Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om nedsättning av räntan för län från vissa statens utlåning sfonder.

1937-03-09 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om nedsättning av räntan för län från vissa statens utlåning sfonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag om nedsättning av

räntan för län från vissa statens utlåning sfonder.

(4:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (sid. 1—11 av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att godkänna,

med tillämpning från och med den 1 juli 1937, de av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i villkoren för åtnjutande

av lån, som beviljats eller må komma att beviljas från statens utlåningsfonder.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 22 oktober 1936 hava

fullmäktige i riksgäldskontoret under hänvisning till den sjunkande effektiva

medelräntefoten å statsskulden hemställt till nämnde departementschef att

taga under övervägande frågan örn en sänkning från och med den 1 juli 1937

av utlåningsräntan å de statens utlåningsfonder, vilkas ränta för närvarande

utgör 4.5 procent, från denna räntefot till 4 procent; fullmäktige hava härvid

framhållit, att medelräntefoten å den fonderade statsskulden, vilken för

budgetåret 1935/1936 utgjorde 4.15 procent med hänsyn till under innevarande

budgetår inträdande konverteringsmöjlighet beträffande statsskuld, löpande

med jämförelsevis hög ränta, förväntades komma att understiga 4 procent.

Kommerskollegium har för sin del i skrivelse den 19 oktober 1936 yrkat på

en dylik räntesänkning beträffande utlåning, som helt eller delvis handhaves

av kollegium. Beträffande statslånen till de enskilda järnvägarna har svenska

järnvägs]öreningen i en till Kungl. Maj:t ställd, den 20 oktober 1936 dagtecknad

skrift hemställt örn räntesänkning. Dessutom hava kommerskollegium

och svenska järnvägsföreningen föreslagit, att jämväl den ränta, som

utgår å förfallet, icke i behörig tid inbetalt belopp, s. k. dröjsmålsränta, skall

sänkas.

I sitt den 8 december 1936 dagtecknade utlåtande i ärendet har statskontoret,

örn ock under framhållande av att förslaget ur vissa allmänna synpunkter

kunde väcka betänksamhet, förklarat sig intet hava att erinra emot

att i nuvarande läge en räntesänkning genomföres, samt i anslutning härtill

framlagt förslag beträffande räntenedsättningens storlek och närmare omfattning.

Däremot har statskontoret ansett tillräckliga skäl icke föreligga för en

sänkning av dröjsmålsräntan.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 68—70.

857 37 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

Departementschefen har, vad först angår den till förfallodagen gällande

räntan, funnit övervägande skäl tala för en räntesänkning i den omfattning,

som angivits i statskontorets förslag. Vid bifall härtill skulle från och med

den 1 juli 1937 räntan sänkas för lån från följande utlåningsfonder, nämligen:

statens bostadslånefond, lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby,

lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, allmänna

järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaffning av

motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden,

statens fjäderfälånefond, statens kalkbrukslånefond, statens fruktodlingslånefond,

statens mejerilånefond, spannmålslagerhusfonden, statens

slakterilånefond, kraftledningslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond,

virkesmätningslånefonden, lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motor drift, hemslö jdslånef onden, industrilånefonden, statens hantverkslånefond,

rederilånefonden och statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Beträffande räntesänkningens storlek har departementschefen tillstyrkt, att

räntan för lån från ifrågavarande lånefonder sänkes, där den nu utgår med

4V2 procent, från denna räntefot till 4 procent. Beträffande lånefonden för

tjänstemannasamhället vid Mörby skulle jämväl räntan å lån till icke-statstjänsteman

sänkas, nämligen från 5 procent till 4Vs procent. Räntan å lån för

bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen skulle sänkas under

lånets amorteringstid från 41/''4 procent till 4 procent samt för den amorteringsfria

tiden med likaledes XU procent till 43/4 procent. Enahanda räntesänkning

skulle vidtagas å de från fonden för förlag till statsverket för främjande av

samma byggnadsverksamhet utlämnade lånen, vilka enligt vad departementschefen

i annat sammanhang omförmält torde komma att före utgången av

innevarande budgetår överföras till nämnda utlåningsfond.

Framställningarna örn sänkning av dröjsmålsräntan har departementschefen

funnit sig böra tillmötesgå på det sätt, att han föreslagit, att dröjsmålsräntan

skall för samtliga utlåningsfonder, där den nu överstiger 5 procent,

nedsättas till denna räntesats.

