Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om nedsättning av räntan för län från vissa statens utlåning sfonder.
1937-03-09 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om nedsättning av räntan för län från vissa statens utlåning sfonder.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag om nedsättning av
räntan för län från vissa statens utlåning sfonder.
(4:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (sid. 1—11 av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att godkänna,
med tillämpning från och med den 1 juli 1937, de av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i villkoren för åtnjutande
av lån, som beviljats eller må komma att beviljas från statens utlåningsfonder.
I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 22 oktober 1936 hava
fullmäktige i riksgäldskontoret under hänvisning till den sjunkande effektiva
medelräntefoten å statsskulden hemställt till nämnde departementschef att
taga under övervägande frågan örn en sänkning från och med den 1 juli 1937
av utlåningsräntan å de statens utlåningsfonder, vilkas ränta för närvarande
utgör 4.5 procent, från denna räntefot till 4 procent; fullmäktige hava härvid
framhållit, att medelräntefoten å den fonderade statsskulden, vilken för
budgetåret 1935/1936 utgjorde 4.15 procent med hänsyn till under innevarande
budgetår inträdande konverteringsmöjlighet beträffande statsskuld, löpande
med jämförelsevis hög ränta, förväntades komma att understiga 4 procent.
Kommerskollegium har för sin del i skrivelse den 19 oktober 1936 yrkat på
en dylik räntesänkning beträffande utlåning, som helt eller delvis handhaves
av kollegium. Beträffande statslånen till de enskilda järnvägarna har svenska
järnvägs]öreningen i en till Kungl. Maj:t ställd, den 20 oktober 1936 dagtecknad
skrift hemställt örn räntesänkning. Dessutom hava kommerskollegium
och svenska järnvägsföreningen föreslagit, att jämväl den ränta, som
utgår å förfallet, icke i behörig tid inbetalt belopp, s. k. dröjsmålsränta, skall
sänkas.
I sitt den 8 december 1936 dagtecknade utlåtande i ärendet har statskontoret,
örn ock under framhållande av att förslaget ur vissa allmänna synpunkter
kunde väcka betänksamhet, förklarat sig intet hava att erinra emot
att i nuvarande läge en räntesänkning genomföres, samt i anslutning härtill
framlagt förslag beträffande räntenedsättningens storlek och närmare omfattning.
Däremot har statskontoret ansett tillräckliga skäl icke föreligga för en
sänkning av dröjsmålsräntan.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 68—70.
857 37 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
Departementschefen har, vad först angår den till förfallodagen gällande
räntan, funnit övervägande skäl tala för en räntesänkning i den omfattning,
som angivits i statskontorets förslag. Vid bifall härtill skulle från och med
den 1 juli 1937 räntan sänkas för lån från följande utlåningsfonder, nämligen:
statens bostadslånefond, lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby,
lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, allmänna
järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaffning av
motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden,
statens fjäderfälånefond, statens kalkbrukslånefond, statens fruktodlingslånefond,
statens mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens
slakterilånefond, kraftledningslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond,
virkesmätningslånefonden, lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motor drift, hemslö jdslånef onden, industrilånefonden, statens hantverkslånefond,
rederilånefonden och statens sekundärlånefond för rederinäringen.
Beträffande räntesänkningens storlek har departementschefen tillstyrkt, att
räntan för lån från ifrågavarande lånefonder sänkes, där den nu utgår med
4V2 procent, från denna räntefot till 4 procent. Beträffande lånefonden för
tjänstemannasamhället vid Mörby skulle jämväl räntan å lån till icke-statstjänsteman
sänkas, nämligen från 5 procent till 4Vs procent. Räntan å lån för
bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen skulle sänkas under
lånets amorteringstid från 41/''4 procent till 4 procent samt för den amorteringsfria
tiden med likaledes XU procent till 43/4 procent. Enahanda räntesänkning
skulle vidtagas å de från fonden för förlag till statsverket för främjande av
samma byggnadsverksamhet utlämnade lånen, vilka enligt vad departementschefen
i annat sammanhang omförmält torde komma att före utgången av
innevarande budgetår överföras till nämnda utlåningsfond.
Framställningarna örn sänkning av dröjsmålsräntan har departementschefen
funnit sig böra tillmötesgå på det sätt, att han föreslagit, att dröjsmålsräntan
skall för samtliga utlåningsfonder, där den nu överstiger 5 procent,
nedsättas till denna räntesats.
