Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av medelsbehovet för viss omläggning av tiden för utbetalning av avlöning till beställningshavare vid armén och flygvapnet.

1937-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av medelsbehovet för viss omläggning av tiden för utbetalning av avlöning till beställningshavare vid armén och flygvapnet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1937 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

täckande av medelsbehovet för viss omläggning av tiden

för utbetalning av avlöning till beställningshavare

vid armén och flygvapnet.

(lia avd.)

Uti en den 22 januari 1937 dagtecknad proposition (nr 49) har Kungl.

Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att för omläggning enligt i berörda statsrådsprotokoll angivna grunder av tiden

för utbetalning av avlöning till beställningshavare vid armén och flygvapnet

erforderliga medel må utgå från det för budgetåret 1936/1937 anvisade

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Enligt § 9 i reglementet den 11 oktober 1907 (nr 109) för arméns kassaväsende

i fred — vilket reglemente jämlikt föreskrift i brev den 29 juni 1926

är tillämpligt jämväl för flygvapnet — äro ordinarie kassadagar den 1, 11

och 21 i varje månad, såvida dagen är helgfri, eljest närmast helgfria dag

därefter. Under tiden intill den 1 januari 1922 utbetalades enligt då gällande

bestämmelser lön och därmed jämställda avlöningsförmåner, vissa arvoden,

inkvarterings- och servisbidrag m. m. månatligen i förskott efter avlöningsmånadens

ingång. Dagavlöning utbetalades däremot i efterskott — i fråga

om officerare och underofficerare efter avlöningsmånadens utgång. Av de

under kristiden tillkomna förmånerna utbetalades tillfällig löneförbättring

tillsammans med lönen i förskott, under det att dyrtidstillägg utgick i efterskott.

Till följd av de sålunda gällande bestämmelserna utbetalades å den

första kassadagen i månaden dels förskottsavlöning avseende samma månad

och dels efterskottsavlöning för den föregående månaden.

Genom de nya avlöningsbestämmelser, som trädde i kraft den 1 januari

1922, bortföll för här avsedd personal all förskottsutbetalning av avlöningsförmåner,

vadan samtliga löneförmåner från och med nämnda tidpunkt utbetalas

i efterskott. Som de förenämnda bestämmelserna örn kassadagar fått

kvarstå orubbade även efter övergången till fullt genomförd efterskottsbetalning,

utbetalas emellertid avlöningen för den förflutna månaden icke förrän

å den första kassadagen, d. v. s. första helgfria dagen i månaden därefter.

Då avlöningsutbetalningarna bokföras samma dag de ägt rum, följer därav,

att de komma att tillhöra räkenskaperna för månaden efter den avlönings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

7

månad de avse. Nämnda förhållande har icke någon motsvarighet inom statsförvaltningens

övriga grenar. Särskilt är att märka, att vid marinen, där utbetalningar

av avlöning tidigare i likhet med vid armén ägde rum först efter

avlöningsmånadens utgång, utbetalningarna redan då på grund av ett annat

bokföringsförfarande i räkenskapsliänseende påfördes den månad de avsågo,

vadan en övergång till utbetalning å sista helgfria dagen i avlöningsmånaden

där sedermera kunnat äga rum utan den omgång, varmed en motsvarande

förändring i fråga örn armén och flygvapnet är förknippad.

Svenska officersförbundet och svenska underofficersförbundet hava i gemensam

skrivelse den 3 juli 1933 på närmare anförda skäl och under åberopande

av att såväl vid marinen i stort sett som i allmänhet inom statsförvaltningen

i övrigt lönerna utan olägenhet kunde utbetalas senast den sista

helgfria dagen i månaden, hemställt om utredning angående möjligheterna

för en omläggning av lönernas utbetalande till samtliga officerare och underofficerare

till senast den sista helgfria dagen i varje månad. I häröver den

27 september 1933 avgivet utlåtande har försvarsväsendets lönenåmnd anfört,

att nämnden, under förutsättning att en omläggning av tidpunkten för

lönernas utbetalande, på sätt i framställningen avsåges, ur förvaltnings- eller

andra liknande synpunkter befunnes lämplig, tillstyrkte åtgärder i den riktning,

som i framställningen avsåges.

