Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937! 1938 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

1937-03-09 · 110 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 104 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:4, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937! 1938 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1937 kl. 6 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937! 1938

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,

innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

(l:a avd.)

A. FÖRSVARSDEPARTEMENTET.

l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. Uti propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1937/1938 kar Kungl. Maj:t,

under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1937 (punkt 1, sid. 6 8)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna i nämnda statsrådsprotokoll upptagna avlöningsstat för

försvarsdepartementet, att tillämpas tillsvidare från ock med budgetåret

1937/1938;

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 309,800 kronor.

I förhållande till 1936 års försvarsbeslut innebär departementschefens beräkning

av förevarande anslag i huvudsak icke någon annan ändring än vad

som betingas med hänsyn till familjepensionsavdragen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ........... kronor 24,000: —

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .......................................... * 188,400:

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 4. 534 37 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3- Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ......................................... kronor 9,700: —

Anni. Så länge den å övergångsstat uppförde

förste expeditionsvakten uppehåller tjänst

som expeditionsvakt å lantförsvarets kommandoexpedition,

utgår till denne från anslagsposten

under punkt 2 ett mot avlöning

till en expeditionsvakt i lönegraden B 5

svarande belopp.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kr. 24,200: —

b. Avlöningsförköjningar

m. in., förslagsvis...... » 5,360: — s 29 560 -

5. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t........................... » 49,440:

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis » 8,700: —

Summa förslagsanslag kronor 309,800: —

b) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 309,800 kronor.

2:o) Försvarsdepartementet: Dyrtidstillägg. I fråga örn Kungl. Maj:ts förslag

rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 2, sid. 8) avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

3:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majda

förslag (punkt 3, sid. 8 och 9) och under erinran att samma anslagsbelopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 73,000

kronor.

B. FÖRSVARSSTABEN.

4:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, sid. 10—12) att

dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

4 januari 1937 fogat förslag till stat för försvarsstaben, att gälla under budgetåret

1937/1938;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 208,200 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3

Bortsett från vissa smärre ändringar av formell natur skiljer sig departementschefens

beräkning av förevarande anslag från försvarsbeslutet allenast

däri, att i avlöningsstaten upptagits en anslagspost till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1937 fogade förslaget till stat för försvarsstaben,

att gälla under budgetåret 1937/1938;

b) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 208,200 kronor.

5:o) Försvarsstaben: Dyrtidstillägg. Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag

rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 5, sid. 12) avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

6:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 6, sid. 12 och 13) att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 93,300 kronor.

I försvarsbeslutet har anslaget till försvarsstabens omkostnader beräknats

till 108,280 kronor, uppdelade med en post å 40,000 kronor till

reseersättningar och tjänstgöringstraktamenten, en post å 55,000 kronor till

expenser, mobiliseringsplaner m. m. samt en post å 13,280 kronor till bränsle,

lyse, tvätt, inventarier m. m.

Av posten till expenser m. m. bör enligt departementschefens förslag ett

belopp av 15,000 kronor för vissa arbeten å mobiliseringsverket utbrytas till

ett särskilt reservationsanslag.

Omkostnadsanslaget till försvarsstaben skulle sålunda — med frånräknande

av nyssnämnda belopp — upptagas till 93,280 kronor.

Departementschefen har meddelat, att t. f. chefen för försvarsstaben hemställt,

att medel måtte anvisas för nästkommande budgetår till inköp, underhåll

och drift av två personautomobiler för försvarsstabens räkning och beräknat

det för ändamålet erforderliga medelsbehovet till 16,000 kronor. I

de till grund för härordningsbeslutet liggande kostnadsberäkningarna ingå

emellertid icke kostnader för automobiler åt försvarsstaben. Det har synts

departementschefen därför lämpligt, att, i avvaktan på närmare erfarenhet

örn behovet, till en början allenast en personautomobil anskaffas, dragande

i inköpskostnad 8,000 kronor och i underhåll och drift 3,000 kronor för år.

De för bestridande av dessa kostnader erforderliga medlen hava ansetts böra

inräknas i förevarande anslag.

Utskottet•

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag att i avvaktan på

närmare erfarenhet örn behovet av personautomobiler för försvarsstabens

räkning medel för nästa budgetår böra anvisas för inköp och underhåll av

allenast en personautomobil.

Då departementschefens beräkning av förevarande anslag i övrigt icke

föranlett någon erinran från utskottets sida, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 93,300 kronor.

7:o) Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

8:o) Försvarsstaben: Anskaffning av möbler m. m. Utskottet, som icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 13 och 14),

hemställer,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning av möbler

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 65,000 kronor.

C. RIKSKOMMISSIONEN FÖR EKONOMISK

FÖRSVARSBEREDSKAP.

9:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9, sid. 16 och 17) att

dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

4 januari 1937 fogat förslag till stat för rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap, att gälla under budgetåret 1937/1938,

dels ock till rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,000 kronor.

Enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades för rikskommissionen följande

tjänstemän på ordinarie stat, nämligen:

Lönegrad:

1 kanslichef ............................................................................................ A 2

1 avdelningschef å industriavdelningen .............................................. A 1

1 sekreterare............................................................................................. B 26

1 aktuarie.................................................................................................. B 21

1 kanslibiträde........................................................................................ B 7

1 kontorsbiträde .................................................................................... B 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. ö

Medelsbehovet under förevarande anslag har för nästkommande budgetar

i överensstämmelse med försvarsbeslutet beräknats till 69,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

under denna punkt, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1937 fogade förslaget till stat för rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap, att gälla under

budgetåret 1937/1938;

b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlönintjar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

69,000 kronor.

10:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Dyrtidstillägg. I fråga

örn Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt

10, sid. 17), avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

Illo) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. Med

tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 11, sid. 17), som överensstämmer

med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 6,000 kronor.

12:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Anskaffning av möbler.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12, sid. 18), får hemställa,

att riksdagen må till nikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Anskaffning av möbler för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

13:o) Den industriella försvarsberedskapens ordnande. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 18 och 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må till kostnader för den industriella försvarsberedskapens

ordnande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 142,000 kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

D. LANTFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

14:o) Avlöning till personal vid arméförvaltningen. Kungl. Haut bär föreslagit

riksdagen (punkt 14, sid. 20—26) att

dels fastställa följande förändrade personalförteckning för den civila personalen

vid arméförvaltningen:

Befattning

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie......

4 krigsråd.................................

1 ombudsman .........................

1 sekreterare ............................

2 revisionskommissarier..........

2 sekreterare ............................

1 pensionskamrerare................

1 sekreterare och kamrerare .

2 kamrerare................................

4 notarier..................................

9 revisorer .............................

2 bokhållare .............................

1 kassör.....................................

1 kansliskrivare.........................

1 förste expeditionsvakt..........

8 kanslibiträden .......................

7 expeditionsvakter .................

15 kon torsbiträden ....................

Lönegrad

A 3

B 30

B 26

B 26

B 26

B 24

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B 15

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ....................................................

1 notarie ..........................................................

1 registrator .............................................................

3 kansliskrivare ............................................

1 kanslibiträde..........................................................

1 expeditionsvakt ....................................................

dels ock, med godkännande av ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1937 fogat förslag till stat för arméförvaltningen,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid

arméförvaltningen för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 614,500

kronor.

. B 21

. B 21

. B 21

. B 11

. B 7

B 5,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

7

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar E. Leffler och E. Björnsson (nr 50) och den andra inom andra kammaren

av herr B. Holmgren (nr 120), vari hemställts, att riksdagen i samband

med behandlingen av anslaget till avlöning till personal vid arméförvaltningen

ville uttala, att riksdagen icke har något att erinra emot, att

notarien hos arméförvaltningen H. J. S. Kleberg, med placering å övergångsstat

vid arméförvaltningen, i den utsträckning Kungl. Majit finner

-erforderligt tages i anspråk såsom sekreterare hos riksheraldikerämbetet;

dels en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona väckt

motion (nr 310), vari hemställts, att riksdagen matte besluta sådan ändring

i personalförteckningen för den civila personalen vid arméförvaltningen, att

en av de två i lönegrad B 24 upptagna kamrerarna uppföres såsom kamrerare

för egentliga kamrerargöromål i lönegrad B 26;

dels ock en av samme motionär väckt motion (nr 311), vari hemställts, att

lantförsvarets anslag till undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser,

till skrivmaterialier och expenser, samt till tryckningskostnader

fortfarande ställas till civila departementets förfogande, att i samband

härmed byråernas antal hos intendenturdepartementet minskas med en, eller

från sex till fem, samt att intendenturdepartementets personal på aktiv stat

minskas med en regementsofficer och en kompaniofficer.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 120, II: 310 och II: 311.

Enligt den till särskilda utskottets vid 1936 års riksdag utlåtande nr 1

fogade förslagsstaten för arméförvaltningen skulle ämbetsverkets ordinarie

civila personal bestå av följande tjänstemän:

Lönegrad.

1 generalkrigskommissarie..................................................

.................... A 3

4 krigsråd.............................................................................

................... B 30

1 ombudsman.......................................................................

.................... B 26

1 sekreterare ......................................................................

.................... B 26

2 revisionskommissarier....................................................

.................... B 26

2 sekreterare ......................................................................

.................... B 24

1 pensionskamrerare..........................................................

.................... B 24

1 sekreterare och kamrerare ...........................................

................... B 24

2 kamrerare........................................................................

.................... B 24

3 notarier............................................................................

.................... B 21

9 revisorer ........................................................................

................... B 21

2 bokhållare......................................................................

.................... B 21

1 kassör ...............................................................................

.................... B 15

1 kansliskrivare..................................................................

.................... B 11

1 förste expeditionsvakt....................................................

.................... B 7

8 kanslibiträden ...............................................................

.................... B 7

7 expeditionsvakter............................................................

.................... B 5

15 kontorsbiträden.............................................................

..................... B 4.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Arméförvaltningen Ilar i sin skrivelse den 9 september 1936 angående

lantförsvarets medelsbeliov för budgetåret 1937/1938 i fråga om särskilda

utskottets statförslag framhållit, att detsamma så tillvida icke överensstämde

med den av riksdagen beslutade nya organisationen, att däri upptagits allenast

3 befattningar för notarier mot av riksdagen beslutade 4 dylika befattningar.

Då detta påpekande äger sin riktighet, har departementschefen ansett

statförslagets förteckning över ordinarie civil personal böra utökas med

1 notarie i lönegraden B 21.

Enligt den av riksdagen beslutade organisationen av arméförvaltningen

komma följande befattningar att indragas, nämligen dels tre tjänster i lönegraden

B 24 å civila departementets kameralbyrå, dels registratorstjänsten

å nämnda departement (B 21), dels notarie- och bokhållartjänsterna å intendentsdepartementet

(B 21), dels ock registratorstjänsterna å artilleri-, intendents-

och fortifikationsdepartementen och sjukvårdsstyrelsen (B 11).

De tre tjänsterna i lönegraden B 24 å civila departementets kameralbyrå

äro för närvarande vakanta, vadan några särskilda bestämmelser för ordnande

av övergången härvidlag icke äro erforderliga.

Yad beträffar notarietjänsten å intendentsdepartementet, har det synts

departementschefen lämpligt, att nämnde befattningshavare överföres till övergångsstat

med tjänstgöringsskyldighet, varvid en amanuenstjänst å intendenturdepartementet

lärer kunna inbesparas.

I fråga örn bokhållarbefattningen å intendentsdepartementet har arméförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse den 9 september 1936 erinrat därom,

att ämbetsverket i utlåtande den 25 augusti 1936, i anledning av riksheraldikerämbetets

framställning, att befattningens innehavare måtte för vissa arbetens

utförande ställas till ämbetets förfogande, under påpekande att tjänsten

i fråga skulle indragas från och med budgetåret 1937/1938, förordat, att dess

innehavare överflyttades till allmänna indragningsstaten med tjänstgöringsskyldighet

hos riksheraldikerämbetet. Statskontoret har därefter i ett den

23 november 1936 dagtecknat yttrande i ärendet erinrat om att riksdagen

i annat sammanhang framhållit, att placering på indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet

måste anses vara en principiellt oegentlig anordning, som,

örn den än i något enstaka fall förekomme, icke borde vinna ökad tillämpning.

Med hänsyn till nämnda uttalande funne sig statskontoret icke kunna

tillstyrka bifall till framställningen, på sätt arméförvaltningen föreslagit.

Kungl. Maj:t har sedermera genom beslut den 18 december 1936 förklarat

riksheraldikerämbetets berörda framställning icke skola till någon Kungl.

Maj:ts åtgärd föranleda. Med hänsyn till vad sålunda förekommit har

departementschefen funnit sig böra föreslå, att jämväl innehavaren av ifrågavarande

bokhållarbefattning överföres till övergångsstat vid arméförvaltningen.

Yad beträffar registratorsbefattningarna å tyg-, intendentur- och civila departementen

samt fortifikationsstyrelsen äro dessa enligt den nya organisationen

avsedda att uppehållas av pensionerade officerare. De nuvarande

registratorerna äro placerade, den å civila departementet i lönegraden B 21

och de övriga i lönegraden B 11. Då innehavarna av nämnda registrators
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

9

befattningar icke lämpligen kunna överföras till andra befattningar inom

arméförvaltningen, har departementschefen ansett, att desamma böra överföras

till övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet.

Vidare har å övergångsstat överförts den befattningshavare i lönegrad

B 7, sorn nu uppehåller registratorstjänsten å sjukvårdsstyrelsen, ävensom

den för närvarande å staten för artilleristaben uppförda ordinaiie expeditionsvakten

i lönegraden B 5.

Anslagsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag har för nästkommande

budgetår uppförts med 614,500 kronor.

Vad först beträffar yrkandet i motionerna I: 50 och II: 120 anser sig

utskottet vid det förhållandet att, då notarien H. J. S. Kleberg icke lämpligen

kan utnyttjas å annan befattning inom arméförvaltningen än den till

indragning avsedda bokhållartjänsten, icke böra framställa någon erinran

mot att Kungl. Maj:t må, i den utsträckning så kan befinnas lämpligt,

förlägga Klebergs tjänstgöring till annat verksamhetsområde, där hans arbetskraft

kan bättre utnyttjas. De föreliggande motionerna torde få anses

besvarade med vad utskottet sålunda anfört.

Vidkommande den i motionen II: 310 gjorda framställningen förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t beaktar de synpunkter i frågan, som av motionären

framförts, och, därest skäl för ändring i befattningshavarens löneställning

skulle efter närmare prövning befinnas vara för handen, vidtager

härav föranledda åtgärder. Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionen.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 311 gjorda yrkandet vill utskottet

erinra därom, att den av motionären behandlade frågan vid föregående års

riksdag var föremål för prövning i samband med spörsmålet örn försvarsväsendets

ordnande. Då någon anledning att nu frångå riksdagens då fattade

beslut i detta ärende icke enligt utskottets mening föreligger, finner sig

utskottet böra avstyrka motionen.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av arméförvaltningens

avlöningsanslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 310,

a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen

vid arméförvaltningen:

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

1 generalkrigskommissarie....................................

......... A 3

4 krigsråd .............................................................

......... B 30

1 ombudsman.........................................................

......... B 26

1 sekreterare .........................................................

......... B 26

2 revisionskommissarier .......................................

......... B 26

2 sekreterare .........................................................

......... B 24

1 pensionskamrerare .............................................

.......... B 24

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Befattning

1 sekreterare oell kamrerare......

2 kamrerare.................................

4 notarier ....................................

9 revisorer...................................

2 bokhållare.................................

1 kassör .......................................

1 kansliskrivare...........................

Lönegrad

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B 15

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

1 förste expeditionsvakt .

8 kanslibiträden................

7 expeditionsvakter.........

15 kontorsbiträden.............

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare.................

1 notarie.......................

1 registrator................

3 kansliskrivare..........

1 kanslibiträde ..........

1 expeditionsvakt........

B 21

B 21

B 21

B 11

B 7

B 5,

b) med godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under

budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid arméförvaltningen

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 614,500

kronor;

II. att motionerna I: 50 och II: 120 må anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört;

III. att motionen II: 311 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

15:o) Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 15, sid. 26—59) att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

4 januari 1937 fogade förslag till stater för generalitetet, generalstabskåren,

artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren,

fältveterinärkåren, arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna

samt sjukvårds- och veterinäfinspektionerna, arméfördelningsstaberna

m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan, krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,

ridskolan, artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband

av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, officerare och underofficerare

vid luftvärnsartilleriet, officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna,

ingenjörkårerna och signalregementet, officerare och underofficerare

vid trängen, trängkårerna, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition,

tygdepartementets fabriker och anstalter, armémuseum samt polispersonalen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

11

i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1937/1938, dock beträffande

de å vissa stater uppförda icke-ordinarie befattningshavarna och betjäningspersonalen

endast i fråga örn. de för dessa personalgruppers avlönande

erforderliga medelsanvisningarna,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att meddela föreskrift örn skyldighet för personal å aktiv stat eller övergångsstat

vid försvarsväsendet att underkasta sig den transport till annat

truppförband, som påkallas för den nya försvarsorganisationens genomförande,

samt

att för tillämpningen av staterna meddela särskilda föreskrifter av i huvudsak

samma innehåll, som innefattas i de anmärkningar, vilka äro fogade till

de för budgetåret 1936/1937 gällande staterna,

dels godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» under rubriken

»A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.» upptagna arvoden, att utgå

under budgetåret 1937/1938,

dels till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 26,700,000 kronor,

dels medgiva,

att under budgetåret 1937/1938 tillfällig löneförbättring må utgå åt löjtnanter

och sergeanter på aktiv stat och övergångsstat ävensom åt furirer

(likställda) i överensstämmelse med för innevarande budgetår tillämpade

huvudgrunder, samt

att furir av första klassen, vilken på grund av kontrakt kommer att kvarstå

i dylik beställning efter den 1 juli 1937, må, så länge kontraktstiden varar,

bibehållas vid honom såsom furir av första klassen tillkommande avlöningsförmåner,

dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938, i enlighet

med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad beställningshavare

av manskapet vid armén med en tjänstetid av minst sex år

möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband (kår),

dels ock medgiva,

att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet eller artilleriet ledigbliven

lön, vilken icke enligt eljest gällande bestämmelser tages i anspråk för beredande

av lön åt vid truppförbandet anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant),

må under budgetåret 1937/1938 disponeras för beredande åt vid annat

truppförband inom truppslaget anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant) av

lön enligt de grunder, som jämlikt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser

örn vissa lönedispositioner gälla beträffande i samma bestämmelser avsedd

surnumerär fänrik (underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver

åtnjuta de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare,

samt

att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, under

budgetåret 1937/1938 må till surnumerär fänrik (underlöjtnant) vid armén utgå

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

särskild kontant ersättning för dag med belopp motsvarande sammanlagda

värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner av penningbidrag,

portion och ersättning för begagnande av egna persedlar.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Ii. Lindström m. fl. (nr 49) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Lithander m. fl. (nr 131) vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att musikkåren vid Göta artilleriregemente utökas till musikkår av typ II;

dels en inom andra kammaren av herr C. Lovén väckt motion (nr 75), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att musikkåren vid Livregementet till

häst skall organiseras såsom musikkår av typ II;

dels ock en inom andra kammaren av herr K. Magnusson i Skövde m. fl.

väckt motion (nr 140), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan utvidgning

av musikkåren vid Karlsborgs luftvärnsregemente, att denna utökas

från nuvarande typ III till typ II genom anställande vid samma av ytterligare

1 musikstyckjunkare, 1 musiksergeant, 1 musikfurir, 1 musikkonstapel och 3

musikvolontärer.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 49, II: 75 och II: 140.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

26,500,000 kronor.

Enligt 1936 års riksdags beslut skall övergången till den nya härordningen

äga rum i tre skeden, av vilka det första omfattar budgetåret 1936/1937, det

andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden 1940—1946. Vidare innefattar

riksdagsbeslutet, att omorganisationen av arméns ledning bör verkställas vid

början av det andra skedet, under vilket de avsedda organisatoriska förändringarna

i övrigt i stort sett jämväl böra äga rum.

I kostnadsberäkningarna för den nya härordningen har medelsbehovet

under avlöningsanslaget för budgetåret 1937/1938 uppskattats till 27,500,000

kronor.

Uti skrivelse till arméförvaltningen den 15 augusti 1936 angående anslagsäskanden

för budgetåret 1937/1938 har chefen för generalstaben framhållit,

att riksdagens förenämnda beslut i väsentlig grad övade inflytande på förevarande

anslags beräknande. Med utgångspunkt från den här förut angivna

summan, 27,500,000 kronor, har chefen för generalstaben uti nyssnämnda skrivelse

avgivit förslag till de kaderökningar, som för härordningens genomförande

borde äga rum under budgetåret 1937/1938. Härvid förutsattes,

1) att den för andra övergångsperioden beslutade kaderökningen skulle med

omkring en tredjedel äga rum under budgetåret 1937/1938;

2) att arméns högsta ledning skulle omorganiseras från och med den 1

juli 1937;

3) att den nya musikorganisationen i huvudsak skulle genomföras från och

med den 1 juli 1937; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

13

4) att — enär utbildning av underofficerare till regementskassörer icke

kunde ske förrän under budgetåret 1937/1938 beställningar för denna personalkategori

icke borde upptagas i staterna för detta budgetår.

I syfte att undvika rubbningar av arbetsförhållandena vid skolor och truppförband

samt för att minska de med personalens omplacering förenade flyttningskostnaderna

ansåges kaderökningarna vid dessa senare organisationer

böra genomföras först från och med den 1 oktober 1937.

Till de sålunda av chefen för generalstaben angivna grunderna för staternas

beräknande har arméförvaltningen i sin skrivelse den 9 september 19o6 rörande

lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/1938 i allt väsentligt anslutit

sig. Även departementschefen har ansett, att dessa grunder i huvudsak böra

tjäna till utgångspunkt vid avlöningsanslagets beräknande. Vad öveigången

till de nya staterna angår har tidpunkten för densamma ansetts böra bestämmas

till

den 1 juli 1937 beträffande generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren,

arméstaben, inspektioner, arméfördelningsstaber, fortifikationskåren,

ingenjörtruppernas officerare och underofficerare, signalregementet, intendenturkåren,

fälttygkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren, armémuseum, vägoch

vattenbyggnadskårens chefsexpedition, tygdepartementets fabriker och anstalter,

garnisonssjukhusen, sjuksköterskekåren, polispersonalen och rullföringsbefälhavare

med biträden ävensom för krigsskolan, krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, infanteriskjutskolan, ridskolan och aiméns

underofficersskola, dock vad dessa skolor beträffar endast i vad avser vederbörande

chefs löneställning, och

den 1 oktober 1937 beträffande krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och

ingenjörhögskolan, infanteriskjutskolan, ridskolan och arméns underofficersskola

(utom vad avser vederbörande skolchefers löneställning), truppförbanden

vid infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen.

Med hänsyn till att ett genomförande av den utav chefen för generalstaben

föreslagna personalorganisationen kommer att påkalla vissa personalomflyttningar,

exempelvis för fortifikationskårens och ingenjörtruppernas omorganisation,

för den nya musikorganisationens genomförande o. s. v. har departementschefen

hemställt örn riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att

meddela föreskrift örn skyldighet för personal a aktiv stat eliel ö^eigangsstat

att underkasta sig den transport till annat truppförband, som kan komma att

påkallas i anledning av övergången till den nya försvarsorganisationen.

Departementschefen har meddelat, att arméförvaltningen för utarbetande

av förslag till ändrad uppställning av staterna angivit vissa riktlinjer, till

vilka departementschefen i huvudsak anslutit sig.

Beträffande staternas redigering i övrigt har arméförvaltningen i detta

sammanhang erinrat örn att under de särskilda staterna för armeföidelningsstaber

m. fl., för undervisningsverken och för vissa truppförband för närvarande

funnes intagna anmärkningar rörande, bland annat, successionsförordnanden

efter i befattningar såsom adjutanter, kompanichefer och lärare vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

skolor m. fl. förordnade beställningshavare med arvoden, motsvarande lönen i

vederbörlig beställning, samt örn disponerande av på grund av vakans i löjtnantsbeställningar

lediga löner för beredande av löner åt surnumerära underlöjtnanter

eller fänrikar m. m. Då ifrågavarande och andra anmärkningar

under staterna vore i stort sett likalydande, syntes det av praktiska skäl lämpligt,

att de uteslötes ur staterna och sammanfattades i särskilda av Kungl.

Maj:t meddelade generella föreskrifter rörande staternas tillämpning. Härigenom

skulle vid staternas utredigering allenast erfordras en hänvisning till

de ifrågasatta generella tillämpningsföreskrifterna.

Arméförvaltningens förslag beträffande de för närvarande under staterna

förekommande anmärkningarna har departementschefen funnit sig böra biträda.

I anledning härav har departementschefen hemställt om riksdagens

bemyndigande för Kungl. Maj:t att för tillämpningen av staterna meddela

särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de vid

staterna nu fogade anmärkningarna.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i understater. Departementschefen har framhållit,

att de förslag till avlöningsstater, han under förevarande rubrik framlagt,

äro uppgjorda på grundval av härordningsbeslutet och ansluta sig i

huvudsak till chefens för generalstaben i det föregående omförmälda förslag

i ämnet. I vissa fall har departementschefen dock på grund av vad arméförvaltningen

i skrivelse den 9 september 1936 anfört eller av andra skäl ansett

sig böra företaga mindre jämkningar i generalstabschefens förslag, vilka här

nedan i allt väsentligt återgivas.

Beträffande staten för fälttygkåren har departementschefen framhållit, att

chefen för generalstaben i sin förut omförmälda skrivelse till arméförvaltningen

den 15 augusti 1936 förutsatt, att å staten skulle för nästkommande

budgetår upptagas 1 överste, 3 överstelöjtnanter, 5 majorer, 12 kaptener samt

viss civilmilitär personal. Detta förslag innebär, bland annat, en minskning

med 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning i förhållande till personaluppsättningen

vid fullt genomförd organisation.

I anledning av detta chefens för generalstaben förslag har arméförvaltningen

framhållit, att det, därest den nya förvaltningsorganisationen skulle

kunna träda i funktion vid andra övergångsskedets början, enligt ämbetsverkets

åsikt vore oundgängligen nödvändigt, bland annat för besättande

av samtliga byråchefsbefattningar vid tygdepartementet, att jämväl ifrågavarande

två regementsofficersbeställningar bleve tillsatta redan från och med

ingången av budgetåret 1937/1938. Däremot kunde med tillsättande av vissa

angivna civilmilitära beställningar lämpligen anstå till ett senare budgetår.

Yad arméförvaltningen sålunda anfört har departementschefen funnit sig

böra biträda.

I fråga örn staten för fortifikationskåren har departementschefen anfört,

att denna stat bör för nästkommande budgetår uppföras med den personalstyrka,

som angivits i det i särskilda utskottets utlåtande nr 1 intagna förslaget

till stat för fortifikationskåren, dock att antalet majorer bör upptagas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

15

med 3 i stället för 4. Med utgångspunkt från att nuvarande chefen för fortifikationen

kommer att förordnas som chef för fortifikationskåren, har departementschefen

vidare ansett, att den i särskilda utskottets förslag upptagna

beställningen för en överste och chef i lönegraden O. 7, så länge nyssnämnda

beställningshavare kvarstår, bör utbytas mot en beställning i lönegraden O. 8.

Dessutom bör med hänsyn till nu befintlig personal tillsvidare å staten uppföras

ytterligare beställningar för 1 fanjunkare och 1 fortifikationskassör,

vilka båda beställningar dock i mån av avgång skola indragas.

Beträffande staten för fältläkarkåren har departementschefen ansett följande

ändringar böra vidtagas i förhållande till det i särskilda utskottets utlåtande

nr 1 intagna förslaget till stat för fältläkarkåren. En regementsläkarbeställning

för Värmlands regemente bör införas i staten med anmärkning, att densamma

skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång. Den för Östgöta luftvärnsregemente

upptagna regementsläkarbeställningen bör icke tillsättas. För Kronobergs

regemente bör upptagas ytterligare en bataljonsläkarbeställning avsedd

för det under budgetåret 1937/1938 alltjämt bestående detachementet i Karlskrona,

varvid bör anmärkas, att vid någon av de nuvarande bataljonsläkarnas

vid regementet avgång den ledigblivande beställningen icke må utan Kungl.

Maj:ts medgivande tillsättas. Den för Värmlands fältjägarkår upptagna bataljonsläkarbeställningen

bör i stället upptagas för Värmlands regemente med

anmärkning, att densamma vid innehavarens avgång icke skall återbesättas,

så framt regementsläkare finnes vid regementet. För Svea artilleriregemente

bör en bataljonsläkarbeställning uppföras å staten med anmärkning, att densamma

skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Staten för fältveterinärkåren har för nästkommande budgetår ansetts

böra upptagas i enlighet med det förslag till stat för fältveterinärkåren, som

intagits i särskilda utskottets utlåtande nr 1, sedan i nämnda statförslag införts

beställningar dels för en regementsveterinär vid Wendes artilleriregemente

och dels för bataljonsveterinärer vid Svea och Göta artilleriregementen samt

Svea ingenjörkår med anmärkning, att dessa beställningar skola indragas vid

nuvarande innehavarnas avgång.

Vid behandlingen av staten för arméstaben jämte krigsarkivet har departementschefen

erinrat därom, att i 1936 års försvarsbeslut räknats med att den

topografiska avdelning, som för närvarande ingår i generalstaben, skall tills

vidare, intill dess föreliggande förslag örn att helt avskilja denna avdelning

från generalstaben och organisatoriskt sammanföra densamma med rikets allmänna

kartverk vunnit sin lösning, ingå i arméstaben. I och med genomförandet

av ifrågasatt omorganisation av rikets allmänna kartverk komma

emellertid den nuvarande topografiska avdelningens arbetsuppgifter att överflyttas

till det nya, helt under jordbruksdepartementet lydande kartverket.

