Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1937-02-16 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti propositionen (nr

1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938 har

Kungl. Majit i avseende å postverket (punkt 1, sid. 3—5, av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 5» fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1937)

föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets behov för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 314, vilken här av utskottet

upptages till behandling, i vad den avser statens affärsverk, har herr T. V.

Lundell hemställt, att riksdagen samt dess stats- och bevillningsutskott vid

sitt budgetarbete måtte beakta i motionen framförda synpunkter örn nedskärning

av investeringsprogrammet, minskning av låneavbetalningarna och

örn skattesänkning.

Förevarande anslag bestämdes för innevarande budgetår till 450,000 kronor,

därvid räknades med en reservation av omkring 200,000 kronor vid utgången

av budgetåret 1935/1936. Hela den för budgetaret 1936/1937 tillgängliga

anslagssumman beräknas komma att tagas i anspråk under detta budgetår,

varför något odisponerat belopp icke kan antagas bliva överfört till

nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med generalpoststyrelsens av departementschefen

förordade förslag ett belopp av 700,000 kronor anvisas för ifrågavarande

ändamål.

I avseende å sättet för täckande av förevarande liksom i det följande behandlade

anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag örn att täckning för desamma — med undantag av anslagen

till inlandsbanan och till dubbelspårsanläggning mellan Järna och

Katrineholm — beredes av lånemedel. Sistnämnda tva anslag skulle, i över
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ensstämmelse med riksstatsförslaget, täckas med anlitande av andra statsinkomster

än lånemedel.

I ovannämnda motion, avseende nedskärning av statsverkspropositionens

investeringsprogram, minskning av låneavbetalningarna och skattesänkning,

framhålles som önskvärt att de under affärsverken begärda anslagen minskas,

förslagsvis till högst två tredjedelar av det löpande årets. Något enskilt

anslag som skulle kunna nedsättas eller som överhuvud förtjänar i sådant

syfte mera i detalj granskas har dock ej av motionären angivits.

Att under tider av högkonjunktur, vilka bland annat pläga kännetecknas

av brist på yrkeskunnig arbetskraft och höjda materialpriser, försiktighet

iakttages vid beslut om nyinvesteringar vid de statliga affärsföretagen är

självfallet önskvärt, och utskottet finner de motionsvis i detta avseende framförda

synpunkterna värda beaktande. Frågan örn möjligheterna till de

offentliga arbetenas användning som åtgärder i konjunkturutjämnande syfte

har också vid olika tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

En av 1912 års riksdag framställd begäran om utredning rörande en

»utvidgad statlig företagarverksamhet under tider, då motsvarande privata

verksamhet inskränkes och till följd härav större arbetslöshet uppstår» har

efterföljts av liknande framställningar av 1920 och 1930 års riksdagar.

Skilda kommittéer hava på sista åren ägnat hithörande spörsmål en ingående

behandling. Häribland märkes den nu arbetande 1936 års utredning angående

beredskapsarbeten, enkannerligen lämpliga sådana, som kunna erbjudas

inom statens kommunikationsverk. Utom vad telegrafverket beträffar

synas dock enligt vad redan föreliggande uppgifter från dessa verk utvisa

icke, åtminstone ej därest normala avkastningskrav upprätthållas, några

större förhoppningar kunna hysas örn att under tiden fram till år 1942 —

eller den tid uppgifterna avse — några mera omfattande arbetsobjekt, anpassade

för arbetslöshetstider, skola kunna erbjudas.

Vattenfallsstyrelsen har i detta avseende erinrat därom, att en koncentration

av styrelsens arbeten till lågkonjunktursperioder skulle medföra stora

praktiska och å de allmänna kraftprisen återverkande olägenheter i form

dels av en mindre jämn sysselsättning för styrelsens stamtrupper av befäl

och arbetare, dels ock risker för tillkomsten av oräntabla anläggningar.

Liknande synpunkter hava anförts av järnvägsstyrelsen. Om redan under

nuvarande högkonjunktur vissa mera vidsträckta krav på kapitalökningsmedel

framkomma för statsbanornas del, beror detta på att anspråken i

detta avseende under senare år av räntabilitetshänsyn hållits tillbaka, något

som — enligt vad järnvägsstyrelsen vidare framhållit — i sin ordning medfört

att stambanelinjerna nu i fråga om den av deras bantekniska utrustning

bestämda kapaciteten börja stå långt under jämförliga trafikleder i utlandet.

Från telegrafstyrelsen har ställts i utsikt, att styrelsens normala arbetsplaner

under de närmaste fem budgetåren skola även i händelse av några års

försämrade konjunktur inrymma arbeten av angelägen art i minst samma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

betydande omfattning som de senast förflutna åren. Att en sådan preliminär

utfästelse från verksledningens sida kunnat göras beror på att, även om den

starka fart, som kännetecknat senaste årens abonnent- och trafikökning, tillfälligt

avtager, andra arbeten, exempelvis kompletteringar av lokalnäten och

frikretsarbeten, kunna giva verket full sysselsättning för ett par år framåt.

Vid prövningen av de statliga affärsverkens anslagsfrågor måste jämsides

med önskvärdheten av att dessa verks nyanläggningsarbeten anpassas efter

konjunkturerna beaktas affärsverkens centrala ställning i Sveriges ekonomiska

liv och den betydelse det har för hela landets framtidsutveckling, att dessa

företag drivas affärsmässigt och rationellt samt alltjämt hållas på en tidsenlig

standard. Vad de nu i detta utlåtande behandlade anslagskraven beträffar,

torde desamma få anses ej allenast företagsekonomiskt utan även

mera allmänt samhällsekonomiskt berättigade. Utskottet bär, på sätt av

det följande framgår, vid vägande av olika synpunkter mot varandra ej funnit

tillrådligt att från riksdagens sida särskilda åtgärder vidtagas för beskärning

av föreliggande anslagsäskanden från statens affärsverk.

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionen II: 314, i vad den avser statens affärsverk,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

b) att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm. Kungl. Majit har

(punkt 2, sid. 5—7) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad å Kungsholmen

i Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 943,000 kronor.

