Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till domkapitlen för hudgetåret 1937/1938 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-04-09 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till domkapitlen för hudgetåret 1937/1938 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag

till domkapitlen för hudgetåret 1937/1938 m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Uti propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkten 34 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående

anslag till domkapitlen för budgetåret 1937/1938, som kunde varda

riksdagen förelagd, beräkna för sagda budgetår

dels till Domkapitlen: Avlöningar ett förslagsanslag av 225,000 kronor;

dels ock till Domkapitlen: Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 5 februari 1937 dagtecknad proposition,

nr 97, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

domkapitlen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för domkapitlen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels till Domkapitlen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 232,500 kronor;

dels ock till Domkapitlen: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 68,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Petrus Nilsson (I: 217) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Andersson i Prästbol (II: 430), vari hemställts, ej mindre att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 97 måtte uttala,

att de extra ordinarie skrivbiträden, som enligt propositionen skola vara

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 63. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

anställda hos domkapitlen i Växjö och Karlstad, böra såsom kanslibiträden

placeras i lönegraden B 7, och än även att den i propositionen förefintliga

avlöningsstaten måtte bliva föremål för härav föranledd jämkning;

dels en inom första kammaren av herrar E. Sjödahl och 1. Ekströmer

väckt motion (I: 218), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta ej mindre

att vid vardera av Göteborgs och Växjö domkapitel må anställas en

e. o. amanuens med lön i 18:e lönegraden och i stället för kontorsbiträdet

ett e. o. kanslibiträde med lön i 7:e lönegraden än även att uti avlöningsstaten

de förhöjningar vidtagas, som erfordras av vad sålunda omförmälts;

dels ock en inom andra kammaren av herr Th. Gardell m. fl. väckt

motion (II: 429), vari hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta, att

stiftssekreteraren vid domkapitlet i Visby skall från och med budgetåret

1937/1938 erhålla samma lönegrad som stiftssekreterarna vid domkapitlen

i Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Göteborg, Karlstad och

Härnösand samt i varje fall lägst lönegraden B 26.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna I: 217, I: 218 och II: 429.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Sedan de av chefen för ecklesiastikdepartementet den 31 maj 1934 tillkallade

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag

rörande domkapitlens omorganisation av departementschefen erhållit i uppdrag

jämväl att verkställa utredning rörande den inverkan, 1932 års ecklesiastika

boställslagstiftning kunde anses hava haft på arbetsförhållandena

å domkapitlens kanslier, samt att avgiva det förslag, till vilket sagda utredning

kunde giva anledning, ävensom att verkställa utredning och avgiva

förslag i fråga örn lönereglering för stiftssekreterarna, hava de sakkunniga

med skrivelse den 13 oktober 1936 överlämnat betänkande med utredning

och förslag rörande nämnda frågor.

Över betänkandet hava yttranden avgivits av domkapitelstjänstemännens

förening och stiftsjägmästar ejor eningen samt av domkapitlen, förutvarande

Stockholms stads konsistorium och stiftsnämnderna ävensom av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, kammarkollegiet och statskontoret. I särskilda skrivelser

hava vidare domkapitlen gjort framställningar beträffande anslag för

budgetåret 1937/1938 till avlöningar och omkostnader, varöver statskontoret

avgivit utlåtande.

1. Avlöningsanslaget. Genom 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning

befriades domkapitlen praktiskt taget från all befattning med det ecklesiastika

boställsväsendet. I stället inrättades i stiften särskilda stiftsnämnder

med närmaste uppgift att hava inseende och vård över den ecklesiastika

boställsjorden. Rörande ärendenas handläggning hos stiftsnämnd gäller, att

befattningshavarna å domkapitlens expeditioner skola ombesörja diarieföring,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

3

beredning, föredragning och expediering av mål och ärenden, som ankomma

å stiftsnämnden, i den mån sådant ej åligger stiftsjägmästare eller annat

biträde hos nämnden. Stiftssekreterare, stiftsnotarie och amanuens vid domkapitel

äro skyldiga att mottaga uppdrag att vara ledamot och sekreterare

i stiftsnämnd eller ersättare för sådan ledamot. Det åligger stiftssekreteraren

att vara redogörare jämväl för stiftsnämndens medelsförvaltning. Där

stiftssekreterarens göromål i övrigt icke tillåta honom att vara redogörare

för domkapitlets och stiftsnämndens medelsförvaltning, kan domkapitlet

efter samråd med stiftsnämnden därtill förordna annan befattningshavare

vid domkapitlet.

Kungl. Majit äger, i den mån sådant prövas skäligt, tillerkänna ledamot

av stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden ävensom bevilja erforderliga anslag

ur samma fond för gäldande av övriga kostnader för nämndernas verksamhet.

Omedelbart vid ikraftträdandet av den nya lagstiftningen visade

det sig — tvärtemot vad som tidigare antagits — ogörligt för domkapitelsexpeditionerna

att med tillgänglig personal fullgöra vederbörliga arbetsuppgifter.

Kungl. Majit har efter framställning av stiftsnämnderna ställt betydande

belopp till förfogande för anställande av tillfälliga biträden och mötande

av expensutgifter. Sålunda anvisades till avlönande av biträden med

kansligöromål och för renskrivning för budgetåret 1933/1934 54,250 kronor,

1934/1935 65,900 kronor, 1935/1936 67,400 kronor och för 1936/1937 71,600

kronor, till löpande expensutgifter för budgetåret 1933/1934 24,350 kronor,

1934/1935 24,050 kronor, 1935/1936 23,668 kronor 58 öre och för 1936/1937

22,825 kronor, samt för engångskostnader tillhopa 52,079 kronor 17 öre.