Då medel för den för dessa uppgifter behövliga personalen vid sådant förhållande

icke längre böra upptagas under fjärde huvudtiteln, har departementschefen

låtit rubriken »Topografiska avdelningen» och den därunder

upptagna personalen utgå ur den föreslagna staten för arméstaben.

Under rubriken truppförbanden har departementschefen framhållit, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

i fråga om de för nästkommande budgetår erforderliga kaderökningarna vid

infanteriets truppförband Ilar, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

chefen för generalstaben föreslagit, den principen i stort sett följts, att 1 ny

majorsbeställning uppförts inom varje fördelning samt att kaptensbeställningarna

ökats till 12 per regemente. I avseende å subalternofficersbeställningarna

har någon ökning icke ägt rum. Däremot har antalet fanjunkarbeställningar

i regel ökats med 1 per regemente. Vidare hava staterna i regel

utökats med ett antal vicekorprals- och volontärbeställningar i syfte att förbereda

en ändamålsenlig utjämning inom manskapsgraden. Musikpersonalen

har upptagits i enlighet med försvarsbeslutet. Dock har med avseende å vissa

truppförband av olika anledningar åtskilliga jämkningar gjorts i de sålunda

angivna allmänna principerna för kaderändringarna.

Under rubriken garnisonssjukhusen m. m. har departementschefen meddelat,

att frågan örn förbättrade avlöningsvillkor för den inom försvarsväsendet anställda

sjuksköterskepersonalen för närvarande är föremål för utredning. Ifrågavarande

spörsmål skulle emellertid genom särskild proposition senare föreläggas

årets riksdag. Då emellertid frågan örn sjuksköterskepersonalens avlöningsförmåner

komme att inverka på beräkningen av staterna för såväl

arméns sjuksköterskekår som garnisonssjukhusen har departementschefen i

avvaktan på den blivande särskilda propositionen i ämnet upptagit slutsummorna

för dessa stater med beräknade belopp. De ändringar i de beräknade

slutsummorna för ifrågavarande stater, som kunna bliva en följd av den

pågående utredningen av sjuksköterskepersonalens avlöningsförmåner, lära

emellertid, framhåller departementschefen, icke påverka beräkningen av lantförsvarets

avlöningsanslag i dess helhet.

B. Kallortstillägg. Under denna rubrik har i kostnadsberäkningarna för

den nya härordningen upptagits ett belopp av 90,000 kronor. Departementschefen

har för nästa budgetår för ändamålet upptagit ett belopp av 82,000

kronor.

C. Felräkningspenningar. D. Arvoden åi sergeanter, kommenderade såsom biträden

hos regements!htendenter. Under dessa rubriker hava för nästa budgetår uppförts

samma belopp som för innevarande budgetår eller respektive 16,000 och

1,000 kronor.

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl. F. Anställningspenningar. Dessa anslagsposter,

som för innevarande budgetår äro uppförda med respektive 138,000

och 70,000 kronor, hava för nästa budgetår uppförts med respektive 200,000

och 72,000 kronor.

G. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap. Denna anslagspost,

som för innevarande budgetår uppförts med 128,000 kronor, har för nästa

budgetår beräknats till 120,000 kronor.

H. Lönefyllnad åt musikdirektörer. Anslagsposten i fråga, som i 1936 års

försvarsbeslut upptagits med 9,612 kronor, har för nästa budgetår beräknats

till 9,252 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 17

/. Kostnader för musikelever. Anslagsposten bar i enlighet med 1936 års försvarsbeslut

för nästa budgetår upptagits med 23.940 kronor.

J. Gottgörelse för tjänstehäsfar. Anslagsposten, som för innevarande budgetår

uppförts med 55,000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 35,000

kronor.

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden. L. Ekiperingshjälp.

Ifrågavarande anslagsposter, som för innevarande budgetår uppförts med respektive

12,000 och 49,000 kronor, hava med hänsyn till den utökade personalorganisationen

för nästa budgetår beräknats till respektive 14,000 och 55,000

kronor.

M. Vissa arvoden m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår

upptagits ett belopp av 836,253 kronor. Särskilda utskottet upptog i sina

kostnadsberäkningar för den nya härordningen ett belopp av 684,628 kronor.

Departementschefen har för nästa budgetår beräknat posten till 354,280 kronor.

Åtskilliga av de arvodesposter, som för närvarande äro upptagna i arvodesförteckningen,

hava i enlighet med de nya grunderna för staternas uppställning

för nästkommande budgetår ansetts böra överföras till vederbörliga

stater. Till följd härav har den av departementschefen för vissa arvoden m. m.

beräknade anslagsposten kommit att väsentligt understiga såväl det belopp,

vilket för ändamålet upptagits i kostnadsberäkningarna för den nya härorganisationen,

som det belopp, varmed motsvarande anslagspost upptagits i beräkningen

av lantförsvarets avlöningsanslag för innevarande budgetår.

H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. Denna

anslagspost har för nästa budgetår beräknats till samma belopp som för innevarande

budgetår eller 50,000 kronor. Departementschefen har, bland annat,

under denna rubrik framlagt förslag dels örn beredande av tillfällig löneförbättring

åt vissa militära beställningshavare, dels örn vidtagande av vissa

åtgärder för underlättande av det avgangna militärmanskapets civilanställning,

dels ock om ersättning åt surnumerära officerare vid armén.

Den av departementschefen uppgjorda beräkningen av utgifterna under

anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. slutar

å ett belopp av 28,405,245 kronor. Från denna summa hava avdrag gjorts dels

med 275,000 kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall

beräknas bliva tillsatta först den 1 oktober 1937, dels med 915,000 kionoi,

motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels med 160,000 kionoi,

motsvarande beräknade inkomster för vård av civila patienter å militära sjukhus,

dels ock med 165,000 kronor till följd av att personal å övergångsstat beräknas

uppehålla vissa å stat uppförda arvodesbefattningar, avsedda för peil

sionerad personal. Den verkställda beräkningen utvisar ett medelsbehov

under förevarande anslag av 26,890,245 kronor. Emellertid har nian på grund

av utökningen av personalkadrerna under nästkommande budgetår kunnat

utgå ifrån, att under nämnda budgetår en ansenlig del av personalen kommer

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 4 . 654 37 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av nu

gällande grunder för beräkning av avlöningsanslag räknat med. Till följd

härav har den sålunda beräknade summan minskats till 26,700,000 kronor.

Vidkommande först de motionsvis gjorda framställningarna vill utskottet

erinra därom, att frågan örn armémusiken varit föremål för prövning vid 1936

års riksdag i samband med försvarsväsendets ordnande. Därvid beslöts, att

musikkårer av s. k. typ III skulle vid den nya försvarsordningens genomförande

erhålla en ökning i det dittillsvarande antalet beställningshavare med

en sergeant och en vicekorpral. Då denna statökning ännu ej genomförts och

erfarenhet således saknas rörande den förbättring av organisationen, som därav

skulle följa, anser sig utskottet böra avstyrka de föreliggande motionerna.

De allmänna grunder, efter vilka departementschefens förslag i avseende å

lantförsvarets avlöningsanslag beräknats, hava icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande. I allt väsentligt ansluta de sig till vad 1936 års riksdag

beslutat i fråga örn lantförsvarets organisation.

Beträffande uppställningen av de särskilda staterna under fjärde huvudtiteln

framhöll 1936 års riksdag, att förslag till en mera enhetlig och rationell

statuppställning borde framläggas i avseende å staterna, tillhörande de särskilda

försvarsgrenarna, vilka stater i åtskilliga avseenden företedde skiljaktigheter,

som icke borde kvarstå. Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt arméförvaltningen

att i samband med avgivande av förslag beträffande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1937/1938 efter samråd med marinförvaltningen

och flygförvaltningen till Kungl. Majit inkomma med förslag till sådan avfattning

av personalstaterna att en mera rationell uppställning av de särskilda

försvarsgrenarnas ifrågavarande stater erhölles, har sådant förslag av

arméförvaltningen framlagts och av Kungl. Majit med viss jämkning lagts

till grund för de i statsverkspropositionen intagna statförslagen.

Vid granskningen av de sålunda framlagda förslagen till nya stater har

utskottet funnit, att förslagen i åtskilliga hänseenden icke äro beträffande

de särskilda försvarsgrenarna enhetligt upprättade samt att på skilda stater

personalen redovisats efter olika principer. Så är exempelvis förhållandet

beträffande den allmänna uppdelningen av personalen å lantförsvarets stater

vid jämförelse med flygvapnets motsvarande stater, i det att å förstnämnda

stater viss personal betecknas såsom icke ordinarie befattningshavare, medan

åter å sistnämnda stater samma personal upptages såsom extra ordinarie befattningshavare.

Sjöförsvarets stater åter hava uppställts efter i viss mån

helt skiljaktiga grunder. Exempelvis har sålunda såsom icke-ordinarie befattningshavare

å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente upptagits garnisonspastor

med arvode av 3,000 kronor, medan åter advokatfiskal i Karlskrona

med arvode av samma belopp redovisats under rubriken »Personal

med arvode». Läkarpersonalen vid sjukhuset i Karlskrona har delvis upptagits

å den egentliga personalstaten, delvis också å den löne- och arvodes
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

förteckning, som anslutits till staten. Å flygvapnets stater hava såsom betjäningspersonal

— personal, som är berättigad till pension enligt arbetarpensionsreglementet

— upptagits extra eldare, vilket kan föranleda förväxling

med extra befattningshavare.

Vissa formella jämkningar i statförslagen och därtill fogade anmäikningai

synas dessutom böra vidtagas. I fråga örn staten för generalstabskåren lärei

sålunda benämningen stabschef vid arméstaben böra utbytas mot chef för

arméstaben för att ernå likformighet olika stater emellan, vaivid samtidigt

motsvarande jämkning bör ske i staten för armestaben jämte krigsarkivet.

Beträffande staterna för fälttygkåren, för fortifikationskåren och för polispersonalen

i Boden och å Karlsborg bör »m. fl.» i rubrikerna civilmilitär

personal m. fl. utgå. I anslutning till vad som föreslagits i avseende å kaptenen-adjutanten

vid östra brigaden, synes arvode till en expeditionsunderofficer

böra upptagas med 2,130 kronor. Enär arméns ledning förutsatts

träda i funktion deri 1 juli 1937 bör möjlighet lämnas att tillsätta militärområdesbefälhavare

i övre Norrland, vilket lämpligast torde kunna ske genom

att anm. 1 till staten för arméfördelningsstaberna m. fl. erhåller ett härav

påkallat tillägg.

Utskottet har jämväl lagt märke till, att i avseende å tillsättande av nya

beställningar full konsekvens icke är för handen i statförslagen. Sålunda

hava under staterna för krigsskolan och ridskolan vissa anmärkningar införts,

men motsvarande anmärkningar icke upptagits i staterna för andra

skolor och för truppförbanden. Beträffande sjöförsvarets stater har

ytterligare uppmärksammats, att uti anmärkning till staten för kustartilleriets

officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. bland de för pensionerade

underofficerare avsedda befattningarna ej angivits, att 3 skola bestridas

av fortifikationsutbildade underofficerare, medan däremot intagits föreskrift

örn, att en för pensionerad officer avsedd befattning skall bestridas av fortifikationsutbildad

officer. I anledning av här senast omnämnda frågor synas

jämkningar böra genomföras. Utskottet finner dock icke hinder möta, att

jämväl vissa andra smärre förändringar, som må visa sig erforderliga i staterna,

samtidigt av Kungl. Majit vidtagas.

Utskottet vill samtidigt, som utskottet föreslår bemyndigande för Kungl.

Majit att vidtaga ovan angivna ändringar uti stater och förteckningar samt

därtill hörande anmärkningar, framhålla, att utskottet erfarit att en allmän

genomgång av staterna under försvarshuvudtiteln kommer att den närmaste

tiden äga rum i samband med utarbetande av förslag till ändrad uppställning

av huvudtiteln. På grund härav anser sig utskottet icke böra nu vidtaga

någon mera fullständig granskning av staterna och ifrågasätta vissa ytterligare

ändringar, vilka varit önskvärda, men förutsätter utskottet, att Kungl.

Majit ägnar dessa angelägenheter en ingående prövning i samband med ovan

berörda genomgång av staterna. Utskottet har i avvaktan härpå icke ansett,

att riksdagen bör för framtiden binda sig vid den föreslagna uppställningen

av staterna och de närmare formerna härför.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet tiar uppmärksammat, att departementschefen i fråga örn antalet

å truppförbandens stater upptagna beställningar föreslagit en ökning av

stridsvagnsbataljonens vid Göta livgarde stat med två fanjunkare och en

sergeant, under det att någon ökning icke ifrågasatts för Skaraborgs och Södermanlands

regementen, enär dessa regementen skola organiseras såsom kom

binerade med stridsvagnsförband. Då stridsvagnsbataljonens vid Göta livgarde

underofficerare i samband med omorganisationen av ovannämnda regementen

torde avses att transporteras till dessa regementen, synes det utskottet

lämpligt att — med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla så likvärdiga

befordringsförhållanden som möjligt dessa truppförband emellan —

de nytillkommande underofficersbeställningarna vid Göta livgarde må kunna

tillsättas med från Skaraborgs och Södermanlands regementen transportsökande

sergeanter (furirer).

Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande ett kommande förslag

till lönereglering för sjuksköterskorna vid försvarsväsendet, vill utskottet

framhålla, att de merkostnader, som torde kunna bliva en följd av

ett förslag i detta hänseende, synas kunna rymmas inom de av Kungl. Majit

föreslagna anslagsbeloppen för de skilda försvarsgrenarnas avlöningsanslag,

på grund varav utskottet nu anser sig kunna föreslå fastställandet av dessa

anslagssluts munior.

Även örn utskottet nu anser sig kunna tillstyrka fastställandet av staterna

för krigsskolan och flygkrigsskolan (senare i detta utlåtande) — vilka stater icke

i likhet med övriga stater, där sjuksköterskor finnas upptagna, blivit utbrutna

ur respektive anslag — vill utskottet erinra örn att en jämkning här

kan bliva erforderlig och att denna i så fall torde böra vidtagas av Kuli"]

Majit.

Utskottet anser sig i detta sammanhang även böra erinra därom, att enligt

beslut vid 1936 års riksdag någon uppdelning av furirer i två löneklasser

icke längre skall äga rum. På grund härav synes viss ändring i manskapsavlöningsreglementet

böra vidtagas. Utskottet vill föreslå bemyndigande

för Kungl. Majit att göra denna ändring i nämnda reglemente, samtidigt som

utskottet tillstyrker förslaget örn rätt för nuvarande furirer av lia klassen

att bibehålla utgående löneförmåner.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag att i generella

föreskrifter sammanfatta vad som hittills plägat upptagas under vissa anmärkningar

till de särskilda truppförbandens m. fl. stater.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av lantförsvarets

avlöningsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med hänvisning till vad ovan anförts och med avslag å

motionerna I: 49 och lii 131 samt lii 75 och lii 140 godkänna

de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1937 fogade förslag till stater för generalitetet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

21

generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren,

intendenturkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren,

arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt

sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna

m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan,

krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola,

arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet

och artilleriet, officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,

officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna,

ingenjörkårerna och signalregementet, officerare

och underofficerare vid trängen, trängkårerna, väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition, tygdepartementets fabriker

och anstalter, armémuseum samt polispersonalen i Boden och å

Karlsborg, att gälla under budgetåret 1937/1938, dock beträffande

de å vissa stater uppförda icke-ordinarie befattningshavarna

och betjäningspersonalen endast i fråga örn de för dessa

personalgruppers avlönande erforderliga medelsanvisningarna,

b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela föreskrift om skyldighet

för personal å aktiv stat eller övergångsstat vid försvarsväsendet

att underkasta sig den transport till annat truppförband,

som påkallas för den nya försvarsorganisationens genomförande,

samt att för tillämpningen av staterna meddela särskilda föreskrifter

av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de anmärkningar,

vilka äro fogade till de för budgetåret 1936/1937

gällande staterna,

c) godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad

»Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar»

under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret,

m. fl.» upptagna arvoden, att utgå under budgetåret

1937/1938,

d) till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 26,700,000

kronor,

e) medgiva, att under budgetåret 1937/1938 tillfällig löneförbättring

må utgå åt löjtnanter och sergeanter på aktiv stat och

övergångsstat ävensom åt furirer (likställda) i överensstämmelse

med för innevarande budgetår tillämpade huvudgrunder,

f) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga den ändring i manskapsavlöningsreglementet,

som påkallas av 1936 års riksdags

beslut att den hittillsvarande uppdelningen av furirer i två

klasser skall upphöra att tillämpas, ävensom medgiva, att furir av

första klassen, vilken tillträtt dylik beställning före ingången av

juli månad 1937, må, så länge han kvarstår i manskapsbeställning,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

bibehållas vid honom såsom furir av första klassen tillkommande

avlöningsförmåner,

g) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938,

i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser,

bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid

armén med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå

viss tid över stat vid vederbörligt truppförband (kår),

h) medgiva, att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet

eller artilleriet ledigbliven lön, vilken icke enligt eljest gällande

bestämmelser tages i anspråk för beredande av lön åt vid truppförbandet

anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant), må under

budgetåret 1937/1938 disponeras för beredande åt vid annat

truppförband inom truppslaget anställd surnumerär fänrik

(underlöjtnant) av lön enligt de grunder, som jämlikt av Kungl.

Majit utfärdade bestämmelser örn vissa lönedipositioner gälla

r beträffande i samma bestämmelser avsedd surnumerär fänrik

(underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver åtnjuta

de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare,

samt

i) medgiva, att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade

närmare bestämmelser, under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär

fänrik (underlöjtnant) vid armén utgå särskild kontant

ersättning för dag med belopp motsvarande sammanlagda värdet

av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner avpenningbidrag,

portion och ersättning för begagnande av egna

persedlar.

16:o) Avlöning till personal å övergångsstat vid armén. I överensstämmelse

med Kungl. Majits förslag (punkt 16, sid. 59 och 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöning till personal å övergångsstat vid

armén för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

2,390,000 kronor.

17:o) Inkvarteringens ordnande i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 17, sid. 60) och under erinran att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till inkvarteringens ordnande i Stockholm

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 21,450

kronor.

18:o) Rekryteringskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag

(punkt 18, sid. 60 och 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

23

19:o) Avskedspremier m. m. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 61 ock 62), får — under

erinran att anslaget för här ifrågavarande ändamål upptagits i enlighet med

1936 års försvarsbeslut — hemställa,

att riksdagen må till avskedspremier m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

20:o) Arméns reservstater. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20,

sid. 62 — 64) att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa stater för budgetåret 1937/1938

för officerare och underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens

reservstat i överensstämmelse med vad under punkt 20 av statsrådsprotokollet

anförts;

dels medgiva, att furir på stat, vilken direkt befordras till sergeant på

reservstat, skall äga uppbära ekiperingshjälp med 450 kronor;

dels ock till arméns reservstater för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 880,000 kronor.

Departementschefen har under förevarande punkt till behandling upptagit

bland annat frågan örn ekiperingshjälp åt underofficer, som efter ingången

av budgetåret 1936/1937 från beställning såsom furir på stat befordrats

till sergeant å reservstat. Departementschefen har därvid erinrat örn,

att enligt kungl, brev den 4 november 1927 äger underofficer, vilken tillträtt

med lön på aktiv stat förenad beställning, att i samband med beställningens

tillträdande enligt vederbörande personalchefs närmare bestämmande uppbära

en ekiperingshjälp av 450 kronor, under förutsättning att han icke

förut i egenskap av underofficer i reserven kommit i åtnjutande av ekiperingshjälp.

Jämlikt bestämmelserna i förordningen den 23 september 1927

angående befäl och civilmilitär personal i arméns reserver (nr 364) äger

vidare i reserven utnämnd underofficer vid sin första utnämning i reserven

erhålla en ekiperingshjälp av 600 kronor.

Enligt förordningen angående arméns reservstater den 23 juli 1936 kan

numera till underofficersbeställning på reservstat vid armén överflyttas även

furir, vilken fullgjort för befordran till underofficer på aktiv stat föreskrivna

villkor och uppnått visst antal tjänstår. Dylik furir torde med nuvarande

bestämmelser angående ekiperingshjälp icke kunna komma i åtnjutande av

dylik förmån.

Departementschefen har funnit skäligt, att dessa direkt från furirsbeställning

på aktiv stat till underofficersbeställning på reservstat befordrade

beställningsliavare komma i åtnjutande av ekiperingsbidrag. Bidragen i

fråga hava ansetts böra bestämmas till 450 kronor. För deras åtnjutande

torde i övrigt de i förenämnda brev den 4 november 1927 angivna grunder

böra gälla.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Statsutskottets utlåtande Nr å.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om rätt för furir på aktiv

stat, som direkt befordrats till underofficer på reservstat, att komma i åtnjutande

av ekiperingshjälp, och synes denna förmån jämväl böra tillkomma

furir, som innehar anställning över stat. Departementschefens beräkning av

anslaget till arméns reservstater har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stater för budgetåret

1937/1938 för officerare och underofficerare å reservstat vid

armén samt för fältläkarkårens reservstat i överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet den 4 januari 1937 anförts;

b) medgiva, att furir på eller över stat, vilken direkt befordras

till sergeant på reservstat, skall äga uppbära ekiperings

hjälp med 450 kronor;

c) till arméns reservstater för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 880,000 kronor.

21:o) Reservstat för furirer vid Gotlands trupper. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må till reservstat för furirer vid Gotlands trupper

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 7,000 kronor.

22:o) Personal i arméns reserver och personal över stat. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 22, sid. 64—70) att

dels medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1927 års förordning angående

befäl och civilmilitär personal i armens reserver för närvarande gälla

i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal eller för efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare att utbekomma kapitaliserat värde av reservbefälspension,

skola fran och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl i

fråga örn sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare, vilka

äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning;

dels ock till personal i arméns reserver och personal över stat för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,385,000 kronor.

Departementschefen har till en början till behandling upptagit frågan örn

den förtidsavgångna personalens rätt att utbekomma reservbefälspensionens

kapitaliserade värde. Efter att hava erinrat därom, att detta spörsmål genom

motion blev föremål för prövning av 1936 års riksdag, som anhöll, att Kungl.

Maj.t matte taga denna fråga under övervägande, har departementschefen

redogjort för myndigheternas förslag i ämnet. För egen del har departementschefen

framhållit följande:

»På sätt från olika håll anförts synas åtskilliga skäl tala för att den förtidsavgångna

personalen i arméns, kustartilleriets och flygvapnets reserver

på sätt redan är fallet med den förtidsavgångna personalen i flottans

reserv likställes med den i reserven utnämnda personalen i fråga örn rätten

s. 25 Kontrollera mot PDF

statsutskottets utlåtande Nr d.

25

att utbekomma det kapitaliserade värdet av reservbefälspensionen. Orsaken

till att dylik rätt hittills icke tillkommit förtidsavgången personal i arméns

reserver lärer huvudsakligen vara att finna i uttalade farhågor från militärt

håll, att en dylik rätt skulle kunna menligt inverka på reservstatens rekrytering

Såsom av arméförvaltningens yttrande framgår lärer emellertid, sedan

de till reservstatspersonalen utgående löner och pensionsförmåner väsentligt

höjts, det nämnda skälet numera icke äga samma bärkraft som förut. Jag

finner mig därför kunna ansluta mig till den uppfattningen, att principiell

likställighet i förevarande hänseende bör genomföras mellan den förtidsavgångna

och den i reserven utnämnda personalen, en likställighet som torde

böra, gälla dylik personal över hela försvarsväsendet.

Arméförvaltningen har i förenämnda yttrande ifrågasatt, att av statsfin

ansiella skäl förmånen för den förtidsavgångna personalen i arméns

reserver att utbekomma kapitaliserad pension övergångsvis skulle begränsas

till att gälla allenast dem, som under budgetåret 1937/1938 eller senare uppnå

42 års ålder, d. v. s. den ålder, då rätten att utbekomma den kapitaliserade

pensionen skulle inträda. För min del finner jag knappast bärande skäl

kunna anföras för vidtagande av en dylik begränsning, utan föreslår fördenskull,

att den ifrågavarande rätten från och med nästkommande budgetår

skall på samma sätt som nu gäller i fråga om i reserven utnämnd personal

tillkomma samtliga de reserven tillhörande • förtidsavgångna bestallnmgshavare,

vilka äro underkastade bestämmelserna i 1927 års reservbefälsforordning.

Samtidigt därmed lärer i fråga om förtidsavgången personal bora

införas samma rätt för efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare till

dylik beställningshavare, vilken avlidit, innan han tillträtt reservbefälspension,

att utfå det kapitaliserade värdet av pensionen vid tiden för dödsfallet som

nu gäller beträffande i reserven utnämnd personal.

De av mig nu framlagda förslagen torde böra underställas nksdagens

Pr<EnligTde av arméförvaltningen gjorda beräkningarna skulle ett medgivande

att utbetala kapitaliserad pension till samtliga ifrågavarande beställnings

havare kunna komma att medföra en utgift för nästkommande budgetår av

omkring 630,000 kronor. Även om man utginge från att vissa beställningshavare,

exempelvis en tredjedel av hela antalet, skulle föredraga att i sinom

tid komma i åtnjutande av pension i stället för att i förtid lyfta dennas kapitaliserade

värde, komme ändock engångsutgiften att uppgå till omkring 420,000

kronor. För min del anser jag mig icke böra vid uppskattningen av anslagsbehovet

räkna med att flera än halva antalet av ifrågavarande beställningshavare

under nästkommande budgetår skola begagna sig av rätten att utfå det

kapitaliserade pensionsvärdet. Jag räknar alltså med en belastning å förevarande

anslag under nästa budgetår för det ändamål, varom här är fråga, med

315.000 kronor.»

Vad angår medelsbehovet i övrigt under anslaget till personal i reserven

och personal över stat för nästkommande budgetår har arméförvaltningen i

skrivelse den 9 september 1936 föreslagit, att detsamma måtte beräknas till

1.190.000 kronor, eller 150,000 kronor mera än det för innevarande år anvisade

anslagsbeloppet.

En jämförelse med do kostnadsberäkningar, som legat till grund för upp

skattningen av medelsbehovet under anslaget för det nu löpande budgetåret,

utvisar, framhåller departementschefen, att ämbetsverket tor nästkommande

budgetår räknat med en ansenlig utgiftsökning å anslaget. Med hänsyn till att

de årsklasser av reservofficerarc, som under de närmast kommande aren uppnå

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

42 års ålder och följaktligen bliva berättigade att utfå det kapitaliserade värdet

av reservofficerspensionen, visa en markerad minskning i förhållande till de

årsklasser, som under de senaste åren stått i tur att utfå detta kapitalvärde,

synes man dock, fortsätter departementschefen, kunna räkna med att åtminstone

utgifterna för den kapitaliserade pensionen till i reserven utnämnda

officerare under nästa budgetår komma att nedgå. På grund härav har departementschefen

ansett, att ifrågavarande anslagskrav bör kunna begränsas till det

belopp, vartill detsamma för nästa budgetår uppskattats av särskilda utskottet

vid 1936 års riksdag, eller 1,070,000 kronor.

Medelsbehovet å anslaget skulle sålunda för budgetåret 1937/1938 få beräknas

till (315,000 + 1,070,000 =) 1,385,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag örn rätt för den förtidsavgångna personalen i arméns, kustartilleriets

och flygvapnets reserver att utbekomma det kapitaliserade värdet av reservbefälspensionen.

I fråga örn medelsbehovet under förevarande anslag tillstyrker utskottet

den härutinnan gjorda beräkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1927 års förordning

angående befäl och civilmilitär personal i arméns reserver

för närvarande gälla i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal

eller för efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare

att utbekomma kapitaliserat värde av reservbefälspension, skola

från och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl i fråga

örn sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare,

vilka äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning.;

b) till personal i arméns reserver och personal över stat för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,385,000 kronor.

23:o) Rese- och traktamentspenningar. Rese- och traktamentskostnader m. m.

för hästuttagningsmyndigheterna. Flyttningsersättning. Resestipendier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 23—26, sid. 70—72), som överensstämma

med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för här ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till rese- och traktamentspenningar ett förslagsanslag av

140,000 kronor;

b) till rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna

ett förslagsanslag av 28,000 kronor;

c) till flyttningsersättning ett förslagsanslag av 180,000 kronor;
d)

till resestipendier ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 4.

27

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

24:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

27, sid. 72—75) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 3,000,000 kronor.

Uti en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion

(nr 1) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagavlöningen till de

värnpliktiga, oavsett vilken längd av tjänstgöringstid de fullgöra, måtte höjas

till 1 krona per tjänstgöringsdag samt med anledning härav det upptagna

förslagsanslaget till de värnpliktigas dagavlöning måtte höjas med 2,260,000

kronor till 5,260,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat antalet

tjänstgöringsdagar till 5,216,000, därav 4,516,000 med ett penningbidrag av

50 öre och återstoden, 700,000 dagar, med ett penningbidrag av 1 krona, vadan

alltså för penningbidrag under nästkommande budgetår beräknats ett belopp

av (4,516,000 X O.so + 700,000 X l.oo =) 2,958,000 kronor.

För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter har, i överensstämmelse

med arméförvaltningens förslag, beräknats ett belopp av 35,000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1937/1938''utgör således (2,958,000 + 35,000=) 2,993,000 kronor eller, i

avrundat tal, 3,000,000 kronor.