Med bifall till ett av Kungl. Majit i proposition nr 83 framlagt förslag anvisade

1936 års riksdag för nu löpande budgetår till ifrågavarande posthusbyggnad

ett anslag av 1,100,000 kronor, varav 600,000 kronor till köpeskilling

för erforderligt tomtområde och 500,000 kronor såsom begynnelseanslag

för själva byggnadsarbetena. Enligt ett vid propositionens avlåtande föreliggande

ritningsförslag skulle i byggnaden inrymmas lokaler för postverket

i källarvåningen, bottenvåningen och våningen en trappa upp samt för statens

polisskola i våningarna två och tre trappor upp, varjämte en del av sistnämnda

våning ävensom våningarna fyra och fem trappor upp skulle inredas

till bostadslägenheter. Kostnaderna för byggnadsarbetena enligt detta förslag

beräknades till 1,520,000 kronor. Byggnadskostnaderna beräknades

emellertid bliva lägre, därest, såsom under ärendets utredning ifrågasatts, de

för bostadslägenheter avsedda utrymmena i stället disponerades för statliga

ändamål. I propositionen förutsattes, att denna fråga framdeles skulle bliva

föremål för ytterligare utredning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Riksdagen, som vid sin medelsanvisning förutsatte, att i samband med äskande

av slutanslag för bygget definitiva byggnadsplaner skulle föreläggas riksdagen,

framhöll samtidigt önskvärdheten av att det för privat uthyrning

disponerade utrymmet kunde minskas eller helt bortfalla.

Generalpoststyrelsen har numera framlagt ett nytt fullständigt byggnadsförslag.

Enligt detta förslag, vilket, i likhet med det ursprungliga förslaget,

upprättats av professorn E. Lallerstedt, skulle byggnaden inrymma, förutom,

såsom tidigare avsetts, lokaler för postverket och statens polisskola, jämväl

lokaler för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt samt visst för försvarsväsendets

centrala civilanställningsbyrå avsett utrymme jämte två bostadslägenheter

för funktionärer, som skulle hava den närmaste tillsynen över

fastigheten. Kostnaden för bygget enligt det nya förslaget har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 1,443,000 kronor.

Utskottet. I det av generalpoststyrelsen nu framlagda slutliga förslaget till ifrågavarande

posthusbyggnad, vilket av Kungl. Majit godkänts, torde, såsom departementschefen

framhållit, de av 1936 års riksdag uttalade önskemålen,

som närmast avsågo de översta våningarna, hava vunnit vederbörligt beaktande.

Utskottet tillstyrker, att byggnaden utföres i huvudsaklig överensstämmelse

med angivna förslag för en kostnad av sammanlagt 1,443,000

kronor, vilket belopp med 77,000 kronor understiger det ursprungligen för

posthusbygget beräknade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till posthusbyggnad å Kungsholmen i

Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 943,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blåmannen i

Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 7—18) föreslagit riksdagen att

till nybyggnad för postverkets räkning inom kvarteret Blåmannen i Stockholm

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Föreliggande framställning avser att bereda ökade lokaler i första hand åt

generalpoststyrelsens bankavdelning med dess tre särskilda avdelningar,

postgirokontoret, postsparbanken och statens intressekontor. För att säkerställa

det behov av ökade lokaler för postgirokontoret, som beräknades komma

att inträda omkring år 1940, inköptes redan år 1931, med stöd av ett av

detta års riksdag lämnat medgivande (riksdagens skrivelse nr 230), för postverkets

räkning fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen för en köpeskilling

av 1,162,600 kronor. Av dessa fastigheter har sedermera genom sammanläggning

bildats fastigheten nr 16 i nämnda kvarter, vilken fastighet gränsar

till den fastighet — nr 15 i samma kvarter — varå centralposthuset och

nuvarande postgirohuset äro belägna. Med bifall till ett av Kungl. Majit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

i 1936 års statsverksproposition framlagt förslag (utgifter för kapitalökning,

bil. 4, punkt 3) har riksdagen därefter för inköp av den fastigheterna nr 15

och 16 angränsande fastigheten nr 3 i kvarteret Blåmannen anvisat ett anslag

av 310,000 kronor. Med förvärvet av sistnämnda fastighet avsågs att

bereda det ytterligare tomtutrymme, som erfordrades för uppförande i direkt

anslutning till nuvarande postgirohuset av en nybyggnad, vilken skulle säkerställa

bankavdelningens ökade lokalbehov för ej allt för kort tid framåt.

Medel till tillbyggnaden förutsattes skola äskas av 1937 års riksdag.

Förslag framlägges nu örn uppförande av en nybyggnad å fastigheterna

nr 3 och 16 i kvarteret Blåmannen ävensom i samband därmed viss påbyggnad

av nuvarande postgirohuset, allt enligt ett av professorn E. Lallerstedt

uppgjort förslag. Detta förslag innebär i första hand, att sedan de å tomterna

nr 3 och 16 nu befintliga byggnaderna rivits, i dessas ställe uppföres

— i åtta våningar, varav två källarvåningar och en indragen vindsvåning

— en nybyggnad i direkt anslutning till det nuvarande postgirohuset

och med anslutning genom en överbyggnad över Klara Norra Kyrkogata till

centralposthuset. Påbyggnaden av nuvarande postgirohuset avser dess utförande

med största tillåtna höjd eller åtta våningar.

Kostnaderna för det föreslagna byggnadsföretaget, vilkets genomförande

förutsätter viss ändring i gällande stadsplan, hava av generalpoststyrelsen

beräknats till 1,751,000 kronor, medan byggnadsstyrelsen uppskattat samma

kostnader till 1,940,000 kronor. Av sistnämnda belopp, vilket lagts till grund

för anslagsberäkningarna, skulle ett belopp av 394,000 kronor, motsvarande

vad som av köpeskillingen för den nuvarande fastigheten nr 16 belöpte å

värdet av byggnader, bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond.

Departementschefen har beträffande behovet av det planerade byggnadsföretaget

anfört, bland annat, följande:

Vid tidpunkten för inköpet av den nuvarande fastigheten nr 16 i kvarteret

Blåmannen, eller år 1931, beräknades att en nybyggnad för tillgodoseende

av bankavdelningens lokalbehov skulle behöva tagas i anspråk först från och

med år 1940. Utvecklingen av postgiro- och postsparbanksrörelserna har

sedan förstnämnda år emellertid gått avsevärt hastigare än man tidigare haft

anledning räkna med.

Huru de år 1931 gjorda beräkningarna över antalet postgirokonton och

omsättningar å dessa under åren 1931—1935 förhållit sig till det verkliga antalet

konton och omsättningar för samma tid samt det år 1931 beräknade

antalet för år 1939, framgår av följande tablå:

År

Antal

beräknade

1931...........