Beträffande övriga med den föreslagna räntesänkningen sammanhängande
spörsmål har departementschefen anfört:
De sålunda förordade räntesänkningarna torde böra gälla såväl lån, vilka
beviljats före den 1 juli 1937, som nya lån. Därest, såsom beträffande vissa
utlåningsfonder gäller, ränta och kapitalinbetalningar å lånen fullgöras genom
erläggande av fastställda, lika annuiteter, torde vid genomförande av en räntesänkning
böra vidtagas de jämkningar i gällande annuiteter, som kunna betingas
av räntenedsättningen. Nu, liksom när tidigare en sänkning genomfördes
från 5 till 4V2 procent, torde räntesänkningen böra förbindas med skyldighet
för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten, som
Kungl. Maj:t med hänsyn till utvecklingen av den effektiva medelräntan å
den fonderade statsskulden prövar påkallad. En dylik räntehöjning torde
dock, såvitt angår äldre lån, ej böra gå utöver de bestämmelser, som gällde,
då lånet beviljades. Därvid förutsättes även att i nyss nämnda fall annuiteten
höjes i motsvarande män. I fall då lån från utlåningsfond, varom här är
fråga, lämnas i första hand till låneförmedlare för att sätta denne i tillfälle
att till enskilda utlämna lån, bör självfallet nu ifrågavarande räntesänkning,
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
3
med därmed förenade förbehåll, tillgodokomma låneförmedlaren endast under
villkor, att denne medgiver innehavare av lån från ifrågakommande statslån
enahanda nedsättning av räntan under sagda förbehåll.
Enligt verkställda beräkningar skulle den nu föreslagna räntenedsättningen
med nuvarande utlåning medföra en minskning i avkastningen å ifrågavarande
utlåningsfonder av omkring 280,000 kronor för helt budgetår. Av skäl, som
statskontoret antytt, kommer denna inkomstminskning ej att framträda med
hela sitt belopp under nästa budgetår; statskontoret har beräknat den å riksstaten
för nämnda budgetår uppkommande minskningen i utlåningsfondernas
överskott till 126,000 kronor. Beträffande de belopp, till vilka de särskilda
utlåningsfondernas avkastning bör upptagas i riksstatsförslaget, har jag yttrat
mig i samband med beräkningen av inkomsttitlarna.
Beträffande egnahemslånefonden framlägger chefen för jordbruksdepartementet
i annat sammanhang förslag till vissa ändringar i lånevillkoren.
Härefter får jag erinra, hurusom den del av kapitalökningen för statens
utlåningsfonder, vilken ansetts böra täckas med lånemedel, plägat uträknas
med ledning av för vederbörande fond gällande räntefot och övriga utlåningsvillkor.
Till grund för bedömandet av frågan, huruvida full förräntning förelegat,
har därvid till och med budgetåret 1932/1933 i regel antagits en räntefot
av 5 procent och sedermera 4Va procent. Det nu tillstyrkta förslaget torde
med avseende på grunderna för kapitalbudgetens uppgörande böra föranleda,
att den räntabla delen av utlåningsfondernas kapitalökning icke behöver beräknas
med utgångspunkt från strängare krav på förräntning av lånemedlen
än efter 4 procent.
Med avseende å den tillstyrkta räntesänkningens inverkan på annuiteterna
å lånen från den allmänna järnvägslånefonden får utskottet hänvisa till bifogade
från riksgäldskontoret mottagna promemoria. (Bilaga.)
Under åberopande av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen
tillstyrker utskottet, att den föreslagna räntesänkningen — avseende i allmänhet
en nedsättning av räntesatsen från nuvarande 4V2 till 4 procent ävensom
viss sänkning av dröjsmålsräntan — må komma till stånd.
Därest, såsom beträffande vissa utlåningsfonder är fallet, ränta och kapitalinbetalningar
å lånen fullgöras genom erläggande av fastställda, lika annuiteter,
torde de av räntenedsättningen påkallade jämkningarna i gällande
annuiteter böra vidtagas på sådant sätt, att den för lånen bestämda återbetalningstiden
kommer att bibehållas oförändrad.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må godkänna, med tillämpning från och med
den 1 juli 1937, de av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade ändringarna i villkoren för åtnjutande av lån, som beviljats
eller må komma att beviljas från statens utlåningsfonder.
Stockholms den 9 april 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Bergström, Nilsson
i Landeryd, Pauli, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg och Bäcklund; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist, Persson i Falla,
Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Norling,
Andersson i Södergård, Isacsson, Danielsson och Olsson i Staxäng.
Bilaga.
P. M.
I årets statsverksproposition U. F. K. sid. 1-—11 har föreslagits sänkning
av räntan från 4*/s procent till 4 procent från och med 1 juli 1937 å lån från
vissa av statens utlåningsfonder, däribland allmänna järnvägslånefonden.