Vidkommande det motionsvis väckta förslaget örn höjning av de värnpliktigas

dagavlöning finner sig utskottet — under erinran om att yrkanden i

enahanda syfte avslagits av 1933 och 1934 års riksdagar böra avstyrka det

nu framställda yrkandet.

Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herr Bengtssons i Kullen förevarande motion

(II: 1), till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 3,000,000 kronor.

25:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Inskrivnings-, mönstrings- och

färdkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 28 och

29, sid. 75), som överensstämma med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut

beräknats för här ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till understöd åt vissa värnpliktigas familjer ett förslagsanslag

av 90,000 kronor;

b) till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. ett

förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Understöd m. m.

26:o) Studiestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

30, sid. 76) och under erinran att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till studiestipendier för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

27:o) Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande. Vissa arbeten å

mobiliseringsverket. Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 31, 32 och 34, sid. 76—78), som överensstämma

med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för här

ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande ett

reservationsanslag av 25,000 kronor;

b) till vissa arbeten å mobiliseringsverket ett reservationsanslag

av 15,000 kronor;

c) för konservering av vissa samlingar i krigsarkivet ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

28:o) Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 35, sid. 78—82) att

dels till det frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 325,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda anslag må till den vid skytteförbundens

överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,

under budgetåret 1937/1938 utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder,

som för samma tid kunna varda bestämda i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Uti en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion

(nr 298) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts

förslag örn statsanslag till den frivilliga skytterörelsens befrämjande.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr H. Hagberg i Luleå ra. fl.

väckt motion (nr 316) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

begär, att Kungl. Majit vid utseende av ombud i den frivilliga skytterörelsens

länsförbunds styrelser och i skytteförbundens överstyrelse tar hänsyn till

vad i motionen framförts, samt att riksdagen hemställer till Kungl. Majit att

för en senare riksdag utarbeta och framlägga förslag med syfte att vinna en

bred, frivillig anslutning från Sveriges arbetare och bönder till den frivilliga

skytterörelsen, varvid nödvändigheten av arbetarrörelsens inflytande och kontroll

inom rörelsen garanteras.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

29

Under en följd av år har riksdagen anvisat medel till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande. I riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptogs för

berörda ändamål ett reservationsanslag av 470,000 kronor. För budgetåren

1932/1933—1935/1936 har anslaget utgått med respektive 280,875, 82,900,

95,655 och 147,625 kronor. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget

uppgår till 227,325 kronor.

1936 års riksdag (skrivelse nr 370) medgav vidare, att till den vid skytteförbundens

överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av

kassaförvaltaren, finge från förefintliga reservationer under anslaget till det

frivilliga skytteväsendets befrämjande under budgetåret 1936/1937 utbetalas

dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma tid kunde varda bestämda i

fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

1930 års försvarskommission uttalade i sitt betänkande, att den frivilliga

skytteröreisen i vårt land utgjorde en tillgång, som ur försvarssynpunkt icke

kunde lämnas obeaktad, och att kommissionen ansåg bärande motiv finnas för

att rörelsen ifråga erhölle ett stöd från statsmakternas sida. Det hade ifrågasatts,

örn icke det statliga understödet till skytterörelsen, i stället för att belasta

försvarsbudgeten, borde uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel, då

skytterörelsen kunde sägas, jämsides med sport och idrott, vara ägnad att

främja folkets fysiska träning och fostran. Kommissionen hade emellertid

icke ansett det vara ändamålsenligt eller lämpligt att upptaga denna budget

tekniska fråga till närmare behandling. Kommissionen upptog i sina kostnadsberäkningar

ett reservationsanslag till den frivilliga skytterörelsens befrämjande

örn 470,000 kronor, vilket belopp emellertid eventuellt borde uppnås

i etapper.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av propositionen nr 225 till 1936 års

riksdag, angående försvarsväsendets ordnande, anförde föredragande departementschefen

i förevarande hänseende, att delade meningar alltjämt förefunnes

rörande den frivilliga skytterörelsens betydelse ur försvarssynpunkt och därmed

också rörande lämpligheten av att under fjärde huvudtiteln upptaga

anslag för dess befrämjande. Även med den utvidgning av kostnadsramen,

som det framlagda förslaget till försvarsväsendets ordnande förutsatte, hade

det ansetts nödvändigt att disponera anslagen för tillgodoseende av mera

direkt militära behov. Något anslag till skytterörelsens befrämjande hade

sålunda icke beräknats. Emellertid kunde ur andra än militära synpunkter

ett stödjande från statens sida av den frivilliga skytterörelsen övervägas.

Den möjlighet för ett sådant stödjande, som av försvarskommissionen antytts,

syntes därför förtjäna att närmare prövas.

I sitt i denna del av riksdagen godkända utlåtande nr 1 yttrade särskilda

utskottet i förevarande hänseende, att utskottet funne sig för sin del böra

obetingat ansluta sig till den från olika håll omfattade åsikten, att den frivilliga

skytterörelsen, på sätt försvarskommissionen framhållit, ur försvarssynpunkt

utgjorde en beaktansvärd tillgång. Utskottet ansåge också, i likhet

med försvarskommissionen, att den ifrågavarande rörelsen framdeles liksom

hittills vore i behov av ett verksamt stöd från statsmakternas sida. På sätt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

kommissionen funnit syntes det därför erforderliga anslagsbeloppet småningom

böra åter höjas till vad som före budgetåret 1932/1933 utgick eller 470,000

kronor. Utskottet anförde vidare, att den frivilliga skytterörelsens betydelse

för vårt lands försvar närmast skulle häntyda på lämpligheten av att det

ifrågavarande anslaget framdeles liksom hittills upptoges å riksstatens fjärde

huvudtitel. På sätt i försvarspropositionen framhållits och även av försvarskommissionen

antytts, kunde emellertid åtskilliga skäl sägas tala för att anslaget

ifråga i framtiden uppfördes å annan huvudtitel eller ock att anslagsbehovet

tillgodosåges av andra medel än skattemedel. Då utskottet icke

varit i tillfälle att förebringa en uttömmande utredning rörande denna budgettekniska

fråga, ville utskottet för sin del uttala en förväntan, att densamma

snarast gjordes till föremål för en ingående utredning. I de av utskottet

framlagda kostnadsberäkningarna för fjärde huvudtiteln hade emellertid anslaget

ifråga icke medtagits.

Skytteförbundens överstyrelse har nu hemställt, att för budgetåret 1937/1938

måtte anvisas ett anslag av 470,000 kronor. Arméförvaltningen har på anförda

skäl ansett anslaget böra för nästa budgetår upptagas med 325,000 kronor.

Med avseende å detta anslagsäskande har departementschefen för egen del

anfört följande:

»Med hänsyn till vad vid riksdagsbehandlingen av förevarande fråga förlidet

år uttalats, torde jämväl för nästkommande budgetår medel böra

ställas till förfogande för understöd åt det frivilliga skytteväsendet. Vad

angår det i samband med försvarsbeslutet diskuterade spörsmålet rörande

finansieringen av utgifterna för ifrågavarande ändamål, har detta numera

varit föremål för ingående överväganden. Dessa hava lett därtill, att det för

skytterörelsens understödjande avsedda anslaget lämpligen även i fortsättningen

bör beräknas under fjärde huvudtiteln.

Vad anslagsbeloppets storlek angår ansluter jag mig till arméförvaltningens

förslag, att detsamma för nästkommande budgetår beräknas till

325,000 kronor.

I denna summa torde även böra ingå erforderligt belopp för beredande

av dyrtidstillägg under budgetåret 1937/1938 åt den vid skytteförbundens

överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,

enligt samma grunder som för samma år komma att fastställas i fråga

örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.»

Under erinran örn 1936 års försvarsbeslut i denna fråga finner sig utskottet

böra tillstyrka, att medel anvisas för nästa budgetår för befrämjande av det

frivilliga skytteväsendet. Mot det av departementschefen för ändamålet beräknade

beloppet och mot departementschefens förslag i övrigt har utskottet

icke funnit anledning att framställa någon invändning. Härav följer, att utskottet

avstyrker den i motionen II: 298 gjorda framställningen.

Det i motionen II: 316 väckta förslaget anser utskottet icke böra till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet vill framhålla, att enligt gällande av Kungl. Maj:t meddelade

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

31

föreskrifter skall skytt för att vinna inträde i skytteförening hava fyllt eller

under inskrivningsåret fylla 12 år. För att kunna upptagas såsom anslagsberättigad

för visst år skall skytt hava fyllt 15 år. Fråga har uppkommit,

huruvida icke nämnda åldersgräns för inskrivning i skytteförening får anses

vara väl låg och örn ej rätten att bliva anslagsberättigad skytt lämpligen bör

knytas till en något högre ålder än som nu är gällande. Dessa och därmed

sammanhängande spörsmål torde böra närmare utredas och prövas av Kungl.

Majit och tillfälle beredas riksdagen att därefter härutinnan fatta ståndpunkt.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 298 till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 325,000

kronor;

b) medgiva, att av nämnda anslag må till den vid skytteförbundens

överstyrelses expedition anställda personalen, med

undantag av kassaförvaltaren, under budgetåret 1937/1938 utbetalas

dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma tid kunna

varda bestämda i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

II. att motionen II: 316 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Intendenturmateriel, remontering, förplägnad, undervisning,

övningar m. m.

29:o) Munderingsutrustning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

36, sid. 82—87) att till munderingsutrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 4,650,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till munderingsutrustning

upptaget med ett belopp ay 4,408,000 kronor, varav 118,000 kronor avsetts

för hästutredningspersedlar och återstoden för beklädnads- samt utredningsoch

remtygspersedlar m. m. Det för sistnämnda ändamål avsedda beloppet,

4,290,000 kronor, har beräknats efter en kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.

För budgetåret 1937/1938 har medelsbehovet för beklädnads-, utredningsoch

remtygspersedlar m. m. beräknats efter samma grunder som för innevarande

budgetår, d. v. s. efter en kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.

Då antalet manskapstjänstgöringsdagar för budgetåret 1937/1938 uppskattats

till 7,737,000 skulle medelsbehovet för ifrågavarande ändamål uppgå

till (7,737,000 X 0.60 =) 4,642,200 kronor, vilket belopp dock ansetts kunna

avrundas nedåt till 4,600,000 kronor eller det i övergångsplanen för den nya

härordningen upptagna beloppet.

Under det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

iStatsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

kasernutredning, intendenturfordon m. m. finnes upptagen en särskild anslagspost

för skidmateriel. Departementschefen har funnit lämplighetsskäl

tala för att denna anslagspost, vilken för innevarande budgetår utgått med

50,000 kronor, inordnades under förestående anslag. I enlighet härmed skulle

munderingsanslaget för nästa budgetår upptagas under två titlar sålunda:

Titel I. Munderingsutrustning ................................. kronor 4,600,000: —

Titel II. Skidmateriel ............................................. » 50.000: -

Summa kronor 4,650,000: -—

Departementschefen har i detta sammanhang till behandling upptagit frågan

om tillhandahållande av för tjänsten erforderliga persedlar åt officerare och

underofficerare med vederlikar och därvid framhållit, att för närvarande olika

regler gälla med avseende å rätten att från kronans förråd utbekomma utredningspersedlar

och vapen m. m. för de officerare, som erhållit sin officersutnämning

före respektive efter halvårsskiftet den 1 juli 1922 (i fråga örn

officerare i reserven före respektive efter halvårsskiftet den 1 juli 1923).

Några mera bärande skäl för att även i fortsättningen bibehålla denna olikhet

mellan de olika personalkategorierna syntes departementschefen icke föreligga.

Tvärtom måste det anses önskvärt, att erforderliga persedlar av det slag,

varom här är fråga, genom kronans försorg tillhandahålles all befälspersonal,

då bästa garantien därigenom erhålles för att personalen städse bliver försedd

med den för tjänstens krav lämpligaste utrustningen. Visserligen kommer,

framhåller departementschefen, den ifrågasatta utvidgningen av rätten att

från kronans förråd erhålla erforderlig utrustning att medföra något ökad

kostnad för statsverket, men som denna merkostnad kommer att inskränka

sig till förhöjt underhåll i samband med persedlarnas användning, kommer

den att bliva skäligen obetydlig. Departementschefen har därför ansett sig

böra föreslå, att den äldre officerspersonalen i förevarande avseende likställas

med den yngre och tillerkännes samma rätt som denna att från kronans förråd

såsom lån utbekomma viss för tjänsten erforderlig utrustning. I likhet med

arméförvaltningen och lönenämnden har departementschefen ansett, att någon

inlösen från enskilda icke bör ifrågakomma av sådan materiel, som av dem

tidigare anskaffats men som hädanefter är avsedd att i mån av behov tillhandahållas

av kronan.

Med hänsyn till behovet av ökat lokalutrymme för arméns centrala bekläd

nadsverkstad har departementschefen vidare tillstyrkt ett av arméförvaltningens

fortifikations- och intendentsdepartement framlagt förslag örn en tillbyggnad

till verkstaden. Emot de härför beräknade kostnaderna — högst

97,000 kronor — har departementschefen intet haft att erinra. Dessa kostnader

hava ansetts böra bestridas av förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till munderingsutrustning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,650,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 4.

33

30:o) Kasern- och förplägnadsutredning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 37, sid. 87—89) att till kasern- och förplägnadsutredning för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 934,000 kronor.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall förevarande anslag beräknas under tre

anslagsposter, nämligen kasernutredning, förplägnadsutredning och skidmateriel.

Såsom departementschefen vid behandlingen av anslaget till munderingsutrustning

framhållit, borde emellertid sistnämnda anslagspost från och

med nästa budgetår överflyttas till nämnda anslag. Till förevarande anslag

har däremot överflyttats ett belopp av 10,000 kronor, motsvarande de beräknade

kostnaderna för anskaffning och underhåll av gymnastikmateriel, vilka

kostnader hittills utgått av undervisningsanslaget.

Medelsbehovet under anslagsposterna till kasernutredning och till förplägnadsutredning

har för nästkommande budgetår beräknats till 526,850 kronor,

respektive 406,850 kronor eller tillhopa, i avrundat tal, till 934,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 934,000

kronor.

31:o) Remontering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 38, sid.

90 och 91) att till remontering för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 513,000 kronor.

Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Mannerskantz m. fl. (nr 48) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Nilsson i Steneberg m. fl. (nr 127) har hemställts, att riksdagen måtte,

med ändring av vad Kungl. Majit föreslagit, öka det under denna punkt upptagna

anslaget med 431 X 100 = 43,100 kronor, samt föreskriva att medelpriset

för inköpt remont skall vara 1,200 kronor.

Beträffande skälen för detta yrkande hänvisar utskottet till motionen I: 48.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till remontering upptaget

med 513,000 kronor. Enligt kungl, brev den 30 juni 1936 skola

nämnda anslagsbelopp jämte under anslaget beräknade inkomster å 45,000

kronor, tillhopa 558,000 kronor, disponeras på följande sätt:

Inköp av 431 ridhästar ä 1,100 kronor, kronor 474,100: —

> »16 draghästar ä 700 kronor, » 11,200: — kronor 485,300: —

Övriga kostnader............................................................... *_72.700.

Summa kronor 558,000: —

För nästkommande budgetår hava kostnaderna för inköp av rid- och

draghästar i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknats efter samma

grunder som för det nu löpande budgetåret eller till 485,300 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 4. gm S7 3

Utskottet

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Beträffande de för övriga kostnader under förevarande anslag erforderliga

medlen hava dessa i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknats

sålunda:

Transport-, rese- och diverse kostnader kronor 49,170: —

Omkostnader vid depåerna ..................... » 7,500: —

Å depå störtade remonter (10 st. ä 1,100

+ 11°) ................................................. 12,100: — kronor 68,770: —

Sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda uppgå till (485,300 + 68,770 =)

554,070 kronor. Härifrån böra emellertid dragas inkomster å anslaget för

ersättning för utrangerade stamhästar, av arméförvaltningen beräknade till

40.000 kronor. På grund av det sagda har departementschefen ansett, att

remonteringsanslaget bör upptagas med det i särskilda utskottets övergångsplan

för nästa budgetår beräknade beloppet 513,000 kronor.

Utskottet, som förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad

på de av motionärerna berörda förhållandena, finner sig böra avstyrka

motionerna.

Departementschefens beräkning av förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 48 och II: 127, till remontering för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 513,000

kronor.

32:o) Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39, sid.

91—94) att till mathållning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 7,600,000 kronor.

Förestående anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

6.590.000 kronor.

Departementschefen har ansett, att jämväl under budgetåret 1937/1938 smör

bör komma till användning vid arméns matinrättningar i stället för margarin.

Under denna förutsättning har normalportionspriset i enlighet med arméförvaltningens

förslag ansetts böra bestämmas till (75 + 7 =) 82 öre.

För »övriga kostnader» — med undantag av kostnaderna för kvinnlig köksoch

servispersonal — har i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknats

ett belopp av 9 öre för man och tjänstgöringsdag, vadan alltså medelsbehovet

under anslaget för nästkommande budgetår bör, örn man bortser från kostnaderna

för den kvinnliga köks- och servispersonalen, beräknas på grundval

av ett dagskostnadsbelopp av (82 -f 9 =) 91 öre.

Anslagsposten för köks- och servisbiträden har upptagits med samma belopp

som för innevarande budgetår eller 563,000 kronor.

Det antal tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och värnpliktiga,

som bör läggas till grund för anslagsberäkningen, har av departementschefen

beräknats till 7,737,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» utlåtande Nr 4.

35

Medelsbehovet för arméns mathållning för nästkommande budgetår skulle

alltså utgöra (7,737,000 X 0.91 + 563,000=) 7,603,670 kronor eller, i avrundat

tal, 7,600,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 7,600,000 kronor.

33:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 94) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,080,000

kronor.

34:o) Skrivmaterialier och expenser. Utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 94 och 95) hemställer,

att riksdagen må till skrivmaterialier och expenser för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

35:o) Tryckningskostnader. I enlighet med Kungl. Majit förslag (punkt 42,

sid. 95 och 96) och under erinran att samma belopp beräknats i 1936 års försvarsbeslut,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till tryckningskostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

36:o) Furagering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43, sid.

96 och 97) att till furagering för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 2,560,000 kronor.

Departementschefen har meddelat, att Kungl. Majit genom beslut den 4

december 1936 förordnat, att för armén skall från och med den 1 juli 1937

tills vidare försöksvis tillämpas en ny normalrationsstat bestående av normalfoderstat

— uppdelad i en stat nr 1, avsedd för stamhästar, och en stat nr 2,

avsedd för ackord- och lejda hästar — och av normalströstat.

Kostnaderna för nästkommande budgetår hava uppskattats för normalfoderstaten

nr 1 till 106.6 5 öre, för normalfoderstaten nr 2 till 113.4 5 öre och

för normalströstaten till 9.3 öre, allt för häst och underhållsdag. För övriga

furageringskostnader har beräknats ett dagskostnadsbelopp av 2 öre, under

det att kostnaderna för utfodring av de vid remontdepåerna befintliga reinon

terna uppskattats till 190,000 kronor.

Under budgetåret 1937/1938 har antalet underhållsdagar beräknats bliva:

enligt normalfoderstaten nr 1 1,760,000, enligt normalfoderstaten nr 2 240,000

och enligt normalströstaten 2,000,000. Med tillämpning av de förut angivna

grunderna för dagskostnadernas beräknande skulle alltså medelsbehovet för

Ut slottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

furagering under nästkommande budgetår uppgå till (1,760,000 x 1.06 65 +

240,000 x 1.1345 + 2,000,000 x O.093 + 2,000,000 X O.02 + 190,000=) 2,565,320

kronor eller, i avrundat tal, 2,560,000 kronor.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av anslaget till furagering

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till furagering för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 2,560,000 kronor.

37:o) Veterinärvard. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44, sid.

97) att till veterinärvård för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 106,000 kronor.

Medelsbehovet för veterinärvård har under en följd av år beräknats efter

en dagskostnad av 4.8 öre för häst. Denna beräkningsgrund har även ansetts

böra tillämpas vid beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1937/1938. Då antalet hästunderhållsdagar för sistnämnda

budgetår uppskattats till 2,200,000, skulle medelsbehovet alltså komma att

uppgå till (0.04 8 X 2,200,000=) 105,600 kronor eller, i runt tal, 106,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förslag till anslagsberäkning, hemställer,

att riksdagen må till veterinärvård för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

38:o) Undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45, sid. 97—100) att till undervisningsmateriel,

undervisningsverk och utbildningskurser för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 1,040,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

1,000,000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1937/1938 har av Kungl.

Majit beräknats på följande sätt:

Titel I. Undervisningsmateriel .............................. kronor 67,000:_

Titel II. De fasta undervisningsverken m. m............. » 532,000:_

Titel III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt

oförutsedda behov .................................... » 475,000:_

Summa kronor 1,074,000: —

Med hänsyn emellertid till beräknade reservationer å anslaget har medelsanvisningen

å riksstaten ansetts kunna begränsas till 1,040,000 kronor.

De till grund för Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande liggande beräkningarna

hava ej föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

37

att riksdagen må till undervisningsmateriel, undervisningsverk

och utbildning skur ser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 1,040,000 kronor.

39:o) Truppförbandens övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 46, sid. 100—105) att till truppförbandens övningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,960,000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1936 års riksdag uppskattades medelsbehovet

under reservationsanslaget till truppförbandens övningar till 1,600,000

kronor enligt följande beräkning:

Titel I.

» II.

* m.

» IV.

» v.

Hästlega ..........................................................

Befälsövningar.................................................

Vin ter övningar..................................................

Truppförbandens övriga övningar ..................

Frivilliga övningar med landstormen och övningar

med frivilliga automobilkåren

kronor

216,550

130.000

175.000

970.000

108,000: —

Summa kronor 1,699,550: —

eller, i avrundat tal, 1,600,000 kronor.

Riksdagen ansåg skäl tala för en förhöjning av anslaget utöver det belopp,

som av Kungl. Majit föreslagits, och beslöt, att detsamma skulle ökas med

100,000 kronor.

I enlighet härmed upptogs anslaget i riksstaten för innevarande budget
-

år med 1,700,000 kronor.

Enligt särskilda utskottets vid 1936 års riksdag kostnadsberäkningar skulle

förevarande anslag i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas med ett

belopp av 1,900,000 kronor.

Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat medelsbehovet

under anslaget till truppförbandens övningar på följande sätt:

Titel I.

»''■ n.

» m.

» IV.

» V.

» VI.

» VII.

Hästlega ............................................................... kronor 262,500: —

Befälsövningar...................................................... * 130,000:

Vinterövningar .................................................. * 250,000:

Truppförbandens övriga övningar..................... » 874,000:

Vissa frivilliga övningar.................................... » 108,000:

Luftförsvarsövningar.......................................... » 36,000:

Driv- och smörjmedel ....................... ;,>_300,000:

Summa kronor 1,960,500: —

eller, i avrundat tal, 1,960,000 kronor.

Utskottet, som icke ansett sig böra framställa någon erinran mot den av

departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må till truppförbandens övningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,960,000 kronor.

Utskottet
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

, Fäl*-och fälttjänstövningar. I enlighet med Kungl. Majis förslag

(punkt 47, sid. 105), som överensstämmer med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut

beraknats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till fält- och fälttjänstövningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

41:o) Arméns hundväsende. Arméns brevduveväsende. Utskottet, som icke

funnit aniedmng till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 48 och 49,

sid. 105 och 106), hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till arméns hundväsende ett reservationsanslag av 8 000

kronor;

b) till arméns brevduveväsende ett reservationsanslag av

5,000 kronor. °

Sjukvård m. m.

42:0) Sjukvård I överensstämmelse med Kungl Maj:ts förslag (punkt 50,

sid. 106 och 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 485,000 kronor.

m ^rmiénS 1bakteriologiska ''^oratorium. Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.

ed tillstyrande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51 och 52, sid. 107

bud TJ rCbuUndet\ennrm att Samma bel°PP uPPtagi*s under innevarande

budgetår for har ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till arméns bakteriologiska laboratorium ett förslagsanslag

av 2,000 kronor; 6

b) till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet i kria

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Tygmateriel.

, 44:o} VäpGn och ammunition m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 53, sid. 108), som överensstämmer med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut

beräknats för här ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till vapen och ammunition m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,900,000 kronor.

45:o) Anskaffning och underhåll av motorfordon. Kungl. Majit har föreslagit

(punkt 54, sid. 108 och 109) att till anskaffning och underhåll av motorfordon

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande. Nr 4.

I detta sammanhang tiar utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr O. Werner i Höjen m. fl. väckt motion (nr 309), vari hemställts,

att riksdagen måtte anslå medel till ett belopp av 534,000 kronor för

anskaffning av generatorgasdrivna motorfordon till trängtrupperna.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, hänvisas

till motionen.

Förevarande anslag har för nästkommande budgetår av departementschefen

beräknats till 700,000 kronor eller samma belopp, som bestämts enligt 1936

års försvarsbeslut.

Vidkommande den motionsvis gjorda framställningen finner utskottet

frågan örn upprätthållande och utvecklande av generatorgasdrift vara av stort

allmänt intresse och förtjänt av särskild uppmärksamhet. Erinras må också

att Kungl. Majit den 15 januari innevarande år tillsatt en kommitté for att

utreda detta spörsmål. Under uttalande av sin förvissning att berörda kommitté

utrustas med alla de hjälpmedel, som behövas för att utredningen skall

på ett allsidigt och tillförlitligt sätt kunna verkställas, finner utskottet anledning

icke nu föreligga att tillstyrka riksdagen att på grund av motion anvisa

medel för ändamålet.

Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å motionen II: 309, till anskaffning och underhåll av

motorfordon för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

46:o) Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 109 och 110), som överensstämmer

med vad som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades för här ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Materielanskaffning sammanhängande med 1936 års arméorganisation.

47:o) Viss materielanskaffning (anslag nr I). Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 56, sid. 110—113) att till viss materielanskaffning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 17,000,000 kronor.

Enligt särskilda utskottets vid 1936 års riksdag av riksdagen godkända

kostnadsberäkningar för den nya försvarsorganisationen förutsattes den a\

utskottet föreslagna materielanskaffningen för arméorganisationens genomförande

komma att draga en kostnad av sammanlagt 79,500,000 kionoi.

Utskottet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Utskottet.

/Statsutskottets utlåtande Nr d.

Såsom framgår av nyssnämnda riksdags skrivelse nr 328, punkterna 14:o)

och 15:o), förutsatte riksdagen, att denna summa skulle med 50,000,000 kronor

utgå under budgetåren 1936/1937-1938/1939, varvid 17,000,000 kronor skulle

anvisas för vartdera av budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 samt 16,000,000

kronor för budgetåret 1938/1939. Av vissa skäl ansåg riksdagen det lämpligt,

att Kungl. Majit lämnades befogenhet att utan avvaktan på anvisandet

av de för budgetåren 1937/1938 och 1938/1939 avsedda anslagen vidtaga erforderliga

åtgärder beträffande dispositionen av dessa anslag. Jämlikt riksdagens

beslut skulle anslagsbeloppet å 50,000,000 kronor av Kungl. Majit i

stort fördelas enligt en i riksdagens förenämnda skrivelse intagen plan.

Beträffande återstoden, 29,500,000 kronor, av den för materielanskaffning

avsedda totalsumman förutsatte riksdagen, att densamma skulle fördelas till

utgående under en tioårsperiod enligt en i särskilda utskottets utlåtande

nr 1 intagen plan. Anvisningen för budgetåret 1936/1937 skulle utgöra

5,851,750 kronor och i huvudsak disponeras på i riksdagens omförmälda

skrivelse angivet sätt.

För nästkommande budgetår har departementschefen nu begärt det för

samma budgetår avsedda beloppet eller 17,000,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till viss materielanskaffning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 17,000,000 kronor.

48:o) Viss materielanskaffning (anslag nr 2). Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 57, sid. 113 och 114) att till viss materielanskaffning för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,749,550 kronor.

Såsom under föregående punkt omförmälts förutsatte 1936 års riksdag, att

den totalsumma av 79,500,000 kronor, som beräknades bliva erforderlig’ för

engångsanskaffning av materiel m. m. i samband med den av nämnda års

riksdag beslutade nyorganisationen av lantförsvaret, skulle med sammanlagt

50,000,000 kronor (anslag nr 1) utgå under budgetåren 1936/1937—1938/1939,

under det att återstoden, 29,500,000 kronor (anslag nr 2), skulle fördelas till

utgående under en tioårsperiod enligt en i särskilda utskottets vid samma

riksdag utlåtande nr 1 införd tablå.

I enlighet med denna tablå har för innevarande budgetår för ifrågavarande

ändamål anvisats ett belopp av 5,851,750 kronor.

I sin skrivelse den 9 september 1936 har arméförvaltningen erinrat örn

att anslagsbeloppet för den materielanskaffning, varom här vore fråga, för

nästkommande budgetår enligt nyssnämnda tablå skulle utgöra 7,749,55o’kronor,

vilket belopp av arméförvaltningen begärts.

Denna arméförvaltningens hemställan, vilken ansluter sig till den av riksdagen

godkända planen för medelsanvisning för ifrågavarande materielanskaffning,

har departementschefen funnit sig böra biträda.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Mot beräkningen av förevarande anslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till viss materiélanskaffning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,749,550 kronor.