............ 47,000

1932 ...........

............ 52,000

1933 ...........

............ 57,000

1934 ...........

............ 62,000

1935 ...........

............ 67,000

1939 ...........

............ 87,000

konton Antal omsättningar

verkliga

beräknade

verkliga

47,771

23,500,000

24,166,540

54.090

26,000,000

29,840,010

64,739

28,500,000

32,454,454

72,783

31,000,000

38,167,881

80,632

33,500,000

43,560,000

—

43,500,000

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

o

0“

CEMTRALPOSTEM

xX*

NYBYGGNAD

BEFIMTLie POSTGIROB YS0N AD

rjnl rrr 3

C

O

o

u~

<d

l_

o

cr*

m

K

belecknincjar.

nybycranad

V///A bejinHicja tycjc^nacler.

-----lormc|råne

-----chrons mellan hx^re och

Lejre betydelse

TILLBYGGNAD FÖR GENERALPOSTSTYRELSEN.

Av föreliggande statistiska uppgifter framgår vidare, bland annat, att postgirokontoret

redan under år 1935 per kvadratmeter avverkade flera omsätt - ningsposter, omkring 9,000, än under år 1931, innan kontoret tog sina då nya

lokaler i anspråk, samt att postsparbanken år 1935 behandlade 2,041 omsättningar

per kvadratmeter golvyta, medan år 1923, då banken omorgani

serades, motsvarande antal utgjorde endast 884.

Det synes icke finnas anledning till annat antagande än att postgirorörelsen

allt jämt under en följd av år skall utvecklas. Generalpoststyrelsen har

för sin del utgått från en ökning per år med minst 10 procent. Man har

härvid att taga hänsyn till, bland annat, ett stegrat intresse för postgirots användning

såväl hos enskilda som hos de myndigheter, som handhava det statliga

och kommunala uppbörds- och redovisningsväsendet, samt en nu pågående

successiv överflyttning till postgirot av redovisningen av postförskottsmedel,

föranledd av den år 1934 beslutade särskilda postförskottsavgiften.

Även postsparbanken är stadd i stark utveckling, vartill bland annat bidraga

de i olika hänseenden vidtagna åtgärderna för åstadkommande av ett plan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

mässigt sparande hos olika befolkningsgrupper. Styrelsen beräknar en ökning

under en följd av år nied minst 5 procent. Jämväl i fråga örn intressekontoret

torde man kunna förutsätta en icke oväsentlig utökning av kontorets

verksamhet i anledning av rörelsens utsträckning till nya personalgrupper.

För att i möjligaste mån kunna tillgodose det på grund av rörelsens ökade

omfattning uppkomna behovet av utvidgade eller nya lokaler har generalpoststyrelsen,

såsom framgår av den lämnade redogörelsen, nödgats vidtaga

olika provisoriska åtgärder, vilka ur saväl organisatorisk som arbetsteknisk

synpunkt måste betecknas såsom mindre tillfredsställande.

Förevarande byggnadsförslag synes erbjuda en lämplig lösning av lokalfrågan

för generalpoststyrelsens bankavdelning, omfattande postgirot och

postsparbanken. Båda dessa rörelsegrenar äro stadda i en stark utveckling,

vilken synes fortgå oberoende av konjunkturerna. I enlighet med

vad som förutsattes vid beviljandet år 1936 av anslag till inköp av för ändamålet

ytterligare erforderlig tomtmark, tillstyrker utskottet, att medel nu

anvisas till själva byggnadsarbetenas påbörjande. Av kostnaderna för byggnadsföretaget,

1,940,000 kronor, skulle ett belopp av 394,000 kronor bestridas

av medel ur postverkets förnyelsefond. Av de för byggnadsföretagets

genomförande erforderliga kapitalökningsmedlen, 1,546,000 kronor, torde i

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag böra för nästkommande budgetår anvisas

ett belopp av 600,000 kronor. Under erinran att erforderlig ändring av

stadsplanen bör hava utverkats före byggnadsföretagets igångsättning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till nybyggnad för postverkets räkning

inom kvarteret Blåmannen i Stockholm för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att utgå

av lånemedel.

4:o) Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje. Kungl. Majit har (punkt 4,

sid. 18—22) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till posthuset i Norrtälje

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 186,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Postkontorets nuvarande lokaler i Norrtälje, vilka äro inrymda i huvudbyggnaden

å den för postverkets räkning år 1922 inköpta tomten, omfatta,

såsom av det föregående framgår, ett avsevärt mindre utrymme än som disponeras

av andra postkontor i riket av jämförlig storlek. Lokalerna hava jämväl

visat sig otillräckliga. Särskilt framträder kravet på sådan utvidgning,

att ett särskiljande kan ske av kontorets avdelning för ankommande och avgående

poster från brevbärarexpeditionen. Frånvaron av värmeledning

minskar även lokalernas lämplighet för sitt ändamål.

Telegrafverkets lokaler, som förhyras i privat fastighet, äro enligt vad telegrafstyrelsen

uppgivit möjligen tillräckliga såsom expeditionslokaler för

den lokala telefonstationen till kontraktstidens slut. Däremot anses utrymmena

för korskoppling och överdragsstation redan nu vara otillräckliga, och

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

medgiva de så mycket mindre nödvändig ombyggnad och utökning i samband

med anordnandet av den nya rikskabel mellan Stockholm och Norrtälje,

som av styrelsen planeras att komma till utförande senast under år

1938. För sådant ändamål erfordras anskaffandet av ny lokal. I samband

därmed har det ansetts lämpligt att anordna nya lokaler jämväl för den lokala

stationen, vars telefonanordningar äro omoderna och till stor del förslitna.

De föreliggande lokalfrågorna synas kunna få en tillfredsställande lösning

genom att, på sätt nu föreslagits, en nybyggnad i förbindelse med den nuvarande

posthusbyggnaden för ändamålet uppföres å postverkets fastighet.

