Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för biskopsgård i Skara jämte i ämnet väckta motioner.

1937-04-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för biskopsgård i Skara jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt

för biskopsgård i Skara jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition, nr 143, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva

att av den av folkskoleseminariet i Skara förut disponerade marken dels

det enligt kungl, brevet den 9 mars 1934 i anledning av seminariets nedläggning

därifrån avskilda området örn cirka 6,200 kvadratmeter, å i ärendet

företedd kopia av stadens tomtkarta betecknat med A, dels ock av den

återstående, av småskoleseminariet i Skara nu disponerade marken ett område

örn cirka 1,270 kvadratmeter, å nämnda kartkopia betecknat med B,

må upplåtas till tomt för biskopsgård i Skara, under förutsättning att ett

belopp av 26,780 kronor, motsvarande den sålunda upplåtna tomtens uppskattade

värde, avföres å biskopslöneregleringsfonden (kyrkofonden) och

uppdebiteras å statens allmänna fastighetsfond för att vidare disponeras på

av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivet sätt.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr F. Domö m. fl.

(I: 228) och den andra inom andra kammaren av herr andre vice talmannen

K. Magnusson (II: 452), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 143.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen II: 452.

Av propositionen inhämtas följande:

Fråga har uppkommit om förflyttning av biskopens i Skara stift bostad

från biskopsbostället Brunsbo i Skåningsåsaka socken till Skara stad, vilken

fråga aktualiserats genom det ombyte av innehavare av biskopsämbetet i

Skara stift, som inträffat genom domprosten i Göteborg G. K. Ljunggrens

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 64. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

den 8 februari 1935 skedda utnämning till biskop i nämnda stift. I en den

23 maj 1935 dagtecknad ansökning anhöll nämligen Ljunggren, att utredning

i ämnet snarast måtte företagas samt att de åtgärder för bostadsfrågans

ordnande, som utredningen kunde tänkas föranleda, måtte bringas till verkställighet.

I häröver den 18 juli 1935 avgivet yttrande anförde domkapitlet i Skara

bland annat:

Brunsbo biskopsboställe vore beläget cirka 4 kilometer från Skara stad

vid en väg, som cirka 2,5 kilometer från Skara utginge från stora landsvägen

Skara-Skövde. Vägen vore av mindre god beskaffenhet och för biltrafik

mindre lämplig. För gångtrafik samt trafik med hästfordon kunde

enskild väg användas, varigenom vägavståndet mellan Brunsbo och Skara

minskades med cirka 1 kilometer. Närmaste järnvägsstation vore Skara.

Den nuvarande biskopsbostadens belägenhet måste på grund av ovan angivna

förhållanden medföra, att fullgörandet av de biskopen enligt arbetsordningen

för domkapitlens expeditioner och stiftsnämndsinstruktionen åliggande

ämbetsplikter i avsevärd grad försvårades, varjämte det för arbetet

med domkapitlets och stiftsnämndens ärenden nödvändiga intimare samarbetet

mellan biskopen och domkapitelsexpeditionen svårligen kunde på

samma sätt, som eljest skulle vara möjligt, upprätthållas. Aven för biskopens

övriga ämbetsgöromål måste biskopsbostadens belägenhet å Brunsbo

medföra obestridliga olägenheter i form av tidspillan och besvär. Vidare

försvårades och fördyrades kommunikationen mellan biskopen och prästerskapet

samt övriga personer, som önskade sammanträffa med biskopen,

genom bostadens nuvarande läge. Slutligen kunde framhållas, att biskopsbostadens

plats för biskopen medförde ökade kostnader, då avståndet mellan

Brunsbo och Skara nödvändiggjorde användandet av hästskjuts eller automobil.

De av domkapitlet här påpekade missförhållandena komme att helt

bortfalla, därest biskopsbostaden förlädes till Skara. På grund av vad sålunda

anförts ansåge domkapitlet, att med hänsyn till biskopen åliggande

ämbetsverksamhet och vad därmed sammanhängde bostaden för biskopen

borde förläggas till Skara.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med biskopen

och domkapitlet företaga den begärda utredningen, har byggnadsstyrelsen

framlagt förslag i ämnet, vilket förslag, efter det kammarkollegiet

och statskontoret gemensamt yttrat sig häröver, sedermera av byggnadsstyrelsen

överarbetats. Jämväl skolöverstyrelsen har utlåtit sig i ärendet.

Det nu föreliggande förslaget avser uppförande av ny biskopsgård inom

Skara stad å viss del av tomten till det till staden tidigare förlagda folkskoleseminariet.

