjututbildning enligt de militära myndigheternas mening icke kunde
bedrivas vid de till Boden förlagda artilleritruppförbanden, därest icke de
svårigheter, som markfrågan beredde, bleve undanröjda. Med hänsyn härtill
har departementschefen ansett det ofrånkomligt, att åtgärder nu vidtoges för
erhållande av en förbättring i förevarande avseende. I likhet med arméförvaltningen
har även departementschefen ansett, att den enda framkomliga
vägen för nående av detta mål vore att genom förvärvande av enskild mark i
tillräcklig omfattning skaffa kronan kontroll över de områden, som behövde
disponeras vid skarpskjutningarnas bedrivande.
Enligt upprättat värderingsinstrument uppginge den sammanlagda till inköp
ifrågasatta markarealen till 642.4 5 60 hektar med ett uppskattat värde av
371,530 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
45
Såsom arméförvaltningen framhållit, fortsätter departementschefen, torde
det icke bliva möjligt att genom frivilliga överenskommelser förvärva samtliga
de till inköp avsedda områdena för i värderingsinstrumentet angivna belopp,
utan i vissa fall torde man få räkna med att tillgripa expropriation. Med
hänsyn härtill kunde möjligen den av värderingsmännen angivna sammanlagda
värderingssumman, 371,530 kronor, komma att visa sig vara något för
låg. I huru stor utsträckning detta kunde komma att visa sig vara fallet undandroge
sig emellertid för närvarande varje bedömande. Arméförvaltningen
hade räknat med, att de sammanlagda kostnaderna för markförvärvet —
inklusive utredningskostnader — icke komme att överstiga 400,000 kronor,
och denna summa torde enligt departementschefens mening böra läggas till
grund för beräknande av medelsbehovet.
I likhet med arméförvaltningen har departementschefen ansett, att utvidgningen
av skjutfältet borde ske successivt under de närmaste åren. För nästkommande
budgetår torde för ändamålet böra avses ett belopp av 175,000
kronor. Det torde, framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av vederbörande myndigheter meddela de närmare bestämmelser
angående dispositionen av detta belopp.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må för utvidgning av Bodens skjutfält för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor.
55:o) Förvärv av vissa fastigheter för Karl Gustavs stads gevärsfaktori m. m.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 65, sid. 129 och 130) att för
förvärv av vissa fastigheter för Karl Gustavs stads gevärsfaktori för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 23,300 kronor.
I en den 4 januari 1937 dagtecknad proposition (nr 4) har Kungl. Majit
vidare, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att ett kronan tillhörigt mellan badhustomten, kvarteret Verkmästaren
samt Bruks- och Hamngatorna beläget markområde örn 3,609 kvadratmeter av
stadsägan nr 1332 i Eskilstuna må i samband med förvärvande från staden
av tomterna niis 1 och 2 i kvarteret Norra vattenverket med äldre beteckningar
Räckhammaren nr 69, Stampen och Piphammaren nr 70 i Eskilstuna
för en köpeskilling av 43,308 kronor överlåtas till Eskilstuna stad.
Under förevarande punkt i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, har
departementschefen meddelat, att arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement
med skrivelse den 5 november 1936 avgivit förslag av innebörd,
att gevärsfaktoriets ökade behov av byggnader borde tillgodoses genom
förvärv av vissa till faktoriets område gränsande fabrikstomter. Likviden
skulle enligt två preliminärt upprättade avtal ske genom markbyte mellan
kronan och Eskilstuna stad, varvid kronan skulle hava att till staden erlägga
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
4b Statsutskottets utlåtande Nr 4.
en mellangift av 22,692 kronor. Till denna kostnad borde läggas dittills havda
utredningskostnader och lagfartskostnader samt möjligen uppstående ytter
ligare kostnader i ärendet, beräknade till omkring 600 kronor. Departementen
hemställde, att nämnda preliminära avtal måtte godkännas samt att till bestridande
av omförmälda kostnader måtte anvisas högst 23,300 kronor.
För egen del har departementschefen ansett sig böra biträda departementens
förevarande hemställan.
I ovanberörda proposition nr 4 har departementschefen till behandling
upptagit frågan örn godkännande av det föreslagna markbytet. Efter att hava
närmare redogjort för den till grund härför liggande utredningen har departementschefen
för egen del i ärendet anfört följande:
»Såsom närmare framgår av vad styresmannen för Karl Gustavs stads
gevärsfaktori anfört torde på grund av den ökade verksamheten vid faktoriet
en utvidgning av dess lokaler vara nödvändig. Utredningen i ärendet torde
ock få anses giva vid handen, att ett förvärvande av de till inköp föreslagna
tomterna nris 1 och 2 i kvarteret Norra vattenverket med äldre beteckningar
Räckhammaren nr 69, Stampen och Piphammaren nr 70 i Eskilstuna skulle
innebära en tillfredsställande lösning av denna fråga.
Föi slaget innebäi, att de nämnda fastigheterna skola förvärvas genom
markbyte mot ett kronan tillhörigt, mellan badhustomten, kvarteret Verkmästaren
samt Bruks- och Hamngatorna beläget markområde örn 3,609 kvadratmeter
av stadsägan nr 1332 i Eskilstuna i enlighet med två särskilda köpekontrakt
mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å kronans
vägnar, å ena, samt Eskilstuna stad, å andra sidan. De förstnämnda fastigheterna
hava därvid värderats till 66,000 kronor, under det att det område,
som staden skulle erhålla, upptagits till ett värde av 43,308 kronor. Kronan
skulle alitsa hava att kontant gälda 22,692 kronor, vartill komma utredningskostnader
och lagfartskostnader, beräknade till omkring 600 kronor eller
alltså sammanlagt i avrundat tal omkring 23,300 kronor.
Då jag anser de värden, sorn åsatts respektive fastigheter, vara godtagbara
samt köpe- och försäljningsvillkoren i övrigt icke föranleda någon erinran
från min sida, finner jag mig kunna i likhet med byggnadsstyrelsen tillstyrka
godkännande av avtalen.
Framställning örn anvisande av medel för bestridande av kostnaderna för
fasti ghetsförvärvet har — såsom nyss erinrats — redan gjorts under fjärde
huvudtiteln i statsverkspropositionen.
Emellertid lärer riksdagens medgivande till ifrågavarande markutbvte
bora inhämtas.» J
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av Kungl. Majit
gjorda framställningarna, får hemställa,
att riksdagen må
a) föi förvärv av vissa fastigheter för Karl Gustavs stads
gevärsfaktori för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 23,300 kronor;
b) medgiva, att ett kronan tillhörigt mellan badhustomten,
kvaiteret Verkmästaren samt Bruks- och Hamngatorna beläget
markområde om 3,609 kvadratmeter av stadsägan nr 1332 i
Eskilstuna må i samband med förvärvande från staden av tom
-
47
Statsutskottets utlåtande Nr i.
terna nris 1 och 2 i kvarteret Norra vattenverket nied äldre beteckningar
Räckhammaren nr 69, Stampen och Piphammaren
nr 70 i Eskilstuna för en köpeskilling av 43,308 kronor överlåtas
till Eskilstuna stad.
56:o) Motion om anslag för uppförande av intendenturverkstadslokaler vid
Skånska trängkåren i Hässleholm. Uti en inom andra kammaren av herr L. A.
Björklund väckt motion (nr 119) har hemställts, att riksdagen må besluta
ställa nödiga medel till arméförvaltningens förfogande för uppförande av
intendenturverkstadslokaler vid Skånska trängkåren i Hässleholm.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet vill erinra därom, att uti en med arméförvaltningens mtendentsoch
civila departement gemensam skrivelse till Konungen den 26 januari
1937 ämbetsverkets fortifikationsdepartement anfört, bland annat, att den för
Skånska trängkårens intendenturverkstäder avsedda byggnaden — inrymmande
skrädderi-, linneslagnings- och skomakeriverkstäder — icke längre vöre
för avsedda ändamål användbar. I berörda skrivelse framhölls, att fortifikationsdepartementet
hade för avsikt att i samband med förslag till äskanden
till 1938 års riksdag avgiva förslag örn uppförande av en ny förrådsbyggnad
vid kåren. Därest medel härtill bleve beviljade, kunde byggnaden likväl icke
beräknas bliva färdig att tagas i bruk förrän under budgetåret 1939/1940,
vadan frågan örn verkstadslokaler för kåren syntes böra intill dess ordnas
provisoriskt, vilket kunde ske därigenom att karens skomaker iverkstad finge
disponera samtliga verkstadslokaler i den nuvarande byggnaden samt att
lokal för kårens skrädderi- och linneslagningsverkstäder tills vidare förhyrdes.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde fortifikations-, intendentson
civila departementen, att för dylik förhyrning under tiden 1 april 1937—
30 juni 1938 ett belopp av 1,500 kronor måtte få tagas i anspråk av lantförsvarets
anslag till extra utgifter. I brev den 19 februari innevarande år har
Kungl. Majit bifallit den sålunda gjorda framställningen.
Under åberopande av det anförda finner sig utskottet böra avstyrka den
föreliggande motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen II: 119 ej må av riksdagen bifallas.
Diverse.
57:o) Ersättning för rustning och rotering. Extra utgifter. På därom av
Kungl. Majit, gjorda framställningar (punkterna 66 och 67, sid. 130) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till ersättning för rustning och rotering för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 160,000 kronor;
Utskottet.
Utskottet.
48 Statsutskottets utlåtande Nr 4. ''
b) till extra utgifter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
58:o) Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 130 och 131) och under erinran att
samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till semester åt vid lantförsvaret anställda
arbetare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
245,000 kronor.
59:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag rörande anslag för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid lantförsvaret (punkt 69, sid. 132) avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
E. SJÖFÖRSVARET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
60:o) Avlöning till personal vid marinförvaltningen. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 70, sid. 133—135) att
dels fastställa en vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4
januari 1937 intagen förändrad personalförteckning för den civila personal
vid marinförvaltningen, som uppbär avlöning enligt avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen;
dels ock, med godkännande av vid nämnda statsrådsprotokoll fogade förslag
till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1937/1938,
till avlöning till personal vid marinförvaltningen för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 299,600 kronor.
Förevarande anslag har beräknats i enlighet med 1936 års försvarsbeslut.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för den civila personal
vid marinförvaltningen, vilken uppbär avlöning enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen:
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
49
Personalförteckning.
Befattning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 marinöverkommissarie ..
1 amiralitetsråd.................
1 revisionskommissarie.....
1 kamrerare.......................
1 sekreterare ...................
2 notarier ..........................
1 marinkassör...................
4 revisorer .......................
1 revisor och bokhållare
3 kansliskrivare.................
1 förste expeditionsvakt ..
3 kanslibiträden................
3 expeditionsvakter..........
7 kontorsbiträden.............
Lönegrad
A 1
B 30
B 26
B 26
B 24
B 21
B 21
B 21
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
b) med godkännande av vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1937 fogade förslag till stat för
marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1937/1938, till
avlöning till personal vid marinförvaltningen för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 299,600 kronor.
61 :o) Motioner angående bibehållande av skeppsgosseinstitutionen m. m. Uti
en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist m. fl. väckt motion (nr 12), har
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i marinorganisationen fortfarande
skall ingå en skeppsgossekår örn i motionen angiven ungefärlig storlek och
organisation, och att denna skeppsgossekår förlägges till Karlskrona.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr F. Domö m. fl. (nr 88) och den andra inom andra kammaien av
herr G. Bagge m. fl. (nr 212) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med
indragning av skeppsgossekåren tillsvidare må ansta, och att en utredning
rörande behovet av en skeppsgossekår snarast möjligt verkställes, varvid särskilt
beaktas vad försvarskommissionen härutinnan föreslagit.
Slutligen har uti en inom andra kammaren av herr E. Lithander m. fl.
väckt motion (nr 324) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med indragning
av skeppsgossekåren tillsvidare må anstå, och att en utredning rörande
behovet av skeppsgossekårerna snarast möjligt verkställes, varvid förläggningsfrågan
upptages till förnyad prövning.
I enlighet med 1936 års riksdags beslut i försvarsfrågan skall skeppsgosseinstitutionen
avvecklas, och denna avveckling skall taga sin början under år
1937.
Av motionen nr II: 12 inhämtas, bland annat, följande.
Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 6 sami. Nr 4.
654 87 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Försvarskommissionen, som föreslog bibehållande av en till Karlskrona
föi lagd skeppsgossekår, sammanfattade fördelarna med skeppsgossekåren på
följande sätt:
. Skeppsgosseinstitutionen bidrager till att i viss mån säkerställa sjömanskarens
såväl kvantitativa som kvalitativa rekrytering, då nämligen skeppsgossekårens
egen rekrytering visat sig vara relativt oberoende av konjunkturväxlingarna
på den allmänna arbetsmarknaden.
Genom skeppsgossarnas utbildning å segelfartyg tillföres flottan väl sjömansutbildat
manskap, som i detta hänseende är väsentligt överlägset det
kontraktsanställda manskapet.
Skeppsgossarna, av vilka i allmänhet ett flertal har för avsikt att kvarsta11118''
i flottans tjänst, utgöra en god rekryteringskälla för flottans underofficerskår.
Av dacksavdelningens underofficerare äro sålunda för närvarande
ej mindre än omkring 80 procent f. d. skeppsgossar.
Genom att det karlskri''vna manskapet i allmänhet kvarstannar längre i
tjänst an det kontraktsanställda, lämpa sig de f. d. skeppsgossarna bättre för
erhållande av specialutbildning såsom riktare, avståndsobservatörer och eldIe,
^ni1^g.smän m- m- Staten erhåller sålunda bättre valuta för påkostad specialutbildnmg
— exempelvis ammunitionskostnad för riktarutbildning — då den
utbildade under längre tid kan utnyttjas för tjänst inom sitt speciella fack.
• ^J?- r*lande av de obestridliga fördelar, som skeppsgosseinstitutionert
innebar såval ur tjänste- som ekonomiska synpunkter har kommissionen kommit
till den uppfattningen, att nämnda institution alltjämt bör bibehållas
inom marinorganisationen. Kommissionen har härvid beaktat jämväl det förhållandet,
att segelutbildningen fortfarande, såväl i Sverige som flerstädes
utomlands, anses såsom den ojämförligt förnämligaste, när det gäller danandet
av goda sjömän.
Kommissionens förslag avsåg en väsentlig rationalisering av den nuvarande
skeppsgosseinstitutionen såväl i fråga örn utbildning som beträffande
kostnader.
Enligt försvarskommissionens förslag, som tillstyrktes av marinens myndigheter,
skulle Marstrandskåren indragas och all rekrytering till och utbildning
vid skeppsgossekåren ske i Karlskrona. Enär den i Karlskrona varje
år karlskrona skeppsgossekontingenten är den ojämförligt största, torde
det också föreligga skäl att vid ett allmänt bedömande av institutionens
betydelse i forsla hand taga sikte på de resultat, som vunnits vid flottans
huvudstation. Vissa uppgifter, som hänföra sig uteslutande till Karlskrona,
lumnäs därefter i motionen. Sålunda upplyses, bland annat, att en nyligen
verkställd undersökning omfattande åren 1931—1935 beträffande resultatet av
underofficersutbildningen inom däcksavdelningen givit vid handen, att de
arskontmgenter, som de angivna åren voro i tur att genomgå denna utbildning,
vid antagningen under åren 1925-1929 utgjordes av sammanlagt 422 karlskrivna
och i)25 kontraktanställda. Av dessa genomgingo 68 karlskrivna och 9
kontraktanställda godkänd utbildning. Av det karlskrivna manskapet förvarvade
sålunda under den ifrågavarande perioden 16. i % men av det kontraktsanstallda
endast 1.7 % kompetens för befordran till underofficer Att
denna proportion icke är någon tillfällighet framgår av försvarskommissionens
betänkande, dar det erinras örn att ej mindre än omkring 80 % av antalet
51
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
underofficerare å däcksavdelningen hava passerat skeppsgossevägen. Att
detta fortfarande äger sin giltighet beträffande Karlskrona station belyses av
en i motionen införd tablå, utvisande ställningen den 1 januari 1937, av vilken
det framgår, att av 372 underofficerare och flaggkorpraler vid däcksavdelningen,
298 tillhöra kategorien karlskrivna och 74 kategorien kontraktsanställda,
d. v. s. 80. i o % äro karlskrivna. En motsvarande undersökning under
korpralsutbildningens skede visar, att under åren 1925 1933 korpralskompe
tens
vunnits av 65 % av det karlskrivna och 40 % av det kontraktsanställda
manskapet.
Utbildningen vid skeppsgossekåren är icke begränsad endast till det militära
området utan gossarna meddelas också värdefulla insikter genom undervisningen
i skeppsgosseskolan, vilken skola har karaktär av högre folkskola.
Försvarskommissionen föreslog därjämte, att möjlighet borde beredas visst
antal begåvade och i övrigt lämpade skeppsgossar att erhålla utbildning till
officerare på stat, och detta uppslag synes värt beaktande.
Skeppsgossekåren är vidare av betydelse i syfte att säkerställa sjömanskårens
rekrytering, då på grund av förhållandena på den allmänna arbetsmarknaden
svårigheter uppstå att rekrytera kategorien kontraktsanställt manskap,
och kåren fyller icke blott betydelsefulla uppgifter inom sjöförsvaret
utan utgör också en institution av framträdande social betydelse. Det förhållandet
att staten årligen omhändertager en gosse från ett var av omkring
150, kanske i de flesta fall fattiga svenska hem, uppfostrar och utbildar honom
samt skaffar honom möjlighet att uppnå tryggad och aktad ställning i samhället,
vare sig detta sedermera blir i militär tjänst eller icke, bör uppmärksammas.