49:o) Motioner örn åtgärder till klarläggande av formerna för användande av luftvärnsmateriel,

anskaffad på frivillighetens väg, samt örn anslag till luftvärnsmateriel

m. m. Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr F. Domö m. fl. (nr 85) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge m. fl. (nr 214) har hemställts,

att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn snara åtgärder till klarläggande

av formerna för användande av luftvärnsmateriel, anskaffad på frivillighetens

väg;

att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn prövning av möjligheterna

för statens affärsdrivande verk att själva sörja för sitt luftvärnsskydd,

att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa örn framläggande för innevarande

års riksdag av de förslag beträffande nyssberörda frågor, varom

riksdagsbeslut befinnas erforderliga; samt

att riksdagen måtte besluta omedelbar anskaffning av luftvärnsmateriel,

utöver den av 1936 års riksdag beslutade, till ett belopp av 13 miljoner kronor

att med 4.3 3 miljoner kronor per år fördelas på de tre närmaste budgetåren.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr O. A. Nordborg m. fl. (nr 143) och den andra inom andra kammaren

av herr H. Andersson i Grimbo m. fl. (nr 323) hemställts, bland annat,

att riksdagen måtte för anskaffning av permanenta luftvärnsbatterier för

Göteborgs stad och hamn anvisa 3,500,000 kronor att utgå uppdelat på två

kommande budgetår.

Slutligen har uti en inom andra kammaren av herrar C. G. Tengström och

O. Osberg väckt motion (nr 302) hemställts, att riksdagen måtte för anskaffning

av permanenta luftvärnsbatterier för Göteborgs stad och hamn anvisa

3,500,000 kronor att utgå med 875,000 kronor under vart och ett av fyra kommande

budgetår.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 85, 1:143 och II: 302.

Såsom i motionerna erinrats hava av företag, sammanslutningar och kommuner

på*skilda håll inom landet åtgärder vidtagits eller planerats för anskaffning

på frivillighetens väg av luftvärnsmateriel till skydd för hemorten.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer händelseutvecklingen

på berörda område och vidtager de mått och steg, som efter

prövning av detta spörsmål i hela dess vidd kunna befinnas för syftet mest

lämpliga och ändamålsenliga. På grund härav finner sig utskottet böra avstyrka

de föreliggande motionerna.

Utskottet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå motionerna 1:85 och II: 214 samt

I: 143 och II: 323, sistnämnda båda motioner i den del, varom

här är fråga, ävensom motionen II: 302.

Byggnader m. m.

50:o) Byggnader, övningsfält och skjutbanor. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58, sid. 114—-116) och under erinran att anslaget upptagits

i enlighet med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må för byggnader, övningsfält och skjutbanor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,800,000

kronor.

51:o) Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön.

Garagebyggnad för arméns intendenturförråd i Boden. Utskottet, som icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, sid.

116—118), hemställer,

att riksdagen må

a) för vissa nybyggnadsarbeten ra. ra. vid Svea ingenjörkårs

förläggning på Laxön för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor;

b) till uppförande av en garagebyggnad för arméns intendenturförråd

i Boden för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

52:o) Uppvärmningsanläggning inom Bodens ingenjörkårs kasernetablissement.

Uppvärmningsanläggning inom arméns underofficersskolas etablissement i Uppsala.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 61 och 62, sid.

118—120) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för utförande av uppvärmningsanläggning inom Bodens

ingenjörkårs kasernetablissement för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 60,000 kronor;

b) för utförande av uppvärmningsanläggning inom arméns

underofficersskolas etablissement i Uppsala för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 210,000 kronor.

53:o) Utvidgning av Upplands regementes övningfält. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 63, sid. 120—124) att

dels för utvidgning av Upplands regementes övningsfält för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels ock medgiva, att sådana i det blivande övningsområdets ytterkanter

belägna mindre områden, vilka utan olägenhet för lantförsvaret kunna avstås,

må för vinnande av ändamålsenligare gränser för övningsfältet bortbytas eller

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr I.

43

försäljas, varvid inflytande köpeskillingsmedel enligt Kungl. Maj:ts beprövande

må användas till förvärv av annan för gränsernas tillrättande lämpligt

belägen mark.

Departementschefen har redogjort för av arméförvaltningens fortifikationsdepartement

gjorda framställningar örn förvärv av erforderligt område för utvidgning

av Upplands regementes övningsfält samt för egen del i ärendet

anfört följande:

»Av den i ärendet verkställda utredningen finner jag ådagalagt, att det av

Upplands regemente och arméns underofficersskola för närvarande disponerade

övningsfältet vid Uppsala icke är tillfyllest för att övningar i kulsprute-

och granatkastarskjutningar skola kunna bedrivas på ett tillfredsställande

sätt. En utvidgning av övningsfältet torde därför vara ofrånkomlig.

Ur övningssynpunkt synes det vara önskvärt och lämpligt, att denna utvidgning

sker genom förvärv av härför erforderlig mark i Hågaåns dalgång, som

är belägen på lämpligt avstånd från förläggningsplatsen.

Av den till inköp ifrågasatta marken utgöres huvuddelen av egendomen

Norby södra, som efter verkställda avsöndringar m. m. omfattar en areal

av omkring 67 hektar. För detta område har markägaren Elias Carlsson

avgivit ett till den 1 augusti 1937 gällande försaljningsanbud å 80,000 kronor,

varvid han dock förbehållit sig att hyresfritt bebo huvudbyggnaden å gården

under fem år efter köpets avslutande ävensom uppsatt vissa andra villkor

för försäljningen.

Med hänsyn till att egendomen i fråga enligt två av akademifogden John

Eriksson och länsjägmästaren R. Lubeck den 5 och den 17 november 1934

avgivna värderingsutlåtanden åsatts ett värde av 80,089 kronor, måste det

av Carlsson avgivna anbudet anses skäligt, och jag finner mig därför böra

tillstyrka dess antagande.

De övriga nu till inköp ifrågasatta områdena utgöras såsom av fortifikationsdepartementets

utredning framgår av: 1) en ängslott om 4.1210 hektar

under hemmanen Norby 32 och 52 tillhörig J. A. Sahlin, 2) en ängslott örn

3.5680 hektar under egendomen 8/s mantal Malma 32 tillhörig Sven A.

Nilsson, 3) en ängslott örn 4.52 7 0 hektar under egendomen Malma 42 och

4"> (Valsätra) tillhörig Olof Larsson samt 4) en skogsremsa om 20 hektar

under 3/s mantal Håga 41 tillhörig L. Bergvalls stärbhus.

Av dessa områden har den Sahlin tillhöriga ängslotten vid verkställd

värdering åsatts ett värde av 900 kronor per hektar eller tillhopa alltså

3,708 kronor. Ägaren har emellertid för densamma begärt 31,000 kronor,

varför expropriationsförfarande torde bliva nödvändigt.

De båda Nilsson och Larsson tillhöriga ängslotterna hava vid värdering

åsatts ett värde av 1,980 kronor respektive 2,615 kronor. Då markägarna

för dessa områden fordrat en köpeskilling av 4,500 kronor respektive 4,000

kronor, synes även i dessa fall expropriation bliva nödvändig. Så torde

■iven bliva fallet för förvärvande av det Bergvalls stärbhus tillhöriga skogsområdet,

vilket ägaren förklarat sig icke vilja försälja.

Med hänsyn till att expropriationsförfarande sålunda torde bliva erforderligt

för förvärvande på skäliga villkor av dessa markområden har fortifikationsdepartementet

vid medelsbehovets beräknande ansett, att de dessa områden

vid värdering åsätta värdena borde förhöjas med 20 procent, varigenom

medelsbehovet för markinköpen skulle komma att uppgå till 94,000 kronor.

Härtill borde läggas ti,(XX) kronor till expropriations-, avstycknings- och lagfartskostnader

m. in.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet
-

Emot de sålunda för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna (94,000

+ 6,000=) 100,000 kronor har jag icke något att erinra.

Med hänsyn till vad fortifikationsdepartementet anfört angående de till

inköp avsedda områdenas gränser finner jag mig böra föreslå, att, därest

riksdagen anvisar medel för ifrågavarande markinköp, riksdagens medgivande

samtidigt inhämtas till försäljning eller bortbytande av sådana i det blivande

övningsområdets ytterkanter belägna mindre delar, vilka utan olägenhet för

lantförsvaret kunna avstås, med rätt för Kungl. Maj:t att i vederlag för sådan

försåld eller bortbytt mark förvärva andra intill övningsfältet belägna områden,

vilkas innehavande ur kronans synpunkt är önskvärt.»

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

hemställer,

att riksdagen må

a) för utvidgning av Upplands regementes övningsfält för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor;

b) medgiva, att sådana i det blivande övningsområdets ytterkanter

belägna mindre områden, vilka utan olägenhet för lantförsvaret

kunna avstås, må för vinnande av ändamålsenligare

gränser för övningsfältet bortbytas eller försäljas, varvid inflytande

köpeskillingsmedel enligt Kungl. Maj:ts beprövande må

användas till förvärv av annan för gränsernas tillrättande lämpligt

belägen mark.

54:o) Utvidgning av Bodens skjutfält. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 64, sid. 124—129) att för utvidgning av Bodens skjutfält för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor. I

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

armeförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för utvidgning

av Bodens skjutfält. Efter att hava redogjort för innehållet i berörda framställning

har departementschefen framhållit bland annat, att av utredningen

i förevarande ärende med full tydlighet framginge, att det för närvarande av

Bodens trupper disponerade skjutfältsområdet icke längre vore tillräckligt för

sitt ändamål. Situationen vore sådan, framhåller departementschefen, att en

rationell skjututbildning enligt de militära myndigheternas mening icke kunde

bedrivas vid de till Boden förlagda artilleritruppförbanden, därest icke de

svårigheter, som markfrågan beredde, bleve undanröjda. Med hänsyn härtill

har departementschefen ansett det ofrånkomligt, att åtgärder nu vidtoges för

erhållande av en förbättring i förevarande avseende. I likhet med arméförvaltningen

har även departementschefen ansett, att den enda framkomliga

vägen för nående av detta mål vore att genom förvärvande av enskild mark i

tillräcklig omfattning skaffa kronan kontroll över de områden, som behövde

disponeras vid skarpskjutningarnas bedrivande.

Enligt upprättat värderingsinstrument uppginge den sammanlagda till inköp

ifrågasatta markarealen till 642.4 5 60 hektar med ett uppskattat värde av

371,530 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

45

Såsom arméförvaltningen framhållit, fortsätter departementschefen, torde

det icke bliva möjligt att genom frivilliga överenskommelser förvärva samtliga

de till inköp avsedda områdena för i värderingsinstrumentet angivna belopp,

utan i vissa fall torde man få räkna med att tillgripa expropriation. Med

hänsyn härtill kunde möjligen den av värderingsmännen angivna sammanlagda

värderingssumman, 371,530 kronor, komma att visa sig vara något för

låg. I huru stor utsträckning detta kunde komma att visa sig vara fallet undandroge

sig emellertid för närvarande varje bedömande. Arméförvaltningen

hade räknat med, att de sammanlagda kostnaderna för markförvärvet —

inklusive utredningskostnader — icke komme att överstiga 400,000 kronor,

och denna summa torde enligt departementschefens mening böra läggas till

grund för beräknande av medelsbehovet.

I likhet med arméförvaltningen har departementschefen ansett, att utvidgningen

av skjutfältet borde ske successivt under de närmaste åren. För nästkommande

budgetår torde för ändamålet böra avses ett belopp av 175,000

kronor. Det torde, framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av vederbörande myndigheter meddela de närmare bestämmelser

angående dispositionen av detta belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må för utvidgning av Bodens skjutfält för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

55:o) Förvärv av vissa fastigheter för Karl Gustavs stads gevärsfaktori m. m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 65, sid. 129 och 130) att för

förvärv av vissa fastigheter för Karl Gustavs stads gevärsfaktori för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 23,300 kronor.

I en den 4 januari 1937 dagtecknad proposition (nr 4) har Kungl. Majit

vidare, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att ett kronan tillhörigt mellan badhustomten, kvarteret Verkmästaren

samt Bruks- och Hamngatorna beläget markområde örn 3,609 kvadratmeter av

stadsägan nr 1332 i Eskilstuna må i samband med förvärvande från staden

av tomterna niis 1 och 2 i kvarteret Norra vattenverket med äldre beteckningar

Räckhammaren nr 69, Stampen och Piphammaren nr 70 i Eskilstuna

för en köpeskilling av 43,308 kronor överlåtas till Eskilstuna stad.

Under förevarande punkt i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, har

departementschefen meddelat, att arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement

med skrivelse den 5 november 1936 avgivit förslag av innebörd,

att gevärsfaktoriets ökade behov av byggnader borde tillgodoses genom

förvärv av vissa till faktoriets område gränsande fabrikstomter. Likviden

skulle enligt två preliminärt upprättade avtal ske genom markbyte mellan

kronan och Eskilstuna stad, varvid kronan skulle hava att till staden erlägga

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4b Statsutskottets utlåtande Nr 4.

en mellangift av 22,692 kronor. Till denna kostnad borde läggas dittills havda

utredningskostnader och lagfartskostnader samt möjligen uppstående ytter

ligare kostnader i ärendet, beräknade till omkring 600 kronor. Departementen

hemställde, att nämnda preliminära avtal måtte godkännas samt att till bestridande

av omförmälda kostnader måtte anvisas högst 23,300 kronor.

För egen del har departementschefen ansett sig böra biträda departementens

förevarande hemställan.

I ovanberörda proposition nr 4 har departementschefen till behandling

upptagit frågan örn godkännande av det föreslagna markbytet. Efter att hava

närmare redogjort för den till grund härför liggande utredningen har departementschefen

för egen del i ärendet anfört följande:

»Såsom närmare framgår av vad styresmannen för Karl Gustavs stads

gevärsfaktori anfört torde på grund av den ökade verksamheten vid faktoriet

en utvidgning av dess lokaler vara nödvändig. Utredningen i ärendet torde

ock få anses giva vid handen, att ett förvärvande av de till inköp föreslagna

tomterna nris 1 och 2 i kvarteret Norra vattenverket med äldre beteckningar

Räckhammaren nr 69, Stampen och Piphammaren nr 70 i Eskilstuna skulle

innebära en tillfredsställande lösning av denna fråga.

Föi slaget innebäi, att de nämnda fastigheterna skola förvärvas genom

markbyte mot ett kronan tillhörigt, mellan badhustomten, kvarteret Verkmästaren

samt Bruks- och Hamngatorna beläget markområde örn 3,609 kvadratmeter

av stadsägan nr 1332 i Eskilstuna i enlighet med två särskilda köpekontrakt

mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å kronans

vägnar, å ena, samt Eskilstuna stad, å andra sidan. De förstnämnda fastigheterna

hava därvid värderats till 66,000 kronor, under det att det område,

som staden skulle erhålla, upptagits till ett värde av 43,308 kronor. Kronan

skulle alitsa hava att kontant gälda 22,692 kronor, vartill komma utredningskostnader

och lagfartskostnader, beräknade till omkring 600 kronor eller

alltså sammanlagt i avrundat tal omkring 23,300 kronor.

Då jag anser de värden, sorn åsatts respektive fastigheter, vara godtagbara

samt köpe- och försäljningsvillkoren i övrigt icke föranleda någon erinran

från min sida, finner jag mig kunna i likhet med byggnadsstyrelsen tillstyrka

godkännande av avtalen.

Framställning örn anvisande av medel för bestridande av kostnaderna för

fasti ghetsförvärvet har — såsom nyss erinrats — redan gjorts under fjärde

huvudtiteln i statsverkspropositionen.

Emellertid lärer riksdagens medgivande till ifrågavarande markutbvte

bora inhämtas.» J

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av Kungl. Majit

gjorda framställningarna, får hemställa,

att riksdagen må

a) föi förvärv av vissa fastigheter för Karl Gustavs stads

gevärsfaktori för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 23,300 kronor;

b) medgiva, att ett kronan tillhörigt mellan badhustomten,

kvaiteret Verkmästaren samt Bruks- och Hamngatorna beläget

markområde om 3,609 kvadratmeter av stadsägan nr 1332 i

Eskilstuna må i samband med förvärvande från staden av tom
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande Nr i.

terna nris 1 och 2 i kvarteret Norra vattenverket nied äldre beteckningar

Räckhammaren nr 69, Stampen och Piphammaren

nr 70 i Eskilstuna för en köpeskilling av 43,308 kronor överlåtas

till Eskilstuna stad.

56:o) Motion om anslag för uppförande av intendenturverkstadslokaler vid

Skånska trängkåren i Hässleholm. Uti en inom andra kammaren av herr L. A.

Björklund väckt motion (nr 119) har hemställts, att riksdagen må besluta

ställa nödiga medel till arméförvaltningens förfogande för uppförande av

intendenturverkstadslokaler vid Skånska trängkåren i Hässleholm.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra därom, att uti en med arméförvaltningens mtendentsoch

civila departement gemensam skrivelse till Konungen den 26 januari

1937 ämbetsverkets fortifikationsdepartement anfört, bland annat, att den för

Skånska trängkårens intendenturverkstäder avsedda byggnaden — inrymmande

skrädderi-, linneslagnings- och skomakeriverkstäder — icke längre vöre

för avsedda ändamål användbar. I berörda skrivelse framhölls, att fortifikationsdepartementet

hade för avsikt att i samband med förslag till äskanden

till 1938 års riksdag avgiva förslag örn uppförande av en ny förrådsbyggnad

vid kåren. Därest medel härtill bleve beviljade, kunde byggnaden likväl icke

beräknas bliva färdig att tagas i bruk förrän under budgetåret 1939/1940,

vadan frågan örn verkstadslokaler för kåren syntes böra intill dess ordnas

provisoriskt, vilket kunde ske därigenom att karens skomaker iverkstad finge

disponera samtliga verkstadslokaler i den nuvarande byggnaden samt att

lokal för kårens skrädderi- och linneslagningsverkstäder tills vidare förhyrdes.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde fortifikations-, intendentson

civila departementen, att för dylik förhyrning under tiden 1 april 1937—

30 juni 1938 ett belopp av 1,500 kronor måtte få tagas i anspråk av lantförsvarets

anslag till extra utgifter. I brev den 19 februari innevarande år har

Kungl. Majit bifallit den sålunda gjorda framställningen.

Under åberopande av det anförda finner sig utskottet böra avstyrka den

föreliggande motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 119 ej må av riksdagen bifallas.

Diverse.

57:o) Ersättning för rustning och rotering. Extra utgifter. På därom av

Kungl. Majit, gjorda framställningar (punkterna 66 och 67, sid. 130) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till ersättning för rustning och rotering för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 160,000 kronor;

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

48 Statsutskottets utlåtande Nr 4. ''

b) till extra utgifter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

58:o) Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 130 och 131) och under erinran att

samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till semester åt vid lantförsvaret anställda

arbetare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

245,000 kronor.

59:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag rörande anslag för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid lantförsvaret (punkt 69, sid. 132) avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

E. SJÖFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

60:o) Avlöning till personal vid marinförvaltningen. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 70, sid. 133—135) att

dels fastställa en vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4

januari 1937 intagen förändrad personalförteckning för den civila personal

vid marinförvaltningen, som uppbär avlöning enligt avlöningsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen;

dels ock, med godkännande av vid nämnda statsrådsprotokoll fogade förslag

till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1937/1938,

till avlöning till personal vid marinförvaltningen för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 299,600 kronor.

Förevarande anslag har beräknats i enlighet med 1936 års försvarsbeslut.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för den civila personal

vid marinförvaltningen, vilken uppbär avlöning enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

49

Personalförteckning.

Befattning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 marinöverkommissarie ..

1 amiralitetsråd.................

1 revisionskommissarie.....

1 kamrerare.......................

1 sekreterare ...................

2 notarier ..........................

1 marinkassör...................

4 revisorer .......................

1 revisor och bokhållare

3 kansliskrivare.................

1 förste expeditionsvakt ..

3 kanslibiträden................

3 expeditionsvakter..........

7 kontorsbiträden.............

Lönegrad

A 1

B 30

B 26

B 26

B 24

B 21

B 21

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

b) med godkännande av vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1937 fogade förslag till stat för

marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1937/1938, till

avlöning till personal vid marinförvaltningen för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 299,600 kronor.

61 :o) Motioner angående bibehållande av skeppsgosseinstitutionen m. m. Uti

en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist m. fl. väckt motion (nr 12), har

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i marinorganisationen fortfarande

skall ingå en skeppsgossekår örn i motionen angiven ungefärlig storlek och

organisation, och att denna skeppsgossekår förlägges till Karlskrona.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr F. Domö m. fl. (nr 88) och den andra inom andra kammaien av

herr G. Bagge m. fl. (nr 212) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med

indragning av skeppsgossekåren tillsvidare må ansta, och att en utredning

rörande behovet av en skeppsgossekår snarast möjligt verkställes, varvid särskilt

beaktas vad försvarskommissionen härutinnan föreslagit.

Slutligen har uti en inom andra kammaren av herr E. Lithander m. fl.

väckt motion (nr 324) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med indragning

av skeppsgossekåren tillsvidare må anstå, och att en utredning rörande

behovet av skeppsgossekårerna snarast möjligt verkställes, varvid förläggningsfrågan

upptages till förnyad prövning.

I enlighet med 1936 års riksdags beslut i försvarsfrågan skall skeppsgosseinstitutionen

avvecklas, och denna avveckling skall taga sin början under år

1937.

Av motionen nr II: 12 inhämtas, bland annat, följande.

Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 6 sami. Nr 4.

654 87 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Försvarskommissionen, som föreslog bibehållande av en till Karlskrona

föi lagd skeppsgossekår, sammanfattade fördelarna med skeppsgossekåren på

följande sätt:

. Skeppsgosseinstitutionen bidrager till att i viss mån säkerställa sjömanskarens

såväl kvantitativa som kvalitativa rekrytering, då nämligen skeppsgossekårens

egen rekrytering visat sig vara relativt oberoende av konjunkturväxlingarna

på den allmänna arbetsmarknaden.

Genom skeppsgossarnas utbildning å segelfartyg tillföres flottan väl sjömansutbildat

manskap, som i detta hänseende är väsentligt överlägset det

kontraktsanställda manskapet.

Skeppsgossarna, av vilka i allmänhet ett flertal har för avsikt att kvarsta11118''

i flottans tjänst, utgöra en god rekryteringskälla för flottans underofficerskår.

Av dacksavdelningens underofficerare äro sålunda för närvarande

ej mindre än omkring 80 procent f. d. skeppsgossar.

Genom att det karlskri''vna manskapet i allmänhet kvarstannar längre i

tjänst an det kontraktsanställda, lämpa sig de f. d. skeppsgossarna bättre för

erhållande av specialutbildning såsom riktare, avståndsobservatörer och eldIe,

^ni1^g.smän m- m- Staten erhåller sålunda bättre valuta för påkostad specialutbildnmg

— exempelvis ammunitionskostnad för riktarutbildning — då den

utbildade under längre tid kan utnyttjas för tjänst inom sitt speciella fack.

• ^J?- r*lande av de obestridliga fördelar, som skeppsgosseinstitutionert

innebar såval ur tjänste- som ekonomiska synpunkter har kommissionen kommit

till den uppfattningen, att nämnda institution alltjämt bör bibehållas

inom marinorganisationen. Kommissionen har härvid beaktat jämväl det förhållandet,

att segelutbildningen fortfarande, såväl i Sverige som flerstädes

utomlands, anses såsom den ojämförligt förnämligaste, när det gäller danandet

av goda sjömän.

Kommissionens förslag avsåg en väsentlig rationalisering av den nuvarande

skeppsgosseinstitutionen såväl i fråga örn utbildning som beträffande

kostnader.

Enligt försvarskommissionens förslag, som tillstyrktes av marinens myndigheter,

skulle Marstrandskåren indragas och all rekrytering till och utbildning

vid skeppsgossekåren ske i Karlskrona. Enär den i Karlskrona varje

år karlskrona skeppsgossekontingenten är den ojämförligt största, torde

det också föreligga skäl att vid ett allmänt bedömande av institutionens

betydelse i forsla hand taga sikte på de resultat, som vunnits vid flottans

huvudstation. Vissa uppgifter, som hänföra sig uteslutande till Karlskrona,

lumnäs därefter i motionen. Sålunda upplyses, bland annat, att en nyligen

verkställd undersökning omfattande åren 1931—1935 beträffande resultatet av

underofficersutbildningen inom däcksavdelningen givit vid handen, att de

arskontmgenter, som de angivna åren voro i tur att genomgå denna utbildning,

vid antagningen under åren 1925-1929 utgjordes av sammanlagt 422 karlskrivna

och i)25 kontraktanställda. Av dessa genomgingo 68 karlskrivna och 9

kontraktanställda godkänd utbildning. Av det karlskrivna manskapet förvarvade

sålunda under den ifrågavarande perioden 16. i % men av det kontraktsanstallda

endast 1.7 % kompetens för befordran till underofficer Att

denna proportion icke är någon tillfällighet framgår av försvarskommissionens

betänkande, dar det erinras örn att ej mindre än omkring 80 % av antalet

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

underofficerare å däcksavdelningen hava passerat skeppsgossevägen. Att

detta fortfarande äger sin giltighet beträffande Karlskrona station belyses av

en i motionen införd tablå, utvisande ställningen den 1 januari 1937, av vilken

det framgår, att av 372 underofficerare och flaggkorpraler vid däcksavdelningen,

298 tillhöra kategorien karlskrivna och 74 kategorien kontraktsanställda,

d. v. s. 80. i o % äro karlskrivna. En motsvarande undersökning under

korpralsutbildningens skede visar, att under åren 1925 1933 korpralskompe
tens

vunnits av 65 % av det karlskrivna och 40 % av det kontraktsanställda

manskapet.

Utbildningen vid skeppsgossekåren är icke begränsad endast till det militära

området utan gossarna meddelas också värdefulla insikter genom undervisningen

i skeppsgosseskolan, vilken skola har karaktär av högre folkskola.

Försvarskommissionen föreslog därjämte, att möjlighet borde beredas visst

antal begåvade och i övrigt lämpade skeppsgossar att erhålla utbildning till

officerare på stat, och detta uppslag synes värt beaktande.

Skeppsgossekåren är vidare av betydelse i syfte att säkerställa sjömanskårens

rekrytering, då på grund av förhållandena på den allmänna arbetsmarknaden

svårigheter uppstå att rekrytera kategorien kontraktsanställt manskap,

och kåren fyller icke blott betydelsefulla uppgifter inom sjöförsvaret

utan utgör också en institution av framträdande social betydelse. Det förhållandet

att staten årligen omhändertager en gosse från ett var av omkring

150, kanske i de flesta fall fattiga svenska hem, uppfostrar och utbildar honom

samt skaffar honom möjlighet att uppnå tryggad och aktad ställning i samhället,

vare sig detta sedermera blir i militär tjänst eller icke, bör uppmärksammas.

Enligt motionärernas uppfattning tala starka skäl för ett bibehållande av

skeppsgosseinstitutionen, dock med organisationen omlagd i stort sett enligt

försvarskommissionens förslag, sålunda

endast en skeppsgossekår, förlagd till Karlskrona och i f. d. Karlskrona

grenadjärregementes för ändamålet disponibla kasernetablissemang därstädes,

kåren omfattande 450 gossar,

utbildningen så ordnad att karlskrivning kan ske till 2. klass sjöman, samt

de ekonomiska förhållandena ordnade enligt försvarskommissionens förslag.

Kåren bör huvudsakligen avses för rekrytering av sjömanskåren i Karlskrona.

I en till motionen II: 12 fogad bilaga hava upptagits kostnadsberäkningar

för skeppsgosseinstitutionen, uppgjorda i anslutning till det motionsvis framlagda

förslaget och i övrigt grundade på försvarskommissionens organisationsförslag

och kostnadsberäkningar. Beräkningarna upptaga dels de merkostnader

ett bibehållande av skeppsgossekåren skulle föranleda under de

två budgetår — 1937—1938 och 1938—1939 — som återstå till dess kåren

jämlikt årets försvarsbeslut skulle hava avvecklats, dels ock de merkostnader,

som skeppsgossekåren skulle föranleda från och med budgetåret 1939 1940.

Av beräkningarna framgår, att kostnadsökningarna skulle bliva för budget
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

året 1937 1938 o2,925 kronor, för budgetåret 1938—1939 182,395 kronor samt

från och med budgetåret 1939—1940 378,000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 88 och II: 212 hava i huvudsak anförts

samma skäl för ett bibehållande av skeppsgosseinstitutionen som i motionen

II: 12. Därutöver har, bland annat, anförts följande.

»Vad försvarskommissionen anfört beträffande skeppsgosseinstitutionen

och dess betydelse synes i allo välgrundat och förtjänt av största beaktande.

Kommissionens förslag tillstyrktes också av samtliga därav berörda marinens

myndigheter.

Oberoende härav beslöts emellertid skeppsgossekårens indragande.

Motiveringen härför, sådan den återfinnes i proposition 225/1936, synes

dock knappast övertygande och torde i väsentliga stycken icke vara hållbar,

särskilt när det gäller förhållandena vid flottans huvudstation, Karlskrona.»

I motionen nr II: 324 anföres rörande förläggningsfrågan för skeppsgossar,

bland annat, följande.

Försvarskommissionen anför som skäl för en förflyttning, att förväntningarna

att erhålla en lämplig rekrytering från västkustens fiskarbefolkning

till Marstrandskåren ej blivit uppfyllda. Detta vilja vi ej bestrida. Men

lika. litet torde någon kunna bestrida, att just en kårförläggning till västkusten

i hög grad befordrat rekryteringen från mellersta och övre Sverige, vilket

också var ett av önskemålen vid beslutet örn en skeppsgossekårs förläggning

till Marstrand 1907. Möjligen med undantag för högkonjunkturperioden under

1920-talet har Marstrandskåren varit fulltalig, och under senare år har blott

en del eller ett_ fåtal av de inträdessökande kunnat antagas. Till cirka 70 vakanta

platser vid Marstrandskåren hösten 1935 ankommo från olika delar av

nästan hela landet omkring 400 ansökningar. Av dessa hänvisades ett hundratal

till Karlskronakåren, som tydligen då hade brist på sökande. För varje

initierad är det också känt, att anslutningen till Marstrandskåren har varit

och är proportionsvis ojämförligt mycket större än till Karlskronakåren.