Inom denna byggnad skulle beredas ytterligare utrymmen för postkontoret,

varigenom dess lokalbehov skulle bliva tillgodosett, ävensom nya ändamålsenliga

lokaler för telegrafverket. Postkontorets nuvarande lokaler skulle

därjämte i samband med nybyggnaden förbättras genom anordnande av värmeledning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag om uppförande å

postverkets fastighet i Norrtälje av en för post- och telegrafverken gemensam

nybyggnad i förbindelse med den nuvarande posthusbyggnaden. Utskottet

har icke heller funnit anledning till erinran emot förslaget, att de för byggnadsföretaget

beräknade kostnaderna — vilka med inräknande av kostnaden

för uppförande av en garagebyggnad och för installation av centralvärme

inom det nuvarande posthuset ävensom för rivning av de å fastigheten befintliga

hus, som skola ersättas av nya, uppgå till 208,000 kronor — skola bestridas

av medel ur postverkets förnyelsefond till ett belopp av 22,000 kronor,

motsvarande det beräknade värdet å de till rivning föreslagna byggnaderna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma för tillbyggnad till posthuset i Norrtälje

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

186,000 kronor, att utgå av lånemedel.

5:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 22 och 23), enligt vilket medel till inköp

i brådskande fall av fastigheter för postverkets räkning skulle under budgetaret

1937/1938 komma att finnas tillgängliga i ungefär samma utsträckning

som under tidigare budgetår, hemställer utskottet.

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av

fastigheter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 70,000 kronor, att utgå av lånemedel.

6:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Kungl. Maj:t har (punkt

6, sid. 23 29) föreslagit riksdagen att till belysningsanläggningar för luftfartsleder

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 520,000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Av de till 520,000 kronor beräknade kostnaderna för de till utförande under

nästa budgetår föreslagna belysningsanläggningarna belöpa

å kompletteringsarbeten å Bromma flygplats ............ kronor 80,000

» komplettering i övrigt av luftfartsleden Stockholm—Malmö » 65,000

» luftfartsleden Stockholm—Norrtälje .................. » 65,000

» belysningsanläggning å Torslanda .................... » 160,000

» luftfartsleden Göteborg—Malmö .................... » 150,000

Summa kronor 520,000.

Med det för kompletteringsarbeten å Bromma flygplats upptagna beloppet,

80,000 kronor, skulle bestrides kostnader till ett belopp av 17,000 kronor för

komplettering av anläggningen med sådana anordningar, vilka på grund av

prisstegring icke såsom planerats kunnat komma till utförande med det till

anläggningen för budgetåret 1935/1936 anvisade beloppet å 150,000 kronor,

medan återstående 63,000 kronor skulle disponeras för ytterligare komplettering

av anläggningen, delvis behövlig på grund av fältets utvidgning.

I det för nästa budgetår begärda beloppet å 65,000 kronor till komplettering

av belysningsanläggningarna å leden Stockholm—Malmö ingår ett belopp

av 33,000 kronor, som befunnits ytterligare erforderligt för färdigställande

av med tidigare anvisade anslag avsedda anläggningar. Återstoden

av det begärda beloppet eller 32,000 kronor beräknas åtgå till ett rörligt flodljus

vid Norrköpings flygplats samt hinderbelysning å en skorsten vid samma

flygplats och en skorsten vid Jönköpings flygplats, vilka anläggningar icke

upptagits i den ursprungliga kostnadsberäkningen.

Den föreslagna belysningsanläggningen å leden Stockholm—Norrtälje har

blivit erforderlig, sedan flygtrafiken till Finland efter öppnandet av flygplatsen

vid Helsingfors övergått till landflygplan.

Rörande den ifrågasatta belysningsanläggningen å Torslanda flygplats har

departementschefen anfört följande:

Vad därefter beträffar frågan örn anslag till belysningsanläggning å Torslanda

flygplats får jag erinra om att vid behandlingen av nästlidet års statsverksproposition

framställning förelåg om anordnande på statens bekostnad

av dylik anläggning å platsen. Såsom närmare framgår av nämnda års

sjätte huvudtitel, punkt 33, hade en delegation av representanter för staten

samt städerna Göteborg och Mölndal under ordförandeskap av överståthållaren

T. Nothin utrett spörsmålet om den lämpliga förläggningen av Göteborgs

flygplats och därvid tillstyrkt platsens förläggning till Torslanda. I denna

utredning hade delegationen räknat med, ali staten skulle påtaga sig kostnaden

för bland annat erforderlig belysningsanläggning å flygplatsen. För

ett dylikt åtagande från statens sida uttalade sig följande myndigheter, som

yttrade sig i ärendet, nämligen generalpoststyrelsen, kommerskollegium och

luftfartsmyndigheten. Därvid åberopades huvudsakligen den praxis, som

tidigare i detta avseende följts, i det att erforderlig flygplatsbelysning på

statens bekostnad anordnats vid såväl Bulltofta som Bromma. Statskontoret

anförde i avgivet utlåtande, att därest Kungl. Majit, i likhet med vad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

som skett beträffande Bromma flygplats, skulle finna skäl föreligga att ställa

sig tillmötesgående gentemot ifrågavarande framställning rörande belysningsanläggningen,

statskontoret ville framhålla, att Oslo flygfält icke beräknats

bliva färdigt förrän år 1938, varför frågan om anslag till anläggningen

syntes kunna utan olägenhet anstå till 1937 års riksdag. I anslutning härtill

fann dåvarande departementschefen icke anledning att till närmare prövning

upptaga detta spörsmål.

Såsom nyss nämnts har staten hittills bekostat erforderliga belysningsanläggningar

vid de större flygplatserna i landet, nämligen Bulltofta och

Bromma. Viss tvekan torde emellertid kunna råda, huruvida samma förfarande

skall tillämpas beträffande Torslanda flygplats, för vars anläggning

staten redan iklätt sig betydande kostnader och som icke i samma grad som

de förstnämnda två flygplatserna kan anses representera ett statsintresse.

Vid övervägande av denna fråga har jag dock ansett mig, i anslutning till

den av nyssnämnda myndigheter härutinnan uttalade uppfattningen, böra

tillstyrka att staten påtager sig kostnaden även för ifrågavarande belysningsanläggning.

Jag har därvid särskilt tagit hänsyn till att flygplatsen ingår

såsom en integrerande del av luftfartsleden Malmö—norska gränsen. Såsom

villkor för detta statens åtagande torde böra uppställas, att Göteborgs

stad åtager sig anläggningens anslutning till vederbörande kraftnät ävensom

anläggningens underhåll och drift samt underkastar sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

överinseende i nämnda avseenden. Vidare bör staden förbinda

sig att återlämna anläggningen till staten, därest densamma icke vidare

skulle erfordras för luftfartsändamål.