Härjämte hava för förhyrande av lokaler åt stiftsjägmästarna i Skara, Västerås,

Växjö och Visby utgått för budgetåret 1933/1934 sammanlagt 2,300

kronor, 1934/1935 2,195 kronor, 1935/1936 2,500 kronor och 1936/1937

2,500 kronor.

De sakkunniga, som konstaterat, att 1932 års ecklesiastika lagstiftning

medfört en betydlig ökning av arbetsbördan å domkapitlens expeditioner,

hava ansett det ändamålsenligt, att stiftsnämndernas personal inskränkes

till att omfatta stiftsjägmästare och skogliga biträden samt att till domkapitlens

förfogande ställas arbetskrafter i den utsträckning, att det kan

förväntas, att dessa kunna medhinna att på ett nöjaktigt sätt fullgöra

det kansliarbete, som är erforderligt med hänsyn till såväl domkapitlens

som stiftsnämndernas verksamhet. De sakkunniga hava därför framlagt

förslag rörande utökning av domkapitlens kanslipersonal och jämväl ifrågasatt

en reglering av lönerna för denna personal. Enligt de sakkunnigas

mening bör kyrkofonden bidraga till kostnaderna för personalen till den

del densamma sysselsättes med stiftsnämndsärenden. Med hänsyn till en

av de sakkunniga företagen uppskattning av arbetsbördans fördelning å

domkapitels- och stiftsnämndsärenden hava de sakkunniga föreslagit, att

kyrkofonden skall bidraga med omkring 50 procent av avlöningskostna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

denia, dock efter avdrag av beräknade kostnader för Stockholms domkapitel

och arvoden till domkapitlens ledamöter m. m.

Avlöningsstatens slutsumma skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag

uppgå till 414,940 kronor, varav staten skulle bidraga med 221,190 kronor

och kyrkofonden med 193,750 kronor, innebärande en anslagsminskning för

statsverket med 72,210 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

»1932 års ecklesiastika bostadslagstiftning innebar en genomgripande förändring

av det ecklesiastika boställsväsendets administrativa ledning. Domkapitlen

befriades nästan helt från de med boställsväsendet sammanhängande

uppgifterna, och i stället inrättades inom stiften särskilda kontrollorgan,

stiftsnämnder, med närmaste uppgift att hava inseende och vård över den

ecklesiastika boställsjorden samt övrig till kyrkliga behov och ändamål avsedd

fast egendom inom stiftet. Man synes* hava till en början antagit, att

domkapitelskanslierna skulle kunna utan särskild kostnad ombesörja de med

stiftsnämndernas verksamhet förenade administrativa göromålen. Detta visade

sig emellertid icke möjligt. Med stöd av den i 6 § ecklesiastika boställsordningen

meddelade föreskriften örn att Kungl. Majit äger, i den mån sådant

prövas skäligt, ur kyrkofonden bevilja erforderliga anslag för gäldande

av kostnader för nämndernas verksamhet har kyrkofonden i betydande utsträckning

tagits i anspråk för stiftsnämndernas räkning, bland annat för

avlönande av biträden med kansligöromål och för renskrivning. De för sistberörda

ändamål anvisade anslagen hava stigit från 54,250 kronor för budgetåret

1933/1934 till 71,600 kronor för löpande budgetår.

Redan tidigare av statskontoret och nu senast av 1934 års domkapitelssakkunniga

hava påpekats olägenheterna med den dubbla anvisningen av

medel till de för domkapitlen och stiftsnämnderna gemensamma kanslierna.

Befattningshavarna anställas av olika myndigheter och avlönas efter skilda

grunder. Anslagsbehovet för domkapitlen kan ej ses i samband med stiftsnämndernas

speciella behov. Anslagsbedömningen försvåras följaktligen och

avvägningen av anslagsmedlen mellan de särskilda stiften kan ej ske efter

enhetliga normer.

De sakkunniga, vilka funnit sig kunna konstatera en av den nya boställsordningen

föranledd bestående ökning av arbetsbelastningen å domkapitelsexpeditionerna,

hava med hänsyn till nyssberörda olägenheter och i anknytning

till vissa av statskontoret tidigare framförda förslag ifrågasatt, att all

den för vederbörande domkapitel och stiftsnämnder erforderliga kanslipersonalen

— stiftsjägmästarna, de biträdande stiftsjägmästarna och de skogliga

biträdena dock undantagna — skulle avlönas från det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Domkapitlen: Avlöningar, och

detta anslag beredas ersättning för de kostnader, som skäligen kunna anses

belöpa på stiftsnämnderna, genom omföring till anslaget av medel från

kyrkofonden. Efter vissa undersökningar hava de sakkunniga kommit till

den slutsatsen, att omkring 50 procent av berörda sammanlagda personalkostnader

böra bestridas av kyrkofonden.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av alla de myndigheter,

vilka yttrat sig över detsamma, och som även ansetts stå i principiell

överensstämmelse med vissa av 1932 års riksdag gjorda uttalanden, har

synts mig välgrundat och även i detaljerna lämpligt avvägt. Jag anser

mig därför böra tillstyrka detsamma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

