Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse för värnpliktige befälseleven Ar. E. Ohlson m. fl. från viss betalningsskyldighet till kronan.

1937-04-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse för värnpliktige befälseleven Ar. E. Ohlson m. fl. från viss betalningsskyldighet till kronan.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

15

Nr 80.

Ankotn till riksdagens kansli den 13 april 1937 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

befrielse för värnpliktige befälseleven Ar. E.

Ohlson m. fl. från viss betalningsskyldighet till

kronan.

(lia avd.)

l:o) I en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition, nr 119, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva

(punkt 1), att värnpliktige befälseleven N. E. Ohlson må befrias från honom

enligt Göta livgardes krigsrätts utslag den 18 september 1936 åliggande

skyldighet att till kronan utgiva 361 kronor, samt att nämnda belopp må ur

vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Under en den 18 augusti 1936 vid Göta livgardes fästningsbataljon företagen

skarpskjutning med kulspruta, därvid löjtnanten i regementet K. A.

Norman tjänstgjorde såsom plutonchef och värnpliktige befälseleven N. E.

Ohlson såsom gruppchef, söndersprängdes en Ohlsons grupp tilldelad kulspruta.

Med anledning härav ställdes Norman och Ohlson av vederbörande åklagare

under åtal vid Göta livgardes krigsrätt under yrkande, att de måtte

ådömas ansvar för tjänsteförsummelse och förpliktas ersätta kronan kostnaderna

för reparation av den skadade kulsprutan med 361 kronor.

Utredningen i målet gav vid handen, att olyckan inträffat till följd av att

kulsprutan använts för skarpskjutning, ehuru den varit försedd med en för

skjutning med lös ammunition avsedd pipa.

Krigsrätten meddelade utslag den 18 september 1936, därvid krigsrätten

förklarade, att Ohlson måste anses hava gjort sig skyldig till försummelse

genom att icke före skarpskjutningens början förvissa sig om, att ifrågavarande

kulspruta varit försedd med skarpskjutningspipa. Däremot ansåg krigsrätten

Normans åtgärder i samband med skarpskjutningen icke kunna för

honom medföra ansvar eller ersättningsskyldighet. Krigsrätten prövade rättvist

att jämlikt angivet lagrum döma Ohlson för tjänsteförsummelse till arrest

utan bevakning i fyra dagar, varjämte Ohlson förpliktades att ersätta kronan

kostnaden för reparation av den skadade kulsprutan med 361 kronor. Krigsrättens

utslag har vunnit laga kraft.

Hos Kungl. Majit har nu Ohlson i en den 6 november 1936 till försvarsdepartementet

överlämnad skrift anhållit att bliva befriad från den honom

sålunda ålagda ersättningsskyldigheten. Till stöd för ansökningen har Ohlson

framhållit, dels att han vid tidpunkten för olyckan tjänstgjort vid kulsprute
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottet.

kompani endast omkring en vecka ock därför varit ovan att handskas med

kul sprutemateriel, dels ock att han vore medellös samt kunde påräkna egen

arbetsinkomst först efter det han avslutat de studier, vilka han bedreve vid

handelsskola och som beräknades pågå under en tid av omkring tre år.

Arméförvaltningens artilleri- och civila departement hava i gemensamt utlåtande

den 8 december 1936 med hänsyn till förekomna omständigheter, bland

annat Ohlsons ovana vid materielens handhavande, föreslagit, att Kungl.

Majit måtte avlåta proposition till riksdagen angående efterskänkande av

kronans ifrågavarande fordran.

Statskontoret har i utlåtande den 25 januari 1937 — med erinran örn 1935

års riksdags i skrivelse nr 156 angående befrielse för marindirektören av

första graden vid mariningenjörkåren i flottans reserv I. J. Falkman gjorda

uttalande — funnit det tveksamt örn den föreliggande framställningen borde

bifallas. Med hänsyn till i ärendet åberopade omständigheter — särskilt

sökandens bristande vana vid materielens handhavande och svaga ekonomiska

ställning — ville statskontoret dock icke motsätta sig bifall till ansökningen

på sätt arméförvaltningens artilleri- och civila departement föreslagit.

Departementschefen har för egen del uttalat, att han med hänsyn till omständigheterna

i ärendet funnit det skäligt, att kronan avstår från sin fordran

hos Ohlson på grund av omförmälda domstolsutslag.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört får utskottet med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva, att värnpliktige befälseleven K. E.

Ohlson må befrias från honom enligt Göta livgardes krigsrätts

utslag den 18 september 1936 åliggande skyldighet att till kronan

utgiva 361 kronor, samt att nämnda belopp må ur vederbörliga

räkenskaper avskrivas.

2:o) I förenämnda proposition nr 119 har Kungl. Majit under punkt 2:o)

föreslagit riksdagen medgiva, att fänriken vid Smålands arméartilleriregemente

J. J. Grapengiesser må befrias från honom jämlikt nämnda regementes

krigsrätts utslag den 10 oktober 1936 åliggande skyldighet att till kronan

utgiva 300 kronor, samt att nämnda belopp må ur vederbörliga räkenskaper

avskrivas.

