Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. to-a avd) Ecklesiastikdepartementet. l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar.

1937-03-15 · 148 sidor, varav 145 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 145 av 148 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. to-a avd) Ecklesiastikdepartementet. l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1937 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet. to-a avd)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag uti propositionen (nr 1) angående Btatsverkets tillstånd och

behov under budgetåret 1937/1938 (punkt 1, sid. 1—3 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1937), vilket förslag innebär en anslagshöjning med 1,800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepar
-

tementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen......kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................... * 188,000

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis ..................... * 9,400

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis...................... * 17,000

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........... » 2,200

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 51,050

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . ._* 2,150 » 53,200

1

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . . kronor 13,000

Summa förslagsanslag kronor 306,800;

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 306,800 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 3 och 4), vilket innebär en anslagshöjning med

3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

52,600 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 5—9), vilket medför en anslagsminskning med 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) — med uteslutande av ett av de å personalförteckningen

för riksarkivet uppförda två kanslibiträdena i lönegraden B 7

— å nämnda förteckning uppföra en kansliskrivare i lönegraden

Bil;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 132,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.....kronor 38,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.............. * 4,400 42,500

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......kronor 10,200

Summa förslagsanslag kronor 185,000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 185,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten. Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Riksarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 48,100

kronor;

b) till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

ett reservationsanslag av 2,000 kronor;

c) till Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier

ett reservationsanslag av 23,300 kronor.

5:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

6:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, sid. 10—22), vilket medför en anslagshöjning med 4,900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för landsarkiven m. m. uppföra

en expeditionsvakt i lönegraden B 5 vid länsarkivet i Ostersund;
b)

godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 76,400

2. Avlöningar till icke ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 46,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . » 3,200 » 49,200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_1,350

Summa förslagsanslag kronor 126,950;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, nu 20Ö kronor, med 300 kronor till 500 kronor

ävensom i anledning härav höja övergångsstatens slutsumma

till 3,350 kronor;

d) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 130,300 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m. Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 7, sid. 22—24), vilket innebär en anslagshöjning med 2,300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 44,900

kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 25), vilket innebär en

i avrundningssyfte företagen anslagshöjning med 50 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 2,200 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 9, sid. 25 och 26),

vilket innebär en anslagsminskning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m.m.: Bokbindning och

konservering av arkivalier för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 33,900 kronor.

10:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 10, sid. 26—30), vilket bland annat innebär, att en befattning

som expeditionsvakt, tillika maskinist och eldare, i lönegraden B 7

skall inrättas i stället för en av de nuvarande expeditionsvaktsbefattningarna

i lönegraden B 5, och medför en anslagsminskning med 1,600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 riksbibliotekarie....... A 1

4 förste bibliotekarier..................... B 26

7 andre bibliotekarier.................... . . . B 21

1 förste expeditionsvakt.................... B 7

2 kanslibiträden.......................... B 7

1 expeditionsvakt, tillika maskinist och eldare.... B 7

3 expeditionsvakter........................ B 5

1 kontorsbiträde................... . ,..... B 4

Tjänsteman å extra stat:

1 förste bibliotekarie...................... B 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ......................kronor 124,900

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis....................... » 9,530

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 86,070

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis..... » 5,300 » 91,370

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 14,700

Summa förslagsanslag kronor 240,500;

c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 240,500 kronor.

lito) Kungl, biblioteket: Omkostnader. Kungl, biblioteket: Bokinköp

och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt

11, sid. 31), vilket innebär en böjning av förstnämnda anslag med 200

kronor, hemställer utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Kungl, biblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 61,600 kronor;

b) till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 110,000 kronor.

12:o) Stifts- och landsbibliotek: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

12, sid. 31—50) föreslagit riksdagen att, under förutsättning att stadsfullmäktige

i Skara åtaga sig att inom viss av Kungl. Majit bestämd tid påbörja

ombyggnaden av en i statsrådsprotokollet omnämnd biblioteksbyggnad

i huvudsaklig överensstämmelse med av stadsfullmäktige överlämnade ritningar,

samt att bestrida de kostnader för biblioteket, som i samma protokoll

angivits böra ankomma på staden,

dels besluta, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket i Skara,

skall från och med den 1 juli 1937 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivna

grunder,

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1937 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid stifts- och landsbiblioteket i Skara,

dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning och avlöningsstat

för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1937/1938,

dels ock till Stifts- och landsbibliotek: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 31,400 kronor.

Under åttonde huvudtiteln är nu uppfört ett förslagsanslag å 16,900 kronor

till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att stadsfullmäktige i Skara den 4 juni

1935, under åberopande av stadsfullmäktiges beslut den 22 maj 1935 och

med överlämnade av ritningar till ombyggnad av den nuvarande byggnaden

för stifts- och läroverksbiblioteket i nämnda stad, hos Kungl. Majit hemställt,

att ett stifts- och landsbibliotek måtte inrättas i Skara. T ärendet

hava yttranden avgivits av domkapitlet i Skara, skolöverstyrelsen, riksbibliotekarien

och statskontoret. Vidare framgår av statsrådsprotokollet, att

styrelsen för Skövde stadsbibliotek den 27 juni 1935 anhållit, att detta bibliotek

måtte godkännas såsom centralbibliotek för Skaraborgs län, över vilken

framställning yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, riksbibliotekarien

och statskontoret.

Departementschefen har rörande berörda frågor yttrat bland annat följande:

»Jag får erinra, att i propositionen nr 48/1926, varigenom förslag framlades

örn anordnande av ett stifts- och landsbibliotek i Linköping, dåva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

rande chefen för ecklesiastikdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

betonade, att den första förutsättningen för att ett provinsbibliotek

av angivna slag skulle organiseras vore, att en ekonomisk samverkan

mellan staten och de lokala myndigheterna bomme till stånd. Så snart

grundförutsättningen vore för handen, d. v. s. att en kommun eller en kommunal

samfällighet visade sig böjd för att medverka till en lösning av

biblioteksfrågan inom sitt område, exempelvis genom erbjudande att bestrida

vissa engångskostnader eller vissa årliga underhållskostnader eller

bådadera, ansåge departementschefen all anledning förefinnas för staten att

till närmare prövning i varje fall upptaga spörsmålet.

Nu senast angivna förutsättning föreligger beträffande Skara-biblioteket.

Då Skara stad förklarat sig villig att göra betydande ekonomiska uppoffringar

för att få sin biblioteksfråga löst, anser jag spörsmålet örn bibliotekets

organisation nu böra upptagas till avgörande. Vid prövning av

denna fråga måste emellertid även den av styrelsen för Skövde stadsbibliotek

gjorda framställningen om detta biblioteks förklarande för centralbibliotek

göras till föremål för övervägande. Sistnämnda bibliotek äger utan

tvivel ganska goda förutsättningar för en dylik uppgift. Lokalförhållandena

äro där dock icke helt tillfredsställande. I sistnämnda hänseende bliva

de planerade lokalerna i Skara överlägsna, och då Skara-biblioteket synes

komma att äga förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt fylla uppgiften

både som forskningsbibliotek och som centralbibliotek, har jag i likhet

med skolöverstyrelsen icke kunnat komma till annat resultat, än att

Skara-biblioteket måste givas företrädet, en uppfattning, som uppenbarligen

delas av en representativ samling företrädare för bildningsintressena inom

Skaraborgs län. Eftersom två centralbibliotek författningsenligt icke kunna

finnas inom samma län, kan jag alltså icke förorda styrelsens för Skövdebiblioteket

ifrågavarande framställning.

Enligt min uppfattning intager stiftsbiblioteket i Skara med sina 50,000

volymer, sina handskrifter och inkunabler en sådan ställning, att det kan

betecknas såsom det näst Linköpings-biblioteket värdefullaste av våra provinsbibliotek.

Det enda bibliotek, som skulle härutinnan kunna upptaga

tävlan med Skara-biblioteket, är stiftsbiblioteket i Växjö, vars bokbestånd

är större än Skara-bibliotekets, men utredningen örn Växjö-bibliotekets förändring

till ett stifts- och landsbibliotek är ännu icke slutförd och inverkar

för övrigt icke på bedömandet av den nu föreliggande frågan.

Genom besök på ort och ställe har jag även förvissat mig om att möjligheter

förefinnas för en omorganisation av Skara-biblioteket i anslutning till

de framlagda planerna. En åtgärd i denna riktning skulle, med bevarande

av de rika traditionsvärden biblioteket representerar, vara ägnad att på ett belt

annat sätt än nu är förhållandet utveckla biblioteket till en levande organism i

kulturarbetets tjänst. Icke minst viktigt är emellertid, att bibliotekets ytterst

värdefulla handskrifts- och boksamlingar, som med den nuvarande ordningen

dels på grund av bristfälliga lokalförhållanden och dels på grund av

otillräcklig personal för bibliotekets skötsel löpa fara att taga skada, genom

den ifrågasatta omorganisationen komma att erhålla tillbörlig vård och

skyddas mot förstörelse.

För realiserandet av ovannämnda önskemål är det i första hand nödvändigt,

att lokalfrågan vinner sin lösning. Såsom jag tidigare erinrat, hava

Skara stadsfullmäktige fattat beslut örn att, därest ett landsbibliotek kom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mer till stånd, det nuvarande bibliotekshuset helt skulle avses för detta

ändamål och ombyggas för en kostnad av 68,500 kronor. Läroverkets i

byggnaden nu inrymda naturvetenskapliga m. fl. institutioner skulle flyttas

till en nybyggnad, vilken beräknats draga en kostnad av 300,000 kronor.

De lokaler, som genom dessa åtgärder skulle komma att ställas till bibliotekets

förfogande, komma att bliva rymliga och på allt sätt tillfredsställande.

Det nuvarande nära grannskapet mellan biblioteket och de naturvetenskapliga

institutionerna, vilket på grund av eldfaran utgör ett ständigt

hot mot det dyrbara bibliotekets existens, kommer härigenom att upphöra.

Sistnämnda omständighet utgör ett starkt vägande skäl för att föreliggande

fråga nu bringas till sin lösning.

Vidare må erinras, att stadsfullmäktige utöver ifrågavarande kostnader

åtagit sig även utgifter för uppvärmning, belysning och renhållning m. m.

En förutsättning för inrättande av landsbiblioteket synes emellertid — såsom

statskontoret framhållit — böra vara, att Skara stad påtager sig bestridande

av kostnaderna för behövlig arbetskraft utöver den av staten

bekostade.

Under nämnda förutsättningar och på grund av vad jag ovan anfört

tillstyrker jag, i likhet med domkapitlet, skolöverstyrelsen och riksbibliotekarien,

att Skara stifts- och allmänna läroverksbibliotek från och med nästa

budgetår organiseras såsom ett landsbibliotek under benämningen stiftsoch

landsbiblioteket i Skara.

Biblioteket synes böra erhålla samma funktioner som Linköpings-biblioteket.

Det bör alltså även tilldelas ställningen såsom centralbibliotek för

Skaraborgs län. I anledning av vad riksbibliotekarien härutinnan anfört,

vill jag särskilt betona, att jag högt värdesätter bibliotekets uppgift såsom

ett forskningsbibliotek, ett »lärt» bibliotek, men att jag därför ingalunda

vill skjuta undan eller sätta i efterhand folkbiblioteksuppgiften. Någon

konkurrens mellan dessa båda intressen bör icke få föreligga, de böra ställas

i jämnbredd med varandra och tillgodoses på sådant sätt, att intetdera

kan sägas bliva eftersatt på det andras bekostnad. Jag är därför icke benägen

att tills vidare låta anstå med Skara-bibliotekets övertagande av centralbiblioteksfunktionerna

utan anser, att biblioteket redan från början bör

erhålla ställning jämväl såsom centralbibliotek för Skaraborgs län och, så

långt sig göra låter, erhålla den utrustning, som härav betingas. Örn med

biblioteket förenas Skara folkbibliotek med sina 3,000 volymer och läroverkets

lärjungebibliotek med omkring 2,500 volymer samt hänsyn tages

till att genom enskild offervillighet ett belopp av omkring 30,000 kronor

för närvarande står till förfogande för ytterligare bokinköp, torde bibliotekets

möjligheter att tjänstgöra såsom centralbibliotek kunna sägas vara

ganska goda, särskilt som anledning torde finnas att jämväl i fortsättningen

räkna på ekonomiskt stöd för ändamålet från ortshåll.

Såsom fallet är med stifts- och landsbiblioteket i Linköping bör även

Skara-biblioteket underställas en biblioteksstyrelse, i vilken förslagsvis torde

böra ingå, förutom bibliotekarien, en representant för högre allmänna läroverket,

en representant för domkapitlet och två representanter för staden,

varjämte, därest landstinget kommer att anvisa medel till bibliotekets underhåll,

varom något beslut nu icke föreligger, en representant bör av landstinget

insättas i styrelsen. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

i samband med fastställandet av reglemente för biblioteket taga närmare

ställning till denna fråga. Biblioteket bör, i vad angår dess funktion såsom

ett lärt bibliotek, inspekteras av riksbibliotekarien, liksom fallet är med

stifts- och landsbiblioteket i Linköping, och i de delar, som komma att

röra bibliotekets uppgifter som centralbibliotek, av skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter.

»

Beträffande de med tillkomsten av det nya stifts- och landsbiblioteket

förenade anslagsfrågorna har departementschefen anfört, bland annat, att han

utginge ifrån att Skara stad komme att bestrida kostnaderna för värme, lyse,

städning, renhållning m. m. Vidare har departementschefen uttalat önskvärdheten

av att Skaraborgs läns landsting bidroge till bibliotekets underhåll,

ett anspråk, som icke syntes honom opåkallat, då biblioteket vore

avsett att tillgodose ej endast Skara stad utan länet i dess helhet. Såsom

av departementschefen antytts, skulle landstinget vid beviljande av anslag

till biblioteket äga rätt insätta en representant i den lokala biblioteksstyrelsen.

Enligt gällande bestämmelser, grundade på ett beslut av 1929 års riksdag,

kan i län, där landsbibliotek är upprättat, kommunalt eller därmed

likställt folkbibliotek ej godkännas som centralbibliotek. Ett bifall till Kungl.

Maj:ts förslag om inrättande i Skara av ett stifts- och landsbibliotek med

centralbiblioteksfunktioner innebär alltså, såsom också departementschefen

antytt, att Skövde stadsbibliotek ej kan ifrågakomma såsom centralbibliotek.

Vid sådant förhållande träder den frågan i förgrunden, vilket av de båda

ifrågavarande biblioteken — Skara stifts- och allmänna läroverksbibliotek

eller Skövde stadsbibliotek — som kan förväntas kunna inom Skaraborgs

län eller det område, som av Kungl. Maj:t bestämmes, på det mest tillfredsställande

sättet ombesörja centralbiblioteksuppgifterna, d. v. s. supplera

de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker,

som behövas i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek

och genom biblioteksteknisk vägledning.

Vid sin prövning av denna fråga har utskottet kommit till den uppfattningen,

att Skövdebiblioteket i nämnda hänseende måste givas företräde

framför Skarabiblioteket. Ej blott Skövdebibliotekets centrala läge, utan

också sammansättningen av dess bokbestånd tala för att detta bibliotek är

ägnat att bättre än Skarabiblioteket befrämja folkbildningsintresset och att

det skulle komma att ingå som en naturligare beståndsdel av folkbiblioteksväsendet.

Örn sålunda de övervägande skälen kunna anses tala för att Skövdebiblioteket

såsom centralt folkbibliotek sättes framför Skarabiblioteket, är

det å andra sidan — och ej minst ur statens synpunkt — en angelägenhet

av vikt, att de ytterligt värdefulla bokskatterna i Skarabiblioteket beredas

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

en lämpligare omvårdnad än den, som under nuvarande förhållanden kan

ägnas dem. Utskottet, som vid besök i Skara fått ett starkt intryck av

det stora behovet härav, har prövat möjligheterna att på andra vägar

än genom att inrätta ett stifts- och landsbibliotek skaffa garantier för en

betryggande skötsel av bokbeståndet, men har icke lyckats finna någon

lösning, som ekonomiskt eller organisatoriskt är att föredraga framför Kungl.

Maj:ts förslag.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra biträda sistnämnda förslag,

vilket samtidigt med att det bereder förutsättningar för en insiktsfull

vård av ett av landets värdefullaste äldre bokbestånd jämväl är ägnat att

skaffa länet tillgång till ett centralbibliotek. Det av utskottet tillstyrkta

förslaget tillgodoser alltså två syften, medan ett bifall till Skövdealternativet

skulle befrämja endast ett och lämna det andra obeaktat. Framhållas må,

att utskottet icke anser sig böra för närvarande tillstyrka en ändring i de

så sent som av 1929 års riksdag beslutade ovanberörda grunderna för godkännande

av centralbibliotek.

Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ingen väsentligare

erinran att framställa. Enligt det ovanstående har departementschefen

uttalat önskvärdheten av att Skaraborgs läns landsting bidroge till bibliotekets

underhåll, eftersom biblioteket vore avsett att tillgodose ej endast Skara

stad utan länet i dess helhet. I anledning härav vill utskottet framhålla,

att utskottet utgår från att landstinget lämnar bidrag till ändamålet i ungefär

samma omfattning som Östergötlands läns landsting bidrager till stiftsoch

landsbiblioteket i Linköping.

Likaledes anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, i vad

det avser anslag till sistberörda bibliotek.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, under förutsättning att stadsfullmäktige

i Skara åtaga sig att inom viss av Kungl. Maj:t bestämd

tid påbörja ombyggnaden av den i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937 omnämnda biblioteksbyggnaden

i huvudsaklig överensstämmelse med de av

stadsfullmäktige överlämnade ritningarna, samt att bestrida

de kostnader för biblioteket, som i berörda statsrådsprotokoll

angivits böra ankomma på staden,

a) besluta, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket

i Skara, skall från och med den 1 juli 1937

organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i ovanberörda statsrådsprotokoll angivna

grunderna;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

b) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1937

äga tillämpning å stifts- och landsbiblioteket i Skara;

c) godkänna följande personalförteckning för stifts- och

landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Bibliote-

karie

Bibliote-

karie

Expeditions-

vakt

Lönegrad

B 26

Lönegrad

B 24

Lönegrad

B5

Stifts- och landsbibliote- ket i Linköping ....

1

1

Stifts- och landsbibliote- ket i Skara .......

1

1

d) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 21,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.......kronor 8,580

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis................ *_920 9,500

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................kronor 100

Summa förslagsanslag kronor 31,400;

e) till Stifts- och landshiblioteJc: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 31,400 kronor.

13:o) Stifts- och landsbibliotek: Omkostnader. Stifts- och landsbibliotek:

Bokinköp och bokbindning m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 50—53), vilket innebär en anslagshöjning med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tillhopa 10,000 kronor, hemställer utskottet, under åberopande av vad utskottet

under nästföregående punkt anfört och hemställt,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Stifts- och landshiblioteJc: Omkostnader ett anslag

av 2,000 kronor;

b) till Stifts- och landsbibliotek: Bokinköp och bokbindning

m. m. ett reservationsanslag av 15,500 kronor.

14:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 53 och 54), vilket innebär en anslagshöjning

med 650 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

15:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 15, sid. 54—59), vilket innebär en anslagshöjning med 3,200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 6,180

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningarm.m. kronor 56,920

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 6,000 » g2 920

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... »_8,900

Summa förslagsanslag kronor 178,000;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 178,000 kronor.

16:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 16) hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 37,700 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 60—63), vilket innebär

en anslagshöjning med 10,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 66,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 63 och 64), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 8,500 kronor.

19:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 19, sid. 64—67), vilket avser överförande på ordinarie stat

av befattningar som liv rustmästare och åldfru samt innebär en anslagshöjning

med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare............................ B 27

1 livrustmästare..........................B10

1 åldfru................................ B 10

2 expeditionsvakter.......................B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöni ngsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 23,400

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 27,800

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... * 2,900 kronor 30,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. ... » 2,900

Summa förslagsanslag kronor 57,000;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 57,000 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Livrustkammaren: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.

21:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 67 och 68), vilket innebär

en anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Magasinsinredning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 68—70), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Magasinsinredning

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

5,000 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 70—77), vilket innebär en anslagsminskning

med 600 kronor, hemställer utskottet, som i likhet med departementschefen

förutsätter, att vetenskapsakademien och vederbörande vid riksmuseet göra

vad på dem ankommer för att snarast möjligt bringa till sin fullbordan de

pågående arbetena för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen

och ordnande av paleobotaniska avdelningens mossherbarium,

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet

uppföra ytterligare en vaktmästare å ordinarie stat i lönegraden

B 5;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15

b) godkänna följande avlöningsstat för museet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 194,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Lönetillägg åt professorn E.

Stensiö ................kronor 1,060

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar............. » 1,600 2,660

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......kronor 46,800

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.............. » 1,900 48,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . kronor 12,540

Summa förslagsanslag kronor 257,900;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 257,900 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 78), vilket innebär en anslagsminskning

med 4,950 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

44,400 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 78

—86), vilket innebär en anslagshöjning med 12,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 84,000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 86—88), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 kronor, hemställer utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis...................... . kronor 21,450

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..... kronor 12,150

b. Avlöningsförböjningar m. m.,

förslagsvis............... »_650 12,800

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis...... kronor 1,250

Summa förslagsanslag kronor 35,500;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 35,500 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 88 och 89), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,550 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

18,200 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 89

och 90), vilket innebär en nettohöjning av anslaget med 2,500 kronor, uppkommen

därigenom, att ett belopp av 1,500 kronor överföres till annat anslag

och anslaget i övrigt tillfälligtvis höjes med 4,000 kronor för ordnande

och katalogisering av vissa samlingar, får utskottet, som anser sig böra fästa

uppmärksamheten på att sistnämnda katalogiseringsarbeten enligt den föreliggande

utredningen beräknas kunna slutföras på omkring ett års tid, hemställa,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 9,400 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande av

f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt

museum m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 29, sid. 90 och 91) föreslagit

riksdagen att till Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etno
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

grafiskt museum m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar I. Englund och N. Andersson väckt motion (1:97),

vari hemställts, att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts hemställan i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln matte besluta att till

Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande av f. d. livregementets

dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 22,140 kronor samt

att riksdagen måtte ingå till Kungl. Majit med anhållan att frågan om

fortsatt ombyggnad och tillbyggnad av de för statens etnografiska museum

anvisade fastigheterna måtte upptagas till förnyad skyndsam behandling

samt snarast föreläggas riksdagen.

Arbetena med iordningställande i f. d. livregementets dragoners kasernetablissement

av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning hava pågått sedan budgetåret 1930/1931. Efter det vissa förberedande

arbeten slutförts, beviljade 1932 års riksdag ett belopp av 96,140

kronor att i enlighet med en av vetenskapsakademien framlagd plan användas

till nu ifrågavarande ändamål (jfr 1932 års åttonde huvudtitel, sid.

57 ff.). Härav hava hittills anvisats tillhopa 74,000 kronor.

I skrivelse den 14 augusti 1936 anhöll vetenskapsakademien — under

åberopande av en av föreståndaren för etnografiska museet gjord framställning

— att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att av ovanberörda,

av 1932 års riksdag beviljade belopp för budgetåret 1937/1938 anvisa återstoden,

22,140 kronor.

Departementschefen har emellertid ansett sig böra förorda, att anslaget för

budgetåret 1937/1938 begränsas till samma belopp, som anvisats för innevarande

budgetår, d. v. s. till ovannämnda belopp av 10,000 kronor.

Till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet örn anvisande av

22,140 kronor för ändamålet har anförts i huvudsak, att den långsamma

takt, i vilken ifrågavarande arbeten fortskridit, vållat museet betydande svårigheter

och att de av krisläget motiverade hänsyn, som föranlett beskäruingen

av de för ändamålet anvisade anslagen, icke längre föreligga.

Vidare hava motionärerna lämnat en redogörelse för den hittillsvarande

behandlingen av museets byggnadsfråga, i vilket hänseende hänvisas till

motionen.

Vad först angår förevarande anslag till fortsatt iordningställande av förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum

m. m., finner utskottet i likhet med motionärerna det angeläget, att

dessa byggnadsarbeten, som utsträckts över en alltför lång tidrymd, med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det snaraste bringas till sin fullbordan. På grund härav anser sig utskottet

böra i anslutning till det i motionen härutinnan gjorda yrkandet förorda,

att till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

å i avrundat tal 22,200 kronor.

I motionen har vidare yrkats, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla,

att frågan om fortsatt om- och tillbyggnad av de till museet anvisade fastigheterna

måtte upptagas till förnyad skyndsam behandling samt snarast föreläggas

riksdagen. I anledning härav må erinras, att Kungl. Majit i 1933

års statsverksproposition föreslog riksdagen att för budgetåret 1933/1934

anvisa ett anslag av 160,000 kronor till uppförande av en magasinsbyggnad

för museet. Detta förslag vann emellertid icke riksdagens bifall. Riksdagen

förklarade sig i skrivelse nr 352/1933 icke vara övertygad örn nödvändigheten

av att magasinsbyggnaden komme till utförande redan under

sagda budgetår. Såsom framgår av årets statsverksproposition (Utgifter för

kapitalökning, bil. 7, punkt 1), har förslag i ämnet ånyo förelagts riksdagen,

vilket förslag utskottet ämnar i annat sammanhang upptaga till behandling.

Museets önskemål i fråga örn utökade och förbättrade lokalutrymmen,

vilka önskemål även utskottet funnit välmotiverade, hava alltså varit och

äro även allt fortfarande föremål för Kungl. Majits uppmärksamhet. Med

hänsyn härtill lärer det icke vara erforderligt, att riksdagen hos Kungl.

Majit gör en framställning i den av motionärerna angivna riktningen.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och herrar Englunds och Anderssons ovanberörda

motion (1:97), till Statens etnografiska museum: Fortsatt

iordningställande av f. d. livregementets dragoners Jcasernetablissement

till etnografiskt museum m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 22,200 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

3l:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Majit har

(punkt 31, sid. 91 och 92) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till kulturhistoriska

museet i Lund för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av

25,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion (1:150), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att anvisa ett anslag för budgetåret 1937/1938

å 30,000 kronor att tilldelas Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.

Under de senaste budgetåren har jämlikt riksdagens beslut gällt, att anslaget,

som för budgetåret 1936/1937 utgår med 25,000 kronor, skulle under

villkor, att valet av föreståndare för museet godkändes av Kungl. Maj:t,

och under de övriga villkor, Kungl. Majit kunde finna skäl föreskriva, utgå

till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning

åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade ^biträden vid museet.

I skrivelse den 25 augusti 1936 hemställde styrelsen för kulturhistoriska

föreningen örn anslag med 30,000 kronor för ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1937/1938. Till stöd härför anfördes följande:

Summan av anslagen från hemprovinsen uppginge för närvarande till

23,400 kronor, därmed i det närmaste motsvarande det utgående statsanslaget.

De medel, som tillfördes föreningen anslagsvägen, motsvarade icke

fullt hälften av det belopp, som årligen krävdes för att nödtorftigt hålla

föreningens verksamhet och dess museum vid makt. I främsta rummet vore

det för närvarande de dryga kostnaderna för underhållet av de kulturhistoriska

och museala byggnaderna, vilket under de svåra åren fått stå

tillbaka, som tyngde ekonomien. Under år 1935 voro dessa kostnader omkring

10,000 kronor, vilket i och för sig vore ett minimum i betraktande

av det tjugutal byggnader, det rörde sig örn. Medan dessa oundgängligen

nödvändiga underhållsarbeten påginge, kunde blott otillräckliga medel disponeras

till vården av själva samlingarna. De vetenskapligt utbildade arbetskrafterna

upptoges dessutom till mycket stor del av en betungande medelsanskaffning,

exempelvis genom medlemsvärvning.

Departementschefen har anfört, att departementschefen icke ansåge sig

kunna för budgetåret 1937/1938 förorda någon höjning av ifrågavarande

anslag.

Till stöd för det av motionären framförda yrkandet har yttrats följande:

Genom den omfattning museet erhållit både till föremål, tomter och hus

ha omkostnaderna för museets skötsel stigit utan att motsvarande höjning

i dess budget kunnat erhållas på inkomstsidan. Tvärtom har från statens

sida en sänkning av det årligen beviljade anslaget till dess drift ägt rum.

Detta har varit desto kännbarare, som statens årliga anslag under större

delen av museets tillvaro utgjort kärnan av museets inkomster.

Med år 1934 erhöll museet en ny ledning, på vars axlar uppgiften att

konsolidera »Kulturen» ekonomiskt och musealt vilar. Ledningen har under

den tilländalupna tiden lyckats tillvinna sig förtroende för sin verksamhet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

inom Lund, vilket resulterat i en höjning av stadsfullmäktiges årsanslag

med 2,000 kronor, i sparbankernas med 8,000 kronor och i Malmöhus läns

landsting med 1,200 kronor så att det sammanlagda anslaget från provinsen

nu utgår med 25,500 kronor.

För att skaffa museet ett bredare underlag igångsattes 1935 en stort upplagd,

ännu pågående värvning av medlemmar till Kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige. Denna har under den tilländalupna tiden medfört

en höjning av antalet årsbetalande medlemmar från 316 vid 1935 års

början till 4,874 vid 1936 års utgång. Detta måste anses vara ett mycket

talande bevis för den uppskattning gemene man har av det sydsvenska

museet. Medlemsavgifterna har också varit av betydelse för museets ekonomi.

Dock får man här räkna med kännbara avbränningar, huvudsakligen

beroende på kostnaden för den årsbok, som medlemmarna erhålla, samt

för själva medlemsvärvningen, vilken enbart i portoavgifter till postverket

under 1936 medfört en utgift av omkring 4,600 kronor. Det är ledningens

avsikt att fortsätta medlemsvärvningen och söka erhålla ett så stort antal

medlemmar, att årsavgifterna bli av verkligt värde för museets budget.

Museet har att själv anskaffa över 50,000 kronor för att nödtorftigt hålla

museet vid makt. Inga medel kunna därvid komma ifråga till utgifter för

vetenskapligt arbete och samlande och endast obetydliga sådana till ökande

av museets bestånd. Detta oaktat har museet, för att kunna möta kraven

från allmänhet och vetenskapliga institutioner, 1936 anställt en fackman

med halvtidstjänstgöring på allmogeavdelningen, som hittills saknat tjänsteman.

Trots mycket stor sparsamhet har museet för sin ekonomiska verksamhet

under år 1936 att räkna med ett underskott av något mera än 5,000 kronor.

Denna summa motsvarar den förhöjning i statsanslaget, varom museet gjort

enträgna framställningar hos Kungl. Majit. I en sakkunnigutredning av

år 1933 angives såsom skäligt statsbidrag för upprätthållande av museets

verksamhet ett årligt anslag av 50,000 kronor, medan man räknat med ett

anslag från kommun och andra av 25,000 kronor. Statsanslaget är nu

25.000 kronor och kommunens anslag 25,500 kronor.

En höjning av statsanslaget under innevarande år till tidigare tilldelade

30.000 kronor skulle giva museets ledning andrum till befästande av museets

ställning inom provinsen och möjlighet till de oundgängligen nödvändiga

underhållsarbeten på museets många, så småningom förfallande byggnader.

Att uppskjuta sådant underhåll är för flera av byggnaderna nu liktydigt

med obotlig skada. Tydligt är också att ett sådant uppskjutande

även innebär ett förnyat ökande av museets skuldbörda genom framtida

drygare omkostnader till förfång för den saneringsplan, som Kungl. Majit

genom beviljande av lotterimedel har önskat se verkställd.

Förevarande anslag, som under budgetåren 1928/1932 utgick med 30,000

kronor men därefter successivt sänktes till 22,000 kronor, höjdes av 1935

års riksdag till det ännu utgående beloppet av 25,000 kronor. En återgång

till de anslagsförhållanden, som rådde före den av statsfinansiella skäl betingade

anslagsbegränsningen under budgetåren 1932/1935, har sålunda

redan inletts.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

Med hänsyn till betydelsen av förevarande anslagsändamål och i betraktande

av det intresserade och resultatrika arbete, som av museets ledning

nedlagts på att förbättra dess ekonomi, anser sig utskottet böra förorda en

ytterligare höjning av anslaget. Denna höjning torde emellertid kunna för

närvarande begränsas till förslagsvis 2,000 kronor. Anslaget synes alltså

böra för nästa budgetår uppföras med 27,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Nilssons i Malmö ovanberörda motion (I: 150),

såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 27,000 kronor.

32:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 92—94), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

33:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 33), hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.

Kyrkliga ändamål.

34:o) Domkapitlen: Avlöningar. Omkostnader. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 34) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

35:o) Kleresistaten. Ersättning för vissa tidigare av biskoparna

åtnjutna eller till biskopslöneregleringsfonden utgående statsanslag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 95—97), vilket innebär

en anslagshöjning med 25,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Kleresistaten ett förslagsanslag av 8,000 kronor;

b) till Ersättning för vissa tidigare av biskoparna åtnjutna

eller till biskopslöneregleringsfonden utgående statsanslag ett

anslag av 117,200 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

36:o) Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna tionde

m. m. Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna statsanslag.

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förelag (punkt 36, sid. 97 och 98), vilket för de två förra anslagen innebär

anslagshöjningar i avrundningssyfte om tillhopa 63 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna

tionde m. m. ett anslag av 4,627,900 kronor;

b) till Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna

statsanslag ett anslag av 301,300 kronor;

c) till Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet ett förslaqsanslaa

av 60,000 kronor.

37:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

17,300 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 38, sid. 99 och 100), vilket innebär en anslagsminskning med

1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappmarks ecklesiastikverk för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,500 kronor.

39:o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket. Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar

i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor;

b) till Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i

utlandet ett anslag av 30,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

40:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 40,

sid. 101), vilket innebär en anslagsökning med 1,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 66,500 kronor.

41:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 41, sid. 102—104), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor.

42:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Majds förslag (punkt 42, sid. 104 och 105), vilket innebär en anslagshöjning

med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 6,500 kronor.

Akademier m. m.

43:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 43, sid. 106), vilket innebär en i avrundningssyfte företagen

anslagshöjning med 50 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 8,300 kronor.

44:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 44, sid. 106—114), vilket innebär en anslagshöjning med

30,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 60,600 kronor.

45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 45, sid. 114—119), vilket innebär

en anslagshöjning med 4,600 kronor, hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för de under vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m. under rubriken

tjänstemän å Ordinarie stat uppföra 1 värmeledningsskötare,

tillika reparatör, i lönegraden B 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda, under

akademien lydande institutioner, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor

2. Arvode (lönefyllnad) åt den Hjertbergske

antikvarien..................... »

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis...................... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m.m. kronor 87,720

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 5,900 »

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . »

61,600

3,570

38,100

93,620

11,310

Summa förslagsanslag kronor 208,200;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 208,200 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 119—122), vilket innebär

en anslagshöjning med 8,000 kronor, varav ett belopp av 1,000 kronor

är av tillfällig natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 69,000 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning av konserveringsanstalt och arkiv. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 122—124) hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Inredning och utrustning av konservering sanstalt

och arkiv för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 124—126), vilket innebär

en anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 13,000 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 126

—128), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

. .

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 128 och

129), vilket beträffande det senare anslaget innebär en minskning med 2,200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

22,300 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 6,500 kronor.