5

Med hänsyn till nyssberörda föreskrift i boställsordningen och i betraktande

av att i 6 § kyrkofondslagen meddelas en allmän föreskrift örn att

av fonden skola utgöras omkostnader för stiftsnämndernas verksamhet, lärer

förslaget ej erfordra ändring i gällande författningsbestämmelser. I anslutning

till de sakkunniga bör vidare framhållas, att kyrkofonden ej bör

deltaga i kostnaderna för Stockholms domkapitel, eftersom vid detta domkapitels

sida icke finnes någon stiftsnämnd, och ej heller till någon del bestrida

de utgifter för arvoden och annan ersättning åt vissa domkapitelsledamöter

m. m., som gäldas ur den i avlöningsstaten för domkapitlen ingående

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, och som ej hava något samband med stiftsnämnderna. I likhet

med de sakkunniga anser jag, att kyrkofondens andel i berörda personalkostnader

icke bör sättas i relation till belastningen å anslaget utan till anslagets

i riksstaten år från år angivna storlek. Vid förändringar i storleken

av de under anslaget beräknade kostnader, vartill fonden enligt det ovanstående

bör bidraga, synes det till anslaget från kyrkofonden omförda beloppet

böra jämkas uppåt eller nedåt.

Strängt taget borde fonden åläggas bidrag jämväl med 50 procent av de

på den avsedda personalen belöpande kostnaderna för dyrtidstillägg. Då

emellertid en sådan anordning är svår att tekniskt genomföra och ej heller

föreslagits av de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna, vill

jag icke ifrågasätta en dylik åtgärd utan endast framhålla, att kyrkofonden

vid sådant förhållande ej kan anses bliva för hårt anlitad för de ändamål,

som här avses.

De sakkunniga hava verkställt ingående undersökningar rörande personalbehovet

vid domkapitlen och i samband därmed till övervägande upptagit

jämväl vissa lönefrågor. Jag skall här först beröra ifrågavarande lönefrågor

och i samband därmed vissa av de sakkunniga framlagda förslag

rörande införande av nya tjänstemannakategorier vid domkapitlen.

Vad först angår stiftssekreterarna, hava de sakkunniga föreslagit, att dessa

befattningshavare, som nu åtnjuta lön i Uppsala, Lund och Luleå i lönegraden

B 28, i Visby i lönegraden B 24 och i övriga stift i lönegraden B

27, skulle med undantag av stiftssekreteraren i Luleå uppflyttas en lönegrad.

Som motiv härför har anförts i huvudsak, att stiftssekreterarna, vilkas

arbetsuppgifter och ansvar i och för sig syntes väl motivera en förmånligare

löneställning än den nuvarande, i egenskap av chefer för domkapitelsexpeditionerna

genom den utvidgade kansliverksamheten fått ökad

arbetsbörda och större ansvar än tillförene, och att den numera beslutade

omorganisationen av domkapitlen kunde förväntas komma att ställa ännu

större anspråk på dessa befattningshavare. Av yttrandena över de sakkunnigas

ifrågavarande förslag inhämtas, att domkapitlet och stiftsnämnden i

Uppsala, respektive Lund ansett stiftssekreterartjansten i Uppsala, respektive

Lund böra placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden

i Karlstad hålla före, att alla stiftssekreterare, möjligen med undantag för

Visby, böra placeras i samma lönegrad. Denna uppfattning kommer mer

utvecklad igen i det yttrande, som avgivits av styrelsen för domkapitelstjänstemännens

förening och vari hävdas, att stiftssekreterarna böra över lag

placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden i Luleå finner

stiftssekreterartjänsten därstädes böra fortfarande bibehållas i paritet med

motsvarande tjänster i Uppsala och Lund. Domkapitlet och stiftsnämnden

i Visby anse, att stiftssekreteraren i Visby bör erhålla lön i samma löne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

grad som i flertalet andra domkapitel. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd

bär funnit skäl åtminstone för närvarande icke föreligga för en allmän

höjning av atif ssekreterarnas löneställning. Kammarkollegiet har allenast

funnit sig böra tillstyrka en uppflyttning i lönegrad av stiftssekreterartjansten

i Visby. Enligt statskontorets mening kan den nya bostadslagstiftningen

ej åberopas såsom motiv för lönereglering för stiftssekreterarna, i

varje fall ej under annan förutsättning, än att dessa befattningshavare obligatoriskt

och utan särskild ersättning äro sekreterare jämväl i stiftsnämnderna.

Då så icke för närvarande är fallet, har ämbetsverket avstyrkt förslaget.

För egen del vill jag till en början framhålla, att de lönevillkor, som

stiftssekreterarna erhöllo genom 1928 års lönereglering, äro ett uttryck för

den dåvarande uppfattningen om befattningshavarnas uppgifter, ansvar och

ställning inom förvaltningen. Skäl för en i jämförelse med andra befattningshavare

ändrad löneställning föreligga alltså allenast, örn det kan påvisas,

att förutsättningarna för löneplaceringen sedan dess undergått någon

förändring. De efter år 1928 vidtagna, domkapitlen berörande, mer genomgripande

reformerna — 1932 års ecklesiastika bostadslagstiftning och 1936

års domkapitelsreform — hava icke inneburit någon väsentligare förskjutning

av stiftssekreterarnas städning i administrativt hänseende men väl,

såsom i det föregående framhållits, lett tid en betydande ökning av arbetet

inom domkapitelskanslierna. Den ökade arbetsbelastningen bör enligt min

mening mötas genom att domkapitelsexpeditionerna förses med tillräcklig

biträdespersonal. Jag vid icke bestrida, att stiftssekreterarna såsom chefer

för nämnda expeditioner genom kanslipersonalens tillväxt kunna få sitt

arbete och ansvar ökade, men i likhet med lönenämnden, kammarkollegiet

och statskontoret kan jag icke finna denna merbelastning vara av den beskaffenhet,

att den motiverar en ändring av stiftssekreterarnas löneställning.