Att detta ur rekryteringssynpunkt önskvärda och lyckliga förhållande beträffande

Marstrand föreligger, har givetvis sin första och enda förklaring i

att sjöfolk helst vill till västkusten för att där få sin utbildning i den rätta

miljön. Ett annat förhållande, som icke Iean eller får underskattas, är, att

vårt land i Marstrand äger den plats, som dels på grund av sina naturliga

förutsättningar erbjuder de bästa fackutbildningsmöjligheter, ja, så goda att

man skulle kunna säga, att Marstrand står utan tävlan vid val av plats fölen

sjömanskår, dels på grund av sitt avskilda läge och sin ringa storlek erbjuder

den trygghetskänsla, som föräldrar ha rätt att fordra, då de sända

ut sina söner i deras känsligaste ålder att leva ett ur många synpunkter riskfyllt

kasernliv. Det ringa antalet rymningsförsök och utstraffningsförseelser

i Marstrand, som annorstädes i de flesta fall torde ha sin grund i vantrevnad

och missnöje, torde med all tydlighet vittna örn såväl trivsel som ett rätt och

framgångsrikt handhavande av pojkarna inom Marstrandsförläggningen. Detta

lyckliga och enastående förhållande anse vi borde vara starkt vägande skäl vid

val av plats för en förläggning.

Samma uppfattning av förläggningen fick statsutskottet vid besök i Marstrand

år 1925, som ansåg, att detta var en avgörande faktor för kårens bibehållande

i Marstrand.

Att under sådana förhallanden — utan tvingande skäl — indraga Mar
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

53

strandskåren förefaller omotiverat. En sådan åtgärd skulle av mycket att

döma kunna bliva ödesdiger för skeppsgossekarens bestånd som institution.

Marstrandskårens kaserneringsfråga har numera blivit löst på tillfredsställande

sätt. Skollokaler, som fylla uppställda krav, finnas inredda, och även

övriga erforderliga lokaler kunna anses tillfredsställande. Vattenfiågan samt

lokal för gymnastik och idrottsplats komma inom den närmaste tiden att

ordnas i Marstrand utan direkta kostnader i samband med försvaret för

statens vidkommande. En förflyttning av kåren från Marstrand kan ej heller

ur ekonomisk synpunkt försvaras.

Man får ej heller förbise, att en förflyttning av kåren från Marstrand kommer

att för denna stads räkning medföra stark rubbning i dess skatte- och

näringsförhållande. År 1935 uppgick stadens samtliga skattekronor till

10,275: 20, varav 1,326: 80 kom på skeppsgossekåren. Efter en skattesats av

11 kronor per skattekrona erhölls alltså i skatteintäkt från nämnda kår samma

år kronor 14,424: 80. Därtill kommer vad staden indirekt förtjänar på kåren

genom arbeten, elektricitetsverk, försäljning av varor m. m.

Vid ett indragande av kåren i Marstrand kan därför staten knappast undandraga

sig en särskild ersättning till staden i fråga. Da i närvarande tid stola

bekymmer föreligga för ett upphjälpande av Bohusläns näringsliv bör detta

också mana statsmakterna till försiktighet vid åtgärder som kunna för detta

län undandraga skatteobjekt och arbetstillfällen av olika slag.

Då därtill mycket vägande invändningar anförts från fackmannahåll, därifrån

även bestyrkts att skeppsgossekåren i Marstrand fyllt en ytterst viktig

uppgift inte minst därigenom, att den varit förlagd till en ort, där hela

miljön starkt präglats av sjömansyrket, så anse motionärerna, att en utredning

örn skeppsgossekårens fortbestånd bör föranstaltas, varvid även förläggningsfrågan

upptages till förnyad undersökning.

Utskottet, som anser tillräckliga skäl icke vara anförda för ett frångående

av 1936 års riksdags beslut i nu behandlade fråga och alltså avstyrker

de föreliggande motionerna, hemställer,

att riksdagen med avslag å herr A. Törnkvists m. fl., herrar F.

Domös m. fl. och G. Bagges m. fl. samt herr E. Lithanders m. fl.

förevarande motioner (II: 12, I: 88 och II: 212 samt II: 324) må

a) besluta, att med indragning av skeppsgossekåren icke skall

anstå;

b) besluta, att någon framställning till Kungl. Maj:t rörande

förnyad utredning av behovet av en skeppsgossekår ej skall från

riksdagens sida avlåtas.

62:o) Motion angående utredning i fråga om kustartilleriets organisation. Uti

en inom första kammaren av herrar C. Forssell och M. Västberg väckt motion

(''nr 90) Ilar hemställts, att riksdagen måtte begära en skyndsam och allsidig

utredning rörande den nuvarande kustförsvarsorganisationens verkningar i

olika avseenden, kustartilleriets uppdelning i sådan riktning, att artilleriet

JJtskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

XJtskottet.

med dess personal överföres till armén och minvapnet med dess personal

till flottan samtidigt som en enhetlig taktisk organisation genomföres.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Frågan örn en uppdelning av kustartilleriet på flottan och armén har vid

flera tillfällen varit föremål för överväganden, och senast inom 1930 års försvarskommission

ägnades densamma ingående uppmärksamhet. Av olika

orsaker stannade emellertid kommissionen för att föreslå, att kustartilleriets

organisation skulle bibehållas. Kommissionen uttalade dock, att frågan örn

kustartilleriets omorganisation i en framtid, sedan erfarenhet rörande den

av kommissionen föreslagna försvarsorganisationen vunnits, måhända borde

göras till föremål för undersökning. I enlighet med kommissionens förslag

heslöts vid 1936 års riksdag, att kustartilleriet i den då antagna nya försvarsordningen

skulle ingå i marinen.

Då denna nya försvarsorganisation ännu icke genomförts och några erfarenheter

på området sålunda ännu icke kunna hava vunnits, finner utskottet

sig böra avstyrka vidtagandet av åtgärder i av motionärerna angiven

riktning.

Utskottet får alltså hemställa,

att herrar C. Forssells och M. Västbergs förevarande motion

(I: 90) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

63:o) Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 71, sid. 135—153) att

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1937 fogade förslag till stater för chefen för marinen och vid marinstaben

anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår

och skeppsgossekår m. fl., kustartilleriets officerskår, underofficerskår och

manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,

marinens underofficersskolor m. m. och sjörullföringsbefälhavare med

biträden, att gälla under budgetåret 1937/1938,

dels godkänna de i en vid nämnda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. m.» i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

sjöförsvaret m. fl.» upptagna arvoden,

dels medgiva, att under budgetåret 1937/1938 må, i överensstämmelse med

för innevarande budgetår tillämpade huvudgrunder, till löjtnanter samt underofficerare

av 2:a och 3:e graden på aktiv stat och övergångsstat ävensom till

flaggkorpraler utgå tillfällig löneförbättring,

dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938, i enlighet

med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad beställningshavare

av manskapet vid marinen med en tjänstetid av minst sex år

ullighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband),

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

dels medgiva, att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser,

under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär fänrik (underlöjtnant)

vid marinen utgå särskild kontant ersättning för dag med belopp,

motsvarande sammanlagda värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande

förmåner av penningbidrag, portion och ersättning för begagnande av

egna persedlar,

dels medgiva, att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid flottan och

kustartilleriet av underofficerare å reservstat och i reserven må i den mån

sådan tjänstgöring betingas av vakanser inom vederbörlig underofficerskår

bestridas av genom vakanserna inbesparade medel,

dels ock till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 11,700,000 kronor.

Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 86) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge to. fl. (nr 215) har med avseende å förevarande anslag hemställts,

att riksdagen måtte för anställande av erforderlig personal till sjöförsvarets

lokalstyrkor samt till två motortorpedbåtar bevilja ett anslag av 880,000

kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr O. A. Nordborg to. fl. (nr 143) och den andra inom andra

kammaren av herr H. Andersson -i Grimbo to. fl. (nr 323) med avseende å

förevarande anslag hemställts, att riksdagen måtte för ökning av flottans

personalstater från och med budgetåret 1937/1938 anvisa ett belopp av 72,125

kronor.

Anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. är i riksstaten

för budgetåret 1936/1937 upptaget med 11,900,000 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen har upprättats

förslag till gemensam stat för chefen för marinen och vid marinstaben

anställd civil personal. I fråga om chefen för marinen har marinförvaltningen

erinrat därom, att enligt 1936 års försvarsbeslut såväl chefen för arméstaben

som chefen för marinstaben skola vara beställningshavare i lönegraden

O. 7. Under det att chefen för arméstaben enligt nämnda riksdagsbeslut

skall — utöver lönen — åtnjuta ett årligt arvode, motsvarande skillnaden

mellan löneförmånerna enligt lönegraden O. 7 och lönegraden O. 8, har samma

förmån emellertid icke beräknats för chefen för marinstaben. Under framhållande

att marinstabschefens befattning torde få anses lika ansvarsfull och

arbetskrävande som arméstabschefens, har marinförvaltningen hemställt, att

jämväl marinstabschefen måtte få komma i åtnjutande av ett årligt arvode,

beräknat enligt nyssnämnda grund, samt att medel härför måtte beräknas å

förevarande stat. Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka denna

marinförvaltningens framställning och har å staten beräknat ett arvode åt

chefen för marinstaben å 1,932 kronor.

I fråga om staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

skeppsgossekår ra. fl. har departementschefen föreslagit, att antalet beställningar

skall upptagas enligt 1936 års försvarsbeslut, vilket i förhållande till

nu gällande stat innebär att antalet flaggmän minskas med 1, att 3 av de 7

kommendörsbeställningarna hänföras till lönegraden O. 7, att antalet kommendörkaptener

av l:a graden ökas med 1 och antalet kaptener med 6, medan

antalet underlöjtnanter (fänrikar) minskas med 1 till 45, samt att inom sjömanskåren

antalet korpraler (högbåtsmän) ökas med 15 till 1,079 samt antalet

meniga, som nu uppgår till 1,835, varav 135 under allenast fem månader av

året, ökas till 1,840. Däremot har till skillnad från 1936 års försvarsbeslut å

föievaiande stat för nästa budgetår uppförts 5 underofficerare av 3:e graden

och till följd härav antalet flaggkorpraler i staten begränsats till 270.

Under tiden för den beslutade avvecklingen av skeppsgossekåren föreslås

dagavlöning och ordningsmannaarvoden till skeppsgossar böra upptagas

enligt nu gällande grunder.

Departementschefen föreslår vidare, att vakanta underbefälslöner vid

flottan i likhet med vad förhållandet är vid armén och flygvapnet _böra

få tagas i anspråk för beredande av avlöning åt ett mot vederbörliga vakanser

s\ arande antal beställningshavare inom närmast lägre lönegrader.

Betiäffande staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och

manskap ra. fl. har departementschefen föreslagit uppförande av det antal

beställningshavare, som angivits i den å sid. 145 och 146 i särskilda utskottets

utlåtande nr 1 införda tablån över kustartilleriets personal under uppsättningstiden,

dock med den avvikelsen att antalet flaggkorpraler minskats till 63 på

grund av att 2 underofficerare av 3. graden beräknas komma att kvarstå under

nästkommande budgetår. Liksom vid flottan föreslår departementschefen att

vakanta underbefälslöner vid kustartilleriet böra få tagas i anspråk för beredande

av avlöning åt ett mot vederbörliga vakanser svarande antal beställningshavare

inom närmast lägre lönegrader.

Beträffande mariningenjörkåren föreslås för nästa budgetår i förhållande

tdl 1936 års försvarsbeslut viss jämkning som betingas därav, att några marinunderingenjörer

icke komma att finnas förrän tidigast budgetåret 1940/1941

och mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) icke förrän budgetåret

1941/1942, enär den första omgången mariningenjörskadetter, som utbildas

enligt den nu gällande utbildningsplanen, icke förr har hunnit genomgå

föreskriven utbildning.

Ifråga örn marinint endenturkår en föreslås, att denna skall organiseras enligt

1936 års försvarsbeslut, dock att den för Gotlands kustartillerikår avsedda

kaptensbeställningen skall disponeras från och nied den tidpunkt under budgetåret

1937/1938, som Kungl. Majit bestämmer.

Yad beträffar marinläkarkåren föreslås densamma skola bestå av det antal

beställningshavare, som beräknades i 1936 års försvarsbeslut, utom beträf

tande den marinläkare av 1. graden, vilken är avsedd för Gotlands kustartillerikår.

Denne anses icke erforderlig under budgetåret 1937/1938.

I enlighet med 1936 års marinorganisation föreslås marinens poliskår skola

bestå av 2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier, 2 överkonstaplar, 32 kon
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

57

staplar samt 6 extra ordinarie konstaplar, vilket innebär en ökning av den

nuvarande polispersonalen med 23 konstaplar och 3 extra ordinarie konstaplar.

Samtliga 18 konstaplar å övergångstat beräknas i samband härmed

kunna återflyttas på aktiv stat och övergångstaten för poliskåren sålunda

upphöra.

I övrigt hava endast föreslagits vissa smärre jämkningar i staterna och

sådana ändringar, som betingas av de nya grunderna för anslagens beräkning.

Departementschefen har på därom av marinförvaltningen gjord framställning

föreslagit, att medel, som inbesparas genom vakanser i löjtnantsbeställningar

vid flottan, kustartilleriet och marinintendenturkåren må — i enlighet

med de grunder, som i motsvarande avseende gälla i fråga örn armén tillhörande

personal — disponeras för beredande av avlöning åt surnumerära

fänrikar (underlöjtnanter) vid respektive flottan, kustartilleriet och marinintendenturkåren.

Slutligen har departementschefen, i anledning av framställning i ämnet från

marinförvaltningen, hemställt om riksdagens medgivande till att kostnaderna

för frivillig tjänstgöring vid flottan och kustartilleriet av underofficerare å

reservstat och i reserven må -— i likhet med vad av 1919 års riksdag genom

skrivelse nr 32 medgivits i fråga örn motsvarande kostnader för officerare å

reservstat och i reserven — i den mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser

inom vederbörlig underofficerskår bestridas av genom vakanserna inbesparade

medel.

I anledning av vad sålunda föreslagits har avlöningsanslaget för budget-''

året 1937/1938 beräknats behöva i riksstaten upptagas med 11,924,329 kronor.

Nämnda belopp har emellertid ansetts böra å ena sidan ökas med 25,400 kronor

för bestridande av merkostnader för manskap, som åtnjuter avlöning enligt

äldre avlöningsbestämmelser, och å andra sidan minskas dels med, i avrundat

tal, 183,000 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder,

dels med 8,000 kronor i anledning av vakanssättning av visst antal löner för

högbåtsmän, och dels slutligen med 63,900 kronor på grund av att för pensionerad

personal avsedda befattningar förväntas komma att uppehållas av

personal på övergångsstat. Anslagssumman skulle alltså utgöra 11,694,829

kronor eller, i avrundat tal, 11,700,000 kronor.

Vidkommande frågan om tillfällig löneförbättring för löjtnanter samt

underofficerare av 2:a och 3:e graden på aktiv stat och övergångsstat samt

till flaggkorpraler ävensom ovanberörda motioner örn i samband med vissa

i motionerna angivna organisationsåtgärder stående ökning av flottans personalstater

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande. Härav möjligen

påkallade ändringar torde ej behöva för budgetåret 1937/1938 upptagas

i vederbörliga stater.

Beträffande den framlagda anslagsberäkningen i övrigt och de av departementschefen

i samband därmed avgivna förslagen har utskottet icke funnit

anledning till erinran.

Utskottet, som i övrigt hänvisar till vad som under motsvarande anslag för

lantförsvaret blivit anfört, hemställer,

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att riksdagen må

a) med hänvisning till vad som ovan anförts godkänna

de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1937 fogade förslag till stater för chefen för marinen

och vid marinstaben anställd personal, flottans officerskår,

underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår m. fl.,

kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.,

mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, sjökrigshögskolan,

sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor m. m. och

sjörullföringsbefälhavare med biträden, att gälla under budgetåret

1937/1938,

b) godkänna de i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll

fogad »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» i

kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning

från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.»

upptagna arvoden,

c) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938,

i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser,

bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid

marinen med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå

viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband),

d) medgiva, att, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade

närmare bestämmelser, under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär

fänrik (underlöjtnant) vid marinen utgå särskild kontant

ersättning för dag med belopp, motsvarande sammanlagda

värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner

av penningbidrag, portion och ersättning för begagnande av

egna persedlar,

e) medgiva, att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid

flottan och kustartilleriet av underofficerare å reservstat och i

reserven må — i den mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser

inom vederbörlig underofficerskår — bestridas av genom

vakanserna inbesparade medel,

f) till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 11,700,000

kronor.

64:o) Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 72, sid. 153 och 154) hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöning till personal å övergångsstat vid

marinen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

1,165,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. oy

65:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

73, sid. 154 och 155) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

Till rekryteringskostnader har i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagits

ett anslag å 120,000 kronor, varav 10,000 kronor avsetts för civilanstall
Efter

genomförandet av den nya marinorganisationen har anslaget beräknats

på följande sätt:

I. Rekrytering smedel.

liehryteringskostnader vid flottans sjö
manskår

............................................ - kronor 33,000: —

Rekryteringskostnader vid kustartilleriet » 14,000. kronor 47,000: —

II. Avskeäspr emter.

Avskedspremier vid flottan .................... kronor 66,000.

» » kustartilleriet ......... » 16,000: kronor 82,000: —

Summa kronor 129,000: —

För civilanställnings befrämjande skall från och med budgetåret 1937/1938

ett särskilt för samtliga försvarsgrenar gemensamt anslag uppföras å riksstaten
Departementschefen

föreslår, i enlighet med av marinförvaltningen gjord

framställning, att anslaget till rekryteringskostnader måtte i riksstaten for

nästkommande budgetår upptagas med enahanda belopp som för innevarande

budgetår eller sålunda 120,000 kronor, varav beräknats för flottan 99,000 kronor

eller samma belopp, som för motsvarande ändamål upptagits i kostnadsberäkningarna

för den nya marinorganisationen, samt for kustartilleriet''

21,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

Utskottet.

66:o) Marinens reservstat. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

74, sid. 155 och 156) att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stat för budgetåret 1937/1938

för marinens reservstat i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1937 anförts;

dels medgiva, att flaggkorpral vid kustartilleriet, vilken direkt befordras

till underofficer av andra graden på reservstat, skall äga uppbära ekiperingsbidrag

med 450 kronor;

dels ock för bestridande av kostnaderna för marinens reservstat för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Ii

60 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Departementschefen har under denna punkt framhållit följande:

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall den av 1925 års riksdag beslutade

avvecklingen av flottans reservstat i måll av kvarstående beställningshavares

avgång ur tjänst fortsätta.

Vad beträffar kustartilleriets reservstat har densamma enligt beslut av

1936 års. riksdag från och med budgetåret 1936/1937 erhållit följande sammansättning:
1

överste,

2 majorer,

5 kompaniofficerare samt

6 underofficerare.

Genom kungörelse den 23 juli 1936, nr 476, och brev samma dag har

Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens beslut meddelat ändrade bestämmelser

rörande reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförhållanden, att

lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1936.

I riksstaten för det löpande budgetåret har förevarande anslag upptagits

med 72,440 kronor, varav 56,358 kronor avsetts till löner åt vederbörande

personal.

Då någon avgång från flottans reservstat icke beräknas komma att inträffa

under budgetåret 1936/1937 torde den för innevarande budgetår fastställda

staten för marinens reservstat böra oförändrad gälla under ytterligare ett

budgetår.

I fråga örn anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938 torde detsamma, på

sätt av marinförvaltningen föreslagits, böra beräknas, för kustartilleriets reservstat

till 50,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet uppförts

i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen, samt för flottans

reservstat, för vilken medel icke finnas upptagna i nämnda kostnadsberäkningar,

till 20,000 kronor, eller tillhopa 70,000 kronor.

På sätt anförts vid behandlingen av anslaget till arméns reservstat lärer

jämväl i fråga örn kustartilleriets reservstat böra gälla, att flaggkorpral,

vilken direkt befordras till underofficer av andra graden på reservstat, skall

äga uppbära ekiperingshjälp med 450 kronor.

Vederbörlig stat torde för nästkommande budgetår få fastställas av Kungl.

Maj:t.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förevarande

förslag eller mot vad departementschefen i samband därmed yttrat, får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa stat för budgetåret

1937/1938 för marinens reservstat i överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1937 anförts;

b) medgiva, att flaggkorpral vid kustartilleriet, vilken direkt

befordras till underofficer av andra graden på reservstat, skall

äga uppbära ekiperingsbidrag med 450 kronor;

c) för bestridande av kostnaderna för marinens reservstat för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

67:o) Marinens reservpersonal. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 75, sid. 156) hemställer utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

61

att riksdagen må

a) medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1927 års förordning

angående befäl i kustartilleriets reserv för närvarande gälla

i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal eller för efterlevande

anhöriga eller annan rättsinnehavare att utbekomma

kapitaliserat värde av reservbefälspension, skola från och med

budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl i fråga örn sådana

reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare, vilka

äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning;

b) till marinens reservpersonal för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 238,000 kronor.

68:o) Rese- och traktamentspenningar. Flyttningsersättning. Resestipendier. På

därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 76—78, sid. 157 och

158) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till rese- och traktamentspenningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor;

b) till flyttningsersättning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 55,000 kronor;

c) till resestipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 14,000 kronor.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

69:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 79, sid. 158—160) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

489,000 kronor.

Departementschefen har för budgetåret 1937/1938 beräknat antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga m. fl. vid marinen till 830,179. Därav hava

728,670 dagar upptagits med ett penningbidrag av 50 öre och 101,509 dagar

med ett penningbidrag av 1 krona, vadan alltså för penningbidrag under

nästkommande budgetår borde beräknas ett belopp av (728,670 X 0.5 o +

101,509 X l.oo=) 465,844 kronor.

I det sålunda beräknade antalet tjänstgöringsdagar inginge 82,817 för

flottan avsedda tjänstgöringsdagar ur ersättningsreserven. I överensstämmelse

med i proposition nr 225 till 1936 års riksdag gjort uttalande hava av

ifrågavarande ersättningsreservister 50 man ansetts böra avses för tillgodoseende

av bemanningsbehovet å statens isbrytarfartyg.

För beredande av avlöningstillägg till dels reservkadetter vid kustartilleriet,

beräknat till sammanlagt 1,300 kronor, dels ock reservintendentskadetter,

beräknat till sammanlagt 200 kronor, hava därjämte under anslaget beräknats

tillhopa 1,500 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Anslagsbehovet skulle alltså uppgå till (465,844 + 1,500 =) 467,344 kronor

eller, i avrundat tal, 467,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor.

70:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Inskrivnings-, mönstrings- och

färdkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 80 och

81, sid. 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till understöd åt vissa värnpliktigas familjer ett förslagsanslag

av 15,000 kronor;

b) till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. ett

förslagsanslag av 148,000 kronor.

Undervisning, understöd, expenser m. m.

71:o) Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. På grund av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 161 och 162) och under erinran att samma

anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor .

72:o) Studiestipendier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till studiestipendier

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000

kronor.

I kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen hava för kustartilleriet

upptagits två årliga studiestipendiebelopp, vartdera å 1,000 kronor,

eller tillhopa 2,000 kronor. I fråga örn flottan har däremot något medelsbelopp

för studiestipendier icke uppförts i berörda kostnadsberäkningar.

Marinförvaltningen har — under anförande, att stipendiatorganisationen

beräknades vara gällande jämväl för flottan under budgetåret 1937/1938 —

med hänsyn till de senaste årens erfarenheter angående antalet stipendiater

uppskattat medelsbehovet under anslaget till 7,000 kronor, varav 5,000 kronor

beräknades erforderliga för flottan och 2,000 kronor för kustartilleriet.

Departementschefen har icke haft något att erinra emot denna marinförvaltningens

beräkning av anslaget och har därför förordat, att ett belopp av

7,000 kronor måtte äskas av riksdagen för ändamålet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till studiestipendier för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

63

73:o) Understöd åt föreningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 84, sid. 163 och 164) att till understöd åt föreningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Reservationsanslaget till understöd åt föreningar har i riksstaten för innevarande

budgetår upptagits nied ett belopp av 8,500 kronor.

Departementschefen har nu, i enlighet med av marinförvaltningen i sin

skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår

gjord framställning, hemställt, att anslaget måtte i riksstaten för budgetåret

1937/1938 upptagas med 10,000 kronor eller samma belopp, vartill anslagsbehovet

uppskattats i kostnadsberäkningarna för den nja marinorganisationen.

Av detta belopp skulle enligt nämnda kostnadsberäkningar 9,000 kronor

åbelöpa flottan och 1,000 kronor kustartilleriet.

Mot Kungl. Majits förslag under denna punkt har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt föreningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

74:o) Skrivmaterialier och expenser m. m. Tryckningskostnader. Biblioteksverksamhet

för underofficerare och manskap vid marinen. På därom av Kungl.

Majit gjorda framställningar (punkterna 85—87, sid. 164—166) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag

av 366,700 kronor;

b) till tryckningskostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor;

c) till biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap

vid marinen ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Förplägnad, beklädnad m. m.

75:o) Förplägnad. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 88, sid. 167

och 168) att till förplägnad för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 2,852,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

2,614,000 kronor.

Med hänsyn till att jämväl under nästkommande år smör bör komma till

användning i stället för margarin vid försvarsväsendets matinrättningar, kar

portionskostnaden för man och dag beräknats till 1 krona 7 öre i land och

1 krona 46 öre ombord.

Med utgångspunkt från 1,437,686 tjänstgöringsdagar i land och 900,000

tjänstgöringsdagar ombord har departementschefen beräknat anslagsbehovet

för budgetåret 1937/1938 till (1.o7 x 1,437,686 + 1.46 x 900,000=) 2,852,324

kronor 2 öre eller, i avrundat tal, 2,852,000 kronor.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av anslagsbehovet

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förplägnad för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 2,852,000 kronor.

76:o) Beklädnad. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89, sid. 168)

att till beklädnad för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

1.285.700 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

1.251.700 kronor.

Aven för nästkommande budgetår har medelsbehovet under förevarande

anslag ansetts böra beräknas efter 55 öre för man och tjänstgöringsdag,

vilken beräkningsgrund jämväl tillämpats i kostnadsberäkningarna för den

nya marinorganisationen. Då antalet tjänstgöringsdagar, som bör komma

i betraktande vid anslagets beräknande, utgör 2,337,686, skulle alltså medelsbehovet

för nästa budgetår uppgå till (0.55 x 2,337,686=) 1,285,727 kronor

30 öre eller, i avrundat tal, 1,285,700 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till beklädnad för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 1,285,700 kronor.

77:o) Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 90, sid. 168 och 169) att till kasern- och förplägnadsutredning

samt sängservis m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 167,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

153.700 kronor.

I enlighet med gällande grunder, vilka även tillämpats i kostnadsberäkningarna

för den nya marinorganisationen, har anslagsbehovet för nästkommande

budgetår, på sätt av marinförvaltningen föreslagits, ansetts böra beräknas

efter en dagskostnad av 12 öre för det under förplägnadsanslaget för samma

budgetår angivna antalet tjänstgöringsdagar i land, 1,437,686, ökat med 66,000

dagar, motsvarande det för sjöreservens personal beräknade antalet tjänstgöringsdagar.

Det därvid erhållna beloppet (O.12 x [1,437,686 + 66,000]=)

180,442 kronor 32 öre har ansetts böra å ena sidan reduceras med 20,000

kronor, motsvarande den kostnadsminskning, vilken beräknats uppstå till följd

av att personal, som åtnjuter hyresbidrag eller inkvarteringsersättning, själv

ombesörjer sin inkvartering och förplägnad, men å andra sidan ökas med

ett belopp av 6,500 kronor, avsett för anskaffande av musikinstrument för

flottan och kustartilleriet. Det belopp, som härigenom uppstår (180,442: 32 —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

65

20.000 + 6,500=) 166,942 kronor 32 öre eller, i avrundat tal, 167,000 kronor,

utgör anslagsbehovet för nästkommande budgetår, vilket belopp av Kungl.

Maj:t äskats.

Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning samt

sängservis m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 167,000 kronor.

78:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 91, sid. 169—171) att till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanlag

av 814,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

796.000 kronor.

För nästkommande budgetår har under anslaget ansetts böra beräknas dels

i enlighet med de kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för den nya

marinorganisationen, 510,000 kronor för flottan och 290,000 kronor för kustartilleriet,

dels ock utöver nämnda belopp 14,000 kronor till bestridande av

kostnaderna för tvätt m. m. för skeppsgossar eller sålunda tillhopa (510,000

+ 290,000 + 14,000 =) 814,000 kronor.

Departementschefen har i detta sammanhang anmält, att marinförvaltningen

i skrivelse den 29 januari 1936 gjort framställning örn utfärdande

av enhetliga bestämmelser för marinens vidkommande i fråga örn, bland

annat, bestridandet av kostnaderna för uppvärmning och belysning, förbrukning

av vatten samt städning och övrig renhållning i lokaler i kronans

hus, upplåtna till mässar eller samlingsrum för officerare och underofficerare

eller till marketenterier m. m. för manskap. De av marinförvaltningen härutinnan

föreslagna bestämmelserna äro i huvudsak av enahanda innebörd

som de för armén i motsvarande hänseenden sedan den 7 juli 1911 gällande

utom så till vida, att uppvärmning av kök och ekonomirum samt bostäder

för mässbetjäning, där fråga är örn byggnad med central värmeledning, samt

uppvärmning och belysning av lokaler, varest marketenterirörelse genom

entreprenör bedrives, avses skola lämnas kostnadsfritt.