51 :o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 129 och

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

130), vilket innebär en anslagsminskning med 3,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i avlöningsstaten för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan uppförda anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis

96,500 kronor, med 3,100 kronor till förslagsvis 93,400

kronor ävensom i anledning liärav minska avlöningsstatens

slutsumma från 145,600 kronor till 142,500 kronor;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 142,500 kronor.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Akademien för de fria konsterna nied konsthögskolan:

Omkostnader ett förslagsanslag av 27,900 kronor;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag av 26,000

kronor.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

54:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 131—143), vilket

innebär en anslagshöjning med 10,700 kronor, får utskottet, som delar

den av departementschefen tillkännagivna uppfattningen rörande redovisningen

av inflytande hyresinkomster, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1937/1938:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 86,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 14,300

Anni.: Arvodet till direktören

för musikkonservatoriet

utgör 8,600 kronor samt kan

efter tre år höjas med 480

kronor, efter sex år med ytterligare

480 kronor och efter

nio år med än ytterligare 480

kronor.

b. Arvodesförhöjning till

direktören för musikkonservatoriet,

förslagsvis

.............. * 720

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . . *_180 » 15,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 74,400

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . » 3,000 » 77,400

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_4,300

Summa förslagsanslag kronor 182,900;

b) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 182,900 kronor.

55:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 143 145),

vilket innebär en anslagsminskning med 1,300 kronor, får utskottet,

som dock i motsats till departementschefen anser, att de under punkten 54:o)

berörda hyresinkomsterna böra till bruttobeloppet och alltså ej till nettobeloppet

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel i omkostnadsstaten för akademien

med konservatoriet, samt utgår från att härav betingade ändringar

vidtagas i den av departementschefen förordade omkostnadsstaten, hemställa,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 13,900 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

56:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förelag (punkt 56, sid. 145—147),

vilket innebär en anslagshöjning med 2,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,300 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Stipendier m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

58:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Örn- och

tillbyggnad av orgelverket m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 58, sid. 147—149) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Örn- och tillbyggnad av orgelverket m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 42,700

kronor.

59:o) De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Be kungl, teatrarna: Bidrag till kungl,

teatern för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 150,000

kronor.

60:o) De kungl, teatrarna: Värme- och ventilationsanläggningar

i operabyggnaden m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

60, sid. 150 och 151) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Be kungl, teatrarna: Värme- och ventilationsanläggningar

i operabyggnaden m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 170,000 kronor.

61 :o) De kungl, teatrarna: Brandförsäkring av viss staten tillhörig,

huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad förvarad lösegendom m. m. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 61, sid. 151 och 152), vilket innebär en anslagshöjning med

300 kronor, hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

att riksdagen må till De kungl, teatrarna: Brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnadm och

dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 11,600 kronor.

62:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Teaterrådet för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 8,000 kronor.

63:o) Konstrådet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 63) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

64:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt

64) om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 65,

sid. 154—183) föreslagit riksdagen att

dels i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m. under rubriken Biblioteket uppföra ytterligare

en andre bibliotekarie i lönegraden B 21;

dels i samma personalförteckning under rubriken Vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppföra 1 tekniskt biträde vid anatomiska institutionen, 1 tekniskt biträde

vid farmakologiska institutionen och 1 tekniskt biträde vid hygienisk-bakteriologiska

institutionen, alla i lönegraden B 7;

dels i samma personalförteckning under en ny rubrik, Tjänsteman å extra

stat: Biblioteket, uppföra en förste bibliotekarie i lönegraden B 26;

dels — för beredande av arvode till en biträdande lärare i geografi —

böja den i avlöningsstaten för Uppsala universitet under avdelningen I.

Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten till arvoden till biträdande

lärare m. fl., nu 67,950 kronor, med 6,000 kronor till 73,950 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda delposten 4. c. 1) Arvo
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

den till assistenter och amanuenser: medicinska fakulteten, nu 60,700 kronor,

med 600 kronor, till 61,300 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda delposten 4. c. 2) Arvoden

till assistenter och amanuenser: filosofiska fakultetens humanistiska sektion,

nu 4,500 kronor, med 1,800 kronor till 6,300 kronor;

dels — med uteslutande av den under samma avdelning uppförda delposten

å 900 kronor till arvode till icke-ordinarie exercitiemästare — under

nämnda avdelning uppföra en delpost å 5,500 kronor till arvoden till ickeordinarie

exercitiemästare;

dels besluta, att den i avlöningsstaten ingående avdelningen II. Vissa

tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m. skall erhålla

följande ändrade lydelse:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 352,450

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis..... > 8,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit..................................... » 14,860

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. .......... . . kronor 77,146

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis. . » 2,500 79^46

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................. kronor 500

Summa kronor 456,156;

dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 1,587,100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Holmbäck väckt motion (II: 315), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i

Uppsala och Lund för framtiden skola placeras i lönegraden Al för tjänstemän

i chefsställning.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat, att för nästkommande budgetår

skulle anvisas ett belopp av 4,000 kronor såsom arvode åt en idrottslärare

vid Uppsala universitet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande nyssnämnda fråga bland

annat följande:

En av större akademiska konsistoriet tillsatt idrottskommitté, som haft i

uppdrag att utreda frågan örn idrottens ställning vid universitetet och därmed

sammanhängande spörsmål, har bland annat yttrat, att det fordrades ej

endast skolade lärare utan även ledare, örn idrottsrörelsen skulle hållas fri

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

från överdrifter och bibehålla sin ställning som en verklig kulturrörelse.

Det vore därvid av stor vikt, att den själsliga och den kroppsliga kulturen

ej komme att stå i ett motsatsförhållande till varandra.

Ingen ungdom hade större förutsättningar att kunna göra en framgångsrik

insats i arbetet att förena andlig och kroppslig kultur än universitetsuugdomen

och inga pedagogiska anstalter torde vara bättre lämpade som

centra för utbildandet av kvalificerade idrottsledare än universitet och högskolor.

Därför vore det av största vikt, att intresset för idrott väcktes

bland den akademiska ungdomen och att dess idrottsliga utbildning ställdes

under sakkunnig ledning.

Vad en väl utvecklad studentidrottsrörelse betydde för ett land, hade tidigast

insetts i de anglosachsiska länderna och i detta fall vore England

föregångslandet. Där vidtoge den idrottsliga utbildningen redan i skolorna,

i vilka ungdomen bereddes mycken ledighet för idrottsövningars bedrivande.

Vid universiteten utgjorde sportuppfostran en betydelsefull del i utbildningen,

och vid anställandet av lärare vid pedagogiska anstalter fästes stort

avseende vid vederbörandes idrottsliga meriter. Annu längre i denna riktning

hade utvecklingen gått i Amerika, där varje universitet hade stora

staber av idrottsledare, som anställts för att instruera och öva den studerande

ungdomen i idrottens olika grenar. Vid en del universitet hade man

gått så långt, att simkunnighet inginge i fordringarna för samtliga slutexamina.

Tyskland hade intagit en mellanställning mellan dessa båda länder.

Under de sista åren hade emellertid de tyska statsmakterna ägnat allt större

uppmärksamhet åt idrotten, som fast inordnats i de akademiska studieplanerna.

Vid universitet och högskolor hade inrättats statsunderstödda institut

för kroppsövningar, som hade till uppgift att utbilda goda idrottsledare,

sportläkare m. m. Aven i de övriga kontinentala länderna hade

statsmakterna väl sörjt för den akademiska ungdomens fysiska fostran, då

man däri sett en garanti för att idrottsrörelsen leddes i sunda banor.

Den svenska studentidrotten vore i jämförelse härmed sorgligt försummad.

Visserligen åtnjöte den akademiska idrotten av statsmedel ett årligt

anslag av 2,000 kronor, men denna summa vore endast en obetydlig del av

vad som skulle erfordras för ett rationellt tillgodoseende av akademikernas

behov av idrottslig utbildning.

För de studerandes vid Uppsala universitet fysiska fostran hade universitetet

vid seklets början sörjt dels genom uppförandet av en gymnastikoch

idrottsinstitution, dels genom upprättandet av en idrottsplats. Samtidigt

härmed hade på ordinarie stat anställts bland annat tvenne gymnastiklärare

med uppgift att leda de studerandes kroppsövningar. Vid denna

tidpunkt hade detta förvisso varit tillräckligt för det förefintliga behovet,

eftersom gymnastiken då utgjort den huvudsakliga form, i vilken kroppsövningar

bedrivits. Under de tre decennier, som förflutit, sedan denna

fråga lösts, hade väsentliga förändringar inträtt genom uppkomsten och utvecklingen

av den moderna idrottsrörelsen. Under årens lopp hade idrottsplatsen

avsevärt förbättrats, och för närvarande planlades en genomgripande

ombyggnad av densamma. Kunde dessa planer förverkligas, komme

universitetet att förfoga över en fullt modern idrottsplats, och en sådan

vore ju en viktig förutsättning för ett framgångsrikt idrottsarbete bland de

studerande.

Det egentliga idrottsarbetet åter hade omhänderhafts av en inom studentkåren

år 1908 stiftad förening, Uppsala studenters idrottsförening. Nämnda

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förenings ändamål vore bland annat, att bland Uppsala studenter väcka,

uppehålla och höja intresset för idrott.

Vid universitetet borde inrättas en på närmare angivet sätt kvalificerad

idrottslärarbefattning, vars innehavare skulle ha till uppgift att handhava

den akademiska ungdomens i Uppsala idrottsutbildning och därvid

lia sin verksamhet inriktad framför allt på ledandet av de idrottskurser,

som ansåges behövliga. En befattningshavare, som fyllde de krav ifråga

om utbildning och lämplighet, vilka i ett fall som detta borde uppställas,

kunde icke erhållas för mindre årlig lön än 6,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har tillstyrkt förslaget under framhållande,

att det syntes lämpligt, att det mindre akademiska konsistoriet bemyndigades

att tills vidare utse idrottslärare för högst ett år i sänder samt meddela

provisoriska föreskrifter angående lärarens undervisningsskyldighet.

Statskontoret anser anledning föreligga till en välvillig inställning från

statsmakternas sida gentemot idrotten vid våra universitet. Övervägas borde

emellertid, om icke förevarande ändamål vore av den art, att dess tillgodoseende

kunde ske genom att anlita inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.

Innan medel för ändamålet beviljades, torde därjämte böra beaktas

frågan örn idrottens och gymnastikens inbördes ställning vid universiteten

samt undersökning verkställas, om icke ledandet av undervisningen i dessa

båda övningsämnen möjligen kunde anförtros en och samme lärare.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Jag ansluter mig till statskontorets uppfattning, att statsmakterna hava

anledning intaga en välvillig inställning till idrotten vid våra universitet.

Det torde icke vara behövligt att här närmare ingå på den under sunda

former bedrivna idrottens betydelse för vårt samhällsliv och för den uppväxande

ungdomen, ej minst för de studerande, som under många år vistas

vid våra universitet och högskolor. Örn denna sak torde endast en uppfattning

kunna råda. Jag vill endast framhålla, att Sverige, som kan hava

anledning att särskilt intressera sig för detta område, synes hava mycket

att lära av utlandet i fråga om den idrottsliga omvårdnaden av studenterna

vid universiteten och högskolorna. Jämväl må framhållas, att den befattning

med idrottsdagarna vid de allmänna läroverken och andra läroanstalter,

som numera åligger ämneslärare, utgör ett skäl för att staten för ändamålet

tillhandahåller erforderlig utbildning vid lärarutbildningsanstalterna.

Aven med blicken öppen för att ett bifall till det föreliggande förslaget sålunda

kan erhålla konsekvenser beträffande andra utbildningsanstalter,

önskar jag i princip förorda detsamma. Statskontoret har ifrågasatt, att

ändamålet eventuellt skulle kunna tillgodoses genom anslag av inkomst av

vadhållning vid idrottstävlingar. Då det synes oegentligt att av dessa medel

bestrida direkta lönekostnader, kan jag icke biträda detta uppslag. Däremot

synes föreligga anledning att taga fasta på ämbetsverkets påpekande,

att frågan om idrottens och gymnastikens inbördes ställning vid universiteten

bör beaktas och undersökning verkställas, om icke ledandet av undervisningen

i dessa båda övningsämnen möjligen skulle kunna anförtros åt

en och samme lärare. Vid universitetet i Uppsala torde på grund av personliga

förhållanden en sådan anordning ännu så länge icke kunna vidtagas.

Jag anser emellertid, att vederbörande vid universitetet böra vid den

fortsatta utredningen av universitetets idrottsfråga uppmärksamma även

detta spörsmål. Med hänsyn till vad nu anförts och i betraktande av att

löneförmånerna för gymnastikläraren vid universitetet — 3,600 kronor jämte

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

två ålderstillägg, ettvart å 300 kronor — väsentligt understiga det för

idrottsläraren ifrågasatta arvodet av 6,000 kronor, torde detta arvode böra

tills vidare bestämmas till allenast 4,000 kronor örn året. I enlighet med

kanslerns förslag bör idrottsläraren förordnas för högst ett år i sänder och

mindre akademiska konsistoriet meddela provisoriska föreskrifter om hans

undervisningsskyldighet.»

Utskottet, som högt värdesätter studentidrotten, anser i likhet med ovannämnda

idrottskommitté, att idrottsrörelsen bör kunna hållas fri från överdrifter

och bibehålla sin ställning som en kulturrörelse, om den står under

ledning av skolade lärare och ledare. Staten synes hava anledning att, såsom

också i vissa hänseenden redan skett, direkt stödja denna verksamhet,

och utskottet vill därför tillstyrka, att ett belopp av 4,000 kronor anslås

såsom arvode åt en idrottslärare vid förevarande universitet.

Även i övrigt anser sig utskottet kunna biträda de av Kungl. Majit under

denna punkt framlagda förslagen.

Beträffande den i ovanberörda motion berörda frågan om löneställningen

för universitetsbibliotekarierna må erinras därom, att Kungl. Majit i propositionen

nr 115/1925 angående löne-och pensionsreglering för befattningshavare

vid rikets universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

föreslog, att överbibliotekarierna skulle i lönehänseende liksom tidigare

likställas med professorerna. Statsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande nr 87

i huvudsak Kungl. Majits ifrågavarande förslag. Utskottet såg häri en välmotiverad

uppskattning av ledningen och ansvaret för universitetens största

och utan gensägelse mest betydelsefulla vetenskapliga institutioner. I en

vid utskottets utlåtande fogad reservation uttalades emellertid, att Kungl.

Majits ifrågavarande förslag icke syntes av förhållandena motiverat. Överbibliotekarierna

vore, yttrades i reservationen, såsom bibliotekschefer förvaltningstjänstemän

i egentlig mening och några vetenskapliga krav, som vore

jämförliga med de för professorstjänst erforderliga, ställdes icke på innehavarna

av dessa tjänster. Några särskilda omständigheter för att låta

endast överbibliotekariebefattningarna lösryckas från det för den övriga bibliotekspersonalen

föreslagna lönesystemet syntes reservanterna icke föreligga.

Härtill komme ock, att enligt Kungl. Majits förslag överbibliotekarierna

skulle erhålla en löneställning, som oväsentligt skilde sig från vad som tillkomme

riksbibliotekarien, ett förslag, som så mycket mindre kunde tillstyrkas,

som riksbibliotekarien intoge en i administrativt avseende högre och

mer självständig ställning än överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken.

Reservanterna förordade placering i lönegraden B 30.

Första kammaren biträdde utskottets ståndpunkt, medan andra kammaren

anslöt sig till reservationens. Riksdagen beslöt efter gemensam omröstning,

att ifrågavarande befattningshavare skulle underkastas det allmänna avlöningsreglementet

och hänföras till lönegraden B 30.

Utskottet.

Bihang lill riksdagens protokoll Vdd7. 0 sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I motionen II: 315 har nu yrkats, att riksdagen måtte besluta, att

ifrågavarande befattningshavare måtte för framtiden placeras i lönegraden A 1.

Utskottet vill icke förneka, att skäl finnas, som kunna tala för att

nämnda befattningshavare beredas en förbättrad löneställning. Enligt

utskottets mening är emellertid frågan i behov av närmare utredning och

av den art, att förslag i ämnet närmast bör framläggas av Kungl. Maj:t.

Utskottet, som utgår ifrån att spörsmålet tages under omprövning antingen

i samband med den pågående allmänna översynen av gällande lönebestämmelser

eller i särskild ordning, anser sig därför böra avstyrka det av motionären

framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Holmbäcks ovannämnda motion

(II: 315), i vad densamma angår Uppsala universitet,

a) i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m. under

rubriken Biblioteket uppföra ytterligare en andre bibliotekarie

i lönegraden B 21;

b) i samma personalförteckning under rubriken Vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, uppföra 1 tekniskt biträde

vid anatomiska institutionen, 1 tekniskt biträde vid farmakologiska

institutionen och 1 tekniskt biträde vid hygieniskbakteriologiska

institutionen, alla i lönegraden B 7;

c) i samma personalförteckning under en ny rubrik,

Tjänsteman å extra stat: Biblioteket, uppföra en förste bibliotekarie

i lönegraden B 26;

d) — för beredande av arvode till en biträdande lärare

i geografi — höja den i avlöningsstaten för Uppsala universitet

under avdelningen I. Professorer och lärare m. fl.

uppförda delposten till arvoden till biträdande lärare m. fl.,

nu 67,950 kronor, med 6,000 kronor till 73,950 kronor;

e) höja den under samma avdelning uppförda delposten

4. c. 1) Arvoden till assistenter och amanuenser: medicinska

fakulteten, nu 60,700 kronor, med 600 kronor, till

61,300 kronor;

f) höja den under samma avdelning uppförda delposten

4. c. 2) Arvoden till assistenter och amanuenser: filosofiska

fakultetens humanistiska sektion, nu 4,500 kronor, med

1,800 kronor till 6,300 kronor;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 35

g) — med uteslutande av den under samma avdelning

uppförda delposten å 900 kronor till arvode till icke-ordinarie

exercitiemästare — under nämnda avdelning uppföra

en delpost å 5,500 kronor till arvoden till icke-ordinarie exercitiemästare

;

h) besluta, att den i avlöningsstaten ingående avdelningen

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m. skall erhålla följande ändrade lydelse:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 352,450

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis

......................... * 8,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 14,860

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 77,146

b. Avlöningsförhöjnin
-

gar m. m., förslagsvis »_2,500 » 79,646

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... *_500

Summa kronor 456,156;

i) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,587,100 kronor.

66:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 66, sid. 183—192), vilket innebär en anslagshöjning

med 49,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

672,700 kronor.

67:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Stipendier åt studerande.

Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 192), vilket för sistnämnda anslags vidkommande

innebär en i avrundningssyfte företagen höjning med 40 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148,500 kronor;

b) till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande ett anslag

av 6,200 kronor;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) till Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. ett anslag

av 14,300 kronor.

68:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Fullföljande av universitetsbibliotekets

om- och tillbyggnad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 68, sid. 192—195) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 30,000 kronor;

b) till Uppsala universitet: Fullföljande av universitetsbibliotekets

om- och tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

69:o) Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig utrustning

m. m. för vissa institutioner I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 69, sid. 195—198) får utskottet, som i likhet med departementschefen

anser erforderligt, att de för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna

nedbringas, och utgår från att en del av dem kunna bestridas av de

till vederbörande institutioner anvisade löpande materielanslagen, hemställa,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Anskaffning av

vetenskaplig utrustning m. m. för vissa institutioner för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

70:o) Uppsala universitet: Upprättande av byggnadsplan. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid. 198 och 199) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Upprättande av

byggnadsplan för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 11,000 kronor.

71:o) Uppsala universitet: Ändringsarbeten i anatomiska institutionens

likkällare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, sid.

199 och 200) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Ändringsarbeten

i anatomiska institutionens likkällare för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 31,000 kronor.

72:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 72,

sid. 200—221) föreslagit riksdagen att

dels i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m. under rubriken Vetenskapliga institutioner

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra

1 tekniskt biträde vid medicinsk-kemiska institutionen, 1 tekniskt biträde

vid farmakologiska institutionen, 1 tekniskt biträde vid kemiska institutionen

och 1 tekniskt biträde vid zoologiska institutionen, alla i lönegraden B 7;

dels i samma personalförteckning under rubriken Kansliet uppföra 1 kanslibiträde

i lönegraden B 7;

dels — för beredande av arvoden till en biträdande lärare i geografi och

till underläkaren vid röntgeninstitutet för undervisning i röntgendiagnostik

— höja den i avlöningsstaten för Lunds universitet under avdelning I. Professorer

och lärare m. fl. uppförda delposten till arvoden till biträdande

lärare m. fl., nu 79,385 kronor, med 7,000 kronor till 86,385 kronor;

dels — för beredande av 3 nya docentstipendier ä 6,000 kronor, varav 1

i teologiska fakulteten, 1 i filosofiska fakultetens humanistiska sektion och

1 i samma fakultets matematisk-naturvetenskapliga sektion — höja den

under samma avdelning uppförda delposten till docentstipendier, nu 222,000

kronor, med 18,000 kronor till 240,000 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda delposten 2. c. 1) Arvoden

till assistenter och amanuenser: medicinska fakulteten, nu 63,000 kronor,

med 7,200 kronor till 70,200 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda delposten 2. c. 3) Arvoden

till assistenter och amanuenser: filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion, nu 38,400 kronor, med 1,800 kronor till 40,200 kronor;

dels utesluta den under samma avdelning uppförda delposten f. å 6,000

kronor till Arvode till tjänsteman å indragningsstat: Raquette, G. H., docent,

personligen;

dels höja den i samma avlöningsstat under avdelning II. Vissa tjänstemän

vid universitetets samlingar och inrättningar m. m. uppförda anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis 221,300 kronor,

med 6,300 kronor till förslagsvis 227,600 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, nu 12,420 kronor,

med 700 kronor till 13,120 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, nu 50,706 kronor, med 3,000 kronor

till 53,706 kronor;

dels besluta, att den i samma avlöningsstat ingående avdelningen Särskilda

uppbördsmedel skall erhålla ändrad lydelse på sätt i statsrådsprotokollet

angivits;

dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 1,479,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels förutnämnda inom andra kammaren av herr Å. Holmbäck väckta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motion (II: 315), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att överbibliotekarierna

vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund för framtiden

skola placeras i lönegraden A 1 för tjänstemän i chefsställning;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar G. Myrdal och E. Hagberth (I: 29) och den andra inom andra

kammaren av herrar T. Erlander m. fl. (II: 110), vari hemställts, att riksdagen

ville besluta, att vid Lunds universitet skall inrättas en professur i

hygien> noed vilken skola vara förenade enahanda förmåner och skyldigheter,

som följa med övriga professorsbefattningar vid universitetet;

dels en inom andra kammaren av herrar Cl. Lindskog ni. fl. väckt motion

(II: 50), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn beviljande av nödiga

anslag för inrättande av en ny professur i öron-, näs- och halssjukdomar

vid Lunds universitet, samt att vid bifall härtill från staten för Lunds universitet

anslaget till lärarbefattningen i samma ämne avföres;

dels oek två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar Alexander Nilsson och Elof Andersson (1: 60) och den andra

inom andra kammaren av fruarna Olivia Nordgren och Blenda Björek

(II : 228), vari hemställts, ej mindre att i personalförteckningen för vissa

tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m. under

rubriken Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, uppföres, utöver de fyra tekniska biträden i lönegraden

B 7, som i statsverkspropositionen under punkt 72, sid. 219, i detta

avseende föreslagits, ytterligare 1 tekniskt biträde vid botaniska museet,

detta biträde jämväl i lönegraden B 7, än även att den i avlöningsstaten

för Lunds universitet under avdelning II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. uppförda anslagsposten till tjänstemän

å ordinarie stat, nu förslagsvis 221,300 kronor, höjes med, utöver i

statsverkspropositionen föreslagna 6,300 kronor, ytterligare 3,475 kronor

eller, efter avrundning, tillhopa 9,800 kronor, till förslagsvis 231,100 kronor.

Rörande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna II: 315, 1:29, II: 50 och I 60.

Beträffande frågan om inrättande av nya docentstipendier inhämtas av

statsrådsprotokollet följande:

Universitetskanslern har med anledning av utav större akademiska konsistoriet

i Lund gjord framställning hemställt om inrättande av tre nya docentstipendier,

avsedda för respektive teologiska fakulteten, filosofiska fakultetens

humanistiska sektion och sistnämnda fakultets matematisk-naturvetenskapliga

sektion. Till stöd härför har anförts bland annat, att universitetet

i Uppsala disponerade 41 docentstipendier, medan Lunds universitet

endast förfogade över 37, ehuru de två universiteten numera kunde anses i

stort sett jämställda i fråga örn läraruppsättning och studentantal.

Statskontoret, som icke funnit skäl föreligga att tillstyrka bifall till fram
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

39

ställningen om inrättande av nya docentstipendier inom berörda sektioner,

har funnit tveksamt, huruvida framställningen borde bifallas i vad angår

teologiska fakulteten.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

»Såsom kanslern påpekat, äro universiteten i Uppsala och Lund numera i stort

sett jämställda i fråga om läraruppsättning och studentantal. Antalet statliga

docentstipendier är emellertid lägre i Lund än i Uppsala. Sålunda hai

Uppsala 4 sådana stipendier inom teologiska fakulteten, medan Lund har 3,

Uppsala 17 stipendier inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion

mot Lunds 16, Uppsala 12 stipendier inom samma fakultets matematisknaturvetenskapliga

sektion, medan Lund har 10. Då kanslerns förslag skulle

möjliggöra en lämpligare anordning av undervisningen vid universitetet och

dessutom, vilket torde få anses minst lika viktigt, skulle bereda universitetet

i Lund samma möjligheter som det i Uppsala att fästa unga, framstående

docenter vid universitet, anser jag mig böra biträda kanslerns förslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande fördelningen av de nya docentstipendierna.»

Motiveringen för Kungl. Majda förslag om en höjning av antalet docentstipendier

vid förevarande universitet grundar sig bland annat på en jämförelse

mellan de båda statsuniversitetens inbördes storlek. Även enligt

utskottets mening föreligger anledning att, då fråga uppkommer örn inrättande

av nya docentstipendier vid något av universiteten, bedöma spörsmålet

i dess samband med motsvarande förhållanden vid det andra universitetet.

Så synes i varje fall böra ske, örn en åtgärd av antydd art påkallas

av att antalet studenter vid det ena universitetet ökats, medan motsvarande

antal vid det andra universitetet undergått minskning. Såvitt utskottet kan

bedöma, föreligger emellertid en sådan situation icke för närvarande. Utskottet,

som funnit ett ökat antal docentstipendier vid universitetet i

Lund vara erforderligt, har därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

härutinnan framlagda förslag utan att dock samtidigt ifrågasätta någon

jämkning av antalet docentstipendier i Uppsala. Utskottet utgår från att

ovanberörda synpunkter av vederbörande myndigheter och av Kungl. Maj:t

uppmärksammas, då förslag nästa gång väckes om en utökning av antalet

docentstipendier vid någotdera av universiteten.

Vad angår det i den ovanberörda motionen II: 315 framlagda förslaget

örn beredande av förbättrad löneställning för överbibliotekarierna vid

universitetsbiblioteken, får utskottet, under åberopande av vad ovan under

punkten 65:o) i ämnet anförts, avstyrka bifall till detsamma, såvitt angår

Lunds universitet.

Det i de likalydande motionerna 1:29 och 11:110 framförda yrkandet

örn inrättande av en professur i hygien vid universitetet i Lund anknyter

till vissa från universitetsmyndigheterna därstädes under de senare åren

framställda förslag. Av handlingarna till punkten 72 i årets åttonde huvudtitel

framgår, att förslag örn inrättande av en sådan professur fram
-

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

burits också i universitetets senast avgivna anslagsäskanden samt att detta

förslag ej vidarebefordrats av kanslern för rikets universitet, Anledningen

härtill synes vara, att kanslern funnit lämpligt att i den föreliggande situationen

icke i första hand inrikta sig på en utökning av universitetsorganisationen

genom inrättande av nya professurer och mera självständiga

lärarbefattningar utan i stället ansett det tillrådligt, att man koncentrerar

sig på att söka göra de förefintliga lärarkrafterna så effektiva som möjligt

både i fråga om vetenskaplig forskning och undervisning.

Utskottet har för egen del funnit vissa skäl tala för behovet av en förbättrad

hygienundervisning vid universitetet i Lund men har i sakens nuvarande

läge ej ansett sig kunna bedöma, huruvida det i motionerna framförda

förslaget erbjuder den bästa lösningen av denna fråga. Enligt vad utskottet

inhämtat, är universitetsberedningeu sysselsatt med att utarbeta ett allmänt,

översiktligt förslag rörande organisationen av lärostolarna vid de medicinska

fakulteterna, i vilket sammanhang till omprövning jämväl lärer komma att

upptagas frågan örn ordnande av hygienundervisningen vid universitetet i

Lund. Även må erinras därom, att denna fråga — såsom också motionärerna

antytt — har vissa beröringspunkter med det under utredning varande

spörsmålet om inrättandet av ett socialhygieniskt institut. Frågan

ingår alltså som en del av ett problemkomplex, som torde komma att i

sinom tid underställas statsmakternas prövning. Då omständigheterna ej

synas vara sådana, att spörsmålet om inrättande av en hygienprofessur i

Lund bör utbrytas ur sitt sammanhang och fristående behandlas, anser sig

utskottet icke kunna tillstyrka bifall till det motionsledes framförda förslaget.

Liknande synpunkter kunna anföras beträffande det i motionen II: 50

gjorda yrkandet om inrättande av en professur i öron-, näs- och halssjukdomar

vid Lunds universitet. Utskottet, som funnit de i motionen framförda

synpunkterna beaktansvärda, vill dock icke tillstyrka, att riksdagen

på grundval av enskild motion och utan av Kungl. Majit verkställd utredning

fattar ett positivt beslut i detta ärende.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att kanslern föreslagit, att vid sex av

universitetets institutioner skulle inrättas lika många nya befattningar som

tekniska biträden. Departementschefen, som förklarat sig icke hava något

att i princip erinra mot detta förslag, har emellertid ej funnit sig kunna

för närvarande tillmötesgå kanslerns äskande i full utsträckning, utan har

förordat, att fyra av institutionerna skulle i första hand beredas tillgång

till ordinarie biträdeshjälp. De två institutioner, som enligt departementschefens

förslag icke skulle nu förses med ordinarie biträden, äro geologiskmineralogiska

institutionen och botaniska museet. I de ovanberörda motionerna

I: 60 och II: 228 har yrkats, att riksdagen måtte besluta inrätta

en biträdestjänst jämväl vid sistberörda institution.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av ovannämnda fyra biträdestjänster

lämnar utskottet utan erinran. Vad därefter angår det i motionerna framlagda

förslaget, bör enligt utskottets mening frågan om anställande av

ett ordinarie tekniskt biträde vid botaniska museet ses i samband med

behovet av biträdeshjälp vid andra institutioner, exempelvis vid geologisk-mineralogiska

institutionen. Utskottet har icke funnit den av motionärerna

och i handlingarna åberopade motiveringen lämna stöd för den

uppfattningen, att botaniska museet bör före någon av de av Kungl. Maj:t

föreslagna institutionerna erhålla ordinarie biträdeshjälp. Av vad departementschefen

anfört synes framgå, att frågan örn inrättande av ytterligare

biträdesbefattningar — utöver de fyra ovannämnda — kommer att framdeles

bliva föremål för ett samtidigt bedömande. Under sådana förhållanden

anser sig utskottet icke kunna nu tillstyrka bifall till motionärernas förslag.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag under denna

punkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å, dels herr Holmbäcks ovannämnda

motion (II: 315), i vad den avser Lunds universitet, dels

ock ovannämnda motioner av herrar Myrdal och Hagberth

(I: 29 och II: 110), herr Lindskog m. fl. (II: 50)

ävensom herrar Nilsson och Andersson samt fruarna Nordgren

och Björck (I: 60 och II: 228),

a) i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds

universitets samlingar och inrättningar m. m. under rubriken

Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande

medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra 1 tekniskt

biträde vid medicinsk-kemiska institutionen, 1 tekniskt biträde

vid farmakologiska institutionen, 1 tekniskt biträde

vid kemiska institutionen och 1 tekniskt biträde vid zoologiska

institutionen, alla i lönegraden B 7;

b) i samma personalförteckning under rubriken Kansliet

uppföra 1 kanslibiträde i lönegraden B 7;

c) — för beredande av arvoden till en biträdande lärare

i geografi och till underläkaren vid röntgeninstitutet

för undervisning i röntgendiagnostik — höja den i avlöningsstaten

för Lunds universitet under avdelning I. Professorer

och lärare m. fl. uppförda delposten till arvoden

till biträdande lärare m. fl., nu 79,385 kronor, med 7,000

kronor till 86,385 kronor;

d) — för beredande av 3 nya docentstipendier ä 6,000

kronor, varav 1 i teologiska fakulteten, 1 i filosofiska fakul
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tetens humanistiska sektion och 1 i samma fakultets matematisk-naturyetenskapliga

sektion — höja den under samma

avdelning uppförda delposten till docentstipendier, nu 222,000

kronor, med 18,000 kronor till 240,000 kronor;

e) höja den under samma avdelning uppförda delposten

2. c. 1) Arvoden till assistenter och amanuenser: medicinska

fakulteten, nu 63,000 kronor, med 7,200 kronor till

70,200 kronor;

f) höja den under samma avdelning uppförda delposten

2. c. 3) Arvoden till assistenter och amanuenser: filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, nu 38,400

kronor, med 1,800 kronor till 40,200 kronor;

g) utesluta den under samma avdelning uppförda delposten

f. å 6,000 kronor till Arvode till tjänsteman å indragningsstat:

Raquette, G. H., docent, personligen;

h) höja den i samma avlöningsstat under avdelning II.

Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis 221,300 kronor,

med 6,300 kronor till förslagsvis 227,600 kronor;

i) höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, nu 12,420 kronor, med 700 kronor till 13,120

kronor;

j) höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, nu

50,706 kronor, med 3,000 kronor till 53,706 kronor;

k) besluta, att den i samma avlöningsstat ingående avdelningen

Särskilda uppbördsmedel skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Särskilda uppbördsmedel:

1. Arrendespannmål från uni
versitetets

hemman och lägenheter,

efter avdrag för utskylder

m. m., i runt tal beräknad

till............kronor 51,600: —

2. Ränta å akademikassans

räntebärande kapital, däri

inberäknat Norbergska fonden,

i runt tal beräknad till » 25,000: —

3. Ränta å bibliotekskassans

räntebärande kapital, efter

avdrag av Ahlmanska fon
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

den, vars avkastning skall

användas till inköp av teologisk

litteratur, i runt tal

beräknad till........... kronor 850: —

Anni.: De under 1—3 angivna

inkomsterna och de med desamma

förknippade utgifterna skola

redovisas å akademikassan, från

vilken den behållna årliga inkomsten

skall tillgodoföras universitetets

avlöningsanslag. Härvid

skall iakttagas,

att, i den mån den behållna

inkomsten överstiger i staten för

avlöningsanslaget beräknat belopp,

överskottet skall ingå till

reservfonden,

samt att, örn den behållna inkomsten

något år icke uppgår

till i samma stat beräknat belopp,

bristen skall täckas från reservfonden.

4. Tomtöremedel.......... » 25:97

5. Studentinskrivningspenningar

och tillfälliga inkomster

6. Inkomst från ålderstilläggs
fonden.

..............

7. Hyresersättning från vaktmästare

m. fl...........

Nettoutgift kronor 1,479,700;

1,445: 03

4,300: —

5,990: — 89,211

1) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,479,700 kronor.

73:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 73, sid. 221—227), vilket innebär en anslagshöjning med

50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

451,500 kronor.

74:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universietsbiblioteket.

Lunds universitet: Stipendier åt studerande. Lunds

universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 74, sid. 227 och 228), vilket innebär allenast den förändringen,

att sistnämnda anslag, som för innevarande budgetår är uppfört

såsom obetecknat, för nästkommande budgetår uppföres såsom förslagsanslag,

hemställer utskottet,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 137,000 kronor;

b) till Lunds universitet: Stipendier åt studerande ett anslag

av 4,900 kronor;

c) till Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m. ett förslagsanslag

av 3,800 kronor.

75:o) Lunds universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 228

och 229) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredningsarbeten

m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

76.o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier

m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

76, sid. 229—243) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av

möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 119,000

kronor.