Beträffande övriga med den föreslagna räntesänkningen sammanhängande

spörsmål har departementschefen anfört:

De sålunda förordade räntesänkningarna torde böra gälla såväl lån, vilka

beviljats före den 1 juli 1937, som nya lån. Därest, såsom beträffande vissa

utlåningsfonder gäller, ränta och kapitalinbetalningar å lånen fullgöras genom

erläggande av fastställda, lika annuiteter, torde vid genomförande av en räntesänkning

böra vidtagas de jämkningar i gällande annuiteter, som kunna betingas

av räntenedsättningen. Nu, liksom när tidigare en sänkning genomfördes

från 5 till 4V2 procent, torde räntesänkningen böra förbindas med skyldighet

för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten, som

Kungl. Maj:t med hänsyn till utvecklingen av den effektiva medelräntan å

den fonderade statsskulden prövar påkallad. En dylik räntehöjning torde

dock, såvitt angår äldre lån, ej böra gå utöver de bestämmelser, som gällde,

då lånet beviljades. Därvid förutsättes även att i nyss nämnda fall annuiteten

höjes i motsvarande män. I fall då lån från utlåningsfond, varom här är

fråga, lämnas i första hand till låneförmedlare för att sätta denne i tillfälle

att till enskilda utlämna lån, bör självfallet nu ifrågavarande räntesänkning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

3

med därmed förenade förbehåll, tillgodokomma låneförmedlaren endast under

villkor, att denne medgiver innehavare av lån från ifrågakommande statslån

enahanda nedsättning av räntan under sagda förbehåll.

Enligt verkställda beräkningar skulle den nu föreslagna räntenedsättningen

med nuvarande utlåning medföra en minskning i avkastningen å ifrågavarande

utlåningsfonder av omkring 280,000 kronor för helt budgetår. Av skäl, som

statskontoret antytt, kommer denna inkomstminskning ej att framträda med

hela sitt belopp under nästa budgetår; statskontoret har beräknat den å riksstaten

för nämnda budgetår uppkommande minskningen i utlåningsfondernas

överskott till 126,000 kronor. Beträffande de belopp, till vilka de särskilda

utlåningsfondernas avkastning bör upptagas i riksstatsförslaget, har jag yttrat

mig i samband med beräkningen av inkomsttitlarna.

Beträffande egnahemslånefonden framlägger chefen för jordbruksdepartementet

i annat sammanhang förslag till vissa ändringar i lånevillkoren.

Härefter får jag erinra, hurusom den del av kapitalökningen för statens

utlåningsfonder, vilken ansetts böra täckas med lånemedel, plägat uträknas

med ledning av för vederbörande fond gällande räntefot och övriga utlåningsvillkor.

Till grund för bedömandet av frågan, huruvida full förräntning förelegat,

har därvid till och med budgetåret 1932/1933 i regel antagits en räntefot

av 5 procent och sedermera 4Va procent. Det nu tillstyrkta förslaget torde

med avseende på grunderna för kapitalbudgetens uppgörande böra föranleda,

att den räntabla delen av utlåningsfondernas kapitalökning icke behöver beräknas

med utgångspunkt från strängare krav på förräntning av lånemedlen

än efter 4 procent.

Med avseende å den tillstyrkta räntesänkningens inverkan på annuiteterna

å lånen från den allmänna järnvägslånefonden får utskottet hänvisa till bifogade

från riksgäldskontoret mottagna promemoria. (Bilaga.)

Under åberopande av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen

tillstyrker utskottet, att den föreslagna räntesänkningen — avseende i allmänhet

en nedsättning av räntesatsen från nuvarande 4V2 till 4 procent ävensom

viss sänkning av dröjsmålsräntan — må komma till stånd.

Därest, såsom beträffande vissa utlåningsfonder är fallet, ränta och kapitalinbetalningar

å lånen fullgöras genom erläggande av fastställda, lika annuiteter,

torde de av räntenedsättningen påkallade jämkningarna i gällande

annuiteter böra vidtagas på sådant sätt, att den för lånen bestämda återbetalningstiden

kommer att bibehållas oförändrad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna, med tillämpning från och med

den 1 juli 1937, de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade ändringarna i villkoren för åtnjutande av lån, som beviljats

eller må komma att beviljas från statens utlåningsfonder.

Stockholms den 9 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Borell, Bergström, Nilsson

i Landeryd, Pauli, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist, Persson i Falla,

Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Norling,

Andersson i Södergård, Isacsson, Danielsson och Olsson i Staxäng.

Bilaga.

P. M.

I årets statsverksproposition U. F. K. sid. 1-—11 har föreslagits sänkning

av räntan från 4*/s procent till 4 procent från och med 1 juli 1937 å lån från

vissa av statens utlåningsfonder, däribland allmänna järnvägslånefonden.