1932 års riksdag bestämde, att nämnda seminarium skulle från och med

början av läsåret 1932/1933 successivt nedläggas, varjämte riksdagen beslöt,

att till Skara skulle förläggas ett dubbelt småskoleseminarium. Sedan i anledning

härav utredning verkställts rörande de åtgärder, som kunde böra

vidtagas med avseende å trädgårdsanläggningen vid folkskoleseminariet, förordnade

Kungl. Maj:t enligt brev den 9 mars 1934, att den del av seminarietomten,

som läge väster örn en å en av Emil Almqvist den 11 juni 1933

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

3

upprättad plan över seminarieträdgården i Skara med C. G. H. betecknad

blå linje, skulle från och med den 1 januari 1935 avskiljas från seminarietomten,

ävensom att det sålunda avskilda tomtområdet skulle från och med

sistnämnda dag stå under byggnadsstyrelsens förvaltning och genom dess

försorg utarrenderas.

Till tomt för biskopsgård avses det här ifrågavarande avskilda området

jämte viss mindre del av den utav småskoleseminariet nu disponerade

tomten.

Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaderna för erforderliga örn- och

tillbyggnadsarbeten å den nuvarande biskopsgården Brunsbo jämte vissa

behövliga arbeten å tomtområdet till 125,000 kronor. Härtill komme kostnader

för breddning av den förbi Brunsbo ledande vägen.

Kostnaderna för uppförande av ny biskopsgård i Skara å den i sådant

hänseende föreslagna delen av seminarietomten, vilken del omfattade omkring

8,000 kvadratmeter, hade av byggnadsstyrelsen ursprungligen beräknats

till 230,000 kronor, vartill komme värdet av nämnda tomtdel, av styrelsen

uppskattat till 23,000 kronor. Sedan kammarkollegiet och statskontoret

i gemensamt utlåtande förklarat sig finna de beräknade kostnaderna

för höga samt förslagsvis angivit 200,000 kronor såsom det belopp, vilket

utgifterna för byggnadens uppförande jämte beräknat värde av tomten icke

borde få överstiga, har byggnadsstyrelsen i samråd med Ljunggren genom

vissa beskärningar av byggnadsprogrammet begränsat byggnadskostnaderna

till 177,000 kronor.

Beträffande användningen av den gamla manbyggnaden å Brunsbo har

domkapitlet förordat, att Brunsbo för framtiden måtte överföras i biskopslöneregleringsfondens

ägo för att genom stiftsnämndens i Skara försorg förvaltas

och uthyras för lämpligt ändamål. Domkapitlet bar i sådant hänseende

ifrågasatt uthyrande av Brunsbo till Skara stifts ungdomsråd för att

användas bland annat till lokaler för den kyrkliga fortsättningsskolan inom

stiftet. Byggnadsstyrelsen har för sin del icke haft något att erinra mot

att byggnaden disponerades på föreslaget sätt, då densamma icke lämpligen

kunde tagas i anspråk för något statligt ändamål. Styrelsen ansåge, att

kostnaderna för byggnadens iordningsställande för ändamålet kunde beräknas

till 42,000 kronor.

Departementschefen har för egen del — efter att hava erinrat om de olika

meningar, som framförts i avseende å omfattningen av tomten för den tillärnade

biskopsgården i Skara — anfört:

»I fråga om plats för bostad åt biskopen i Skara stift ansluter jag mig

helt till domkapitlets uppfattning, att en förflyttning från Brunsbo till Skara

stad bör äga rum. Det synes uppenbart, att förläggningen till Brunsbo

numera måste med hänsyn till biskopsämbetets utövande och domkapitelsoch

stiftsnämndsarbetet medföra avsevärda praktiska olägenheter. Härtill

kommer, att ett bibehållande av bostaden å Brunsbo nödvändiggör avsevärda

engångskostnader, bland annat för om- och tillbyggnad av den gamla

mangårdsbyggnaden därstädes. Under sådana förhållanden synes mig tvekan

icke kunna råda om lämpligheten av att i enlighet med det framkomna

förslaget Brunsbo uppgives såsom bostad för biskopen i Skara stift och ny

sådan bostad uppföres i Skara. Det ankommer på Kungl. Majit att fatta

beslut härom, liksom ock rörande den framtida användningen av Brunsbo.

Dessa frågor bar jag för avsikt att framdeles ånyo anmäla för Kungl. Majit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Utskottet.

till slutligt avgörande. En förutsättning för den avsedda förflyttningens genomförande

är dock, att tomtfrågan i Skara först löses, och härtill kräves,

såsom jag förut framhållit, riksdagens medverkan.