77:o) Lunds universitet: Upprättande av byggnadsplan. Kungl. Maj:t

har (punkt 77, sid. 243 och 244) föreslagit riksdagen att till Lunds universitet:

Upprättande av byggnadsplan för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 9,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att byggnadsstyrelsen i en med skrivelse

den 10 september 1936 till Kungl. Majit överlämnad plan för statens byggnadsverksamhet

under femårsperioden 1937/1942 förklarat sig anse, att en

detaljerad byggnadsplan på lång sikt för de båda universiteten måste betraktas

såsom synnerligen önskvärd. En sådan plan för Lunds universitet

borde därför med det snaraste uppgöras av styrelsen och universitetet gemensamt.

För ändamålet har styrelsen för nästa budgetår äskat ett anslag

av 18,000 kronor.

Departementschefen har för egen del — under åberopande av vad han

anfört beträffande motsvarande fråga vid universitetet i Uppsala — tillstyrkt

förslaget om upprättande av en byggnadsplan, men har funnit kostnaderna

för planens uppgörande böra begränsas inom ramen av ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Utskottet, som under punkten 70:o) här ovan tillstyrkt Kungl. Maj:ts

förslag om anvisande av medel för upprättande av en byggnadsplan för

Uppsala universitet, biträder jämväl det föreliggande förslaget örn anvisande

av ett motsvarande anslag för Lunds universitets vidkommande. Utskottet

har på ort och ställe tagit kännedom om de aktuella byggnadsfrågorna

vid sistnämnda universitet och anser sig böra framhålla önskvärdheten

av att det vid byggnadsplanens upprättande tillses, att universitets,

byggnaderna erhålla en så ändamålsenlig förläggning som omständigheterna

medgiva. Frågan kompliceras av att hänsyn samtidigt måste tagas till stadens

intresse av att erhålla en lämplig stadsplan och till landstingets intresse

av att utvidgningsmöjligheterna för Lunds lasarett icke förhindras.

Utskottet är för sin del övertygat örn att det skall visa sig möjligt att genom

samverkan mellan de tre intressenterna erhålla en lösning, som är till fördel

för det hela.

Utskottet får — under åberopande av vad sålunda anförts — hemställa,

att riksdagen må till Lunds universitet: Upprättande av

byggnadsplan för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

78:o) Lunds universitet: Ändringsarbeten i djurstallet vid medicinsk-kemiska

och farmakologiska institutionerna m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 244—247) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Ändringsarbeten i

djurstallet vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 19,000 kronor.

79:o) Lunds universitet: Restaurering av den till botaniska institutionens

systematiska avdelning hörande s. k. Agardhinstitutionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 247—249) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Restaurering av

den till botaniska institutionens systematiska avdelning hörande

s. k. Agardhinstitutionen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 15,000 kronor.

80:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, sid. 249—258), vilket innebär en

anslagshöjning med 11,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m. m. under rubriken vetenskapliga institutioner och inrättningar

uppföra 1 tekniskt biträde vid kemiska institutionen,

1 tekniskt biträde vid institutionen för allmän patologi

å Sabbatsbergs sjukhus och 1 tekniskt biträde vid kliniken

för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus,

samtliga i lönegraden B 7;

b) besluta, att den å sagda personalförteckning uppförda

befattningen »maskinist och eldare» skall från och med

budgetåret 1937/1938 benämnas »maskinist»;

c) godkänna i nedan angivna delar ändrade lydelse av

avlöningsstaten för nämnda institut:

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis......................kronor 95,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 17,850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................... » 3,600

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_7,550

Summa kronor 124,800.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 567,400

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m................ » 124,800

Summa förslagsanslag kronor 692,200;

d) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 692,200

kronor.

81 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, sid. 258—262), vilket innebär

en anslagshöjning med 17,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 140,500 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47

82:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

82) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp

och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 24,800 kronor.

83:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för kemiska

institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,

sid. 262 och 263) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Utrustning för kemiska institutionen för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

84:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 84, sid. 263—269), vilket innebär en anslagshöjning med

5,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 41,600

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .......... »

Anni.: Ur denna anslagspost skola bestridas

kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor

för vardera av tre ordinarie lärare på grund

av ökad undervisningsskyldighet.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 8,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . » 900 »

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . »

130,685

9,400

2,715

Summa kronor 184,400;

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 184,400 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

85:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 85) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 138,000

kronor.

86:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag

till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset

i Uppsala: Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 86, sid.

270—272) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1937/1938 anvisa dels till

Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag till driftkostnader

ett förslagsanslag av 130,000 kronor, dels ock till Universitetssjukhus:

Akademiska sjukhuset i Uppsala: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 18,100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda anslag, 3om nu är uppfört

med 190,000 kronor, skulle sänkas med 60,000 kronor på den grund, att

belastningen å anslaget under budgetåret 1935/1936 uppgått till endast

130,563 kronor. Vidare innebär förslaget en höjning av anslaget till materiel

m. m. med 5,000 kronor.

I en utskottet tillhandakommen, av vederbörande i Uppsala upprättad

promemoria angående det förstnämnda anslaget, framhålles, att detsamma

avser täckande av brist i akademiska sjukhusets driftkostnader.

Bristen för räkenskapsåret 1934/1935 — varav statens andel upptoges

i budgetredovisningen för 1935/1936 — hade enligt sjukhusets huvudbok

uppgått till 340,644 kronor, därav på staten 170,322 kronor. Sedan år 1935

ett i kammarrätten anhängigt mål angående dyrtidstillägg slutligt avgjorts,

hade bristanslaget för budgetåret 1935/1936 kommit att tillgodoföras en

extra inkomst av omkring 40,000 kronor och i budgetredovisningen belastas

med ett nettobelopp av endast 130,563 kronor. Vidare vore att märka,

att dyrtidstilläggen till och med budgetåret 1934/1935 beräknats enligt för

oreglerade verk fastställt procenttal. På grund av vad som förekommit

under det omförmälda målet, hade från och med budgetåret 1935/1936

procenttalet sänkts till det för nyreglerade verk gällande, varigenom lönernas

belopp måste höjas med motsvarande skillnad. Enbart härigenom hade

bristen höjts med 40,000—50,000 kronor. Med anledning av medicinalstyrelsens

direktiv rörande personalens arbetstid hade vidare lönekontot avsevärt

ökats och ytterligare ökning vore att emotse. Slutligen hade på grund

av stigande priser utspisningskontot höjts, varjämte medicin- och röntgenkostnaderna

kraftigt stegrats. På grund av samtliga dessa orsaker hade

bristen för budgetåret 1935/1936 stigit till 420,958: 23 kronor, därav på staten

210,479: 12 kronor och någon minskning av sagda belopp kunde ej påräknas.

På grund av de enligt det ovanstående lämnade uppgifterna torde förstberörda

anslag böra för budgetåret 1937/1938 uppföras med oförändrat belopp,

190,000 kronor. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet

anledning till erinran.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Bidrag till driftkostnader ett förslagsanslag av 190,000

kronor;

b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Materiel m. m. ett reservationsanslag av 18,100 kronor.

87:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag

till reparations- och ändringsarbeten i den s. k. bröstpaviljongen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, sid. 272—274)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Akademiska

sjukhuset i Uppsala: Bidrag till reparations- och ändringsarbeten

i den s. k. bröstpaviljongen för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå under

villkor, att Uppsala läns landsting anvisar enahanda

belopp för ändamålet.

88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88,

sid. 274 och 275), vilket innebär en anslagshöjning med 6,300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett anslag av 63,300 kronor.

89:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur

för den röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 89, sid. 275—278) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande

av apparatur för den röntgendiagnostiska avdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 13,000

kronor.

90:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhusets direktion: Avlöningar.

Universitetssjukhus: Karolinska sjukhusets direktion: Omkostnader.

Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Driftkostnader.

Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning.

Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 90) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9l:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 91) föreslagit riksdagen

ifråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

92:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 92)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 65,700 kronor.

93 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 93)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning

åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 10,900 kronor.

94:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 94,

sid. 284—286), vilket innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

95) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning

åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,700 kronor.

96:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 96, sid. 286—289), vilket bland annat innebär en anslagshöjning

med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

att riksdagen må

a) medgiva, att till sakkunnig i befordringsärende vid

universiteten, karolinska institutet och tekniska högskolan

må utgå ersättning i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet för den 4

januari 1937 föreslagits;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

97:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 97) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

98:o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av

12,000 kronor.

99:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med Kungl. Majds förslag

(punkt 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Besestipendier

åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

100:o) Gemensamma universitetsändamål: Rese- och traktamentsersättningar

åt universitetsrektorema för vissa resor i universitetsärenden.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 100, sid. 291—

293) hemställer utskottet,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Rese- och traktamentsersättningar åt universitetsrektorerna för

vissa resor i universitetsärenden för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 1,100 kronor.

101:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning vid

de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten i Uppsala

och Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 293—

295) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Extra undervisning vid de praktisk-teologiska övningskurserna

vid universiteten i Uppsala och Lund för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

102:o) Ortnamnsundersökningarna i riket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Ortnamnsundersökningarna i riket för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.

103:o) Landsmålsundersökningarna i riket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 295—297), vilket — förutom en anslagsminskning

med 1,500 kronor — innebär den förändringen, att anslaget för

möjliggörande av att ersättningar för vikariatstjänstgöring m. m. må kunna

utgå jämlikt gällande avlöningsreglemente betecknas såsom förslagsanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsundersökningarna i riket

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,400

kronor.

104:o) Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk

folkminnesforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104,

sid. 297—299), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgifter för HylténCavallius’

stiftelse för svensk folkminnesforskning för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 11,700 kronor.

105:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:

Omkostnader. Rasbiologiska institutet: Beredande av lokaler

åt institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 105) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

106:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 300), vilket innebär en anslagsminskning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet

uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat, nu förslagsvis 63,000 kronor, med 2,000

kronor till förslagsvis 61,000 kronor ävensom i anledning

härav minska avlöningsstatens slutsumma från 78,200 kronor

till 76,200 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 76,200 kronor.

107:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 13,600 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 3,700 kronor.

Tekniska högskolor m. m.

108:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

108, sid. 302—319) föreslagit riksdagen att

dels å personalförteckningen för tekniska högskolan under rubriken tjänstemän

å ordinarie stat uppföra ytterligare två professorsbefattningar i lönegraden

B 30;

dels besluta, att den vid personalförteckningen fogade anmärkningen skall

erhålla ändrad lydelse på sätt i statsrådsprotokollet angivits;

dels godkänna i statsrådsprotokollet angiven avlöningsstat för tekniska

högskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels ock till Tekniska högskolan: Avlöningar förbudgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 843,200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr C. Forssell väckt motion (1: 98), vari, såvitt nu är i fråga,

hemställts, att riksdagen ville besluta nedanstående anslag till tekniska

högskolan:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar :

ny ordinarie laboratorievaktmästarbefattning inom fack
-

avdelningen för kemi och kemisk teknologi......... 3,486 kronor

höjning av anslaget till bibliotekets lönestat...........17,138 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 17,600 kronor.

Av statsrådsprotokollet och motionen inhämtas beträffande de i motionen

berörda frågorna om anslag till löner vid biblioteket och inrättande av en

ny ordinarie laboratorievaktmästarbefattning, att de av motionären härutinnan

framställda förslagen överensstämma med vissa från högskolans sida

gjorda anslagsäskanden för budgetåret 1937/1938. I dessa avseenden framgår

av statsrådsprotokollet bland annat följande:

Bibliotekets lönestat. Lärarkollegiet har framhållit bland annat

att besöksfrekvensen, bokbeståndet samt göromålen överhuvudtaget vid

biblioteket i så hög grad ökats under de senaste åren, att bibliotekets

verksamhet icke längre kunde bedrivas på ett sätt, som tillfredsställde

högskolans och allmänhetens berättigade krav. Det hade gått därhän, att

tjänstemännen finge ägna huvudparten av sin tid åt expeditions- och

andra till den yttre tjänsten hörande göromål. Bibliotekariens speciella

arbetsuppgifter, vilka till arten och mångfalden motsvarade en överbibliotekaries,

vore numera så omfattande, att bibliotekarien måste erhålla en

tjänsteman av högre grad till biträde vid beställnings- och accessionsavdelningen

m. m. För det grundläggande momentet, registrering och katalogisering

av inkommande litteratur, funnes numera så gott som ingen personal

tillgänglig.

Lärarkollegiet ansåge därför dels att bibliotekarien borde givas en högre

löneställning, dels ock att en förstärkning av bibliotekets arbetskrafter vore

erforderlig. I sådant hänseende hemställde kollegiet, att Kungl. Maj:t ville

föreslå att bibliotekariebefattningen skulle uppflyttas från lönegraden B 22

till lönegraden B 26, att en andre bibliotekariebefattning i lönegraden B 21

skulle inrättas, att två ordinarie kanslibiträdestjänster skulle inrättas och

en motsvarande extra ordinarie tjänst med halvtidstjänstgöring indragas,

att en ordinarie kontorsbiträdestjänst skulle inrättas och en motsvarande

extra ordinarie tjänst indragas, att ordinarie vaktmästarbefattningen skulle

uppflyttas från lönegraden B 5 till lönegraden B 7, att en ny ordinarie expeditionsvakttjänst

i lönegraden B 5 skulle inrättas och en motsvarande

extra ordinarie tjänst indragas, att en halvtidsamanuens i 16:e lönegraden

skulle få heltidstjänstgöring, att en extra garderobsvakttjänst med fyra timmars

daglig tjänstgöring (sommartid tre timmar) skulle uppföras i lia lönegraden

för extra tjänstemän med heltidstjänstgöring, samt att anslagsmedlen

för tillfällig arbetshjälp skulle höjas från omkring 320 kronor till 956

kronor.

Högskolans styrelse har tillstyrkt lärarkollegiets framställning.

Statskontoret har motsatt sig annan förändring i bibliotekets lönestat än

dels inrättandet vid biblioteket av en ordinarie kanslibiträdesbefattning i

lönegraden B 7 och dels en höjning av den under anslagsposten till avlö
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

ningar till icke-ordinarie personal: grundavlöningar m. m. upptagna delposten

till avlöning åt icke-ordinarie personal vid högskolans bibliotek med

förslagsvis 1,400 kronor.

Departementschefen bar för egen del yttrat följande:

»Bibliotekets lönestat har i det föreliggande förslaget givits en omfattning,

som enligt mitt förmenande icke står i rimlig proportion till vare sig bibliotekets

storleksordning eller de uppgifter, biblioteket har att fylla. Jag anser

mig därför allenast på ett par punkter kunna tillmötesgå högskolans

förslag. Vid biblioteket tinnes för närvarande ett extra ordinarie kanslibiträde

i 7:e lönegraden (halvtidstjänstgörande). Jag tillstyrker, att från

och med nästa budgetår i stället inrättas två extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar

med heltidstjänstgöring i 7:e lönegraden. Kostnadsökningen

kommer vid bifall härtill att motsvara avlöningen till ett hel- och ett halvtidstjänstgörande

kanslibiträde i sagda lönegrad eller ett belopp av (2,520

+ 1,260 =) 3,780 kronor, minskat med vederbörliga tjäuste- och pensionsavdrag

eller 215 kronor, alltså 3,565 kronor. Jag har vidare ansett mig

kunna tillmötesgå framställningen om utökande av tjänstgöringen för en

amanuens från halvtid till heltid. Ifrågavarande befattningshavare åtnjuter

avlöning enligt 16:e lönegraden med en grundlön på G ört av 4,104 kronor

för heltidstjänstgöring. Ett bifall till vad jag sålunda förordat medför en

ökad kostnad av 2,052 kronor. Detta belopp bör emellertid minskas med

tjänste- och familjepensionsavdrag för en halvtidsamanuens i sagda lönegrad

eller med i runt tal 150 kronor till 1,902 kronor. Slutligen tillstyrker jag dels

att garderobsvakttjansten inrättas såsom heltidstjänst, varigenom en merkostnad

av 929 kronor uppkommer, dels ock att för tillfällig arbetshjälp vid

biblioteket avses ett från omkring 320 kronor med 604 kronor till 924 kronor

förhöjt belopp. De av mig sålunda tillstyrkta anslagshöjningarna beträffande

bibliotekets lönestat belöpa sig till (3,565 + 1,902 + 929 + 604 =)

7,000 kronor.»

Laboratorievak t mästar tjänst inom fackavdelningen för

kemi och kemisk teknologi. Sedan år 1920 hade, yttrar lärarkollegiet,

de elektrokemiska och de organiskt kemiska laboratorierna en gemensam

vaktmästare. Detta hade visserligen kunnat gå för sig i de tidigare

trånga lokalerna, men i samband med utbyggning av en särskild kemibyggnad

vid Valhallavägen hade det visat sig nödvändigt att erhålla ytterligare

en laboratorievaktmästare.

Lärarkollegiet hemställde i anledning härav, att Kungl. Maj:t ville föreslå

inrättandet av en laboratorievaktmästarbefattning å institutionen för organisk

kemi och att den nuvarande laboratorievaktmästarbefattningen å institutionerna

för teoretisk och elektrokemi och för organisk kemi överfördes

på institutionen för teoretisk kemi.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Förslaget örn inrättande av en ny ordinarie laboratorievaktmästarbefattning

inom fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi anser jag mig icke kunna

biträda. Då emellertid behov av ytterligare vaktmästarhjälp inom avdelningen

måste anses föreligga, vill jag tillstyrka, att detta till en början

tillgodoses genom att ett belopp av 1,500 kronor anvisas till bestridande av

vaktmästargöromål.»

En utökning av den vid biblioteket anställda personalen, utöver vad som

av Kungl. Maj:t ifrågasatts, kan utskottet icke nu tillstyrka. Utskottet an
-

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ser sig ej heller böra på grundval av enskild motion föreslå den förbättring

av löneförmånerna för vid biblioteket sysselsatt personal, som inrymmes

i det av motionären gjorda yrkandet.

Vad sedan beträffar det i motionen framställda yrkandet örn inrättande

av en ordinarie laboratorievaktmästarbefattning inom fackavdelningen för

kemi och kemisk teknologi, synas vissa skäl tala för att det vid denna avdelning

föreliggande behovet av vaktmästarhjälp bör tillgodoses med ordinarie

arbetskraft. Då emellertid Kungl. Maj:ts förslag är ägnat att bereda

fackavdelningen viss lättnad, och utskottet antager, att denna fråga även i

fortsättningen blir föremål för Kungl. Maj:ts och högskolans uppmärksamhet,

finner sig utskottet icke böra nu tillstyrka riksdagen att fatta beslut i

överensstämmelse med vad härutinnan i motionen yrkats.

Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt anser sig utskottet kunna biträda.

I likhet med departementschefen utgår utskottet från att högskolan

i sinom tid inkommer med detaljerat förslag till den omläggning i fråga örn

skeppsbyggeriavdelningen vid högskolan och till den ändrade disposition

av lärarkrafterna vid denna avdelning, som må betingas av de planerade

och redan igångsatta anordningarna för skeppsbyggeriavdelningen vid Chalmers

tekniska institut.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herr Forssells

ovanberörda motion (1: 98),

a) å personalförteckningen för tekniska högskolan under

rubriken tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare

två professorsbefattningar i lönegraden B 30;

b) besluta, att den vid personalförteckningen fogade

anmärkningen skall erhålla följande ändrade lydelse:

Äcn™- •'' Professorsbefattningarna, vilka äro 39, omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik4J

läran örn vattenmotorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningstekmk;

7) teoretisk kemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad och

kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik med

mätteknik; 12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadslära;

15) matematik och mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande

geometri; 18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära; 20) skeppsbyggnadslära;

21) mineralogi och geologi; 22) metallografi; 23) byggnadsstatik;

24) husbyggnadslära; 25) läran örn maskinelement; 26) allmän

bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk

kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) läran om förbränningsmotorer;

32) järnets bearbetning och behandling; 33) oorganisk

kemi; 34) hållfasthetslära; 35) cellulosateknik och träkemi; 36) flygteknik;

37) skifteslära; 38) telegrafi och telefoni; 39) radioteknik;

c) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/

1938:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................

Anm.: Från förestående anslagspost skall

utgå jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla en del av rektors

undervisningsskyldighet såsom professor.

Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis .................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ..........

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningarm.m. kronor 321,450

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . » 3,850

kronor 547,200

11,200

164,300

325,300

Särskilda löneförmåner till ordinarie oell

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis »_25,200

Summa förslagsanslag kronor 1,073,200

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande . ..........kronor 230,000

Nettoutgift kronor 843,200;

d) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 843,200 kronor.

109:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 109, sid. 319—324), vilket innebär en anslagshöjning

med 7,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader tor

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 232,200

kronor.

110:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 110, sid. 324—328), vilket innebär en anslagsökning

med 71,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

317,700 kronor.

lilio) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt lil, sid.

329), vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

112:o) Tekniska högskolan: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 112, sid. 329—331), vilket innebär en anslagshöjning med

2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Stipendier för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,000

kronor.

113:o) Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter vid

disputationer. Tekniska högskolan: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, anvisa för budgetåret 1937/1938

a) till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer ett förslagsanslag av 300 kronor;

b) till Tekniska högskolan: Ersättning åt sakkunniga i befor

äring sär enden ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

114:o) Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 331

och 332) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

115:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten m. m. Kungl. Majit

har (punkt 115, sid. 332—334) föreslagit riksdagen att till Tekniska högskolan:

Inredningsarbeten m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft ovannämnda

inom första kammaren av herr C. Forssell väckta motion (I: 98), vari —

såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen ville besluta nedanstående

anslag till tekniska högskolan:

Inredningsarbeten m. m.: hyllinredning m. m. för biblioteket 5,000 kronor.

Beträffande det av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår begärde lärarkollegiet

vid tekniska högskolan bland annat ett anslag av 11,000 kronor till hyll
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

inredning för bibliotekets bokmagasin, forskarrum, läsesal och arkiv samt

till linoleummattor i bokmagasin och arkivrum. 1936 års riksdag anvisade

för nämnda ändamål ett belopp av 6,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1937/1938 har lärarkollegiet gjort

framställning örn anvisande av det resterande beloppet, 5,000 kronor.

Departementschefen har för egen del rörande förevarande anslagsfråga anfört

följande:

»Jag får erinra, att jag under punkt 112 i 1936 års åttonde huvudtitel

framhöll, att om ytterligare anslag för nämnda ändamål prövades erforderligt

framställningen härom borde åtföljas av en utredning rörande möjligheterna

att begränsa de beräknade totalkostnaderna för dessa inredningsarbeten.

I den nu föreliggande framställningen har högskolan, utan att

hava verkställt den av mig förra året åsyftade utredningen, hemställt om

ett anslag av 5,000 kronor och alltså vidhållit sitt tidigare framställda anslagskrav

om anvisande av sammanlagt 11,000 kronor för berörda ändamål.

Jag förutsätter för min del, att ett belopp av 3,000 kronor bör bliva tillfyllest

för slutförande av ifrågavarande inredningsarbeten.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, såvitt angår anslag för nästa

budgetår till ifrågavarande biblioteksinredning. Utskottet, som icke kan nu

bedöma, om och i vad mån härutöver erfordras ytterligare anslagsmedel

för ändamålet, utgår från att denna fråga blir föremål för ny prövning i samband

med behandlingen av högskolans anslagsäskanden för budgetåret 1938/

1939. Därest högskolan skulle finna behov föreligga av anslag jämväl för

sistberörda budgetår, torde högskolan böra till ledning för de myndigheter,

som skola behandla högskolans anslagsäskanden, verkställa en undersökning,

som direkt tar sikte på möjligheterna att nedbringa de för ändamålet hittills

beräknade kostnaderna. Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit,

avstyrker utskottet bifall till motionen I: 98 i den del, varom här är fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herr Forssells

ovannämnda motion (1:98), till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

116:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar. Chalmers

tekniska högskola m. m.: Omkostnader. Chalmers tekniska högskola

m. m.: Materiel m. m. Chalmers tekniska högskola m. m.: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek. Chalmers tekniska

högskola m. m.: Stipendier m. m. Chalmers tekniska högskola m. m.:

Utrustning av nybyggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 116) föreslagit riksdagen i

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Skolöverstyrelsen.

117:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 117, sid. 336—342), vilket innebär en anslagsminskning med

3,800 kronor, får utskottet, som i motsats till departementschefen funnit

vissa skäl tala för att frågan örn anvisande av medel för beredande av heltidstjänstgöring

åt halvtidsamanuensen hos de båda gymnastikkonsulenterna

behandlas fristående från frågan om gymnastikinspektionens slutgiltiga ordnande

men som ej ansett sig böra nu framställa något förslag i ämnet, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 366,200

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis................... »

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis.............. »

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 26,200

b. Vikariatsersättningar m.

m., förslagsvis...... » 800 »

6,300

22,200

27,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 84,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . > 7,500

91,700

24,100

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »

Summa förslagsanslag kronor 537,500;

b) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 537,500 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

61

118:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 118, sid. 343—350), vilket innebär en anslagshöjning med

12,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 109,500

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

119:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 119) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

120:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. Högre lärarinneseminariet:

Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120,*

sid. 351), vilket innebär en i avrundningssyfte företagen höjning med 50

kronor av det förstnämnda anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 19,400 kronor;

b) till Högre lärarinneseminariet: Stipendier ett reservationsanslag

av 1,700 kronor.

121:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 121) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

122:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning m. m. I

enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 122, sid. 352), vilket innebär en

anslagshöjning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

123:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och

s. 62 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

62 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vedkassorna m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 385,000 kronor, därav högst 5,000 kronor må,

efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till

nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför

tyngande.

124:o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk. Kungl. Maj:t har (punkt 124, sid. 354 och 355) föreslagit

riksdagen att till Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

15,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman (I: 100)

och den andra inom andra kammaren av herr O. Dahlbäck m. fl. (II: 320),

.varf hemställts, att riksdagen måtte anvisa, dels till lärare i främmande

levande språk vid allmänna läroverken och vid högre lärarinneseminariet

och därmed förbundna läroanstalter till resestipendier 30,000 kronor, dels

till lärare vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, 10,000 kronor till resestipendier,

tillgängliga jämväl för lärare vid högre lärarinneseminariet och därmed

förbundna läroanstalter.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionen I: 100.

I likhet med departementschefen kan utskottet icke redan nu tillstyrka

en höjning av förevarande anslag, som av 1936 års riksdag återuppfördes

på riksstaten efter att hava varit helt indraget under budgetåren 1932/1936.

Resestipendierna torde böra även under nästa budgetår tilldelas endast sådana

lärare, som undervisa i främmande levande språk. Utskottet, som ej har

någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag, avstyrker

alltså bifall till vad i motionerna yrkats.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bergmans och herr Dahlbäcks

m. fl. ovannämnda motioner (I: 100 och II: 320), till Allmänna

läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

125:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. Undervisning

genom infödda lärare i tyska, engelska och franska språken vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 125, sid. 355 och 356), vilket innebär en minskning

av anslaget till diverse oförutsedda behov med 10,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. ett anslag av 8,500 kronor;

b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov ett

förslagsanslag av 20,000 kronor;

c) till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska

och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

126:o) Bidrag för undervisning i danska och norska språken vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herrar Olof Olsson och S.

Hansson (1:99) och den andra inom andra kammaren av herr A. Vougt

och fröken Kerstin Hesselgren (II: 128), har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för undervisning i norska och danska språken vid högre läroanstalter

för budgetåret 1937/1938 bevilja ett extra anslag å 3,000 kronor

att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen — allt under

förutsättning att undervisningen meddelas av respektive norsk eller dansk

lektor vid Stockholms högskola.

Till stöd för detta yrkande har i motionen II: 128 anförts bland annat

följande:

Med anledning av en vid 1930 års riksdag inom första kammaren väckt

motion (I: 58) beslöt riksdagen att för undervisningen i norska och danska

språken vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av

3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen,

under förutsättning att undervisningen meddelades av respektive dansk eller

norsk lektor vid Stockholms högskola. Sedan skolöverstyrelsen förklarat,

att dylik undervisning alltfort vore behövlig, anvisade riksdagen för ändamålet

samma belopp för budgetåren 1931/1933. I samband med de besparingsåtgärder,

som vidtogos av 1933 års riksdag, indrogs anslaget från

och med budgetåret 1933/1934 och har sedermera ej återupptagits. Sedan

förbättrade statsfinansiella förhållanden nu inträtt synes det vara önskvärt

att frågan om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål ånyo upptages.

Som i ovannämnda motion framhålles hava de ursprungliga åtgärderna

för införande av en sådan undervisning varom här är fråga vidtagits från

svenska föreningen Nordens sida. Föreningen bär tagit till sin uppgift att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

Utskottet.

i samverkan med motsvarande föreningar i de övriga nordiska länderna

söka främja nordiskt samförstånd, nordisk orientering och nordiskt samarbete.

Ett viktigt led i arbetet för fyllande av denna betydelsefulla uppgift

utgör strävandet att bibringa svensk ungdom en vidgad och fördjupad

kännedom örn våra skandinaviska grannländers språk och litteratur. Detta

syfte kan näppeligen på något bättre sätt tillgodoses än genom anlitande

av infödda lärare. På grund därav har föreningen alltsedan år 1928 anskaffat

medel för anställande i Sverige av en norsk lektor, och det har

lyckats föreningen att från och med år 1930 — med undantag av höstterminen

1936 — bereda medel jämväl för anställande av en lektor i danska

språket och litteraturen.

Nämnda lärare äro formellt anställda som lektorer vid Stockholms högskola,

men deras högskoletjänstgöring är olika terminer förlagd alternerande

även till Göteborgs högskola och Lunds universitet, vid vilka läroanstalter

norska och danska lektorat eljest saknas. Den större delen av lektorernas

tjänstgöringsskyldighet är emellertid förlagd till seminarierna, folkhögskolorna

och de högre skolorna i landet.

Under den tid, som statsbidrag till lektorernas verksamhet som undervisningsassistenter

utgick, ordnades största delen av denna undervisning av

skolöverstyrelsen och var förlagd till under skolöverstyrelsens överinseende

stående läroanstalter. Mot bidraget av statsmedel, 1,500 kronor för varje

assistent, bestreds nämligen av vardera lektorn undervisning vid ifrågavarande

läroanstalter, motsvarande 300 timmar per läsår. Närmare bestämmelser

angående undervisningens ordnande meddelades av Kungl. Maj:t,

utfärdade i nådigt brev till statskontoret den 20 juni 1930.

Aven sedan statsbidraget indragits, har föreningen Norden sökt uppehålla

lektorernas assistentverksamhet, men har föreningen måst förskaffa sig mot

det indragna statsbidraget svarande inkomster genom avgifter från skolor,

vilka begagnat sig av lektorernas undervisning. Med hänsyn till kostnaderna

för resor och dagtraktamenten, som efter statsbidragets indragning

måst bekostas av föreningen Norden, ha emellertid de områden, inom vilka

lektorerna varit verksamma, måst starkt begränsas. Lektorernas assistentverksamhet

har även efter statsbidragets indragning ordnats i nära samverkan

med skolöverstyrelsen.

Då statsmakterna tidigare varit av den uppfattningen, att det i viss mening

är ett samhällsintresse, att denna undervisning kommer till stånd,

synes det som om statsmakterna nu, sedan gynnsammare ekonomiska förhållanden

inträtt och således den orsak fallit bort, som vållade anslagets

indragning, ånyo böra anvisa anslag av allmänna medel som bidrag till den

fortsatta verksamheten. Genom erhållande av statsbidrag vinnes också den

förmånen, att assistenterna utöver sin avlöning i viss utsträckning uppbära

reseetsättning och dagtraktamenten av staten, varigenom en bättre planläggning

av assistenternas verksamhet kan åstadkommas och denna kan

utsträckas över hela landet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning örn betydelsen av förevarande

anslagsändamål, som under de senaste budgetåren på grund av statsfinansiella

skäl måst undandragas stöd från statens sida. Skäl torde föreligga

att återupptaga de tidigare utgående anslagen. Skulle staten understödja

verksamheten på sätt motionärerna föreslagit, vore det emeller
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

tid nödvändigt att — sedan det under åttonde huvudtiteln förut uppförda

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar numera indragits —

under det äskade anslaget beräkna jämväl medel för bestridande av resekostnads-

och traktamentsersättningar åt de ovannämnda lektorerna. Utskottet

anser sig böra för närvarande föreslå, att det av motionärerna angivna

syftet tillgodoses på så sätt, att ett anslag av 3,000 kronor anvisas

såsom bidrag för undervisning i danska och norska språken vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter. Anslaget torde, därest så prövas lämpligt,

kunna disponeras av omförmälda förening i enlighet med av skolöverstyrelsen

lämnade anvisningar. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att

meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Olssons och Hanssons

samt herr Vougts och fröken Hesselgren ovannämnda

motioner (I: 99 och II: 128), till Bidrag för undervisning i

danska och norska språken vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av

3,000 kronor.

127:o) Fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 126, sid. 356 och 357) föreslagit

riksdagen att till fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. väckt motion (lii 230), vari

hemställts, att antalet kurser ökas till 5 i stället för av Kungl. Majit föreslagna

2 samt att anslaget med anledning härav ökas från 7,000 kronor

till 18,000 kronor.

Till förevarande ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 6,000 kronor, avsett att användas för två fortbildningskurser i

sexualhygien för lärare vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter,

däribland även folkundervisningens, ävensom för lärarkandidater.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Skolöverstyrelsen hemställde i skrivelse den 31 augusti 1936, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen dels att för budgetåret 1937/1938 till fortbildningskurser

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter med

Bidrag till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

företräde för lärare vid provårsläroverk bevilja ett reservationsanslag av

20.000 kronor till anordnande av minst fyra sådana kurser, därav två i

sexualundervisning och sexualhygien, dets ock medgiva, att kurserna i sexualundervisning

och sexualhygien jämväl skola stå öppna för lärare inom

folkundervisningen ävensom, efter överstyrelsens beprövande, för lärarkandidater.

Till stöd för sin hemställan yttrade överstyrelsen:

Till de tvenne kurser i sexualundervisning och sexualhygien, som med

statsmedel anordnades sommaren 1936, anmälde sig 412 sökande, varav

allenast 80 kunde beredas tillfälle att deltaga. Den stora anslutningen visade,

att fortbildningskurser av det slag, varom här vore fråga, uppfattades

som en nödvändighet. Överstyrelsen ville emellertid för närvarande icke

framlägga förslag örn en utökning av deras antal. Dock skulle överstyrelsen

vilja föreslå den ändringen, att vardera kursen måtte göras tillgänglig

för 50 deltagare, detta med hänsyn till den livliga efterfrågan och trots de

olägenheter, som obestridligen vore förbundna med en sådan utökning av

deltagarantalet. Anslaget till båda kurserna måste i så fall höjas från sammanlagt

6,000 till 7,000 kronor.

Kurserna i sexualundervisning och sexualhygien borde stå öppna för såväl

lärare inom den högre undervisningen som inom folkundervisningen,

medan kurserna i samhälls- och ekonomilära samt fysik eller kemi närmast

vore avsedda för lärare inom det högre skolväsendet.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Med hänsyn till intresset för kurserna i sexualundervisning och sexualhygien

torde sådana kurser böra även under nästa budgetår anordnas till

den omfattning, som överstyrelsen ifrågasatt. Kungl. Maj:t torde få i sinom

tid meddela erforderliga bestämmelser beträffande dessa kurser. Överstyrelsens

förslag om en utökning av kursverksamheten till att omfatta även

vissa andra ämnen kan jag icke nu biträda. Jag förordar följaktligen, att

förevarande anslag för nästa budgetår ökas med allenast 1,000 kronor till

7.000 kronor.»