Kostnaden för anläggningen har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats

till 160,000 kronor, ehuru styrelsen icke för närvarande kan bestämt

avgöra, huruvida beloppet kan anses tillräckligt för det slutgiltiga ordnandet

av belysning å Torslanda. Jag förutsätter likväl, att styrelsen skall

söka hålla kostnaderna för anläggningen inom den sålunda angivna kostnadsramen.

Det till belysningsanläggningarna å leden Malmö—Göteborg begärda beloppet,

150,000 kronor, har departementschefen funnit erforderligt med hänsyn

därtill, att denna led under nästa vinter torde komma att åtminstone i

viss omfattning användas för reguljär luftfart i enlighet med det mellan

staten och aktiebolaget Aerotransport träffade avtalet.

Utskottet. På de av departementschefen anförda skälen torde staten böra påtaga sig

kostnaden även för den planerade belysningsanläggningen å Torslanda flygplats.

Då utskottet jämväl i övrigt ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till belgsningsanläggningar för luftfartsleder

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 520,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

Telegrafverket.

7:o) Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm. Kungl. Majit

har (punkt 7, sid. 30—32) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad

i Aspudden i Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 164,000 kronor.

Enligt förevarande förslag, som avser tillgodoseende av behovet av lokaler

för en tilltänkt automatisk telefonstation i Aspudden, skulle för en köpeskilling

av 8,300 kronor, motsvarande ett pris av 5 kronor per kvadratmeter,

inköpas en fastighet i Brännkyrka församling och å densamma uppföras en

nybyggnad i tre våningar för en beräknad kostnad av 155,000 kronor. Förslagets

genomförande skulle alltså draga en sammanlagd kostnad av i runt

tal 164,000 kronor. Den nya automatstationen, som, för ernående av jämnast

möjliga fördelning olika år emellan av arbetet med den planerade successiva

automatiseringen av telefonnätet i Stockholms yttre områden och

förorter, ansetts böra anläggas samtidigt med den under nästföljande punkt

omförmälda automatiseringen av Råsundastationen, är avsedd att bliva gemensam

för abonnenterna i Aspudden, Gröndal, Liljeholmen och Midsommarkransen

och skall således ersätta icke blott den nuvarande telefonstationen

i Aspudden, vars utrustning beräknas bliva otillräcklig omkring år 1939,

utan även stationen i Gröndal, vilken anses mycket föråldrad och i stort behov

av förnyelse.

Då Kungl. Majits förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Aspudden i

Stockholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 164,000 kronor, att utgå av lånemedel.

8:o) Telcfonstationsbyggnad i Råsunda. Kungl. Majit har (punkt 8,

sid. 32—34) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Råsunda

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Enligt den för automatisering av telefonnätet inom Stockholms förorter

uppgjorda planen skulle den nya automatstationen för Råsundakomplexet

(Råsunda, Hagalund och Huvudsta) vara färdig att tagas i bruk i början av

år 1939. För att möjliggöra en lämplig förläggning av den för ändamålet

erforderliga nya telefonstationsbyggnaden anvisade riksdagen för innevarande

budgetår ett anslag av 30,000 kronor till inköp av en tomt i kvarteret

Charlottenburg inom Råsunda municipalsamhälle. Förslag framläggcs nu

om uppförande å denna fastighet av en nybyggnad i två våningar med käl
-

t7tsleotta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

larvåning. Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilkets genomförande förutsätter

viss ändring i gällande stadsplan, hava beräknats till 140,000 kronor.

Arbetet med den föreslagna byggnaden anses med hänsyn till den för montering

av den nya stationen erforderliga tiden böra påbörjas så snart ske kan

under år 1937. De för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen skulle

därför nu i sin helhet anvisas.

Utskottet. Under erinran, att erforderlig ändring av stadsplanen bör hava utverkats

före igångsättandet av ifrågavarande byggnadsföretag, får utskottet, med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Råsunda för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 140,000

kronor, att utgå av lånemedel.

9:o) Inköp för telegrafverkets räkning av vissa tomter i Lännersta i

Stockholms län. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid.

34 och 35) — vilket avser inköp för telegrafverkets räkning av ett tomtområde

i Lännersta för den nya telefonstationsbyggnad, som blir erforderlig,

när de nu manuella telefonstationerna i Lännersta, Bo och Gustavsvik samt

delvis också stationen i Skuru enligt den för automatisering av telefonnätet

inom Stockholms förorter uppgjorda planen sammanföras till en för nu

avsedda stationsområden gemensam automatstation — hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

vissa tomter i Lännersta i Stockholms län för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,800 kronor, att

utgå av lånemedel.

10 :o) Ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Kungl. Maj:t har (punkt 10, sid. 35) föreslagit riksdagen att till ny kontorsbyggnad

vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 279,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknats draga en kostnad av

479,000 kronor, hava för det nu löpande budgetåret anvisats 200,000 kronor.

Vid beviljandet av detta anslag förutsattes återstoden av det erforderliga

anslagsbeloppet skola utgå under budgetåret 1937/1938.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets

verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 279,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

liro) Telefonstationsbyggnad i Norrköping. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 35) om anvisande av återstoden av det för

ifrågavarande byggnadsföretag planenligt erforderliga beloppet hemställer

utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Norrköping

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

420,000 kronor, att utgå av lånemedel.

12 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Jönköping. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 36) att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Jönköping

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 115,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 januari

1937 dagtecknad proposition, nr 51, föreslagit riksdagen att dels till inköp

för telegrafverkets räkning av fastighet i Jönköping för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 115,000 kronor, dels

ock medgiva, att i samband med förvärvet av angivna fastighet ett i statsrådsprotokollet

omförmält markbyte må äga rum.

Enligt den föreliggande utredningen måste inom en nära framtid ökade

lokaler beredas postkontoret i Jönköping. Då post- och telegrafverkets lokaler

därstädes ansetts såvitt möjligt jämväl i fortsättningen böra vara inrymda

i gemensam byggnad, har den erforderliga lokalutvidgningen befunnits

lämpligast böra ske genom en tillbyggnad till det nuvarande, vid Järnvägstorget

belägna post- och telegrafhuset. Det nu framlagda förslaget innebär,

att den till stationsfastigheten gränsande tomten nr 3 i kvarteret Granen

skulle inköpas för ett belopp av 115,000 kronor samt att i samband därmed

södra delen av nämnda tomt skulle utbytas mot norra delen av tomten

nr 1 i samma kvarter, varigenom i telegrafverkets ägo skulle komma en

sammanhängande tomt utmed Järnvägstorget.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i

Jönköping för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 115,000 kronor, att utgå av lånemedel;

b) medgiva, att i samband med förvärvet av nämnda fastighet

det i statsrådsprotokollet omförmälda markbytet må

äga ruin.