Enligt motionärernas uppfattning tala starka skäl för ett bibehållande av
skeppsgosseinstitutionen, dock med organisationen omlagd i stort sett enligt
försvarskommissionens förslag, sålunda
endast en skeppsgossekår, förlagd till Karlskrona och i f. d. Karlskrona
grenadjärregementes för ändamålet disponibla kasernetablissemang därstädes,
kåren omfattande 450 gossar,
utbildningen så ordnad att karlskrivning kan ske till 2. klass sjöman, samt
de ekonomiska förhållandena ordnade enligt försvarskommissionens förslag.
Kåren bör huvudsakligen avses för rekrytering av sjömanskåren i Karlskrona.
I en till motionen II: 12 fogad bilaga hava upptagits kostnadsberäkningar
för skeppsgosseinstitutionen, uppgjorda i anslutning till det motionsvis framlagda
förslaget och i övrigt grundade på försvarskommissionens organisationsförslag
och kostnadsberäkningar. Beräkningarna upptaga dels de merkostnader
ett bibehållande av skeppsgossekåren skulle föranleda under de
två budgetår — 1937—1938 och 1938—1939 — som återstå till dess kåren
jämlikt årets försvarsbeslut skulle hava avvecklats, dels ock de merkostnader,
som skeppsgossekåren skulle föranleda från och med budgetåret 1939 1940.
Av beräkningarna framgår, att kostnadsökningarna skulle bliva för budget
-
52
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
året 1937 1938 o2,925 kronor, för budgetåret 1938—1939 182,395 kronor samt
från och med budgetåret 1939—1940 378,000 kronor.
I de likalydande motionerna I: 88 och II: 212 hava i huvudsak anförts
samma skäl för ett bibehållande av skeppsgosseinstitutionen som i motionen
II: 12. Därutöver har, bland annat, anförts följande.
»Vad försvarskommissionen anfört beträffande skeppsgosseinstitutionen
och dess betydelse synes i allo välgrundat och förtjänt av största beaktande.
Kommissionens förslag tillstyrktes också av samtliga därav berörda marinens
myndigheter.
Oberoende härav beslöts emellertid skeppsgossekårens indragande.
Motiveringen härför, sådan den återfinnes i proposition 225/1936, synes
dock knappast övertygande och torde i väsentliga stycken icke vara hållbar,
särskilt när det gäller förhållandena vid flottans huvudstation, Karlskrona.»
I motionen nr II: 324 anföres rörande förläggningsfrågan för skeppsgossar,
bland annat, följande.
Försvarskommissionen anför som skäl för en förflyttning, att förväntningarna
att erhålla en lämplig rekrytering från västkustens fiskarbefolkning
till Marstrandskåren ej blivit uppfyllda. Detta vilja vi ej bestrida. Men
lika. litet torde någon kunna bestrida, att just en kårförläggning till västkusten
i hög grad befordrat rekryteringen från mellersta och övre Sverige, vilket
också var ett av önskemålen vid beslutet örn en skeppsgossekårs förläggning
till Marstrand 1907. Möjligen med undantag för högkonjunkturperioden under
1920-talet har Marstrandskåren varit fulltalig, och under senare år har blott
en del eller ett_ fåtal av de inträdessökande kunnat antagas. Till cirka 70 vakanta
platser vid Marstrandskåren hösten 1935 ankommo från olika delar av
nästan hela landet omkring 400 ansökningar. Av dessa hänvisades ett hundratal
till Karlskronakåren, som tydligen då hade brist på sökande. För varje
initierad är det också känt, att anslutningen till Marstrandskåren har varit
och är proportionsvis ojämförligt mycket större än till Karlskronakåren.
Att detta ur rekryteringssynpunkt önskvärda och lyckliga förhållande beträffande
Marstrand föreligger, har givetvis sin första och enda förklaring i
att sjöfolk helst vill till västkusten för att där få sin utbildning i den rätta
miljön. Ett annat förhållande, som icke Iean eller får underskattas, är, att
vårt land i Marstrand äger den plats, som dels på grund av sina naturliga
förutsättningar erbjuder de bästa fackutbildningsmöjligheter, ja, så goda att
man skulle kunna säga, att Marstrand står utan tävlan vid val av plats fölen
sjömanskår, dels på grund av sitt avskilda läge och sin ringa storlek erbjuder
den trygghetskänsla, som föräldrar ha rätt att fordra, då de sända
ut sina söner i deras känsligaste ålder att leva ett ur många synpunkter riskfyllt
kasernliv. Det ringa antalet rymningsförsök och utstraffningsförseelser
i Marstrand, som annorstädes i de flesta fall torde ha sin grund i vantrevnad
och missnöje, torde med all tydlighet vittna örn såväl trivsel som ett rätt och
framgångsrikt handhavande av pojkarna inom Marstrandsförläggningen. Detta
lyckliga och enastående förhållande anse vi borde vara starkt vägande skäl vid
val av plats för en förläggning.
Samma uppfattning av förläggningen fick statsutskottet vid besök i Marstrand
år 1925, som ansåg, att detta var en avgörande faktor för kårens bibehållande
i Marstrand.
Att under sådana förhallanden — utan tvingande skäl — indraga Mar
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
53
strandskåren förefaller omotiverat. En sådan åtgärd skulle av mycket att
döma kunna bliva ödesdiger för skeppsgossekarens bestånd som institution.
Marstrandskårens kaserneringsfråga har numera blivit löst på tillfredsställande
sätt. Skollokaler, som fylla uppställda krav, finnas inredda, och även
övriga erforderliga lokaler kunna anses tillfredsställande. Vattenfiågan samt
lokal för gymnastik och idrottsplats komma inom den närmaste tiden att
ordnas i Marstrand utan direkta kostnader i samband med försvaret för
statens vidkommande. En förflyttning av kåren från Marstrand kan ej heller
ur ekonomisk synpunkt försvaras.
Man får ej heller förbise, att en förflyttning av kåren från Marstrand kommer
att för denna stads räkning medföra stark rubbning i dess skatte- och
näringsförhållande. År 1935 uppgick stadens samtliga skattekronor till
10,275: 20, varav 1,326: 80 kom på skeppsgossekåren. Efter en skattesats av
11 kronor per skattekrona erhölls alltså i skatteintäkt från nämnda kår samma
år kronor 14,424: 80. Därtill kommer vad staden indirekt förtjänar på kåren
genom arbeten, elektricitetsverk, försäljning av varor m. m.
Vid ett indragande av kåren i Marstrand kan därför staten knappast undandraga
sig en särskild ersättning till staden i fråga. Da i närvarande tid stola
bekymmer föreligga för ett upphjälpande av Bohusläns näringsliv bör detta
också mana statsmakterna till försiktighet vid åtgärder som kunna för detta
län undandraga skatteobjekt och arbetstillfällen av olika slag.
Då därtill mycket vägande invändningar anförts från fackmannahåll, därifrån
även bestyrkts att skeppsgossekåren i Marstrand fyllt en ytterst viktig
uppgift inte minst därigenom, att den varit förlagd till en ort, där hela
miljön starkt präglats av sjömansyrket, så anse motionärerna, att en utredning
örn skeppsgossekårens fortbestånd bör föranstaltas, varvid även förläggningsfrågan
upptages till förnyad undersökning.
Utskottet, som anser tillräckliga skäl icke vara anförda för ett frångående
av 1936 års riksdags beslut i nu behandlade fråga och alltså avstyrker
de föreliggande motionerna, hemställer,
att riksdagen med avslag å herr A. Törnkvists m. fl., herrar F.
Domös m. fl. och G. Bagges m. fl. samt herr E. Lithanders m. fl.
förevarande motioner (II: 12, I: 88 och II: 212 samt II: 324) må
a) besluta, att med indragning av skeppsgossekåren icke skall
anstå;
b) besluta, att någon framställning till Kungl. Maj:t rörande
förnyad utredning av behovet av en skeppsgossekår ej skall från
riksdagens sida avlåtas.
62:o) Motion angående utredning i fråga om kustartilleriets organisation. Uti
en inom första kammaren av herrar C. Forssell och M. Västberg väckt motion
(''nr 90) Ilar hemställts, att riksdagen måtte begära en skyndsam och allsidig
utredning rörande den nuvarande kustförsvarsorganisationens verkningar i
olika avseenden, kustartilleriets uppdelning i sådan riktning, att artilleriet
JJtskottet.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
XJtskottet.
med dess personal överföres till armén och minvapnet med dess personal
till flottan samtidigt som en enhetlig taktisk organisation genomföres.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Frågan örn en uppdelning av kustartilleriet på flottan och armén har vid
flera tillfällen varit föremål för överväganden, och senast inom 1930 års försvarskommission
ägnades densamma ingående uppmärksamhet. Av olika
orsaker stannade emellertid kommissionen för att föreslå, att kustartilleriets
organisation skulle bibehållas. Kommissionen uttalade dock, att frågan örn
kustartilleriets omorganisation i en framtid, sedan erfarenhet rörande den
av kommissionen föreslagna försvarsorganisationen vunnits, måhända borde
göras till föremål för undersökning. I enlighet med kommissionens förslag
heslöts vid 1936 års riksdag, att kustartilleriet i den då antagna nya försvarsordningen
skulle ingå i marinen.
Då denna nya försvarsorganisation ännu icke genomförts och några erfarenheter
på området sålunda ännu icke kunna hava vunnits, finner utskottet
sig böra avstyrka vidtagandet av åtgärder i av motionärerna angiven
riktning.
Utskottet får alltså hemställa,
att herrar C. Forssells och M. Västbergs förevarande motion
(I: 90) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
63:o) Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 71, sid. 135—153) att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4
januari 1937 fogade förslag till stater för chefen för marinen och vid marinstaben
anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår
och skeppsgossekår m. fl., kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,
marinens underofficersskolor m. m. och sjörullföringsbefälhavare med
biträden, att gälla under budgetåret 1937/1938,
dels godkänna de i en vid nämnda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
sjöförsvaret m. fl.» upptagna arvoden,
dels medgiva, att under budgetåret 1937/1938 må, i överensstämmelse med
för innevarande budgetår tillämpade huvudgrunder, till löjtnanter samt underofficerare
av 2:a och 3:e graden på aktiv stat och övergångsstat ävensom till
flaggkorpraler utgå tillfällig löneförbättring,
dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938, i enlighet
med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad beställningshavare
av manskapet vid marinen med en tjänstetid av minst sex år
ullighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband),
55
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
dels medgiva, att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser,
under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär fänrik (underlöjtnant)
vid marinen utgå särskild kontant ersättning för dag med belopp,
motsvarande sammanlagda värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande
förmåner av penningbidrag, portion och ersättning för begagnande av
egna persedlar,
dels medgiva, att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan och
kustartilleriet av underofficerare å reservstat och i reserven må i den mån
sådan tjänstgöring betingas av vakanser inom vederbörlig underofficerskår
bestridas av genom vakanserna inbesparade medel,
dels ock till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 11,700,000 kronor.
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Domö m. fl. (nr 86) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Bagge to. fl. (nr 215) har med avseende å förevarande anslag hemställts,
att riksdagen måtte för anställande av erforderlig personal till sjöförsvarets
lokalstyrkor samt till två motortorpedbåtar bevilja ett anslag av 880,000
kronor.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr O. A. Nordborg to. fl. (nr 143) och den andra inom andra
kammaren av herr H. Andersson -i Grimbo to. fl. (nr 323) med avseende å
förevarande anslag hemställts, att riksdagen måtte för ökning av flottans
personalstater från och med budgetåret 1937/1938 anvisa ett belopp av 72,125
kronor.
Anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. är i riksstaten
för budgetåret 1936/1937 upptaget med 11,900,000 kronor.
Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen har upprättats
förslag till gemensam stat för chefen för marinen och vid marinstaben
anställd civil personal. I fråga om chefen för marinen har marinförvaltningen
erinrat därom, att enligt 1936 års försvarsbeslut såväl chefen för arméstaben
som chefen för marinstaben skola vara beställningshavare i lönegraden
O. 7. Under det att chefen för arméstaben enligt nämnda riksdagsbeslut
skall — utöver lönen — åtnjuta ett årligt arvode, motsvarande skillnaden
mellan löneförmånerna enligt lönegraden O. 7 och lönegraden O. 8, har samma
förmån emellertid icke beräknats för chefen för marinstaben. Under framhållande
att marinstabschefens befattning torde få anses lika ansvarsfull och
arbetskrävande som arméstabschefens, har marinförvaltningen hemställt, att
jämväl marinstabschefen måtte få komma i åtnjutande av ett årligt arvode,
beräknat enligt nyssnämnda grund, samt att medel härför måtte beräknas å
förevarande stat. Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka denna
marinförvaltningens framställning och har å staten beräknat ett arvode åt
chefen för marinstaben å 1,932 kronor.
I fråga om staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och
56
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
skeppsgossekår ra. fl. har departementschefen föreslagit, att antalet beställningar
skall upptagas enligt 1936 års försvarsbeslut, vilket i förhållande till
nu gällande stat innebär att antalet flaggmän minskas med 1, att 3 av de 7
kommendörsbeställningarna hänföras till lönegraden O. 7, att antalet kommendörkaptener
av l:a graden ökas med 1 och antalet kaptener med 6, medan
antalet underlöjtnanter (fänrikar) minskas med 1 till 45, samt att inom sjömanskåren
antalet korpraler (högbåtsmän) ökas med 15 till 1,079 samt antalet
meniga, som nu uppgår till 1,835, varav 135 under allenast fem månader av
året, ökas till 1,840. Däremot har till skillnad från 1936 års försvarsbeslut å
föievaiande stat för nästa budgetår uppförts 5 underofficerare av 3:e graden
och till följd härav antalet flaggkorpraler i staten begränsats till 270.
Under tiden för den beslutade avvecklingen av skeppsgossekåren föreslås
dagavlöning och ordningsmannaarvoden till skeppsgossar böra upptagas
enligt nu gällande grunder.
Departementschefen föreslår vidare, att vakanta underbefälslöner vid
flottan i likhet med vad förhållandet är vid armén och flygvapnet _böra
få tagas i anspråk för beredande av avlöning åt ett mot vederbörliga vakanser
s\ arande antal beställningshavare inom närmast lägre lönegrader.
Betiäffande staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap ra. fl. har departementschefen föreslagit uppförande av det antal
beställningshavare, som angivits i den å sid. 145 och 146 i särskilda utskottets
utlåtande nr 1 införda tablån över kustartilleriets personal under uppsättningstiden,
dock med den avvikelsen att antalet flaggkorpraler minskats till 63 på
grund av att 2 underofficerare av 3. graden beräknas komma att kvarstå under
nästkommande budgetår. Liksom vid flottan föreslår departementschefen att
vakanta underbefälslöner vid kustartilleriet böra få tagas i anspråk för beredande
av avlöning åt ett mot vederbörliga vakanser svarande antal beställningshavare
inom närmast lägre lönegrader.
Beträffande mariningenjörkåren föreslås för nästa budgetår i förhållande
tdl 1936 års försvarsbeslut viss jämkning som betingas därav, att några marinunderingenjörer
icke komma att finnas förrän tidigast budgetåret 1940/1941
och mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) icke förrän budgetåret
1941/1942, enär den första omgången mariningenjörskadetter, som utbildas
enligt den nu gällande utbildningsplanen, icke förr har hunnit genomgå
föreskriven utbildning.
Ifråga örn marinint endenturkår en föreslås, att denna skall organiseras enligt
1936 års försvarsbeslut, dock att den för Gotlands kustartillerikår avsedda
kaptensbeställningen skall disponeras från och nied den tidpunkt under budgetåret
1937/1938, som Kungl. Majit bestämmer.
Yad beträffar marinläkarkåren föreslås densamma skola bestå av det antal
beställningshavare, som beräknades i 1936 års försvarsbeslut, utom beträf
tande den marinläkare av 1. graden, vilken är avsedd för Gotlands kustartillerikår.
Denne anses icke erforderlig under budgetåret 1937/1938.
I enlighet med 1936 års marinorganisation föreslås marinens poliskår skola
bestå av 2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier, 2 överkonstaplar, 32 kon
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
57
staplar samt 6 extra ordinarie konstaplar, vilket innebär en ökning av den
nuvarande polispersonalen med 23 konstaplar och 3 extra ordinarie konstaplar.
Samtliga 18 konstaplar å övergångstat beräknas i samband härmed
kunna återflyttas på aktiv stat och övergångstaten för poliskåren sålunda
upphöra.
I övrigt hava endast föreslagits vissa smärre jämkningar i staterna och
sådana ändringar, som betingas av de nya grunderna för anslagens beräkning.
Departementschefen har på därom av marinförvaltningen gjord framställning
föreslagit, att medel, som inbesparas genom vakanser i löjtnantsbeställningar
vid flottan, kustartilleriet och marinintendenturkåren må — i enlighet
med de grunder, som i motsvarande avseende gälla i fråga örn armén tillhörande
personal — disponeras för beredande av avlöning åt surnumerära
fänrikar (underlöjtnanter) vid respektive flottan, kustartilleriet och marinintendenturkåren.
Slutligen har departementschefen, i anledning av framställning i ämnet från
marinförvaltningen, hemställt om riksdagens medgivande till att kostnaderna
för frivillig tjänstgöring vid flottan och kustartilleriet av underofficerare å
reservstat och i reserven må -— i likhet med vad av 1919 års riksdag genom
skrivelse nr 32 medgivits i fråga örn motsvarande kostnader för officerare å
reservstat och i reserven — i den mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser
inom vederbörlig underofficerskår bestridas av genom vakanserna inbesparade
medel.