I likhet med riksräkenskapsverket, som den 30 mars 1936 avgivit utlåtande

i anledning av marinförvaltningens förevarande framställning, har departementschefen

funnit sig icke hava något att i princip erinra mot marinförvaltningens

här omförmälda förslag, vilket för övrigt till stor del grundar

sig på rådande praxis. Den utgiftsökning å anslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m., som ett biträdande av förslaget medför, har ej

heller ansetts bliva av den storleksordning, att anslaget av sådan anledning

behöver undergå förhöjning.

Bihang till riksdagens protokoll lim?- 6 sami. Nr 4. 554 S7 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande. Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt Ilar utskottet icke funnit

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

814,000 kronor.

79:o) Modernisering av vissa matinrättningar vid marinen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 92, sid. 171 och 172) hemställer utskottet,

att riksdagen må till modernisering av vissa matinrättningar

vid marinen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Övningar.

80:o) Flottans krigsberedskap och övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 93, sid. 172 och 173) att till flottans krigsberedskap och övningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,440,000

kronor.

I skrivelse den 10 september 1936, varav inhämtas, att chefen för marinstaben

beräknat anslagsbehovet under nästkommande budgetår till 4,570,000

kronor, har marinförvaltningen framhållit att, ehuru ämbetsverket icke hade

något att erinra mot de sålunda gjorda beräkningarna av medelsbehovet å

detta anslag, ämbetsverket likväl ansåge sig icke böra föreslå större medelsanvisning

än 4,440,000 kronor eller samma belopp, vartill medelsbehovet

uppskattats i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen. I

enlighet härmed har Kungl. Majit för nästa budgetår äskat ett belopp av

4,440,000 kronor för ändamålet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till flottans krigsberedskap och övningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

4,440,000 kronor.

81 :o) Kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Krigsövningar vid kustfästningarna.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 94 och 95, sid.

173), som stå i'' överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till kustartilleriets krigsberedskap och övningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 525,000 kronor;

b) till krigsövningar vid kustfästningarna för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

67

Sjukvård.

82:o) Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkten 96, sid. 173

och 174) att till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

195.000 kronor.

I kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen har medelsbehovet

under anslaget efter genomförd organisation uppskattats till 206,000

kronor.

Departementschefen har för nästkommande budgetår uppskattat anslaget

till 199,860 kronor, eller, i avrundat tal, 200,000 kronor, av vilket belopp

165.000 kronor beräknas åbelöpa flottan och 35,000 kronor kustartilleriet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Flytande materiel och byggnader.

F83:o) Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. Beträffande Kungl.

Majits förslag rörande detta anslag (punkt 97, sid. 174—177) ävensom herr

O. A. Nordborgs rn. fl. och herr H. Anderssom i Grimbo m. fl. likalydande

motioner I: 143 och lii 323, i vad dessa motioner avse förevarande anslag,

avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

84:o) Flottans ersättningsbyggnad. Beträffande Kungl. Majits förslag rörande

detta anslag (punkt 98, sid. 177—180) ävensom herr F. Domös m.fl. och herr

G. Bagges m. fl. likalydande motioner I: 86 och 11:215, i vad dessa motioner

avse förevarande anslag, avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

85:o) Motioner om materielanskaffning åt sjöförsvaret. I fråga om herr F.

Domös m.fl- och herr G. Bagges m.fl. likalydande motioner I: 86 och lii 215,

i vad dessa motioner avse materielanskaffning åt sjöförsvaret, samt herr

O. Jeppssons motion lii 207 avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

Utskottet.

anmäles.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

86:o) Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 99, sid. 180 oell 181) oell under erinran att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till befästningar, kustartilleriets kaserner

m. ni. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

335,000 kronor.

87:o) Kustartilleriets materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 100, sid. 181 och 182), som står i överensstämmelse med 1936 års

försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

88:o) Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101, sid. 182—184) att till anskaffning,

underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 36,100 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

40.000 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen skola de

årliga kostnaderna för här ifrågavarande ändamål utgöra, i avrundat tal,

57.000 kronor.

Departementschefen har för nästkommande budgetår uppskattat medelsbehovet

under anslaget till 36,100 kronor, varav 16,100 kronor beräknats för

flottan och 20,000 kronor för kustartilleriet.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets

motorfordon för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 36,100 kronor.

89:o) Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 184—187), som står i överensstämmelse

med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättningsbyggnad av kustartilleriets

båtmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservations
anslag

av 135,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

90:o) Baracker i Vaxholms fästnings yttre linjo m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 187 och 188) hemställer utskottet,

att riksdagen må till baracker i Vaxholms fästnings yttre

linje m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

91:o) Nytt tändmedelshus för Stockholms örlogsvarv. Kajarbeten å Stockholms

örlogsvarv. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 104

och 105, sid. 188 och 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

a) att till uppförande av ett nytt tändmedelshus för Stockholms

örlogsvarv ett belopp av 70,000 kronor ma disponeras ur Stockholms

varvs byggnadsfond;

b) att till kajarbeten å Stockholms örlogsvarv ett belopp av

35,000 kronor må disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond.

92:o) Bombsäkert skyddsrum för viss torpedmateriel vid Karlskrona örlogsstation.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 189), hemställa,

att riksdagen må till anordnande av bombsäkert skyddsrum

för viss torpedmateriel vid Karlskrona örlogsstation för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

£93:o) Ny ångpanna i ångcentralen å Stumholmen i Karlskrona. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, sid. 189 och 190) hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny ångpanna i ångcentralen ä Stumholmen

i Karlskrona för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

94:o) Skorstensanläggning vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, sid. 190 och 191) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till skorstensanläggning vid flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle för budgetaret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

95:o) Motion örn anslag till införande av värmeledning i amiralitetskyrkan i

Karlskrona. Uti en inom andra kammaren av herr JJ. Holmgren väckt motion

(nr 77) har hemställts, att riksdagen ville besluta att för värmeledning i

amiralitetskyrkan i Karlskrona för budgetåret 1937/1938 bevilja ett reservationsanslag

av 26,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som avlagt besök i amiralitetskyrkan i Karlskrona, har därvid

kunnat konstatera, att uppvärmningsförhållandena inom kyrkan icke äro

ordnade på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets mening vore det

önskvärt, örn värmeledning kunde där anordnas. Då emellertid utredning

för närvarande pågår i fråga örn restaurering av kyrkan, synes det utskottet

lämpligast, att anordnandet av värmeledning kommer till utförande i samband

härmed och således båda arbetena verkställas samtidigt. Utskottet

har därför velat framhålla önskvärdheten av att frågan örn kyrkans restaurering

påskyndas, så att värmeledningen kan inom en nära framtid komma

till utförande.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen II: 77 ej må av riksdagen bifallas.

Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel m. m.

96:o) Motioner om anslag till luftskyddsmateriel för örlogsstationer och varv nuti.

I fråga örn herr F. Domös m. fl. och herr G. Dagges m. fl. likalydande motioner

I: 86 och II: 215, i vad dessa motioner avse förevarande ändamål, samt

herrar O. Jeppsson,? och A. Nilssons i Steneberg motion II: 208 avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

97:o) Motioner om anslag för utflyttning till havsbandet av bestyckningen i Älvsborgs

fästning. Beträffande herr F Domös m. fl. och herr G. Bagges m. fl.

likalydande motioner I: 86 och II: 215 samt herr O. A. Nordborgs m.fl. och

herr H. Anderssons i Grimbo m. fl. likalydande motioner I: 143 och II: 323,

i vad samtliga dessa motioner avse förevarande ändamål, avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

98:o) Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 191 och 192) och under erinran att

samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till skjut- och materielförsök samt inskjutning

av kanoner för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

99:o) Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 192) hemställer utskottet,

att riksdagen må till anskaffning av luftvärnsmateriel m. m.

för flottans fartyg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reserva
tionsanslag

av 90,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

100:o) Minmateriel för marinen. Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag

(punkt lil, sid. 192 och 193) hemställer utkottet,

att riksdagen må till anskaffande av minmateriel för marinen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 156,000

kronor.

101 :o) Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m. Motmedel

mot undervattensbåtar. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkterna 112

och 113, sid. 193) och under erinran att samma anslagsbelopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor;

b) till anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

102:o) Försök med teknisk materiel. Brandrör. Modernisering av flottans artilleriammunition.

Nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser. På därom av Kungl.

Maj:t gjorda framställningar (punkterna 114—117, sid. 193 196) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till försök med teknisk materiel för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor;

b) till anskaffning av brandrör för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 24,000 kronor;

c) till modernisering av flottans artilleriammunition för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor;

d) till isättande av nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 29,000 kronor.

103:o) Radiomateriel för marinen. Minbanor för hjälpfartyg. Hydrofonmateriel.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 118—120, sid. 196) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till radiomateriel för marinen för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor;

b) till minkanor för hjälpfartyg för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 20,000 kronor;

c) till anskaffande av hydrofonmateriel för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr -i.

•r

104:o) Minsvepningsmateriel. Militärfyrlampor m. m. Chifferapparater. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 121—123, sid. 197) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till anskaffande av minsvepningsmateriel för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor;

b) till anskaffande av militärfyrlampor m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

c) till anskaffande av chifferapparater för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

105:o) Åtgärder för industriens krigsorganisation och marinförvaltningens krigsförberedelser.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124,

sid. 197 och 198) hemställer utskottet,

att riksdagen ma till åtgärder för industriens krigsorganisation

och marinförvaltningens krigsförberedelser för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Kustartillerimateriel.

106:o) Viss materiel för kustartilleriet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 125, sid. 199), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till viss materiel för kustartilleriet för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,422,000 kronor.

107:o) Kustartilleriförsvaret på Gotland. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 126, sid. 199 och 200), som står i överensstämmelse med 1936

års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till ordnande av kustartilleriförsvaret på

Gotland för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 212,000 kronor.

108:o) Luftvärnsmateriel för kustfästningarna. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 127, sid. 200), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till luftvärnsmateriel för kustfästningarna

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

109:o) Särskild materielanskaffning för kustartilleriet. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 128, sid. 200 och 201), som står i överensstämmelse

med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till särskild materielanskaffning för kust
artilleriet

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

73

Sjökarteverket.

110:o) Avlöning tili personal vid sjökarteverket. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 129, sid 201—204) att dels fastställa följande förändrade

personalförteckning för den civila personalen å ordinarie stat vid sjökarteverket:
-

Personalförteckning.

Lönegrad

Befattning

chef, arvode enligt 5 § civila avlöningsreglementet ...........

............ .

förste aktuarier......................................................................

............ B 26

aktuarie....................................................................................

........... B 22

kartograf ................................................................................

............ B 22

föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf) ..............

............. B 21

redogörare ................................................................................

............. B 18

ritare .........................................................................................

............. B 15

gravörer......................................................................................

............. B 15

ritbiträden ...........................................................................

............. B , 7

kanslibiträde ............................................................................

............. B 7

expeditionsvakt................................................................... •

............. B 5;

dels ock, med godkännande av ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1937 fogat förslag till stat för sjökarteverket, att

tillämpas under budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid sjökarteverket

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 248,900 kronor.

Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr C. Lindley (nr 31) och den andra inom andra kammaren av herr C. Lindberg

i Stockholm (nr 73) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit hemställa, att redaktörsbefattningen vid tidskriften »Underrättelser

för sjöfarande» från och med nästkommande budgetår uppföres å

ordinarie stat med placering i 24:e lönegraden i avlöningsreglementet för

den civila statsförvaltningen, samt att för anställningen bör fordras förutom

språkkunskap och nautisk bildning jämväl god erfarenhet i handelssjöfart.

Ifråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,[får

utskottet hänvisa till motionen I: 31.

Departementschefens beräkning av förevarande anslag står i överensstämmelse

med 1936 års försvarsbeslut.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet örn ändrad löneställning

för redaktören för tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» vill utskottet

erinra därom, att motioner i samma syfte voro föremål för prövning senast

vid 1935 års riksdag, men då icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Med hänsyn härtill och då enligt 1936 års försvarsbeslut ifrågavarande befattning

skall uppehållas av pensionerad officer med arvode av 3,600 kronor

för år, finner sig utskottet böra avstyrka den av motionärerna gjorda framställningen.

Jämväl i övrigt avstyrkas motionerna.

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majis förslag och

med avslag å motionerna I: 31 och II: 73,

a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen

å ordinarie stat vid sjökarteverket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 chef, arvode enligt 5 § civila avlöningsreglementet ... —

3 förste aktuarier................................................................ B 26

1 aktuarie.............................................................................. B 22

1 kartograf .......................................................................... B 22

1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf)......... B 21

1 redogörare ........................................................................ B 18

9 ritare ................................................................................ B 15

5 gravörer............................................................................ B 15

2 ritbiträden ........................................................................ B 7

1 kanslibiträde .................................................................. B 7

1 expeditionsvakt.................................................................. B 5

b) med godkännande av det vid statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 januari 1937 fogade förslag till stat

för sjökarteverket, att tillämpas under budgetåret 1937/1938,

till avlöning till personal vid sjökarteverket för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 248,900 kronor.

lll:o) Omkostnader för sjömätningsväsendet. Omkostnader för kontroll- och

undersökningsväsendet. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande.» I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 130—132, sid. 204 och 205), som stå

i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till omkostnader för sjömätningsväsendet för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 327,000 kronor;

b) till omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000

kronor;

c) till redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser

för sjöfarande» för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 22,000 kronor.

112:o) Bidrag till internationella hydrografiska byrån. Förnyelse av sjökarte

verkets båtmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

133 och 134, sid. 205 och 206), som stå i överensstämmelse med 1936 års

försvarsbeslut, hemställer utskottet,

s. 75 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande JYr

75

att riksdagen må

a) till beredande av bidrag till internationella hydografiska

byrån för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

12,000 kronor;

b) till förnyelse av sjökarteverkets båtviateriel för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

113:o) Inventarier för sjökarteverkets lokaler. I överensstämmelse med

Kungl. Majis förslag (punkt 135, sid. 206) hemställer utskottet,

att riksdagen må till nyanskaffning av inventarier för sjökarteverkets

lokaler för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 4,600 kronor.

Diverse.

114:o) Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner

m. m. Extra utgifter. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare. På därom

av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 136—138, sid. 206—208)

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och

instruktioner m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor;

b) till extra utgifter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 95,000 kronor;

c) till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 192,000 kronor.

115:o) Revidering av vissa sjökort. Flyttningskostnader m. m. för de sjökrigshistoriska

samlingarna. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot

Kungl. Majis förslag (punkterna 139 och 140, sid. 208 och 209), får hemställa,

att riksdagen må

a) till revidering av vissa sjökort för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor;

b) till flyttningskostnader m. rn. för de sjökrigshistoriska samlingarna

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,400 kronor.

116:o) Avveckling av skeppsgossekåren i Marstrand. Beträffande Kungl. Majis

framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 141, sid. 209)

avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

117:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret. I fråga om Kungl.

Maj:ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 142, sid.

210) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

F. FLYGVAPNET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

H8:o) Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 143, sid. 211—217) att

dels medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1934 års förordning angående

personal i flygvapnets reserv för närvarande gälla i fråga örn rätt

för i reserven utnämnd personal eller för efterlevande anhöriga eller annan

rättsinnehavare att utbekomma kapitaliserat värde av reservbefälspension,

skola från och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl ifråga örn

sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare, vilka äro

underkastade bestämmelserna i sagda förordning;

dels godkänna de vid stadsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

4 januari 1937 fogade förslag till stater för officerare, underofficerare och

civilmilitär personal vid flygvapnet, flygstaben, flygförvaltningen samt flygflottiljerna

och flygkrigsskolan, att gälla för budgetåret 1937/1938 ;

dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1937/1938, i enlighet

med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad

beställningshavare av manskapet vid flygvapnet med en tjänstetid av minst

sex ar möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband;

dels ock till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,856,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

2,255,000 kronor.

Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat anslaget

på följande sätt:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater. Under denna rubrik

upptagas staterna för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid

flygvapnet, flygstaben, flygförvaltningen samt flygflottiljerna och flygkrigsskolan.

Staten för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet.

Ifrågavarande stat har i enlighet med 1936 års försvarsbeslut och med tilllämpning

av de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag uppskattats

till 1,634,649 kronor.

Staten för flygstaben. Nu gällande stat upptager dels avlöning till en

expeditionsvakt, dels ock arvoden till fyra pensionerade officerare och två

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

77

pensionerade underofficerare. Härjämte finnes å staten uppfört ett belopp

av 12,000 kronor till ortstillägg m. m. åt flygattachéer.

För nästkommande budgetår hara å staten härutöver beräknats dels arvode

åt ytterligare en pensionerad underofficer, dels 12,000 kronor till ytterligare

ortstillägg m. m. åt flygattachéer, dels ock medel till avlöning åt en

automobilförare åt chefen för flygvapnet i lönegraden Eo. 6, vilken befattningshavare

för närvarande finnes upptagen i förteckningen över vissa i stat icke

uppförda löner och arvoden vid flygvapnet. Vidare har för anställande av

viss icke-ordinarie personal upptagits ett belopp av 4,160 kronor, btatens

slutsumma beräknas till 53,369 kronor.

Staten för flygförvaltningen. Enligt 1936 års försvarsbeslut skall till flygförvaltningens

civilbyrå från och med nästkommande budgetår överflyttas

den kamerala revisionen av flygvapnets räkenskaper, vilken nu äger rum

inom riksräkenskapsverket. På grund härav hava å staten beräknats medel

för beredande av avlöning åt 1 revisionskommissarie i lönegraden B 26, 1

kassör och bokhållare i lönegraden B 21 samt 2 revisorer likaledes i lönegraden

B 21.

För att bringa staten i överensstämmelse med kostnadsberäkningarna för

den nya flygorganisationen har vidare å staten uppförts arvoden för ytterligare

2 pensionerade officerare och 1 pensionerad underofficer.

Slutligen hava under staten beräknats medel till arvoden ä 1,200 kronor

för 2 beställningshavare vid försökscentralen, som för närvarande finnas

upptagna i förteckningen över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden

vid flygvapnet. Statens slutsumma beräknas till 128,972 kronor.

Staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Den personal, som för nästkommande

budgetår ansetts böra upptagas å förevarande stater, framgår av

en i propositionen intagen tablå.

Departementschefen har framhållit, att till grund för beräkningen av

personalbehovet hava legat särskilda utskottets plan för personalens utökning

under övergångsperioden samt övriga kostnadsberäkningai föi den nya

flygvapenorganisationen. \ad beträffar antalet meniga har emellertid härvid

en avvikelse skett från utskottets plan, i det att antalet meniga i ovanberörda

tablå upptagits till 280 i stället för i planen beräknade 180. ^ En

inom flygstaben vidtagen utredning har nämligen givit vid handen, framhåller

departementschefen, att personalbehovet för de nytillkommande flottdjerna

och för de följande årens rekrytering av underofficerare och underbefäl kraver

en större manskapsstyrka under nästkommande budgetår än vad som av

särskilda utskottet förutsatts. Den avvikelse från utskottets plan, som ifrågavarande

ökning med 100 meniga innebär, är emellertid av tillfällig natur och

avser icke en utvidgning av den planerade organisationen utan endast ett

möjliggörande av densammas genomförande.

Beträffande köksföreståndarna, husmödrarna och portvakten, vilken ar avsedd

för Hässiö flygfält, äro desamma för närvarande upptagna i förteckningen

över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden vid flygvapnet.

Med tillämpning av de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

komma staterna för tlygförbanden att sluta å följande belopp: Västmanlands

flygflottilj 181,653 kronor, Roslagens flygflottilj 119,973 kronor, Östgöta flygflottilj

121,245 kronor, Jämtlands flygflottilj 128,019 kronor och flygkrigsskolan

172,383 kronor.

Vad beträffar staten för flygkrigsskolan har departementschefen i detta

sammanhang anmärkt, att densamma kan komma att undergå viss ändring

beroende på resultatet av den förut omtalade, ännu icke färdigställda utredningen

angående sjuksköterskepersonalens avlöningsförhållanden.

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m. På skäl

som anförts i statsverkspropositionen (sid. 214) har departementschefen under

denna rubrik upptagit ett belopp av 6,325 kronor.

C. Felräkningspenningar. Under erinran att i kostnadsberäkningarna för

den nya flygvapenorganisationen medelsbehovet under denna anslagspost

efter genomförd organisation uppskattats till 4,400 kronor, har anslagstiteln

för nästa budgetår beräknats till 2,400 kronor.

0. Hyresbidrag åt visst underbefäl. E. Anställningspenningar. Ifrågavarande

båda anslagsrubriker, vilka i kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen

efter genomförd organisation beräknats till respektive 23,040

och 7,650 kronor, hava för nästa budgetår uppskattats till respektive 10,000

kronor och 7,500 kronor.

F. Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor. Under denna anslagspost,

som i kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen vid

genomförd organisation uppskattats till 50,000 kronor, hava med hänsyn till

flygskolans och kadettskolans tillkomst för nästkommande budgetår beräknats

40,(XX) kronor.

G. Ekiperingshjälp. Under denna anslagsrubrik hava i enlighet med kostnadsberäkningarna

för den nya flygvapenorganisationen upptagits 12,000

kronor.

H. Vissa arvoden m. m. För detta ändamål har under nästkommande

budgetår upptagits ett belopp av 4,520 kronor.

/. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. J. Rekryte

ringskostnader. K. Flygvapnets reservpersonal. Med hänsyn till den omfattning,

som flygvapenorganisationen under nästkommande budgetår förutsättes

komma att erhålla, hava ifrågavarande anslagsposter, som vid genomförd

organisation uppskattats till respektive 15,000, 20,000 och 129,900 kronor,

beräknats till 9,000 kronor för »Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.», 12,000 kronor för »Rekryteringskostnader» och

113,000 kronor för »Flygvapnets reservpersonal».

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

79

Departementschefen har framhållit, att, på sätt förut i fråga örn arméns

reserver anförts, i fråga örn förtidsavgången personal i flygvapnets reserv,

böra införas samma bestämmelser angående rätt att utbekomma kapitaliserat

värde av reservbefälspension, som för närvarande gälla i fråga örn den

i reserven utnämnda personalen. Någon inverkan på storleken av anslagsposten

till flygvapnets reservpersonal för nästa budgetar kommer icke att

därav föranledas.

L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänstgöring vid

flygvapnet. Under denna anslagspost har beräknats ett belopp av 16,940

kronor.

M. Rese- och traktamentspenningar. N. Flyttningsersättning. 0. Semester åt vid

flygvapnet anställda arbetare. Anslagsbehovet under förevarande rubriker, som

vid genomförd nyorganisation beräknats till respektive 60,000, 55,000 och

62,500 kronor, har för nästkommande budgetår uppskattats till respektive

41,000, 30,000 och 32,000 kronor.

P. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal avsedda

befattningar. För nästkommande budgetår har under rubriken beräknats

samma belopp som för innevarande budgetår eller 700 kronor.

Q. Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens flygflottilj. Denna anslagspost

har beräknats till enahanda belopp som för innevarande budgetår eller

2,900 kronor.

I enlighet med vad ovan anförts har departementschefen låtit uppgöra

beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader

m. m. för budgetåret 1937/1938. Denna beräkning slutar a 2,880,548 kronor.

Från detta belopp hava avdragits 25,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning

för tjänstebostäder. Anslagssumman skulle följaktligen utgöra (2,880,548

— 25,000 =) 2,855,548 kronor eller, i avrundat tal, 2,856,000 kronor.

Vidkommande frågan rörande beredande av möjlighet för avskedat manskap

att kvarstå viss tid över stat har departementschefen åberopat vad

han härutinnan under lantförsvarets avlöningsanslag anfört.

[Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av flygvapnets avlöningsanslag, får

under åberopande av vad utskottet anfört under lantförsvarets avlöningsanslag,

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att de bestämmelser, vilka enligt 1934 års förordning

angående personal i flygvapnets reserv för närvarande

gälla i fråga örn rätt för i reserven utnämnd personal eller för

efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare att utbe
-

Ut skottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

TJtskottet.

komma kapitaliserat värde av reservbefälspension, skola från

och med budgetåret 1937/1938 äga tillämpning jämväl ifråga

örn sådana reserven tillhörande förtidsavgångna beställningshavare,

vilka äro underkastade bestämmelserna i sagda förordning;
b)

under hänvisning till vad ovan anförts godkänna de vid

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1937

fogade förslag till stater för officerare, underofficerare och

civilmilitär personal vid flygvapnet, flygstaben, flygförvaltningen

samt flygflottiljerna och flygkrigsskolan, att gälla för

budgetåret 1937/1938;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1937/1938,

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,

bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid

flygvapnet med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att

kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband;

d) till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,856,000 kronor.

119:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144,

sid. 217 och 218), och under erinran att i kostnadsberäkningarna för den

nya flygorganisationen medelsbehovet under anslaget efter genomförd organisation

uppskattats till 20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till resestipendier för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

De värnpliktigas avlöning m. m.

120:o) De värnpliktigas avlöning och färder m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 145, sid. 218 och 219) att till de värnpliktigas avlöning

och färder m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 241,000 kronor.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är upptaget med

160,000 kronor, har i enlighet med grunderna för 1936 års försvarsbeslut

för budgetåret 1937/1938 beräknats sålunda:

Titel I. De värnpliktigas avlöning.......................

Titel II. Understöd åt vissa värnpliktigas familj

Titel III. Färdkostnader ........................................

eller, i avrundat tal, 241,000 kronor.

............. kronor 187,200: —

er......... » 4,000: —

........... » 50,000: -

Summa kronor 241,200: —

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av anslaget

till de värnpliktigas avlöning och färder m. m., får hemställa,

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

81

att riksdagen må till de värnpliktigas avlöning och färder

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

241,000 kronor.

Expenser m. m.

121:o) Skrivmaterialier och expenser m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 146, sid. 219) hemställer utskottet,

att riksdagen må till skrivmaterialier'' och expenser rn. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 85,500

kronor.

122:o) Tryckningskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 147, sid. 220) och under erinran att anslaget enligt 1936 års försvarsbeslut

beräknats till 17,000 kronor men ansetts för nästa budgetår kunna

på grund av förefintlig reservation begränsas till 5,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till tryckningskostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

123:o) Flygkartor. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

148, sid. 220), som innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anskaffning av flygkartor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.

124:o) Mathållning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 149, sid.

220—223) att till mathållning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 545,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

356,000 kronor.

Flygförvaltningen har hemställt örn beredande av portionsförstärkning åt

eleverna vid flygkrigsskolans kadettskola samt i flygvapnets underofficersskola

till ett belopp av 33 % av i normalportionen ingående proviantartiklars

värde, vilket förslag av departementschefen tillstyrkts.

Vidkommande härefter beräkningen av medelsbehovet under mathållningsanslaget

har, såsom under arméns motsvarande anslag framhållits, även under

nästkommande budgetår smör ansetts böra komma till användning i stället

för margarin vid försvarsväsendets matinrättningar. Till följd härav har

normalportionspriset uppskattats till 85 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 4.

554 37 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 4,

Utskottet.

För »övriga kostnader» — med undantag av kostnaderna för kvinnlig

köks- oell servispersonal — Ilar i enlighet med flygförvaltningens förslag

beräknats ett belopp av 17 öre för man och tjänstgöringsdag. Medelsbehovet

under anslaget för nästkommande budgetår bör alltså, örn man bortser från

kostnaderna för den kvinnliga köks- och servispersonalen, beräknas på

grundval av ett dagskostnadsbelopp av (85 + 17 —) 1 krona 2 öre.

Beträffande kostnaderna för de kvinnliga köks- och servisbiträdena hava

— i likhet med vad förhållandet är vid armén — desamma ansetts böra

från och med nästkommande budgetår upptagas såsom en särskild anslagspost,

vilken beräknats till ett belopp av 24,225 kronor.

Antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga vid flygvapnet har beräknats

till 290,269 eller, i runt tal, 290,300. För flygvapnets fast anställda

manskap hava tjänstgöringsdagarna beräknats till 219,000. Sammanlagda antalet

tjänstgöringsdagar skulle alltså utgöra (290,300 + 219,000 =) 509,300.

I följd härav skulle medelsbehovet komma att uppgå till (509,300 X 1.0 2 =)

519,486 kronor.

Härtill har emellertid lagts ett belopp av 2,000 kronor för ökade kostnader

under sjökommendering.

Sammanlagda medelsbehovet under nästkommande budgetår skulle alltså

uppgå till (24,225 + 519,486 + 2,000 =) 545,711 kronor eller, i avrundat tal,

545,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:t förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 545,000 kronor.

125:o) Intendenturmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

150, sid. 223—225) att till intendenturmateriel för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 406,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår har reservationsanslaget till intendenturmateriel

upptagits med 267,300 kronor.

Anslaget har beräknats å fyra titlar sålunda:

Titel I. Beklädnads- och munderingsutrustning............... kronor 177,430. —

» II. Speciell flygarbeklädnad...................................... » 35,000: —

» lil. Kasernutredning ................................................... » 32,260: —

» IY. Förplägnadsutredning .......................................... » 22,582: —

Summa kronor 267,272: —

eller, i avrundat tal, 267,300 kronor.

Anslagsposten till beklädnads- och munderingsutrustning har för nästa

budgetår beräknats efter samma grunder som för innevarande budgetår eller

55 öre för man och tjänstgöringsdag. I enlighet härmed kommer medelsbehovet

under denna titel att utgöra (509,300 X 0.65=) 280,115 kronor.

I fråga örn anslagstiteln speciell flygarbeklädnad har densamma ansetts

böra ökas med 15,000 kronor till 50,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr -/.