Till stöd för det i motionen framförda förslaget har anförts i huvudsak

följande:

Det av Kungl. Maj:t föreslagna antalet kursdeltagare kan som föregående

års erfarenhet visar icke på långt när fylla det behov som faktiskt föreligger,

helst som nu möjligheterna att deltaga i kurserna utsträckts att omfatta

lärarpersonalen inom såväl den högre undervisningen som inom folkundervisningen.

I befolkningskommissionens nyligen avlämnade betänkande i sexualfrågan

ett betänkande som är enhälligt — framhålles behovet av en ordnad

och förbättrad sexualundervisning som ett synnerligen viktigt led i samhällets

strävan att komma till rätta med missförhållanden av olika slag på

könslivets område. »En sundare inställning hos hela vårt folk till könslivets

frågor kan», säger kommissionen, »endast vinnas på grundvalen av

större öppenhet och saklighet i dessa frågor», och detta kan enligt kommissionens

mening endast nås genom en vidgad och förbättrad upplysning

på detta område. Kommissionen stöder härvid sitt krav på tvenne på upp
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

drag av Kungl. Majit av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen utarbetade

betänkanden — det ena angående vidgad och förbättrad undervisning och

upplysningsverksamhet inom skolan rörande de sexuella frågorna, utarbetad

inom skolöverstyrelsen, det andra angående ifrågavarande verksamhet utom

skolan, utarbetad av medicinalstyrelsen. Behovet av en ordnad och förbättrad

sådan undervisning torde nu också vara mera allmänt erkänt. Många

tecken tyda på att det är hög tid att ungdomen snarast möjligt kommer

i åtnjutande av det stöd och den fostran som dylik undervisning bör

kunna ge.

Härför fordras emellertid att lärarkåren får de insikter och den ledning

som ett sådant ömtåligt ämne kräver. Utan att denna kår genom kurser

och handböcker fått nödig utbildning kommer man ej långt. För att överhuvud

taget kunna ge den vederhäftiga upplysning och undervisning, som

av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen ansetts vara av nöden, måste

man vara ordentligt förberedd med lärarkrafter. — Läkarkåren kan därvidlag

ej räcka till och den måste under alla förhållanden kunna räkna med

en förstående och upplyst lärarkår. Vi ha därför ansett frågan örn denna

lärarutbildning vara av sådan betydelse, att den bör bedrivas något snabbare

än som föresats i Kungl. Maj ds proposition. Det är även av vikt

att det stora intresse, som nu visas av lärarkåren för denna sak, tillvaratages.

Vi hava övertygat oss örn att de lärarkrafter, som förbundit sig att medverka

vid de planerade två kurserna, stå till disposition för dubbla antalet

kurser och att även en sådan kurs skulle låta sig ordnas i Göteborg, därest

så skulle visa sig lämpligt. En kurs i Göteborg skulle dock av flera anledningar

ställa sig något dyrare. Enligt Kungl. Majda förslag skulle kostnaderna

per kurs komma att uppgå till cirka 3,500 kronor.

Med 5 kurser — 2 i Stockholm, 2 i Lund samt en i Göteborg — skulle

de sammanlagda kostnaderna bli högst 18,000 kronor, en summa, som icke

torde kunna anses vara för hög då det gäller ett samhällsintresse av stor

betydelse.

Kungl. Maj:ts förslag möjliggör en utökning av antalet kursdeltagare

från 80 till 100. Förslaget bygger på den uppskattning rörande behovet

av kursundervisning av denna art, som verkställts av skolöverstyrelsen, vilket

ämbetsverk i sin egenskap av central skolmyndighet torde hava särskilda

förutsättningar att tillförlitligt bedöma nämnda behov. Utskottet ansluter

sig till Kungl. Majda förslag och avstyrker följaktligen bifall till ovanberörda

motion i vad den skiljer sig från sistberörda förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å fröken Hesselgrens m. fl. ovannämnda

motion (II: 230), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj ds

förslag, till Fortbildningskurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

128:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkterna 127 och 128) föreslagit riksdagen angående

anslag till här förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anm ales.

129:o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Kommunala läroverk: Resestipendier åt

lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor

och kommunala mellanskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

130:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag

till enskilda mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 130

—132) föreslagit riksdagen angående anslag till här förevarande ändamål

ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr Fredrik Ström (I: 151) och den andra inom andra kammaren

av herr S. Cruse m. fl. (II: 313), avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

131:o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan Stockholm. Kungl.

Majit har (punkt 133, sid. 365—369) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:

Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att till grund för ifrågavarande anslagsäskande

ligger en framställning från styrelsen för stiftelsen Olofskolan, som

hos Kungl. Majit anhållit om utverkande av riksdagens medgivande till

att ur förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor måtte

till skolan för budgetåret 1937/1938 utgå ett statsunderstöd av 10,000 kronor

eller det belopp, som Kungl. Majit med hänsyn till skolans behov och

omfattning kunde finna skäligt föreslå.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

I ärendet har skolöverstyrelsen den 10 december 1936 avgivit utlåtande.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»När riksdagen år 1931 första gången beviljade understöd åt Annaskolan,

skedde det med den motiveringen, att den pedagogiska försöksverksamhet,

som där bedreves, syntes riksdagen vara av så stort intresse för

det allmänna, att skäl förelåge för riksdagen att bevilja skolan ett understöd.

Då Kungl. Maj:t, såsom ovan erinrats, år 1935 anvisade 3,000 kronor

till understöd åt Ölofskolan — anslaget beviljades ur det under åttonde

huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter — skedde detta

med hänsjm till den av skolan bedrivna, till sitt syfte betydelsefulla pedagogiska

försöksverksamheten. Nämnda båda beslut äro uttryck för den

enligt min mening riktiga tanken, att staten bör med uppmärksamhet följa

och, om så befinnes lämpligt och erforderligt, ekonomiskt stödja enskilda

försöksskolor, vilkas verksamhet kunna tänkas bliva av betydelse för det

allmännas skolväsende.

Av handlingarna inhämtas, att Ölofskolan enligt sitt program är en försöksskola,

som vill mer konsekvent än de gängse skoltyperna omsätta i

praktiken några av de ledande tankarna i våra dagars pedagogiska reformarbete,

idéerna örn koncentration, individualisering och självverksamhet, och

som dessutom strävar att tillämpa en mindre forcerad studiegång. Jag

har vid granskningen av föreliggande inspektionsrapporter fått det intrycket,

att skolan under den jämförelsevis korta tid, varunder den varit i verksamhet,

i vissa hänseenden lyckats i sina avsikter, i andra åter ännu icke

kunnat med oomtvistligt tillfredsställande resultat omsätta sina reformsträvanden

i praktiken. Den hittillsvarande erfarenheten av dess verksamhet

synes emellertid i det hela vara så löftesrik, att staten bör lämna skolan

fortsatt understöd.

I likhet med överstyrelsen anser jag skolan böra åtminstone för närvarande

i anslagshänseende hållas utanför kretsen av övriga statsunderstödda

privatläroverk. Vad beträffar statsunderstödets belopp, synes det av överstyrelsen

föreslagna anslaget, 5,000 kronor, skäligen knappt tillmätt, om hänsyn

tages till skolans ekonomiska läge, såvitt detsamma kan utläsas ur

handlingarna i ärendet. Jag vill dock icke, då det nu gäller att första

gången utverka anslag av riksdagen för ändamålet, ifrågasätta högre understöd,

än överstyrelsen efter sina ingående undersökningar av förhållandena

vid skolan funnit sig böra föreslå, utan ansluter mig även i detta hänseende

till överstyrelsens förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

vid understödet knyta de villkor, som kunna befinnas erforderliga.»

Utskottet, som ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,

vill dock framhålla, att utskottet härmed icke tagit ståndpunkt till frågan,

örn och i vad mån Ölofskolan bör även i fortsättningen stödjas genom

riksstatsanslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Ölofskolan

i Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av

5,000 kronor.

Utskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

132:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 134) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i

främmande levande språk för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

133:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 135, sid. 370), vilket innebär en anslagsminskning med 1,300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1937/1938 anvisa &it förslagsanslag av 12,900 kronor.

134:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 136, sid.

370—375) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att gällande bestämmelser om ersättning åt vissa lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter må ändras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet ifrågasatts;

dels ock till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 52,500 kronor.

Enligt, de i ämnet gällande bestämmelserna erhåller ämneslärarinna, vilken

varit anställd med full tjänstgöring vid sådan statsunderstödd enskild

läroanstalt, som på grund av viss omorganisation av det högre skolväsendet

upphör med sin verksamhet, viss ersättning av statsmedel från den tidpunkt,

Kungl. Majit bestämmer intill den 1 juli det kalenderår, då hon

fyller 60 år, under förutsättning, att hon vid början av skolans avveckling,

respektive vid början av gossrealskolas ombildning till samrealskola uppnått

en ålder av 50 år. Vidare kan även annan ämneslärarinna -— oavsett

sin ålder om hon entledigats från sin anställning vid statsunderstödd

enskild läroanstalt på grund av att verksamheten vid skolan av antydda

skäl nedlägges eller inskränkes, efter Kungl. Majits beprövande i varje särskilt

fall för av Kungl. Majit bestämd tid erhålla viss ersättning av statsmedel,

under förutsättning dels att anställning vid statsläroverk eller

statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt icke kunnat beredas

henne, dels att hon vid tiden för entledigandet varit under minst fem år

anställd med full tjänstgöring vid dylik läroanstalt. Beträffande båda de nu

nämnda lärarinnekategorierna gäller för rätt till ersättning, dels att vederbörande

skall hava vunnit anställning som ämneslärarinna med full tjänst
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

71

göring vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927 eller —

om hon entledigats på grund av inrättande å orten av kommunal flickskola

—- före den 1 mars 1928, dels ock — i vissa fall •— att skolans avveckling

eller inskränkningen av dess verksamhet skall hava påbörjats inom tio

år, räknat från den 1 januari, respektive den 1 juli 1929. — Motsvarande

bestämmelser gälla beträffande lärarinnor i övningsämnen, varjämte rätt till

pension medgives viss kategori av lärarinnor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande:

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 31 augusti 1936 förklarat sig kunna

i huvudsak biträda den uppfattning beträffande behovet av utsträckt giltighetstid

för sagda bestämmelser, som kommit till uttryck i vissa i ämnet

gjorda framställningar. Överstyrelsen ville härvid erinra därom, att upprättande

av nya kommunala flickskolor, vilket — såsom också riksdagen

i skrivelse nr 356/1928 betonat — måste anses vara i väsentliga avseenden

till fromma för undervisningen av kvinnlig ungdom, alltjämt påginge och

beräknades under de närmaste åren komma att fortfara. Under sådana

förhållanden ansåge sig överstyrelsen böra föreslå ändrad lydelse av bestämmelserna

rörande ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Av överstyrelsens i detta hänseende framlagda förslag

framgår bland annat följande:

De nya bestämmelserna borde träda i kraft den 1 juli 1937.

Beträffande tiden för de nya bestämmelsernas giltighet hade i en framställning

yrkats, att den måtte utsträckas till tio år, i en annan, att den

måtte förlängas med minst fem år. Överstyrelsen hade övervägt, vilka

tidpunkter som i förevarande avseende vore lämpligast, och stannat vid den

30 juni 1945 såsom skälig gräns framåt.

Från Sveriges flick- och samskolors lärarinneförbund yrkades icke blott

att berörda bestämmelsers giltighetstid måtte utsträckas utan även att den

tidpunkt, före vilken lärarinna skulle ha vunnit anställning vid statsunderstödd

enskild läroanstalt för att komma i åtnjutande av ersättning, måtte

förskjutas framåt. Överstyrelsen ansåge, att sådan förskjutning av angivna

tidpunkt måste med hänsyn till vad ovan yttrats anses skälig i fråga örn

enskild högre flickskolas ombildning till kommunal flickskola och föresloge

därför, att lärarinna, som blivit entledigad till följd av inrättande å orten

av kommunal flickskola, skulle för att komma i åtnjutande av ersättning

ha vunnit anställning som ämneslärarinna med full tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1928 eller ock minst tio år

före tiden för entledigandet från sin befattning. Däremot ansåge överstyrelsen,

att, då enskild skola nedlades eller dess verksamhet inskränktes av

annan i nu gällande kungörelse angiven orsak än upprättande å orten av

kommunal flickskola, fortfarande borde gälla som villkor för erhållande av

ifrågavarande ersättning, att vederbörande lärarinna vunnit anställning vid

statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927. Bibehållande av

detta villkor i bestämmelserna om ersättning torde böra anses befogat och

tillrådligt dels med hänsyn till riksdagens i samband med det högre skolväsendets

omorganisation härom uttalade mening, dels med hänsyn därtill

att verkningarna av här ifrågavarande förändringar i det högre skolväsen
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dets organisation torde kunna beräknas inom de närmaste åren komma att

upphöra.

Överstyrelsen ville vidare föreslå en annan förändring av nu gällande

ersättningsbestämmelser, vilken torde medföra önskvärd förenkling utan att

innebära någon saklig ändring av villkoren för erhållande av ersättning,

sådana de dels angivits i nu gällande kungörelser, dels av statsmakterna

ansetts böra tillämpas genom riksdagens skrivelse nr 293/1934 och Kungl.

Maj:ts beslut den 24 juli 1934 i fråga om lärarpersonalen vid Västerås

högre elementarläroverk för flickor, nämligen att uttrycken: »på grund av

gossrealskolas ombildning till samrealskola», »till följd av den år 1927 beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet», »på grund av inrättande

å orten av högre allmänt läroverk för flickor» skulle ersättas med

uttrycket: »till följd av den år 1927 beslutade omorganisationen av det

högre skolväsendet eller i anslutning härtill av riksdagen senare fattade beslut

angående det högre skolväsendets organisation».

Villkoret, att lärarinna vid tiden för entledigandet från sin befattning

skulle hava varit under minst fem år anställd med full tjänstgöring vid

statsunderstödd enskild läroanstalt, kunde visserligen synas efter den 1 mars

1933 sakna praktisk betydelse men torde böra bibehåilas för att förhindra

en icke avsedd retroaktiv verkan i fråga om lärarinna, som erhållit anställning

före den 1 mars 1927, respektive före den 1 mars 1928 men vid tiden

för sitt entledigande icke varit anställd under fem år.

Slutligen ville överstyrelsen framhålla, att överstyrelsen, därest dess förslag

vunne, bifall, förutsatte, att lärarinna, som före den 30 juni 1945 erhållit

här ifrågasatt ersättning, jämväl efter denna tidpunkt måtte kunna

efter Kungl. Maj:ts beprövande och för viss av Kungl. Maj:t bestämd tid

komma i fortsatt åtnjutande därav.

Statskontoret har i utlåtande den 17 november 1936 i huvudsak tillstyrkt

skolöverstyrelsens nu ifrågavarande förslag. Dock har ämbetsverket anfört, att

— vad anginge enskild skola, vars verksamhet nedlades eller inskränktes av

annan anledning än inrättande å orten av kommunal flickskola — ett borttagande

av bestämmelserna om den tid, inom vilken den enskilda skolans avveckling

eller inskränkning skulle hava påbörjats för att ersättning skulle utgå,

syntes innebära en nu icke av omständigheterna påkallad utvidgning av

rätten till ersättning. Statskontoret ansåge därför, att nuvarande föreskrifter

i denna del borde bibehållas vad anginge enskild skola, vars verksamhet

nedlades eller inskränktes av annan orsak än inrättande å orten av

kommunal flickskola. Vidare ansåge statskontoret, att den föreslagna bestämmelsen,

att lärarinna, som under författningens giltighetstid erhållit

ersättning, jämväl efter den 30 juni 1945 skulle kunna efter Kungl. Maj:ts

beprövande och för viss av Kungl. Maj:t bestämd tid komma i fortsatt

åtnjutande av ersättning, borde utgå. Därest vid utgången av bestämmelsernas

giltighetstid det skulle visa sig erforderligt att i något fall fortfarande

bereda ersättning, syntes denna fråga först då böra bliva föremål för

statsmakternas övervägande.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Från statens gida hava vidtagits åtgärder i syfte att för lärarinnorna vid

de statsunderstödda enskilda läroanstalterna mildra verkningarna av de änd
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

ringar i skolorganisationen, som föranletts av 1927 års skolreform och av

inrättandet av högre allmänna läroverk för flickor samt kommunala flickskolor.

Dessa åtgärder hava i huvudsak tagit formen av ersättning åt vissa

av nämnda lärarinnor för mistad eller minskad lön, rätt till överflyttning

till statliga läroverk för vissa av dem och rätt för ämneslärarinna vid allmänt

läroverk att i viss utsträckning för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid statsunderstödd enskild läroanstalt. Giltighetstiden för dessa

bestämmelser utlöper inom den närmaste framtiden. Förslag hava enligt

det föregående framlagts örn prolongering av föreskrifterna i fråga. I samband

med frågan örn lönereglering för vissa statsanställda lärare m. m.

ämnar jag behandla dessa förslag, i vad de avse förlängning av bestämmelserna

om överflyttning och örn lönetur. Under denna punkt behandlas

spörsmålet örn förlängning av bestämmelserna rörande ersättning åt ifrågavarande

lärarinnor.

Överstyrelsens i sistnämnda hänseende framlagda förslag avse dels formella

jämkningar, dels ock sakliga modifikationer.

Till de formella jämkningarna räknar jag överstyrelsens av statskontoret

tillstyrkta förslag örn ändrad karakteristik av de förändringar inom skolorganisationen,

som konstituera ersättningsrätt. Detta förslag, som jag, med

understrykande av att icke någon saklig ändring härmed avses, finner mig

kunna biträda, torde i sinom tid få av Kungl. Majit närmare prövas med

avseende på författningstextens utformning.

De av överstyrelsen föreslagna sakliga ändringarna i ersättningsbestämmelserna

anser jag mig kunna i huvudsak tillstyrka. I likhet med statskontoret

finner jag dock anledning icke föreligga att nu taga ställning till

frågan, huruvida ersättning bör i vissa fall utgå jämväl efter den 30 juni

1945. Likaledes håller jag före, att gällande föreskrifter rörande den tid,

inom vilken enskild skola skall hava avvecklats eller inskränkts för att ersättning

skall kunna utgå, böra bibehållas oförändrad i vad avser enskild

skola, vars verksamhet nedlägges eller inskränkes av annan orsak än inrättande

å orten av kommunal flickskola.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,

som påkallas av vad ovan föreslagits.

I enlighet med överstyrelsens förslag torde förevarande anslag böra för

nästa budgetår bestämmas till 52,500 kronor, motsvarande en anslagssänkning

med 5,500 kronor. »

Utskottet har ej blivit övertygat örn lämpligheten av att de nu gällande

föreskrifterna rörande den tid, inom vilken enskild skola skall hava avvecklats

eller inskränkts för att ersättning skall kunna utgå, böra bibehållas oförändrade

i vad avser enskild skola, vars verksamhet nedlägges eller inskränkes

av annan orsak än inrättande å orten av kommunal flickskola. I detta

avseende synes det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget böra godkännas.

Utskottet, som i övrigt icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

vill ifrågasätta, att detta förslag ändras på sätt nyss angivits.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

a) medgiva, att gällande bestämmelser örn ersättning åt

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

må ändras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av

departementschefen enligt statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1937 ifrågasatts, dock

med de ändringar, som föranledas av vad utskottet ovan

anfört;

b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 551,500 kronor.

135:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 19,000 kronor.

136:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 138) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 70,000 kronor.

137:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

anslag av 12,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

138:o) Folkskoleseminariet Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarier:

Stipendier. Folkskoleseminarier: Utrustning. Småskoleseminariet

Avlöningar. Småskoleseminariet Omkostnader. Småskoleseminariet

Materiel, böcker m. m. Småskoleseminarier: Stipendier.

Småskoleseminarier: Utrustning. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 140) föreslagit riksdagen angående anslag till här förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

139:o) Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för

småskollärarinnor. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 141)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser

för småskollärarinnor för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

140:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 142, sid. 380 och 381), vilket innebär en anslagsminskning

nied 20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 90,000 kronor;

b) medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet

i Lycksele Sigrid Degerman må under budgetåret

1937/1938 —- därest hon på grund av inskränkning

i verksamheten vid statens småskoleseminarier kommer

att sakna anställning — bibehållas vid de avlöningsförmåner,

hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935.

Folkskolinspektionen.

141 :o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 143) föreslagit riksdagen angående anslag till här förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

142:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 144) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkskolinspektionen: Reseensättning ar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 175,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Folkskolor

m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid

egentliga folkskolor m. m. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa

barnhem intagna barn i skolåldern. Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 145) föreslagit riksdagen angående anslag

till här förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 146) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader

för skolundervisning åt lots- och, fyrpersonalens barn

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 35,000

kronor.

145:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av

folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. Folkskolor

m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna

147—149) föreslagit riksdagen angående anslag till här förevarande

ändamål ävensom beträffande en inom andra kammaren av herr U. R.

Jacobson väckt motion (lii 80) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden;

vilket härmed

anmäles.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid.

384 och 385), vilket innebär en av medelsåtgången betingad anslagshöjning

av 250,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. ra.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

148:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Kungl. Majit har (punkt 152, sid. 387—389) föreslagit riksdagen att till

Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 7,100,000.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. W. Bodin

m. fl. (I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr N. Tersson i

Grytterud m. fl. (II: 133), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av vederbörande punkter under folkskolans och fortsättningsskolans anslag

ville föreskriva, att statsbidrag även må få ifrågakomma till kostnaderna

för anskaffning av materiel i s. k. flyttande skolkök.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionen I: 59.

Kungl. Majits förslag innebär en av 1935 års riksdags beslut örn statens

övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m. betingad anslagshöjning

med 3,300,000 kronor.

Enligt de av 1935 års riksdag godkända grunderna för statsbidrag till

undervisningslokaler för folkskoleväsendet m. m. bidrager staten bland annat

till skoldistriktens kostnader för anskaffande av nya lokaler för undervisning

i hushållsgöromål, till kostnaderna för den första uppsättningen

av inventarier till skolkök samt för tillhandahållande av skolmöbler och

undervisningsmateriel till rum för undervisning i hushållsgöromål med visst

årligt belopp för varje lokal.

I motionen II: 569 vid 1935 års riksdag yrkades, att riksdagen ville be
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

sluta, att skoldistrikt vid införande av undervisning i hushållsgöromål måtte

kunna i särskilda fall erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna för

en uppsättning av härför erforderliga inventarier, även om särskild skolkökslokal

icke anskaffades.

Statsutskottet vid nämnda riksdag (utlåtande nr 142, sid. 63) yttrade i

anledning av ifrågavarande motion följande:

Det i motionen framförda förslaget avser statsbidrag för bestridande av

kostnaderna för anskaffande av inventarier för ambulerande skolkökskurser.

Då dessa anskaffningskostnader — vilka endast avse den lösa materielen

aldrig kunna tänkas stiga till några belopp av betydenhet ens för ekonomiskt

svagare kommuner, finner sig utskottet böra avstyrka motionen.

Riksdagen beslutade i överensstämmelse med statsutskottets hemställan.

Ehuru utskottet behjärtar motionernas syfte, anser sig utskottet icke kunna

nu förorda en jämkning i de så sent som av 1935 års riksdag beslutade

bidragsgrunderna. Anmärkas må för övrigt, att den i ärendet förebragta

utredningen icke synes vara fullständig. Den lämnar outrett spörsmålet,

vem som närmast skall inköpa och förvalta skolköksmaterielen. Vidare vill

det förefalla, som om frågan har visst samband med den likartade kursverksamhet,

som genom landstingens och hushållningssällskapens försorg

bedrives i vissa län.

Utskottet, som således avstyrker bifall till det i motionerna I: 59 och

II: 133 gjorda yrkandet, har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bodins m. fl. och herr Perssons i

Grytterud m. fl. ovanberörda motioner (I: 59 och II: 133),

till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. rn.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

7,100,000 kronor.

149:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor. Kungl. Maj:t har (punkt 153, sid. 389—391) föreslagit

riksdagen att till I* olkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

75,000 kronor.

Förslaget innebär en anslagshöjning med 25,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 15 maj 1936 meddelat bestämmelser att från och

med den 1 juli 1936 tills vidare lända till efterrättelse i fråga örn berörda

ferie- och studieresor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

Enligt dessa bestämmelser skall järnvägsstyrelsen äga att på rekvisition

av vederbörande skolmyndighet mot avgift, utgående för varje person med

25 procent av den för person över 12 år gällande befordringsavgiften enligt

allmänna taxan, tillhandahålla biljetter till färd å statens järnvägar i tredje

klass vagn dels åt medellösa eller svagt bemedlade barn vid småskola, egentlig

folkskola, seminariums övningsskola, folkskolans högre avdelning, fortsättningsskola

eller högre folkskola i stad, köping eller municipalsamhälle,

då barnen utsändas till landet under ferierna för att vistas där under minst

14 dagar eller, under vissa villkor, för dylik vistelse efter slutad skolgång,

dels ock åt lärjungar i skolor av nämnda slag vid studieresor under lärares

eller lärarinnas ledning, då resgrupp inklusive ledare utgöres av minst 10

personer och då resan företages, antingen innan skolgången avslutats eller

— i regel — inom tre månader efter avslutad skolgång.

Utskottet, som icke har något att invända mot Kungl. Majlis förslag i

och för sig, vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke de på området gällande

bestämmelserna böra ändras i syfte att skapa vissa garantier för att

sådana statsunderstödda studieresor, som äga rum, innan skolgången avslutats,

anordnas endast för barn i sådan ålder, att de äro i stånd att någorlunda

tillgodogöra sig de genom studieresorna förmedlade intrycken. Denna

fråga lärer böra tagas under närmare omprövning av Kungl. Majit.

Utskottet hemställer alltså, under åberopande av vad sålunda anförts,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understödjande av

folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

150. o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 154) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

151:o) Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herrar I). Norman m. fl. (1:155) och den andra inom

andra kammaren av herr L. V. Lindén (lii 326), har hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 39,000

kronor till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor

Kungl. Majit kan linna för gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionen 1:155.

Den i motionerna berörda frågan var föremål för prövning jämväl av

1936 års riksdag, även vid detta tillfälle i anledning av i ämnet väckta

Utskottet.

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

motioner. I sitt utlåtande nr 8 anförde statsutskottet, att utskottet icke ville

förneka, att anslagsändamålet vore av betydelse för arbetet vid folk- och

småskolorna på grund av de impulser, varav dessa skolors lärare genom

deltagande i dylika kurser kunde bliva delaktiga. Utskottet holle emellertid

före, att ett förslag örn återupptagande av dessa kurser närmast torde få

anses ankomma på Kungl. Majit.

Utskottet, som finner den sålunda uttalade uppfattningen fortfarande äga

giltighet, håller före, att frågans vikt motiverar, att den av Kungl. Majit,

så snart förhållandena det medgiva, upptages till ny prövning. I detta sammanhang

bör erinras om, att Kungl. Majit, såsom framgår av punkten 126

i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, icke funnit sig kunna tillstyrka

anvisande av anslag till andra fortbildningskurser för läroverkslärare

än sådana, som avse sexualundervisning och sexualhygien, och att dessa

kurser skola vara tillgängliga också för lärare inom folkundervisningsväsendet.

Utskottet har under punkten 127:o) intagit samma ståndpunkt.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Normans m. fl. och herr Lindéns ovannämnda

motioner (1:155 och lii 326) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

152:o) Resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande

läroanstalter. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herrar D. Norman m. fl. (1:156) och den andra inom andra

kammaren av herr L. V. Lindén (II: 325), har hemställts, att riksdagen

måtte till resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande läroanstalter

för budgetåret 1937/1938 bevilja ett reservationsanslag av 25,000

kronor, att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och på de villkor Kungl.

Majit kan finna för gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna.

Under punkten 163 i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln har departementschefen

anfört, att han icke ansåge sig kunna i vidare mån biträda

ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag örn anvisande av 25,000 kronor

till resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter

än att han förordade, att medel äskades av riksdagen jämväl för

nästa budgetår till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

högre folkskolor.

Förslag i den i ovanberörda motioner angivna riktningen framställdes

även i vid 1936 års riksdag väckta motioner, vilka avstyrktes av statsutskottet

i dess utlåtande nr 8 och sedermera avslogos av riksdagen. I berörda

utlåtande förklarade sig utskottet icke förbise betydelsen av ett återuppta
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

gande å riksstaten av anslag för ändamålet, men anförde, att utskottet

i anslutning till sin i utlåtandet angivna principiella ståndpunkt i fråga om

de lärarkategorier, som under budgetåret 1936/1937 borde komma i åtnjutande

av resestipendier — icke kunde tillstyrka vad i motionerna yrkats.

Utskottet, som anser frågan örn anslag till ändamålet böra i första hand

prövas av Kungl. Majit, finner sig i anslutning till vad statsutskottet vid

1936 års riksdag anförde icke böra för närvarande förorda bifall till vad

i de nu förevarande motionerna yrkats. Anmärkas må, att utskottet under

punkten 161:o) framlägger förslag beträffande resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid högre folkskolor.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Normans m. fl. och herr Lindens ovannämnda

motioner (1:156 och II: 325) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för

svenska barn i utlandet. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning

för svenska harn i utlandet för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 15,800 kronor.

154.o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

156) föreslagit riksdagen angående anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

155:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.

156:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 158, sid. 393), vilket för det

sistnämnda anslagets vidkommande innebär en i avrundningssyfte företagen

höjning med 25 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslagsanslag av

800 kronor;

b) till Nomadskolor: Grandier ett anslag av 1,100 kronor.

157:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 393—394), vilket innebär

en av 1936 års riksdags beslut om höjning av arvodena till lärare i fortsättnings-

och ersättningsskolor betingad anslagshöjning med 950,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 5,250,000 kronor.

158:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, sid.

394), vilket innebär en med hänsyn till belastningen företagen anslagshöjning

med 40,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 240,000 kronor.

159:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts föreslag (punkt 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för

lärare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

160:o) Högre folkskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 162) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

161 :o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Högre folkskolor: Besestipendier åt lärare

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 83

i främmande levande språk för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

162:o) Folkhögskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt

164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

163:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 600,000

kronor.

Abnormundervisningen.

164:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 166) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

165:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 167, sid. 400—405) — vilket innebär dels, att de till

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda män och hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor nu

utgående särskilda omkostnadsanslagen från och med nästa budgetår sammanföras

till ett förslagsanslag, dels ock en anslagshöjning med 8,300 kronor,

belöpande med 6,700 kronor å institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda, med 1,000 kronor å hantverksskolan i Kristinehamn och med

600 kronor å hantverksskolan i Växjö — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 118,800

kronor.

166:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 168) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167:o) Vårdanstalten i Lund för blinda nied komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, sid. 406—

408), vilket innebär en anslagshöjning med 7,400 kronor, betingad av dels

en begränsning av arbetstiden för vårdarpersonalen från 60 till 54 timmar

per vecka, dels ock anskaffning av vissa lösa inventarier för köksavdelningen,

får utskottet — som i annat sammanhang tillstyrker Kungl. Maj:ts

under Utgifter för kapitalökning framlagda förslag örn anvisande av medel

för nyanskaffning av viss utrustning för nämnda avdelning samt utförande

av vissa reparations- och förbättringsarbeten inom densamma — hemställa,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för Ilinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 57,500 kronor.

168:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, sid. 408 och 409), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

169:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 6,500 kronor.

170:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, sid. 410), vilket innebär

en med anledning av belastningen företagen anslagsminskning med 1,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier till

blinda hantverkare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

171 :o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.

Majis förslag (punkt 173, sid. 411), vilket innebär en anslagsminskning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,000

kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 85

172:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 174) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

173:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

174:o) Bidrag till tysta skolan i Lidingö. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 176) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till tysta skolan i Lidingö för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

175:o) Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

176:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till tidning för dövstumma för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

177:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till svenska föreningen för dövas

väl för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 8,000

kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Yrkesundervisningen.

178:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.

Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 180) om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

179:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 181, sid. 418—420), vilket innebär en anslagshöjning med

2,500 kronor, varav 1,500 kronor avser återinförande av resestipendier åt

lärare och återstoden hänför sig till elevstipendier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,500

kronor.

180:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska

elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 182) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik

vid tekniska elementarskolan i Norrköping för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

181:o) Han delsgymnasier: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 183,

sid. 421 425) föreslagit riksdagen att till Handelsgymnasier: Understöd

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 292,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Sjödahl m.fl.

(I: 153) och den andra inom andra kammaren av herr A. Hellberg m. fl.

(II. 327), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att handelsgymnasierna

måtte för ökandet av antalet friplatser och nedsatta avgifter för

mindre bemedlade elever erhålla ett tilläggsanslag av 35,000 kronor för

arbetsåret 1937/1938 under villkor att nu gällande procenttal för avgiftslindringar

höjes från 15 till 30.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande anslag för innevarande

budgetår utgår med 274,500 kronor. Såsom villkor för åtnjutande av

statsunderstöd gäller enligt kungörelsen nr 970/1918, bland annat, att

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

handelsgymnasium skall omfatta en tvåårig normalkurs, att vardera av

de två årsklasserna skall äga minst 15 lärjungar, att kommun, där

gymnasium åtnjuter statsunderstöd, skall själv eller genom enskilda donatorer

tillhandahålla för undervisningen erforderliga lokaler samt till läroanstaltens

uppehållande årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst

en tredjedel av statsunderstödet, att terminsavgifterna i den tvååriga normalkursen

må uppgå till högst 200 kronor för år, ävensom att läroanstalten

skall vara skyldig att åt lärjungar i nämnda kurs bevilja befrielse från eller

nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter till så stor utsträckning,

att den minskning i avgifter, som härigenom uppkommer, utgör

minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna skolat uppgå, därest

samtliga lärjungar i den tvååriga kursen erlagt fulla avgifter.

Under åberopande av en av handelsgymnasierna gjord framställning

hemställde skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1936, att anslaget

måtte för budgetåret 1937/1938 höjas med 55,000 kronor till 329,500

kronor i syfte att dels bereda möjligheter till befrielse från terminsavgifterna

eller nedsättning i avgifterna med minst 30 procent, för vilket ändamål

skulle erfordras 35,000 kronor, dels ock tillgodose behovet av nya parallellavdelningar

vid handelsgymnasierna i Stockholm, Malmö och Hälsingborg,

vartill 20,000 kronor vore erforderliga. I ärendet avgav statskontoret

utlåtande den 30 september 1936.

I sin ovannämnda framställning hade handelsgymnasierna beträffande frågan

om minskade terminsavgifter anfört huvudsakligen följande:

Under åtskilliga år hade det varit möjligt att avsevärt överskrida den

gällande minimigränsen för avgiftslindringar, stundom ända upp till 30 procent.

Under de senare åren hade emellertid gymnasierna på grund av försämrad

ekonomi ej längre kunnat bereda eleverna så stora förmåner. De

genom ålderstillägg automatiskt stigande lärarlönerna, ökade kostnader för

undervisningsmateriel samt nödvändigheten att öka antalet parallellavdelningar

hade tvingat gymnasierna att alltmer närma sig den undre gränsen

för avgiftslindringar. Härigenom hade det blivit nödvändigt att avslå flera

ansökningar örn friplats och nedsatt avgift från elever, vilkas ekonomiska

förhållanden bort berättiga dem därtill. Gymnasierna fäste i detta sammanhang

uppmärksamheten på de i jämförelse med exempelvis de allmänna

läroverken relativt höga avgifterna vid handelsgymnasierna. _ Elevrekryteringen

vid de senare skedde från alla samhällsklasser, inte minst från lantmännens

och arbetarnas. Då därtill i många fall komrne ganska betungande

inackorderingskostnader, måste terminsavgifterna ofta te sig väl dryga.

Då affärsbanan i våra dagar visat sig kunna absorbera arbetskraft i allt

större utsträckning, vöre det givetvis av vikt, att även de mindre bemedlade

bereddes möjligheter att gå affärsvägen och erhålla den utbildning, som

krävdes därför.