13:o) Tillbyggnad till tclcfonsiationsbyggnadcn i Hälsingborg. Kungl.

Majit bar (punkt 13, sid. 36—38) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till

telefonstationsbyggnaden i Hälsingborg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Den nuvarande manuella telefonstationen i Hälsingborg har beräknats räcka

allenast till utgången av år 1940, då den är avsedd att ersättas med en

automatisk station. En större tillbyggnad till den nuvarande stationsbyggnaden

har befunnits erforderlig för den nya stationen. Därest denna tillbyggnad,

för vilken tidigare förvärvats erforderlig tomtmark, skall hinna fullbordas

inom sådan tid, att den nya automatanläggningen kan försättas i driftfärdigt

skick till den beräknade tiden för dess ianspråktagande, måste byggnadsarbetena

påbörjas redan under år 1937. Enligt det nu framlagda byggnadsförslaget

skulle tillbyggnaden, till vilken ritningar uppgjorts av professorn

Ch. Lindholm, uppföras i fyra våningar, jämte vind och källare. I samband

därmed skulle uppföras ett mindre garage samt vidare anordnas källare

under en del av gården ävensom ett gasskyddsrum under garaget.

Förslagets genomförande har beräknats draga en sammanlagd kostnad av

420,000 kronor. Av nämnda belopp skulle 200,000 kronor nu anvisas.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Hälsingborg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Hagfors. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 38 och 39), enligt vilket

för telegrafverkets räkning skulle inköpas tomt för uppförande av en nybyggnad

i Hagfors, avsedd att inrymma inom de närmaste åren erforderliga

nya lokaler för telefonstationen och postexpeditionen därstädes, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Hagfors för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,900 kronor, att utgå av lånemedel.

15:o) Telefonstationsbyggnad i Bollnäs. Kungl. Majit har (punkt 15,

sid. 40—43) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Bollnäs för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 177,000 kronor.

Enligt föreliggande förslag skulle å en jämlikt beslut av 1935 års riksdag

för ändamålet inköpt tomt uppföras en för telefon- och telegrafstationen samt

postkontoret i Bollnäs gemensam byggnad med utrymmen jämväl för överliggningsrum

för järnvägspostpersonalen. Byggnaden, till vilken ritningar uppgjorts

av länsarkitekten S. Häggbom, skulle uppföras av tegel i tre våningar

jämte källarvåning. Byggnadsföretaget, vilkets genomförande förutsätter viss

ändring av gällande stadsplanebestämmelser, har beräknats draga en kostnad

av 377,000 kronor, däri även ingå kostnaderna för anordnande i omedelbar

anslutning till den nya byggnaden av ett garage.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag om uppförande för

post- och telegrafverken av en gemensam byggnad i Bollnäs, inrymmande

jämväl överliggningsrum för järnvägspostpersonalen. Vad byggnadsstyrelsen

i avgivet yttrande över byggnadsförslaget uttalat i fråga om ordnandet av

den del av byggnadstomten, som för närvarande icke skulle bebyggas, samt

beträffande den arkitektoniska utformningen av gatufasaden till det garage,

som är avsett att anordnas i omedelbar anslutning till den föreslagna byggnaden,

torde, på sätt departementschefen framhållit, böra tagas under övervägande

i samband med den slutliga fastställelsen av det för byggnadsföretaget

uppgjorda ritningsförslaget. Utskottet förutsätter härvid i likhet med

departementschefen, att dessa frågor skola kunna ordnas utan att därav

föranledes någon kostnadsökning.

De för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen, 377,000 kronor, äro

avsedda att fördelas på två budgetår, varvid 177,000 kronor nu skulle anvisas.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, under erinran att

erforderlig ändring i gällande stadsplanebestämmelser bör hava utverkats

före byggnadsarbetenas igångsättande, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Bollnäs för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 177,000

kronor, att utgå av lånemedel.

16:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Sollefteå. Kungl.

Majit har (punkt 16, sid. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till inköp för

telegrafverkets räkning av tomt i Sollefteå för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört i fråga om behovet inom de

närmaste åren av ny telefonstationsbyggnad i Sollefteå synes det förenligt

med god förtänksamhet att, därest lämpligt tillfälle därtill erbjudes, i god

tid förvärva för ändamålet erforderlig tomtmark. Enligt vad jag inhämtat

disponerar postkontoret i staden sedan hösten 1935 en i privat fastighet för

tio år förhyrd lokal, som anses väl lämpad för sitt ändamål. För postverkets

del erfordras alltså icke under de närmaste åren nya postkontorslokaler.

Den tomt, nr 5 i kvarteret Jämten, örn vars förvärvande telegrafstyrelsen

nu framlagt förslag, har emellertid ett även från postal synpunkt

lämpligt läge, varför postkontoret, om nämnda tomt förvärvas, framdeles

skulle kunna förläggas till samma fastighet som telegrafverkets lokaler, vilket

i och för sig torde vara önskvärt. På grund härav och då jag i likhet med

byggnadsstyrelsen icke funnit anledning lill erinran mot den föreslagna köpeskillingen,

16,000 kronor, vill jag tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må lill inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Sollefteå för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 16,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Utskottet.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17 :o) Garagebyggnad inom telegrafverkets fastighet i Östersund. Kungl.

Majit har (punkt 17, sid. 45—47) föreslagit riksdagen att till garagebyggnad

inom telegrafverkets fastighet i Östersund för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 127,000 kronor.

Inom telegrafverkets fastighet i Östersund, vilken inrymmer såväl telegrafoch

telefonstation samt linjeexpedition som postkontor, äro även anordnade

vissa garageutrymmen, avsedda för den Östersund berörande postdiligenstrafiken.