Svenska järnvägsföreningen har i en skrivelse, vilken är omnämnd i propositionen,

hemställt att annuiteterna å statens lån till de enskilda järnvägarna

i samband med den begärda räntesänkningen skulle nedsättas från

5 procent till 4V2 procent.

En nedsättning av annuiteten med Vs procent skulle emellertid förlänga

tiden för lånens återbetalning. Då en sådan ändring ej torde vara avsedd utan

endast en räntesänkning, föreslås att vid sänkning av räntan från 4V2 procent

till 4 procent annuiteten nedsättes från 5 procent till 4.6 procent, vilket

sistnämnda tal närmast motsvarar ett bibehållande av lånens nuvarande

återbetalningstid.

Beträffande lån, där annuiteten för närvarande utgår med högre belopp än

5 procent (östra Blekinge järnvägsaktiebolags lån nr 2 och Uddevalla—

Lelångens järnvägsaktiebolags tre lån), föreslås, att annuiteterna även för

dessa sänkas med 0.4 procent, innebärande att för östra Blekinge järnvägsaktiebolags

lån nr 2 återbetalningstiden förlänges med ett år och för Uddevalla—Lelångens

järnvägsaktiebolags lån bibehålies oförändrad återbetalningstid.

För östra Centralbanans lån torde några särskilda bestämmelser ej vara

behövliga, då denna järnvägs skuldförhållande till staten är under reglering

och proposition är avlåten till årets riksdag örn banans övertagande av

staten.

Då år 1935 räntan å lån från allmänna järn vägslånefonden sänktes från

5 procent till 4V2 procent, nedsättes annuiteten från 5.4 procent till 5 procent.

Stockholm den 9 mars 1937.

K. F. J er n st r ö m.

O. Sandin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgift över de ändringar, som skulle behöva vidtagas & annuiteter å lån från Allmänna järnvägslånefonden örn räntan

sänktes till 4 % och annuiteterna, där undantagsbestämmelser ej gälla, till 4.6 %.

Primitivt

lånebelopp

eller belopp

varå annuitet

Annuitet å 5 %

Annuitet å 4.6

%

Inbetal-

ningsdag

Övergångsannuitet

i procent

Annuitet

för

f. n. skall

övergångsåret

erläggas

Kronor

Kronor

Kronor

A.-B. Blekinge kustbanor .................................

1,102,250

55,112

50

50,703

50

si/n

4.8 %

52,908

_

Borås—Alvesta Jv.-A.-B. Lån 1 utbefc. 1884—87

500,000

—

25,000

—

23,000

—

lh

—

—

—

Borås—Alvesta Jv.-A.-B. Lån 2 utbet. 1901—03

4,795,000

—

239,750

—

220,570

—

Vio

4.9 %

234,955

—

Borås—Jönköpings Jv.-A.-B. Lån 1 av år 1917

1,165,000

—

58,250

—

53,590

—

*v«

4.8 %

55,920

—

Borås—Jönköpings Jv.-A.-B. Lån 2 av år 1918

150,000

—

7,500

—

6,900

—

s,/u

4.8 %

7,200

—

Eksjö—Österbymo Jv.-A.-B. Lån 1 av år 1930...

100,000

—

5,000

—

4,600

—

#1/l2

4.8 %

4,800

—

Falkenbergs Jv.-A.-B........................................

505,000

—

25,250

—

23,230

—

15/s

4.65 %

f6/e år åö %\

\''/e » » 4.6 % f

23,482

50

2,500,000

125,000

_

115,000

_

V©

123,333

33

Lidköping—Skara—Stenstorps Jv.-A.-B.............

142,000

—

7,100

—

6,532

—

S1/l»

4.8 %

(Vs år å5 %\

V/s » »4.6 % 1

6,816

—

Lysekils Jv.-A.-B..............................................

1,200,000

—

60,000

—

55,200

—

Vn

58,400

—

Mellersta Östergötlands Jv.-A.-B. Lån 1 .........

70,000

—

3,500

—

3,220

—

V10

4.9 %

3,430

—

Mjölby—Hästholmens Nya Jv.-A.-B. konto 2......

100,000

—

5,000

—

4,600

—

•V»

4.8 %

4,800

—

Norra Östergötlands Jv.-A.-B............................

205,066

44

10,253

32

9,433

06

S1/l>

4.8 %

9,843

19

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets Jv.-A.-B.

500,000

—

25,000

—

23,000

—

*%

—

—

—

Sala—Gysinge—Gävle Nya Jv.-A.-B. Lån 1 ......

1,545,500

—

77,275

—

71,093

—

Vio

4.9 %

75,729

50

Skara—Timmersdala Nya Jv.-A.-B....................