På grund av vad sålunda anförts hemställde handelsgymnasierna, att

35,000 kronor utöver nu utgående anslag ställdes till gymnasiernas förfogande

för arbetsåret 1937—1938, varigenom efter gjord beräkning gränsen

för avgiftslindringar skulle kunna höjas från 15 till 30 procent.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte bifall till framställningen.

Statskontoret erinrade om att ovannämnda bestämmelse om avgiftslindringen

utformats i överensstämmelse med vad som enligt kungl, cirkulären

den 27 maj 1910 föreskrivits angående statsunderstöd till enskilda mellanskolor

och högre flickskolor. Motsvarande bestämmelse för dessa läroverk

kvarstode oförändrad. Vid sådant förhållande och då den omständigheten,

att avgiftslindringar icke längre kunde beviljas i lika stor utsträckning som

tidigare, icke i och för sig torde utgöra tillräckligt skäl för den ifrågasatta

anslagsökningen, funne sig statskontoret, som jämväl beaktade den av 1936

års riksdag beslutade höjningen av anslaget ifråga, icke böra tillstyrka bifall

till framställningen i denna del.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat:

»Motiveringen för förslaget om höjning av gränsen för avgiftslindringarna

från 15 till 30 procent synes vara i och för sig beaktansvärd. I likhet med

statskontoret har jag emellertid funnit det ur principiell synpunkt betänkligt

att genomföra ett dylikt förslag, så länge gränsen för avgiftslindringar

vid de enskilda mellanskolorna och högre flickskolorna är bestämd till 15

procent. För närvarande kan jag därför icke tillstyrka anslagsökning för

detta ändamål.

Behovet av en utvidgning av handelsgymnasierna i Stockholm, Malmö

och Hälsingborg med parallellavdelningar synes mig genom den föreliggande

utredningen vara tillfullo ådagalagt, och då jag anser det vara ett viktigt

statsintresse, att ungdomen beredes ökade utbildningsmöjligheter för praktisk

verksamhet, förordar jag en höjning av statsanslaget för detta ändamål.

Skolöverstyrelsen har beräknat den av uppdelningen i parallellavdelningar

betingade anslagsökningen till 20,000 kronor. Överstyrelsen har därvid

räknat med 30 procents nedsättning av elevavgifterna samt utgått från den

förutsättningen, att kommunerna såsom hittills skulle tillhandahålla bidrag,

motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget. Därest man i överensstämmelse

med mitt förslag här ovan räknar med allenast 15 procents nedsättning,

kommer den erforderliga anslagsökningen under nyss angivna förutsättning

att stanna vid omkring 16,900 kronor. Statskontoret har ifrågasatt,

huruvida icke kommunerna skäligen borde tillhandahålla minst hälften av

de kostnader, som skulle föranledas av den föreslagna utvidgningen. Då

emellertid statskontoret icke anfört några bärande skäl för ett frångående

av den hittills gällande grundsatsen rörande det kommunala minimibidragets

storlek, har jag icke kunnat ansluta mig till statskontorets förslag i denna

del utan förordar en anslagsökning i enlighet med överstyrelsens förslag

med ovannämnda modifikation, d. v. s. med 16,900 kronor.

Nu ifrågavarande anslag bör sålunda för nästkommande budgetår uppföras

med (274,500+16,900 =) 291,400 kronor eller, med avrundning uppåt,

292,000 kronor. Liksom hittills skett, bör anslaget utgå under förutsättning

att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för

undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under

de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.»

Till stöd för sina i motionerna gjorda framställningar hava motionärerna

åberopat de skäl, som av handelsgymnasierna anförts i deras ovan åter
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

givna ansökning. Efter erinran om statskontorets och departementschefens

häremot gjorda invändningar hava motionärerna därefter yttrat bland annat:

Handelsgymnasierna kunna ej lämpligen sättas i paritet med kommunala

mellanskolor eller högre flickskolor. Handelsgymnasierna äro fackskolor,

som närmast äro att jämföra med de tekniska läroverken, där undervisningen

är kostnadsfri. Båda dessa skolformer kunna i lika hög grad anses

utföra statliga funktioner. Framhållas bör också i detta sammanhang, att

ungdomen i allt större utsträckning särskilt under de senaste åren ägnar

sig åt affärsverksamhet. Affärsbanan har också visat sig kunna bereda utkomst

åt allt större ungdomsskaror. Av vikt är då, att allt göres för

att ekonomiskt underlätta de blivande kontorsanställdas utbildningsmöjligheter.

För en ytterligare nedsättning med 15 procent till 30 procent av elevavgifterna

vid de statsunderstödda handelsgymnasierna beräknas för arbetsåret

1937/1938 nedanstående belopp bliva erforderliga för respektive gym
-

nasier:

Stockholms handelsgymnasium...... 10,500 kronor

Göteborgs » 11,400 »

Malmö » 5,500 »

Hälsingborgs » 2,600 »

Örebro » 2,600 »

Norrköpings » 2,400 >

35,000 kronor.

Betydelsen av den vid handelsgymnasierna meddelade ekonomiska och

merkantila utbildningen synes göra denna skolform förtjänt av ökat stöd

från statsmakternas sida. Terminsavgifterna äro för höga, och olägenheterna

härav hava ökats genom att handelsgymnasierna under de senare

åren icke sett sig i stånd att i lika stor utsträckning, som tidigare kunnat ske,

medgiva befrielse från eller nedsättning i dessa avgifter. Utskottet finner

behov föreligga av en höjning av statsbidraget i syfte att nedbringa elevernas

utgifter för genomgången av handelsgymnasierna. Då emellertid

denna fråga bör prövas i sitt samband med motsvarande förhållanden vid

jämförbara läroanstalter — främst de tekniska läroverken — vilken prövning

närmast bör ske genom Kungl. Maj:ts försorg, anser sig utskottet

icke kunna nu tillmötesgå det av motionärerna gjorda yrkandet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag, hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Sjödahls m. fl. och herr Hellbergs

m. fl. ovannämnda motioner (I: 153 och II: 327), till Handelsgymnasier:

Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 292,000 kronor.

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

182:o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare

i främmande levande språk för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

183:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kungl. Majit

har (punkt 185, sid. 426—445) föreslagit riksdagen att

ej mindre för budgetåret 1937/1938 anvisa

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av

1,800,000 kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 700,000 kronor;

än även medgiva, att vid kommunal anstalt för yrkesundervisning må

— där skolöverstyrelsen prövar särskilda skäl därtill föreligga — för elever,

som uppfylla de för sådan anstalt föreskrivna inträdesfordringarna och som

ämna söka inträde i tekniskt läroverk, inrättas särskilda för detta ändamål

avpassade kurser med rätt till statsbidrag enligt de för vederbörande kommunala

anstalt för yrkesundervisning gällande grunder.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. Wistrand m. fl.

(I: 154) och den andra inom andra kammaren av fröken Ebon Andersson m. fl.

(II: 312), vari, såvitt*nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1937/1938 besluta, att förslagsanslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning skall med tillämpning av utav motionärerna

förordade beräkningsgrunder utgå med ett belopp av 2,100,000 kronor.

Till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning har för

budgetåret 1936/1937 anvisats ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor, vilket

fördelas med förslagsvis 1,380,000 kronor till understöd för avlöning av

lärare och förslagsvis 120,000 kronor till understöd för undervisningsmateriel.

Statsunderstöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning utgår dels

till avlöning åt rektor och övriga lärare, dels till ersättning åt vissa föreläsare,

dels ock till undervisningsmateriel.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Förstnämnda understöd får ej överstiga två tredjedelar av avlöningen och

skall utgå med högst vissa belopp per undervisningstimme. Ersättning till

föreläsare utgår med högst vissa belopp per föreläsningstimme men får ej

överstiga hälften av sammanlagda beloppet av de till föreläsarna utgående

arvodena och förekommande rese- och traktamentsersättningar. Understöd

till undervisningsmateriel utgår med belopp, motsvarande en tredjedel eller

i vissa undantagsfall intill hälften av kostnaderna för densamma.

Tidigare i ovanberörda hänseenden gällande understödsgrunder sänktes

med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena av 1933 års riksdag (skrivelse

nr 8, punkten 212). Nu gällande bestämmelser i ämnet äro kodifierade

i kungörelsen nr 295/1933.

Ur anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

utgår för närvarande — förutom statsbidrag enligt de i kungörelsen nr 295/

1933 stadgade grunder — jämväl understöd åt vissa på grund av ungdomsarbetslösheten

inrättade yrkesundervisningsanstalter. För sistnämnda slag

av understöd har Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande (riksdagens

skrivelse nr 18/1936, sid. 10) gjort avsevärda avvikelser från eljest

gällande grunder för statsunderstöd av ifrågavarande slag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak dels att de här ifrågakommande

utgifterna för sistnämnda slag av yrkesutbildningsanstalter utbrutits till ovanberörda

särskilda anslag å förslagsvis 700,000 kronor till understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom, dels ock en höjning av det äldre

anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med

300,000 kronor. Anslagshöjningen utgör alltså sammanlagt 1,000,000 kronor.

Kungl. Majit har därvid utgått ifrån att grunderna för statsunderstöd

ur sistnämnda anslag skola förbliva oförändrade.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Skolöverstyrelsen hemställde i skrivelse den 31 augusti

1936 dels om vissa ändringar i gällande bestämmelser i fråga om understöd

åt förevarande undervisningsanstalter, dels ock om anvisande för nästa

budgetår av ett med 600,000 kronor till 2,100,000 ökat belopp. Örn grunderna

för understöden bibehölles oförändrade, borde anslagsbehovet beräknas

till allenast 1,800,000 kronor, motsvarande en anslagshöjning med

300,000 kronor.

Förslaget örn återgång till de tidigare gällande bestämmelserna har av

överstyrelsen motiverats med att understödet till avlöning åt rektor och

övriga lärare på grund av det fastställda maximiunderstödet per undervisningstimme

icke kan tillnärmelsevis motsvara två tredjedelar av den sammanlagda

avlöningen samt att 1936 års riksdag beslutat höja arvodena för

lärare vid fortsättningsskolorna. Tidigare vidtagna ändringar i understödsgrunderna

för ifrågavarande yrkesundervisningsanstalter hava alltid, anför

överstyrelsen, anslutit sig till motsvarande ändringar i fråga örn fortsättningsskolorna.

Det syntes överstyrelsen självfallet, att nyssberörda i fråga

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

om fortsättningsskolorna av riksdagen fattade beslut borde föranleda ett

analogt beslut rörande yrkesundervisningen, och att sålunda en höjning i

huvudsak till de understödsgrunder, som varit gällande före den sist företagna

sänkningen, borde genomföras.

En höjning av här antydd art skulle medföra en ökning av anslagsbehovet

med omkring 13 procent, i vad det gällde understöd till avlöning åt

rektor och övriga lärare. Vid fastställandet av de förändrade understödsgrunderna

syntes det dock överstyrelsen önskvärt, att på följande sätt förenkla

understödsberäkningarna.

Genomgående hade hittills skilts på grunderna för understöd till å ena

sidan lärlingsskolstadiet, å andra sidan yrkesskolstadiet. Denna åtskillnad

berodde givetvis därpå, att för yrkesskolstadiet — det högre stadiet —

skulle av lärarna krävas högre kvalifikationer än för lärlingsskolstadiet, och

som följd därav skulle också en mot kvalifikationerna svarande olika lönenivå

bliva nödvändig. Utvecklingen hade emellertid visat, att den sålunda

tänkta skillnaden i lärarkvalifikationer i regel icke förelåge. Det syntes

därför skolöverstyrelsen icke kunna föranleda någon orättvisa, om den graderade

skalan för understödsgrunder ersattes med ett enhetligt understöd

för lägre och högre stadiet, dock med bibehållande av en skillnad i understödsavseende

mellan å ena sidan hantverk, industri och handel och å andra

sidan husligt arbete. Med hänsyn till skäl, som föranledde 1921 års riksdag

att vid den då beslutade höjningen av hithörande understöd bestämma

procentuellt större höjning för undervisning i husligt arbete än i övrigt och

vilka skäl alltfort talade för åtgärder i enahanda riktning, funne sig överstyrelsen

i detta sammanhang även nu böra utgå från en något större procentuell

höjning för undervisning i husligt arbete än i övrigt. Då överstyrelsen

icke tänkt sig, att införande av ett enhetligt understöd för olika

stadier skulle medföra någon ökad kostnad för statsverket, funne sig överstyrelsen

böra föreslå, att understöd till avlöning av rektor och övriga lärare

vid här ifrågavarande anstalter skulle, förutom det att de icke finge överskrida

två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den till rektor och

övriga lärare utgående avlöning, utgå med högst 2 kronor 80 öre för undervisningstimme

i hantverk, industri och handel (nu 2 kronor 35 öre inom

lägre och 2 kronor 55 öre inom högre stadiet; motsvarande före 1933 års

sänkning utgående understöd utgjorde respektive 2 kronor 67 öre och 3

kroner) och med högst 1 krona 80 öre för undervisningstimme i husligt

arbete (nu 1 krona 50 öre inom lägre och 1 krona 65 öre inom högre stadiet;

motsvarande före 1933 års sänkning utgående understöd utgjorde respektive

1 krona 67 öre och 1 krona 83 öre). I anslutning till dessa understödsgrunder

skulle anslagsbehovet till förevarande ändamål, efter vad som

ovan antytts, komma att ökas med omkring 13 procent.

Beträffande understöd till undervisningsmateriel hade till och med budgetåret

1932/1933 understöd utgått med belopp, motsvarande hälften eller i

vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma. Genom

beslut av 1933 års riksdag hade understödet sänkts till belopp motsvarande

en tredjedel eller i vissa undantagsfall intill hälften av kostnaderna

för densamma. En återgång till de tidigare understödsgrunderna

vore av största vikt just nu, då det gällde att taga vara på det allmänna

intresse för särskilt verkstadsskolors inrättande, som numera förefunnes och

som i hög grad löpte fara att gå till spillo, om icke understödet till skolornas*

verkstadsutrustning kunde höjas. Överstyrelsen föresloge därför, att

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

understöd till undervisningsmateriel skulle utgå efter de grunder, som gällde

till och med budgetåret 1932/1933. Anslagsbehovet, i vad det avsåge undervisningsmateriel,

skulle vid bifall härtill komma att ökas med omkring

hälften.

Beträffande understöd till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar

eller serier av dylika föresloge överstyrelsen icke någon procentuell

höjning utan endast en ändring såtillvida, att dylika föreläsningar icke behövde

vara bundna vid den skoltyp, som hittills betecknats såsom yrkesskola,

utan finge anordnas vid varje skoltyp, som vore berättigad erhålla

understöd från här ifrågavarande anslag.

Statskontoret har i utlåtande den 13 oktober 1936 yttrat, att ämbetsverket,

som vid behandling av andra anslagsfrågor av likartat slag funnit sig böra

tillråda viss återhållsamhet med återgången till tidigare gällande, mer liberala

understödsgrunder, holle, ej minst med hänsyn till det stora medelsbehovet

för de från och med innevarande år nyinrättade verkstadsskolorna,

före att beträffande yrkesskolorna särskild försiktighet borde iakttagas. Ämbetsverket

finge därför avstyrka bifall till överstyrelsens förslag i dessa delar.

Vad överstyrelsen anfört till stöd för likformighet beträffande grunderna

för understöd åt lärare vid lärlings- och yrkesskola hade icke övertygat statskontoret

om önskvärdheten av en sådan anordning, vilken för övrigt icke

skulle stå i god överensstämmelse med eljest tillämpad differentiering beträffande

avlöning av lärare på högre och lägre skolstadier. Statskontoret

kunde därför icke heller i denna del tillstyrka bifall till framställningen.

Då överstyrelsens förslag om att föreläsningar med rätt till enahanda understöd

åt föreläsaren som vid yrkesskola måtte få anordnas vid varje skoltyp,

som vore berättigad erhålla understöd från anslaget ifråga, icke motiverats

med något behov av föreläsningar jämväl vid andra kategorier av

yrkesundervisningsanstalter än yrkesskolor, torde anledning saknas att bifalla

sagda framställning.

Anslaget till understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom. Skolöverstyrelsen hemställde dels i skrivelse den 31 augusti 1936

om anslag för budgetåret 1937/1938 till verkstadsskolor av ifrågavarande

slag i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län med ett belopp

av 400,000 kronor, dels ock i skrivelse den 7 november 1936 om anvisande

för samma budgetår av ett belopp av 390,000 kronor såsom bidrag

till upprättande av planerade verkstadsskolor i Gävleborgs, Kopparbergs,

Norrbottens och Värmlands län. Skolöverstyrelsens ovanberörda förslag till

ändrade bidragsgrunder åsyftar icke nu ifrågavarande verkstadsskolor. Statskontoret

har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, anfört starka erinringar

mot överstyrelsens anslagsberäkningar m. m.

Departementschefen — som jämväl redogjort för ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag om utvidgning av möjligheterna att inrätta kurser

vid yrkesundervisningsanstalter för elever, som ämna söka inträde i tekniskt

läroverk — har för egen (lid rörande de nu berörda frågorna anfört följande:

»Under förevarande anslag inrymmas enligt det föregående numera dels

understöd åt i normal ordning inrättade kommunala anstalter för yrkesundervisning,

dels ordf understöd åt väsentligen av statsmedel bekostade

verkstadsskolor för arbetslös manlig ungdom i sju län, nämligen i Norrbottems,

Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Blekinge samt

Göteborgs och Bohus län.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vad först angår irågan örn understöd till förenämnda i normal ordning

inrättade yrTcesundervisningsanstalter, har överstyrelsen ifrågasatt vissa ganska

genomgripande förändringar i understödsgrunderna, åsyftande väsentligen

dels en återgång till före budgetåret 1933/1934 gällande förhållanden

i fråga om arvodesbeloppens storlek och understöd till undervisningsmateriel,

dels ock ett avlägsnande i huvudsak av den alltsedan år 1919iunderstödshänseende

iakttagna skillnaden mellan lärlings- och yrkesskolor. Den

av detta förslag föranledda merkostnaden skulle uppgå till 300,000 kronor.

Även örn vissa skäl synas tala för skolöverstyrelsens förslag, särskilt — med

hänsyn till 1936 års riksdags beslut om fortsättningsskolearvodena — vad

angår arvodesbeloppens storlek, kan jag nu icke biträda nämnda förslag

utan anser detsamma böra bliva föremål för ytterligare övervägande. Jag

anser mig alltså icke böra för närvarande ifrågasätta någon ändring i berörda

understödsgrunder.

Däremot vill jag tillstyrka överstyrelsens förslag om utvidgning av de

nuvarande möjligheterna att inrätta kurser vid yrkesundervisningsanstalter

för elever, som ämna söka inträde i tekniskt läroverk. Detta förslag, som

enligt min mening är väl motiverat, synes kunna till bedömande upptagas,

oavsett vilken ståndpunkt, som kan komma att intagas till den av överstyrelsen

berörda frågan örn omorganisation av den lägre avdelningen vid

Chalmers tekniska institut.

Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 för de i normal ordning inrättade

yrkesundervisningsanstalterna har av överstyrelsen beräknats till

minst 1,800,000 kronor, örn understödsgrunderna skulle bibehållas oförändrade,

och till minst 2,100,000 kronor, örn överstyrelsens förstberörda förslag

örn ändrade sådana grunder skulle bifallas. Härtill skulle komma en av

nyssnämnda förslag örn vidgad rätt att inrätta vissa förberedande kurser föranledd

merkostnad av omkring 3,000 kronor. Därest hänsyn icke skulle

tagas till de på verkstadsskolorna för arbetslösa belöpande kostnaderna,

skulle alltså förevarande anslag vid oförändrade understödsgrunder böra för

nästa budgetår uppföras med (1,800,000 + 3,000 =) 1,803,000 kronor. Jag

anser en avrundning av beloppet till 1,800,000 kronor kunna ske.

Vad sedan angår omför mälda verkstadsskolor för arbetslös ungdom, har jag

ansett det angeläget att bereda riksdagen tillgång till en uttömmande redogörelse

för de åtgärder, som på senaste tiden med riksdagens medgivande

vidtagits i syfte att på denna väg bereda den arbetslösa ungdomen i vissa

delar av vårt land tillfälle att skaffa sig utbildning för med hänsyn till

arbetstillgången lämpligare yrken än dem, de i annat fall skulle hava ägnat

sig åt. Av den i detta hänseende lämnade redogörelsen framgår, att de för

sådant ändamål hittills inrättade verkstadsskolorna mottagit 620 elever, varav

525 från andra kommuner än hemkommunen och 95 från hemkommunen.

Denna utbildningsverksamhet har sålunda redan medfört ur social synpunkt

mycket betydelsefulla resultat. Kostnaderna för åtgärderna hava emellertid,

såsom överstyrelsens utredning ger vid handen, blivit mycket höga och i varje

fall högre än vad i början förutsatts. Förklaringen härtill är väsentligen att

söka i de svårigheter, som för ett år sedan, då det gällde att utan tidsutdräkt

ingripa för att igångsätta ifrågavarande verksamhet, förelågo i fråga

örn möjligheten att med säkerhet överblicka och bedöma behovets omfattning

och att på förhand närmare bestämma arten av de hjälpåtgärder, som

erfordrades. Det är naturligt, att en betydande del av de hittills för ändamålet

anvisade anslagsmedlen tagits i anspråk för att vid skolornas startande

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

förse dem med erforderlig undervisningsmateriel. Av de för budgetåret

1935/1936 beviljade understöden, omkring 800,000 kronor, belöpte sålunda

icke mindre än omkring 625,000 kronor på utgifter av nyssnämnda art,

alltså på kostnader av engångsnatur. Av de av överstyrelsen för budgetåret

1936/1937 beräknade kostnaderna för ifrågavarande verkstadsskolor,

500,000 kronor, avses omkring 150,000 kronor falla på inventarier och

stadigvarande undervisningsmateriel samt återstoden, 350,000 kronor, på

löpande utgifter. Till sistnämnda belopp komma emellertid kostnaderna

för de nya verkstadsskolor, som torde komma att inrättas i Gävleborgs,

Kopparbergs, Norrbottens och Värmlands län. Sist avsedda kostnader hava

för nämnda budgetår prelimiuärt angivits till 460,000 kronor, varav 80,000

kronor skulle falla på löpande utgifter och återstoden, 380,000 kronor, på

anskaffning av, förutom inventarier, stadigvarande undervisningsmateriel.

De avsevärda statsutgifterna för ifrågavarande ändamål hava framkallat

betänksamhet hos statskontoret, som, med hänsyn jämväl till att arbetslösheten

i landet i hög grad nedgått, ifrågasatt önskvärdheten av att redan

1937 års riksdag skulle sättas i tillfälle att taga ställning till frågan om

verkstadsskolornas fortsatta bestånd samt formerna för deras framtida verksamhet

och därmed sammanhängande frågor. Överstyrelsen har ansett det

icke vara möjligt att så tidigt som statskontoret önskat åstadkomma en utredning

i ämnet. Överstyrelsen har emellertid som en tänkbar utväg anvisat

möjligheten att så småningom förvandla ifrågavarande skolor till kommunala

verkstadsskolor med landstinget eller primärkommunen som målsman

och med rätt till understöd enligt i sådant hänseende gällande normala

bestämmelser. Denna tanke ansluter sig till de synpunkter, som av

chefen för socialdepartementet i motsvarande hänseenden utvecklades i propositionen

nr 265/1936. I sistnämnda sammanhang antyddes också möjligheten

och lämpligheten av att ernå en koncentration av utbildningsmöjligheterna

inom större områden, exempelvis på så sätt, att två eller flera landsting

förenade sig om en och samma skola.

Såsom framgår av vad redan anförts, saknas icke möjligheter att, då

tidsläget så anses böra föranleda, leda nämnda utbildningsverksamhet in

på mera normala banor. I likhet med överstyrelsen anser jag, att tiden

ännu icke är inne att upptaga denna fråga till avgörande. Självfallet kommer

jag emellertid, likaväl som chefen för socialdepartementet och — jag

förutsätter det — skolöverstyrelsen, att med största uppmärksamhet följa

utvecklingen på förevarande område samt tillse, att i tid erforderliga åtgärder

vidtagas för den omläggning av verksamheten, som kan befinnas

påkallad.

Däremot anser jag i anslutning till vad statskontoret och även överstyrelsen

i ämnet anfört, önskvärt, att de anslagsmedel, som belöpa på verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom, avföras från ett särskilt för ändamålet i

riksstaten uppfört anslag. På detta sätt blir det möjligt att bättre än nu

kan ske tillgodose det av riksdagen vid ett pär tillfällen framförda önskemålet

örn att ifrågavarande utgifter skola redovisas för sig. Att, såsom

statskontoret föreslagit, giva det nya anslag, som för ändamålet bör uppföras

i riksstaten, karaktären av obetecknat, d. v. s. maximerat anslag, synes

på de av överstyrelsen anförda skälen icke vara lämpligt eller ens under

nuvarande förhållanden möjligt. Det nya anslaget bör liksom det nuvarande

anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

betecknas såsom förslagsanslag. Vad jag nu anfört, äger tillämpning järn
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

val på det nu under huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning.

Det av överstyrelsen framlagda förslaget örn att ansökningar om understöd

för de för arbetslös manlig ungdom avsedda kurserna vid Byske kommuns

anstalter för yrkesundervisning i Västerbottens län skulle behandlas

i samma ordning, som gäller för verkstadsskolorna för arbetslösa, synes mig

med hänsyn till arbetsförhållandena i den landsdel, varom fråga är, vara

väl befogat.

Med hänsyn till den svårartade situation, som inträtt för en del av befolkningen

i norra Uppland genom driftsnedläggelser inom olika industrier,

kan det bliva behövligt att vidtaga motsvarande utbildningsanordningar,

ehuru i mera begränsad omfattning, jämväl för denna bygd. Kostnaderna

härför böra lämpligen belasta det nya förslagsanslaget.

Det på verkstadsskolorna för arbetslösa belöpande anslagsbehovet har av

överstyrelsen för nästa budgetår beräknats till (400,000 + 390,000 =) 790,000

kronor. Då det i fortsättningen på grund av numera vunnen erfarenhet

torde vara möjligt att planmässigare än hittills kunnat ske organisera de

nya verkstadsskolor av detta slag, som kunna befinnas erforderliga, och då

det är tänkbart, att de förebragta kostnadskalkylerna för dessa nya skolor

kunna bedömas något strängare än motsvarande beräkningar för de hittills

inrättade skolorna, torde sistnämnda belopp enligt min mening kunna begränsas

till 700,000 kronor.

Förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

bör sålunda för nästa budgetår uppföras med ovannämnda belopp

av 1,800,000 kronor.

Det av mig förordade nya förslagsanslaget, vilket lämpligen bör benämnas

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, bör för nästa

budgetår uppföras med 700,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att från detta anslag utdela understöd med tillämpning av samma

grunder, som enligt riksdagens år 1936 lämnade medgivande sedermera

iakttagits beträffande under året till dylika skolor beviljade understöd.

Anslagshöjningen uppgår till (1,800,000 + 700,000 — 1,500,000 =) 1,000,000

kronor.»

Till stöd för de i motionerna gjorda framställningarna anföres i motionen

I: 154 i huvudsak följande:

De stödåtgärder, som hittills vidtagits i vårt land till befrämjande av yrkesutbildningen,

ha kunnat motiveras ur flera synpunkter. Den hastiga utvecklingen

inom industri och övriga näringar framtvingade tidigt dylika åtgärder

och den hotande överbefolkningen på de teoretiska studiebanorna

stimulerade ytterligare statsmakternas intresse för den praktiskt inriktade

undervisningen. Närmare till hands ligga emellertid de erfarenheter, som

under den nyss genomgångna lågkonjunkturperioden gjorts beträffande yrkesundervisningens

stora samhälleliga betydelse. Den omfattande arbetslösheten

bland ungdomen och även bland äldre, icke yrkesutbildade framtvingade

forcerade åtgärder för att åstadkomma ökad undervisningsverksamhet

på ifrågavarande område. En mängd yrkeskurser anordnades på

olika orter bland annat genom arbetslöshetskommissionens försorg, då lämpliga

skolformer i tillräcklig utsträckning icke förut voro tillfinnandes. Ehuru

dessa merendels kortvariga kurser otvivelaktigt hade sin stora betydelse

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

däruti, att de bidrogo till att skapa nyttig sysselsättning för de ungdomar,

som icke kunde beredas arbete inom näringarna, kunde de dock icke medföra

samma varaktiga nytta för framtiden som en grundlig yrkesutbildning.

Helt säkert skulle utbytet av de för denna kursverksamhet anslagna medlen

ur yrkesutbildningssynpunkt blivit ett helt annat, örn de kunnat komma en

i förväg uppbyggd, mera planmässigt ordnad utbildning till godo. De gjorda

erfarenheterna giva i varje fall vid handen, att samhället i tid bör tillse,

att ungdomen erhåller en tillräcklig yrkesutbildning för att vara så vitt

möjligt rustad att kunna finna sysselsättning även under dåliga tider. Erfarenheten

visar också, att arbetslösheten bland de yngre under sådana tider

icke behöver få den fruktansvärda omfattning som under den senaste lågkonjunkturen,

därest skolformer finnas, som lämpligen kunna absorbera

dem, som utestängas från förvärvsarbete.

Även nu, då arbetstillgången inom alla näringar är mycket god, tillgripa

vi yrkesutbildningen såsom det effektivaste medlet att skapa utkomstmöjligheter

för den ungdom, som icke kunnat inordnas i förvärvslivet. Nu

gäller det att söka överföra den arbetslösa ungdomen från vissa av varaktig

arbetslöshet drabbade delar av vårt land till annan miljö. För den skull

har ju riksdagen berett möjlighet att inrätta särskilda verkstadsskolor för

arbetslös ungdom från vissa distrikt. Den yrkesutbildning, som i dessa skolor

meddelas, är avsedd att möjliggöra en övergång till yrken, som icke

äro mera allmänt företrädda inom elevernas hemort och som erbjuda större

förvärvsmöjlighet än de yrken, som de eljest skulle få ägna sig åt. Att statsmakterna

även i detta fall tillerkänna yrkesutbildningen en mycket stor betydelse

framgår bland annat av storleken av de belopp, som redan ställts

till dessa skolors förfogande och de som i årets statsverksproposition äskas

för kommande budgetår.

I jämförelse härmed synes det belopp å 1,800,000 kronor, som begäres till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, icke vara av den

storhetsordning, att den i och för sig skulle motivera vidmakthållandet

av särskilda, restriktiva åtgärder i anslagshänseende beträffande yrkesutbildningen

i ändamål att kunna hålla anslaget nere vid sagda belopp.

Med tanke på den stora vikt och betydelse, som enligt vad ovan blivit påvisat,

ur olika synpunkter måste tillmätas yrkesundervisningen, synes det

vara en fullt motiverad åtgärd att nu höja statsunderstödet till de kommunala

yrkesskolorna, så att det blir jämförligt med det, som utgick före år 1933.

Det nu rådaude ekonomiska läget gör detta möjligt och den nuvarande livliga

industriella verksamheten har medfört ännu större behov av ökad och grundligare

yrkesutbildning för ungdomen, än vad tidigare någonsin gjort sig

gällande. Bristen på yrkeskunniga arbetare är i själva verket inom vissa

industrier mycket stor för närvarande och i ett icke oväsentligt antal fall

har utländsk arbetskraft måst införskrivas. På senaste tiden lia även från

vissa håll framställts krav på ett fördjupande av yrkesundervisningen och

en bättre utformning av densamma efter yrkeslivets behov. En dylik anpassning

måste innebära, att verkstadsskolor och därmed jämförliga skolformer

i allt större omfattning måste inrättas och att tyngdpunkten hos

vårt yrkesutbildningsväsende alltmer förskjutes emot de effektivare former

av skolor, som dessa representera i jämförelse med aftonskolorna. Vill man,

att alla eventuella åtgärder för att söka tillmötesgå dessa krav skola bli av

verkligt värde, är den första förutsättningen, att de olika kommunerna kunna

stimuleras att inrätta dylika skolor i stället för de mindre effektiva afton
Bihang

Ull riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skolorna, som huvudsakligen äro hänvisade till att meddela kunskap i yrkesteori

och vad därmed sammanhänger och endast i mindre grad kunna meddela

kunskap i yrkesarbete. Statens enda medel att verksamt kunna bidraga

till denna utveckling är att (jiva ett sådant understöd, att även i ekonomiskt

avseende mindre bärkraftiga kommuner finna det möjligt att inrätta de erforderliga

skolorna. Lärarlönerna ligga redan nu i allmänhet på en sådan nivå,

att det utgående bidraget från staten helt bestämmes av det fastställda

understödet för varje undervisningstimme. Endast i ett mindre antal fall

kan bestämmelsen om att understödet får uppgå till två tredjedelar av

sammanlagda avlöningsbeloppet utnyttjas av skolorna. En ökning av understödsbeloppet

per undervisningstimme skulle därför utan tvivel kraftigt bidraga

att öka kommunernas intresse för och öka möjligheterna att ordna

en intensivare yrkesutbildning.

Örn möjlighet av ännu större betydelse i detta avseende torde det vara,

att understödet till anskaffning av undervisningsmateriel blir ökat. Som

nyss framhållits är det framför allt verkstadsskolor, som erfordras i större

antal än vari de nu förekomma. De dryga kostnaderna för nyanskaffning

av den nödvändiga maskin- och verktygsutrustningen hava dock i allmänhet

verkat avskräckande på de flesta kommunerna, som därför nödgats avstå

från denna skolform, ehuruväl behovet legat i öppen dag. Staten tillgodoser

i stor utsträckning behovet av den allmänna undervisningen inom riket och

även de rena lärdomsskolorna äro väl tillgodosedda. Det S3mes även ur dessa

synpunkter vara berättigat, att då fråga är om yrkesundervisning, ett så

kraftigt stöd erbjudes av staten, att icke den bästa formen av denna undervisning

förbehålles endast ett fåtal större kommuner. En återgång till de

före år 1933 gällande grunderna beträffande statsunderstöd till undervisningsmateriel

för de kommunala anstalterna för yrkesundervisning synes sålunda

ur alla synpunkter väl motiverad och nödvändig, därest yrkesutbildningen

skall kunna ledas in på de banor, som allmänt anses vara de, som föra

till målet. Skolöverstyrelsens förslag synes sålunda böra förordas. Enligt

ämbetsverkets beräkning skulle av det erforderliga anslaget å 2,100,000

kronor ett belopp av förslagsvis 180,000 kronor avse understöd till undervisningsmateriel,

medan till understöd för avlöning av lärare skulle utgå

förslagsvis 1,920,000 kronor.

Jjtskottet. Utskottet delar den uppfattning om yrkesundervisningens betydelse, som

kommit till uttryck i de ovanberörda motionerna. En målmedvetet bedriven

yrkesutbildning underlättar framkomstmöjligheterna för dem, som ägna sig

eller önska ägna sig åt praktiska arbetsuppgifter, och tillgodoser den moderna

industriens växande behov av yrkesutbildad och specialiserad arbetskraft.

För denna industri synes en rationell yrkesutbildning vara en livsbetingelse.

Med hänsyn härtill skulle det vara naturligt, örn från industriens

sida visades ett större och mera permanent intresse för den praktiska

yrkesundervisningen, som toge form av direkta stödåtgärder eller i egen regi

anordnad sådan undervisning.