Jag tillåter mig framhålla, att många andra statliga befattningshavare i motsvarande

städning i sitt arbete fått och oavbrutet få känning av statsverksamhetens

tilltagande omfattning och intensifiering, utan att för dem ifrågasatts

ändrad lönegradsplacering. Jag finner med andra ord icke tillräckliga skäl

vara förebragta att för närvarande rubba den avvägning av lönerna för

stiftssekreterarna, som efter en ingående utredning och prövning vidtogs

år 1928. Härav framgår, att jag icke heder kan biträda det från vissa håll

framförda förslaget örn hävande av den nuvarande differentieringen av

stiftssekreterartjänsterna i lönehänseende och att jag för närvarande i motsats

tid kammarkollegiet måste städa mig avvisande mot en isolerad förbättring

av löneförmånerna för stiftssekreteraren i Visby.

I samband härmed bör emellertid behandlas den av de sakkunniga berörda

frågan örn arvodena för stiftsnämndernas sekreterare.

Enligt gällande bestämmelser äger domkapitlet i stiftsnämnd utse två ledamöter,

av vilka den ene skall vara juridiskt bildad och tjänstgöra såsom sekreterare

hos nämnden. Som regel fungerar stiftssekreteraren såsom ledamot av

och sekreterare hos stiftsnämnden. I denna egenskap åtnjuter han samma

arvode som ledamot, vilken icke är ordförande och vice ordförande, d. v. s.

600 kronor i Lunds stift, 200 kronor i Visby stift och 300 kronor i övriga

stift. De sakkunniga hava ifrågasatt, huruvida denna ersättning kunde

sägas skäligen honorera den ökning av arbetsbördan och det extra ansvar,

som följde med uppgiften, och hava därför föreslagit en höjning av berörda

arvode till åtminstone samma belopp, som utgår till ordförande och

vice ordförande i nämnderna, nämligen 800 kronor i Lund, 300 kronor i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

7

Visby och 500 kronor i övriga stift. De myndigheter, som yttrat sig över

detta förslag, hava tillstyrkt detsamma, utom kammarkollegiet, som satt i

fråga, örn arvodet över huvud taget borde utgå. En reservant inom kollegiet

har dock tillstyrkt en ytterligare höjning av berörda arvode med 200

kronor utöver de av de sakkunniga föreslagna beloppen.

Vad kammarkollegiets majoritet yttrat till stöd för sin mening, att arvodet

bör bortfalla, synes mig riktigt endast under förutsättning, att stiftssekreterarna

på grund av sin tjänsteställning bliva ledamöter av nämnderna.

I så fall lärer emellertid kunna göras gällande, att stiftssekreterarnas lönefråga

komme i ett annat läge. Det får icke anses uteslutet, att vid sådant

förhållande skäl skulle befinnas föreligga för en förbättrad löneställning.

Det är knappast antagligt, att ett realiserande av kollegiets uppslag skulle

medföra någon besparing för det allmänna. Åtgärden skulle emellertid

vålla en bundenhet i fråga örn personvalet, som kunde åstadkomma olägenheter,

varför den nuvarande ordningen synes vara att föredraga. Jag ger

dock de sakkunniga och vederbörande myndigheter rätt uti, att det nuvarande

arvodet är för snävt tillmätt, och har intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag om höjning av arvodet till att motsvara det, som tillerkännes

ordförande och vice ordförande i stiftsnämnd. Kungl. Majit torde

i anslutning till därutinnan i ecklesiastika boställsordningen meddelad föreskrift

böra i sinom tid besluta härav föranledd ändring i gällande bestämmelser.

Mitt förslag medför en ökning av kyrkofondens utgifter med 2,300

kronor.

Vid domkapitlen i Uppsala och Lund sysselsättas nu stiftsnotarier i lönegraden

B 21. Arbetsbelastningen vid domkapitlen göra enligt de sakkunnigas

mening stiftsnotarier erforderliga vid alla domkapitlen utom Visby.

Lönegradsplaceringen skulle bliva densamma som nu utom vid domkapitlen

i Uppsala och Lund, där vid sidan av vanliga ordinarie eller icke-ordinarie

stiftsnotarietjänster jämväl skulle finnas sådana tjänster i lönegraden B 24,

vilkas innehavare skulle kallas förste stiftsnotarier. Domkapitlet i Göteborg

har framhållit önskvärdheten av att även detta stift kunde erhålla en

motsvarande befattningshavare men alternativt hemställt, att denne skulle

placeras i lönegraden B 22. Domkapitlet i Luleå och stiftsnämnden i Strängnäs

hava funnit behov därstädes föreligga av förste stiftsnotarier. Domkapitlet

och stiftsnämnden i Karlstad ävensom vederbörande personalorganisation

hålla före, att stiftsnotarietjänsterna i allmänhet böra placeras i

lönegraden B 24. Kammarkollegiet och statskontoret, som funnit behov

föreligga av stiftsnotarier, hava avstyrkt förslaget örn inrättande av sådana

tjänster i högre lönegrad än B 21. Lönenämnden synes luta mot samma

uppfattning.