På grund av diligens trafikens utveckling hava emellertid sistnämnda

utrymmen numera blivit otillräckliga. Jämväl anordningarna i övrigt för

diligenstrafikens bedrivande äro otillfredsställande, i det att utväxlingen av

post och resande måste förläggas till telegrafhusgården. I syfte att kunna

bereda ökade utrymmen för postdiligenstrafiken anvisade 1935 års riksdag

140,700 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av den till stationsfastigheten

gränsande tomten nr 3 i kvarteret Postiljonen. Enligt föreliggande

förslag skulle nu för avhjälpande av nyss berörda brister anordnas

garage jämte väntrum och lokal för paketmottagning i en källarvåning å

nämnda tomt, därvid arbetena skulle så utföras, att framtida påbyggnad för

utökning av post- och telefonstationslokalerna skulle kunna ske utan särskild

förstärkning av källarvåningen. En mindre del av den blivande bottenvåningen

skulle dock redan nu utföras i syfte att bereda utrymmen för

kaféservering för omnibuspassagerarna. Det föreslagna byggnadsföretaget

har beräknats draga en kostnad av 127,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till garagebyggnad inom telegrafverkets

fastighet i Östersund för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 127,000 kronor, att utgå av lånemedel.

18:o) Telefonstationsbyggnad i Boden. Kungl. Majit har (punkt 18, sid.

47) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Boden för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 285,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad, i vilken avses skola inrymmas

lokaler jämväl för postkontoret å platsen, hava beräknats till 485,000 kronor.

Härav hava för innevarande budgetår anvisats 200,000 kronor. Nu

begäres anvisande av resterande anslagsbelopp eller 285,000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Boden för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 285,000

kronor, att utgå av lånemedel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

19:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Maj:t har (punkt 19, sid. 47—52) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 27,500,000 kronor.

I sin framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår framhåller telegrafstyrelsen, hurusom omfattningen av telegrafverkets

rörelse under de senare åren oavbrutet stegrats, samt fortsätter:
Denna

stegring har emellertid under år 1936 förstärkts i en omfattning,

som kommit att ställa mycket stora krav på telegrafverkets resurser i olika

hänseenden. Tillströmningen av nya abonnemang, som under åren 1934 och

1935 uppgick till 25,000 å 26,000, har under år 1936 ökats så kraftigt, att

hela ökningen för detta år torde komma att uppgå till omkring 44,000, vilket

antal med ungefär 50 procent överstiger den största abonnentökning,

som något år förekommit i telegrafverkets telefonnät. Även rikstrafiken ökas

alltjämt starkt.

Genom det av den kraftiga abonnentökningen framkallade^ snabbare ibruktagandet

av de reservmöjligheter, som funnits och alltid måste linnas i stationer

och nät, har det blivit nödvändigt att i osedvanligt stor utsträckning

förstärka telegrafverkets anläggningar av olika slag genom nät- och stationsutvidgningar,

framdragning av nya riksledningar och kablifiering i

ökad takt av större riks- och landsledningsstråk. Dessa arbeten måste igångsättas

snarast möjligt och detta så mycket hellre, som styrelsen alltjämt synes

ha att räkna med större abonnenttillströmning och trafik än som under

tidigare år varit vanligt.

På grund av anförda omständigheter samt med hänsyn till de stegringar

av löner och priser för råvaror, särskilt trä, koppar och bly, som inträtt under

år 1936, har telegrafstyrelsen funnit sig nödsakad att för nästkommande

budgetår begära betydligt större belopp till fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende än som erhållits under de senaste budgetåren.

Härom anför styrelsen:

Enligt uppgjord plan för riks kabelar bete na skall under år 1937

rikskabelanläggningen Stockholm—Sprängsviken fortsättas norrut över Örnsköldsvik

till Umeå, och skall en tidigare utlagd grenkabel till den äldsta

rikskabeln mellan Stockholm och Göteborg, framdragen från Enköping till

Krylbo, fortsättas från sistnämnda plats till Falun. Dessutom ingår i planen

utläggande av en kabel från Mellerud till norska gränsen, avsedd att anslutas

till en norsk kabelanläggning från Oslo. Genom sistnämnda kabelanläggning

kommer det sista blankledningsstråket av Norges internationella

telefonförbindelser att bliva kablifierat. Sammanlagda kostnaden för ifråga

varande tre kabelanläggningar uppgår till 8,300,000 kronor, varav 3,300,000

kronor kunna anses såsom kapitalökning och det återstående beloppet torde

böra bekostas av förnyelsefonden.

För nya bl an ka riksledningar erfordras ett belopp av 1,400,000

kronor.

För utvidgning av lokalnäten har styrelsen beräknat det behövliga

anslagsbeloppet till 17,300,000 kronor, varav för nya abonnenter

8,000,000 kronor, för nya blanka landsledningar 800,000 kronor, för landskablar

1,000,000 kronor, för nätarbeten och stationsutvidgningar 3,500,000

Hillring till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 9. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kronor samt för nya växelstationer och oförutsedda arbeten 4,000,000 kronor.

För nya radiostationer bör slutligen beräknas ett belopp av

500.000 kronor.

För nästkommande budgetår skulle alltså för de nied förevarande anslag

avsedda ändamålen erfordras sammanlagt (3,300,000 -f 1,400,000 +

17.300.000 + 500,000) 22,500,000 kronor.

Under samma anslag skulle därjämte för arbeten, som äro avsedda att

utföras eller påbörjas före ingången av budgetåret 1937/1938, anvisas ett

tilläggsbelopp av 5,000,000 kronor, med vilket belopp de tidigare för ända

målet anvisade medlen befunnits böra förstärkas i anledning av de förutnämnda

stegringarna av arbetslöner och råvarupriser samt på grund av den

opåräknat kraftiga abonnentökningen under år 1936.

Anslaget skulle alltså uppföras med tillhopa (22,500,000 + 5,000,000)

27.500.000 kronor.

Utskottet. För utvecklingen av statens telefon- och telegrafväsende hava anvisats för

1935/1936 15,000,000 och för 1936/1937 15,600,000 kronor. I jämförelse härmed

företer nu begärda belopp 27,500,000 kronor en avsevärd stegring. Även

om 5,000,000 kronor äro att i verkligheten betrakta som tilläggsanslag till

innevarande budgetårs anslag, överstiger dock återstoden 22,500,000 kronor

vad som under senare år anvisats.

Vid anslagsfrågans bedömande måste dock beaktas, att svenska telefonväsendet

för närvarande utvecklas synnerligen kraftigt. Detta gäller såväl samtalstrafiken

i allmänhet som också och alldeles särskilt abonnenttillströmningen.