Vad beträffar de motionsvis framförda förslagen, anser utskottet skäl föreligga

för en återgång till de bidragsbestämmelser, som gällde före de senast

vidtagna anslagsrestriktionerna. Då emellertid nämnda förslag synas hava

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

förbundits med principiella ändringar i bidragsgrunderna, till vilka utskottet

icke önskar utan föregående prövning av Kungl. Maj:t taga ställning, anser

sig utskottet icke kunna tillstyrka motionärernas hemställan i annan mån

än att utskottet förordar en återgång till de tidigare gällande grunderna för

understöd till undervisningsmateriel. Såsom även motionärerna antytt, synes

behovet av en ökning av sistnämnda understöd vara det för ögonblicket

mest angelägna. Utskottets förslag torde med utgångspunkt från skolöverstyrelsens

kalkyler kunna för nästa budgetår beräknas medföra en anslagshöjning

med 60,000 kronor.

I fråga örn verkstadsskolorna för arbetslös ungdom vill utskottet i anslutning

till vad departementschefen i motsvarande hänseende anfört —

uttala önskvärdheten av att dessa speciella yrkesskolor med det snaraste erhålla

en planmässigare organisation, som gör det möjligt att säkrare än nu

kan ske i förväg bedöma kostnaderna för verksamheten och även lämnar

möjligheter till en begränsning av dessa kostnader. I samband härmed bör

enligt utskottets mening prövas skäligheten av de nu till verkstadsskolornas

elever utgående stipendierna. Utskottet beaktar de skäl, som tala för att

dessa stipendier ej utmätas för snävt för den arbetslösa ungdomen, men

håller det icke för otroligt, att möjligheter föreligga att verkställa en differentiering

av stipendiebeloppen för andra elever efter behovsprinciper. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Majit tager denna fråga under omprövning och —

med stöd av det ovannämnda av 1936 års riksdag givna bemyndigandet

utfärdar erforderliga bestämmelser i ämnet.

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på det — enligt

vad utskottet inhämtat — av vederbörande vid verkstadsskolorna uttalade

önskemålet om vikten av en betryggande kontroll av medelsförvaltningen

vid dessa skolor.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Wistrands m. fl. och fröken Anderssons m. fl.

ovannämnda motioner (I: 154 och II: 312), såvitt nu är i

fråga,

a) besluta, att till kommunal anstalt för yrkesundervisning

må från och med budgetåret 1937/1938 under i övrigt

oförändrade villkor utgå understöd till undervisningsmateriel

med belopp, motsvarande hälften eller i vissa undantagsfall

intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma;

b) till Kommunala oell enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

visning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 1,860,000 kronor;

c) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

700,000 kronor;

d) medgiva, att vid kommunal anstalt för yrkesundervisning

må — där skolöverstyrelsen prövar särskilda skäl

därtill föreligga — för elever, som uppfylla de för sådan

anstalt föreskrivna inträdesfordringarna och som ämna söka

inträde i tekniskt läroverk, inrättas särskilda för detta ändamål

avpassade kurser med rätt till statsbidrag enligt de för

vederbörande kommunala anstalt för yrkesundervisning gällande

grunder.

184:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit

har (punkt 186, sid. 445 och 446) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i föregående

punkt omnämnda, två likalydande motionerna 1:154 och 11:312, vari såvitt

nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1937/1938 besluta,

att reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesutbildning

skall utgå med ett belopp av 600,000 kronor.

Till förevarande ändamål utgår nu ett anslag av 450,000 kronor, varav

belöpa 420,000 kronor på understöd för avlöning av lärare och 30,000 kronor

på understöd till undervisningsmateriel.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31

augusti 1936 hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med

150,000 kronor till 600,000 kronor. Till stöd härför har anförts:

För innevarande budgetår och de närmast föregående budgetåren ställde

sig sökta och beviljade understödsbelopp sålunda:

Budgetår

Sökta

understöd

-kronor

Beviljade

understöd

kronor

1933/1934 ................

767,623: 43

442,000: —

1934/1935 ...............

642,894: 62

400,000: —

1935/1936 ................

626,585: 36

423,685: —

1936/1937 ................

639,692: 32

—

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

I anslutning till vad överstyrelsen tidigare i ämnet yttrat (jfr bland annat

1936 års åttonde huvudtitel sid. 472) kunde överstyrelsen icke annat än

finna sig nödsakad att hemställa örn ytterligare ökning av anslaget. Med

hänsyn till att den höjning av understödsgrunderna för kommunala anstalter

för yrkesundervisning, som överstyrelsen enligt det föregående (jfr nästföregående

punkt) föreslagit, jämväl borde finna tillämpning vid motsvarande

enskilda anstalter, torde för de sistnämnda böra beräknas en höjning av

anslagsbehovet till åtminstone 600,000 kronor, varav för avlöning av lärare

borde avses 540,000 kronor och som understöd till undervisningsmateriel

60,000 kronor.

Departementschefen har för egen del yttrat, att — med hänsyn till vad

han anfört vid behandlingen av frågan örn statsanslag till de kommunala

anstalterna för yrkesundervisning (jfr punkten 183:o) här ovan) och då förevarande

anslag så sent som av 1936 års riksdag höjts med 50,000 kronor —

anslaget syntes böra för nästa budgetår bibehållas vid oförändrat belopp

och fördelas på samma sätt som under innevarande budgetår.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet hava motionärerna åberopat

samma skäl, som av dem anförts för en ökning av de till de kommunala

yrkesutbildningsanstalterna utgående anslagen (jfr punkten 183:o) här

ovan). Av det av motionärerna äskade anslaget skulle belöpa på avlöning

av lärare 540,000 kronor och på undervisningsmateriel 60,000 kronor.

Vad utskottet under nästföregående punkt yttrat rörande önskvärdheten

av ökat understöd från industriens sida till yrkesundervisningen, äger —

och måhända i ännu högre grad — tillämpning på de enskilda anstalterna

för yrkesundervisning. Då förevarande anslag, såsom departementschefen

påpekat, av 1936 års riksdag höjdes med 50,000 kronor till 450,000 kronor,

anser sig utskottet icke böra nu ifrågasätta någon ytterligare anslagshöjning.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Wistrands m. fl. och fröken Anderssons

m. fl. ovannämnda motioner (1:154 och II: 312), såvitt

nu är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor.

185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kommunala

JJtskottet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever

vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 446—448), vilket innebär dels att särskilt

anslag anvisas för sistnämnda ändamål, dels ock en med hänsyn till den

beräknade belastningen företagen sammanlagd anslagshöjning med 400,000

kronor, får utskottet, under hänvisning till vad utskottet yttrat under

punkten 183:o), hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

ett förslagsanslag av 430,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom ett förslagsanslag av 270,000 kronor.

186:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

188, sid. 448—452), vilket innebär dels bortfallande av ett tillfälligt anslagsbelopp

å 2,380 kronor, dels ock en ökning av det löpande anslaget med

1,330 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 156,000 kronor, därav 41,470 kronor

skola utgå under villkor, att Stockholms stad för samma

tid för berörda ändamål bidrager med enahanda belopp

samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden;

b) föreskriva, att de av 1936 års riksdag för budgetåret

1936/1937 meddelade bestämmelserna angående dyrtidstilllägg

till befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm

skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1937/1938.

187:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

189, sid. 452 och 453), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 25,100 kronor;

b) föreskriva, att de av 1936 års riksdag för budgetåret

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

1936/1937 meddelade bestämmelserna angående dyrtidstillägg

till vissa vid bergsskolan i Falun förut anställda ordinarie

befattningshavare skola äga motsvarande tillämpning för

budgetåret 1937/1938.

188:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, sid.

453—455), vilket innebär en huvudsakligen av personalutökning föranledd

anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till vävskolan i Borås för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 25,200 kronor;

b) föreskriva, att de av 1936 års riksdag för budgetåret

1936/1937 meddelade bestämmelserna angående dyrtidstilllägg

till befattningshavare vid vävskolan i Borås skola äga

motsvarande tillämpning för budgetåret 1937/1938.

189:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning av

ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås. Kungl. Maj:t

har (punkt 191, sid. 456—459) föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt laboratorium vid

vävskolan i Borås för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

15,000 kronor, att utgå under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas

av enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp, samt att Borås

stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och

inredning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson

m. fl. (I: 104) och den andra inom andra kammaren av herr D. Larsson

i Hede m. fl. (II: 211), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt

laboratorium vid vävskolan i Borås för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 37,000 kronor, att utgå under villkor att bidrag för

samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst samma

belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler

med möblering och inredning.

Till detta ändamål har riksdagen hittills anvisat tillhopa 130,000 kronor,

därav för vart och ett av budgetåren 1934/1936 50,000 kronor och för

innevarande budgetår 30,000 kronor. Anslagen hava utgått under villkor,

att bidrag för samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

minst samma belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet

erforderliga lokaler med möblering och inredning.

I sammanhang med beviljande av anslaget för innevarande budgetår erinrade

1936 års riksdag om behovet av att — därest anslag för detta ändamål

framdeles bomme att äskas av riksdagen — en framställning härom

åtföljdes av en utredning örn totalkostnaderna för ändamålet samt örn den

utsträckning, i vilken staten och andra i fortsättningen syntes böra bidraga.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Borås har i skrivelse

den 7 oktober 1936 anhållit om fortsatt anslag av statsmedel till förevarande

ändamål med 37,000 kronor att utgå under villkor, att bidrag för

samma ändamål lämnades av enskilda till värde, motsvarande minst samma

belopp.

Den till grund för den ursprungliga kostnadsberäkningen liggande utrustningsplanen

hade, yttrar styrelsen, slutat å en kostnad av 333,580 kronor.

Intill ingången av innevarande budgetår hade anskaffning skett för inalles

202,026 kronor 4 öre. Genom vissa jämkningar i den ursprungliga planen

hade det visat sig möjligt att i det närmaste hålla den för utrustningens

fullständigande erforderliga anskaffningen inom ramen för den ursprungliga

totalkostnaden. Den nu nödvändiga anskaffningen beräknades draga en

sammanlagd kostnad av 134,840 kronor, vilket tillsammans med det hittills

anskaffade utgjorde i runt tal 336,900 kronor.

För ifrågavarande nyanskaffning förfogade skolstyrelsen över statsanslaget

för innevarande budgetår å 30,000 kronor ävensom över ett av Älvsborgs

läns landsting den 9 september 1936 beviljat anslag av 30,000 kronor, eller

tillhopa 60,000 kronor. Det återstode därför att anskaffa 74,840 kronor.

Under förutsättning att hälften av denna summa eller i nedåt avrundat tal

37,000 kronor kunde erhållas som statsanslag, hoppades styrelsen kunna

från enskilda erhålla bidrag till värde motsvarande återstoden.

I särskild skrivelse till skolöverstyrelsen har skolans föreståndare beträffande

de hittills åtnjutna och påräknade bidragen från enskilda anfört, att

av den intill innevarande budgetårs början anskaffade utrustningen, vilken

enligt vad ovan sagts dragit en kostnad av 202,026 kronor 4 öre, hade

utrustning för ett belopp av 102,026 kronor 4 öre tillförts vävskolan genom

gåvor. I dessa gåvor hade inga rabatter inräknats utan endast helt skänkta

maskiner. Samtliga de gåvor, med vilka skolstyrelsen i tidigare framställningar

örn statsbidrag räknat, hade med undantag av en skolan sedan gammalt

tillhörande donation å 10,000 kronor utgjorts endast av utfästelser,

vilka delvis icke blivit infriade. Detta senare gällde bland annat en av

industriidkaresammanslutningen i Borås utlovad donation å 10,000 kronor.

Skolan hade visserligen i ersättning erhållit andra gåvor, men trots detta

hade det ej varit möjligt att uppbringa mer än ovan angivna summa. Den

omtalade äldre donationen av 10,000 kronor vore emellertid ej inräknad

häri, då densamma använts som rörelsekapital. Donationen vore emellertid

innesluten i det belopp av 37,000 kronor, som skolstyrelsen skulle söka

uppbringa som motprestation mot det nu begärda statsanslaget å samma

belopp. Utöver denna motprestation, i vilken även läge en del hittills ej

inträffade utfästelser, vilkas infriande emellertid även komme att draga

vissa kostnader, kunde skolan ej påräkna något bidrag från annat håll.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 105

Skolan förfogade ej heller över några andra egna medel eller donationer

än de här uppgivna.

I utlåtande den 11 november 1936 har skolöverstyrelsen tillstyrkt ett slutanslag

av 25,000 kronor för nästa budgetår under framhållande, bland annat,

att den närmast intresserade industrien ännu icke syntes ha lämnat något

i förhållande till totalkostnaden för utrustningen och till därtill redan anvisade

statsanslag mera betydande belopp, men att, å andra sidan, svårigheterna

att erhålla bidrag från enskilt håll syntes större än överstyrelsen tidigare

ansett sig hava skäl att antaga.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Jag är villig medverka till att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår

anvisas ett slutanslag av 15,000 kronor. Sker så, har staten bidragit

med inalles 145,000 kronor av utav skolans styrelse äskade 167,000 kronor.

I jämförelse med den omfattning, i vilken statsmakterna pläga tillmötesgå

likartade framställningar från statens egna institutioner, exempelvis tekniska

högskolan och de tekniska läroverken, har vävskolan härmed kommit i åtnjutande

av ett mycket frikostigt tillmätt statsanslag. Jag håller före, att

den närmast intresserade industrien, som enligt vad överstyrelsen framhållit

ännu icke lämnat något i förhållande till totalkostnaden för utrustningen

och till därtill redan anvisade statsanslag mera betydande bidrag, bör täcka

vad som brister i anslag från det allmänna.»

Till stöd för det motionsvis framlagda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande:

Skulle det av skolöverstyrelsen förordade slutanslaget på 25,000 kronor

godtagas, återstode för styrelsen att anskaffa från annat håll 49,840 kronor,

och om anslaget i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag nedprutas

med ytterligare 10,000 kronor, skulle styrelsen få att anskaffa 59,840 kronor.

— Det bör här ihågkommas, att Borås stad genom tillhandahållande

av lokaler iklätt sig kostnader för cirka 280,000 kronor och att laboratoriet

färdigställt skulle draga en kostnad av cirka 610,000 kronor, oberäknat värdet

av tomtmark.

I anledning av departementschefens ovanberörda uttalande säga sig motionärerna

vilja medge, att 145,000 kronor i och för sig är ett betydande

belopp, men det utgör likväl icke ens 25 procent av den totala kostnaden

för laboratoriet, och framför allt blir den gjorda jämförelsen med statens

förhållande till tekniska högskolan och tekniska läroverken icke rättvis.

Staten har för tekniska högskolan upplåtit fri tomt, bekostat byggnader och

så gott som hela apparatutrustningen. I speciella fall ha visserligen frikostiga

donationer gjorts, såsom beträffande tekniska högskolans utrustning

för träteknisk forskning och annat, men i förhållande till den procentuella

andel, varmed staten i stort sett bidragit till tekniska högskolornas byggnader

och apparatutrustning, utgöra de 25 procent, varmed staten skulle behöva

bidraga till den textiltekniska institutionen i Borås, en mycket blygsam

andel. Vad åter de tekniska läroverken beträffar bekostas apparatutrustningen

praktiskt taget helt och hållet med statsmedel.

Eftersom det textiltekniska laboratoriet i Borås för vårt land har att fylla

en uppgift, för vilken ingen av våra tekniska högskolor ännu är rustad,

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

synes det ej orimligt att begära statsbidrag till hälften av en utrustning,

vilken om den skulle inordnas inom en teknisk högskola eller ett tekniskt

läroverk — enligt hittills tillämpad praxis — hade kommit att bekostas

helt av staten. Det förtjänar vidare att påpekas, att den kring Borås lokaliserade

industrien lämnat icke obetydliga bidrag för möjliggörande av utbildning

av textilteknici, men detta har skett huvudsakligen i form av stipendiedonationer,

vilka göra det möjligt även för obemedlade ynglingar med

håg och fallenhet för textilindustrien att vinna utbildning. Det synes oss

vara en mera lockande och lämplig uppgift för den enskilda offervilligheten

att på detta sätt stödja ungdomens utbildning än att lämna bidrag till anskaffande

av maskiner och apparater.

Vi våga icke bestrida, att det kan visa sig möjligt för vävskolans styrelse

att så småningom från enskilda donatorer eller andra förvärva medel motsvarande

nedprutningen av det begärda anslaget, men vi våga däremot bestämt

påstå, att det är mycket ovisst, när så kan ske. Vi finna det vara

av stort värde, att laboratoriet så snart som möjligt kan bliva fullt utrustat

på de olika områden, för vilka det avsetts, till gagn för det relativt snabbt

växande antal elever, som där söka sin utbildning, och till gagn för hela

vårt lands textilindustri.

Utskottet tillstyrker i adslutning till skolöverstyrelsens förslag, att — såsom

ett slutanslag från statens sida — för ändamålet må för nästa budgetår

anvisas ett belopp av 25,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Björnssons m. fl. och herr Larssons i Hede m. fl.

ovannämnda motioner (I: 104 och II: 211), till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt

laboratorium vid vävskolan i Borås för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå under

villkor att bidrag för samma ändamål lämnas av enskilda

till värde, motsvarande minst samma belopp, samt att Borås

stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler med

möblering och inredning.

190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John

Lennings vävskola i Norrköping. Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anskaffning av färgeri- och appreturutrustning

vid John Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, sid. 459—473) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till John Lennings vävskola i Norrköping ett anslag av 18,000

kronor;

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

b) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till anskaffning av färgeri- och appreturutrustning vid John

Lennings vävskola i Norrköping ett reservationsanslag av

25,000 kronor.

191 :o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t

har (punkt 193, sid. 473) föreslagit riksdagen att till Utbildande av lärare

vid yrkesundervisningen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft ovanberörda två

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

K. Wistrand m. fl. (I: 154) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ebon Andersson m. fl. (II: 312), vari såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1937/1938 besluta, att reservationsanslaget till

utbildning av lärare vid yrkesundervisningen skall utgå med ett belopp av

30,000 kronor.

Kungl. Majlis förslag innebär, att anslaget skulle för nästa budgetår uppföras

med oförändrat belopp.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande:

I skrivelse den 31 augusti 1936 hemställde skolöverstyrelsen, att ifrågavarande

anslag måtte för nästkommande budgetår upptagas med ett till

30,000 kronor förhöjt belopp.

Överstyrelsen erinrade örn att överstyrelsen i skrivelse den 21 mars

1936 hemställt örn utredning och förslag rörande åtgärder för utbildning av

lärare i slöjd samt lärare för yrkesundervisningen m. m. Därvid hade överstyrelsen

framhållit, att yrkesundervisningens omfattning och därmed även

antalet behövliga lärare under de senare åren kraftigt ökats. Men bristen

på utbildningsmöjligheter hade gjort, att överstyrelsen nödgats för undervisningen

godtaga allt fler yrkesmän och tekniker, som fullständigt saknade

pedagogisk utbildning, och teoretiskt utbildade lärare, som haft ingen eller

endast ringa kontakt med det yrke, undervisningen skulle avse.

I sammanhang därmed hade överstyrelsen framhållit angelägenheten av

att, då den åsyftade utredningen, även om största skyndsamhet iakttoges,

givetvis måste taga avsevärd tid och genomförandet av de därvid framkomna

förslagen sannolikt krävde ytterligare tidsutdräkt, de uppenbara bristerna

rörande lärarutbildningen såvitt möjligt åtminstone i någon mån avhjälptes

genom provisoriska åtgärder. Enligt överstyrelsens mening borde

därför snarast möjligt medel beredas till anordnande av bland annat fyra

kurser, av vilka minst två pedagogiska och övriga yrkestekniska kurser för

lärare i skolor för yrkesundervisning. Kostnaderna härför beräknades till

30,000 kronor.

Departementschefen har för egen del erinrat om, att sakkunniga tillkallats

för utredande av bland annat frågan om utbildningen av lärare för yrkesundervisningen.

I avbidan på utredningsarbetets resultat syntes för nästkommande

budgetår till nu ifrågavarande ändamål böra anvisas oförändrat

anslag.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 154

anförts:

Då den av departementschefen berörda utredningen icke torde kunna på

något sätt föregripas genom en ökning av ifrågavarande anslag, synes något

principiellt hinder icke möta för en sådan ökning. Att densamma är av

behovet påkallad, torde icke kunna bestridas. Det måste ligga i statens

intresse att tillse, att de anslag, som beviljas som stöd för yrkesutbildningen,

bliva på ett effektivt sätt utnyttjade. Att detta till stor del blir beroende

av förmågan hos vederbörande lärare att meddela en fruktbärande undervisning,

behöver icke närmare klarläggas. Det kan dock lämpligen erinras

örn att kravet på verklig yrkesutbildning medför som konsekvens, att läraren

måste vara yrkesman. I allmänhet besitter emellertid en sådan icke

någon pedagogisk kunskap eller den vana att handleda elever i skolarbetet,

som erfordras för att få största möjliga utbyte av undervisningen. De medel,

som av vederbörande ämbetsverk äskats för ifrågavarande utbildningsändamål,

äro skäliga och komma säkerligen att väl förräntas i ett bättre

undervisningsresultat.

Till förevarande ändamål utgick under budgetåren 1929/1932 ett anslag

av 25,000 kronor. 1932 års riksdag sänkte anslaget till 15,000 kronor och

1933 års riksdag indrog detsamma. Det återuppfördes av 1936 års riksdag

med ovannämnda belopp av 10,000 kronor. Då enligt utskottets förmenande

det inom yrkesundervisningen föreligger ett trängande behov av

kompetenta lärare, anser sig utskottet böra tillstyrka en anslagshöjning,

vilken dock — i avbidan på resultatet av den ovanberörda utredningen —

torde böra begränsas till 10,000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår

uppföras med ett till 20,000 kronor höjt belopp.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Wistrands m. fl. och fröken Anderssons m. fl.

ovannämnda motioner (I: 154 och II: 312), såvitt nu är

i fråga, till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

192:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens

befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

193:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

195, sid. 474—483) föreslagit riksdagen att till understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,273,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Sandén väckt motion (I: 157), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta en förhöjning av anslagsmaximum för bibliotek vid

sjukvårdsinrättningar i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen

anförts.

Det av motionären framställda yrkandet avser, att nämnda anslagsmaximum

skulle höjas från nu en krona till två kronor per sängplats. Beträffande

de härför anförda skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med inalles 184,000

kronor, betingad huvudsakligen av den av 1936 års riksdag beslutade återgången

till normala grunder för understöd åt folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus-

och sjömansbibliotek.

Beträffande den i motionen berörda frågan inhämtas av statsrådsprotokollet

följande:

Skolöverstyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1936 örn anslag till

understöd åt folkbiblioteksväsendet för nästa budgetår upptagit ifrågavarande

spörsmål och för sin del tillstyrkt ett anslagsmaximum av två kronor

i stället för nu en krona för sängplats, under förutsättning bland annat av

att minst lika stort ortsbidrag beviljades. De hittills vunna erfarenheterna

hade otvetydigt givit vid handen, att örn man skulle kunna ordna verksamheten

tillfredsställande den föreslagna siffran vore den lägsta, som borde

komma i fråga. Därest en sådan förändring av grunderna för understödets

utgående skulle beslutas, borde den emellertid för vinnande av överensstämmelse

med bibliotekens arbetsår — kalenderåret — träda i kraft först

med ingången av 1938. Anslagsbehovet berodde helt av, i vilken utsträckning

ortsbidrag anvisades. Hittills hade utvecklingen på detta område gått relativt

långsamt. Sålunda anvisades år 1935 statsunderstöd — detta oavsett

åtta sedan 1932 nytillkomna bibliotek, vilkas ansökningar ännu ej avgjorts —

till 60 sjukhusbibliotek (med cirka 10,500 sängplatser), ehuru hela antalet

sjukvårdsinrättningar av hithörande natur uppginge till cirka 600 med cirka

45,000 sängplatser. Vid beräkningen av anslagsbehovet borde ytterligare iakttagas,

att om ikraftträdandet på föreslaget sätt icke skedde förrän med 1938

års ingång någon förhöjning av dot för ändamålet beräknade anslaget av denna

anledning icke behövde vidtagas för budgetåret 1937/1938 i det att anslagen,

redan på grund av att ansökningstiden utginge först den 1 augusti det

kalenderår, för vilket statsunderstöd söktes, i detta fall 1938, komme att

uttagas först under budgetåret 1938/1939. Enligt överstyrelsens förmodan

skulle förhöjningen under sistnämnda budgetår kunna beräknas uppgå till

minst omkring 10,000 kronor.

Statskontoret har anfört, att — enligt vad statskontoret av bibliotekskonsulenten

hos skolöverstyrelsen inhämtat — med nu utgående anslagsbelopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

en representativ boksamling kunde anskaffas och underhållas. Anslaget möjliggjorde

emellertid — enligt vad som uppgåves — icke en samverkan med

det kommunala biblioteket å orten samt i samband härmed utlåningsverksamhet

med begagnande av s. k. bokvagn. Statskontoret måste för sin del

ifrågasätta, om icke det önskvärda samarbetet med kommunbiblioteken

borde kunna anordnas redan med det understöd, som för närvarande författningsenligt

kunde utgå. I varje fall torde förutsättningarna för sådant

samarbete avsevärt öka, sedan de av statsfinansiella skäl gjorda nedsättningarna

i understödsbeloppen numera bortfallit. Statskontoret ville framhålla,

att den verkliga anslagsökningen sannolikt icke torde komma att stanna

vid det av överstyrelsen angivna beloppet av 10,000 kronor. Det torde nämligen

med fog kunna ifrågasättas, om icke vid bifall till förslaget understöd

komme att sökas för samtliga eller åtminstone större delen av de

45,000 sängplatserna vid sjukhusen. Anslagsökningen kunde under sådana

förhållanden lätteligen springa upp till (90,000 — 10,500 =) närmare 80,000

kronor. Med hänsyn till vad sålunda anförts, särskilt beträffande de ekonomiska

konsekvenserna, finge statskontoret avstyrka bifall till framställningen

i denna del.

Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda överstyrelsens berörda

förslag. Sedan nedsättningen i understödsbeloppen numera bortfallit, torde

— yttrar departementschefen — gynnsammare betingelser inträda för ett

samarbete mellan de större kommunbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Dylikt

samarbete, som redan nu torde förekomma i viss utsträckning, syntes

särskilt lämpligt för lösning av sjukhusens biblioteksfråga. Utgifterna för

understöd åt sjukhusbiblioteken kunde, såsom statskontoret påpekat, lätt

nog ökas till belopp av en helt annan storleksordning, än vad överstyrelsen

räknat med.

Utskottet beaktar önskvärdheten av att även den biblioteksform, som i

ovanberörda motion avses, erhåller största möjliga stöd från det allmännas

sida. De av skolöverstyrelsen meddelade sifferuppgifterna synas emellertid

giva vid handen, att biblioteksverksamheten vid sjukvårdsinrättningarna av

dem, som skola tillskjuta de ovannämnda ortsbidragen, ännu ej omfattas

med något allmännare intresse trots att möjligheter föreligga att erhålla ej

betydelselösa bidrag av statsmedel. Beträffande kostnaderna för den ifrågasatta

ändringen i bidragsgrunderna föreligga så motstridiga uppgifter, att

det icke är möjligt att nu tillförlitligt bedöma förslagets ekonomiska konsekvenser.

Då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet

åt frågan och verkställer erforderlig utredning, anser sig utskottet icke kunna

nu tillstyrka vad i motionen yrkats. I anslutning till vad departementschefen

anfört må tillläggas, att biblioteksverksamheten vid sjukvårdsinrättningarna

synes kunna i hög grad befrämjas genom det samarbete mellan sjukvårdsinrättningarna

och de kommunala folkbiblioteken, varom gällande författning

ger anvisning.

Mot vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit har utskottet —

som under punkten 12:o) tillstyrkt Kungl. Majits förslag om inrättande i

Skara av ett stifts- och landsbibliotek med centralbiblioteksuppgifter och an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

ser sig böra biträda förslaget om anvisande av 3,000 kronor till vandringsbiblioteksförråd

vid detta bibliotek — intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Sandens ovannämnda motion (I: 157),

till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,273,000 kronor.

194:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit bar (punkt 196, sid.

483—485) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 216,000 kronor;

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda

villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för

av dem havda resekostnader för föreläsare,

högst 30,000 kronor till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar

i samband med studiecirkelverksamhet samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd för utgivande

av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels medgiva, att förtiden den 1 juli 1937—den 30 juni 1938 ej mindre det

lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till lokal föreläsningsanstalt,

skall utgöra 100 kronor för helt budgetår räknat, än även det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall, för budgetår räknat,

anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att under samma

tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i

fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl. väckt motion

(I: 152), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt anstalter och

föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, samt att sådan

ändring måtte vidtagas i grunderna för anslagets fördelning, att minsta

antalet föreläsningar, för vilka åtnjutande av statsbidrag beviljas, må utgöra

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7, och det lägsta understöd, som må utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall

utgöra 150 kronor för helt budgetår räknat;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Backström väckt motion

(II; 209), vari hemställts, att riksdagen till understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret

1937/1938 måtte bevilja ett reservationsanslag av 300,000 kronor och beträffande

detta anslag i övrigt göra de medgivanden, som av Kungl. Maj:t

föreslagits.

Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast en för anslagsbeloppets avrundande

företagen höjning med 300 kronor.

Till stöd för det i motionen 1: 152 framförda yrkandet har anförts i huvudsak

följande:

Ifrågavarande anslag utgick för budgetåret 1931/1932 med 402,000 kronor

men sänktes 1932/1933 till 300,000 kronor och följande år till 200,000 kronor.

För budgetåret 1935/1936 var beloppet 199,000 och höjdes vid 1936

års riksdag till 215,700 kronor, varvid dock höjningen avsåg föreläsningsverksamhet

i anslutning till studiecirklar.

Under det att övriga anslag till det fria bildningsarbetet blivit höjda till

samma belopp som före depressionstiden eller ännu högre, hava föreläsningsanstalterna

fått fortfarande åtnöja sig med starkt beskurna understöd.

Detta förhållande måste helt naturligt försvåra arbetet för denna gren av

den fria folkbildningsverksamheten. Det synes oss, som om det arbete, vilket

utförts och utföres av dessa anstalter, gjorde dem förtjänta av det stöd, som

en höjning av statsunderstödet skulle innebära. Visserligen finnas numera

även andra organ för fritt folkbildningsarbete, men dessa göra dock ingalunda

här ifrågavarande verksamhet överflödig. Den har fortfarande sin

uppgift och tillgodoser behov och intressen hos stora grupper av vårt folk

samt kompletterar på ett lyckligt sätt det folkbildningsarbete, som bedrives

genom studiecirklar, bibliotek, kurser, radio etc. Det har ofta visat sig, att

det vaknande bildningsintresset icke minst bland landsbygdens ungdom på

flera håll tagit sig starka uttryck i ökat intresse just för toreläsningsverksamheten.

Enligt vad vi erfarit, söker man inom ledningen för verksamheten så bedriva

densamma, att största utbyte i bildningssyfte må uppnås. De flesta

föreläsningsanstalter äro anslutna till föreläsningsförbund, vilka sträva efter

att erhålla de mest kvalificerade föreläsare samt ordna turnéer till minskande

av resekostnaderna. Fruktbringande samarbete har inletts med andra folkbildningsföretag,

särskilt med de sammanslutningar, som anordna flyttande

folkhögskolekurser.

Såsom skäl för minskningen av detta för folkbildningen i vårt land så viktiga

anslag anfördes i fjol, att radion numera skulle kunna ersätta en icke

ringa del föreläsningar. Man förbiser vid denna argumentering, att ett mycket

väsentligt moment i föreläsningsverksamheten utgöres av ändamålsenliga

illustrationer genom bilder, som åskådliggöra föreläsningens ämne. Därtill

kommer — och detta är kanske det allra viktigaste — den personliga rapport

med åhörarna, som radioföreläsningen ej kan åstadkomma på samma

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

sätt som den vanliga föreläsningen, vid vilken omedelbara upplysningar

kunna erhållas av den som det önskar. Slutligen nödvändiggör radiosystemet

ytterst kortfattade framställningar (från en kvart till högst en halvtimme),

vilket omöjliggör vissa synnerligen nyttiga och bildande föreläsningar,

som kräva längre tid. Vid radioföreläsningarna saknar man möjlighet

att få höra andra föreläsare än dem som utses oberoende av olika

orters behov och önskningar. Radion kan ej ersätta den vanliga föreläsningen,

men den utgör ett värdefullt komplement till densamma och skapar

ökat intresse för fortsatt föreläsningsverksamhet.

Till stöd för det i motionen 11:209 framställda yrkande hava anförts

liknande synpunkter.

Motionären har dock förklarat sig anse, att det lägsta understöd som av

statsmedel må utgå till lokal anstalt fortfarande skall utgöra 100 kronor,

likaså att lägsta antalet föreläsningar förblir 5 för budgetår. Det är visserligen

ett blygsamt antal, yttrar motionären, och det ligger en sanning i det

resonemanget att det ringa antalet föreläsningar kan verka menligt för upprätthållandet

av intresset. Men för de föreningar, som vid starten kämpa

med ekonomiska svårigheter, är det gott att få börja i liten skala. De flesta

föreningar utöka så småningom sitt program. Då ett ökat statsanslag kunde

bliva en sporre till bildande av många nya lokala anstalter, vore riktigast

att bibehålla nu gällande bestämmelser.

Det torde böra tagas under övervägande, huruvida föreläsningsverksamheten

bör i fortsättningen bedrivas under samma former som hittills.

Tiden synes utskottet vara inne för en omläggning av verksamheten till

ett mer konsekvent bedrivet bildningsarbete, exempelvis genom mot bestämda

bildningsmål syftande serieföreläsningar. I avvaktan på den omprövning

av denna fråga, som lämpligen bör ombesörjas av Kungl. Maj:!,

anser sig utskottet böra ifrågasätta endast den ändringen i Kungl. Majda förslag,

att de för understöd till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar

i samband med studiecirkelverksamhet avsedda anslagsmedlen höjas med

10,000 kronor till 40,000 kronor och anslaget i sin helhet alltså till 226,000

kronor. Mot Kungl. Majda förslag i övrigt finner utskottet icke anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

samt herr Bergmans m. fl. och herr Backströms ovannämnda

motioner (1:152 och 11:209),

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 226,000 kronor;

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majd

fastställda villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

Bihang till riksdagens ■protokoll 1937. G sami. Nr 8.

Utskottet.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,

högst 40,000 kronor till anordnande av populärvetenskapliga

föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet

samt

det belopp, som Kungl. Maj/t kan finna skäligt, till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
c)

medgiva, att för tiden den 1 juli 1937—den 30 juni

1938 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må

utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor

för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,

som för åtnjutande av statsbidrag skall, för budgetår

räknat, anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att

under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen,

bevilja de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för

understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

195:o) Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 485 och

486), vilket innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

196:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till jBidrag till arbetarnas bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

197:o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-

och administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 199, sid. 486 och 487), vilket innebär en anslagshöjning med

2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

198: o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 200, sid. 487 och 488), vilket

innebär en av ökad universitetscirkelverksamhet vid universitetet i Lund

betingad anslagshöjning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 7,600 kronor.

199:o) Understöd för anordnande av studieledarkurser. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, sid. 488 och 489) får utskottet, som

självfallet utgår från att de ifrågasatta kurserna anordnas med tanke på

studiecirkelarbetets — ej på skolans — särskilda metoder och syfte, hemställa,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av studieledarkurser

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

200:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 202, sid.

489—495) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 326,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar J. Bergman och Johan Larsson (I: 101) och den andra inom andra

kammaren av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 201), vari hemställts,

att riksdagen måtte såsom bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 347,000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. J. Bärg m. fl. (I: 158) och den andra inom andra kammaren av

herr M. Andersson i Igelboda m. fl. (II: 307), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att öka det av Kungl. Majit för budgetåret 1937/1938 begärda

reservationsanslaget å 326,000 kronor för undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande med 10,000 kronor till 336,000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr A. Mannerskantz m. fl. (I: 102) och den andra inom andra kammaren

av herrar B. Lundqvist och G. Liedberg (II: 221), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att något anslag till rikskommitténs mot den olagliga

rusdryckshanteringen verksamhet icke vidare skall utgå.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar an
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förda skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till

motionerna I: 101, I: 158 och I: 102.