Även jag har funnit övervägande skäl tala för den ståndpunkt, som intagits

av de sistnämnda myndigheterna. Det mer omfattande arbete, som åligger

domkapitlen i Uppsala och Lund, bör kompenseras genom en ökning av antalet

kvalificerade tjänstemän, icke genom att vederbörande befattningshavare

beredes en gynnsammare löneställning. Som skäl för en uppflyttning

i lönegrad av flertalet hithörande befattningshavare har från ett pär

håll åberopats den de nuvarande stiftsnotarierna och amanuenserna åvilande,

ej sällan permanenta föredragningsskyldigheten. Att sådana ansvarsfulla

uppgifter anförtros åt liigre avlönade tjänstemän är numera vid ett

flertal av de centrala ämbetsverken en nästan normal företeelse, som enligt

min mening utesluter tanken på att till isolerad prövning upptaga domkapitlens

hithörande spörsmål. Jag tillstyrker därför allenast, att ytterligare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

ett antal ordinarie stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21 och i förekommande

fall icke-ordinarie sådana tjänster inrättas.

I likhet med de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner

jag det välbetänkt, att de kamerala uppgifterna vid domkapitlen anförtros

åt särskilda befattningshavare, kansliskrivare i lönegraden B 11, vilka som

regel ersätta de vid domkapitlen nu anställda kanslibiträdena. Att — såsom

en reservant inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd ifrågasatt — hänföra

dem, som skola handhava nämnda uppgifter, till lönegraden B 15 och

därigenom bereda domkapitlen en mer gynnad ställning än åtskilliga centrala

ämbetsverk finner jag ej motiverat. Kungl. Majit torde i sinom tid

böra till närmare prövning upptaga den av de sakkunniga och lönenämnden

berörda frågan om sättet för tillsättningen av ifrågavarande tjänster i de

stift, där nu befintliga ordinarie kanslibiträdesbefattningar icke skulle komma

att bibehållas.

De sakkunnigas förslag rörande de personalkategorier, som i övrigt böra

vara anställda vid domkapitlen, tillstyrker jag i likhet med flertalet myndigheter.

Jag vill härtill foga, att jag icke finner skäligt att nu till prövning

upptaga frågan örn expeditionsvakternas lönegradsplacering.

Vägande skäl hava anförts för att till särskild skyndsam utredning hänskjuta

frågan örn anställnings- och lönevillkoren för stifts jägmästarna och de

biträdande stiftsjägmästarna samt övrig hithörande personal. Det är min

avsikt att,, sedan förevarande ärende angående domkapitlens personalförhållanden

blivit av riksdagen prövat, för Kungl. Majit framlägga förslag örn

igångsättande av en sådan utredning genom särskilda sakkunniga.

Jag övergår härefter till att behandla den av de sakkunniga för de särskilda

domkapitlen föreslagna personalorganisationen. De

sakkunnigas härutinnan framlagda förslag hava biträtts av kammarkollegiet

och statskontoret samt i det väsentliga även av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd. Däremot hava domkapitlen och stiftsnämnderna samt vederbörande

personalorganisation anfört vissa detaljerinringar. För egen del föreslår

jag endast i nedanberörda hänseenden ändringar i de sakkunnigas ifrågavarande

förslag.

Stiftssekreterartjänsterna bibehållas enligt det föregående vid nu gällande

lönegrader.

Vid domkapitlet i Uppsala bibehålies den nuvarande stiftsnotarietjänsten

i lönegraden B 21. Den av de sakkunniga föreslagna tjänsten i lönegraden

B 24 inrättas icke.

I likhet med lönenämnden håller jag före, att den av de sakkunniga

ifrågasatta normalorganisationen av domkapitlen bör i möjligaste mån redan

från början följas vid upprättandet av personalstaterna för de särskilda

domkapitlen. På grund härav bör även vid domkapitlet i Skara inrättas

en kansliskrivarbefattning på ordinarie stat i lönegraden B 11 och i stället

den av de sakkunniga föreslagna, av hänsyn till en nu vid stiftsnämnden

anställd tjänsteman betingade extra ordinarie kontoristbefattningen i löle

lönegraden utgå. Nyssnämnde tjänsteman bör, därest han erhåller kansliskrivarbefattningen,

i enlighet med lönenämndens förslag beredas en lönefyllnad,

svarande mot den löneminskning han därigenom skulle få vidkännas.

Lönefyllnaden, å vilken dyrtidstillägg bör utgå, synes böra givas

formen av ett personligt lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan befattningshavarens

nuvarande lön, 4,200 kronor, och lönen för en ordinarie

befattningshavare i lägsta löneklassen av lönegraden B 11 å C-ort,

d. v. s. (4,200 — 2,982=) i runt tal 1,200 kronor. Anslag till den av de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

9

sakkunniga föreslagna extra ordinarie kanslibiträdestjänsten i 7:e lönegraden

bör stå till förfogande, endast om ifrågavarande befattningshavare erhåller

kansliskri var tjänsten och så länge han kvarstår å densamma men

därefter indragas, i vilket hänseende Kungl. Majit torde böra meddela erforderliga

bestämmelser. Under denna tid torde det icke vara erforderligt

att, såsom stiftsnämnden i Skara ifrågasatt, anvisa särskilda medel till extra

befattningshavare, renskrivning m. m.

Vid domkapitlet i Lund böra finnas 2 stiftsnotarietjänster i lönegrad B

21 i stället för av de sakkunniga förordade 1 tjänst i lönegraden B 24 och

1 tjänst i lönegraden B 21.

Domkapitlet i Karlstad torde liksom flertalet övriga jämnstora domkapitel

böra beredas anslagsmedel till extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Visserligen synes domkapitlet i de till de sakkunniga lämnade uppgifterna

ej hava äskat sådant anslag. Domkapitlet har emellertid i sitt yttrande

över de sakkunnigas förslag upptagit frågan och hemställt örn ett anslag

av 1,800 kronor för ändamålet. Detta förslag finner jag mig kunna biträda.