125,000

—

6,250

—

5,750

—

V 7

4.8 %

—

—

Stockholm—Bimbo Jv.-A.-B...............................

Stockholm—Västerås—Bergslagens Nya Jv.-A.-B.

211,000

—

10,550

—

9,706

~

81/u

10,128

för anläggning från Enköpings hamn till En- åker ............................................................

1,028,700

_

51,435

_

47,320

20

Vio

4.9 %

50,406

30

Sävsjöström—Nässjö Jv.-A.-B............................

Tidaholms Jv.-A.-B...........................................

2,581,500

510,000

_

129,075

25,500

—

118,749

23,460

—

7»

Vs

l5/o år ä5 %\

V/e » »4.6 %l

25,160

—

Trollhättan—Nossebro Nya Jv.-A.-B..................

225,000

—

11,250

—

10,350

—

*/

/ V12 år å 5 % \

VVu » » 4.6 %(

—

—

Uppsala—Enköping Jv.-A.-B............................

1,040,000

—

52,000

—

47,840

—

Ve

48,186

66

Varberg —Borås—Herrljunga Jv.-A.-B................

2,600,000

—

130,000

—

119,600

—

»Vu

4.8 %

124,800

A.-B. Vetlanda Järnvägar.................................

300,000

—

15,000

—

13,800

—

V»

4.8 %

14,400

—

Oi

Statsutskottets utlåtande Nr 6S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primitivt

lånebelopp

eller belopp

varå annuitet

Annuitet å 5 %

Annuitet å 4.6

%

Inbetal-

ningsdag

Övergångsannuitet

i procent

Annuitet

för

f. n. skall

övergångsåret

erläggas

Kronor

Kronor

Kronor

Västergötland—Göteborgs Jv.-A.-B. Lån 1 av år

f*/s år i 5 %\

1904 .........................................

324,000

16,200

_

14,904

3VlO

15,768

Västergötland—Göteborgs Jv.-A.-B. Lån 2 av år

V/s » » 4.0 %}

1909 .........................................

305.000

400.000

537,500

15,250

20,000

26,875

14,030

18,400

24,725

Vt

Ölands Jv.-A.-B. konto 2 ................................

_

»Yu

4.8 %

19,200

Östra Blekinge Jv.-A.-B. av år 1897 ..................

—

—

Vt

_

» » » Lån 2 av år 1910.........

108,000

—

(5.5 %) 5,940

—

(5.1 %) 5,508

—

Vt

—

—

—

» » » » 3 » » 1916.........

248,500

—

12,425

-

11,431

—

Yu

l2/s år å 5 %\

IV» » » 4.6 %)

12,093

67

Östra Smålands Jv.-A.-B..................................

200,000

—

10,000

—

9,200

—*

*‘/n

4.8 %

9,600

—

Lån för vilka särskilda villkor gälla.

Eksjö—Österbymo. Lån 2 av år 1930...............

150,000

—

7,500

—

6,900

—

Fullmäktig

re äga från 1/i 19£

5 påfordra

)r-

läggande av annuitet men beslöto den

12/n 1936 att c i utkräva

sådan.

Klintehamn—Roma. Lån 1 av år 1929 ...........

150,000

—

7,500

—

6,900

—

Annuitet

inbetalas Första gången 30 juni

1940.

» » 2 » >» »

65,000

—

3,250

—

2,990

—

Fullmäktige äga från Vt 1939 påfordra

annuitetslikvid.

Sala—Gysinge—Gävle Nya Jv.-A.-B. Lån 2______

Särskilda bestämmelser

Slite—Roma Jv.-A.-B.....................................

50,000

2,500

—

2,300

—

Annuitet

skall första gången efter full-

(5.1 %) 10,200

mäktiges prövning inbetalas 30 juni 1938.

Uddevalla—Lelångens Jv.-A.-B. I.....................

200,000

—

—

(4.7 %) 9,400

—

Annuitetsinbetalningen börjar

30/« 1938.

» - » » II...

200,000

—

(5.1 %) 10,200

—

(4.7 %) 9,400

—

> »

8% 1940.

» - » » III....................

200,000

—

(5.4 %) 10,800

—

(5 %) 10,000

—

> V

30/e 1948.

Under reglering.

Östra Centralbanan. Lån 1 av år 1899 ...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

» » » 2 » » 1916 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

» » » 3 » » 1905 ... ........

—

—

—

— ''

—

—

—

—

—

» » » 4 *» » 1922 ... .

—

—

—

—

-■

—

—

—

—

Stockholm i februari 1937. O. Sandin.

o

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag örn nedsättning av räntan för lån från vissa statens utlånings a1 i texten