Förevarande anslag utgår för budgetåret 1936/1937 med 319,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1936 föreslog skolöverstyrelsen följande ändringar

i fråga örn dispositionen av anslaget för nästa budgetår:

a) höjning av anslagsmedlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande från 125,000 kronor till 140,000 kronor (+ 15,000

kronor);

b) återuppförande av anslagsmedel till främjande av svenska tullpersonalens

helnykterhetsförbunds verksamhet (+500 kronor);

c) höjning av anslagsmedlen till främjande av nykterhet på andra sätt

och motarbetande av dryckenskapens följder från 2,800 kronor till 3,000

kronor (+ 200 kronor);

d) indragning av de med 4,000 kronor utgående anslagsmedlen till utarbetande

och utgivning av ny upplaga av överstyrelsens »Handbok i alkoholfrågan»

(— 4,000 kronor);

e) indragning av de med 15,000 kronor utgående anslagsmedlen till främjande

av rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet

och — i samband därmed — höjning från 30,575 kronor till 36,000 kronor

av anslagsmedlen till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning

verksamhet (— 9,575 kronor).

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle alltså förevarande anslag höjas

med (15,000 + 500 + 200 — 4,000 — 9,575 =) 2,125 kronor till 321,125 kronor.

Beträffande det under e) berörda förslaget inhämtas av överstyrelsens utlåtande

följande:

Till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet,

däri inberäknat även underhåll och skötsel av förbundets bibliotek samt

utgivande av »Tirfing, tidskrift för nykterhetsfrågans studium», begärde

centralförbundet ett sammanlagt understöd av 30,575 kronor, varav 3,000

kronor för »Tirfing» och 2,500 kronor för biblioteket, eller samma belopp,

som tilldelats centralförbundet under innevarande budgetår.

I utlåtande den 15 november 1935 hade överstyrelsen hemställt, att anslaget

till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet

under budgetåret 1936/1937 måtte, under förutsättning att förbundet

utvidgade sin upplysningsverksamhet örn den olagliga rusdryckshanteringen,

höjas från 30,575 kronor till 36,000 kronor samt att, vid bifall härtill, intet

anslag skulle upptagas till främjande av rikskommitténs mot den olagliga

rusdryckshanteringen verksamhet. Detta förslag biträddes av departementschefen.

Riksdagens statsutskott ansåg sig dock av flera skäl icke kunna

biträda förslaget. Bland annat anförde utskottet, att den förändrade verksamhet,

som vid bifall till förslaget skulle påkallas av centralförbundet, ansetts

lätt kunna medföra komplikationer för centralförbundets objektivt bedrivna

undervisnings- och upplysningsverksamhet och att centralförbundet

för egen del icke ansett sig kunna tillråda ett överförande till förbundet av

rikskommitténs propagandaverksamhet. På grund härav avslogs förslaget

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

av riksdagen. I anledning härav finge överstyrelsen anföra, att det ej vore

fråga om ett överförande av kommitténs propagandaverksamhet till centralförbundet

utan endast den upplysningsverksamhet, som bedreves av kommittén

och vartill kommittén i stor utsträckning anlitade föreläsare ur centralförbundets

för nykterhetsundervisning katalog. Emot ett övertagande

av denna senare verksamhet hade centralförbundet, enligt vad som framginge

av en till överstyrelsen ställd skrivelse, som bifogats överstyrelsens

ovannämnda utlåtande, intet att erinra. I denna skrivelse yttrade centralförbundet,

att om centralförbundets styrelse sålunda icke kunde tillråda ett överförande

till förbundet av rikskommitténs propagandaverksamhet, någon erinran

icke syntes kunna göras mot ett åläggande för förbundet att i vidsträcktare

mån än hittills kunnat ske bedriva upplysningsverksamhet om

den olagliga rusdryckshanteringen, dock under förutsättning, att centralförbundet

försåges med särskild arbetskraft för denna speciella uppgift. Enligt

överstyrelsens förmenande skulle detta just möjliggöras genom de från rikskommittén

till centralförbundet överförda medlen. Skolöverstyrelsen vidhölle

därför för budgetåret 1937/1938 samma äskande och föresloge, att anslaget

till centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet finge

utgå med 36,000 kronor under förutsättning att rikskommittén mot den

olagliga rusdryckshanteringen ej erhölle något anslag.

För rikskommittén mot åen olagliga rusdryckshanteringen, som för budgetåret

1937/1938 ansökt örn ett statsbidrag å 20,000 kronor, äskade överstyrelsen

ej något anslag, under förutsättning att centralförbundet för nykterhetsundervisning

erhölle ökat anslag till bedrivande av upplysningsverksamhet

mot den olagliga rusdryckshanteringen.

Departementschefen har för egen del rörande de av överstyrelsen framlagda

förslagen yttrat:

»Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av anslagsmedlen till föreläsnings-

och instruktionsverksamhct för nykterhetens främjande m. m. från

125,000 kronor med 15,000 kronor till 140,000 kronor. Jag erinrar, att

ifrågavarande anslagsmedel vid de två senaste riksdagarna förhöjts med så

avsevärda belopp som år 1935 20,000 kronor och år 1936 10,000 kronor

eller tillhopa 30,000 kronor. Med hänsyn härtill föreslår jag för nästa budgetår

en Ytterligare ökning med allenast 10,000 kronor. För ändamålet

skulle alltså för budgetåret 1937/1938 upptagas ett belopp av 135,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har förnyat sitt år 1935 framställda och av mig biträdda

förslag om överflyttning av rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen

upplysningsverksamhet till centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Vid "bifall härtill skulle de till rikskommittén anslagna medlen

med utgången av innevarande budgetår upphöra att utgå och i stället det

för centralförbundet avsedda anslagsbeloppet höjas. Det för 1936 års riksdag

i samma syfte av mig framställda förslaget vann icke riksdagens bifall.

På grund härav anser jag mig icke hava anledning att ifrågasätta någon

förändring på denna punkt för nästa budgetår utan föreslår, att för rikskommittén

upptages samma belopp som för löpande budgetår eller 15,000

kronor, (''entralförbundets anslag bör vid sådant förhållande likaledes utgå

med oförändrat belopp, 30,575 kronor.

T likhet med skolöverstyrelsen förordar jag, att svenska tullpersonalens

helnykterhetsförbund för nästa budgetår tilldelas ett belopp av 500 kronor.

Då överstyrelsen icke för nästa budgetår äskat något belopp till utgivande

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av ny upplaga av överstyrelsens »Handbok i alkoholfrågan», kan en minskning

av anslaget för nästa budgetår äga rum med det för ifrågavarande

ändamål nu utgående beloppet, 4,000 kronor.

I övrigt föranleder överstyrelsens förslag icke annan erinran från min

sida, än att de anslagsmedel, som pläga ställas till Kungl. Maurts förfogande

till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder

och vilka av överstyrelsen i avrundningssyfte upptagits med ett från 2,800

kronor med 200 kronor till 3,000 kronor förhöjt belopp, synas böra uppföras

med ett med 500 kronor förhöjt belopp, d. v. s. med 3,300 kronor.

Förevarande anslag bör sålunda för nästkommande budgetår å ena sidan

minskas med det nu utgående anslagsbeloppet till utgivande av förenämnda

handbok å 4,000 kronor, å andra sidan ökas med ovannämnda belopp respektive

10,000 kronor, 500 kronor och 500 kronor samt alltså uppföras med

(319,000 — 4,000 + 10,000 + 500 + 500 =) 326,000 kronor, motsvarande en

anslagsökning med 7,000 kronor.

Ifrågavarande anslag bör liksom för innevarande budgetår täckas av avkastningen

av statsverkets fond av rusdrycksmedel samt utgå under de villkor,

som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av mig här förut

omförmälda ändamål med högst de av mig angivna beloppen.»

Det i motionerna I: 101 och II: 201 framförda yrkandet innebär höjning

utöver Kungl. Majits förslag av de till följande ändamål utgående

anslagen med nedannämnda belopp:

Centralförbundets för nykterhetsundervisning föreläsnings- och

instruktionsverksamhet en höjning med.............. 5,000 kronor

De kristna samfundens nykterhetsrörelse med........... 2,000 »

Sveriges blåbandsförenings studie-och ungdomsverksamhet med 2,000 »

Nationaltemplarordens d:o med...................... 1,000 »

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (S. S. U.

H.) med..................................... 1,000 »

Svenska läkarnas nykterhetsförening med.............. 2,000 »

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund med............ 1,000 »

Motorförarnas helnykterhetsförbund med............... 7,000 »

Summa 21,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1: 158 och II: 307 gjorda yrkandet har

yttrats följande:

Icke mindre än sju av de framställningar om anslagshöjningar, som vissa

nykterhetsorganisationer framfört, hava blivit av departementschefen lämnade

utan förord. Samtliga de framställningar, som gjorts av vissa nykterhetsorganisationer

örn höjning av sina respektive anslag, vore väl förtjänta

att tillmötesgås. Höjningar av följande anslagsposter med nedan

angivna belopp äro särskilt väl motiverade:

De kristna samfundens nykterhetsrörelse...............kronor 2,000

Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet. . » 2,000

Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet..... » 1,000

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund ...» 1,000

Svenska läkarnas nykterhetsförening................. » 1,000

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund................ » 1,000

Motorförarnas helnykterhetsförbund................... » 2,000

Summa anslagshöjningar kronor 10,000

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

119

Bland de nyssnämnda nykterhetsorganisationerna intar måhända de kristna

samfundens nykterhetsrörelse en särskild plats, dels genom arten och omfattningen

av dess verksamhet, dels också därigenom att sammanslutningen

ifråga för något år sedan, då det gällde att bereda anslag åt rikskommittén

mot den olagliga rusdryekshanteringen, fick sitt statsbidrag nedsatt med

1,000 kronor. Motionärerna anföra till stöd härför vissa uppgifter, varav

inhämtas, att verksamheten på några få år utvidgats till i vissa fall det

dubbla mot tidigare. År 1930 höllos 1,200 föreläsningar och lektioner, men

under det senaste året har antalet varit 2,143. Åhörarantalet har stigit i

samma grad eller från cirka 70,000 år 1930 till 119,700 senaste året.

Svenska läkarnas nykterhetsförening har visserligen ett relativt litet medlemsantal,

men föreningens arbetsfält är självfallet särskilt krävande och

därjämte är det i hög grad betydelsefullt. Genom sin skriftserie och genom

sin periodiska publikation, »Meddelanden från Svenska Läkarnas Nykterhetsförening»,

har föreningen framlagt ett mycket beaktansvärt forskningsoch

studiematerial. Det är synnerligen önskvärt, att föreningen sättes i

stånd att nyttiggöra detta material mera än vad som hittills varit möjligt

och att upptaga nya arbetsuppgifter till stöd för nykterhetsintresset bland

läkarkåren.

Att motorförarnas helnykterhetsförbund utfört ett för nykterhetsarbetet och

för den allmänna trafiksäkerheten i hög grad viktigt och delvis banbrytande

arbete är ju ofta omvittnat. Likaså är det otvivelaktigt, att om förbundet

tillfördes större ekonomiska resurser, så skulle det kunna på ett effektivt

sätt omsätta även dem i samhällsgagnande verksamhet. Förbundet är utrustat

med en fast och väl uppbyggd organisation och har genom sin centrala,

tidsenligt ordnade expedition möjligheter att i levande livet föra ut

och förverkliga nya uppslag och moderna arbetsmetoder. En anslagsökning

skulle bland annat användas till att låta förbundets tidning Motorföraren

kostnadsfritt tillhandahållas åt bilbesiktningsmän, vid körskolor och på

droskstationer samt till läkares väntrum etc. En utvidgning av förbundets

kurser bland militärer och för springpojkar hör också till de önskemål, som

förbundets ledning skulle söka förverkliga.

Ifråga om Sveriges blåbands förenings studie- och ungdomsverksamhet framhålles,

att dess ungdomsförbund ända sedan år 1933 befunnit sig i numerär

framryckning. Ett ökat statsbidrag i syfte att möjliggöra vidmakthållande

och utvidgning av denna framväxt vore sålunda i hög grad önskvärt. I

Sveriges blåbandsförenings senaste ansökan örn statsanslag ingår också en

särskilt utförlig och övertygande plan för användningen av ett ökat statsanslag.

Även nationaltemflar ordens framställning om ett ökat statligt stöd synes

vara välgrundad. Detta sällskaps ungdomsverksamhet har under de senaste

åren reorganiserats, och för det fortsatta arbetet föreligga nya riktlinjer. I

samband med ungdomsverksamhetens nydaning har också Nationaltemplarordens

studieverksamhet fått behov av ökade resurser. Utvecklingen har

lett fram till att ledarutbildningen behöver vidgas, flera och större instruktionskurser

lia blivit behövliga etc.

Beträffande Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund har inhämtats,

att förbundets ledning, örn ökat anslag beviljas, har för avsikt att i

delvis nya former upptaga verksamhet vid landets folkhögskolor. Likaså

hör en utvidgning av det s. k. kunskapsprovets användning till de önskemål

som i dylikt fall skulle förverkligas.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bland de önskemål och planer, som föranlett järnvägsmännens helnykterhetsförbund

att hemställa örn ökat statsbidrag, må nämnas, att förbundets

ledning önskar bli iståndsatt att på järnvägsmännens samlings- och viloställen

tillhandahålla förbundets tidningsorgan, som måste tillerkännas ett

högt vitsord såsom medel att stödja nykterhetssaken och folkbildningsarbetet

bland järnvägarnas personal. Ett mera omfattande och effektivt utnyttjande

av förbundets nytillkomna film hör också till det som skulle förverkligas,

om statsunderstödet ökades. Under sommaren 1937 hålles i Stockholm

en internationell kongress för järnvägsmännens nykterhetsorganisationer

i skilda länder, och det framstår som särskilt önskvärt, att impulserna

från denna kongress väl kunna utnyttjas under nästkommande arbetsår.

Statens finansiella tillskott till den frivilliga nykterhetsrörelsens arbete utgör

endast en relativt ringa del av vad som åtgår till täckande av nykterhetsorganisationernas

utgifter. För att ge en föreställning därom må nämnas,

att för allenast de sex största nykterhetssällskapens riks-, distrikts- och

lokalorganisationer uppgingo de sammanlagda utgifterna under verksamhetsåret

1935—1936 säkerligen till mera än 4,353,152 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1: 102 och II: 221 framförda yrkandet rörande

de i förevarande anslag ingående medlen till rikskommitténs mot den

olagliga rusdryckshanteringen verksamhet har i förstnämnda motion anförts

i huvudsak följande:

Rikskommittén konstituerades den 15 oktober 1931 för att genom propaganda-

och upplysningsverksamhet söka bekämpa den då rätt mycket

florerande illegala rusdryckstrafiken. Rikskommittén räknade då med att

dess arbete skulle fortgå till och med utgången av budgetperioden 1932/

1933, alltså något över IV2 år. 1932 års riksdag anvisade ett belopp av

26,000 kronor till rikskommittén för nämnda budgetår.

För budgetåret 1933/1934 beviljade riksdagen ett anslag av 20,000 kronor,

likaså för budgetåret 1934/1935. För ett vart av budgetåren 1935/1936 och

1936/1937 beviljade riksdagen ett belopp av 15,000 kronor.

Den illegala rusdryckstrafik, som vid tiden för rikskommitténs mot den

olagliga rusdryckshanteringen bildande framträdde som en elakartad och besvärlig

företeelse i rätt vida områden, synes nu praktiskt taget vara övervunnen.

Rikskommittén har därvid utan tvivel gjort ett erkännansvärt arbete,

men den väsentligaste orsaken till att man kunnat på sätt som skett

bemästra detta problem, torde ligga i effektiviseringen av den verksamhet,

som av statspolisen och tullverket bedrivits såväl till lands som sjöss, för

att uppspana och infånga spritsmugglare och langare. De sporadiska försök

till sådan trafik, som nu kunna förekomma, äro knappast mer än man får

räkna med under alla förhållanden. Förutsättningarna för rikskommitténs

särskilda propagandaverksamhet äro sålunda ej längre för handen. Kommittén

har därför alltmera lagt över sin verksamhet till sådan upplysning,

som bedrives av centralförbundet för nykterhetsundervisning genom den av

förbundet ledda föreläsningsbyrån. Det finnes intet skäl för att på detta

sätta splittra denna föreläsnings- och instruktionsverksamhet. Tvärtom bör

reda och sammanhang på detta område bäst vinnas genom att de statsunderstödda

nykterhetsförelösningarna ordnas genom en centralorganisation

sådan som centralförbundet.

Vid sin start för över fem år sedan räknade rikskommittén, såsom ovan

framhållits, med att dess verksamhet skulle vara tillfällig och endast fortgå

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

omkring 11js år. Nu äro de då föreliggande arbetsuppgifterna för länge

sedan avverkade och det synes då ej heller finnas någon anledning att

längre fortsätta med detta anslag. Den på detta område övervakande myndigheten,

skolöverstyrelsen, har två gånger avstyrkt anslaget, riksdagen

har upprepade gånger, senast i fjol, sagt att kommitténs verksamhet icke

fick bli permanent, och att anslaget sålunda var tillfälligt. Detta är tydligen

också departementschefens mening, ehuru han efter motgången på

denna punkt i fjol synes ha resignerat och låtit anslaget stå kvar. Det

finnes sålunda ej längre några objektiva skäl att fortsätta med anslag för

rikskommitténs verksamhet, som, i vad den gäller anordnande av nykterhetsföredrag,

lämpligast bör omhänderhavas av centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Då anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande i fjol höjdes med 10,000 kronor och i år av departementschefen

föreslås höjt med ytterligare 10,000 kronor, erfordras icke någon

förhöjning av detta belopp därför att anslaget till rikskommittén bortfaller.

De motionsvis framställda förslagen kunna uppdelas i tre kategorier, nämligen

förslag om

höjning av anslagsmedlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m. med 5,000 kronor utöver Kungl. Maj:ts

förslag (I: 101 och II: 201),

höjning av de till sju nykterhetsorganisationer utgående anslagen (I: 101

och II: 201 samt I: 158 och II: 307) samt

indragning av statsbidraget till rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen

verksamhet (I: 102 och II: 221).

Vad angår förstberörda förslag, böra enligt utskottets mening anslagsmedlen

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m. höjas till samma belopp, som utgick under budgetåret 1932/1933,

d. v. s. till 140,000 kronor. Utskottet biträder alltså vad härutinnan av

skolöverstyrelsen föreslagits och i de ovanberörda motionerna yrkats, innebärande

en anslagshöjning utöver Kungl. Maj:ts förslag med 5,000 kronor.

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund, som nu åtnjuter ett

anslag av 7,000 kronor, har för nästa budgetår begärt ett anslag av 8,000

kronor. Detta förslag har emellertid avstyrkts av skolöverstyrelsen och

icke upptagits av Kungl. Maj:t. Önskvärdheten av att undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande tar sikte speciellt på

ungdomen utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl för en höjning

av ifrågavarande anslag. Utskottet, som vill fästa uppmärksamheten på

att förbundet har för avsikt att, därest anslagshöjningen beviljas, under

delvis nya former upptaga verksamhet vid landets folkhögskolor och utvidga

användningen av det s. k. kunskapsprovet, vill därför tillstyrka det

i de ovanberörda fyra motionerna i detta ämne framställda förslaget örn

en höjning av statsbidraget med 1,000 kronor till 8,000 kronor.

Järnvägsmännens helnykterbetsförbund har för nästa budgetår hemställt

örn en anslagshöjning från 4,000 kronor till 5,000 kronor. Förslaget synes

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utskottet beaktansvärt med hänsyn till att förbundet — såsom i motionen

1: 158 angivits — skulle bliva i stånd att på järnvägsmännens samlingsoch

viloställen tillhandahålla förbundets tidningsorgan och att mer omfattande

och effektivt utnyttja förbundets nytillkomna film. Anslagshöjningen

synes emellertid kunna begränsas till 500 kronor, i vilken utsträckning utskottet

alltså tillstyrker vad i de nyssberörda fyra motionerna yrkats.

Den verksamhet, som bedrives av motorförarnas helnykterhetsförbund, är

enligt utskottets mening av sådan betydelse, att en höjning av det till förbundets

verksamhet utgående statsbidraget med 1,000 kronor till 19,000

kronor kan anses motiverad. Erinras må, att förbundet självt önskat en

höjning med icke mindre än 7,000 kronor, vilket förslag avstyrkts av skolöverstyrelsen.

Förbundets förslag har upptagits i motionerna I: 101 och

II: 201, medan höjningen i motionerna I: 158 och II: 307 begränsats till

2,000 kronor.

I övrigt anser sig utskottet icke kunna tillstyrka vad i nyssberörda fyra

motioner yrkats.

Vad angår det i motionerna I: 102 och II: 221 framställda förslaget, vill

utskottet framhålla, att det till rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

utgående statsunderstödet avsetts vara av tillfällig natur. Med

hänsyn till vad skolöverstyrelsen, såsom framgår av det ovanstående, anfört,

lärer det kunna tagas under övervägande, huruvida icke anslaget bör indragas

och beloppet komma annan nykterhetsverksamhet till godo. Utskottet

har dock icke ansett sig böra för nästa budgetår tillstyrka en sådan åtgärd

och kan således icke nu ansluta sig till vad i nyssnämnda båda motioner

i detta hänseende yrkats.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i övrigt. Förevarande anslag

bör alltså höjas med (5,000 + 1,000 + 500+1,000 —) 7,500 kronor utöver detav

Kungl. Maj:t angivna anslagsbeloppet och således för nästa budgetår uppföras

med 333,500 kronor.

Utskottet hemställer

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom herrar Bergmans och Larssons, Johansons i Huskvarna

m. fl., Bärgs m. fl. och Anderssons i Igelboda m. fl.

ovannämnda motioner (I: 101 och II: 201 samt I: 158 och

II: 307) men med avslag å herr Mannerskantz’ m. fl. samt

herrar Lundqvists och Liedbergs ovannämnda motioner

(I: 102 och II: 221), såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 333,500 kronor.

201 ;o) Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för

allmänheten, m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

495 och 496) och under erinran om den ay 1935 och 1936 års riksdagar

uttalade uppfattningen, att det nuvarande systemet med anslag till visst

ändamål dels av lotterimedel och dels från anslag å riksstaten icke är tillfredsställande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 56,500 kronor.

202 :o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, sid. 496—500), får utskottet, som i likhet

med departementschefen håller före, att Värmlands läns landsting synes

bidraga till ifrågavarande ändamål med alltför ringa belopp, hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till folkliga musikskolan i

Arvika för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 15,000

kronor.

203:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, sid. 500—

502), vilket för sistnämnda anslags vidkommande innebär en höjning med

1,350 kronor, föranledd bland annat av ifrågasatt överflyttning till generalpoststyrelsens

handläggning av nu å Kungl. Maj:t ankommande ärenden

angående uppskov med erläggande av amorteringar och räntor å studielånen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett

anslag av 5,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

204:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 206, sid. 502), vilket innebär en anslagsminskning med 1,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i avlöningsstaten för statens biografbyrå

uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat, nu förslagsvis 29,500 kronor, med 1,000 kronor

till 28,500 kronor ävensom i anledning härav minska

avlöningsstatens slutsumma till 52,700 kronor;

b) till Statens biograf btjrå: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 52,700 kronor.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 207) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Statens biografbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,300

kronor.

206:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. Kungl. Maj:t har (punkt 208, sid. 503) föreslagit riksdagen

att till befrämjande av vissa i samband med biograf väsendet stående ändamål

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Till förevarande ändamål har sedan år 1929 utgått ett årligt anslag,

vilket från början utgjorde 50,000 kronor men år 1932 sänktes till 10,000

kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande:

I skrivelse den 31 augusti 1936 har chefen för statens biografbyrå anfört,

att det med hänsyn till ifrågavarande anslags gagneliga beskaffenhet syntes

skäligt, att detsamma höjdes till åtminstone hälften av det ursprungligen

utgående beloppet, eller till 25,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Åtskilliga betydelsefulla kulturella ändamål avses skola understödjas med

förevarande anslag. Under de senare åren, då anslaget på grund av statsfinansiella

skäl minskats till en femtedel av tidigare utgående belopp, har

det emellertid endast i förhållandevis ringa utsträckning varit möjligt att

befrämja dessa ändamål. Som exempel må anföras, att endast omkring en

tredjedel av de för budgetåren 1935/1937 av vederbörande begärda anslagsbeloppen

kunnat anvisas. Under nämnda båda budgetår hava de på inkomstsidan

av riksstaten uppförda avgifterna för granskning av biograf bilder

beräknats till 135,000 kronor, respektive 140,000 kronor. Motsvarande

avgifter beräknas i årets riksstatförslag till 180,000 kronor.

Det anförda ger mig anledning föreslå en höjning av förevarande anslag,

vilken emellertid för närvarande torde böra begränsas till 5,000 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med 15,000 kronor. Liksom hittills skett, bör

anslaget utgå med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.»

Utskottet har inhämtat, att de för ifrågavarande ändamål under innevarande

budgetår disponibla medlen av Kungl. Maj:t genom beslut den 26

juni 1936 disponerats på följande sätt:

Sveriges biografägareförbund för främjande av förbundets

verksamhet....................................kronor 2,000

Nordiska museets nämnd för understödjande av museets upptagningar

av kulturhistoriska filmer och för fortsatt utvidgande

av dess filmarkiv.......................... » 1,500

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

Styrelsen för föreningen armé-, marin- och flygfilm såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för föreningens verksamhet . . kronor 2,000

Styrelsen för Stockholms borgarskola för anordnande av filmförevisningar

i samband med populärvetenskapliga föreläsningar

....................................... » 1,000

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

åstadkommande av en film framställande den nutida svenska

skolan........................................ » 1,000

Styrelsen för föreläsningsförbundens riksorganisation för inköp

av filmapparater för de statsunderstödda föreläsningsanstalterna

och folkbildningskursföreningarna, under villkor att

föreläsningsanstalt, respektive folkbildningskursförening, som

av ifrågavarande medel tilldelas anslag för inköp av apparat,

själv tillskjuter minst hälften av kostnaden för apparaten » 2,000

Lantbruksstyrelsen för upptagande av en propagandafilm rörande

fiskevård...................................... » 1,200

Utskottet anser anslagshöjningen kunna för nästa budgetår, med iakttagande

av nödig återhållsamhet vid anslagets fördelning, begränsas till

2,000 kronor och får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majis förslag,

till Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

207:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Beträffande Kungl.

Majis förslag (punkt 209) örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar N. Holmström och B. Bindström (I: 103) och den andra inom andra

kammaren av herrar B. Lundgvist och G. Arnemark (II: 220), avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

208:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majis förslag (punkt 210, sid. 508 och 509), vilket innebär en av

belastningen föranledd anslagsminskning med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet''. Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 5,900 kronor.

209:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 211) hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

höcker m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 4,400 kronor.

210:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

3,000 kronor.

211 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott och

gymnastik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, sid. 511),

får utskottet, som anser, att förevarande anslag bör till ett följande budgetår

erhålla en mot dess ändamål bättre svarande benämning, hemställa,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning

i idrott och gymnastik för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 5,500 kronor.

212:o) Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria

övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade

studentkårer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande

av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms

förenade studentkårer för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 1,000 kronor.

213:o) Gymnastiska centralinstitutet: Utredning angående nybyggnad

för institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, sid.

512—514) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Utredning

angående nybyggnad för institutet för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

214:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. Kungl. Majit har (punkt 216, sid. 515 och 516) föreslagit riksdagen

att till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

Ifrågavarande anslag har sedan budgetåret 1930/1931 varit uppfört med

170,000 kronor. Eftersom från och med budgetåret 1932/1933 med förevarande

anslag sammanförts vissa tidigare från särskilda anslag under huvudtiteln

utgående understöd å tillhopa 30,350 kronor, utan att anslaget i

motsvarande grad höjts, hava ifrågavarande anslagsmedel från och med

budgetåret 1932/1933 sänkts från omkring 200,000 kronor till 170,000 kronor

(jfr 1932 års åttonde huvudtitel, sid. 608 ff. och riksdagens skrivelse nr

8 A/1932, sid. 115 f.). Anslagssänkningen motiverades av 1932 års riksdag

med en hänvisning till det dåvarande ekonomiska nödläget.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen anfört följande:

Under de senaste budgetåren hava mycket avsevärda beskärningar måst

vidtagas i de äskanden, som gjorts örn understöd åt tidskrifter och lärda

verk. Detta belyses närmare av efterföljande sammanställning:

Begärt

Beviljat

Tid-

skrifter

Lärda

verk

Summa

Tid-

skrifter

Lärda

verk

Summa

169,350: —

152,567: 50

151,665: —

141,950: —

158,100: —

94,500: - 101,795: - 145,439: 75

107,907: 60

124,789: —

263,850: —

254,362: —

297,104: 75

249,857: 60

282,889: -

116,615: —

118,025: —

115,062: 50

114,262: 50

123,762: 50

42,770: —

60,975: —

51,200: —

51,020: —

62,100: —

159,385: —

179,000: —

166,262: 50

165,282: 50

185,862: 50

Budgetår

Tillgäng
liga
anslags
medel
-

1932/1933

1933/1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

(t. o. m. 13/n

1986)

183,000

193.615

184.615

188,352

193,070

50

Det förhållandet, att, såsom av tabellen kan utläsas, vissa besparingar

förelegat vid ingången av respektive budgetår, beror på att det med hänsyn

till anslagets knapphet ansetts välbetänkt att ständigt bibehålla viss

marginal för tillgodoseende av eventuellt uppkommande oförutsedda behov.

Anslagets knapphet har alltså nödvändiggjort och nödvändiggör en väl

hårdhänt nedprutning av åtskilliga äskanden av anslag till ur kulturell synpunkt

betydelsefulla ändamål. Det är vidare i många fall ofrånkomligt

att framställningar, som kunna vara i hög grad förtjänta av en välvilligare

behandling från statsmakternas sida, måste helt avvisas.

Med hänsyn härtill och då de förhållanden, som nödvändiggjorde 1932

års anslagsbeskärning icke längre föreligga, torde förevarande anslag böra

höjas. Denna anslagshöjning lärer emellertid kunna för närvarande begränsas

till 20,000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras

med 190,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att av för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1936/1937 disponibla medel hittills anvisats nedannämnda belopp till

utgivande av följande tidskrifter och lärda verk:

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tidskrifter:

Kronor

»Kyrkohistorisk årsskrift».........2,200

»Svensk teologisk kvartalsskrift»................... 1,500

»Religion och kultur»........................... 800

»Ny kyrklig tidskrift» .......................... 500

»Ekonomisk tidskrift»...........................4,100

»Nordisk Tidsskrift for International Ret» (»Acta scandina
vica

juris gentium»).......................... 1,500

»Nordisk Administrativt Tidsskrift»................. 1,500

Uppsala läkareförenings förhandlingar...............2,500

»Nordisk hygienisk tidskrift»..... ........ 1,200

Redogörelse för det av Nationernas förbund bedrivna

hälsovårdsarbetet............................. 800

»Acta chirurgica scandinavica»....................4,000

»Acta medica scandinavica» ......................2,000

»Acta paediatrica»............................... 2,500

»Acta tuberculosea scandinavica»...... 600

»Acta orthopaedica scandinavica»................. 800

»Acta radiologica» .............................2,000

»Acta pathologica et microbiologica scandinavica»......2,000

»Acta psychiatrica et neurologica».................. 1,000

»Svensk tandläkaretidskrift»........ 1,000

»Arkiv för nordisk filologi».......................2,500

»Acta philologica scandinavica, Tidsskrift for Nordisk

Sprogforskning».............................. 500

»Studia neophilologica».......................... 1,500

»Le monde oriental»............................3,000

»Eranos, acta philologica suecana» ................. 1,200

»Moderna språk» .............................. 2,100

»Historisk tidskrift»............................3,000

»Svensk historisk bibliografi för 1935» (bilaga till Historisk

tidskrift)............................... 1,000

»Seandia. Tidskrift för historisk forskning».......... 1,200

»Personhistorisk tidskrift»........................ 1,500

»Acta archaeologica» .................... 1,700

»Tidskrift för konstvetenskap»....................2,000

»Nationalmusei årsbok, ny serie»....... 2,500

»Ord och Bild» ............................... 2,000

»Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning» 3,000

»Svenska landsmål och svenskt folkliv» .............5,400

»Rig»...................................... 1,200

»Folkminnen och folktankar»............. 2,000

»Tidskrift för hembygdsvård»..................... 500

»Nysvenska studier. Tidskrift för svensk stil- och språkforskning»

.................................. 3,000

»Theoria, tidskrift för filosofi och psykologi».......... 1,500

»Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen»........1,800

»Svensk tidskrift för musikforskning»...............2,200

»Populär astronomisk tidskrift»....................2,000

Svenska Linné-sällskapets årsskrift..............1,200

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

Kronor

»Bulletin of the Geological institution of Upsala»......3,400

»Acta zoologica»...............................2,500

»Zoologiska bidrag från Uppsala»..................2,700

»Botaniska notiser»............................. 1,200

»Fauna och flora» ............................ • 1,300

»Entomologisk tidskrift».........................1,700

»Svensk botanisk tidskrift»......................1,500

»Acta phytogeographica suecia»....................1,000

»Symbolae botanicae Upsalienses»..................1,000

»Sveriges natur»............................... 2,500

»Svensk geografisk årsbok för 1936»................1,700

»Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi».... 2,100

»Kosmos»....................................2,000

»Nordisk tidskrift för fotografi» .................. . 500

»Svenska gymnastiklärarsällskapets tidskrift i gymnastik

och Svenska gymnastikförbundets officiella organ» .... 2,000

»Gymnastikbladet»............................. 500

»Fysisk fostran och vetenskapen» jämte »Bulletin de la

fédération internationale de gymnastique Ling»...... 500

»Pedagogisk tidskrift»...........................2,200

»Pedagogiska skrifter» .........................2,000

»Pedagogiska spörsmål» ............ 500

»Barnträdgården» . ............................. 400

»Tidskrift för svenska folkhögskolan»............... 1,000

»Tidskrift för praktiska ungdomsskolor».............2,000

»Hjälpskolan, veerneskolen, saerskolen»............... 300

»Nordisk tidskrift för dövstumskolan»............... 600

»Nordisk tidskrift för sinnesslövård»................ 400

»Ny tidning för Sveriges dövstumma»............... 500

»Hereditas» .................................. 1,912:501

»Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar» .... 8502

»Skola och samhälle, tidskrift för uppfostran och undervisning»

................................... i,ooo3

»Svio-estonica»................................ 1,000

Lärda verk:

Svenska fornskriftsällskapet för sällskapets utgivnings
verksamhet.

................................2,000

Svenska fornskriftsällskapet för fortsatt utgivande av

K. F. Söderwall »Ordbok över svenska medeltidsspråket» 1,500

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia för dess publikationer.............2,000

Svenska vitterhetssamfundet för utgivande av dess skrifter 1,000

1 Dessutom enahanda belopp från det under nionde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

2 Dessutom enahanda belopp från det under nionde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till extra utgifter.