I likhet med lönenämnden vill jag betona, att den extra ordinarie kanslibiträdestjänst,

som på grund av särskilda skäl bör inrättas vid domkapitelsexpeditionen

i Härnösand i stället för en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst,

bör vid inträdande ledighet å tjänsten ombildas till en extra ordinarie

kontorsbiträdestjänst. Kungl. Majit torde böra meddela härav betingade

föreskrifter.

I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas förslag till personalorganisation

vid de särskilda domkapitlen.

Enligt mitt förslag skulle alltså vid domkapitlen finnas ordinarie befattningshavare

på sätt nedan angives (inom parentes ha angivits ökningar,

respektive minskningar i jämförelse med den nuvarande personalförteckningen)

:

Ordinarie tjänstemän.

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala ..........

1

—

—

1

1 ( + D

1

1

Linköping.........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

—

1

Skara............

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

-

1

Strängnäs..........

—

1

—

1 ( + D

1 (+D

—

1 ( + D

Västerås..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

—

1

Växjö............

—

1

-

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Lund............

1

—

—

2 ( + D

1 ( + D

1

1

Göteborg..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + 1)

_(_1)

1

Karlstad..........

—

1

—

1 (+D

1 ( + D

-(-1)

1

Härnösand.........

-■

1

—

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

1

1 ( + 1)

1 ( + D

-(-1)

1

Visby............

—

1

1 ( + D

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

Vidare skulle vid domkapitlen — utöver den icke-ordinarie sekreteraren

vid Stockholms domkapitel, i vilkens arvode och övriga löneförmåner icke

ifrågasättes någon ändring — finnas anställda följande extra ordinarie befattningshavare

:

Extra ordinarie tjänstemän.

Stifts-

notarie

Amanuenser

Kansli-

biträde

Kontors-

biträde

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

20

18

16

7

4

Uppsala..................

1

—

1

—

2

Linköping................

—

—

1

—

1

Skara...................

—

—

—

1

1

Strängnäs.................

—

—

—

—

1

Västerås.................

—

—

—

—

1

Växjö...................

—

—

1

—

1

Lund...................

1

1

1

—

2

Göteborg.................

—

—

1

—

1

Karlstad.................

—

—

1

—

1

Härnösand................

—

—

1

1

—

Luleå...................

—

—

1

—

1

Visby...................

—

1

—

—

1

I enlighet med de sakkunnigas förslag böra härutöver för en tid av 5

månader av budgetåret 1937/1938 beräknas anslagsmedel till avlöning åt

en efter omorganisationen övertalig amanuens i 18:e lönegraden vid domkapitlet

i Strängnäs, som inträder i pensionsåldern i november 1937.

Vidare skulle till extra befattningshavare, renskrivning m. m. utgå de

ovannämnda av de sakkunniga och mig förordade beloppen samt dessutom

oförändrat anslag, 3,700 kronor, till motsvarande ändamål vid Stockholms

domkapitel, alltså till domkapitlet i —

Uppsala.............

.......... kronor

1,200

Linköping...........

»

1,800

Skara...............

—

Strängnäs............

1,000

Västerås.............

»

1,800

Växjö..............

»

1,000

Lund...............

1,800

Göteborg............

»

1,800

Karlstad............

1,800

Härnösand...........

»

1,000

Luleå...............

»

1,800

Visby..............

»

—

Stockholm...........

1

3,700

Summa kronor 18,700

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

11

Härjämte skulle utgå personligt lönetillägg å 1,200 kronor till nuvarande

bokhållaren vid domkapitlet i ökara under förutsättning att han erhåller

kansliskrivartjänsten vid domkapitlet i fråga.

Vad beträffar beräkningen av domkapitlens avlöningsanslag för

nästa budgetår, må följande anföras.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis

180,750 kronor, bör beräknas till summan av de med vederbörliga tjänsteoch

familjepensionsavdrag minskade lönerna i högsta förekommande löneklass

för de ordinarie tjänstemän, som enligt det ovanstående böra vara

anställda vid domkapitlen, d. v. s. till i avrundat tal 272,000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 91,250 kronor.

Ur den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, uppförda delposten a. Grundbelopp, nu 26,900

kronor, bestridas enligt det föregående bland annat arvoden och ersättningar

till vissa domkapitelsledamöter samt ersättningar åt sakkunniga, tillhopa

(15,200 + 1,000 + 750 =) 16,950 kronor. Eftersom domkapitelsreformen trädde

i kraft först den 1 januari 1937, motsvarar sistnämnda belopp endast kostnaderna

för halvt budgetår (jfr riksdagens skrivelse nr 349/1936). Posten

bör alltså för nästa budgetår höjas med 16,950 kronor. Vidare bör under

posten beräknas ovannämnda personliga lönetillägg å 1,200 kronor till en

befattningshavare vid domkapitlet i Skara. Å andra sidan bör posten minskas

med det arvode å 4,200 kronor, som utgår till extra biträdet vid domkapitlet

i Lund F. Malmström, vilken pensioneras under budgetåret 1936/

1937. Delposten bör alltså höjas med (16,950 + 1,200—-4,200=) 13,950

kronor till 40,850 kronor.

I detta sammanhang må i avseende å det under posten beräknade anslagsbeloppet

till ersättning åt sakkunniga erinras, att Kungl. Majit den 18

december 1936 föreskrivit, att sådan ersättning må utgå i den mån för

ändamålet tillgängliga anslagsmedel därtill förslå och att ersättning skall

bestämmas av Kungl. Majit på framställning av vederbörande domkapitel.