I skrivelse den 27 maj 1935 hava de hägge personal1/örbunden gjort förnyad

framställning i samma syfte och därvid bland annat framhållit, att

spörsmålet kunde lösas på det sättet, att den kassadag, som enligt gällande

bestämmelser vore förlagd till den första helgfria dagen i månaden, uteslötes,

och att i stället ordinarie kassadag förlädes till den sista helgfria dagen

i månaden. På denna kassadag skulle avlöningen för månaden utbetalas till

officerare och underofficerare. För att arméförvaltningens kassarapporter

alltjämt skulle kunna tillhandahållas riksräkenskapsverket på samma tid

som för närvarande borde redovisningsperioden — i stället för att såsom

hittills sammanfalla med kalendermånaden —- omfatta tiden från och med

den sista helgfria dagen i en månad till och med den näst sista helgfria dagen

i nästpåföljande månad.

Flygstyrelsen har i utlåtande den 5 juli 1935 förklarat sig kunna tillstyrka

en anordning, som innebure, att lönerna utbetalades senast å sista helgfria

dagen i månaden, men ville däremot avstyrka vad förbunden ifrågasatt

rörande en omläggning av redovisningsperioderna enbart för försvarsväsendet.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande den 24 mars 1936

anfört, bland annat, att det ur synpunkten av rättvisa och billighet måste

anses påkallat, att den ifrågavarande personalen, där så kunde ske, tillförsäkrades

rätt att utfå avlöningen för varje månad den sista helgfria dagen

i månaden, men att ett frångående av kalendermånaden såsom redovisningsperiod

vore mindre lämpligt.

Med anledning härav hade departementet efter samråd med generalintendenten

tagit under övervägande, huruvida icke — till undvikande av nu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

nämnda olägenheter och eventuellt med vidtagande av lämpliga åtgärder till

förebyggande av att andra sådana uppkomme — löneutbetalningarna till

officerare, underofficerare och jämväl manskap vid armén skulle kunna ske

sista helgfria dagen i varje månad även med bibehållande av kalendermånaden

som redovisningsperiod. I varje månad skulle således följande kassadagar

anordnas, nämligen den 11 och 21, eller, örn dessa infölle på helgdag,

nästpåföljande helgfria dag, samt sista helgfria dagen i varje månad.

Därest vissa i utlåtandet angivna anordningar beträffande kassa- och bokföringsgöromålen

vid kassaförvaltningarna vidtoges, syntes några hinder ej

böra möta för övergång till löneutbetalning under löpande månad.

En omläggning av utbetalningsdagarna föranledde emellertid, att vederbörliga

anslagstitlar bomme att under det budgetår omläggningen verkställdes

belastas med tretton i stället för tolv månaders löneutgifter.

På grund av det anförda hemställde civila departementet, bland annat,

att här avsedda månatligt avlönade beställningshavare vid försvarsväsendet

skulle äga uppbära dem tillkommande avlöningsförmåner den sista helgfria

dagen i varje månad. Departementet hade vidare yttrat sig rörande sättet

för bestridande av kostnaderna för omläggning ävensom avgivit förslag till

av densamma föranledda ändringar i vissa författningar.

Riksräkenskapsverket bar i utlåtande den 25 april 1936 förordat, att omläggningen

genomfördes på sätt civila departementet föreslagit, och beträffande

kostnaderna för omläggningen utgått från att desamma komme att

belasta vederbörliga avlöningsanslag.

Statskontoret har i utlåtande den 12 maj 1936 tillstyrkt den av civila

departementet förordade omläggningen av kassadagarna vid armén och

flygvapnet och därvid framhållit, att en sådan omläggning av utbetalningssystemet

komme att medföra, att förslagsanslagen till avlöningar för armén

och flygvapnet belastades med avlöning för tretton månader, medan anslagen

avvägts under hänsynstagande till att från desamma skulle bestridas

kostnader för tolv månaders avlöning. Härtill komme, att i åtskilliga av de

för armén och flygvapnet av riksdagen godkända avlöningsstaterna inginge

poster av bestämt anslags natur. Ett överskridande av dessa poster bleve

genom omläggningen ofrånkomligt. Riksdagens medgivande därtill syntes

böra inhämtas.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Såsom förut anförts har det länge framstått som ett önskemål, att den nuvarande

anordningen för utbetalning av månadsavlöningar till beställningshavare

vid armén och flygvapnet måtte omläggas så, att utbetalningen i likhet

med vad som är fallet inom statsförvaltningen i övrigt kan ske å den sista

helgfria dagen i den månad avlöningen avser i stället för såsom nu först å den

kassadag, som infaller i början av månaden därpå. Att önskemålet i och för

sig måste sägas vara befogat, synes mig stå klart. Den olikhet, som i förevarande

hänseende föreligger mellan de beställningshavare, örn vilka här är

fråga, och övriga statliga befattningshavare, innebär nämligen i vissa hänseenden

påtagliga olägenheter för de förra. Därvid behöver endast påpekas

den omständigheten, att på åtskilliga områden inom den allmänna samfärdseln

betalningar av olika slag —- hyror, räntor m. m. — vanligen skola äga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

9

rum å den sista dagen i månaden, vadan behovet av penningmedel för den

enskilde då ofta är särskilt trängande.