83

Vidkommande anslagstitlarna kasernutredning och förplägnadsutredning,

vilka under de gångna åren beräknats efter 10 respektive 7 öre per man

och tjänstgöringsdag, hava desamma för nästa budgetår ansetts böra beräknas

efter 9 öre per man och tjänstgöringsdag för kasernutredning samt efter 6

öre per man och tjänstgöringsdag för förplägnadsutredning. Till följd härav

skulle medelsbehovet under kasernutredning utgöra (509,300 X 0.0 9 =) 45,837

kronor samt under förplägnadsutredning (509,300 X 0.0 6 =) 30,558 kronor.

Medelsanvisningen under anslaget skulle alltså för nästa budgetår bliva,

i avrundat tal, 406,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av här ifrågavarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må till intendenturmateriel för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 406,000 kronor.

126:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, sid. 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

234,000 kronor.

127:o) Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 152, sid. 225 och 226) att till engångskostnader

för anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 748,000 kronor.

Såsom framgår av 1936 års riksdags särskilda utskotts utlåtande nr 1,

sid. 165, har utskottet i engångskostnader för viss intendentur-, flyg- och

vapenmateriel beräknat ett belopp av 15,185,000 kronor, att utgå under de

sex första övergångsåren.

Beträffande kostnadernas fördelning på olika materielslag borde det enligt

utskottets förmenande ankomma på Kungl. Majit att avgiva förslag därom i

samband med framställning örn medlens anvisande.

Enligt de grundläggande kostnadsberäkningarna för den nya flygorganisationen

äro av nämnda belopp 3,940,000 kronor avsedda för intendenturmateriel.

Härav har under förevarande anslag för budgetåret 1936/1937 anvisats ett

belopp av 200,000 kronor.

Av den sammanställning, som finnes införd i särskilda utskottets förenämnda

utlåtande, sid. 167, inhämtas, att till omförmälda engångskostnader

för viss intendentur-, flyg- och vapenmateriel för nästkommande budgetår

beräknats tillhopa 3,125,000 kronor.

I enlighet med flygförvaltningens förslag har departementschefen ansett

sistnämnda belopp böra fördelas sålunda:

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

intendentur materiel............................................................... kronor 748 000:__

vapenmateriel....................................................................... » 1,384,000: —

immateriel ......................................................... » 993.000: —

Summa kronor 3,125,000: —

I förevarande sammanhang hava medel äskats för anskaffning av intendenturmateriel

eller alltså 748,000 kronor.

Kungl. Majda förslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av

intendenturmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 748,000 kronor.

128:o) Flygvapnets övningar. Kungl, Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

153, sid. 226) att till flygvapnets övningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

2.250.000 kronor. Härtill kommer emellertid ett belopp av omkring 180,000

kronor, som väntas inflyta genom författningsenlig restitution av erlagda

tull- och skattemedel för bensin.

I kostnadsberäkningarna för den nya flygorganisationen har medelsbehovet

under anslaget efter genomförd organisation beräknats till 5,225,000 kronor.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet till

2.700.000 kronor. Härvid beräknas emellertid omkring 200,000 kronor komma

att inflyta genom restitution å erlagda tull- och skattemedel för bensin. I

anslutning härtill har flygförvaltningen hemställt, att anslaget måtte i riksstaten

upptagas med (2,700,000 — 200,000 =) 2,500,000 kronor, vilket belopp

av Kungl. Maj:t äskats.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av förevarande

anslag, får hemställa,

att riksdagen må till flygvapnets övningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

129:o) Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 154, sid. 226—228) att till motorfordon och motorbåtar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget, som enligt beslut av 1936 års riksdag

med ingången av sistnämnda budgetår erhållit sin nuvarande benämning,

i riksstaten uppfört med 291,000 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen har

värdet av erforderligt bestånd av motorfordon och motorbåtar såväl som de

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

85

årliga kostnaderna för anskaffning oell beståndets upprätthållande samt underhålls-

och driftskostnader efter genomförd organisation beräknats till 525,000

kronor.

Enligt grunderna för nämnda kostnadsberäkningar har medelsbehovet

under anslaget för nästkommande budgetår beräknats till 356,000 kronor.

Departementschefen har för nästa budgetår begärt ett anslag av 350,000

kronor, vilket belopp beräknats med hänsyn till att å anslaget ansetts kunna

disponeras reservationer å 20,000 kronor.

Utskottet, som lämnat Kungl. Maj:ts förslag utan erinran, får hemställa,

att riksdagen må till motorfordon och motorbåtar för budgetår^

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Sjukvård.

130:o) Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 155, sid.

228 och 229) att till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 38,000 kronor.

I kostnadsberäkningarna för den nya dygvapenorganisationen har medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår beräknats till 41,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 38,000 kronor.

Vapen och ammunition.

131:o) Vapen och ammunition. Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag

(punkt 156, sid. 229), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till vapen och ammunition för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 272,000 kronor.

132:o) Engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 157, sid. 229) att till engångskostnader för anskaffning

av vapen materiel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,384,000 kronor.

Under hänvisning till vad som ovan anförts under punkt 127:o) har för

bär ifrågavarande ändamål äskats ett belopp av 1,384,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majis förslag, hemställer,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av

vapenmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,384,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Flygmateriel.

133:o) Anskaffning och förnyelse av flygmateriel. Kungl. Majit Ilar föreslagit

riksdagen (punkt 158, sid. 231) att till anskaffning och förnyelse av flygmateriel

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 9,800,000

kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

9,800,000 kronor.

I enlighet med flygförvaltningens förslag har departementschefen ansett att

jämväl för nästkommande budgetår böra under anslaget upptagas 9,800,000

kronor eller samma belopp, varmed anslaget enligt de grundläggande kostnadsberäkningarna

för den nya flygvapenorganisationen bör utgå under vart

och ett av de budgetår flygvapnets övergångsperiod beräknats omfatta.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till anskaffning och förnyelse av flygmateriel

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 9,800,000

kronor.

134:o) Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 159, sid. 231) att till underhåll av flygmateriel för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.

Under anslagsrubriken »Underhåll av flygmateriel m. m.» har för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 2,960,000 kronor.

Enligt 1936 års försvarsbeslut har årskvoten för flygmaterielanslagen för

budgetåret 1937/1938 beräknats till sammanlagt 11,735,000 kronor. Då av

detta belopp 9,800,000 kronor avsetts för anskaffning och förnyelse av flygmateriel

och departementschefen under en kommande punkt hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen anvisa 35,000 kronor till flygindustriens

krigsorganisation, hava sålunda under förevarande anslag, som från och med

nästkommande budgetar ansetts böra benämnas »Underhåll av flygmateriel»,

beräknats [11,735,000 — (9,800,000 + 35,000) =] 1,900,000 kronor.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande anslag

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till underhåll av flygmateriel för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.

135:o) Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel. Kungl, Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 160, sid. 231) att till engångskostnader för anskaffning

av flygmateriel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 993,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

*Statsutskottets utlåtande Nr 4. 87

Under hänvisning till vad som anförts under punkt 127.o) Ilar för här

ifrågavarande ändamål äskats ett belopp av 993,000 kronoi.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 993,000 kronor.

136:o) Flygindustriens krigsorganisation. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 161, sid. 232), som står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till flygindustriens krigsorganisation för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Byggnader, flygfält m. m.

137:o) Byggnader, flygfält m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

162, sid. 232), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till byggnader, flygfält m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Diverse.

138:o) Extra utgifter. Utskottet, som ansett, att jämnande av huvudtitelns

slutsumma bör ske med anlitande av flygvapnets anslag till extra utgifter,

får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, sid. 232 och 233),

vilket står i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut, hemställa,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor; dock att i anslaget

må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

139:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag rörande anslag för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet

(punkt 164, sid. 233) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

Utskottet.

anmäles.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

G. GEMENSAMMA ANSLAG.

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

140:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t Ilar föreslagit

riksdagen (punkt 165, sid. 236 oell 237) att

dels godkänna ett vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

4 januari 1937 fogat förslag till stat för försvarsväsendets kemiska anstalt

att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

dels^ ock till försvarsväsendets kemiska anstalt: avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall en central kemisk anstalt inrättas för

försvarsväsendet. Anstalten skall kava till uppgift, bland annat, att handlägga

de frågor av teknisk oell vetenskaplig natur, som hänföra sig till de

militära och civila gasskyddsproblemen.

Enligt 1936 års försvarsbeslut har för försvarsväsendets kemiska anstalt

beräknats följande personal:

Militär personal:

.. ... . -Lönegrad.

1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode..............................0.51.0.4

1 kapten, arbetsofficer, arvode........................................................... q g

Civil personal:

1 professor...........................................................................

1 ingenjör, arvode...............................................................................

1 kemisk assistent, arvode ...............................................................

1 verkmästare ......................................................................

1 kanslibiträde................................................................................

1 expeditionsvakt ..........................................................................

B. 30

B. 27

B. 22

B. 14

B. 7

B. 5

Dessutom har för anstalten beräknats en pensionerad underofficer som

expeditionsunderofficer.

Till styresmannen och arbetsofficeren hava utöver lön beräknats särskilda

arvoden örn 2,400 kronor respektive 1,200 kronor.

Ehuru genom försvarsbeslutet icke blivit bestämt vid vilken tidpunkt

organiserandet av den nya kemiska anstalten borde ske, har departementschefen

i enlighet med ett av arméförvaltningen framlagt förslag föreslagit,

att dess upprättande igångsättes redan under nästkommande budgetår.

Departementschefen har dock ansett, att med genomförandet av anstaltens

fullständiga personalorganisation bör anstå, till dess nybyggnaden för anstalten

kan beräknas vara färdigställd. Då detta icke lärer kunna förväntas

vara fallet förrän med ingången av budgetåret 1938/1939, har departementschefen

ansett, att för nästkommande budgetår bör för anstalten beräknas

allenast den personal, som lämpligen bör handhava förberedandet av anstaltens

fullständiga organisation. I första hand har därvid styresman
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

89

nen ansetts böra komma i fråga. Vidare har departementschefen funnit

lämpligt, att befattningen som professor tillsättes redan under nästkommande

budgetår. En motsvarande befattning finnes i själva verket redan nu,

bekostad genom bidrag från de olika försvarsgrenarnas anslag till extra utgifter.

Slutligen har behov synts föreligga att anställa det för anstalten

beräknade kanslibiträdet redan från och med nästa budgetår.

Med anställandet av den för den kemiska anstalten i övrigt beräknade

personalen har ansetts böra anstå till dess anstaltens nybyggnad färdigställts

och i varje fall till budgetåret 1938/1939.

För avlöning åt de nämnda befattningshavarna har upptagits ett anslagsbelopp

av, i avrundat tal, 24,000 kronor. Något anslagsbelopp för det i försvarsbeslutet

beräknade särskilda arvodet till styresmannen har dock icke

ansetts böra beräknas för nästa budgetår. Därjämte har uppförts en anslagspost

till särskilda löneförmåner åt ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

beräknad till 1,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker den av departementschefen verkställda beräkningen

av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1937 fogade förslaget till stat för försvarsväsendets

kemiska anstalt, att tillämpas under budgetåret

1937/1938;

b) till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

141:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Dyrtidstillägg. Beträffande Kungl.

Maj.ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 166, sid. 237

och 238) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmules.

142:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, sid. 238) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

Militärmeteorologisk informationstjänst.

143:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar. Kungl. Majit hade

föreslagit riksdagen (punkt 168, sid. 238—240) att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till militärmeteorologisk informationstjänst: avlöningar

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 42,900 kronor.

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

90

Sedermera har Kungl. Majit uti eu den 5 februari 1937 dagtecknad proposition

(nr 76), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den militärmeteorologiska

informationstjänsten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare ....................................................................................... B 24

2 militärmeteorologer ............................................................................. B 18;

dels godkänna följande avlöningsstat för den militärmeteorologisk informationstjänsten,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 21,400: —

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............ kronor 17,000: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.

......................................... » 1,000: — >, 18,000: —

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis............................................. » 3,000: —

Summa förslagsanslag kronor 42,400: —

dels ock till militärmeteorologisk informationstjänst: avlöningar förbudgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 42,400 kronor.

Efter att hava redogjort för styrelsens för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt framställning örn anslagsbehovet för den militärmeteorologiska

informationstjänsten för nästa budgetår och vederbörande myndigheters

däröver avgivna utlåtanden har departementschefen för egen del i

ärendet anfört följande:

»I och med den avsevärt utvidgade verksamhet, som bland annat genom

flygvapnets fortgående utveckling kommit att åvila den militära avdelningen

inom statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, lärer det vara väl motiverat,

att den personal därstädes, vilken redan förut under åtskilliga år befunnits

erforderlig, beredes en fastare och därmed förmånligare ställning än som hittills

tillkommit densamma, liksom ock att viss utökning av personalen äger

rum.

Yad till en början beträffar föreståndaren för avdelningen, vilken för närvarande

åtnjuter avlöning såsom extra ordinarie befattningshavare i 21 :a

lönegraden, har anstaltens styrelse i sitt senaste yttrande i ärendet föreslagit,

att ifrågavarande befattning skulle uppföras å ordinarie stat i lönegraden

B 26. På sätt allmänna civilförvaltningens lönenämnd anfört finner jag mig

emellertid för närvarande icke kunna tillstyrka, att föreståndarbefattningen

uppföres i högre lönegrad än B 24. Då befattningens behövlighet för framtiden

enligt min mening torde få anses till fullo ådagalagd, anser jag mig

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 91

böra föreslå, att densamma i anslutning till vad såväl styrelsen som anstalten

hemställt uppföres såsom ordinarie befattning.

Styrelsens framställning örn inrättande av två ordinarie befattningar för

militärmeteorologer i lönegraden B 18 anser jag mig ock böra biträda.

Beträffande den icke-ordinarie personalen ansluter jag mig till styrelsens

förslag, att medel böra beräknas för en militärmeteorolog i 18:e lönegraden

och fyra biträden i 12:e lönegraden. Med hänsyn till att ifrågavarande personal,

enligt vad av utredningen i ärendet framgår, avses för stadigvarande

tjänst å militäravdelningen, lärer densamma emellertid böra erhålla ställning

som extra ordinarie personal i stället för extra, såsom av styrelsen ifrågasatts.

För avlöning åt den av mig föreslagna ordinarie personalen å militäravdelningen

bör enligt de antagna grunderna för beräkning av avlöningsanslag

upptagas en anslagspost å tillhopa 21,372 kronor eller, i avrundat tal, 21,400

kronor.

Grundavlöningarna till den föreslagna icke-ordinarie personalen belöpasigtill

ett sammanlagt belopp av 17,796 kronor, vilken summa emellertid bör minskas

med dels tjänstepensionsavdrag, 492 kronor, och dels familjepensionsavdrag,

732 kronor, eller med tillhopa 1,224 kronor till 16,572 kronor. Berörda belopp

lärer vid beräkningen av anslagsposten för ifrågavarande ändamål böra

avrundas uppåt till 17,000 kronor. För avlöningsförhöjningar m. m. torde

böra beräknas ett belopp av 1,000 kronor.

Slutligen bör upptagas en anslagspost för särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, avsedd dels för provisoriska dyrortstillägg,

beräknade till ett sammanlagt belopp av 2,200 kronor, dels för den

kompensation för den icke-ordinarie personalens familjepensionsavdrag, som

må komma att beviljas, beräknad till 800 kronor. Anslagsposten i fråga bör

således upptagas till 3,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle sålunda

uppgå till (21,400 + 17,000 + 1,000 + 3,000 —) 42,400 kronor.

En med beaktande av det anförda uppgjord personalförteckning för den

militärmeteorologiska informationstjänsten torde, liksom ett i anslutning till

anslagsberäkningen uppgjort förslag till avlöningsstat, böra underställas riksdagen

för godkännande.»

Kungl. Majlis förslag har icke föranlett någon erinran från utskottets utskottet

sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för den militärmeteorologiska

informationstjänsten:

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare....................................................................... B 24

2 militärmeteorologer........................................................... B 18;

b) godkänna följande avlöningsstat för deli militärmeteorologiska

informationstjänsten, att tillämpas tillsvidare från och

med budgetåret 1937/1938:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

JJlskottet.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.....................................................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 17,000: —

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis......... » 1,000: —

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis........

Summa förslagsanslag kronor 42,400: —

c) till Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 42,400 kronor.

144:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Dyrtidstillägg. Kungl. Maj:t hade

föreslagit riksdagen (punkt 169, sid. 240) att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till militärmeteorologisk informationstjänst: dyrtidstillägg för

budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 4,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 5 februari 1937 dagtecknad proposition

(nr 76), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

till militärmeteorologisk informationstjänst: dyrtidstillägg för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

145:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Omkostnader. Kungl. Maj:t hade

föreslagit riksdagen (punkt 170, sid. 240) att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till militärmeteorologisk informationstjänst: omkostnader för

budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 16,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 5 februari 1937 dagtecknad proposition

(nr 76), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

till militärmeteorologisk informationstjänst: omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till Militärmeteorologislc informationstjänst:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor.

kronor 21,400. —

» 18,000: —

» 3,000: —

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

93

Diverse.

146:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Majda förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 171, sid. 240

och 241) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

147:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 172, sid. 241), som står i överensstämmelse med 1936

års försvarsbeslut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor.

148:o) Försvarsväsendets lönenämnd. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 173, sid. 241), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

149:o) Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet. Utskottet,

som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174,

sid. 241 och 242), får, under erinran att detsamma står i överensstämmelse

med 1936 års försvarsbeslut, hemställa,

att riksdagen må till befrämjande av den andliga vården vid

försvarsväsendet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

150:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till ifrågavarande ändamål

(punkt 175, sid. 242) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

151:o) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 242 och 243) får utskottet,

som senare kommer att yttra sig örn grunderna för det provisoriska

dyrortstilläggets utgående, hemställa,

att riksdagen må

a) till beredande av provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 400,000 kronor;

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

b) medgiva, ej mindre att å hyresbidragen till de beställningshavare

av manskapsgrad, till vilka lön utgår enligt i avlöningsreglem

entet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt

manskap vid försvarsväsendet intagna löneplaner och som

hava Stockholm såsom förläggningsort, må under budgetåret

1937/1938 utgå tillfällig förstärkning med ett efter 240 kronor

för år beräknat belopp, än även att härav föranledda kostnader

må bestridas från vederbörande under fjärde huvudtiteln uppförda

anslag till personalens avlöning.

152:o) Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna

fastigheter. Reglering av vissa kursförluster. Med tillstyrkande av Kungl. Majis

förslag (punkterna 177 och 178, sid. 243 och 244) och under erinran att för

ifrågavarande ändamål upptagits samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till kommun alu t skulder för försvarsväsendets till tjänstebostäder

upplåtna fastigheter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 83,000 kronor;

b) till reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

153:o) Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga. Kungl. Maji

har föreslagit riksdagen (punkt 179, sid. 244 och 245) att till underhållskostnader

för vissa samvetsömma värnpliktiga för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 345,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

270,000 kronor.

Med utgångspunkt från ett dagskostnadspris av 3 kronor och ett tjänstgöringsdagantal

av 115,000 har medelsbehovet under anslaget för nästkommande

budgetår beräknats till (3 X 115,000=) 345,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må till underhållskostnader för vissa samvetsömma

värnpliktiga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 345,000 kronor.

154:o) Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå. Kungl. Maji har föreslagit

riksdagen (punkt 180, sid. 245—250) att dels besluta, att tills vidare

från och med budgetåret 1937/1938 skall finnas ett för försvarsväsendet gemensamt

centralt organ, benämnt »Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå»,

med i huvudsak den organisation, som angivits i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1937, dels ock till försvarsväsendets

centrala civilanställningsbyrå för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

anslag av 20,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

95

I proposition, nr 203, till 1934 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen,

bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som i det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden angivits, under budgetåret

1934/1935 anordna en för hela försvarsväsendet gemensam central civilanställningsbyrå.

Därvid förutsattes, att kostnaderna för byråns verksamhet,

beräknade till 20,000 kronor om året, skulle kunna täckas genom anlitande

av medel, anvisade å de särskilda försvarsgrenarnas rekryteringsanslag med

16,000 kronor för lantförsvaret, 3,500 kronor för sjöförsvaret och 500 kronor

för flygvapnet.

I fråga om civilanställningsbyråns sammansättning föreslogs i propositionen,

att densamma skulle bestå av fem ledamöter, varav en tillika ordförande.

Av ledamöterna skulle endast ordföranden hava mera stadigvarande

tjänstgöring, under det att de övriga endast skulle fungera vid sammanträdena.

Vid byrån skulle vara med ständig tjänstgöring anställda en sekreterare

samt en annan tjänsteman som expeditionsbiträde och redogörare.

I sin skrivelse nr 4 (punkten 6) anmälde 1934 års riksdag, att nyssberörda

proposition bifallits. Riksdagen uttalade i samband härmed, bland annat,

att frågan, huruvida den enligt ifrågavarande förslag åsyftade organisationen

kunde anses vara den bästa möjliga, syntes riksdagen icke kunna då avgöras,

enär detta bleve beroende på de uppnådda resultaten av verksamheten. Det

gällde nämligen här att i mer än ett avseende försöka sig fram.

Kungl. Majit förordnade därefter genom beslut den 15 juni 1934, att ett

centralorgan för civilanställningsverksamheten vid försvarsväsendet m. m.,

benämnt »Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå», skulle försöksvis

anordnas för budgetåret 1934/1935. Samtidigt utfärdades instruktion för

byrån.

För vinnande av ytterligare erfarenhet rörande lämpligaste sättet för ordnandet

av civilanställningsarbetet vid försvarsväsendet har riksdagen sedermera,

efter framställningar av Kungl. Majit, medgivit, att byrån finge fortsätta

sin verksamhet under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937, och att de

för byrån erforderliga medlen finge på samma sätt tagas i anspråk.

Enligt den för byrån sedan budgetåret 1935/1936 gällande instruktionen

skall byrån hava till huvudsaklig uppgift att till främjande av verksamheten

för beredande av civil anställning åt uttjänt militärmanskap ägna handläggning

åt hithörande frågor av mera allmän natur. Byrån har därvid att utöva

ledande och rådgivande verksamhet jämväl i fråga om det arbete, som bedrives

av de lokala civilanställningskommissionerna. Byrån äger tillika till

behandling upptaga vissa allmänna spörsmål rörande försvarsväsendets manskapsrekrytering.

Byrån skall vidare enligt instruktionen bestå av fean ledamöter, av vilka

en är ordförande. Suppleanter utses till motsvarande antal som antalet

ledamöter. Ledamöterna järnte suppleanter förordnas av Kungl. Majit. Sekreterare

åt byrån utses av chefen för försvarsdepartementet. Övrig erforderlig

kanslipersonal antages av byrån.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Då byrån icke sammanträder, företrädes densamma av ordföranden, vilken

därvid aligger att i enlighet med de riktlinjer, som må hava vid sammanträde

med byrån fastställts, självständigt handhava de byråns uppgifter,

vilka hänföra sig till förhandlingar med myndigheter och arbetsgivare samt

upplysningars införskaffande och lämnande eller i övrigt äro av mera löpande

natur. Sekreteraren är ordföranden behjälplig i dennes verksamhet och är

jämväl, enligt ordförandens bestämmande och under hans ledning, självständigt

verksam med ärendens förberedande, upplysningars införskaffande

och därmed jämförliga arbeten.

Enligt den för civilanställningsbyrån för närvarande gällande, av Kungl.

Majit den 30 juni 1936 fastställda staten disponeras det för byrån avsedda

medelsbeloppet, 20,000 kronor, på följande sätt:

Arvode till ordföranden........................................................... kronor 2,400:_

Sammanträdesarvoden ä 20 kronor för dag till byråns

övriga ledamöter ................................................................ » 960:_

Arvode till sekreteraren ....................................................... > 7,212: -_

Arvode till förste kontorist och redogörare ....................... » 2,988:_

Arvode till skrivbiträde ........................................................ » 1,836:_

Expenser, extra skrivhjälp, vikariatsersättningar, annonser,

trycksaker, resor m. m..................................................... » 4,604:_

Summa kronor 20,000: —

I Kungl. Majlis proposition nr 225 till 1936 års riksdag, angående

försvarsväsendets ordnande, berördes frågan örn den centrala civilanställningsbyrån.

Föredragande departementschefen anförde därutinnan, att organen

för civilanställningsverksamheten syntes även i fortsättningen tillsvidare

böra bedriva sin verksamhet efter samma linjer och i samma former

som hittills. Beträffande den centrala civilanställningsbyrån förutsatte departementschefen

emellertid, att Kungl. Majit skulle kunna vidtaga de smärre

organisatoriska förändringar, som kunde påkallas av omständigheterna. Det

syntes vidare lämpligt, att kostnaderna för byråns verksamhet uppfördes

under ett för samtliga försvarsgrenar gemensamt anslag, därvid för ändamålet

liksom hittills beräknades ett belopp av 20,000 kronor.

Vid riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen framfördes ingen erinran

emot vad i propositionen sålunda anförts. I särskilda utskottets kostnadsberäkningar

upptogs också ett anslag å 20,000 kronor för försvarsväsendets

centrala civilanställningsbyrå.

I skrivelse den 23 november 1936 har försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå,

under åberopande av vad senast vid försvarsfrågans behandling

i fråga örn byrån förekommit, hemställt, bland annat, att för budgetåret

1937/1938 måtte för byrån äskas ett anslag av 20,000 kronor. Byrån

bär därvid tillika anfört, att erfarenheterna givit vid handen, att det med

hänsyn till arbetet inom byrån vore önskvärt, att denna erhölle sin slutliga

organisation snarast möjligt, icke minst med hänsyn till den hos byrån

anställda personalen, vilken så länge den endast förordnades i sina befattningar

för viss tid icke kunde grunda tjänste- eller familjepensionsrätt.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

97

Departementschefen har uttalat, att då den centrala civilanställningsbyråns

verksamhet pågått alltsedan den 1 juli 1934, tiden nu syntes vara inne att

upptaga till bedömande frågan om formerna för det fortsatta bedrivandet av

byråns verksamhet. Därvid lärer, framhåller departementschefen, till en början

kunna konstateras, att byråns insatser för befrämjande av det uttjänta militärmanskapets

civilanställning varit av stor betydelse och att resultatet av

verksamheten måste sägas hava motsvarat de förväntningar, som därutinnan

uppställdes vid byråns tillkomst. Byrån måste också sägas fylla en viktig

uppgift inom ett mången gång- rätt ömtåligt område. Efter den erfarenhet

av byråns verksamhet, som sålunda numera står till buds, har byrån synts

departementschefen böra givas en mera fast och permanent karaktär än den

för närvarande äger, även örn anledning icke förefinnes att låta själva arbetsuppgifterna

för densamma undergå någon principiell förändring.

I samband härmed borde frågan örn byråns inre organisation upptagas

till bedömande. I sådant avseende ansåge sig departementschefen till en

början böra föreslå, att — icke minst med hänsyn till den numera avsevärda

mängden löpande ärenden vid byrån — en befattning som föreståndare för

byrån inrättades. Denna befattning borde då ersätta den nuvarande sekreterarbefattningen.

Föreståndaren borde emellertid enligt departementschefens

mening äga en självständigare ställning än den som för närvarande tillkomme

sekreteraren gentemot byråns ledamöter. Dessa borde därför bilda en byråns

styrelse, inför vilken föreståndaren borde hava att i första hand svara för utövningen

av sin verksamhet. Därmed skulle också den särskilda befattning

med byråns löpande uppgifter, som enligt byråns nuvarande instruktion tillkomme

byråns ordförande, kunna upphöra. Härav följde, att ordförandearvodet,

för närvarande 2,400 kronor örn året, kunde nedsättas till 500 kronor

örn året. Till ordföranden skulle dessutom liksom till de övriga ledamöterna

utgå särskild ersättning med 20 kronor för varje sammanträde.

Liksom hittills skulle byrån lyda direkt under Kungl. Majit.

Vad beträffade anställningsformen för byråns personal, syntes departementschefen

de för stadigvarande tjänst avsedda befattningshavarna böra anställas

såsom extra ordinarie tjänstemän med avlöning enligt kungörelsen den 15 juni

1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen. Därvid skulle föreståndarbefattningen

hänföras till 24:e lönegraden i den i 7 § nämnda kungörelse

intagna löneplanen. För den händelse den nuvarande sekreteraren,

vilken åtnjöte arvode motsvarande 23:e löneklassen i nämnda löneplan,

komme att förordnas till föreståndare, borde han emellertid från början placeras

i nämnda löneklass av 24:e lönegraden. A klare borde anställas en

kontorist och ett kontorsbiträde, den förre placerad i 9:e och den senare i

4:e lönegraden av samma löneplan. Därest å kontoristbefattningen förordnades

den nuvarande förste kontoristen, vilken åtnjöte arvode motsvarande 8.e

löneklassen, skulle han från början placeras i nämnda löneklass av 9:e lönegraden

i löneplanen.

I anslutning till genomförandet av don nämnda anställningsformen för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 0 sami. Nr 4. 561 57 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

personalen borde civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

bliva tillämpliga å befattningshavarna i fråga.

Den nya organisationen av civilanställningsbyrån borde träda i tillämpning

från och med budgetåret 1937/1938.

De anslagsmedel, som skulle bliva erforderliga för byråns verksamhet

efter omorganisationen, förutsatte departementschefen icke komma att överstiga

det hittills beräknade beloppet, 20,000 kronor, vilket belopp borde såsom

ett särskilt anslag äskas av riksdagen för nästkommande budgetår. Stat

för anslaget borde i sinom tid fastställas av Kungl. Majit.