Det kan övervägas, huruvida icke domkapitlen själva borde äga bestämma

här ifrågavarande ersättningar. 1934 års domkapitelssakkunniga tänkte sig

denna anordning i sitt omförmälda betänkande med förslag till lag om

domkapitel. I så fall borde emellertid anslagsmedlen överföras till delposten

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Då emellertid

Kungl. Majit i så fall lärer böra av anslagsmedlen ställa vissa särskilda

belopp till domkapitlens förfogande och en sådan fördelning, med hänsyn

till att varje erfarenhet ännu saknas angående anslagsbehovet för de olika

domkapitlen, är mycket svår att för närvarande genomföra, anser jag mig

tills vidare icke böra ifrågasätta någon ändring i nyssberörda av Kungl.

Majit i ämnet meddelade bestämmelser.

I anslutning till statskontorets förslag bör den under anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppförda

delposten å 540 kronor till arvodesförhöjning till sekreteraren vid Stockholms

domkapitel höjas med 540 kronor till förslagsvis 1,080 kronor och den under

samma anslagspost uppförda delposten å 760 kronor till vikariatsersättningar

m. m. sänkas med 160 kronor till förslagsvis 600 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, nu

71,850 kronor, bör bestämmas till summan av dels de med vederbörliga

tjänste- och familjepensionsavdrag minskade grundlönerna för de extra

ordinarie tjänstemän, som enligt sammanställningen här ovan böra finnas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

anställda vid domkapitlen, d. v. s. enligt mina beräkningar i runt tal 73,000

kronor, dels den på en övertalig amanuens vid domkapitlet i Strängnäs belöpande,

på samma sätt beräknade avlöningen för fem månader, omkring

1,600 kronor, dels ock ovannämnda belopp av 18,700 kronor till extra befattningshavare,

renskrivning m. m. Delposten bör alltså uppföras med

93,300 kronor, innebärande en anslagshöjning med 21,450 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande fördelningen

av posten.

Delposten å förslagsvis 12,000 kronor till avlönings förhöjning ar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal torde i enlighet med de sakkunnigas förslag

kunna minskas med 6,000 kronor till 6,000 kronor.

Anslagsposten å förslagsvis 600 kronor till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän torde med hänsyn till ändringarna i personalorganisationen

vid domkapitlet i Luleå, vars befattningshavare i regel

åtnjuta ur förevarande post utgående provisoriskt dyrortstillägg, böra höjas

med 600 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet enligt

årets statsverksproposition under avdelningen För flera huvudtitlar gemensamma

frågor anfört rörande kompensation åt vissa befattningshavare för

minskning av den behållna inkomsten vid familjepensioneringens genomförande,

bör anslagsposten vidare höjas med ett belopp, motsvarande minskningen

med hänsyn till familjepensionsavdragen av ovanberörda delpost

till grundavlöningar m. m., eller med i runt tal 3,400 kronor. Anslagsposten

bör alltså höjas med 4,000 kronor eller, för avrundning av avlöningsstatens

slutsumma med 4,070 kronor till 4,670 kronor.

Anslagsökningen skulle alltså utgöra sammanlagt (91,250+13,950 + 540 —

160+21,450 — 6,000 + 4,070=) 125,100 kronor och summan av avlöningsstatens

utgifter sålunda (293,400+125,100 =) 418,500 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel bör emellertid under avlöningsstaten uppföras

bidrag från kyrkofonden, motsvarande 50 procent av summan av

anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat (272,000 kronor), den med det

på Stockholms domkapitel belöpande beloppet å 3,700 kronor minskade

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (93,300 + 6,000

— 3,700 = 95,600 kronor) och anslagsposten till särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän (4,670 kronor). Nämnda summa

utgör 372,270 kronor. Bidraget från kyrkofonden bör alltså bestämmas till

i runt tal 186,000 kronor.

Avlöningsstatens slutsumma skulle således utgöra (418,500 —186,000=)

232,500 kronor, innebärande en anslagsminskning med 60,900 kronor.»

2. Omkostnadsanslaget. De sakkunniga anse, att kyrkofonden bör

bestrida hälften av kostnaderna för expenser vid samtliga domkapitel utom

Stockholms. För nästa budgetår skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag

statsverkets nettoutgifter för ändamålet uppgå till 68,420 kronor, innebärande

en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 11,120 kronor.

Kyrkofondens utgifter för samma tid och ändamål skulle uppgå till

27,700 kronor.

Departementschefen har för egen del yttrat:

»De sakkunniga hava som nämnts föreslagit, att under omkostnadsstaten

för domkapitlen skulle beräknas jämväl medel till bestridande av de på

stiftsnämnderna och stiftsjägmästarna belöpande expensutgifterna, i den män

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

13

dessa utgifter icke avse kostnader för anskaffande av lokaler för stiftsjägmästarna,

samt att kyrkofonden skulle bidraga med hälften av de beräknade

sammanlagda expenskostnaderna. Detta förslag, som tillstyrkts av

samtliga de myndigheter, som yttrat sig över detsamma, och som ansluter

sig till vad i det föregående föreslagits beträffande gäldandet av avlöningskostnader,

vill jag biträda.