Svenska järnvägsföreningen har i en skrivelse, vilken är omnämnd i propositionen,
hemställt att annuiteterna å statens lån till de enskilda järnvägarna
i samband med den begärda räntesänkningen skulle nedsättas från
5 procent till 4V2 procent.
En nedsättning av annuiteten med Vs procent skulle emellertid förlänga
tiden för lånens återbetalning. Då en sådan ändring ej torde vara avsedd utan
endast en räntesänkning, föreslås att vid sänkning av räntan från 4V2 procent
till 4 procent annuiteten nedsättes från 5 procent till 4.6 procent, vilket
sistnämnda tal närmast motsvarar ett bibehållande av lånens nuvarande
återbetalningstid.
Beträffande lån, där annuiteten för närvarande utgår med högre belopp än
5 procent (östra Blekinge järnvägsaktiebolags lån nr 2 och Uddevalla—
Lelångens järnvägsaktiebolags tre lån), föreslås, att annuiteterna även för
dessa sänkas med 0.4 procent, innebärande att för östra Blekinge järnvägsaktiebolags
lån nr 2 återbetalningstiden förlänges med ett år och för Uddevalla—Lelångens
järnvägsaktiebolags lån bibehålies oförändrad återbetalningstid.
För östra Centralbanans lån torde några särskilda bestämmelser ej vara
behövliga, då denna järnvägs skuldförhållande till staten är under reglering
och proposition är avlåten till årets riksdag örn banans övertagande av
staten.
Då år 1935 räntan å lån från allmänna järn vägslånefonden sänktes från
5 procent till 4V2 procent, nedsättes annuiteten från 5.4 procent till 5 procent.
Stockholm den 9 mars 1937.
K. F. J er n st r ö m.
O. Sandin.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgift över de ändringar, som skulle behöva vidtagas & annuiteter å lån från Allmänna järnvägslånefonden örn räntan
sänktes till 4 % och annuiteterna, där undantagsbestämmelser ej gälla, till 4.6 %.
Primitivt
lånebelopp
eller belopp
varå annuitet
Annuitet å 5 %
Annuitet å 4.6
%
Inbetal-
ningsdag
Övergångsannuitet
i procent
Annuitet
för
f. n. skall
övergångsåret
erläggas
Kronor
Kronor
Kronor
A.-B. Blekinge kustbanor .................................
1,102,250
55,112
50
50,703
50
si/n
4.8 %
52,908
_
Borås—Alvesta Jv.-A.-B. Lån 1 utbefc. 1884—87
500,000
—
25,000
—
23,000
—
lh
—
—
—
Borås—Alvesta Jv.-A.-B. Lån 2 utbet. 1901—03
4,795,000
—
239,750
—
220,570
—
Vio
4.9 %
234,955
—
Borås—Jönköpings Jv.-A.-B. Lån 1 av år 1917
1,165,000
—
58,250
—
53,590
—
*v«
4.8 %
55,920
—
Borås—Jönköpings Jv.-A.-B. Lån 2 av år 1918
150,000
—
7,500
—
6,900
—
s,/u
4.8 %
7,200
—
Eksjö—Österbymo Jv.-A.-B. Lån 1 av år 1930...
100,000
—
5,000
—
4,600
—
#1/l2
4.8 %
4,800
—
Falkenbergs Jv.-A.-B........................................
505,000
—
25,250
—
23,230
—
15/s
4.65 %
f6/e år åö %\
\''/e » » 4.6 % f
23,482
50
2,500,000
125,000
_
115,000
_
V©
123,333
33
Lidköping—Skara—Stenstorps Jv.-A.-B.............
142,000
—
7,100
—
6,532
—
S1/l»
4.8 %
(Vs år å5 %\
V/s » »4.6 % 1
6,816
—
Lysekils Jv.-A.-B..............................................
1,200,000
—
60,000
—
55,200
—
Vn
58,400
—
Mellersta Östergötlands Jv.-A.-B. Lån 1 .........
70,000
—
3,500
—
3,220
—
V10
4.9 %
3,430
—
Mjölby—Hästholmens Nya Jv.-A.-B. konto 2......
100,000
—
5,000
—
4,600
—
•V»
4.8 %
4,800
—
Norra Östergötlands Jv.-A.-B............................
205,066
44
10,253
32
9,433
06
S1/l>
4.8 %
9,843
19
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets Jv.-A.-B.
500,000
—
25,000
—
23,000
—
*%
—
—
—
Sala—Gysinge—Gävle Nya Jv.-A.-B. Lån 1 ......
1,545,500
—
77,275
—
71,093
—
Vio
4.9 %
75,729
50
Skara—Timmersdala Nya Jv.-A.-B....................