Under arméfälttjänstövningen hösten 1936 i Gävleborgs län tjänstgjorde

fänriken vid Smålands arméårtilleriregemente J. J. Grapengiesser såsom

eldledningsofficer och förde i denna egenskap befälet över en av regementets

i övningarna deltagande rekognosceringsbilar. Under återfärden från

övningarna den 3 oktober nämnda år hade Grapengiesser, som avlöst automobilens

ordinarie förare, omkring 10 kilometer söder örn Husby i nämnda

län förlorat herraväldet över automobilen, vilken till följd därav lämnat vägbanan

och tomat mot ett vid sidan av vägen stående träd med påföljd att

automobilen tillfogats vissa skador.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

17

I anledning härav ställdes Grapengiesser av vederbörande åklagare under

åtal vid Smålands arméartilleriregementes krigsrätt under yrkande, att Grapengiesser

måtte fällas till ansvar för tjänsteförsummelse och förpliktas ersätta

kronan kostnaderna för reparation av den skadade automobilen med 300

kronor.

Av handlingarna i målet framgår, att olyckan, som inträffat då automobilen

med en hastighet av högst 35—40 kilometer i timmen framförts i en svag

kurva med lösa vägkanter, synes hava berott på att Grapengiesser till följd

av flera dagars ansträngande fälttjänst med få tillfällen till sömn varit uttröttad

och för ett ögonblick slumrat till vid ratten.

Krigsrätten meddelade utslag den 10 oktober 1936, därvid krigsrätten fann

genom vad i målet förekommit styrkt, att Grapengiesser ådagalagt försummelse

i sin tjänst genom att vid ifrågavarande tillfälle brista i den omsorg

och varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingats av omständigheterna.

Krigsrätten prövade förty rättvist jämlikt angivna lagrum döma Grapengiesser

att för försummelse i fullgörande av tjänsteplikt hållas till arrest

utan bevakning i två dagar, varjämte krigsrätten förpliktade Grapengiesser

att till kronan i ersättning för skadorna å automobilen utgiva 300 kronor.

Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en till Kungl. Majit ställd skrift, dagtecknad den 24 november 1936, har

Grapengiesser anhållit att bliva befriad från den honom sålunda åliggande

ersättningsskyldigheten.

I en av chefen för östra arméfördelningen, jämte eget tillstyrkande yttrande,

den 17 december 1936 överlämnad skrivelse har chefen för Smålands

arméartilleriregemente tillstyrkt Grapengiessers framställning.

Arméförvaltningens artilleridepartement har i utlåtande den 22 januari

1937 jämväl tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har i utlåtande den 9 februari 1937 till en början erinrat om

förenämnda av 1935 års riksdag i skrivelse nr 156 angående befrielse för

marindirektören Falkman från viss betalningsskyldighet gjorda uttalande.

Därjämte har statskontoret anfört följande. Med hänsyn till vad riksdagen sålunda

anfört samt omständigheterna i föreliggande fall hade statskontoret

icke kunnat undgå att hysa starka betänkligheter mot att Grapengiessers skuld

till statsverket — 300 kronor — efterskänktes. Då emellertid, såvitt av den

förebragta utredningen framginge, grov vårdslöshet vid olyckstillfället icke

syntes kunna läggas Grapengiesser till last och en viss hänsyn syntes böra

tagas jämväl därtill att Grapengiesser, därest vagnskadeförsäkring förelegat,

knappast torde hava blivit slutligt ersättningsskyldig, ville statskontoret icke

motsätta sig att framställning gjordes till riksdagen örn befrielse för Grapengiesser

från betalningsskyldighet för det honom ådömda skadeståndsbeloppet.

Departementschefen har med hänsyn till omständigheterna i ärendet

funnit det skäligt, att kronan avstår från sin fordran hos Grapengiesser på

grund av örn förmälda domstolsutslag.

Hihang till riksdagens ]>rotokoll 1937. 6 sami. Nr 13—31. 884 37 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottet.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att fänriken vid Smålands arméartilleriregemente

J. J. Grapengiesser må befrias från honom

jämlikt nämnda regementes krigsrätts utslag den 10 oktober

1936 åliggande skyldighet att till kronan utgiva 300 kronor, samt

att nämnda belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

3:o) I förenämnda proposition nr 119 har Kungl. Majit under punkt 3:o)

föreslagit riksdagen medgiva, att furiren vid Smålands arméartilleriregemente

K. Å. Andersson må befrias från honom jämlikt krigshovrättens utslag den 25

februari 1936 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 370

kronor 75 öre, samt att vederbörliga avskrivningsåtgärder må vidtagas i lant

försvarets räkenskaper.

Den 8 augusti 1935 framförde dåvarande konstapeln vid Smålands arméartilleriregemente

K. Å. Andersson i tjänsteärende en av regementets

personbilar å allmänna landsvägen från Säbydal till Tranås. Under färden

kolliderade automobilen med ett i en vägkurva anbringat, Norra Vedbo härads

vägstyrelse tillhörigt skyddsräcke, därvid räcket bröts sönder och vissa skador

uppstodo å automobilen.