I anledning av vad sålunda föreslagits har avlöningsanslaget för budget-''
året 1937/1938 beräknats behöva i riksstaten upptagas med 11,924,329 kronor.
Nämnda belopp har emellertid ansetts böra å ena sidan ökas med 25,400 kronor
för bestridande av merkostnader för manskap, som åtnjuter avlöning enligt
äldre avlöningsbestämmelser, och å andra sidan minskas dels med, i avrundat
tal, 183,000 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder,
dels med 8,000 kronor i anledning av vakanssättning av visst antal löner för
högbåtsmän, och dels slutligen med 63,900 kronor på grund av att för pensionerad
personal avsedda befattningar förväntas komma att uppehållas av
personal på övergångsstat. Anslagssumman skulle alltså utgöra 11,694,829
kronor eller, i avrundat tal, 11,700,000 kronor.
Vidkommande frågan om tillfällig löneförbättring för löjtnanter samt
underofficerare av 2:a och 3:e graden på aktiv stat och övergångsstat samt
till flaggkorpraler ävensom ovanberörda motioner örn i samband med vissa
i motionerna angivna organisationsåtgärder stående ökning av flottans personalstater
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande. Härav möjligen
påkallade ändringar torde ej behöva för budgetåret 1937/1938 upptagas
i vederbörliga stater.
Beträffande den framlagda anslagsberäkningen i övrigt och de av departementschefen
i samband därmed avgivna förslagen har utskottet icke funnit
anledning till erinran.
Utskottet, som i övrigt hänvisar till vad som under motsvarande anslag för
lantförsvaret blivit anfört, hemställer,
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att riksdagen må
a) med hänvisning till vad som ovan anförts godkänna
de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4
januari 1937 fogade förslag till stater för chefen för marinen
och vid marinstaben anställd personal, flottans officerskår,
underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår m. fl.,
kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.,
mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor m. m. och
sjörullföringsbefälhavare med biträden, att gälla under budgetåret
1937/1938,
b) godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll
fogad »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» i
kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning
från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.»
upptagna arvoden,
c) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938,
i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser,
bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid
marinen med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå
viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband),
d) medgiva, att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade
närmare bestämmelser, under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär
fänrik (underlöjtnant) vid marinen utgå särskild kontant
ersättning för dag med belopp, motsvarande sammanlagda
värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner
av penningbidrag, portion och ersättning för begagnande av
egna persedlar,
e) medgiva, att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid
flottan och kustartilleriet av underofficerare å reservstat och i
reserven må — i den mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser
inom vederbörlig underofficerskår — bestridas av genom
vakanserna inbesparade medel,
f) till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 11,700,000
kronor.
64:o) Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 72, sid. 153 och 154) hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlöning till personal å övergångsstat vid
marinen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
1,165,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 4. oy
65:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
73, sid. 154 och 155) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.
Till rekryteringskostnader har i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagits
ett anslag å 120,000 kronor, varav 10,000 kronor avsetts för civilanstall
Efter
genomförandet av den nya marinorganisationen har anslaget beräknats
på följande sätt:
I. Rekrytering smedel.
liehryteringskostnader vid flottans sjö
manskår
............................................ - kronor 33,000: —
Rekryteringskostnader vid kustartilleriet » 14,000. kronor 47,000: —
II. Avskeäspr emter.
Avskedspremier vid flottan .................... kronor 66,000.
» » kustartilleriet ......... » 16,000: kronor 82,000: —
Summa kronor 129,000: —
För civilanställnings befrämjande skall från och med budgetåret 1937/1938
ett särskilt för samtliga försvarsgrenar gemensamt anslag uppföras å riksstaten
Departementschefen
föreslår, i enlighet med av marinförvaltningen gjord
framställning, att anslaget till rekryteringskostnader måtte i riksstaten for
nästkommande budgetår upptagas med enahanda belopp som för innevarande
budgetår eller sålunda 120,000 kronor, varav beräknats för flottan 99,000 kronor
eller samma belopp, som för motsvarande ändamål upptagits i kostnadsberäkningarna
för den nya marinorganisationen, samt for kustartilleriet''
21,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.
Utskottet.
66:o) Marinens reservstat. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
74, sid. 155 och 156) att
dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stat för budgetåret 1937/1938
för marinens reservstat i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1937 anförts;
dels medgiva, att flaggkorpral vid kustartilleriet, vilken direkt befordras
till underofficer av andra graden på reservstat, skall äga uppbära ekiperingsbidrag
med 450 kronor;
dels ock för bestridande av kostnaderna för marinens reservstat för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
Utskottet.
Ii
60 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Departementschefen har under denna punkt framhållit följande:
Enligt 1936 års försvarsbeslut skall den av 1925 års riksdag beslutade
avvecklingen av flottans reservstat i måll av kvarstående beställningshavares
avgång ur tjänst fortsätta.
Vad beträffar kustartilleriets reservstat har densamma enligt beslut av
1936 års. riksdag från och med budgetåret 1936/1937 erhållit följande sammansättning:
1
överste,
2 majorer,
5 kompaniofficerare samt
6 underofficerare.
Genom kungörelse den 23 juli 1936, nr 476, och brev samma dag har
Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens beslut meddelat ändrade bestämmelser
rörande reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförhållanden, att
lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1936.
I riksstaten för det löpande budgetåret har förevarande anslag upptagits
med 72,440 kronor, varav 56,358 kronor avsetts till löner åt vederbörande
personal.
Då någon avgång från flottans reservstat icke beräknas komma att inträffa
under budgetåret 1936/1937 torde den för innevarande budgetår fastställda
staten för marinens reservstat böra oförändrad gälla under ytterligare ett
budgetår.
I fråga örn anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938 torde detsamma, på
sätt av marinförvaltningen föreslagits, böra beräknas, för kustartilleriets reservstat
till 50,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet uppförts
i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen, samt för flottans
reservstat, för vilken medel icke finnas upptagna i nämnda kostnadsberäkningar,
till 20,000 kronor, eller tillhopa 70,000 kronor.
På sätt anförts vid behandlingen av anslaget till arméns reservstat lärer
jämväl i fråga örn kustartilleriets reservstat böra gälla, att flaggkorpral,
vilken direkt befordras till underofficer av andra graden på reservstat, skall
äga uppbära ekiperingshjälp med 450 kronor.
Vederbörlig stat torde för nästkommande budgetår få fastställas av Kungl.
Maj:t.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag eller mot vad departementschefen i samband därmed yttrat, får hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa stat för budgetåret
1937/1938 för marinens reservstat i överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
1937 anförts;
b) medgiva, att flaggkorpral vid kustartilleriet, vilken direkt
befordras till underofficer av andra graden på reservstat, skall
äga uppbära ekiperingsbidrag med 450 kronor;
c) för bestridande av kostnaderna för marinens reservstat för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
67:o) Marinens reservpersonal. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 75, sid. 156) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
61
att riksdagen må
a) medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1927 års förordning
angående befäl i kustartilleriets reserv för närvarande gälla
i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal eller för efterlevande
anhöriga eller annan rättsinnehavare att utbekomma
kapitaliserat värde av reservbefälspension, skola från och med
budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl i fråga örn sådana
reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare, vilka
äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning;
b) till marinens reservpersonal för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 238,000 kronor.
68:o) Rese- och traktamentspenningar. Flyttningsersättning. Resestipendier. På
därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 76—78, sid. 157 och
158) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till rese- och traktamentspenningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor;
b) till flyttningsersättning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 55,000 kronor;
c) till resestipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 14,000 kronor.
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
69:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 79, sid. 158—160) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
489,000 kronor.
Departementschefen har för budgetåret 1937/1938 beräknat antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga m. fl. vid marinen till 830,179. Därav hava
728,670 dagar upptagits med ett penningbidrag av 50 öre och 101,509 dagar
med ett penningbidrag av 1 krona, vadan alltså för penningbidrag under
nästkommande budgetår borde beräknas ett belopp av (728,670 X 0.5 o +
101,509 X l.oo=) 465,844 kronor.
I det sålunda beräknade antalet tjänstgöringsdagar inginge 82,817 för
flottan avsedda tjänstgöringsdagar ur ersättningsreserven. I överensstämmelse
med i proposition nr 225 till 1936 års riksdag gjort uttalande hava av
ifrågavarande ersättningsreservister 50 man ansetts böra avses för tillgodoseende
av bemanningsbehovet å statens isbrytarfartyg.
För beredande av avlöningstillägg till dels reservkadetter vid kustartilleriet,
beräknat till sammanlagt 1,300 kronor, dels ock reservintendentskadetter,
beräknat till sammanlagt 200 kronor, hava därjämte under anslaget beräknats
tillhopa 1,500 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Anslagsbehovet skulle alltså uppgå till (465,844 + 1,500 =) 467,344 kronor
eller, i avrundat tal, 467,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må till de värnpliktigas avlöning för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor.
70:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Inskrivnings-, mönstrings- och
färdkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 80 och
81, sid. 161) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till understöd åt vissa värnpliktigas familjer ett förslagsanslag
av 15,000 kronor;
b) till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. ett
förslagsanslag av 148,000 kronor.
Undervisning, understöd, expenser m. m.
71:o) Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. På grund av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 161 och 162) och under erinran att samma
anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor .
72:o) Studiestipendier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till studiestipendier
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000
kronor.
I kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen hava för kustartilleriet
upptagits två årliga studiestipendiebelopp, vartdera å 1,000 kronor,
eller tillhopa 2,000 kronor. I fråga örn flottan har däremot något medelsbelopp
för studiestipendier icke uppförts i berörda kostnadsberäkningar.
Marinförvaltningen har — under anförande, att stipendiatorganisationen
beräknades vara gällande jämväl för flottan under budgetåret 1937/1938 —
med hänsyn till de senaste årens erfarenheter angående antalet stipendiater
uppskattat medelsbehovet under anslaget till 7,000 kronor, varav 5,000 kronor
beräknades erforderliga för flottan och 2,000 kronor för kustartilleriet.
Departementschefen har icke haft något att erinra emot denna marinförvaltningens
beräkning av anslaget och har därför förordat, att ett belopp av
7,000 kronor måtte äskas av riksdagen för ändamålet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till studiestipendier för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
63
73:o) Understöd åt föreningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 84, sid. 163 och 164) att till understöd åt föreningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Reservationsanslaget till understöd åt föreningar har i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits nied ett belopp av 8,500 kronor.
Departementschefen har nu, i enlighet med av marinförvaltningen i sin
skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår
gjord framställning, hemställt, att anslaget måtte i riksstaten för budgetåret
1937/1938 upptagas med 10,000 kronor eller samma belopp, vartill anslagsbehovet
uppskattats i kostnadsberäkningarna för den nja marinorganisationen.
Av detta belopp skulle enligt nämnda kostnadsberäkningar 9,000 kronor
åbelöpa flottan och 1,000 kronor kustartilleriet.
Mot Kungl. Majits förslag under denna punkt har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt föreningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
74:o) Skrivmaterialier och expenser m. m. Tryckningskostnader. Biblioteksverksamhet
för underofficerare och manskap vid marinen. På därom av Kungl.
Majit gjorda framställningar (punkterna 85—87, sid. 164—166) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag
av 366,700 kronor;
b) till tryckningskostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor;
c) till biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap
vid marinen ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
Förplägnad, beklädnad m. m.
75:o) Förplägnad. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 88, sid. 167
och 168) att till förplägnad för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 2,852,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
2,614,000 kronor.
Med hänsyn till att jämväl under nästkommande år smör bör komma till
användning i stället för margarin vid försvarsväsendets matinrättningar, kar
portionskostnaden för man och dag beräknats till 1 krona 7 öre i land och
1 krona 46 öre ombord.
Med utgångspunkt från 1,437,686 tjänstgöringsdagar i land och 900,000
tjänstgöringsdagar ombord har departementschefen beräknat anslagsbehovet
för budgetåret 1937/1938 till (1.o7 x 1,437,686 + 1.46 x 900,000=) 2,852,324
kronor 2 öre eller, i avrundat tal, 2,852,000 kronor.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av anslagsbehovet
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förplägnad för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 2,852,000 kronor.
76:o) Beklädnad. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89, sid. 168)
att till beklädnad för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
1.285.700 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
1.251.700 kronor.
Aven för nästkommande budgetår har medelsbehovet under förevarande
anslag ansetts böra beräknas efter 55 öre för man och tjänstgöringsdag,
vilken beräkningsgrund jämväl tillämpats i kostnadsberäkningarna för den
nya marinorganisationen. Då antalet tjänstgöringsdagar, som bör komma
i betraktande vid anslagets beräknande, utgör 2,337,686, skulle alltså medelsbehovet
för nästa budgetår uppgå till (0.55 x 2,337,686=) 1,285,727 kronor
30 öre eller, i avrundat tal, 1,285,700 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till beklädnad för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 1,285,700 kronor.
77:o) Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 90, sid. 168 och 169) att till kasern- och förplägnadsutredning
samt sängservis m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 167,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
153.700 kronor.
I enlighet med gällande grunder, vilka även tillämpats i kostnadsberäkningarna
för den nya marinorganisationen, har anslagsbehovet för nästkommande
budgetår, på sätt av marinförvaltningen föreslagits, ansetts böra beräknas
efter en dagskostnad av 12 öre för det under förplägnadsanslaget för samma
budgetår angivna antalet tjänstgöringsdagar i land, 1,437,686, ökat med 66,000
dagar, motsvarande det för sjöreservens personal beräknade antalet tjänstgöringsdagar.
Det därvid erhållna beloppet (O.12 x [1,437,686 + 66,000]=)
180,442 kronor 32 öre har ansetts böra å ena sidan reduceras med 20,000
kronor, motsvarande den kostnadsminskning, vilken beräknats uppstå till följd
av att personal, som åtnjuter hyresbidrag eller inkvarteringsersättning, själv
ombesörjer sin inkvartering och förplägnad, men å andra sidan ökas med
ett belopp av 6,500 kronor, avsett för anskaffande av musikinstrument för
flottan och kustartilleriet. Det belopp, som härigenom uppstår (180,442: 32 —
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
65
20.000 + 6,500=) 166,942 kronor 32 öre eller, i avrundat tal, 167,000 kronor,
utgör anslagsbehovet för nästkommande budgetår, vilket belopp av Kungl.
Maj:t äskats.
Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 167,000 kronor.
78:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 91, sid. 169—171) att till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanlag
av 814,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
796.000 kronor.
För nästkommande budgetår har under anslaget ansetts böra beräknas dels
i enlighet med de kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för den nya
marinorganisationen, 510,000 kronor för flottan och 290,000 kronor för kustartilleriet,
dels ock utöver nämnda belopp 14,000 kronor till bestridande av
kostnaderna för tvätt m. m. för skeppsgossar eller sålunda tillhopa (510,000
+ 290,000 + 14,000 =) 814,000 kronor.
Departementschefen har i detta sammanhang anmält, att marinförvaltningen
i skrivelse den 29 januari 1936 gjort framställning örn utfärdande
av enhetliga bestämmelser för marinens vidkommande i fråga örn, bland
annat, bestridandet av kostnaderna för uppvärmning och belysning, förbrukning
av vatten samt städning och övrig renhållning i lokaler i kronans
hus, upplåtna till mässar eller samlingsrum för officerare och underofficerare
eller till marketenterier m. m. för manskap. De av marinförvaltningen härutinnan
föreslagna bestämmelserna äro i huvudsak av enahanda innebörd
som de för armén i motsvarande hänseenden sedan den 7 juli 1911 gällande
utom så till vida, att uppvärmning av kök och ekonomirum samt bostäder
för mässbetjäning, där fråga är örn byggnad med central värmeledning, samt
uppvärmning och belysning av lokaler, varest marketenterirörelse genom
entreprenör bedrives, avses skola lämnas kostnadsfritt.
I likhet med riksräkenskapsverket, som den 30 mars 1936 avgivit utlåtande
i anledning av marinförvaltningens förevarande framställning, har departementschefen
funnit sig icke hava något att i princip erinra mot marinförvaltningens
här omförmälda förslag, vilket för övrigt till stor del grundar
sig på rådande praxis. Den utgiftsökning å anslaget till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m., som ett biträdande av förslaget medför, har ej
heller ansetts bliva av den storleksordning, att anslaget av sådan anledning
behöver undergå förhöjning.
Bihang till riksdagens protokoll lim?- 6 sami. Nr 4. 554 S7 5
Utskottet.
66
Statsutskottets utlåtande. Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt Ilar utskottet icke funnit
anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
814,000 kronor.
79:o) Modernisering av vissa matinrättningar vid marinen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 92, sid. 171 och 172) hemställer utskottet,
att riksdagen må till modernisering av vissa matinrättningar
vid marinen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Övningar.
80:o) Flottans krigsberedskap och övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 93, sid. 172 och 173) att till flottans krigsberedskap och övningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,440,000
kronor.
I skrivelse den 10 september 1936, varav inhämtas, att chefen för marinstaben
beräknat anslagsbehovet under nästkommande budgetår till 4,570,000
kronor, har marinförvaltningen framhållit att, ehuru ämbetsverket icke hade
något att erinra mot de sålunda gjorda beräkningarna av medelsbehovet å
detta anslag, ämbetsverket likväl ansåge sig icke böra föreslå större medelsanvisning
än 4,440,000 kronor eller samma belopp, vartill medelsbehovet
uppskattats i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen. I
enlighet härmed har Kungl. Majit för nästa budgetår äskat ett belopp av
4,440,000 kronor för ändamålet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till flottans krigsberedskap och övningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
4,440,000 kronor.