Utskottet har i fråga örn löneställningen för den kontorist, som skall anställas

vid civilanställningsbyrån och ersätta den nuvarande förste kontoristen

och redogöraren, uppmärksammat, att denne hänförts till 9:e lönegraden i

den i § 7 i kungörelsen den 15 juni 1935 med avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen

intagna löneplanen. Då emellertid kontorister regelmässigt såväl

vid kommunikationsverken som vid försvarsväsendet äro hänförda till 8:e lönegraden

och förste kontorister till 10:e lönegraden i vederbörlig löneplan, kan

det ifrågasättas, örn icke här ifrågavarande befattningshavare bör hänföras till

antingen 8:e eller 10:e lönegraden. Utskottet förutsätter, att frågan örn löneställningen

för berörde befattningshavare av Kungl. Majit tages under förnyat

övervägande. I varje fall torde böra tillses, att den nuvarande innehavaren

av motsvarande befattning icke kommer att få vidkännas någon

löneminskning.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att tills vidare från och med budgetåret 1937/

1938 skall finnas ett för försvarsväsendet gemensamt centralt

organ, benämnt »Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå»,

med i huvudsak den organisation, som i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1937 och här

ovan angivits;

b) till försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

155:o) Civilanställnings befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 181, sid. 250—252) att till civilanställnings befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor. I

I sitt utlåtande nr 1, vilket i förevarande avseende av riksdagen lämnades

utan erinran, framhöll särskilda utskottet vid 1936 års riksdag, att

det enligt utskottets mening såväl ur rekryteringssynpunkt som med hänsyn

till det avgående militärmanskapets intressen vore av synnerlig vikt, att

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4-

99

civilanställningsfrågan erhölle en tillfredsställande lösning. Av stor betydelse

härvidlag syntes det vara att, bland annat, bereda de fast anställda av manskapet

möjlighet att inhämta sådana kunskaper, som kunde komma dem till

godo vid sökande av civila befattningar. Utskottet fann sig däiför böra tillstyrka,

att ett anslag av 40,000 kronor ställdes till Kungl. Majlis förfogande

för bestridande av kostnader, som bleve förenade med anordnandet av sär
-

skilda kurser i civilanställningssyfte.

Beträffande frågan örn anvisande av medel för främjande av civilanställning

för nästkommande budgetår har försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå

i skrivelse till Kungl. Majit den 23 november 1936 rörande anslagets

storlek anfört i huvudsak följande.

Enligt byråns uppfattning funnes anledning att för nästa budgetår beräkna

anslaget för här ifrågavarande ändamål till något lägre belopp än det

i försvarsbeslutet upptagna. Erfarenheter hade ännu icke vunnits rörande

det behov av utbildning i civilanställningssyfte, som kunde bliva en följd av

Kungl. Majits beslut den 11 september 1936 angående beredande av viss

företrädesrätt för militärmanskap vid tillsättande av civila och civilmilitära

befattningar i statens tjänst, och vad beträffade utbildning för tillgodoseendet

av behovet av arbetskraft på den allmänna arbetsmarknaden, så vore

det alltjämt förenat med mycket stora svårigheter att beräkna behovet av

ny arbetskraft på skilda arbetsområden. Det syntes sålunda icke vara uteslutet

att anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 för bär ifrågavarande

ändamål kunde komma att visa sig vara mindre än det i försvarsbeslutet

beräknade beloppet, 40,000 kronor. På grund av dessa omständigheter kunde

det sålunda vara lämpligt att för nästa budgetar beräkna ett mindre anslag

än det av årets riksdag i försvarsbeslutet angivna, men dock icke understigande

25,000 kronor.

Departementschefen har i ämnet för egen del anfört följande.

»I enlighet med försvarsbeslutet bör från och med nästkommande budgetår

för befrämjande av civilanställning anvisas ett för samtliga försvarsgrenar

gemensamt anslag. Såsom civilanställningsbyrån framhållit torde anslaget

för det kommande budgetåret, innan någon erfarenhet angående medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål vunnits, böra upptagas med något mindre

belopp än det av särskilda utskottet beräknade och lämpligen begransas till

25,000 kronor. , ... , ,.. , ,

Anslaget torde böra ställas till Kungl. Majits förfogande for den fördelning,

som Kungl. Majit kan finna pakallad.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till civilanställnings befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Stockholm den 9 mars 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Utskottet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande iVr 4.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Borell, Bergström, Gustafsson

i Benestad, Pauli, Holmström, Lindström, Rahmn, von Heland, Englund, Domö

och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson

i Skövde, Törnkvist, Strindlund, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson

i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Andersson i Södergård och Bergvall,

dock att vid behandlingen av

punkterna 28:o)—155:o) i stället för herr Jansson i Falun deltagit herr Persson

i Tidaholm,

punkterna 45:o)—155:o) i stället för herr Bergvall deltagit herr Danielsson

samt i stället för herr Ward herr Erlander samt

punkterna 45:o)—60:o) i stället för herr Strindlund deltagit herr de Geer i

Hanaskog.

Reservationer:

vid punkt 14:o) (avlöning till personal vid arméförvaltningen) av herr

Törnkvist, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen II: 311.

vid punkt 15:o) (.avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.)

av herrar Holmström, Lindström, Rahmn, Englund, Domö och Magnusson i

Skövde, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Genom fastställandet av 1936 års arméorganisation, vilken medfört en

betydande utökning av Karlsborgs luftvärnsregemente och förläggning av

Västgöta flygflottilj till platsen, kommer Karlsborgs garnison, vilken

även omfattar ett intendenturkompani, jämte landets största ammunitionsfabrik

och tygverkstäder, att bliva en av Sveriges större garnisonsorter. Vid

den omorganisation av armémusiken, som beslöts skola äga rum i samband

med 1936 års försvarsbesluts genomförande, ifrågasattes dock ingen ändring

av musikkåren vid Karlsborgs luftvärnsregemente utan ansågs densamma

böra bibehållas såsom en kår av typ III. Då Karlsborgs garnison vid jämförelse

med andra garnisoner bliver lika stor och i många fall större än andra

garnisoner, som tilldelats en musikkår av typ II, synes enligt utskottets

mening vid 1936 ars riksdags beslut i denna fråga tillbörlig hänsyn icke liava

tagits till det förhållandet att Karlsborgs garnison skall utökas i sådan utsträckning,

som kommer att ske.

En annan omständighet, som icke heller i detta sammanhang bör förbises,

är, att de säregna förhållandena i Karlsborg göra, att musiken därstädes måste

tillmätas en större betydelse än vid garnisoner, som äro förlagda till städer,

där tillfälle gives att höra annan musik och större möjligheter finnas till

kulturella förströelser.

Utskottet har på de nu anförda skälen funnit sig böra tillstyrka den i herr

Magnussons i Skövde lii. fl. motion (II: 140) gjorda framställningen, att

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

musikkåren vid Karlsborgs luftvärnsregemente utökas från typ III till

typ II.

'' Jämväl de i motionerna I: 49 och II: 131 anförda skälen rörande behovet av

förstärkning av militärmusiken i Göteborg synas utskottet giva vid handen, att

musikkåren vid Göta artilleriregemente bör få motsvarande ökning.

Ett genomförande av motionärernas förslag torde icke behö\ a medföra

ökning av anslagets slutsumma.

Vidkommande det i motionen II: 75 gjorda yrkandet örn utökning av musikkåren

vid Livregementet till häst har utskottet icke funnit tillräckliga skäl

föreligga för ett bifall till framställningen i fråga.

De allmänna grunder,---= utskottet---truppförbandens

m. fl. stater.

Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot beräkningen

av lantförsvarets avlöningsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med hänvisning till vad ovan anförts och med bifall till

motionen II: 140 samt motionerna I: 49 och II: 131 ävensom med

avslag å motionen II: 75 godkänna de vid statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 januari 1937 fogade förslag till stater för

generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren,

fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkaren, fältveterinärkåren,

arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna

samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna

m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan,

krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola, arméns

underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och

artilleriet — vidkommande staterna för Göta artilleriregemente

och för Karlsborgs luftvärnsregemente med iakttagande av den

utökning av musikpersonalen, som utskottet ovan föreslagit

officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet, officerare

och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna, ingenjörkårerna

och signalregementet, officerare och underofficerare vid trängen,

ti ängkårerna, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition,

tygdepartementets fabriker och anstalter, armémuseum samt

polispersonalen i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret

1937/1938, dock beträffande de å vissa stater uppförda ickeordinarie

befattningshavarna, och betjäningspersonalen endast i

fråga örn de för dessa personalgruppers avlönande erforderliga

medelsanvisningarna,

b) — i) = utskottet.»

vid punkt 49:o) (motioner örn åtgärder till klarläggande av formerna för

användande av luftvärnsmateriel, anskaffad på frivillighetens väg, samt örn

anslag till luftvärnsmateriel)

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1) av herrar Borell, Holmström, Rahmn, Domö, Magnusson i Skövde och

Persson i Falla, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Såsom i motionerna I: 85 och II: 214 framhållits innebar 1936 års försvarsbeslut

anskaffning av luftvärnsartilleri endast för Stockholm, fästningarna,

flygbaserna och fältarmén. För våra större städer, vår industri, våra kraftverk

och hamnar m. m. utom huvudstaden beräknade däremot 1936 års riksdag

intet. Med hänsyn till flygvapnets utveckling till det främsta anfallsmedlet

i ett kommande krig och de risker, för vilka våra industrier m. ni.

därigenom kunna komma att bliva utsatta, måste den knappa tillgången

av luftvärnsartilleri ingiva allvarlig oro. Dessa farhågor hava på skilda håll

tagit sig uttryck i åtgärder att på frivillighetens väg anskaffa luftvärnsmateriel

för försvar av hemorten. Det intresse, som sålunda gjort sig gällande, är enligt

utskottets mening en försvarstillgång, som i möjligaste mån bör av statsmakterna

tillvaratagas och främjas. Det är i sådant syfte erforderligt, att statliga

åtgärder vidtagas till klarläggande av formerna för användande av på

frivillighetens väg anskaffad luftvärnsmateriel. Det synes utskottet vidare

önskvärt att i samband härmed till prövning upptaga frågan om möjligheterna

för statens af färsdrivande verk att själva sörja för sitt luftvärnsskydd.

Med hänsyn till det intresse som sålunda på frivillighetens väg kommit

till uttryck för anskaffning av luftvärnsmateriel, synes det utskottet rimligt,

att även staten bidrager till denna del av försvarsberedskapen. Utskottet har

därför ansett sig böra giva sin anslutning till den i motionerna I: 85 och

II: 214 gjorda framställningen örn anvisande av ett belopp av 13 miljoner

kronor — att fördelas på de tre närmaste budgetåren — för anskaffning av

luftvärnsmateriel utöver den av 1936 års riksdag beslutade. För detta belopp

anskaffad materiel — 6 st. 7 cm luftvärnsbatterier med tillbehör samt ett

50-tal 40 mm automatkanonavdelningar — skulle enligt chefens för generalstaben

remissyttrande till 1930 års försvarskommission kunna bemannas utan

förändring av 1936 års försvarsordnings fredsorganisatoriska ram med reservbefäl

från de beslutade två luftvärnsregementena och landstormspersonal.

Vidkommande de i motionerna I: 143 och II: 323 samt i motionen II: 302

gjorda framställningarna, vilka avse anskaffning av permanenta luftvärnsbatterier

uteslutande för Göteborgs stad och hamn, kommer med hänsyn till

den ställning, utskottet ovan intagit till de förstberörda motionerna, i vad

de avse anvisande av medel för anskaffning av luftvärnsmateriel, syftet i

dessa senare motioner att bliva tillgodosett.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 85 och II: 214,

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn snara åtgärder

till klarläggande av formerna för användande av luftvärnsmateriel,

anskaffad på frivillighetens väg;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om prövning av

möjligheterna för statens affärsdrivande verk att själva sörja

för sitt luftvärnsskydd;

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

c) i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn framläggande

för innevarande års riksdag av de förslag beträffande nyssberörda

frågor, varom riksdagsbeslut befinnas erforderliga;

d) för anskaffning av luftvärnsmateriel, utöver den av 1936 års

riksdag beslutade anskaffningen, anvisa för budgetåret 1937/1938

ett reservationsanslag av 4,330,000 kronor, med rätt för Kungl.

Majit att omedelbart vidtaga åtgärder för anskaffning av dylik

materiel intill ett belopp av 13,000,000 kronor.

II. att motionerna 1:143 och lii 323 samt lii 302, förstnämnda

två motioner i den del, varom här är fråga, må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.»

2) av desamma, som beträffande motionerna 1:143 och lii 323 velat tillstyrka

nämnda motioner i den del, varom här är fråga.

vid punkt 61:o) (motioner angående bibehållande av skeppsgosseinstitutionen

m. m.)

1) av herrar Borell, Holmström, Rahmn, Englund, Domö, Magnusson i

Skövde, Törnkvist och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»De skäl, som i förevarande motioner anförts för bibehållande av skeppsgosseinstitutionen

giva, enligt utskottets mening, vid handen, att denna institution

haft och alltjämt har en mycket stor betydelse för säkerställandet

av såväl den kvantitativa som den kvalitativa rekryteringen av manskap och

underofficerare vid flottans däcksavdelning. Sålunda ina framhållas, att av

däcksavdelningens underofficerare, i vad gäller Karlskrona station, för närvarande

ej mindre än omkring 80 procent utgöras av f. d. skeppsgossar. Hära1,

framgår alltså, att endast en ringa procent av det kontraktsanställda manskapet

genomgår underofficersutbildning. Med hänsyn härtill kan det komma

att visa sig nödvändigt att, därest karlskrivet manskap icke skulle vara att

påräkna för säkerställandet av underofficerskårens rekrytering, öka sjömanskårens

numerär i syfte att få det större urval, som kräves för att det vaije

år erforderliga antalet underofficersutbildade skall erhållas. Enbart denna

omständighet synes utskottet utgöra ett vägande skäl för skeppsgosseinstitutionens

bibehållande.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om försvarskommissionens förslag

rörande möjligheten för ett visst antal begåvade och i övrigt lämpade

skeppsgossar att erhålla utbildning till officerare på aktiv stat. Detta förslag

synes utskottet vara förtjänt av särskild uppmärksamhet och av att närmare

undersökas. Ett annat uppslag, som enligt utskottets mening även

borde göras till föremål för närmare prövning, vore en omläggning av utbildningen

vid skeppsgosseinstitutionen, så att densamma kommer att motsvara

den vid en yrkesbestämd högre folkskola med syfte att dana eleverna till goda

sjömän, vilka efter utbildningens avslutande skulle kunna tagas i anspråk

såväl för örlogsflotta^ som handelsflottans rekrytering.

Försvarskommissionen underströk de obestridliga fördelar, som skepps
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

gosseinstitutionen innebar såväl ur tjenste- som ekonomiska synpunkter och

uttalade sin bestämda uppfattning, att nämnda institution alltjämt borde bibehållas

inom marinorganisationen.

Från de ansvariga militära myndigheternas sida har enhälligt hävdats den

bestämda meningen, att skeppsgosseinstitutionen är av allra största värde

för att tillförsäkra våra örlogsfartygs besättningar en nödvändig kärna av väl

utbildad och sjövan personal. En indragning av skeppsgossekåren skulle,

framhålles det, medföra menliga följder för kustflottans stridsberedskap.

Härjämte bör beaktas, att det vid 1936 års riksdag framlagda förslaget

örn skeppsgosseinstitutionens upphörande icke baserade sig på något som

helst uttalande från de ansvariga marina myndigheterna.

Vid nu angivna förhållanden synas utskottet synnerligen starka skäl tala

för ett anstånd tills vidare nied indragningen av skeppsgosseinstitutionen

föi att utredning ma kunna verkställas rörande behovet av en skejjpsgosseinstitution

och därmed sammanhängande frågor.

I avvaktan på resultatet av den av utskottet sålunda förordade utredningen

bör avveckling av den till Karlskrona förlagda skeppsgossekåren icke påbonäs,

enär detta skulle medföra ett sönderbrytande av organisationen och

i flera avseenden åstadkomma svårigheter, i det fall utredningen skulle

komma att giva till resultat, att skeppsgosseinstitutionen bör bibehållas i

en eller annan form. Däremot synes i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet (sid. 209) framlagt förslag skeppsgossekåren i Marstrand

böra avvecklas, enär såväl försvarskommissionen som också de militära

myndigheterna ansett ett sammanförande av skeppsgossar till en förläggning

erbjuda vissa fördelar. Utskottet kan således icke ansluta sig till

motionen II: 324, i vad den gäller frågan om anstånd med avveckling av

skeppsgossekåren i Marstrand.

Vad beträffar rekryteringen av skeppsgossar hösten 1937 vid kåren i Karlskrona

förutsätter utskottet, att denna skall äga rum i den omfattning, som i

motionerna nr II: 12, I: 88 och II: 212 angles. Härav betingad ökning av

''issa anslag har av utskottet upptagits under vederbörliga punkter, därvid utskottet

beräknat löneförmånerna m. m. till skeppsgossar enligt samma grunder

som under innevarande budgetår.

Utskottet hemställer således,

att liksdagen må, i enlighet med herr F. Domös m. fl. och

herr G. Bagges m. fl. motioner I: 88 och II: 212 samt i anledning

av herr A. Törnkvists i Karlskrona m. fl. motion II: 12 och herr

E. Lithanders m. fl. motion II: 324,

a) besluta att med indragning av skeppsgossekåren tills vidare

må anstå;

b) i skrivelse hos Kungl. Maj:t hemställa örn utredning snarast

möjligt rörande behovet av en skeppsgossekår, varvid särskilt

bör beaktas vad försvarskommissionen härutinnan föreslagit.

»

2) av herr Bergström.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

105

vid punkt 63:o) (avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.).

Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och

förslag här bort hava följande lydelse:

»Då utskottet under punkten 61 :o) ovan föreslagit, att skeppsgossekåren i

Karlskrona hösten 1937 skall nyrekryteras med omkring 80 gossar, torde

staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår

nr. fl., i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, böra för beredande under

9 månader av dagavlöning till 80 skeppsgossar ä 15 öre i första årskursen

samt för ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar ökas med, i avrundat tal,

3,350 kronor. Vidare bör av samma anledning staten för skeppsgosseskolan

ökas med 4,150 kronor för beredande av ersättning åt lärare vid skeppsgosseskolans

första årskurs.

Någon ökning av avlöningsanslagets slutsumma torde på grund härav icke

behöva vidtagas.

Vidkommande frågan om tillfällig löneförbättring för löjtnanter samt

underofficerare av 2. och 3. graden på aktiv stat och övergångsstat samt till

flaggkorpraler ävensom ovanberörda motioner örn i samband med vissa i motionerna

angivna organisationsåtgärder stående ökning av flottans personalstater

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande. Härav möjligen

påkallade ändringar torde ej behöva för budgetåret 1937/1938 upptagas i

vederbörliga stater.

Beträffande den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen i övrigt

och de av departementschefen i samband därmed avgivna förslagen har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet, som i övrigt hänvisar till vad som under motsvarande anslag för

lantförsvaret blivit anfört, hemställer,

att riksdagen må .

a) med hänvisning till vad som ovan anförts godkänna de vid

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1937

fogade förslag till stater för chefen för marinen och vid marinstaben

anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår,

sjömanskår och skeppsgossekår m. fl., kustartilleriets officerskår,

underofficerskår och manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och

marinens poliskår, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens

underofficersskolor m. m. och sjörullföringsbefälhavare med biträden,

att gälla under budgetåret 1937/1938, dock vad beträffar

skeppsgossekåren med de ändringar, som utskottet ovan föreslagit,

b) godkänna do i en vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogad

»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» i kolumnen

»A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning

från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.» upptagna

arvoden,

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1937/1938,

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,

bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid

marinen med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå

viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband),

d) medgiva, att, i enlighet med av Kungl Majit meddelade

närmare bestämmelser, under budgetåret 1937/1938 må till surnumerär

fänrik (underlöjtnant) vid marinen utgå särskild kontant

ersättning för dag med belopp, motsvarande sammanlagda

värdet av värnpliktig, likaledes för dag, tillkommande förmåner

av penningbidrag, portion och ersättning för begagnande av

egna persedlar,

e) medgiva, att kostnaderna för frivillig tjänstgöring vid

flottan och kustartilleriet av underofficerare å reservstat och i

reserven må — i den mån sådan tjänstgöring betingas av vakanser

inom vederbörlig underofficerskår — bestridas av genom

vakanserna inbesparade medel,

f) till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 11,700,000

kronor.»

vid punkt 65:o) (rekryteringskostnader).

Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och

förslag här bort hava följande lydelse:

»Enär utskottet ovan föreslagit, att skeppsgossekåren hösten 1937 skall nyrekryteras

med omkring 80 gossar, torde för täckande av de härmed förenade

kostnaderna böra beräknas ett belopp av 2,400 kronor. Det av Kungl. Majit

äskade beloppet bör alltså ökas härmed elley till 122,400 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 122,400 kronor.»

vid punkt 75:o) (förplägnad).

Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och

förslag här bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört rörande bibehållande tills

vidare av skeppsgosseinstitutionen torde antalet tjänstgöringsdagar, i förhållande

till Kungl. Majits förslag, böra ökas med 17,000 tjänstgöringsdagar

i land och 4,900 tjänstgöringsdagar ombord, vilket medför en ökning av

anslagssumman med, i avrundat tal, 26,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förplägnad för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 2,878,000 kronor.»

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

107

vid punkt 76:o) (beklädnad).

Samma reservanter som de vid punkt Clio) 1) antecknade hava — på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande oell

förslag här bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört rörande bibehållande tills

vidare av skeppsgosseinstitutionen torde antalet tjänstgöringsdagar, i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag, böra ökas med 21,900, vilket medför en

ökning av anslagssumman med, i avrundat tal, 12,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beklädnad för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 1,297,800 kronor.»

vid punkt 77:o) (kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m.).

Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och

förslag här bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till utskottets förslag ovan örn skeppsgosseinstitutionens bibehållande

tills vidare torde anslaget, i förhållande till Kungl. Maj:ts beräkningar,

böra ökas med 2,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning samt

sängservis m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 169,000 kronor.»

vid punkt 78:o) (bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.).

Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava -— på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och

förslag här bort hava följande lydelse:

»Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet icke funnit

anledning till annan erinran, än att anslaget bör, med hänsyn till den ställning

utskottet ovan intagit till skeppsgosseinstitutionens bibehållande, ökas,

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, med, i avrundat tal, 1,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

815,500 kronor.»

vid punkt 83:o) (sjukvård).

Samma reservanter som de vid punkt 61 :o) 1) antecknade hava — på grund

av sitt yrkande under sistnämnda punkt — ansett, att utskottets yttrande och

förslag här bort hava följande lydelse:

»Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet icke funnit

anledning till annan erinran, än att anslaget bör, med hänsyn till den ställning

utskottet ovan intagit till skeppsgosseinstitutionens bibehållande, ökas,

i förhållande till Kungl. Majis förslag, med, i avrundat tal, 1,600 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 201,600 kronor.»

vid punkt 110:o) (avlöning till personal vid sjökarteverket) av herrar Lindström

och Eriksson i Stockholm, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet örn ändrad löneställning

för redaktören för tidskriften ''Underrättelser för sjöfarande’ vill utskottet

erinra därom, att i motioner vid 1935 års riksdag hemställdes, att den civila

personalen vid ''Underrättelser för sjöfarande’ sattes, redaktören på ordinarie

och övrig personal på extra ordinarie stat. I över motionerna avgivet utlåtande

framhöll statsutskottet, att utskottet, som i stort sett vore ense med

motionärerna därutinnan, att den dåvarande anställningsformen för tidskriftens

redaktionspersonal knappast kunde vara fullt tillfredsställande, ansåge

sig, under hänvisning till att sjökarteverkets omorganisation stöde på

dagordningen, icke böra föreslå, att beslut i den motionsvis framförda frågan

för det dåvarande fattades av riksdagen. Emellertid ville utskottet uttala

sin bestämda förväntan, att spörsmålet örn den lämpligaste anordningen beträffande

nämnda personals tjänsteställning bleve av vederbörande myndigheter

underkastat saklig prövning och slutligt löst i samband med det vilande

omorganisationsförslaget. Utskottets utlåtande blev av riksdagen godkänt.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet till fjärde huvudtiteln (1936 års

riksdag) uttalade departementschefen i fråga örn den för redaktören avsedda

befattningen, att densamma — med hänsyn till att ett uppförande av befattningen

å ordinarie stat kunde innebära ett föregripande av sjökarteverkets

framtida organisation samt med beaktande tillika av att sjökar te verkschef en

icke ansett skäl föreligga till förändring av redaktörens anställningsform

— alltjämt borde bibehållas såsom arvodesbefattning. Beträffande den övriga

personalen syntes departementchefen densamma böra beredas anställning såsom

extra ordinarie befattningshavare, varvid assistenten placerades i 21 :a

lönegraden.

Frågan örn redaktörsbefattningens överförande till ordinarie stat synes

dock icke sedermera hava upptagits till prövning av kartverkschefen i samband

med omorganisationen, vilket framgår av 1936 års statsverksproposition

(nr 225) angående försvarsväsendets ordnande samt innevarande års

statsverksproposition.

Då såsom ovan framgår assistenten vid tidskriften numera beretts anställning

såsom extra ordinarie befattningshavare, anser utskottet det fullt

motiverat, att redaktörsbefattningen icke längre hänföres till arvodestjänst.

Att märka är nämligen, att så länge redaktörsbefattningen är en arvodesbefattning

och assistentbefattningen en extra ordinarie befattning, torde vid

redaktörsombyte redaktionsarbetets kontinuitet icke kunna tillfredsställande

tryggas enligt godtagna befordringsprinciper, enär assistenten ej kan ifråga
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

109

komma till redaktörsbefattningen utan att få såväl anställnings- som lönevillkor

betydligt försämrade.

Under hänvisning till vad vid denna frågas behandling tidigare anförts

och på av motionärerna utvecklade skäl finner sig utskottet böra tillstyrka,

att berörda redaktörsbefattning uppföres på ordinarie stat.

Beträffande lönegradsplaceringen vill utskottet erinra därom, att nuvarande

kart verkschef en ansett, att, därest ifrågavarande befattning uppfördes

på ordinarie stat, densamma borde placeras i lönegraden B 26. Vid

prövning av denna fråga har utskottet ansett sig böra stanna vid lönegraden

B 24 eller alltså samma lönegrad, till vilken redaktören för Kommerskollegie

Meddelanden och kommerskollegie sjötekniska konsulent hänförts.

Därest det framdeles skulle befinnas lämpligt att — såsom nu är fallet —

uppehålla redaktörsbefattningen med en pensionerad sjöofficer, torde emellertid

till denne böra utgå allenast arvode av 3,600 kronor. Vid vikariat å

redaktörsbefattningen synes dock den i personalförteckningen upptagna lönegradsplaceringen

böra tjäna såsom utgångspunkt.

Någon ändring i den föreslagna staten för sjökarteverket torde icke för

budgetåret 1937/1938 vara behövlig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 31 och II: 73,

a) fastställa följande personalförteckning för den civila pernalen

å ordinarie stat vid sjökarteverket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 chef, arvode enligt 5 § civila avlöningsreglementet ...... —

3 förste aktuarier ...................................................... B 26

1 redaktör för tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» B 24

1 aktuarie ............................................................... B 22

1 kartograf ............................................................ B 22

1 föreståndare för militär detalj en (militärkartograf) ...... B 21

1 redogörare ............................................................ B 18

9 ritare .................................................................. B 15

5 gravörer ............................................................... B 15

2 ritbiträden ............................................................ B 7

1 kanslibiträde ......................................................... B 7

1 expeditionsvakt ................................................... B 5;

Amil: Sä länge befattningen såsom redaktör för tidskriften »Under
-

rättelser för sjöfarande» uppehålla av en pensionerad sjöofficer, skall befattningen

i fråga icke tillsättas med ordinarie innehavare, utan i stället

utgå arvode med ett belopp av 3,600 kronor;

b) under iakttagande av i punkt a) upptagen ändring i personalförteckningen

och med godkännande i övrigt av det vid

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1937 fogade förslag till stat för sjökarteverket, att tillämpas

under budgetåret 1937/1938, till avlöning till personal vid sjökarteverket

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

248,900 kronor.»

vid punkt 154:o) (försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå) av herr

Törnkvist, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Det synes utskottet tveksamt, huruvida den av Kungl. Maj:t för civilanställningsbyrån

föreslagna organisationen är den mest lämpliga. Med

hänsyn till betydelsen av civilanställningsarbetet, vilket intimt sammanhänger

med försvarsorganisationen, i vad den avser fast anställt manskap, synes

det utskottet böra övervägas, örn icke civilanställningsbyrån åliggande uppgifter

böra omhänderhavas av försvarsdepartementet, vilket synes utskottet

möjligt, örn försvarsdepartementets stat ökas med en för handläggning av

hithörande ärenden avsedd tjänsteman med erforderligt biträde. Härigenom

kunna möjligen kostnaderna för den ifrågavarande verksamheten också något

nedbringas i förhållande till det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet. Utskottet

vill sålunda förorda, att jämväl detta förslag tages under övervägande,

då det gäller det framtida ordnandet av civilanställningsarbetet vid försvarsväsendet.

I avvaktan på att detta förslag blir föremål för Kungl. Maj:ts prövning,

synes det utskottet, att den nuvarande organisationen ifråga örn civilanställningsbyrån

bör bibehållas, dock med befogenhet för Kungl. Majit att vidtaga

de mindre organisatoriska förändringar, som med hänsyn till vunnen

erfarenhet kunna anses påkallade.

Beträffande beräknandet av kostnaderna för civilanställningsbyråns verksamhet

under budgetåret 1937/1938 har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå

må jämväl under nästa budgetår vara försöksvis inrättad

med i huvudsak nuvarande organisation;

b) till försvarsväsendets centrala civilamtällningsbyrå för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.»

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:4 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret 1937/1938 under riksstatens fjärde huvudtit s. 1 i texten