I anledning härav ställdes Andersson av vederbörande åklagare under åtal

vid Smålands arméartilleriregementes krigsrätt under yrkande, att Andersson

måtte fällas till ansvar för tjänstefel och förpliktas ersätta kostnaderna för

reparation av den skadade automobilen med 370 kronor 75 öre. Härjämte

yrkade vägstyrelsen ersättning med 55 kronor för skadorna å vägräcket.

Krigsrätten meddelade utslag den 5 december 1935, därvid krigsrätten fann

genom vad i målet förekommit styrkt, att Andersson vid ifrågavarande tillfälle

brustit i den omsorg och varsamhet, som till förekommande av olycksfall

betingats av omständigheterna. Krigsrätten prövade förty rättvist jämlikt

angivna lagrum döma Andersson att för oskicklighet i fullgörande av

tjänsteplikt hållas till arrest utan bevakning i tre dagar, varjämte krigsrätten

förpliktade Andersson att utgiva i skadestånd till kronan 370 kronor 75 öre

och till Norra Vedbo härads vägstyrelse 55 kronor.

Genom utslag den 25 februari 1936 fann krigskovrätten, varest Andersson

anfört besvär över krigsrättens utslag, skäl ej vara anfört, som föranledde

ändring i överklagade utslaget. Jämlikt 30 kap. 6 § rättegångsbalken ägde

Andersson ej fullfölja talan mot krigshovrättens utslag.

I en till Kungl. Majit ställd skrift, dagtecknad den 23 mars 1936, kar

Andersson anhållit att Wiva befriad från utgivande av honom på grund av

krigshovrättens utslag ådömda skadestånd.

I en av chefen för östra arméfördelningen, jämte eget tillstyrkande yttrande,

den 31 mars 1936 överlämnad skrivelse har chefen för Smålands arméartilleriregemente

tillstyrkt bifall till Anderssons framställning.

T utlåtande i ärendet den 21 april 1936 hava arméförvaltningens artillerioch

civila departement jämväl tillstyrkt framställningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr SO.

19

Slutligen har statskontoret i utlåtande den 8 juli 1998 under erinran om

Kungl. Maj:ts beslut den 3 april 1936 i anledning av riksdagens skrivelse

nr 89/1936 i fråga om befrielse för förre vicekorpralen N. E. Knapasjö

från viss betalningsskyldighet m. m., vilket ärende syntes statskontoret i

väsentliga delar likartat med nu förevarande, tillstyrkt, att Kungl. Majit

måtte i proposition till riksdagen föreslå, att kronans fordran hos Andersson

finge efterskänkas och vederbörliga avskrivningsåtgärder vidtagas i

lantförsvarets räkenskaper. A idare har statskontoret framhållit, att i händelse

av bifall till Anderssons framställning lantförsvarets anslag till extra

utgifter syntes, på sätt arméförvaltningens artilleri- och civila departement

föreslagit, böra tagas i anspråk för bestridande av ett belopp, motsvarande

den Andersson till Norra Vedbo härads vägstyrelse ådömda ersättningsskyldigheten.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

I anslutning till vad myndigheterna sålunda anfört och under åberopande

av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 3 april 1936, enligt vilket Kungl.

Majit i överensstämmelse med riksdagens skrivelse den 20 mars samma år,

nr 89, förordnat, bland annat, att vice korpralen N. E. Knapasjö skulle befrias

från honom jämlikt krigshovrättens utslag åliggande skyldighet att till

kronan utgiva visst skadestånd, som ådragits under liknande omständigheter

som de nu föreliggande, finner jag mig böra tillstyrka, att Andersson, som,

enligt vad jag inhämtat, numera befordrats till furir vid ovannämnda regemente

men som beräknas avgå från denna anställning hösten 1937, befrias

från honom enligt krigshovrättens förenämnda utslag åliggande ersättningsskyldighet

till kronan å 370 kronor 75 öre. Härtill torde riksdagens medgivande

böra inhämtas.

I likhet med arméförvaltningens artilleri- och civila departement och statskontoret

anser jag, att, därest Andersson befrias från utgivande av det kronan

tilldömda skadeståndet, kronan jämväl torde böra vidkännas kostnaderna för

reparationen av det Norra Vedbo härads vägstyrelse tillhöriga skyddsräcket.

Härtill torde jag emellertid få återkomma, sedan riksdagens beslut i ärendet

föreligger.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att furiren vid Smålands arméartilleriregemente

K. Å. Andersson må befrias från honom jämlikt

krigshovrättens utslag den 25 februari 1936 åliggande skyldighet

att till kronan utgiva skadestånd med 370 kronor 75 öre,

samt att vederbörliga avskrivningsåtgärder må vidtagas i lantförsvarets

räkenskaper.

Stockholm den 13 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

PETRUS NILSSON.

Utskottet.

i

Narvor ande: se under utlåtandet nr 73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående befrielse för värnpliktige befälseleven A. E. Ohlson m. fl. från viss betalningsskyld s. 1 i texten