81 :o) Kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Krigsövningar vid kustfästningarna.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 94 och 95, sid.
173), som stå i'' överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till kustartilleriets krigsberedskap och övningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 525,000 kronor;
b) till krigsövningar vid kustfästningarna för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
67
Sjukvård.
82:o) Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkten 96, sid. 173
och 174) att till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
195.000 kronor.
I kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen har medelsbehovet
under anslaget efter genomförd organisation uppskattats till 206,000
kronor.
Departementschefen har för nästkommande budgetår uppskattat anslaget
till 199,860 kronor, eller, i avrundat tal, 200,000 kronor, av vilket belopp
165.000 kronor beräknas åbelöpa flottan och 35,000 kronor kustartilleriet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Flytande materiel och byggnader.
F83:o) Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. Beträffande Kungl.
Majits förslag rörande detta anslag (punkt 97, sid. 174—177) ävensom herr
O. A. Nordborgs rn. fl. och herr H. Anderssom i Grimbo m. fl. likalydande
motioner I: 143 och lii 323, i vad dessa motioner avse förevarande anslag,
avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
84:o) Flottans ersättningsbyggnad. Beträffande Kungl. Majits förslag rörande
detta anslag (punkt 98, sid. 177—180) ävensom herr F. Domös m.fl. och herr
G. Bagges m. fl. likalydande motioner I: 86 och 11:215, i vad dessa motioner
avse förevarande anslag, avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
85:o) Motioner om materielanskaffning åt sjöförsvaret. I fråga om herr F.
Domös m.fl- och herr G. Bagges m.fl. likalydande motioner I: 86 och lii 215,
i vad dessa motioner avse materielanskaffning åt sjöförsvaret, samt herr
O. Jeppssons motion lii 207 avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
Utskottet.
anmäles.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
86:o) Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 99, sid. 180 oell 181) oell under erinran att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till befästningar, kustartilleriets kaserner
m. ni. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
335,000 kronor.
87:o) Kustartilleriets materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 100, sid. 181 och 182), som står i överensstämmelse med 1936 års
försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
88:o) Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101, sid. 182—184) att till anskaffning,
underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 36,100 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
40.000 kronor.
Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen skola de
årliga kostnaderna för här ifrågavarande ändamål utgöra, i avrundat tal,
57.000 kronor.
Departementschefen har för nästkommande budgetår uppskattat medelsbehovet
under anslaget till 36,100 kronor, varav 16,100 kronor beräknats för
flottan och 20,000 kronor för kustartilleriet.
Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets
motorfordon för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 36,100 kronor.
89:o) Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 184—187), som står i överensstämmelse
med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ersättningsbyggnad av kustartilleriets
båtmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservations
anslag
av 135,000 kronor.
69
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
90:o) Baracker i Vaxholms fästnings yttre linjo m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 187 och 188) hemställer utskottet,
att riksdagen må till baracker i Vaxholms fästnings yttre
linje m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
91:o) Nytt tändmedelshus för Stockholms örlogsvarv. Kajarbeten å Stockholms
örlogsvarv. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 104
och 105, sid. 188 och 189) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva,
a) att till uppförande av ett nytt tändmedelshus för Stockholms
örlogsvarv ett belopp av 70,000 kronor ma disponeras ur Stockholms
varvs byggnadsfond;
b) att till kajarbeten å Stockholms örlogsvarv ett belopp av
35,000 kronor må disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond.
92:o) Bombsäkert skyddsrum för viss torpedmateriel vid Karlskrona örlogsstation.
Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 189), hemställa,
att riksdagen må till anordnande av bombsäkert skyddsrum
för viss torpedmateriel vid Karlskrona örlogsstation för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
£93:o) Ny ångpanna i ångcentralen å Stumholmen i Karlskrona. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, sid. 189 och 190) hemställer utskottet,
att riksdagen må till ny ångpanna i ångcentralen ä Stumholmen
i Karlskrona för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
94:o) Skorstensanläggning vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, sid. 190 och 191) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till skorstensanläggning vid flottans skifferoljeverk
å Kinnekulle för budgetaret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
95:o) Motion örn anslag till införande av värmeledning i amiralitetskyrkan i
Karlskrona. Uti en inom andra kammaren av herr JJ. Holmgren väckt motion
(nr 77) har hemställts, att riksdagen ville besluta att för värmeledning i
amiralitetskyrkan i Karlskrona för budgetåret 1937/1938 bevilja ett reservationsanslag
av 26,000 kronor.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet, som avlagt besök i amiralitetskyrkan i Karlskrona, har därvid
kunnat konstatera, att uppvärmningsförhållandena inom kyrkan icke äro
ordnade på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets mening vore det
önskvärt, örn värmeledning kunde där anordnas. Då emellertid utredning
för närvarande pågår i fråga örn restaurering av kyrkan, synes det utskottet
lämpligast, att anordnandet av värmeledning kommer till utförande i samband
härmed och således båda arbetena verkställas samtidigt. Utskottet
har därför velat framhålla önskvärdheten av att frågan örn kyrkans restaurering
påskyndas, så att värmeledningen kan inom en nära framtid komma
till utförande.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen II: 77 ej må av riksdagen bifallas.
Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel m. m.
96:o) Motioner om anslag till luftskyddsmateriel för örlogsstationer och varv nuti.
I fråga örn herr F. Domös m. fl. och herr G. Dagges m. fl. likalydande motioner
I: 86 och II: 215, i vad dessa motioner avse förevarande ändamål, samt
herrar O. Jeppsson,? och A. Nilssons i Steneberg motion II: 208 avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
97:o) Motioner om anslag för utflyttning till havsbandet av bestyckningen i Älvsborgs
fästning. Beträffande herr F Domös m. fl. och herr G. Bagges m. fl.
likalydande motioner I: 86 och II: 215 samt herr O. A. Nordborgs m.fl. och
herr H. Anderssons i Grimbo m. fl. likalydande motioner I: 143 och II: 323,
i vad samtliga dessa motioner avse förevarande ändamål, avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
98:o) Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 191 och 192) och under erinran att
samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till skjut- och materielförsök samt inskjutning
av kanoner för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
99:o) Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 192) hemställer utskottet,
att riksdagen må till anskaffning av luftvärnsmateriel m. m.
för flottans fartyg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reserva
tionsanslag
av 90,000 kronor.
71
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
100:o) Minmateriel för marinen. Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag
(punkt lil, sid. 192 och 193) hemställer utkottet,
att riksdagen må till anskaffande av minmateriel för marinen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 156,000
kronor.
101 :o) Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m. Motmedel
mot undervattensbåtar. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkterna 112
och 113, sid. 193) och under erinran att samma anslagsbelopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000
kronor;
b) till anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
102:o) Försök med teknisk materiel. Brandrör. Modernisering av flottans artilleriammunition.
Nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser. På därom av Kungl.
Maj:t gjorda framställningar (punkterna 114—117, sid. 193 196) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till försök med teknisk materiel för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor;
b) till anskaffning av brandrör för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 24,000 kronor;
c) till modernisering av flottans artilleriammunition för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor;
d) till isättande av nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 29,000 kronor.
103:o) Radiomateriel för marinen. Minbanor för hjälpfartyg. Hydrofonmateriel.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 118—120, sid. 196) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till radiomateriel för marinen för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor;
b) till minkanor för hjälpfartyg för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor;
c) till anskaffande av hydrofonmateriel för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
72
Statsutskottets utlåtande Nr -i.
•r
104:o) Minsvepningsmateriel. Militärfyrlampor m. m. Chifferapparater. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 121—123, sid. 197) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till anskaffande av minsvepningsmateriel för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor;
b) till anskaffande av militärfyrlampor m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
c) till anskaffande av chifferapparater för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
105:o) Åtgärder för industriens krigsorganisation och marinförvaltningens krigsförberedelser.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124,
sid. 197 och 198) hemställer utskottet,
att riksdagen ma till åtgärder för industriens krigsorganisation
och marinförvaltningens krigsförberedelser för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.
Kustartillerimateriel.
106:o) Viss materiel för kustartilleriet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 125, sid. 199), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till viss materiel för kustartilleriet för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,422,000 kronor.
107:o) Kustartilleriförsvaret på Gotland. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 126, sid. 199 och 200), som står i överensstämmelse med 1936
års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till ordnande av kustartilleriförsvaret på
Gotland för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 212,000 kronor.
108:o) Luftvärnsmateriel för kustfästningarna. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 127, sid. 200), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till luftvärnsmateriel för kustfästningarna
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 400,000
kronor.
109:o) Särskild materielanskaffning för kustartilleriet. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 128, sid. 200 och 201), som står i överensstämmelse
med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må till särskild materielanskaffning för kust
artilleriet
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
73
Sjökarteverket.
110:o) Avlöning tili personal vid sjökarteverket. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 129, sid 201—204) att dels fastställa följande förändrade
personalförteckning för den civila personalen å ordinarie stat vid sjökarteverket:
-
Personalförteckning.
Lönegrad
Befattning
chef, arvode enligt 5 § civila avlöningsreglementet ...........
............ .
förste aktuarier......................................................................
............ B 26
aktuarie....................................................................................
........... B 22
kartograf ................................................................................
............ B 22
föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf) ..............
............. B 21
redogörare ................................................................................
............. B 18
ritare .........................................................................................
............. B 15
gravörer......................................................................................
............. B 15
ritbiträden ...........................................................................
............. B , 7
kanslibiträde ............................................................................
............. B 7
expeditionsvakt................................................................... •
............. B 5;
dels ock, med godkännande av ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1937 fogat förslag till stat för sjökarteverket, att
tillämpas under budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid sjökarteverket
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 248,900 kronor.
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr C. Lindley (nr 31) och den andra inom andra kammaren av herr C. Lindberg
i Stockholm (nr 73) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit hemställa, att redaktörsbefattningen vid tidskriften »Underrättelser
för sjöfarande» från och med nästkommande budgetår uppföres å
ordinarie stat med placering i 24:e lönegraden i avlöningsreglementet för
den civila statsförvaltningen, samt att för anställningen bör fordras förutom
språkkunskap och nautisk bildning jämväl god erfarenhet i handelssjöfart.
Ifråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,[får
utskottet hänvisa till motionen I: 31.
Departementschefens beräkning av förevarande anslag står i överensstämmelse
med 1936 års försvarsbeslut.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet örn ändrad löneställning
för redaktören för tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» vill utskottet
erinra därom, att motioner i samma syfte voro föremål för prövning senast
vid 1935 års riksdag, men då icke föranledde någon riksdagens åtgärd.
Med hänsyn härtill och då enligt 1936 års försvarsbeslut ifrågavarande befattning
skall uppehållas av pensionerad officer med arvode av 3,600 kronor
för år, finner sig utskottet böra avstyrka den av motionärerna gjorda framställningen.
Jämväl i övrigt avstyrkas motionerna.
Utskottet.
74
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majis förslag och
med avslag å motionerna I: 31 och II: 73,
a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen
å ordinarie stat vid sjökarteverket:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
1 chef, arvode enligt 5 § civila avlöningsreglementet ... —
3 förste aktuarier................................................................ B 26
1 aktuarie.............................................................................. B 22
1 kartograf .......................................................................... B 22
1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf)......... B 21
1 redogörare ........................................................................ B 18
9 ritare ................................................................................ B 15
5 gravörer............................................................................ B 15
2 ritbiträden ........................................................................ B 7
1 kanslibiträde .................................................................. B 7
1 expeditionsvakt.................................................................. B 5
b) med godkännande av det vid statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 4 januari 1937 fogade förslag till stat
för sjökarteverket, att tillämpas under budgetåret 1937/1938,
till avlöning till personal vid sjökarteverket för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 248,900 kronor.
lll:o) Omkostnader för sjömätningsväsendet. Omkostnader för kontroll- och
undersökningsväsendet. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande.» I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 130—132, sid. 204 och 205), som stå
i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till omkostnader för sjömätningsväsendet för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 327,000 kronor;
b) till omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000
kronor;
c) till redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser
för sjöfarande» för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 22,000 kronor.
112:o) Bidrag till internationella hydrografiska byrån. Förnyelse av sjökarte
verkets båtmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
133 och 134, sid. 205 och 206), som stå i överensstämmelse med 1936 års
försvarsbeslut, hemställer utskottet,
iStatsutskottets utlåtande JYr
75
att riksdagen må
a) till beredande av bidrag till internationella hydografiska
byrån för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
12,000 kronor;
b) till förnyelse av sjökarteverkets båtviateriel för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
113:o) Inventarier för sjökarteverkets lokaler. I överensstämmelse med
Kungl. Majis förslag (punkt 135, sid. 206) hemställer utskottet,
att riksdagen må till nyanskaffning av inventarier för sjökarteverkets
lokaler för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 4,600 kronor.
Diverse.
114:o) Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner
m. m. Extra utgifter. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare. På därom
av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 136—138, sid. 206—208)
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och
instruktioner m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 12,000 kronor;
b) till extra utgifter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 95,000 kronor;
c) till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 192,000 kronor.
115:o) Revidering av vissa sjökort. Flyttningskostnader m. m. för de sjökrigshistoriska
samlingarna. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot
Kungl. Majis förslag (punkterna 139 och 140, sid. 208 och 209), får hemställa,
att riksdagen må
a) till revidering av vissa sjökort för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor;
b) till flyttningskostnader m. rn. för de sjökrigshistoriska samlingarna
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,400 kronor.
116:o) Avveckling av skeppsgossekåren i Marstrand. Beträffande Kungl. Majis
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 141, sid. 209)
avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
117:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret. I fråga om Kungl.
Maj:ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 142, sid.
210) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
F. FLYGVAPNET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
H8:o) Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 143, sid. 211—217) att
dels medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1934 års förordning angående
personal i flygvapnets reserv för närvarande gälla i fråga örn rätt
för i reserven utnämnd personal eller för efterlevande anhöriga eller annan
rättsinnehavare att utbekomma kapitaliserat värde av reservbefälspension,
skola från och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl ifråga örn
sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare, vilka äro
underkastade bestämmelserna i sagda förordning;
dels godkänna de vid stadsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
4 januari 1937 fogade förslag till stater för officerare, underofficerare och
civilmilitär personal vid flygvapnet, flygstaben, flygförvaltningen samt flygflottiljerna
och flygkrigsskolan, att gälla för budgetåret 1937/1938 ;
dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938, i enlighet
med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad
beställningshavare av manskapet vid flygvapnet med en tjänstetid av minst
sex ar möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband;
dels ock till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,856,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
2,255,000 kronor.
Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat anslaget
på följande sätt:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater. Under denna rubrik
upptagas staterna för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid
flygvapnet, flygstaben, flygförvaltningen samt flygflottiljerna och flygkrigsskolan.
Staten för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet.
Ifrågavarande stat har i enlighet med 1936 års försvarsbeslut och med tilllämpning
av de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag uppskattats
till 1,634,649 kronor.
Staten för flygstaben. Nu gällande stat upptager dels avlöning till en
expeditionsvakt, dels ock arvoden till fyra pensionerade officerare och två
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
77
pensionerade underofficerare. Härjämte finnes å staten uppfört ett belopp
av 12,000 kronor till ortstillägg m. m. åt flygattachéer.
För nästkommande budgetår hara å staten härutöver beräknats dels arvode
åt ytterligare en pensionerad underofficer, dels 12,000 kronor till ytterligare
ortstillägg m. m. åt flygattachéer, dels ock medel till avlöning åt en
automobilförare åt chefen för flygvapnet i lönegraden Eo. 6, vilken befattningshavare
för närvarande finnes upptagen i förteckningen över vissa i stat icke
uppförda löner och arvoden vid flygvapnet. Vidare har för anställande av
viss icke-ordinarie personal upptagits ett belopp av 4,160 kronor, btatens
slutsumma beräknas till 53,369 kronor.
Staten för flygförvaltningen. Enligt 1936 års försvarsbeslut skall till flygförvaltningens
civilbyrå från och med nästkommande budgetår överflyttas
den kamerala revisionen av flygvapnets räkenskaper, vilken nu äger rum
inom riksräkenskapsverket. På grund härav hava å staten beräknats medel
för beredande av avlöning åt 1 revisionskommissarie i lönegraden B 26, 1
kassör och bokhållare i lönegraden B 21 samt 2 revisorer likaledes i lönegraden
B 21.
För att bringa staten i överensstämmelse med kostnadsberäkningarna för
den nya flygorganisationen har vidare å staten uppförts arvoden för ytterligare
2 pensionerade officerare och 1 pensionerad underofficer.
Slutligen hava under staten beräknats medel till arvoden ä 1,200 kronor
för 2 beställningshavare vid försökscentralen, som för närvarande finnas
upptagna i förteckningen över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden
vid flygvapnet. Statens slutsumma beräknas till 128,972 kronor.
Staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Den personal, som för nästkommande
budgetår ansetts böra upptagas å förevarande stater, framgår av
en i propositionen intagen tablå.
Departementschefen har framhållit, att till grund för beräkningen av
personalbehovet hava legat särskilda utskottets plan för personalens utökning
under övergångsperioden samt övriga kostnadsberäkningai föi den nya
flygvapenorganisationen. \ad beträffar antalet meniga har emellertid härvid
en avvikelse skett från utskottets plan, i det att antalet meniga i ovanberörda
tablå upptagits till 280 i stället för i planen beräknade 180. ^ En
inom flygstaben vidtagen utredning har nämligen givit vid handen, framhåller
departementschefen, att personalbehovet för de nytillkommande flottdjerna
och för de följande årens rekrytering av underofficerare och underbefäl kraver
en större manskapsstyrka under nästkommande budgetår än vad som av
särskilda utskottet förutsatts. Den avvikelse från utskottets plan, som ifrågavarande
ökning med 100 meniga innebär, är emellertid av tillfällig natur och
avser icke en utvidgning av den planerade organisationen utan endast ett
möjliggörande av densammas genomförande.