8 Dessutom 1,500 kronor från Filénska testamentsfonden.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8.

0

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kronor

Professor emeritus J. A. Lundell för fortsatt utgivande av

en ordbok över Gotlands folkmål.................3,000

Riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval för

fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium»........................15,000

Svenska litteratursällskapet för fortsatt utgivande under år

1936 av »Samlaren».......................... 1,200

Svenska litteratursällskapet för utgivande av ett häfte av

Sveriges bibliografi intill år 1600................. 2,000

Svenska humanistiska förbundet för fortsatt utgivande av

förbundets skriftserie.......................... 500

Vitterhetsakademien för utgivande av en monografi över

Visby stadsmur..............................6,000

Professorn J. G. Andersson för fortsatt utgivande av »Bulletin

of The Museum of Far Fastern antiquities (östasiatiska

samlingarna) Stockholm»...................2,000

Docenten E. Gjerstad för utgivande av tredje bandet av

en publikation rörande det vetenskapliga resultatet av

den svenska Cypernexpeditionens grävningar........3,000

Professorn G. Lindblom för fortsatt utgivande av »Statens

etnografiska museum, Smärre meddelanden»......... 500

Styrelsen för rasbiologiska institutet för utgivande av andra

delen av institutets arbete »The Race Biology of the

Swedish Lapps» .............................2,000

Styrelsen för musikhistoriska museet för utgivande av en

beskrivande handbok över musikinstrument.........2,000

Skriftställaren K. E. Forsslund för fortsatt utgivande av

»Med Dalälven från källorna till havet»............4,000

Svenska klassikerförbundet för utgivande av en serie latinska

och grekiska texter..................... 800

Amanuenserna vid nordiska museet O. Bannbers och S. O.

Jansson för utgivande i svensk översättning i duplicerad

upplaga av första delen av professorn K. Moszynskis

arbete »Kultura Ludowa Slowian (De slaviska folkens

kultur)».................................... 600

Fil. doktorn S. Lovén för utgivande av »Origins of the

Täman Culture, West Indies» ...................2,000

Lektorn N. Fransén för utgivande av koralboken till 1646

års psalmbok................................4,500

Professorn H. Norinder för utgivande av en redogörelse för

institutets för högspänningsforskning nyuppförda laboratorium

.................................... 1,000

Professorn E. Linderholm för utgivande av ett liturgiskt

arbete..................................... 3,000

Professorn A. Fridrichsen för utgivande av »Årsbok för

svensk bibelforskning»......................... 1,000

Professorn B. Collinder för tryckning av en av honom

utarbetad finsk-svensk ordförteckning.............. 1,500

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

Utskottet vill mot bakgrunden av den ovanstående sammanställningen

ifrågasätta, huruvida det icke är möjligt att utan olägenhet för den fria

forskningen vid fördelningen av förevarande anslag begränsa statsunderstödet

till ett färre antal publikationer inom vart och ett av de särskilda

fackområdena. Förhållandevis rikligare understöd torde i så fall kunna

beviljas de tidskrifter och lärda verk, som befinnas böra erhålla statsbidrag.

Återgången till tidigare rådande förhållanden i avseende å anslagets belopp

synes, såsom skett i fråga örn ett flertal andra, kulturellt betydelsefulla anslag

under åttonde huvudtiteln, kunna ske i något långsammare takt än

Kungl. Maj:ts förslag innebär. Utskottet finner sig sålunda böra för nästa

budgetår förorda en till 10,000 kronor begränsad anslagshöjning, vadan

alltså anslaget bör för sagda budgetår uppföras med 180,000 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 180,000 kronor.

215:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 217, sid. 516) föreslagit riksdagen att

till understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr T. Nerman m. fl. väckt motion (1:2), vari hemställts,

att riksdagen måtte med ändring i Kungl. Maj:ts förslag besluta, att till

understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för åren

1937—1939 anvisa ett anslag av 120,000 kronor, därav för budgetåret 1937/

1938 40,000 kronor.

Anslag till förevarande ändamål har utgått från och med år 1908. Anslagen,

som hittills utgått för treårsperioder, hava från och med år 1920

utgjort 20,000 kronor för år. Anslagen hava av Kungl. Majit fördelats

mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för

viss tid givna understöd. Den nu löpande treårsperioden utgår med budgetåret

1936/1937.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen funnit anslag för

ifrågavarande ändamål fortfarande böra med oförändrat belopp anvisas och

såsom hittills utgå efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har anförts:

Riksdagen har i år, inför en ny treårsperiod, skäl att ånyo pröva och

revidera anslaget. Allt starkare har på olika sätt betonats och allt mera

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

allmänt erkänts behovet av åtgärder till stöd åt författarna, vilka nödgas

arbeta i en juridiskt oförmånlig undantagsställning. Bland andra stödåtgärder

har föreslagits som närmast till hands liggande en höjning i det

statliga författaranslaget. Den hittills utgående summan, 20,000 kronor örn

året, är synnerligen obetydlig, helst vid jämförelse med vad de andra,

mindre, skandinaviska staterna anse sig ha råd att kosta på sin litteratur,

och en höjning till exempelvis det dubbla skulle föga rubba en statsbudget

på 1,080,000,000 kronor eller ens en kulturbudget på 191,000,000 kronor.

Men den lilla ökningen skulle ställa Sverige som kulturland i en något

bättre paritet med de andra skandinaviska staterna och utan tvivel stödja

och uppmuntra den levande unga svenska litteraturen.

Av statens offentliga utredningar 1935: 22 (sid. 47 och 48) framgår, att

inhemska författare m. fl. i Danmark, Finland och Norge erhålla understöd

av staten på följande sätt:

I Danmark utgick statens understöd åt skönlitterära och vetenskapliga

författare budgetåret 1934/1935 sålunda:

1) Två livstids hedersgåvor, sammanlagt..............kronor 9,990

2) Fasta årliga understöd till skönlitterära författare..... » 62,100

3) Till andra författare »m. fl.»..................... » 23,670

Summa kronor 95,760.

Beträffande Finland upptogs under rubriken belöningar ävensom studieoch

reseunderstöd åt konstnärer och författare samt för stödjande av det

konstnärliga arbetet i allmänhet i 1935 års budget anslag om 600,000 mark,

att utgå av lotterimedel. Därav voro 60,000 mark avsedda som »tillfälliga

understöd till svensk- eller finskspråkig författare». Under närmast

föregående år utdelades av motsvarande anslag 50,000 mark. Staten sörjer

dessutom för landets framstående författare genom att tilldela dem pensioner

på livstid eller bestämt antal år. Pensionernas summa uppgick år 1935 (enligt

en i april 1935 uppgjord förteckning) till 281,150 mark.

I Norge slutligen finnas dels fasta personliga understöd (»diktergasje»),

utgående på livstid; 10 stycken å vardera 1,600 kronor utgingo under budgetåret

1935/1936; dels och arbetsstipendier å tillhopa 7,500 kronor, vilka

utdelas av Kirke- og Undervisningsdepartementet efter förslag av den norska

författareföreningen. Under årens lopp har författareföreningen dessutom

av statens lotterimedel fått mottaga sammanlagt omkring 250,000 kronor.

För året 1934—1935 erhöll föreningen 25,000 kronor.

Utskottet, som anser, att staten har orsak att verksammare än nu sker

stödja den svenska litteraturen, vill på grund härav och under hänvisning

till de ovanberörda uppgifterna rörande motsvarande understöd i de andra

skandinaviska länderna förorda en höjning av ifrågavarande anslag, som

utgått med oförändrat belopp under mer än femton år. För nästa budgetår

torde höjningen kunna begränsas till 5,000 kronor och anslaget alltså uppföras

med 25,000 kronor. Anmärkas må, att anledning icke synes föreligga

att avvika från riksdagens på senare tid inledda praxis att icke bevilja anslag

för tidsperiod utöver ett budgetår.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Nermans m. fl. ovannämnda motion (1:2), till

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 25,000

kronor.

2l6:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 218, sid. 516 och 517) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt professorn K. 0.

Östergren för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av

8,000 kronor;

b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

217:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 219, sid. 517 och 518), vilket innebär en anslagshöjning i avrundningssyfte

med 25 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt kontraktsprosten L. P. B.

Matsson för fullföljande av hans Bosa-forskningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 3,700 kronor.

218:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans

arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 220) och under erinran, att arbetet beräknas kunna slutföras

under år 1939, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt doktor P. Bosenius för fullföljande

av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

219:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

220:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 222) hemställer utskottet,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till föreningen Pietas för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

221:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 1,000

kronor.

222:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 224) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till vetenskapsakademien för

förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 11,300

kronor.

223:o) Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 1,800 kronor.

224:o) Bidrag till utgivning och registrering av svenska folksagor.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 226) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till utgivning och registrering

av svenska folksagor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

225:o) Bidrag till utgivande av svenska folkskolans historia. Kungl.

Maj:t har (punkt 227, sid. 525—528) föreslagit riksdagen att till bidrag till

utgivande av svenska folkskolans historia för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas:

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening har anhållit

örn anvisande av 40,000 kronor för utgivande till svenska folkskolans

hundraårsjubileum år 1942 av ett historiskt verk om den svenska folkskolan

enligt en i framställningen angiven plan. Till stöd för förslaget har anförts,

att inom föreningen, som inneslöte över 19,000 av dem, som för närvarande

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

arbetade i den svenska folkskolans tjänst, helt naturligt önskan uppstått att

på ett värdigt sätt bidraga till det betydelsefulla 100-årsminnets hugfästande.

Den lämpligaste formen härför hade föreningens centralstyrelse funnit vara

utgivandet av en vederhäftig och utförlig historik över vår folkskolas utveckling

fram till tiden för jubileet. Centralstyrelsen hade fördenskull velat

åvägabringa ett sådant arbete. Arbetet vore ämnat att omfatta fem olika

delar vardera utgörande ett band örn 35 16-sidiga tryckark i stort oktavformat.

Varje band skulle innehålla fullständig innehållsförteckning och

personregister samt förses med talrika illustrationer.

Verket skulle helt naturligt närmast och i huvudsak avse folkskolan och

dess förhållanden. Till behandling komrne dock att upptagas även andra

folkskolan närstående läroanstalter, såsom folk- och småskoleseminarier, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor, folkhögskolor,

ävensom olika grenar av det fria folkbildningsarbetet bland vuxna. Då

någon motsvarande framställning inom vårt land icke förelåge, måste arbetet

med verkets utarbetande förutsätta omfattande källstudier i olika arkiv,

i riksdagstryck m. m. Meningen vöre, att ett första band skulle kunna ut

komma under förra hälften av år 1938. Den sista delen, som skulle sträcka

sig fram till omkring 1940, kunde ej tänkas vara färdig förrän tidigast

under år 1941. I god tid till jubileet borde hela verket emellertid kunna

föreligga. .

En synnerlig viktig synpunkt vöre, att priset för verket kunde sattas sa

lågt, att önskad spridning bland den ej synnerligen köpstarka publik, som

här närmast komme i fråga, kunde vinnas. Centralstyrelsen hade därför

tänkt sig, att det förlag som skulle ombesörja utgivningen, ej skulle vidkännas

några kostnader för författarhonorar, redaktionsarvode och dylikt

utan endast bekosta papper, tryck, illustrationer, häftning och distribuering.

Centralstyrelsen hade under dessa förutsättningar förhandlat nied olika

förlagsfirmor. Med det bokförlag, som lämnat det gynnsammaste anbudet,

hade& avtal träffats av innebörd, att varje band, omfattande omkring 560

sidor och med god utstyrsel, skulle kunna försäljas till ett bokhandelspris

av nio kronor för häftat exemplar. Vid förhandssubskription skulle emellertid

å detta pris lämnas 25 procents rabatt. Till subskribent skulle alltså

hela verket kunna lämnas till så lågt pris som 33 kronor 75 öre.

För redaktions- och författarkostnader skulle sålunda Sveriges allmänna

folkskollärarförening själv svara. Att på förhand fullt exakt uppgiva dessa

kostnaders storlek vore givetvis icke möjligt. Centralstyrelsen hade emellertid

gjort följande beräkning, vilken torde mycket nära komma att motsvara

verkligheten.

Författarhonorar (300 kronor för tryckark)........

Redaktionskostnader (arvode åt huvudredaktören och åt anlitade

fackmän).............................. •

Bidrag till kostnader för källstudier å annan ort än den, där

vederbörande författare vore bosatt.................

Övriga utgifter.................................

kronor 52,500

» 14,000

5,000

500

Summa kronor 72,000.

För dessa kostnaders täckande kunde föreningen räkna med visst bidrag

från förlaget. Detta hade nämligen åtagit sig att för varje av bokförläggarfirman

försålt exemplar utöver de första 1,500 exemplaren till föreningen

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

betala ett belopp motsvarande 162/s procent av boklådspriset för häftat

exemplar, _ d. v. s. för varje fullständigt exemplar, omfattande fem band,

7 kronor 50 öre. Om man med hänsyn till arbetets karaktär utginge ifrån

att 3,000 exemplar skulle kunna försäljas, skulle föreningen kunna räkna

med ett bidrag av 1,500 X 7:50 eller 11,250 kronor.

Det återstående beloppet, för vilket föreningen skulle svara, bleve då

60,750 kronor. Aven örn föreningen ville av egna medel offra ett för dess

förhållanden stort belopp, hade det dock stått klart för centralstyrelsen, att

för arbetets fullbordande krävdes understöd även från annat håll. Helt

naturligt hade den tanken legat närmast till hands, att bidrag av statsmedel

skulle för ändamålet kunna utverkas. Det läge i öppen dag, att ett

värdigt firande av ett så betydelsefullt minne som den obligatoriska svenska

folkskolans tillkomst vore av stort allmänt intresse, och ett arbete örn den

svenska folkskolans historia måste bliva av betydande nationellt och kulturellt

värde. Den svenska folkskolan vore som samhällsinstitution av sådan

vikt, att även från staten syntes kunna förväntas intresse för dess betydelsefulla

jubileum, och en vederhäftig framställning av vår folkundervisnings

historia måste vara i hög grad ägnad att belysa viktiga sidor icke blott av

vårt gångna utan även av vårt nuvarande samhällsliv, vilket för sin sunda

utveckling i så väsentlig mån vore beroende av den bildning vårt folk ägde,

en bildning som enligt statsmakternas beslut skulle grundläggas i folkskolan.

Det syntes centralstyrelsen rimligen kunna ifrågasättas, att staten av ovannämnda

belopp å 60,750 kronor bidroge med två tredjedelar, under det att

en tredjedel komme på föreningen. Med en sådan fördelning skulle statsbidraget

lämpligen kunna bestämmas till 40,000 kronor. Föreningen skulle

då enligt den ovanstående beräkningen ha att erlägga 20,750 kronor, varjämte

den skulle svara för eventuella högre kostnader.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har yttrat, att statskontoret icke kunde undgå finna det tveksamt,

huruvida — i varje fall genom anslag å riksstaten — ekonomisk

medverkan från statens sida till förevarande tryckalsters utgivande överhuvudtaget

borde ifrågakomma. Därest emellertid till författar- och redaktionskostnaderna

för verket bidrag i en eller annan form funnes böra lämnas

sökanden torde följande synpunkter böra beaktas. Av en av statskontorets

tryckerikonsulent avgiven promemoria framginge, att författararvodena

kunde ifrågasättas vara väl högt tilltagna. Med hänsyn till folk- och småskollärarkårens

storlek och det allmänna intresse för ett arbete av förevarande

art, som torde få förutsättas bland kårens medlemmar, torde det

kunna ifrågasättas, huruvida icke en väsentligt större avsättning av verket

än centralstyrelsen räknat med borde kunna påräknas, helst som priset å

detsamma måste anses synnerligen lågt. Redan en försäljning av mellan

5.000 och 6,000 exemplar skulle, därest staten bidroge med det äskade

beloppet, innebära, att föreningens kostnader för verket bleve helt täckta.

Enligt statskontorets mening borde ett eventuellt bidrag sättas till ett avsevärt

lägre belopp än som för ändamålet begärts, förslagsvis till högst

10.000 kronor. Därjämte torde böra föreskrivas, att hälften av centralstyrelsens

inkomster vid verkets försäljning utöver exempelvis de första 5,000

exemplaren skulle användas till återgäldande av statens bidrag.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

Departementschefen har för egen del anfört:

»Den obligatoriska folkskolan har vuxit fram och utvecklats under statens

hägn och med hjälp av utomordentligt stora bidrag från statens sida. Förvisso

ligger det i statens intresse, att hundraårsminnet av institutionens tillkomst

varder på ett bestående och värdigt sätt firat. Tanken att hugfästa

detta minne genom att utgiva en historisk skildring av folkskolans utveckling

fram till tiden för sekelminnet synes mig tilltalande och anknyter till

de former, som vid andra liknande tilldragelser kommit till användning,

senast vid riksdagens femhundraårsjubileum. Sveriges allmänna folkskollärarförening

torde vara en lämplig målsman för detta arbete, och de

föreliggande planerna rörande arbetets utformning torde icke giva anledning

till erinran. Jag anser mig därför böra föreslå, att staten lämnar sin medverkan

till arbetets tillkomst genom ett för ändamålet avpassat statsanslag.

De på föreningen belöpande kostnaderna hava enligt det ovanstående

beräknats till 60,750 kronor, varav staten skulle bidraga med två tredjedelar,

eller med 40,000 kronor. De till grund för förslaget liggande kostnadskalkylerna

torde kunna lämnas utan väsentliga anmärkningar. Däremot

lärer det, eftersom arbetet är avsett att pågå under minst fyra

budgetår, ej vara behövligt att redan nu fixera statens andel i berörda kostnader.

Jag utgår emellertid från att denna andel med hänsyn till det beaktansvärda

syftet bör bliva något större, än statskontoret ifrågasatt, men

förutsätter samtidigt, att centralstyrelsen för berörda förening vid nästa tillfälle,

då anslag äskas för ändamålet, inkommer med utredning och förslag

rörande möjligheterna att bringa arbetet till fullbordan med mindre kostnad

för statsverket än föreningen räknat med.

För budgetåret 1937/1938 synes anslaget, som lämpligen bör givas karaktären

av reservationsanslag, kunna bestämmas till 10,000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de villkor, under vilka anslaget

må åtnjutas. Därvid bör tagas under övervägande statskontorets härutinnan

framställda förslag ifråga om eventuell inkomst av verkets försäljning.

Vidare torde böra föreskrivas, att ett visst antal exemplar av verket skola utan

särskild kostnad för statsverket överlämnas till ecklesiastikdepartementet för

att enligt departementschefens bestämmande disponeras. Jag tänker närmast

på att åtskilliga bibliotek och läroanstalter torde hava intresse av att

förvärva det ifrågasatta verket. För bidragets användning bör föreningen

vara redovisningsskyldig inför riksdagens revisorer och riksräkenskapsverket.»

Den svenska folkskolans hundraårsjubileum har intresse ej blott för de

lärare, som verka i folkskolans tjänst, utan är i ännu högre grad en hela

landets angelägenhet. Staten synes därför böra lämna bidrag till ovannämnda

redan under arbete varande verk rörande den svenska folkskolans

historia. I likhet med departementschefen anser sig utskottet icke böra nu

taga ställning till frågan med vilket belopp statens bidrag sammanlagt

bör utgå.

Intill dess en säkrare uppskattning verkställts rörande avsättningsmöjligheterna

för verket — den ovannämnda föreningen torde icke sakna möjligheter

att redan nu förvissa sig örn intresset för företaget bland folkskolans lärare —

torde emellertid en viss försiktighet böra iakttagas vid medelsanvisningen.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på statskontorets påpekande, att för
-

Utskottet.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

eningens kostnader för verket skulle bliva helt täckta redan vid en försäljning

av mellan 5,000 och 6,000 exemplar, örn staten bidroge med hela det

av föreningen äskade beloppet av 40,000 kronor. Med hänsyn till vad nu

anförts föreslår utskottet, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till

allenast 5,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Bidrag till utgivande av svenska folkskolans historia för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

226:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre

svensk folkmusik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till utredigering och tryckning

av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

227:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn

Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—1934.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till bearbetning av visst material

från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien

åren 1927—1934 för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

228:o) Resestipendier åt journalister. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr Knut Petersson m. fl.

(I: 30) och den andra inom andra kammaren av herr W. Annér m. fl.

(II: 137), har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag å 8,000 kronor

för budgetåret 1937/1938 för resestipendier åt journalister, att efter hörande

av vederbörande organisationer av Kungl. Maj:t fördelas under de villkor

för stipendiernas åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan finna skäl att bestämma.

Till stöd för det av motionärerna framställda yrkandet bär i motionen

I: 30 anförts följande:

För vart och ett av åren 1919—1920 beviljade riksdagen ett anslag å

4,000 kronor till resestipendier åt journalister, företrädesvis medarbetare,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

som hade redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till

huvudsaklig sysselsättning. På framställning av Kungl. Maj:t höjdes anslaget

av 1920 års riksdag till 8,000 kronor, med vilket belopp det utgick

jämväl för året 1922.

I anledning av de statsfinansiella svårigheter, som uppstodo under och

efter den s. k. fredskrisen, vidtogos sistnämnda år radikala beskärningar av

anslagen till resestipendier och bland annat ströks då det som dittills utgått

till journalisterna. År 1926 hemställdes i en motion av herr Johan Nilsson

i Malmö, att anslaget måtte återuppföras på åttonde huvudtiteln. Motionen

blev av riksdagen avslagen. Jämväl år 1928 yrkades i då väckta motioner,

undertecknade av ett stort antal ledamöter i båda kamrarna, att riksdagen

för ändamålet måtte bevilja ett anslag å 8,000 kronor. Motionerna blevo

av statsutskottet avstyrkta, men hemställan om bifall framställdes i en till

utlåtandet fogad reservation. Första kammaren biföll reservationen, andra

kammaren utskottets hemställan. Vid den följande gemensamma voteringen

segrade emellertid avslagsyrkandet.

Vad som år 1922 uppfattades såsom ett av omständigheterna föranlett

kortare avbrott i stipendieverksamheten blev sålunda en under en lång följd

av år bestående indragning.

Till de skäl, som i ovannämnda motioner anförts för anslagets förnyande,

vilja vi här endast lägga följande synpunkter.

I jämförelse med förhållandena i andra länder måste utbildningsmöjligheterna

för journalister i Sverige sägas vara mycket begränsade. De, som

önska ägna sig åt tidningsmannabanan, äro hänvisade till en universitetsundervisning,

som är tillrättalagd huvudsakligen för helt andra behov, och

till den praktiska träningen på tidningsredaktionerna. Även efter införandet

av s. k. statsvetenskaplig examen kommer läget att förbliva i stort sett

likartat. Det säger sig självt, att de utrikes studieresorna under dessa förhållanden

spela en utomordentligt betydelsefull roll i de unga tidningsmännens

utbildning. Alla möjligheter till dylika resor pläga ivrigt utnyttjas i

känslan av att en på självsyn grundad kännedom örn förhållandena i främmande

länder är en utomordentligt värdefull tillgång i det journalistiska

arbetet. Den är i själva verket mera än så, en viktig förutsättning för ett

vederhäftigt bedömande av en betydande del av det till tidningsredaktionerna

inflytande nyhetsmaterialet.

I jämförelse med de betydande belopp, som riksdagen årligen beviljar

för yrkesutbildningen i olika former och för den högre undervisningen, kan

det här icke bli fråga örn annat än ett mycket blygsamt bidrag. Men även

detta skulle på ett verksamt sätt befrämja det föreliggande syftemålet.

Såsom av det ovanstående inhämtas, har det för ändamålet tidigare utgående

anslaget varit indraget under icke mindre än femton år. Under

denna tid hava anslag anvisats till resestipendier för åtskilliga andra grupper

av yrkesutövare, och de restriktioner, som gingo ut över sistnämnda

stipendieanslag i samband med de senare årens statsfinansiella svårigheter,

hava numera i stor utsträckning bortfallit. Behovet av statsbidrag för det

i motionerna avsedda ändamålet torde numera på grund av den intensiva

och mångskiftande utvecklingen inom samhällslivets olika områden vara

ännu större än tillförne. Starka skäl föreligga därför för ett återupptagande

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av de tidigare utgående statsbidragen. Då emellertid fortfarande en viss

återhållsamhet iakttages vid anvisande av anslag till resestipendier, anser

sig utskottet icke kunna i full utsträckning biträda vad i motionerna yrkats

utan föreslår, att anslaget, vilket lämpligen bör betecknas såsom reservationsanslag,

för nästa budgetår fixeras till 5,000 kronor. Bestämmelser i

ämnet torde lämpligen böra, i anslutning till de förut gällande grunderna,

meddelas av Kungl. Maj:t. Anslaget bör tills vidare användas endast för

studieresor i utlandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Peterssons m. fl.

och Annérs m. fl. ovannämnda motioner (I: 30 och II: 137),

till Resestipendier åt journalister för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Diverse.

229:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 230) föreslagit riksdagen angående anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

230:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 231, sid. 531 och 532), vilket innebär en anslagsminskning med

2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk, bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

231:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

232:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Sveriges anslutning till råssa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

233:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen

i Bom för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 1,000 kronor.

234:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.

I enlighet Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som Bidrag till Institut d’études scandinaves

vid Bäris universitet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

anslag av 2,000 kronor.

235:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i

svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 236), vilket innebär anvisande av oförändrat anslag för ändamålet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Tartu

av en professur i svenska språket och litteraturen för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 7,500 kronor.

236:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, sid. 534 och 535), vilket innebär en anslagshöjning

med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska läroverket i

Hapsal för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 10,000

kronor.

237:o) Understöd åt svenska folkskolan i Tallinn. Understöd åt

svenska folkhögskolan i Birkas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 238) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1937/1938 anvisa

a) till Understöd åt svenska folkskolan i Tallinn ett

anslag av 2,000 kronor;

b) till Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas ett

anslag av 7,000 kronor.

238:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella

astronomiska unionens kongress i Stockholm år 1938. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, sid. 535 och 536), vilket innebär en anslagshöjning

med 8,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna

för internationella astronomiska unionens kongress i

Stockholm år 1938 för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

239:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella

botaniska kongressen i Stockholm år 1940. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 240, sid. 537 och 538), vilket innebär en anslagshöjning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna

för internationella botaniska kongressen i Stockholm år

1940 för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

240:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 241) får utskottet, som erinrar om vad

utskottet anfört under punkt 3 i sitt utlåtande nr 21 i anledning av vissa

av Kungl. Maj:t under rubriken Utgifterna: För flera huvudtitlar gemensamma

frågor framlagda förslag, hemställa

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

241:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242,

sid. 539 och 540), vilket innebär en i avrundningssyfte företagen anslagsminskning

med 53 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor, dock

att i anslaget må göras den jämkning, som erfordras för

avjämnande av huvudtitelns slutsumma.

242:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

243:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 244, sid. 540 och 541), vilket innebär en med hänsyn till

den väntade belastningen företagen anslagsminskning med 12,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 28,000

kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

244:o) Bestridande av kostnader för läkarundersökningar av lärare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, sid. 541—543)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande av kostnader för läkarundersökningar

av lärare för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

Stockholm den 15 mars 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, (bensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Pauli, Sandén, Nilsson i Fredriksfält,

Lindström, Rahmn, Hörstadius och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Persson i Falla,

Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Andersson i Södergård,

Danielsson, Weijne, Persson i Tidaholm och Erlander;

dock att vid behandlingen av punkterna 194:o)—244:6) i stället för herr Weijne deltagit

herr Norling;

ävensom att herr Nilsson i Gränebo icke närvarit vid behandlingen av punkterna

183:o) —193:o).

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkt 127:o) (Fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter) av herrar Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»På grund av den betydande tillströmningen av deltagare till ifrågavarande

kurser synes det av Kungl. Majit beräknade antalet kurser — trots

den ifrågasatta höjningen av antalet deltagare i varje kurs — icke vara

tillräckligt. Utskottet, som i övrigt tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, vill

därför ifrågasätta en ytterligare utvidgning av kursverksamheten. Det antal

kurser, varmed motionärerna räknat, synes vara väl högt. Utskottet vill

därför föreslå den begränsningen, att medel anvisas till ytterligare en fortbildningskurs,

alltså till inalles tre sådana kurser. Med hänsyn härtill torde

förevarande anslag böra för nästa budgetår uppföras med ett belopp av

10,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och fröken Hesselgrens m. fl. ovannämnda motion (II: 230),

till Fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 10,500 kronor.»

vid punkt 151:o) (Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet

bort tillstyrka anvisande av ett reservationsanslag av 20,000 kronor för

ändamålet.

vid punkt 183:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning)

av herrar Svensson i Grönvik och Andersson i Södergård, vilka ansett, att

utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet delar — — — 60,000 kronor.

I fråga om verkstadsskolorna för arbetslös ungdom vill utskottet — i anslutning

till vad departementschefen i motsvarande hänseende anfört —

uttala önskvärdheten av att dessa speciella yrkesskolor med det snaraste erhålla

en planmässigare organisation, som gör det möjligt att säkrare än nu

kan ske i förväg bedöma kostnaderna för verksamheten och även lämnar

möjligheter till en begränsning av dessa kostnader. I samband härmed bör

enligt utskottets mening prövas skäligheten av de nu till verkstadsskolornas

elever utgående stipendierna. Utskottet beaktar de skäl, som tala för att

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

145

dessa stipendier ej utmätas för snävt, men håller det icke för otroligt att

möjligheter föreligga att verkställa en differentiering av stipendiebeloppen

efter behovsprinciper ungefär,på samma sätt som gäller för stipendier vid

de i normal ordning inrättade yrkesskolorna. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Majit tager denna fråga under omprövning och — med stöd av det ovannämnda

av 1936 års riksdag givna bemyndigandet — utfärdar erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Såvitt utskottet kan finna, giva anslagsberäkningarna vid handen, att

hela det av Kungl. Majit för understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom äskade anslagsbeloppet ej behöver tagas i anspråk för nästa

budgetår. Anslaget synes utskottet kunna begränsas från 700,000 kronor

till 500,000 kronor.

Utskottet vill---framlagda förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen---i fråga,

a) besluta, att ----för densamma;

b) till Kommunala--- 1,860,000 kronor;

c) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 500,000

kronor:

d) medgiva, att —--gällande grunder.»

vid punkt 184:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av herrar Johansson

i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Pauli, Rahmn,

Hörstadius, Bäckström, Persson i Falla, Holmdahl och Danielsson, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar hava

följande lydelse:

»Vad utskottet---för yrkesundervisning. Då emellertid förevarande

anslag sänkts från 675,000 kronor för budgetåren 1930/1932 till 450,000

kronor för innevarande budgetår och utskottet under nästföregående punkt

beträffande understöd för anskaffning av undervisningsmateriel åt de kommunala

anstalterna ifrågasatt en återgång till de förhållanden, som rådde

före de på senare tid vidtagna anslagsrestriktionerna, anser sig utskottet

böra jämväl föreslå en höjning av den del av förevarande anslag, som

avser understöd för sistberörda ändamål. Denna höjning torde dock böra

begränsas till 15,000 kronor, i vilket fall inalles 45,000 kronor skulle för

nästa budgetår anvisas såsom bidrag för anskaffning av undervisningsmateriel

vid de enskilda skolorna. Utskottet, som i övrigt icke har något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, föreslår alltså, att anslaget för nästa budgetår

bestämmes till 465,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 8.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr AVistrands m. fl. och fröken Anderssons m. fl.

ovannämnda motioner (1:154 och 11:312), såvitt nu är

i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 465,000 kronor.»

vid punkt 200:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande)

1) av herr Lindström, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förslag;

2) av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Rahmn,

Hörstadius och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»De motionsvis — — — (I: 102 och II: 221).

I anslutning till vad departementschefen anfört anser sig utskottet icke

kunna föreslå någon ytterligare höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av

anslagsmedlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m. Varken Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen har funnit

sig kunna tillstyrka en ökning av de till de ovannämnda sju nykterhetsorganisationerna

utgående anslagsmedlen. Med hänsyn härtill och då ej

minst överstyrelsen får förutsättas äga goda möjligheter att bedöma förhållandena

på detta område, kan utskottet icke för sin del tillstyrka vad härutinnan

i berörda motioner yrkats.

Vid upprepade tillfällen har både av rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

och av myndigheterna påpekats, att den av rikskommittén

bedrivna verksamheten avsetts att vara av tillfällig natur. Rikskommitténs

verksamhet har emellertid understötts med statsmedel under icke mindre

än fem budgetår — från och med budgetåret 1932/1933 — med ett sammanlagt

belopp av 96,000 kronor. I likhet med skolöverstyrelsen och ovannämnda

motionärer anser utskottet, att det för ändamålet utgående anslagsbeloppet

av 15,000 kronor bör från och med nästa budgetår indragas. Överstyrelsens

yttrande synes giva vid handen, att den av rikskommittén bedrivna

upplysningsverksamheten torde kunna utan risk för de komplikationer, som

statsutskottet vid 1936 års riksdag befarade kunna inträffa, handhavas av

centralförbundet för nykterhetsundervisning. I anslutning till överstyrelsens

förslag torde vid en omläggning av verksamheten på antytt sätt det till centralförbundet

utgående anslaget böra höjas med i avrundat tal 5,400 kronor.

Mot Kungl. Majda förslag i övrigt, vilket synes vara väl avvägt, har

utskottet intet att erinra. Förevarande anslag bör således för nästa budgetår

uppföras med (326,000— 15,000 + 5,400=) 316,400 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

Utskottet hemställer,

att riksdagen ina, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

saint herr Mannerskantz’ m. fl. ävensom herrar Lundqvists

och Liedbergs ovannämnda motioner (1:102 och II: 221) men

med avslag å herrar Bergmans och Larssons, Johansons i

Huskvarna m. fl., Bärgs m. fl. och Anderssons i Igelboda m. fl.

ovannämnda motioner (1:101 och 11:201 samt 1:158 och

II: 307), såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 316,400 kronor.»

3) av herrar Oscar Olsson, Sandén, Bäckström, Andersson i Södergård och

Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan

angivna delar hava följande lydelse:

»De motionsvis —--(I: 102 och II: 221).

Vad angår--- 5,000 kronor.

Behovet av en höjning av de statsbidrag, som utgå till de ovanberörda

sju nykterhetsorganisationerna, har — synes det utskottet — i motionerna

I: 158 och II: 307 på ett övertygande sätt motiverats, och de i dessa motioner

ifrågasatta anslagshöjningarna förefalla vara mycket måttfulla. Utskottet

tillstyrker därför bifall till nämnda motioner och alltså jämväl till motionerna

I: 101 och II: 201, i den mån dessa härutinnan överensstämma med

motionerna I: 158 och II: 307.

Vad angår---hänseende yrkats.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra. Utöver

det av Kungl. Maj:t angivna anslagsbeloppet bör förevarande anslag för

nästa budgetår höjas med dels den ovanberörda ökningen med 5,000 kronor

av anslagsmedlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m., dels ock den i motionerna I: 158 och II: 307

äskade ytterligare ökningen med 10,000 kronor. Anslaget bör alltså uppföras

med (326,000 + 5,000+10,000 =) 341,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom herrar Bergmans och Larssons samt Johansons i

Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 101 och II: 201)

samt med bifall till herr Bärgs m. fl. och herr Anderssons

i Igelboda m. fl. ovannämnda motioner (I: 158 och II: 307),

men med avslag å herr Mannerskantz’ m. fl. samt herrar

Lundqvists och Liedbergs ovannämnda motioner (I: 102 och

II: 221), såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 341,000 kronor.»

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 214:o) (Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker) av herrar Pauli, Sandén, Lindström, Rahmn, Holmdahl och Danielsson,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

vid punkt 215:o) (Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

anvisande av ett anslag av 30,000 kronor för ändamålet.

vid punkt 228:o) (Resestipendier åt journalister) av herr Nilsson i Malmö.

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

370990

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:454 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till understöd å a1 i texten
  2. Rskr. 1937:463 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
  3. Rskr. 1937:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställning angående anslag för budgetåret 1937/1938 till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda v s. 4 i texten
  4. Rskr. 1937:8 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t för budgetåret 1937/1938 under riksstatens åttonde huvudtitel gjorda framställningar m. m. s. 1 i texten