125,000
—
6,250
—
5,750
—
V 7
4.8 %
—
—
Stockholm—Bimbo Jv.-A.-B...............................
Stockholm—Västerås—Bergslagens Nya Jv.-A.-B.
211,000
—
10,550
—
9,706
~
81/u
10,128
för anläggning från Enköpings hamn till En- åker ............................................................
1,028,700
_
51,435
_
47,320
20
Vio
4.9 %
50,406
30
Sävsjöström—Nässjö Jv.-A.-B............................
Tidaholms Jv.-A.-B...........................................
2,581,500
510,000
_
129,075
25,500
—
118,749
23,460
—
7»
Vs
l5/o år ä5 %\
V/e » »4.6 %l
25,160
—
Trollhättan—Nossebro Nya Jv.-A.-B..................
225,000
—
11,250
—
10,350
—
*/
/ V12 år å 5 % \
VVu » » 4.6 %(
—
—
Uppsala—Enköping Jv.-A.-B............................
1,040,000
—
52,000
—
47,840
—
Ve
48,186
66
Varberg —Borås—Herrljunga Jv.-A.-B................
2,600,000
—
130,000
—
119,600
—
»Vu
4.8 %
124,800
A.-B. Vetlanda Järnvägar.................................
300,000
—
15,000
—
13,800
—
V»
4.8 %
14,400
—
Oi
Statsutskottets utlåtande Nr 6S.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primitivt
lånebelopp
eller belopp
varå annuitet
Annuitet å 5 %
Annuitet å 4.6
%
Inbetal-
ningsdag
Övergångsannuitet
i procent
Annuitet
för
f. n. skall
övergångsåret
erläggas
Kronor
Kronor
Kronor
Västergötland—Göteborgs Jv.-A.-B. Lån 1 av år
f*/s år i 5 %\
1904 .........................................
324,000
16,200
_
14,904
3VlO
15,768
Västergötland—Göteborgs Jv.-A.-B. Lån 2 av år
V/s » » 4.0 %}
1909 .........................................
305.000
400.000
537,500
15,250
20,000
26,875
14,030
18,400
24,725
Vt
Ölands Jv.-A.-B. konto 2 ................................
_
»Yu
4.8 %
19,200
Östra Blekinge Jv.-A.-B. av år 1897 ..................
—
—
Vt
_
» » » Lån 2 av år 1910.........
108,000
—
(5.5 %) 5,940
—
(5.1 %) 5,508
—
Vt
—
—
—
» » » » 3 » » 1916.........
248,500
—
12,425
-
11,431
—
Yu
l2/s år å 5 %\
IV» » » 4.6 %)
12,093
67
Östra Smålands Jv.-A.-B..................................
200,000
—
10,000
—
9,200
—*
*‘/n
4.8 %
9,600
—
Lån för vilka särskilda villkor gälla.
Eksjö—Österbymo. Lån 2 av år 1930...............
150,000
—
7,500
—
6,900
—
Fullmäktig
re äga från 1/i 19£
5 påfordra
)r-
läggande av annuitet men beslöto den
12/n 1936 att c i utkräva
sådan.
Klintehamn—Roma. Lån 1 av år 1929 ...........
150,000
—
7,500
—
6,900
—
Annuitet
inbetalas Första gången 30 juni
1940.
» » 2 » >» »
65,000
—
3,250
—
2,990
—
Fullmäktige äga från Vt 1939 påfordra
annuitetslikvid.
Sala—Gysinge—Gävle Nya Jv.-A.-B. Lån 2______
Särskilda bestämmelser
Slite—Roma Jv.-A.-B.....................................
50,000
2,500
—
2,300
—
Annuitet
skall första gången efter full-
(5.1 %) 10,200
mäktiges prövning inbetalas 30 juni 1938.
Uddevalla—Lelångens Jv.-A.-B. I.....................
200,000
—
—
(4.7 %) 9,400
—
Annuitetsinbetalningen börjar
30/« 1938.
» - » » II...
200,000
—
(5.1 %) 10,200
—
(4.7 %) 9,400
—
> »
8% 1940.
» - » » III....................
200,000
—
(5.4 %) 10,800
—
(5 %) 10,000
—
> V
30/e 1948.
Under reglering.
Östra Centralbanan. Lån 1 av år 1899 ...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
» » » 2 » » 1916 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
» » » 3 » » 1905 ... ........
—
—
—
— ''
—
—
—
—
—
» » » 4 *» » 1922 ... .
—
—
—
—
-■
—
—
—
—
Stockholm i februari 1937. O. Sandin.
o
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag örn nedsättning av räntan för lån från vissa statens utlånings a1 i texten