Beträffande köksföreståndarna, husmödrarna och portvakten, vilken ar avsedd
för Hässiö flygfält, äro desamma för närvarande upptagna i förteckningen
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden vid flygvapnet.
Med tillämpning av de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag
78
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
komma staterna för tlygförbanden att sluta å följande belopp: Västmanlands
flygflottilj 181,653 kronor, Roslagens flygflottilj 119,973 kronor, Östgöta flygflottilj
121,245 kronor, Jämtlands flygflottilj 128,019 kronor och flygkrigsskolan
172,383 kronor.
Vad beträffar staten för flygkrigsskolan har departementschefen i detta
sammanhang anmärkt, att densamma kan komma att undergå viss ändring
beroende på resultatet av den förut omtalade, ännu icke färdigställda utredningen
angående sjuksköterskepersonalens avlöningsförhållanden.
B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m. På skäl
som anförts i statsverkspropositionen (sid. 214) har departementschefen under
denna rubrik upptagit ett belopp av 6,325 kronor.
C. Felräkningspenningar. Under erinran att i kostnadsberäkningarna för
den nya flygvapenorganisationen medelsbehovet under denna anslagspost
efter genomförd organisation uppskattats till 4,400 kronor, har anslagstiteln
för nästa budgetår beräknats till 2,400 kronor.
0. Hyresbidrag åt visst underbefäl. E. Anställningspenningar. Ifrågavarande
båda anslagsrubriker, vilka i kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen
efter genomförd organisation beräknats till respektive 23,040
och 7,650 kronor, hava för nästa budgetår uppskattats till respektive 10,000
kronor och 7,500 kronor.
F. Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor. Under denna anslagspost,
som i kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen vid
genomförd organisation uppskattats till 50,000 kronor, hava med hänsyn till
flygskolans och kadettskolans tillkomst för nästkommande budgetår beräknats
40,(XX) kronor.
G. Ekiperingshjälp. Under denna anslagsrubrik hava i enlighet med kostnadsberäkningarna
för den nya flygvapenorganisationen upptagits 12,000
kronor.
H. Vissa arvoden m. m. För detta ändamål har under nästkommande
budgetår upptagits ett belopp av 4,520 kronor.
/. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. J. Rekryte
ringskostnader. K. Flygvapnets reservpersonal. Med hänsyn till den omfattning,
som flygvapenorganisationen under nästkommande budgetår förutsättes
komma att erhålla, hava ifrågavarande anslagsposter, som vid genomförd
organisation uppskattats till respektive 15,000, 20,000 och 129,900 kronor,
beräknats till 9,000 kronor för »Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m.», 12,000 kronor för »Rekryteringskostnader» och
113,000 kronor för »Flygvapnets reservpersonal».
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
79
Departementschefen har framhållit, att, på sätt förut i fråga örn arméns
reserver anförts, i fråga örn förtidsavgången personal i flygvapnets reserv,
böra införas samma bestämmelser angående rätt att utbekomma kapitaliserat
värde av reservbefälspension, som för närvarande gälla i fråga örn den
i reserven utnämnda personalen. Någon inverkan på storleken av anslagsposten
till flygvapnets reservpersonal för nästa budgetar kommer icke att
därav föranledas.
L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänstgöring vid
flygvapnet. Under denna anslagspost har beräknats ett belopp av 16,940
kronor.
M. Rese- och traktamentspenningar. N. Flyttningsersättning. 0. Semester åt vid
flygvapnet anställda arbetare. Anslagsbehovet under förevarande rubriker, som
vid genomförd nyorganisation beräknats till respektive 60,000, 55,000 och
62,500 kronor, har för nästkommande budgetår uppskattats till respektive
41,000, 30,000 och 32,000 kronor.
P. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal avsedda
befattningar. För nästkommande budgetår har under rubriken beräknats
samma belopp som för innevarande budgetår eller 700 kronor.
Q. Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens flygflottilj. Denna anslagspost
har beräknats till enahanda belopp som för innevarande budgetår eller
2,900 kronor.
I enlighet med vad ovan anförts har departementschefen låtit uppgöra
beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m. för budgetåret 1937/1938. Denna beräkning slutar a 2,880,548 kronor.
Från detta belopp hava avdragits 25,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning
för tjänstebostäder. Anslagssumman skulle följaktligen utgöra (2,880,548
— 25,000 =) 2,855,548 kronor eller, i avrundat tal, 2,856,000 kronor.
Vidkommande frågan rörande beredande av möjlighet för avskedat manskap
att kvarstå viss tid över stat har departementschefen åberopat vad
han härutinnan under lantförsvarets avlöningsanslag anfört.
[Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av flygvapnets avlöningsanslag, får
under åberopande av vad utskottet anfört under lantförsvarets avlöningsanslag,
hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1934 års förordning
angående personal i flygvapnets reserv för närvarande
gälla i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal eller för
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare att utbe
-
Ut skottet.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
TJtskottet.
komma kapitaliserat värde av reservbefälspension, skola från
och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl ifråga
örn sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare,
vilka äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning;
b)
under hänvisning till vad ovan anförts godkänna de vid
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1937
fogade förslag till stater för officerare, underofficerare och
civilmilitär personal vid flygvapnet, flygstaben, flygförvaltningen
samt flygflottiljerna och flygkrigsskolan, att gälla för
budgetåret 1937/1938;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1937/1938,
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,
bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid
flygvapnet med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att
kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband;
d) till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,856,000 kronor.
119:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144,
sid. 217 och 218), och under erinran att i kostnadsberäkningarna för den
nya flygorganisationen medelsbehovet under anslaget efter genomförd organisation
uppskattats till 20,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till resestipendier för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
De värnpliktigas avlöning m. m.
120:o) De värnpliktigas avlöning och färder m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 145, sid. 218 och 219) att till de värnpliktigas avlöning
och färder m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 241,000 kronor.
Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är upptaget med
160,000 kronor, har i enlighet med grunderna för 1936 års försvarsbeslut
för budgetåret 1937/1938 beräknats sålunda:
Titel I. De värnpliktigas avlöning.......................
Titel II. Understöd åt vissa värnpliktigas familj
Titel III. Färdkostnader ........................................
eller, i avrundat tal, 241,000 kronor.
............. kronor 187,200: —
er......... » 4,000: —
........... » 50,000: -
Summa kronor 241,200: —
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av anslaget
till de värnpliktigas avlöning och färder m. m., får hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
81
att riksdagen må till de värnpliktigas avlöning och färder
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
241,000 kronor.
Expenser m. m.
121:o) Skrivmaterialier och expenser m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 146, sid. 219) hemställer utskottet,
att riksdagen må till skrivmaterialier'' och expenser rn. m. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 85,500
kronor.
122:o) Tryckningskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 147, sid. 220) och under erinran att anslaget enligt 1936 års försvarsbeslut
beräknats till 17,000 kronor men ansetts för nästa budgetår kunna
på grund av förefintlig reservation begränsas till 5,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till tryckningskostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
123:o) Flygkartor. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
148, sid. 220), som innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anskaffning av flygkartor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.
124:o) Mathållning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 149, sid.
220—223) att till mathållning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 545,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
356,000 kronor.
Flygförvaltningen har hemställt örn beredande av portionsförstärkning åt
eleverna vid flygkrigsskolans kadettskola samt i flygvapnets underofficersskola
till ett belopp av 33 % av i normalportionen ingående proviantartiklars
värde, vilket förslag av departementschefen tillstyrkts.
Vidkommande härefter beräkningen av medelsbehovet under mathållningsanslaget
har, såsom under arméns motsvarande anslag framhållits, även under
nästkommande budgetår smör ansetts böra komma till användning i stället
för margarin vid försvarsväsendets matinrättningar. Till följd härav har
normalportionspriset uppskattats till 85 öre.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 4.
554 37 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 4,
Utskottet.
För »övriga kostnader» — med undantag av kostnaderna för kvinnlig
köks- oell servispersonal — Ilar i enlighet med flygförvaltningens förslag
beräknats ett belopp av 17 öre för man och tjänstgöringsdag. Medelsbehovet
under anslaget för nästkommande budgetår bör alltså, örn man bortser från
kostnaderna för den kvinnliga köks- och servispersonalen, beräknas på
grundval av ett dagskostnadsbelopp av (85 + 17 —) 1 krona 2 öre.
Beträffande kostnaderna för de kvinnliga köks- och servisbiträdena hava
— i likhet med vad förhållandet är vid armén — desamma ansetts böra
från och med nästkommande budgetår upptagas såsom en särskild anslagspost,
vilken beräknats till ett belopp av 24,225 kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga vid flygvapnet har beräknats
till 290,269 eller, i runt tal, 290,300. För flygvapnets fast anställda
manskap hava tjänstgöringsdagarna beräknats till 219,000. Sammanlagda antalet
tjänstgöringsdagar skulle alltså utgöra (290,300 + 219,000 =) 509,300.
I följd härav skulle medelsbehovet komma att uppgå till (509,300 X 1.0 2 =)
519,486 kronor.
Härtill har emellertid lagts ett belopp av 2,000 kronor för ökade kostnader
under sjökommendering.
Sammanlagda medelsbehovet under nästkommande budgetår skulle alltså
uppgå till (24,225 + 519,486 + 2,000 =) 545,711 kronor eller, i avrundat tal,
545,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:t förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 545,000 kronor.
125:o) Intendenturmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
150, sid. 223—225) att till intendenturmateriel för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 406,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har reservationsanslaget till intendenturmateriel
upptagits med 267,300 kronor.
Anslaget har beräknats å fyra titlar sålunda:
Titel I. Beklädnads- och munderingsutrustning............... kronor 177,430. —
» II. Speciell flygarbeklädnad...................................... » 35,000: —
» lil. Kasernutredning ................................................... » 32,260: —
» IY. Förplägnadsutredning .......................................... » 22,582: —
Summa kronor 267,272: —
eller, i avrundat tal, 267,300 kronor.
Anslagsposten till beklädnads- och munderingsutrustning har för nästa
budgetår beräknats efter samma grunder som för innevarande budgetår eller
55 öre för man och tjänstgöringsdag. I enlighet härmed kommer medelsbehovet
under denna titel att utgöra (509,300 X 0.65=) 280,115 kronor.
I fråga örn anslagstiteln speciell flygarbeklädnad har densamma ansetts
böra ökas med 15,000 kronor till 50,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr -/.
83
Vidkommande anslagstitlarna kasernutredning och förplägnadsutredning,
vilka under de gångna åren beräknats efter 10 respektive 7 öre per man
och tjänstgöringsdag, hava desamma för nästa budgetår ansetts böra beräknas
efter 9 öre per man och tjänstgöringsdag för kasernutredning samt efter 6
öre per man och tjänstgöringsdag för förplägnadsutredning. Till följd härav
skulle medelsbehovet under kasernutredning utgöra (509,300 X 0.0 9 =) 45,837
kronor samt under förplägnadsutredning (509,300 X 0.0 6 =) 30,558 kronor.
Medelsanvisningen under anslaget skulle alltså för nästa budgetår bliva,
i avrundat tal, 406,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av här ifrågavarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må till intendenturmateriel för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 406,000 kronor.
126:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, sid. 225) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
234,000 kronor.
127:o) Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 152, sid. 225 och 226) att till engångskostnader
för anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 748,000 kronor.
Såsom framgår av 1936 års riksdags särskilda utskotts utlåtande nr 1,
sid. 165, har utskottet i engångskostnader för viss intendentur-, flyg- och
vapenmateriel beräknat ett belopp av 15,185,000 kronor, att utgå under de
sex första övergångsåren.
Beträffande kostnadernas fördelning på olika materielslag borde det enligt
utskottets förmenande ankomma på Kungl. Majit att avgiva förslag därom i
samband med framställning örn medlens anvisande.
Enligt de grundläggande kostnadsberäkningarna för den nya flygorganisationen
äro av nämnda belopp 3,940,000 kronor avsedda för intendenturmateriel.
Härav har under förevarande anslag för budgetåret 1936/1937 anvisats ett
belopp av 200,000 kronor.
Av den sammanställning, som finnes införd i särskilda utskottets förenämnda
utlåtande, sid. 167, inhämtas, att till omförmälda engångskostnader
för viss intendentur-, flyg- och vapenmateriel för nästkommande budgetår
beräknats tillhopa 3,125,000 kronor.
I enlighet med flygförvaltningens förslag har departementschefen ansett
sistnämnda belopp böra fördelas sålunda:
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
intendentur materiel............................................................... kronor 748 000:__
vapenmateriel....................................................................... » 1,384,000: —
immateriel ......................................................... » 993.000: —
Summa kronor 3,125,000: —
I förevarande sammanhang hava medel äskats för anskaffning av intendenturmateriel
eller alltså 748,000 kronor.
Kungl. Majda förslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av
intendenturmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 748,000 kronor.
128:o) Flygvapnets övningar. Kungl, Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
153, sid. 226) att till flygvapnets övningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
2.250.000 kronor. Härtill kommer emellertid ett belopp av omkring 180,000
kronor, som väntas inflyta genom författningsenlig restitution av erlagda
tull- och skattemedel för bensin.
I kostnadsberäkningarna för den nya flygorganisationen har medelsbehovet
under anslaget efter genomförd organisation beräknats till 5,225,000 kronor.
Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet till
2.700.000 kronor. Härvid beräknas emellertid omkring 200,000 kronor komma
att inflyta genom restitution å erlagda tull- och skattemedel för bensin. I
anslutning härtill har flygförvaltningen hemställt, att anslaget måtte i riksstaten
upptagas med (2,700,000 — 200,000 =) 2,500,000 kronor, vilket belopp
av Kungl. Maj:t äskats.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av förevarande
anslag, får hemställa,
att riksdagen må till flygvapnets övningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
129:o) Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 154, sid. 226—228) att till motorfordon och motorbåtar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor.
För innevarande budgetår är anslaget, som enligt beslut av 1936 års riksdag
med ingången av sistnämnda budgetår erhållit sin nuvarande benämning,
i riksstaten uppfört med 291,000 kronor.
Enligt kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen har
värdet av erforderligt bestånd av motorfordon och motorbåtar såväl som de
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
85
årliga kostnaderna för anskaffning oell beståndets upprätthållande samt underhålls-
och driftskostnader efter genomförd organisation beräknats till 525,000
kronor.
Enligt grunderna för nämnda kostnadsberäkningar har medelsbehovet
under anslaget för nästkommande budgetår beräknats till 356,000 kronor.
Departementschefen har för nästa budgetår begärt ett anslag av 350,000
kronor, vilket belopp beräknats med hänsyn till att å anslaget ansetts kunna
disponeras reservationer å 20,000 kronor.
Utskottet, som lämnat Kungl. Maj:ts förslag utan erinran, får hemställa,
att riksdagen må till motorfordon och motorbåtar för budgetår^
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor.
Sjukvård.
130:o) Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 155, sid.
228 och 229) att till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 38,000 kronor.
I kostnadsberäkningarna för den nya dygvapenorganisationen har medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår beräknats till 41,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 38,000 kronor.
Vapen och ammunition.
131:o) Vapen och ammunition. Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag
(punkt 156, sid. 229), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till vapen och ammunition för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 272,000 kronor.
132:o) Engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 157, sid. 229) att till engångskostnader för anskaffning
av vapen materiel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,384,000 kronor.
Under hänvisning till vad som ovan anförts under punkt 127:o) har för
bär ifrågavarande ändamål äskats ett belopp av 1,384,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majis förslag, hemställer,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av
vapenmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,384,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Flygmateriel.
133:o) Anskaffning och förnyelse av flygmateriel. Kungl. Majit Ilar föreslagit
riksdagen (punkt 158, sid. 231) att till anskaffning och förnyelse av flygmateriel
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 9,800,000
kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
9,800,000 kronor.
I enlighet med flygförvaltningens förslag har departementschefen ansett att
jämväl för nästkommande budgetår böra under anslaget upptagas 9,800,000
kronor eller samma belopp, varmed anslaget enligt de grundläggande kostnadsberäkningarna
för den nya flygvapenorganisationen bör utgå under vart
och ett av de budgetår flygvapnets övergångsperiod beräknats omfatta.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till anskaffning och förnyelse av flygmateriel
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 9,800,000
kronor.
134:o) Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 159, sid. 231) att till underhåll av flygmateriel för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.
Under anslagsrubriken »Underhåll av flygmateriel m. m.» har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 2,960,000 kronor.
Enligt 1936 års försvarsbeslut har årskvoten för flygmaterielanslagen för
budgetåret 1937/1938 beräknats till sammanlagt 11,735,000 kronor. Då av
detta belopp 9,800,000 kronor avsetts för anskaffning och förnyelse av flygmateriel
och departementschefen under en kommande punkt hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen anvisa 35,000 kronor till flygindustriens
krigsorganisation, hava sålunda under förevarande anslag, som från och med
nästkommande budgetar ansetts böra benämnas »Underhåll av flygmateriel»,
beräknats [11,735,000 — (9,800,000 + 35,000) =] 1,900,000 kronor.
Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till underhåll av flygmateriel för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.
135:o) Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel. Kungl, Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 160, sid. 231) att till engångskostnader för anskaffning
av flygmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 993,000 kronor.
*Statsutskottets utlåtande Nr 4. 87
Under hänvisning till vad som anförts under punkt 127.o) Ilar för här
ifrågavarande ändamål äskats ett belopp av 993,000 kronoi.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 993,000 kronor.