En reform i föreslagen riktning lärer, på sätt arméförvaltningens civila

departement anfört, böra omfatta löneutbetalningarna till såväl officerare

och underofficerare som manskap.

Tidigare har såsom en svårighet vid ett genomförande av en omläggningav

antydd art framhållits, att vederbörande kassamyndigheter, därest den

sista helgfria dagen i månaden bleve kassadag, icke skulle medhinna att

inom föreskriven tid färdigställa vederbörliga månadsräkenskaper och kassarapporter.

Av vad arméförvaltningens civila departement i sitt yttrande i

ärendet anfört synes emellertid framgå, att därest vissa förenklande och reglerande

åtgärder vidtagas i fråga om kassaväsendets organisation vid de

särskilda kassaförvaltningarna, några allvarligare olägenheter härutinnan

knappast skulle behöva följa av ett genomförande av reformen i fråga.

Det nämnda förhållandet lärer sålunda numera icke böra stå hindrande i

vägen därför.

Emellertid medför en omläggning av löneutbetalningarna till sista helgfria

dagen i månaden den konsekvensen, att under det budgetår, då reformen

genomföres, tretton månadsutbetalningar av lönemedel mäste äga rum i stället

för tolv. Genom en anordning sådan som den av de bägge personalförbunden

ifrågasatta, nämligen att låta den sista kassadagen i varje månad hänföras

till räkenskapsperioden för nästföljande månad, skulle visserligen av berörda

förhållande icke behöva följa något ökat medelsbehov för avlöningar under

det ifrågavarande budgetåret. På sätt såväl civila departementet som riksräkenskapsverket

framhållit skulle emellertid med en dylik anordning så

avsevärda olägenheter av räkenskaps- och revisionsteknisk art vara förknippade,

att densamma icke lärer böra ifrågakomma. Det lärer da icke kunna

undvikas, att, därest reformen skall genomföras, de medel, som åtgå till den

trettonde löneutbetalningen, på ett eller annat sätt måste ställas till förfogande

under samma budgetår.

Arméförvaltningens civila departement och riksräkenskapsverket hava i

sina yttranden utgått från att de ökade utgifter för löner, som sålunda skulle

under ett budgetår betingas av genomförandet av den ifrågasatta omläggningen,

skola belasta vederbörliga under fjärde huvudtiteln upptagna förslagsanslag

till avlöning åt beställningshavare vid armén respektive flygvapnet.

Statskontoret har i detta hänseende påpekat, att i åtskilliga under löneanslagen

fastställda avlöningsstater inginge poster av bestämt anslags natur,

vadan ett överskridande av dessa poster bleve genom omläggningen ofrånkomligt,

något som syntes kräva inhämtande av riksdagens medgivande. För

min del har jag emellertid, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

kommit till den uppfattningen, att då ifrågavarande omläggning är att betrakta

som en betalningsteknisk åtgärd, vilken närmast berör statsverkets kassaställning,

medelsbehovet i fråga icke lämpligen bör tillgodoses från löneanslagen

under fjärde huvudtiteln utan i stället särskilda medel lör ändamalet böra

ställas till förfogande, därvid det i riksstaten utom huvudtitlarna uppförda

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter närmast lärer komma i fråga.

En företagen undersökning av storleken av medelsbehovet lör det ifrågavarande

ändamålet har givit vid handen, att, därest omläggningen av utbetalningsdagarna

genomföres under innevarande budgetår, de erforderliga medlen

kunna beräknas lill omkring 2,900,000 kronor för armén och 178,000 kronor

för flygvapnet eller tillhopa till omkring 3,078,000 kronor.

Då enligt min mening den bär ifrågasatta omläggningen bör äga runi

under innevarande budgetår å tid, som det torde ankomma pa Kungl. Majit

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 42-

att senare bestämma, får jag föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas

att för bestridande av de enligt det förut anförda med omläggningen i fråga

förenade kostnaderna få anlita det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslaget till oförutsedda utgifter.

Vid bifall till detta förslag anhåller jag att, sedan riksdagen fattat beslut

i anslagsfrågan, få återkomma till ärendet i de övriga avseenden, i vilka påkallas

beslut från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för omläggning enligt i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 22 januari 1937

angivna grunder av tiden för utbetalning av avlöning till beställningshavare

vid armén och flygvapnet erforderliga medel

må utgå från det för budgetåret 1936/1937 anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter.

Stockholm den 9 mars 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 40.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.