Vad omkostnadsstaten beträffar, bör anslagsposten till reseersättningar

höjas i anledning av den nyligen genomförda domkapitelsreformen. I brist

på närmare erfarenhet torde det icke vara rådligt att nu räkna med någon

ändring i fråga örn det tidigare för ändamålet för helt budgetår beräknade

anslagsbehovet. Anslagsposten bör alltså höjas med 16,000 kronor till 34,000

kronor. Jag vill emellertid erinra örn att Kungl. Majit den 18 december

1936 anbefallt domkapitlen att till Kungl. Majit inkomma med utredning

och förslag rörande huru stort belopp, som för budgetåret 1937/1938 högst

må erfordras för de särskilda ändamål, för vilka ifrågavarande anslagspost

är avsedd. Min tanke är, att Kungl. Majit med ledning av dessa uppgifter

kan för nästa budgetår fördela anslagsposten mellan de särskilda domkapitlen

och tillika föreskriva, att de sålunda fördelade beloppen ej må utan

Kungl. Majits medgivande överskridas.

I likhet med statskontoret håller jag före, att det av de sakkunniga, för

expenser beräknade beloppet av förslagsvis 57,300 kronor bör vara för nästa

budgetår tillräckligt. I sinom tid torde från domkapitlen och stiftsnämnderna

böra infordras de av statskontoret ifrågasatta uppgifterna beträffande

dispositionen under de senaste budgetåren av medel till expenser och till

publikationstryck.

Anslagsposten till publikationstryck torde böra uppföras med oförändrat

belopp, 5,900 kronor.

De sakkunnigas beräkningar av de särskilda uppbördsmedlen lämnar jag

utan erinran.

Enligt min mening lärer alltså för domkapitlen kunna för nästa budgetår

i huvudsak gälla den av de sakkunniga föreslagna omkostnadsstaten, i vilket

hänseende Kungl. Majit torde få i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter.

För ändamålet torde böra anvisas ett anslag av i runt tal 68,400 kronor,

motsvarande en anslagshöjning av 11,100 kronor».

Utskottet tillstyrker, att all den för vederbörande domkapitel och stiftsnämnder

erforderliga kanslipersonalen med undantag för stiftsjägmästarna,

de biträdande stiftsjägmästarna och de skogliga biträdena avlönas från avlöningsanslaget

för domkapitlen och att detta anslag på föreslaget sätt herodes

ersättning för de kostnader, som skäligen kunna anses belöpa på

stiftsnämnderna, genom omföring till anslaget av medel från kyrkofonden.

Den av Kungl. Majit för domkapitlen föreslagna personalorganisationen

och lönesättningen har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

anser sig icke kunna för närvarande bedöma, huruvida de i motionerna

1:217 och 11:430 samt i motionen 1:218 framställda yrkandena rörande

vissa ändringar i den för domkapitlen i Växjö, Göteborg och Karlstad ifrågasatta

personaluppsättningen kunna vara av de föreliggande omständigheterna

och i jämförelse med motsvarande förhållanden vid andra domka
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 63.

pitel motiverade, men utgår ifrån, att Kungl. Majit, därest förändringar

här kunna anses påkallade, efter närmare omprövning framlägger förslag

i ämnet. Med hänsyn till vad av departementschefen anförts, anser sig

utskottet ej heller kunna för närvarande tillstyrka det i motionen 11:429

framförda förslaget örn förbättrad löneställning för stiftssekreteraren vid

domkapitlet i Visby.

Aven de av Kungl. Maj :t i övrigt framlagda förslagen anser sig utskottet

böra biträda.

Utskottet delar de sakkunnigas, de i ärendet hörda myndigheternas och

departementschefens uppfattning örn önskvärdheten av att anställnings- och

lönevillkoren för stiftsjägmästarna och de biträdande stifts jägmästarna samt

övrig hithörande personal ordnas på ett mera tillfredsställande sätt än vad

nu är fallet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag men

med avslag å herr Petrus Nilssons, herr Anderssons i Prästbol,

herrar E. Sjödahls och I. Ekströmers samt herr Th.

Gardeils m. fl. ovannämnda motioner (1:217 och 11:430,

1:218 samt 11:429), må

a) godkänna följande personalförteckning för domkapitlen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Personalförteckning.

Ordinarie tjänstemän:

D om-

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expe-

ditions-

vakt

kapitel:

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala . . .

1

—

—

1

1

1

1

Linköping .

—

1

—

1

1

—

1

Skara ....

—

1

—

1

1

—

1

Strängnäs . .

—

1

—

1

1

—

1

Västerås . .

—

1

—

1

1

—

1

Växjö ....

—

1

—

1

1

—

1

Lund ....

1

—

—

2

1

1

1

Göteborg . .

—

1

—

1

1

—

1

Karlstad . .

—

1

—

1

1

—

1

Härnösand .

—

1

—

1

1

—

1

Luleå ....

1

—

—

1

1

—

1

Visby ....

—

—

1

—

—

—

1

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

15

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 272,000

2. Arvoden och särskilda er
sättningar,

bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 40,850

Anni.: Arvodet till sekreteraren

vid Stockholms

domkapitel utgör 5,700 kronor

samt kan efter 3 år

höjas med 360 kronor, efter

6 år med ytterligare 360

kronor och efter 9 år med

än ytterligare 360 kronor.

b. Arvodesförhöjning till

sekreteraren vid Stockholms

domkapitel, förslagsvis

...........

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . .

3. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . .

» 1,080

» 600 » 42,530

kronor 93,300

> 0,000 » 99,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . »_4,670

Summa kronor 418,500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden .............kronor 186,000

Nettoutgift kronor 232,500;

c) till Domkapitlen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 232,500 kronor;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

d) till Domkapitlen: Omkostnader för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 68,400 kronor.

Stockholm den 9 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i

Kompersmåla, Nänsén, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Pauli, Nilsson i Fredrikstad

Larsson i Varberg, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol

Norling, Andersson i Södergård, Isacsson och Danielsson.

Stockholm 1937, Ivar Haneströms Boktryckeri A. B.

371705

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.