136:o) Flygindustriens krigsorganisation. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 161, sid. 232), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till flygindustriens krigsorganisation för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Byggnader, flygfält m. m.
137:o) Byggnader, flygfält m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
162, sid. 232), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till byggnader, flygfält m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.
Diverse.
138:o) Extra utgifter. Utskottet, som ansett, att jämnande av huvudtitelns
slutsumma bör ske med anlitande av flygvapnets anslag till extra utgifter,
får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, sid. 232 och 233),
vilket står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut, hemställa,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor; dock att i anslaget
må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
139:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag rörande anslag för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet
(punkt 164, sid. 233) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
Utskottet.
anmäles.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
G. GEMENSAMMA ANSLAG.
Försvarsväsendets kemiska anstalt.
140:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t Ilar föreslagit
riksdagen (punkt 165, sid. 236 oell 237) att
dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
4 januari 1937 fogat förslag till stat för försvarsväsendets kemiska anstalt
att tillämpas under budgetåret 1937/1938;
dels^ ock till försvarsväsendets kemiska anstalt: avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skall en central kemisk anstalt inrättas för
försvarsväsendet. Anstalten skall kava till uppgift, bland annat, att handlägga
de frågor av teknisk oell vetenskaplig natur, som hänföra sig till de
militära och civila gasskyddsproblemen.
Enligt 1936 års försvarsbeslut har för försvarsväsendets kemiska anstalt
beräknats följande personal:
Militär personal:
.. ... . -Lönegrad.
1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode..............................0.51.0.4
1 kapten, arbetsofficer, arvode........................................................... q g
Civil personal:
1 professor...........................................................................
1 ingenjör, arvode...............................................................................
1 kemisk assistent, arvode ...............................................................
1 verkmästare ......................................................................
1 kanslibiträde................................................................................
1 expeditionsvakt ..........................................................................
B. 30
B. 27
B. 22
B. 14
B. 7
B. 5
Dessutom har för anstalten beräknats en pensionerad underofficer som
expeditionsunderofficer.
Till styresmannen och arbetsofficeren hava utöver lön beräknats särskilda
arvoden örn 2,400 kronor respektive 1,200 kronor.
Ehuru genom försvarsbeslutet icke blivit bestämt vid vilken tidpunkt
organiserandet av den nya kemiska anstalten borde ske, har departementschefen
i enlighet med ett av arméförvaltningen framlagt förslag föreslagit,
att dess upprättande igångsättes redan under nästkommande budgetår.
Departementschefen har dock ansett, att med genomförandet av anstaltens
fullständiga personalorganisation bör anstå, till dess nybyggnaden för anstalten
kan beräknas vara färdigställd. Då detta icke lärer kunna förväntas
vara fallet förrän med ingången av budgetåret 1938/1939, har departementschefen
ansett, att för nästkommande budgetår bör för anstalten beräknas
allenast den personal, som lämpligen bör handhava förberedandet av anstaltens
fullständiga organisation. I första hand har därvid styresman
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
89
nen ansetts böra komma i fråga. Vidare har departementschefen funnit
lämpligt, att befattningen som professor tillsättes redan under nästkommande
budgetår. En motsvarande befattning finnes i själva verket redan nu,
bekostad genom bidrag från de olika försvarsgrenarnas anslag till extra utgifter.
Slutligen har behov synts föreligga att anställa det för anstalten
beräknade kanslibiträdet redan från och med nästa budgetår.
Med anställandet av den för den kemiska anstalten i övrigt beräknade
personalen har ansetts böra anstå till dess anstaltens nybyggnad färdigställts
och i varje fall till budgetåret 1938/1939.
För avlöning åt de nämnda befattningshavarna har upptagits ett anslagsbelopp
av, i avrundat tal, 24,000 kronor. Något anslagsbelopp för det i försvarsbeslutet
beräknade särskilda arvodet till styresmannen har dock icke
ansetts böra beräknas för nästa budgetår. Därjämte har uppförts en anslagspost
till särskilda löneförmåner åt ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
beräknad till 1,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker den av departementschefen verkställda beräkningen
av förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1937 fogade förslaget till stat för försvarsväsendets
kemiska anstalt, att tillämpas under budgetåret
1937/1938;
b) till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
141:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Dyrtidstillägg. Beträffande Kungl.
Maj.ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 166, sid. 237
och 238) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmules.
142:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, sid. 238) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
Militärmeteorologisk informationstjänst.
143:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar. Kungl. Majit hade
föreslagit riksdagen (punkt 168, sid. 238—240) att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till militärmeteorologisk informationstjänst: avlöningar
för budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 42,900 kronor.
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
90
Sedermera har Kungl. Majit uti eu den 5 februari 1937 dagtecknad proposition
(nr 76), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för den militärmeteorologiska
informationstjänsten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare ....................................................................................... B 24
2 militärmeteorologer ............................................................................. B 18;
dels godkänna följande avlöningsstat för den militärmeteorologisk informationstjänsten,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938;
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 21,400: —
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m............ kronor 17,000: —
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.
......................................... » 1,000: — >, 18,000: —
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis............................................. » 3,000: —
Summa förslagsanslag kronor 42,400: —
dels ock till militärmeteorologisk informationstjänst: avlöningar förbudgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 42,400 kronor.
Efter att hava redogjort för styrelsens för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt framställning örn anslagsbehovet för den militärmeteorologiska
informationstjänsten för nästa budgetår och vederbörande myndigheters
däröver avgivna utlåtanden har departementschefen för egen del i
ärendet anfört följande:
»I och med den avsevärt utvidgade verksamhet, som bland annat genom
flygvapnets fortgående utveckling kommit att åvila den militära avdelningen
inom statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, lärer det vara väl motiverat,
att den personal därstädes, vilken redan förut under åtskilliga år befunnits
erforderlig, beredes en fastare och därmed förmånligare ställning än som hittills
tillkommit densamma, liksom ock att viss utökning av personalen äger
rum.
Yad till en början beträffar föreståndaren för avdelningen, vilken för närvarande
åtnjuter avlöning såsom extra ordinarie befattningshavare i 21 :a
lönegraden, har anstaltens styrelse i sitt senaste yttrande i ärendet föreslagit,
att ifrågavarande befattning skulle uppföras å ordinarie stat i lönegraden
B 26. På sätt allmänna civilförvaltningens lönenämnd anfört finner jag mig
emellertid för närvarande icke kunna tillstyrka, att föreståndarbefattningen
uppföres i högre lönegrad än B 24. Då befattningens behövlighet för framtiden
enligt min mening torde få anses till fullo ådagalagd, anser jag mig
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 91
böra föreslå, att densamma i anslutning till vad såväl styrelsen som anstalten
hemställt uppföres såsom ordinarie befattning.
Styrelsens framställning örn inrättande av två ordinarie befattningar för
militärmeteorologer i lönegraden B 18 anser jag mig ock böra biträda.
Beträffande den icke-ordinarie personalen ansluter jag mig till styrelsens
förslag, att medel böra beräknas för en militärmeteorolog i 18:e lönegraden
och fyra biträden i 12:e lönegraden. Med hänsyn till att ifrågavarande personal,
enligt vad av utredningen i ärendet framgår, avses för stadigvarande
tjänst å militäravdelningen, lärer densamma emellertid böra erhålla ställning
som extra ordinarie personal i stället för extra, såsom av styrelsen ifrågasatts.
För avlöning åt den av mig föreslagna ordinarie personalen å militäravdelningen
bör enligt de antagna grunderna för beräkning av avlöningsanslag
upptagas en anslagspost å tillhopa 21,372 kronor eller, i avrundat tal, 21,400
kronor.
Grundavlöningarna till den föreslagna icke-ordinarie personalen belöpasigtill
ett sammanlagt belopp av 17,796 kronor, vilken summa emellertid bör minskas
med dels tjänstepensionsavdrag, 492 kronor, och dels familjepensionsavdrag,
732 kronor, eller med tillhopa 1,224 kronor till 16,572 kronor. Berörda belopp
lärer vid beräkningen av anslagsposten för ifrågavarande ändamål böra
avrundas uppåt till 17,000 kronor. För avlöningsförhöjningar m. m. torde
böra beräknas ett belopp av 1,000 kronor.
Slutligen bör upptagas en anslagspost för särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, avsedd dels för provisoriska dyrortstillägg,
beräknade till ett sammanlagt belopp av 2,200 kronor, dels för den
kompensation för den icke-ordinarie personalens familjepensionsavdrag, som
må komma att beviljas, beräknad till 800 kronor. Anslagsposten i fråga bör
således upptagas till 3,000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle sålunda
uppgå till (21,400 + 17,000 + 1,000 + 3,000 —) 42,400 kronor.
En med beaktande av det anförda uppgjord personalförteckning för den
militärmeteorologiska informationstjänsten torde, liksom ett i anslutning till
anslagsberäkningen uppgjort förslag till avlöningsstat, böra underställas riksdagen
för godkännande.»
Kungl. Majlis förslag har icke föranlett någon erinran från utskottets utskottet
sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för den militärmeteorologiska
informationstjänsten:
Personalförteckning
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare....................................................................... B 24
2 militärmeteorologer........................................................... B 18;
b) godkänna följande avlöningsstat för deli militärmeteorologiska
informationstjänsten, att tillämpas tillsvidare från och
med budgetåret 1937/1938:
92
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
JJlskottet.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.....................................................
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m.m. kronor 17,000: —
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis......... » 1,000: —
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis........
Summa förslagsanslag kronor 42,400: —
c) till Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 42,400 kronor.
144:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Dyrtidstillägg. Kungl. Maj:t hade
föreslagit riksdagen (punkt 169, sid. 240) att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till militärmeteorologisk informationstjänst: dyrtidstillägg för
budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 4,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 5 februari 1937 dagtecknad proposition
(nr 76), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
till militärmeteorologisk informationstjänst: dyrtidstillägg för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor.
Beträffande detta ärende avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
145:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Omkostnader. Kungl. Maj:t hade
föreslagit riksdagen (punkt 170, sid. 240) att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till militärmeteorologisk informationstjänst: omkostnader för
budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 16,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 5 februari 1937 dagtecknad proposition
(nr 76), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
till militärmeteorologisk informationstjänst: omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till Militärmeteorologislc informationstjänst:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor.
kronor 21,400. —
» 18,000: —
» 3,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
93
Diverse.
146:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Majda förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 171, sid. 240
och 241) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
147:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 172, sid. 241), som står i överensstämmelse med 1936
års försvarsbeslut, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor.
148:o) Försvarsväsendets lönenämnd. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 173, sid. 241), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.
149:o) Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet. Utskottet,
som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174,
sid. 241 och 242), får, under erinran att detsamma står i överensstämmelse
med 1936 års försvarsbeslut, hemställa,
att riksdagen må till befrämjande av den andliga vården vid
försvarsväsendet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
150:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål
(punkt 175, sid. 242) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
151:o) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 242 och 243) får utskottet,
som senare kommer att yttra sig örn grunderna för det provisoriska
dyrortstilläggets utgående, hemställa,
att riksdagen må
a) till beredande av provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 400,000 kronor;
94
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
b) medgiva, ej mindre att å hyresbidragen till de beställningshavare
av manskapsgrad, till vilka lön utgår enligt i avlöningsreglem
entet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt
manskap vid försvarsväsendet intagna löneplaner och som
hava Stockholm såsom förläggningsort, må under budgetåret
1937/1938 utgå tillfällig förstärkning med ett efter 240 kronor
för år beräknat belopp, än även att härav föranledda kostnader
må bestridas från vederbörande under fjärde huvudtiteln uppförda
anslag till personalens avlöning.
152:o) Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna
fastigheter. Reglering av vissa kursförluster. Med tillstyrkande av Kungl. Majis
förslag (punkterna 177 och 178, sid. 243 och 244) och under erinran att för
ifrågavarande ändamål upptagits samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till kommun alu t skulder för försvarsväsendets till tjänstebostäder
upplåtna fastigheter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 83,000 kronor;
b) till reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
153:o) Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga. Kungl. Maji
har föreslagit riksdagen (punkt 179, sid. 244 och 245) att till underhållskostnader
för vissa samvetsömma värnpliktiga för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 345,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
270,000 kronor.
Med utgångspunkt från ett dagskostnadspris av 3 kronor och ett tjänstgöringsdagantal
av 115,000 har medelsbehovet under anslaget för nästkommande
budgetår beräknats till (3 X 115,000=) 345,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må till underhållskostnader för vissa samvetsömma
värnpliktiga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 345,000 kronor.
154:o) Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå. Kungl. Maji har föreslagit
riksdagen (punkt 180, sid. 245—250) att dels besluta, att tills vidare
från och med budgetåret 1937/1938 skall finnas ett för försvarsväsendet gemensamt
centralt organ, benämnt »Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå»,
med i huvudsak den organisation, som angivits i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1937, dels ock till försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
anslag av 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
95
I proposition, nr 203, till 1934 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen,
bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som i det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden angivits, under budgetåret
1934/1935 anordna en för hela försvarsväsendet gemensam central civilanställningsbyrå.
Därvid förutsattes, att kostnaderna för byråns verksamhet,
beräknade till 20,000 kronor om året, skulle kunna täckas genom anlitande
av medel, anvisade å de särskilda försvarsgrenarnas rekryteringsanslag med
16,000 kronor för lantförsvaret, 3,500 kronor för sjöförsvaret och 500 kronor
för flygvapnet.
I fråga om civilanställningsbyråns sammansättning föreslogs i propositionen,
att densamma skulle bestå av fem ledamöter, varav en tillika ordförande.
Av ledamöterna skulle endast ordföranden hava mera stadigvarande
tjänstgöring, under det att de övriga endast skulle fungera vid sammanträdena.
Vid byrån skulle vara med ständig tjänstgöring anställda en sekreterare
samt en annan tjänsteman som expeditionsbiträde och redogörare.
I sin skrivelse nr 4 (punkten 6) anmälde 1934 års riksdag, att nyssberörda
proposition bifallits. Riksdagen uttalade i samband härmed, bland annat,
att frågan, huruvida den enligt ifrågavarande förslag åsyftade organisationen
kunde anses vara den bästa möjliga, syntes riksdagen icke kunna då avgöras,
enär detta bleve beroende på de uppnådda resultaten av verksamheten. Det
gällde nämligen här att i mer än ett avseende försöka sig fram.
Kungl. Majit förordnade därefter genom beslut den 15 juni 1934, att ett
centralorgan för civilanställningsverksamheten vid försvarsväsendet m. m.,
benämnt »Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå», skulle försöksvis
anordnas för budgetåret 1934/1935. Samtidigt utfärdades instruktion för
byrån.
För vinnande av ytterligare erfarenhet rörande lämpligaste sättet för ordnandet
av civilanställningsarbetet vid försvarsväsendet har riksdagen sedermera,
efter framställningar av Kungl. Majit, medgivit, att byrån finge fortsätta
sin verksamhet under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937, och att de
för byrån erforderliga medlen finge på samma sätt tagas i anspråk.
Enligt den för byrån sedan budgetåret 1935/1936 gällande instruktionen
skall byrån hava till huvudsaklig uppgift att till främjande av verksamheten
för beredande av civil anställning åt uttjänt militärmanskap ägna handläggning
åt hithörande frågor av mera allmän natur. Byrån har därvid att utöva
ledande och rådgivande verksamhet jämväl i fråga om det arbete, som bedrives
av de lokala civilanställningskommissionerna. Byrån äger tillika till
behandling upptaga vissa allmänna spörsmål rörande försvarsväsendets manskapsrekrytering.
Byrån skall vidare enligt instruktionen bestå av fean ledamöter, av vilka
en är ordförande. Suppleanter utses till motsvarande antal som antalet
ledamöter. Ledamöterna järnte suppleanter förordnas av Kungl. Majit. Sekreterare
åt byrån utses av chefen för försvarsdepartementet. Övrig erforderlig
kanslipersonal antages av byrån.
96
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Då byrån icke sammanträder, företrädes densamma av ordföranden, vilken
därvid aligger att i enlighet med de riktlinjer, som må hava vid sammanträde
med byrån fastställts, självständigt handhava de byråns uppgifter,
vilka hänföra sig till förhandlingar med myndigheter och arbetsgivare samt
upplysningars införskaffande och lämnande eller i övrigt äro av mera löpande
natur. Sekreteraren är ordföranden behjälplig i dennes verksamhet och är
jämväl, enligt ordförandens bestämmande och under hans ledning, självständigt
verksam med ärendens förberedande, upplysningars införskaffande
och därmed jämförliga arbeten.
Enligt den för civilanställningsbyrån för närvarande gällande, av Kungl.
Majit den 30 juni 1936 fastställda staten disponeras det för byrån avsedda
medelsbeloppet, 20,000 kronor, på följande sätt:
Arvode till ordföranden........................................................... kronor 2,400:_
Sammanträdesarvoden ä 20 kronor för dag till byråns
övriga ledamöter ................................................................ » 960:_
Arvode till sekreteraren ....................................................... > 7,212: -_
Arvode till förste kontorist och redogörare ....................... » 2,988:_
Arvode till skrivbiträde ........................................................ » 1,836:_
Expenser, extra skrivhjälp, vikariatsersättningar, annonser,
trycksaker, resor m. m..................................................... » 4,604:_
Summa kronor 20,000: —
I Kungl. Majlis proposition nr 225 till 1936 års riksdag, angående
försvarsväsendets ordnande, berördes frågan örn den centrala civilanställningsbyrån.
