Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av Alvsåkers kommuns betalningsskyldighet för lån ur vattenkraftsoch kraftledning slånefonderna.

1937-04-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av Alvsåkers kommuns betalningsskyldighet för lån ur vattenkraftsoch kraftledning slånefonderna.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

7

Nr 69.

Antom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 2 e. m,

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

efterskänkande av Alvsåkers kommuns betalningsskyldighet

för lån ur vattenkrafts- och kraftledning

slånefonderna.

(4:e avd.)

I en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 228, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att

statens fordran hos Älvsåkers kommun på grund av de i statsrådsprotokollet

angivna lånen ur vattenkrafts- och kraftledningslånefonderna må efterskänkas.

Älvsåkers kommun, belägen i Hallands län nordost örn Kungsbacka, har

ådragit sig skuld till staten genom borgensförbindelser å lån ur vattenkraftsoch

kraftledningslånefonderna, Å dessa lån, vilka på sin tid beviljades det

numera efter konkurs upplösta Älvsåkers kraftaktiebolag, återstodo den 31

december 1936 att gälda kapitalbelopp å 53,882 kronor 87 öre respektive

40,189 kronor 24 öre. Statsverket har alltså av de ursprungliga lånebeloppen

— 55,000 respektive 50,000 kronor — icke återfått mer än 1,117 kronor 13 öre

respektive 9,810 kronor 76 öre. Utöver nyss angivna kapitalskuld häftar

kommunen i skuld till statsverket för upplupna räntor, per den 31 december

1936 uppgående till sammanlagt 4,722 kronor 79 öre. Kommunens sammanlagda

skuld till statsverket utgjorde sålunda nämnda dag 98,794 kronor 90 öre.

Kommunen har nu hemställt örn avskrivning av statens ifrågavarande

fordringar och därvid åberopat främst de betungande kommunalskatterna —

år 1935 ej mindre än 17 kronor per skattekrona — och den befarade utflyttningen

av skattedragare, därest staten skulle kräva lånens återgäldande

och därigenom förorsaka en höjning av kommunalskatten. Statskontoret

Ilar för sin del med hänsyn till kommunens brydsamma ekonomiska läge

förordat en sådan eftergift i betalningsskyldigheten för lånen, att desamma

finge förräntas och amorteras under 30 år, vilket skulle medföra en årlig

utgift för kommunen av något över 4,800 kronor. Kommerskollegium har,

med framhållande av att kollegium visserligen ansåge kommunens svåra

ekonomiska läge behjärtansvärt men funne starka betänkligheter med hänsyn

till konsekvenserna möta mot bifall till framställningen, avstyrkt densamma

men förklarat sig icke hava något att erinra mot statskontorets förslag.

Länsstyrelsen i Hallands län har ansett starka skäl tala för att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

kommunen i möjligaste mån befrias från sin ifrågavarande betalningsskyldighet.

I propositionen lämnas beträffande socknens folkmängds- och beskattningsförhållanden

följande, ur årsbok för Sveriges kommuner hämtade uppgifter:

1932

1933

1934

1935

1936

Folkmängd deri 1 januari............

928

925

930

936

916

Till kommunal inkomstskatt taxerad

inkomst, kronor....................

299,590

269,830

244,240

255,850

Antal skattekronor ..................

2,195

1,756

1,677

1,812

—

Utdebitering av allmän kommunalskatt

per skattekrona, kronor............

12: -

15:25

17:30

17:-

Tillgångar den 31 december, kronor . .

5,527

2,712

3,881

—

—

Skulder samma dag, exklusive statens

lånefordran, kronor................

,7,310

16,105

21,496

—

—

Under år 1937 har folkmängden, enligt vad utskottet inhämtat, nedgått till

889 personer.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Vid övervägande av förevarande framställning har jag i likhet med kommerskollegium

icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot bifall till densamma.

För min del skulle jag icke heller vilja tillstyrka bifall till framställningen

med hänsyn allenast till den jämförelsevis höga skattesatsen, ehuru densamma

icke oväsentligt ökas, därest statens fordringar utkrävas. Åtskilliga

andra kommuner i landet hava lika hög eller högre kommunalskatt, och det

låter sig uppenbarligen icke göra att bestämma en skattesats, vilken skulle

kunna anses utgöra en gräns, över vilken skatten icke finge stiga genom

utkrävande av statens eventuella fordringar hos kommunerna.

I förevarande fall har jag emellertid funnit omständigheterna i övrigt

vara av sådan natur, att de tillsammans med skattetrycket inom kommunen

synts mig kunna utgöra motiv för ett bifall till framställningen. Det är

nämligen här fråga örn en jämförelsevis liten kommun, vars befolkning

uppgår till något över 900 personer och vars skattedragare praktiskt taget

alla äro småbrukare eller arbetare. Någon industri av betydelse från

skattesynpunkt finnes icke inom kommunen och, då de angränsande kommunerna

hava en väsentligt lägre skatt — 7 kronor — än den ifrågavarande,

föreligger en viss fara för att den del av befolkningen, som

icke är bunden vid jordbruket, kommer att utflytta, därest kommunalskatten

ytterligare höjes. Skulle en väsentlig höjning av kommunalskatten

ske — vilket synes ofrånkomligt, därest staten vidhåller sitt krav på betalning

av ifrågavarande fordringar — torde en stark minskning av antalet

skattekronor i kommunen snabbt nog kunna bliva verklighet. Inom kommunen

räknar man för sådant fall med en kommunalskatt av omkring 27

kronor, vartill komma landstings- och vägskatter. Ehuru icke heller denna

skattesats kan betraktas såsom något enastående, synes det likväl olämpligt

örn staten genom utkrävande av sin fordran skulle medverka till en sådan

skattehöjning och framför allt till den förutsedda utflyttningen från kommunen.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter, som sålunda i detta fall

föreligga, finner jag mig böra tillstyrka bifall till kommunens föreliggande

framställning. Ersättning för de lånemedelsförluster, som härigenom skulle

uppkomma å berörda fonder, torde i sinom tid i vanlig ordning få beredas

riksgäldskontoret.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

9

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om kommunens rätt att ikläda sig

ifrågavarande borgensförpliktelser tidigare varit i behörig ordning underställd

Kungl. Maj:ts prövning.

Då skattetrycket inom Älvsåkers kommun redan nu är avsevärt högre än

inom grannkommunerna, föreligger fara för att vid den ytterligare skattehöjning,

som en indrivning av statens fordran måste föranleda, en stark utflyttning

med därav följande ytterligare ökning av skattetrycket kommer att

äga rum. Detta förhållande samt övriga i ärendet föreliggande omständigheter

torde utgöra skäl för att undvika att staten genom ett utkrävande

av förevarande fordran — uppgående den 1 januari 1937 till 98,794 kronor

90 öre — direkt medverkar till att försätta kommunen i ett dylikt ytterligare

förvärrat finansiellt läge.

Utskottet, som alltså ej velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att statens fordran hos Älvsåkers kommun på grund av ifrågavarande

lån ur vattenkrafts- och kraftledningslånefonderna må

efterskänkas.

Stockholm den 9 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 68.

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

6 sami. Nr 68— 70.

857 37 2

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis pro bst) a1 i texten