Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd åt den mindre skeppsfarten.
1937-04-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:70, Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd åt den mindre skeppsfarten.
Dokumentets text
10
Statsutskottets utlåtande Nr 70
Utskottet.
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd åt
den mindre skeppsfarten.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 61,
av herrar Th. Nilsson och J. Gustavson, och den andra inom andra kammaren,
nr 185, av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl., har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning angående beredande
av stöd åt den mindre skeppsfarten samt att för 1938 års riksdag
framlägga det förslag, vartill utredning kunnat giva anledning.
Så sent som vid 1936 års riksdag var frågan örn statligt stöd till sjöfartens
olika grenar föremål för riksdagens prövning. Till grund för propositionen i
ämnet — föranledd av en skrivelse av 1935 års riksdag —- låg en omfattande
utredning verkställd av kommerskollegium med biträde av särskilda sakkunniga.
En ny stödlånefond inrättades, varifrån intill den 1 juli 1938 lån
finge utlämnas till rederiföretag mot 4 procents ränta och mot särskilt lågt
ställda krav i säkerhetshänseende. Enligt vad utskottet inhämtat har någon
efterfrågan på dylika stödlån ej hittills visat sig föreligga. I propositionen
behandlades även frågan örn uppläggning av en lånefond å 500,000 kronor
för byggande av mindre fraktbåtar. Då emellertid rederilånefonden ansågs
kunna tillgodose lånebehovet, sammanhörande med det mindre lasttonnagets
modernisering, fann departementschefen — liksom ock sedermera riksdagen
— någon åtgärd i detta hänseende ej vara påkallad.
Det skall ej förnekas, att ifrågavarande mindre fartyg — mestadels segelfartyg
med hjälpmaskineri, vilket i stor utsträckning kommer till användning
— fylla viktiga samhälleliga transportuppgifter liksom ej heller att
deras ägare representera en grupp företagare, vilken grupp såväl ekonomiskt
som i andra avseenden måste arbeta under ovanligt hårda förhållanden. Det
allmänna konjunkturuppsvinget, vilket också tagit sig uttryck i en allmän
stegring av sjöfrakterna och avsevärt höjda fartygsvärden, får väl dock antagas
hava medfört en viss lättnad även för denna del av skeppsfarten.
Då alltså förevarande fråga så sent som år 1936 varit föremål för riksdagens
prövning och då förhållandena ej heller i övrigt torde påkalla något
initiativ i ärendet från innevarande riksdag, får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
att förevarande motioner I: 61 och II: 185 ej må av
bifallas.
Stockholm den 9 april 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
11
riksdagen
''Närvarande: se under utlåtandet nr 68.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.