Föredragande departementschefen anförde därutinnan, att organen
för civilanställningsverksamheten syntes även i fortsättningen tillsvidare
böra bedriva sin verksamhet efter samma linjer och i samma former
som hittills. Beträffande den centrala civilanställningsbyrån förutsatte departementschefen
emellertid, att Kungl. Majit skulle kunna vidtaga de smärre
organisatoriska förändringar, som kunde påkallas av omständigheterna. Det
syntes vidare lämpligt, att kostnaderna för byråns verksamhet uppfördes
under ett för samtliga försvarsgrenar gemensamt anslag, därvid för ändamålet
liksom hittills beräknades ett belopp av 20,000 kronor.
Vid riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen framfördes ingen erinran
emot vad i propositionen sålunda anförts. I särskilda utskottets kostnadsberäkningar
upptogs också ett anslag å 20,000 kronor för försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå.
I skrivelse den 23 november 1936 har försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå,
under åberopande av vad senast vid försvarsfrågans behandling
i fråga örn byrån förekommit, hemställt, bland annat, att för budgetåret
1937/1938 måtte för byrån äskas ett anslag av 20,000 kronor. Byrån
bär därvid tillika anfört, att erfarenheterna givit vid handen, att det med
hänsyn till arbetet inom byrån vore önskvärt, att denna erhölle sin slutliga
organisation snarast möjligt, icke minst med hänsyn till den hos byrån
anställda personalen, vilken så länge den endast förordnades i sina befattningar
för viss tid icke kunde grunda tjänste- eller familjepensionsrätt.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
97
Departementschefen har uttalat, att då den centrala civilanställningsbyråns
verksamhet pågått alltsedan den 1 juli 1934, tiden nu syntes vara inne att
upptaga till bedömande frågan om formerna för det fortsatta bedrivandet av
byråns verksamhet. Därvid lärer, framhåller departementschefen, till en början
kunna konstateras, att byråns insatser för befrämjande av det uttjänta militärmanskapets
civilanställning varit av stor betydelse och att resultatet av
verksamheten måste sägas hava motsvarat de förväntningar, som därutinnan
uppställdes vid byråns tillkomst. Byrån måste också sägas fylla en viktig
uppgift inom ett mången gång- rätt ömtåligt område. Efter den erfarenhet
av byråns verksamhet, som sålunda numera står till buds, har byrån synts
departementschefen böra givas en mera fast och permanent karaktär än den
för närvarande äger, även örn anledning icke förefinnes att låta själva arbetsuppgifterna
för densamma undergå någon principiell förändring.
I samband härmed borde frågan örn byråns inre organisation upptagas
till bedömande. I sådant avseende ansåge sig departementschefen till en
början böra föreslå, att — icke minst med hänsyn till den numera avsevärda
mängden löpande ärenden vid byrån — en befattning som föreståndare för
byrån inrättades. Denna befattning borde då ersätta den nuvarande sekreterarbefattningen.
Föreståndaren borde emellertid enligt departementschefens
mening äga en självständigare ställning än den som för närvarande tillkomme
sekreteraren gentemot byråns ledamöter. Dessa borde därför bilda en byråns
styrelse, inför vilken föreståndaren borde hava att i första hand svara för utövningen
av sin verksamhet. Därmed skulle också den särskilda befattning
med byråns löpande uppgifter, som enligt byråns nuvarande instruktion tillkomme
byråns ordförande, kunna upphöra. Härav följde, att ordförandearvodet,
för närvarande 2,400 kronor örn året, kunde nedsättas till 500 kronor
örn året. Till ordföranden skulle dessutom liksom till de övriga ledamöterna
utgå särskild ersättning med 20 kronor för varje sammanträde.
Liksom hittills skulle byrån lyda direkt under Kungl. Majit.
Vad beträffade anställningsformen för byråns personal, syntes departementschefen
de för stadigvarande tjänst avsedda befattningshavarna böra anställas
såsom extra ordinarie tjänstemän med avlöning enligt kungörelsen den 15 juni
1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen. Därvid skulle föreståndarbefattningen
hänföras till 24:e lönegraden i den i 7 § nämnda kungörelse
intagna löneplanen. För den händelse den nuvarande sekreteraren,
vilken åtnjöte arvode motsvarande 23:e löneklassen i nämnda löneplan,
komme att förordnas till föreståndare, borde han emellertid från början placeras
i nämnda löneklass av 24:e lönegraden. A klare borde anställas en
kontorist och ett kontorsbiträde, den förre placerad i 9:e och den senare i
4:e lönegraden av samma löneplan. Därest å kontoristbefattningen förordnades
den nuvarande förste kontoristen, vilken åtnjöte arvode motsvarande 8.e
löneklassen, skulle han från början placeras i nämnda löneklass av 9:e lönegraden
i löneplanen.
I anslutning till genomförandet av don nämnda anställningsformen för
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 0 sami. Nr 4. 561 57 7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
personalen borde civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
bliva tillämpliga å befattningshavarna i fråga.
Den nya organisationen av civilanställningsbyrån borde träda i tillämpning
från och med budgetåret 1937/1938.
De anslagsmedel, som skulle bliva erforderliga för byråns verksamhet
efter omorganisationen, förutsatte departementschefen icke komma att överstiga
det hittills beräknade beloppet, 20,000 kronor, vilket belopp borde såsom
ett särskilt anslag äskas av riksdagen för nästkommande budgetår. Stat
för anslaget borde i sinom tid fastställas av Kungl. Majit.
Utskottet har i fråga örn löneställningen för den kontorist, som skall anställas
vid civilanställningsbyrån och ersätta den nuvarande förste kontoristen
och redogöraren, uppmärksammat, att denne hänförts till 9:e lönegraden i
den i § 7 i kungörelsen den 15 juni 1935 med avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen
intagna löneplanen. Då emellertid kontorister regelmässigt såväl
vid kommunikationsverken som vid försvarsväsendet äro hänförda till 8:e lönegraden
och förste kontorister till 10:e lönegraden i vederbörlig löneplan, kan
det ifrågasättas, örn icke här ifrågavarande befattningshavare bör hänföras till
antingen 8:e eller 10:e lönegraden. Utskottet förutsätter, att frågan örn löneställningen
för berörde befattningshavare av Kungl. Majit tages under förnyat
övervägande. I varje fall torde böra tillses, att den nuvarande innehavaren
av motsvarande befattning icke kommer att få vidkännas någon
löneminskning.
Kungl. Majits förslag i övrigt har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att tills vidare från och med budgetåret 1937/
1938 skall finnas ett för försvarsväsendet gemensamt centralt
organ, benämnt »Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå»,
med i huvudsak den organisation, som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1937 och här
ovan angivits;
b) till försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.
155:o) Civilanställnings befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 181, sid. 250—252) att till civilanställnings befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor. I
I sitt utlåtande nr 1, vilket i förevarande avseende av riksdagen lämnades
utan erinran, framhöll särskilda utskottet vid 1936 års riksdag, att
det enligt utskottets mening såväl ur rekryteringssynpunkt som med hänsyn
till det avgående militärmanskapets intressen vore av synnerlig vikt, att
Statsutskottets utlåtande Nr 4-
99
civilanställningsfrågan erhölle en tillfredsställande lösning. Av stor betydelse
härvidlag syntes det vara att, bland annat, bereda de fast anställda av manskapet
möjlighet att inhämta sådana kunskaper, som kunde komma dem till
godo vid sökande av civila befattningar. Utskottet fann sig däiför böra tillstyrka,
att ett anslag av 40,000 kronor ställdes till Kungl. Majlis förfogande
för bestridande av kostnader, som bleve förenade med anordnandet av sär
-
skilda kurser i civilanställningssyfte.
Beträffande frågan örn anvisande av medel för främjande av civilanställning
för nästkommande budgetår har försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå
i skrivelse till Kungl. Majit den 23 november 1936 rörande anslagets
storlek anfört i huvudsak följande.
Enligt byråns uppfattning funnes anledning att för nästa budgetår beräkna
anslaget för här ifrågavarande ändamål till något lägre belopp än det
i försvarsbeslutet upptagna. Erfarenheter hade ännu icke vunnits rörande
det behov av utbildning i civilanställningssyfte, som kunde bliva en följd av
Kungl. Majits beslut den 11 september 1936 angående beredande av viss
företrädesrätt för militärmanskap vid tillsättande av civila och civilmilitära
befattningar i statens tjänst, och vad beträffade utbildning för tillgodoseendet
av behovet av arbetskraft på den allmänna arbetsmarknaden, så vore
det alltjämt förenat med mycket stora svårigheter att beräkna behovet av
ny arbetskraft på skilda arbetsområden. Det syntes sålunda icke vara uteslutet
att anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 för bär ifrågavarande
ändamål kunde komma att visa sig vara mindre än det i försvarsbeslutet
beräknade beloppet, 40,000 kronor. På grund av dessa omständigheter kunde
det sålunda vara lämpligt att för nästa budgetar beräkna ett mindre anslag
än det av årets riksdag i försvarsbeslutet angivna, men dock icke understigande
25,000 kronor.
Departementschefen har i ämnet för egen del anfört följande.
»I enlighet med försvarsbeslutet bör från och med nästkommande budgetår
för befrämjande av civilanställning anvisas ett för samtliga försvarsgrenar
gemensamt anslag. Såsom civilanställningsbyrån framhållit torde anslaget
för det kommande budgetåret, innan någon erfarenhet angående medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål vunnits, böra upptagas med något mindre
belopp än det av särskilda utskottet beräknade och lämpligen begransas till
25,000 kronor. , ... , ,.. , ,
Anslaget torde böra ställas till Kungl. Majits förfogande for den fördelning,
som Kungl. Majit kan finna pakallad.»
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till civilanställnings befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Stockholm den 9 mars 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Utskottet.
100
Statsutskottets utlåtande iVr 4.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Borell, Bergström, Gustafsson
i Benestad, Pauli, Holmström, Lindström, Rahmn, von Heland, Englund, Domö
och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson
i Skövde, Törnkvist, Strindlund, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson
i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Andersson i Södergård och Bergvall,
dock att vid behandlingen av
punkterna 28:o)—155:o) i stället för herr Jansson i Falun deltagit herr Persson
i Tidaholm,
punkterna 45:o)—155:o) i stället för herr Bergvall deltagit herr Danielsson
samt i stället för herr Ward herr Erlander samt
punkterna 45:o)—60:o) i stället för herr Strindlund deltagit herr de Geer i
Hanaskog.
Reservationer:
vid punkt 14:o) (avlöning till personal vid arméförvaltningen) av herr
Törnkvist, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen II: 311.
vid punkt 15:o) (.avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.)
av herrar Holmström, Lindström, Rahmn, Englund, Domö och Magnusson i
Skövde, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Genom fastställandet av 1936 års arméorganisation, vilken medfört en
betydande utökning av Karlsborgs luftvärnsregemente och förläggning av
Västgöta flygflottilj till platsen, kommer Karlsborgs garnison, vilken
även omfattar ett intendenturkompani, jämte landets största ammunitionsfabrik
och tygverkstäder, att bliva en av Sveriges större garnisonsorter. Vid
den omorganisation av armémusiken, som beslöts skola äga rum i samband
med 1936 års försvarsbesluts genomförande, ifrågasattes dock ingen ändring
av musikkåren vid Karlsborgs luftvärnsregemente utan ansågs densamma
böra bibehållas såsom en kår av typ III. Då Karlsborgs garnison vid jämförelse
med andra garnisoner bliver lika stor och i många fall större än andra
garnisoner, som tilldelats en musikkår av typ II, synes enligt utskottets
mening vid 1936 ars riksdags beslut i denna fråga tillbörlig hänsyn icke liava
tagits till det förhållandet att Karlsborgs garnison skall utökas i sådan utsträckning,
som kommer att ske.
En annan omständighet, som icke heller i detta sammanhang bör förbises,
är, att de säregna förhållandena i Karlsborg göra, att musiken därstädes måste
tillmätas en större betydelse än vid garnisoner, som äro förlagda till städer,
där tillfälle gives att höra annan musik och större möjligheter finnas till
kulturella förströelser.
Utskottet har på de nu anförda skälen funnit sig böra tillstyrka den i herr
Magnussons i Skövde lii. fl. motion (II: 140) gjorda framställningen, att
101
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
musikkåren vid Karlsborgs luftvärnsregemente utökas från typ III till
typ II.
'' Jämväl de i motionerna I: 49 och II: 131 anförda skälen rörande behovet av
förstärkning av militärmusiken i Göteborg synas utskottet giva vid handen, att
musikkåren vid Göta artilleriregemente bör få motsvarande ökning.
Ett genomförande av motionärernas förslag torde icke behö\ a medföra
ökning av anslagets slutsumma.
Vidkommande det i motionen II: 75 gjorda yrkandet örn utökning av musikkåren
vid Livregementet till häst har utskottet icke funnit tillräckliga skäl
föreligga för ett bifall till framställningen i fråga.
De allmänna grunder,---= utskottet---truppförbandens
m. fl. stater.
Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot beräkningen
av lantförsvarets avlöningsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med hänvisning till vad ovan anförts och med bifall till
motionen II: 140 samt motionerna I: 49 och II: 131 ävensom med
avslag å motionen II: 75 godkänna de vid statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 4 januari 1937 fogade förslag till stater för
generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren,
fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkaren, fältveterinärkåren,
arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna
samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna
m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan,
krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola, arméns
underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och
artilleriet — vidkommande staterna för Göta artilleriregemente
och för Karlsborgs luftvärnsregemente med iakttagande av den
utökning av musikpersonalen, som utskottet ovan föreslagit
officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet, officerare
och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna, ingenjörkårerna
och signalregementet, officerare och underofficerare vid trängen,
ti ängkårerna, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition,
tygdepartementets fabriker och anstalter, armémuseum samt
polispersonalen i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret
1937/1938, dock beträffande de å vissa stater uppförda ickeordinarie
befattningshavarna, och betjäningspersonalen endast i
fråga örn de för dessa personalgruppers avlönande erforderliga
medelsanvisningarna,
b) — i) = utskottet.»
vid punkt 49:o) (motioner örn åtgärder till klarläggande av formerna för
användande av luftvärnsmateriel, anskaffad på frivillighetens väg, samt örn
anslag till luftvärnsmateriel)
102
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1) av herrar Borell, Holmström, Rahmn, Domö, Magnusson i Skövde och
Persson i Falla, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Såsom i motionerna I: 85 och II: 214 framhållits innebar 1936 års försvarsbeslut
anskaffning av luftvärnsartilleri endast för Stockholm, fästningarna,
flygbaserna och fältarmén. För våra större städer, vår industri, våra kraftverk
och hamnar m. m. utom huvudstaden beräknade däremot 1936 års riksdag
intet. Med hänsyn till flygvapnets utveckling till det främsta anfallsmedlet
i ett kommande krig och de risker, för vilka våra industrier m. ni.
därigenom kunna komma att bliva utsatta, måste den knappa tillgången
av luftvärnsartilleri ingiva allvarlig oro. Dessa farhågor hava på skilda håll
tagit sig uttryck i åtgärder att på frivillighetens väg anskaffa luftvärnsmateriel
för försvar av hemorten. Det intresse, som sålunda gjort sig gällande, är enligt
utskottets mening en försvarstillgång, som i möjligaste mån bör av statsmakterna
tillvaratagas och främjas. Det är i sådant syfte erforderligt, att statliga
åtgärder vidtagas till klarläggande av formerna för användande av på
frivillighetens väg anskaffad luftvärnsmateriel. Det synes utskottet vidare
önskvärt att i samband härmed till prövning upptaga frågan om möjligheterna
för statens af färsdrivande verk att själva sörja för sitt luftvärnsskydd.
Med hänsyn till det intresse som sålunda på frivillighetens väg kommit
till uttryck för anskaffning av luftvärnsmateriel, synes det utskottet rimligt,
att även staten bidrager till denna del av försvarsberedskapen. Utskottet har
därför ansett sig böra giva sin anslutning till den i motionerna I: 85 och
II: 214 gjorda framställningen örn anvisande av ett belopp av 13 miljoner
kronor — att fördelas på de tre närmaste budgetåren — för anskaffning av
luftvärnsmateriel utöver den av 1936 års riksdag beslutade. För detta belopp
anskaffad materiel — 6 st. 7 cm luftvärnsbatterier med tillbehör samt ett
50-tal 40 mm automatkanonavdelningar — skulle enligt chefens för generalstaben
remissyttrande till 1930 års försvarskommission kunna bemannas utan
förändring av 1936 års försvarsordnings fredsorganisatoriska ram med reservbefäl
från de beslutade två luftvärnsregementena och landstormspersonal.
Vidkommande de i motionerna I: 143 och II: 323 samt i motionen II: 302
gjorda framställningarna, vilka avse anskaffning av permanenta luftvärnsbatterier
uteslutande för Göteborgs stad och hamn, kommer med hänsyn till
den ställning, utskottet ovan intagit till de förstberörda motionerna, i vad
de avse anvisande av medel för anskaffning av luftvärnsmateriel, syftet i
dessa senare motioner att bliva tillgodosett.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 85 och II: 214,
a) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn snara åtgärder
till klarläggande av formerna för användande av luftvärnsmateriel,
anskaffad på frivillighetens väg;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om prövning av
möjligheterna för statens affärsdrivande verk att själva sörja
för sitt luftvärnsskydd;
103
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
c) i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn framläggande
för innevarande års riksdag av de förslag beträffande nyssberörda
frågor, varom riksdagsbeslut befinnas erforderliga;
d) för anskaffning av luftvärnsmateriel, utöver den av 1936 års
riksdag beslutade anskaffningen, anvisa för budgetåret 1937/1938
ett reservationsanslag av 4,330,000 kronor, med rätt för Kungl.