Den föreslagna tomtplatsen finner jag lämplig. Beträffande omfattningen

av tomten för den blivande biskopsgården hava emellertid olika

meningar gjort sig gällande. Lärarinnan i trädgårdsskötsel vid småskoleseminariet

och seminariets rektor hava gjort invändningar mot byggnadsstyrelsens

i ärendet framförda förslag. Emellertid hava skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen sedermera enats örn en kompromisslösning, enligt

vilken gränsen för biskopsgårdens tomt mot seminarieområdet skulle flyttas

cirka 10 meter åt väster, vilket innebär en avsevärd minskning av den mark,

som skulle frångå seminariet. Då terrängförhållandena ej medgiva ytterligare

minskning av tomten för biskopsbyggnaden, vill jag förorda, att området i

fråga må upplåtas till tomt för biskopsgård i Skara med den avgränsning, detsamma

enligt skolöverstyrelsens och byggnadsstyrelsens slutligen sammanstämmande

mening borde erhålla. T enlighet härmed skulle biskopsgårdens

tomt omfatta dels det genom kungl, brevet den 9 mars 1934 från den ursprungliga

seminariemarken avskilda området örn cirka 6,200 kvadratmeter,

å den i ärendet företedda kopian av stadens tomtkarta betecknat med A,

dels ock av den av småskoleseminariet nu disponerade marken ett område

örn cirka 1,270 kvadratmeter, å nämnda kartkopia betecknat med B.

Det ifrågavarande tomtområdets värde har av byggnadsstyrelsen uppskattats

till 20,000 kronor, motsvarande bokföringsvärdet å statens allmänna

fastighetsfond. Då emellertid vid den värdering av området, som verkställts

genom vederbörande ecklesiastika organ, detsamma uppskattats till

26.780 kronor, lärer detta värde böra godtagas att avföras å biskopslöneregleringsfonden

(kyrkofonden) och uppdebiteras å statens allmänna fastighetsfond.

I enlighet med vad kammarkollegiet och statskontoret föreslagit

torde av nämnda summa ett belopp av 20,000 kronor böra tillgodoföras

riksstatens inkomsttitel såsom i anspråk tagna kapitalmedel och återstående

6.780 kronor redovisas bland fondens överskottsmedel.»

Utskottet har övertygat sig örn att den nuvarande biskopsbostaden i Brunsbo

ej är i sitt nuvarande skick tjänlig för sitt ändamål. Kostnaderna för att nöjaktigt

iståndsätta biskopsbostaden bliva så pass höga, att alternativet att förlägga

bostaden till Skara synes både med hänsyn härtill och i betraktande

åv olägenheterna i övrigt av att bibehålla bostaden i Brunsbo vara att föredraga.

Mot en upplåtelse för ändamålet på sätt Kungl. Majit föreslagit av

den ovan angivna delen av den av folkskoleseminariet i Skara förut disponerade

marken synes intet vara att erinra. I enlighet med Kungl. Majits

förslag bör ett belopp av 26,780 kronor, motsvarande den upplåtna markens

uppskattade värde, avföras å biskopslöneregleringsfonden (kyrkofonden.)

Detta belopp torde tills vidare böra i sin helhet redovisas å statens allmänna

fastighetsfond. Utskottet, som alltså i huvudsak tillstyrker föreliggande förslag

till den del, det kräver riksdagens medverkan, anser sig således böra

avstyrka det motionsledes gjorda yrkandet. Utskottet kan emellertid icke

underlåta att fästa uppmärksamheten på de även efter verkställda överarbetningar

anmärkningsvärt höga byggnadskostnaderna och skulle för sin

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

5

del anse en ytterligare beskärning av kostnaderna vara erforderlig. Såsom

av det ovanstående framgår, har Kungl. Majit, som äger att anvisa medel

för ändamålet ur biskopslöneregleringsfonden (kyrkofonden), ännu icke fattat

slutlig ståndpunkt i fråga örn kostnaderna för det tillärnade byggnadsföretaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Domös m. fl. och herr Magnussons

i Skövde ovannämnda motioner (1:228 och 11:452), medgiva,

att av den av folkskoleseminariet i Skara förut disponerade

marken dels det enligt kungl, brevet den 9 mars 1934 i

anledning av seminariets nedläggning därifrån avskilda området

örn cirka 6,200 kvadratmeter, å i ärendet företedd

kopia av stadens tomtkarta betecknat med A, dels ock av

den återstående, av småskoleseminariet i Skara nu disponenerade

marken ett område örn cirka 1,270 kvadratmeter, å

nämnda kartkopia betecknat med B, må upplåtas till tomt

för biskopsgård i Skara, under förutsättning att ett belopp

av 26,780 kronor, motsvarande den sålunda upplåtna tomtens

uppskattade värde, avföres å biskopslöneregleringsfonden

(kyrkofonden) och tills vidare redovisas å statens allmänna

fastighetsfond.

Stockholm den 9 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla,

Hansén, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Pauli, Nilsson i Fredriksfält,

Larsson i Varberg, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol,

Norling, Andersson i Södergård, Isacsson och Danielsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 64.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Reservation

av herrar Bergström, Johanson i Faleberg, Bäcklund, Bornö och Magnusson

i Skövde, vilka ansett, att —‘ enär en förflyttning av biskopsbostaden

från Brunsbo till Skara skulle medföra ökade byggnadskostnader och bryta

en värdefull tradition — utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, med bifall till herr Domös m. fl. och

herr Magnussons i Skövde motioner (I: 228 och II: 452), avslå

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 143.

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

371685

V

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för biskopsgård i Skara. s. 1 i texten