Majit att omedelbart vidtaga åtgärder för anskaffning av dylik
materiel intill ett belopp av 13,000,000 kronor.
II. att motionerna 1:143 och lii 323 samt lii 302, förstnämnda
två motioner i den del, varom här är fråga, må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.»
2) av desamma, som beträffande motionerna 1:143 och lii 323 velat tillstyrka
nämnda motioner i den del, varom här är fråga.
vid punkt 61:o) (motioner angående bibehållande av skeppsgosseinstitutionen
m. m.)
1) av herrar Borell, Holmström, Rahmn, Englund, Domö, Magnusson i
Skövde, Törnkvist och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
»De skäl, som i förevarande motioner anförts för bibehållande av skeppsgosseinstitutionen
giva, enligt utskottets mening, vid handen, att denna institution
haft och alltjämt har en mycket stor betydelse för säkerställandet
av såväl den kvantitativa som den kvalitativa rekryteringen av manskap och
underofficerare vid flottans däcksavdelning. Sålunda ina framhållas, att av
däcksavdelningens underofficerare, i vad gäller Karlskrona station, för närvarande
ej mindre än omkring 80 procent utgöras av f. d. skeppsgossar. Hära1,
framgår alltså, att endast en ringa procent av det kontraktsanställda manskapet
genomgår underofficersutbildning. Med hänsyn härtill kan det komma
att visa sig nödvändigt att, därest karlskrivet manskap icke skulle vara att
påräkna för säkerställandet av underofficerskårens rekrytering, öka sjömanskårens
numerär i syfte att få det större urval, som kräves för att det vaije
år erforderliga antalet underofficersutbildade skall erhållas. Enbart denna
omständighet synes utskottet utgöra ett vägande skäl för skeppsgosseinstitutionens
bibehållande.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om försvarskommissionens förslag
rörande möjligheten för ett visst antal begåvade och i övrigt lämpade
skeppsgossar att erhålla utbildning till officerare på aktiv stat. Detta förslag
synes utskottet vara förtjänt av särskild uppmärksamhet och av att närmare
undersökas. Ett annat uppslag, som enligt utskottets mening även
borde göras till föremål för närmare prövning, vore en omläggning av utbildningen
vid skeppsgosseinstitutionen, så att densamma kommer att motsvara
den vid en yrkesbestämd högre folkskola med syfte att dana eleverna till goda
sjömän, vilka efter utbildningens avslutande skulle kunna tagas i anspråk
såväl för örlogsflotta^ som handelsflottans rekrytering.
Försvarskommissionen underströk de obestridliga fördelar, som skepps
-
104
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
gosseinstitutionen innebar såväl ur tjenste- som ekonomiska synpunkter och
uttalade sin bestämda uppfattning, att nämnda institution alltjämt borde bibehållas
inom marinorganisationen.
Från de ansvariga militära myndigheternas sida har enhälligt hävdats den
bestämda meningen, att skeppsgosseinstitutionen är av allra största värde
för att tillförsäkra våra örlogsfartygs besättningar en nödvändig kärna av väl
utbildad och sjövan personal. En indragning av skeppsgossekåren skulle,
framhålles det, medföra menliga följder för kustflottans stridsberedskap.
Härjämte bör beaktas, att det vid 1936 års riksdag framlagda förslaget
örn skeppsgosseinstitutionens upphörande icke baserade sig på något som
helst uttalande från de ansvariga marina myndigheterna.
Vid nu angivna förhållanden synas utskottet synnerligen starka skäl tala
för ett anstånd tills vidare nied indragningen av skeppsgosseinstitutionen
föi att utredning ma kunna verkställas rörande behovet av en skejjpsgosseinstitution
och därmed sammanhängande frågor.
I avvaktan på resultatet av den av utskottet sålunda förordade utredningen
bör avveckling av den till Karlskrona förlagda skeppsgossekåren icke påbonäs,
enär detta skulle medföra ett sönderbrytande av organisationen och
i flera avseenden åstadkomma svårigheter, i det fall utredningen skulle
komma att giva till resultat, att skeppsgosseinstitutionen bör bibehållas i
en eller annan form. Däremot synes i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet (sid. 209) framlagt förslag skeppsgossekåren i Marstrand
böra avvecklas, enär såväl försvarskommissionen som också de militära
myndigheterna ansett ett sammanförande av skeppsgossar till en förläggning
erbjuda vissa fördelar. Utskottet kan således icke ansluta sig till
motionen II: 324, i vad den gäller frågan om anstånd med avveckling av
skeppsgossekåren i Marstrand.
Vad beträffar rekryteringen av skeppsgossar hösten 1937 vid kåren i Karlskrona
förutsätter utskottet, att denna skall äga rum i den omfattning, som i
motionerna nr II: 12, I: 88 och II: 212 angles. Härav betingad ökning av
''issa anslag har av utskottet upptagits under vederbörliga punkter, därvid utskottet
beräknat löneförmånerna m. m. till skeppsgossar enligt samma grunder
som under innevarande budgetår.
Utskottet hemställer således,
att liksdagen må, i enlighet med herr F. Domös m. fl. och
herr G. Bagges m. fl. motioner I: 88 och II: 212 samt i anledning
av herr A. Törnkvists i Karlskrona m. fl. motion II: 12 och herr
E. Lithanders m. fl. motion II: 324,
a) besluta att med indragning av skeppsgossekåren tills vidare
må anstå;
b) i skrivelse hos Kungl. Maj:t hemställa örn utredning snarast
möjligt rörande behovet av en skeppsgossekår, varvid särskilt
bör beaktas vad försvarskommissionen härutinnan föreslagit.
»
2) av herr Bergström.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
105
vid punkt 63:o) (avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.).
Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och
förslag här bort hava följande lydelse:
»Då utskottet under punkten 61 :o) ovan föreslagit, att skeppsgossekåren i
Karlskrona hösten 1937 skall nyrekryteras med omkring 80 gossar, torde
staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår
nr. fl., i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, böra för beredande under
9 månader av dagavlöning till 80 skeppsgossar ä 15 öre i första årskursen
samt för ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar ökas med, i avrundat tal,
3,350 kronor. Vidare bör av samma anledning staten för skeppsgosseskolan
ökas med 4,150 kronor för beredande av ersättning åt lärare vid skeppsgosseskolans
första årskurs.
Någon ökning av avlöningsanslagets slutsumma torde på grund härav icke
behöva vidtagas.
Vidkommande frågan om tillfällig löneförbättring för löjtnanter samt
underofficerare av 2. och 3. graden på aktiv stat och övergångsstat samt till
flaggkorpraler ävensom ovanberörda motioner örn i samband med vissa i motionerna
angivna organisationsåtgärder stående ökning av flottans personalstater
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande. Härav möjligen
påkallade ändringar torde ej behöva för budgetåret 1937/1938 upptagas i
vederbörliga stater.
Beträffande den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen i övrigt
och de av departementschefen i samband därmed avgivna förslagen har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet, som i övrigt hänvisar till vad som under motsvarande anslag för
lantförsvaret blivit anfört, hemställer,
att riksdagen må .
a) med hänvisning till vad som ovan anförts godkänna de vid
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1937
fogade förslag till stater för chefen för marinen och vid marinstaben
anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår m. fl., kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och
marinens poliskår, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens
underofficersskolor m. m. och sjörullföringsbefälhavare med biträden,
att gälla under budgetåret 1937/1938, dock vad beträffar
skeppsgossekåren med de ändringar, som utskottet ovan föreslagit,
b) godkänna do i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad
»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» i kolumnen
»A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning
från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.» upptagna
arvoden,
106
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1937/1938,
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,
bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid
marinen med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå
viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband),
d) medgiva, att, i enlighet med av Kungl Majit meddelade
närmare bestämmelser, under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär
fänrik (underlöjtnant) vid marinen utgå särskild kontant
ersättning för dag med belopp, motsvarande sammanlagda
värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner
av penningbidrag, portion och ersättning för begagnande av
egna persedlar,
e) medgiva, att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid
flottan och kustartilleriet av underofficerare å reservstat och i
reserven må — i den mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser
inom vederbörlig underofficerskår — bestridas av genom
vakanserna inbesparade medel,
f) till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 11,700,000
kronor.»
vid punkt 65:o) (rekryteringskostnader).
Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och
förslag här bort hava följande lydelse:
»Enär utskottet ovan föreslagit, att skeppsgossekåren hösten 1937 skall nyrekryteras
med omkring 80 gossar, torde för täckande av de härmed förenade
kostnaderna böra beräknas ett belopp av 2,400 kronor. Det av Kungl. Majit
äskade beloppet bör alltså ökas härmed elley till 122,400 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 122,400 kronor.»
vid punkt 75:o) (förplägnad).
Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och
förslag här bort hava följande lydelse:
»Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört rörande bibehållande tills
vidare av skeppsgosseinstitutionen torde antalet tjänstgöringsdagar, i förhållande
till Kungl. Majits förslag, böra ökas med 17,000 tjänstgöringsdagar
i land och 4,900 tjänstgöringsdagar ombord, vilket medför en ökning av
anslagssumman med, i avrundat tal, 26,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förplägnad för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 2,878,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
107
vid punkt 76:o) (beklädnad).
Samma reservanter som de vid punkt Clio) 1) antecknade hava — på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande oell
förslag här bort hava följande lydelse:
»Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört rörande bibehållande tills
vidare av skeppsgosseinstitutionen torde antalet tjänstgöringsdagar, i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag, böra ökas med 21,900, vilket medför en
ökning av anslagssumman med, i avrundat tal, 12,100 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beklädnad för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 1,297,800 kronor.»
vid punkt 77:o) (kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m.).
Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och
förslag här bort hava följande lydelse:
»Med hänsyn till utskottets förslag ovan örn skeppsgosseinstitutionens bibehållande
tills vidare torde anslaget, i förhållande till Kungl. Maj:ts beräkningar,
böra ökas med 2,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 169,000 kronor.»
vid punkt 78:o) (bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.).
Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava -— på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och
förslag här bort hava följande lydelse:
»Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet icke funnit
anledning till annan erinran, än att anslaget bör, med hänsyn till den ställning
utskottet ovan intagit till skeppsgosseinstitutionens bibehållande, ökas,
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, med, i avrundat tal, 1,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
815,500 kronor.»
vid punkt 83:o) (sjukvård).
Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund
av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och
förslag här bort hava följande lydelse:
»Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet icke funnit
anledning till annan erinran, än att anslaget bör, med hänsyn till den ställning
utskottet ovan intagit till skeppsgosseinstitutionens bibehållande, ökas,
i förhållande till Kungl. Majis förslag, med, i avrundat tal, 1,600 kronor.
108
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 201,600 kronor.»
vid punkt 110:o) (avlöning till personal vid sjökarteverket) av herrar Lindström
och Eriksson i Stockholm, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet örn ändrad löneställning
för redaktören för tidskriften ''Underrättelser för sjöfarande’ vill utskottet
erinra därom, att i motioner vid 1935 års riksdag hemställdes, att den civila
personalen vid ''Underrättelser för sjöfarande’ sattes, redaktören på ordinarie
och övrig personal på extra ordinarie stat. I över motionerna avgivet utlåtande
framhöll statsutskottet, att utskottet, som i stort sett vore ense med
motionärerna därutinnan, att den dåvarande anställningsformen för tidskriftens
redaktionspersonal knappast kunde vara fullt tillfredsställande, ansåge
sig, under hänvisning till att sjökarteverkets omorganisation stöde på
dagordningen, icke böra föreslå, att beslut i den motionsvis framförda frågan
för det dåvarande fattades av riksdagen. Emellertid ville utskottet uttala
sin bestämda förväntan, att spörsmålet örn den lämpligaste anordningen beträffande
nämnda personals tjänsteställning bleve av vederbörande myndigheter
underkastat saklig prövning och slutligt löst i samband med det vilande
omorganisationsförslaget. Utskottets utlåtande blev av riksdagen godkänt.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet till fjärde huvudtiteln (1936 års
riksdag) uttalade departementschefen i fråga örn den för redaktören avsedda
befattningen, att densamma — med hänsyn till att ett uppförande av befattningen
å ordinarie stat kunde innebära ett föregripande av sjökarteverkets
framtida organisation samt med beaktande tillika av att sjökar te verkschef en
icke ansett skäl föreligga till förändring av redaktörens anställningsform
— alltjämt borde bibehållas såsom arvodesbefattning. Beträffande den övriga
personalen syntes departementchefen densamma böra beredas anställning såsom
extra ordinarie befattningshavare, varvid assistenten placerades i 21 :a
lönegraden.
Frågan örn redaktörsbefattningens överförande till ordinarie stat synes
dock icke sedermera hava upptagits till prövning av kartverkschefen i samband
med omorganisationen, vilket framgår av 1936 års statsverksproposition
(nr 225) angående försvarsväsendets ordnande samt innevarande års
statsverksproposition.
Då såsom ovan framgår assistenten vid tidskriften numera beretts anställning
såsom extra ordinarie befattningshavare, anser utskottet det fullt
motiverat, att redaktörsbefattningen icke längre hänföres till arvodestjänst.
Att märka är nämligen, att så länge redaktörsbefattningen är en arvodesbefattning
och assistentbefattningen en extra ordinarie befattning, torde vid
redaktörsombyte redaktionsarbetets kontinuitet icke kunna tillfredsställande
tryggas enligt godtagna befordringsprinciper, enär assistenten ej kan ifråga
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
109
komma till redaktörsbefattningen utan att få såväl anställnings- som lönevillkor
betydligt försämrade.
Under hänvisning till vad vid denna frågas behandling tidigare anförts
och på av motionärerna utvecklade skäl finner sig utskottet böra tillstyrka,
att berörda redaktörsbefattning uppföres på ordinarie stat.
Beträffande lönegradsplaceringen vill utskottet erinra därom, att nuvarande
kart verkschef en ansett, att, därest ifrågavarande befattning uppfördes
på ordinarie stat, densamma borde placeras i lönegraden B 26. Vid
prövning av denna fråga har utskottet ansett sig böra stanna vid lönegraden
B 24 eller alltså samma lönegrad, till vilken redaktören för Kommerskollegie
Meddelanden och kommerskollegie sjötekniska konsulent hänförts.
Därest det framdeles skulle befinnas lämpligt att — såsom nu är fallet —
uppehålla redaktörsbefattningen med en pensionerad sjöofficer, torde emellertid
till denne böra utgå allenast arvode av 3,600 kronor. Vid vikariat å
redaktörsbefattningen synes dock den i personalförteckningen upptagna lönegradsplaceringen
böra tjäna såsom utgångspunkt.
Någon ändring i den föreslagna staten för sjökarteverket torde icke för
budgetåret 1937/1938 vara behövlig.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 31 och II: 73,
a) fastställa följande personalförteckning för den civila pernalen
å ordinarie stat vid sjökarteverket:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
1 chef, arvode enligt 5 § civila avlöningsreglementet ...... —
3 förste aktuarier ...................................................... B 26
1 redaktör för tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» B 24
1 aktuarie ............................................................... B 22
1 kartograf ............................................................ B 22
1 föreståndare för militär detalj en (militärkartograf) ...... B 21
1 redogörare ............................................................ B 18
9 ritare .................................................................. B 15
5 gravörer ............................................................... B 15
2 ritbiträden ............................................................ B 7
1 kanslibiträde ......................................................... B 7
1 expeditionsvakt ................................................... B 5;
Amil: Sä länge befattningen såsom redaktör för tidskriften »Under
-
rättelser för sjöfarande» uppehålla av en pensionerad sjöofficer, skall befattningen
i fråga icke tillsättas med ordinarie innehavare, utan i stället
utgå arvode med ett belopp av 3,600 kronor;
b) under iakttagande av i punkt a) upptagen ändring i personalförteckningen
och med godkännande i övrigt av det vid
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1937 fogade förslag till stat för sjökarteverket, att tillämpas
under budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid sjökarteverket
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
248,900 kronor.»
vid punkt 154:o) (försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå) av herr
Törnkvist, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Det synes utskottet tveksamt, huruvida den av Kungl. Maj:t för civilanställningsbyrån
föreslagna organisationen är den mest lämpliga. Med
hänsyn till betydelsen av civilanställningsarbetet, vilket intimt sammanhänger
med försvarsorganisationen, i vad den avser fast anställt manskap, synes
det utskottet böra övervägas, örn icke civilanställningsbyrån åliggande uppgifter
böra omhänderhavas av försvarsdepartementet, vilket synes utskottet
möjligt, örn försvarsdepartementets stat ökas med en för handläggning av
hithörande ärenden avsedd tjänsteman med erforderligt biträde. Härigenom
kunna möjligen kostnaderna för den ifrågavarande verksamheten också något
nedbringas i förhållande till det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet. Utskottet
vill sålunda förorda, att jämväl detta förslag tages under övervägande,
då det gäller det framtida ordnandet av civilanställningsarbetet vid försvarsväsendet.
I avvaktan på att detta förslag blir föremål för Kungl. Maj:ts prövning,
synes det utskottet, att den nuvarande organisationen ifråga örn civilanställningsbyrån
bör bibehållas, dock med befogenhet för Kungl. Majit att vidtaga
de mindre organisatoriska förändringar, som med hänsyn till vunnen
erfarenhet kunna anses påkallade.
Beträffande beräknandet av kostnaderna för civilanställningsbyråns verksamhet
under budgetåret 1937/1938 har utskottet icke funnit anledning till
erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå
må jämväl under nästa budgetår vara försöksvis inrättad
med i huvudsak nuvarande organisation;
b) till försvarsväsendets centrala civilamtällningsbyrå för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.»
Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:4 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret 1937/1938 under riksstatens fjärde huvudtit s. 1 i texten