Nettoökningen av antalet abonnemang under januari månad 1937

har varit över 10 procent större än under januari månad 1936 och överträffar

med icke mindre än 60 procent januari månad 1935, vilken dock var

att betrakta som en i här berörda avseenden ganska normal månad. Vid 1934

års utgång uppgick antalet telefonapparater till cirka 600,000 för hela riket,

ökningen under år 1935 uppgick till 26,000 och under år 1936 till ej mindre

än 44,266. Mot dessa siffror må sättas siffrorna för närmast tidigare år,

nämligen 1931: 24,000, 1932: 17,000, 1933: 13,000 och 1934: 25,000. Enligt

de uppgifter som utskottet sålunda och i övrigt från telegrafstyrelsen inhämtat,

anser sig styrelsen böra räkna med att de senaste årens rekordmässiga

abonnenttillströmning alltjämt under den närmaste tiden skall fortfara. Redan

under hösten 1937 torde antalet till telegrafverket anslutna telefonapparater

uppnå siffran 700,000.

För belysning av storleken av de kapitalutlägg, som krävas för att möta en

dylik kraftig utveckling, må erinras, att varje telefonapparat i det nuvarande

svenska telefonnätet beräknas representera ett anläggningsvärde av cirka 540

kronor, vilket för 10,000 apparater ger ett värde av över 5,000,000 kronor.

Såsom utskottet tidigare framhållit har det gynnsamma ekonomiska resultat,

som telegrafverket under en följd av år lämnat, till en ej ringa del varit

avhängigt av att verkets tekniska utrustning, till gagn också för landets sam
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. 19

färdsel och ekonomiska liv, förmått motsvara en växande trafiks alltjämt

stegrade krav.

Från nu angivna utgångspunkter vill utskottet tillstyrka, att förevarande

anslag uppföres med det av telegrafstyrelsen begärda och av Kungl. Maj:t

äskade beloppet 27,500,000 kronor, varav 5,000,000 kronor till arbeten, som

äro avsedda att utföras eller påbörjas före innevarande budgetårs utgång. Utskottet,

som i likhet med departementschefen förutsätter, att telegrafstyrelsen

icke skall erhålla rätt att lyfta sistnämnda belopp före ingången av budgetåret

1937/1938 utan allenast, så snart ifrågavarande anslag beviljats av riksdagen,

lämnas bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder för påbörjande

av de arbeten, för vilka det äskade tilläggsbeloppet är avsett, hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 27,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

20:o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Majit har (punkt 20,

sid. 52—56) föreslagit riksdagen att till radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 92,000 kronor.

På grund av det långa avståndet Stockholm—Malmö kunna, enligt vad utredningen

i ärendet giver vid handen, under en del av färden mellan nämnda

orter svårigheter möta att från luftfartygen nå förbindelse med de nuvarande

markradiostationerna. Tillkomsten av den nedan omförmälda radiostationen

i Norrköping uppgives visserligen medföra en förbättring härutinnan.

1 trafiksäkerhetens intresse har det emellertid befunnits erforderligt att anordna

ytterligare en mellanstation för att trygga den''kontinuerliga radioförbindelsen

med luftfartygen. Förslag framlägges nu om anordnande av en

sådan station i Småland, ungefär mitt emellan Norrköping och Malmö, för

en beräknad kostnad av 85,000 kronor, vilket belopp, i överensstämmelse med

vad tidigare tillämpats, skulle anvisas såsom kapitalökningsanslag till telegrafverket.

Under förevarande anslag skulle därjämte inräknas ett belopp av 7,500

kronor för täckande av återstående kostnad för anordnande — i och för

centralisering och förbilligande av väderlekstjänsten för luftfarten — av teletypeförbindelse

mellan, å ena sidan statens meteorologisk-hydrografiska anstalts

väderleksradiostation vid Bromma flygplats samt, å andra sidan, anstalten

och flygstationen i Malmö. För angivna ändamål hava tidigare anvisats

7,000 kronor av det för budgetåret 1935/1936 såsom kapitalökningsanslag

till telegrafverket uppförda anslaget till radioanläggning för Bromma

flygplats.

Kungl. Majit har slutligen föreslagit, att av sistnämnda anslag skulle få

användas ett belopp av 7,000 kronor för permanent ordnande av Norrköpings

markradio. Beloppet är avsett för täckande av köpeskillingen för en tidigare

för Bromma flygplats avsedd radiopejlanläggning, som nu är uppställd vid

Norrköping för utprovning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

För radioanläggningar för luftfarten skulle således för nästkommande

budgetår erfordras en medelsanvisning av sammanlagt (85,000 + 7,500 =)

92,500 kronor eller, i avrundat tal, 92,000 kronor.

Utskottet, Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 92,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

21 :o) Anordnande av nya lastspår vid Stockholms södra station. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 57 och 58) — enligt vilket

för tillgodoseende av den särskilt genom Kooperativa förbundets vagnslaströrelse

ökade lastvagnstrafiken vid Stockholms södra station skulle för

en beräknad kostnad av 75,000 kronor anordnas två nya lastspår vid nämnda

station med en sammanlagd spårlängd av 300 meter, motsvarande plats för

33 vagnar — hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av nga last spår vid Stockholms

södra station för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor, att utgå av lånemedel.

K

i

22 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Göteborgs centralstation. Kungl.

Maj:t har (punkt 22, sid. 59 och 60) föreslagit riksdagen att till utvidgning

av spårsystemet vid Göteborgs centralstation för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

För belysande av den sedan år 1930 inträffade trafikökningen vid Göteborgs

centralstation har järnvägsstyrelsen åberopat följande siffror beträffande

trafiken under juli månad åren 1930, 1935 och 1936.

I 1930 1935 1936

Antalet expedierade tåg ........ 5,101 5,691 5,966

» försålda biljetter ........ 112,881 114,537 118,060

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Av utredningen framgår, att trafiken vid Göteborgs centralstation redan

fått sådan omfattning att en utökning av plattformsspårens antal är nödvändig,

om trafikens nöjaktiga avveckling skall säkerställas, särskilt vid högtrafiktillfällen

eller mera avsevärda rubbningar i tågtrafiken. Härtill kommer

att efter elektrifieringen av Västkust- och Boråsbanorna en ytterligare

stegring av tågantalet vid stationen är att emotse. Jag anser mig därför

böra tillstyrka järnvägsstyrelsens framställning om anvisande av medel för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

anordnande av två nya plattformsspår jämte tillhörande plattformer. Kostnaderna

för dessa arbeten hava beräknats till 600,000 kronor, därav emellertid

100,000 kronor enligt järnvägsstyrelsen avse sådana arbeten, för vilka

kostnaderna böra bestridas av förnyelsefondsmedel. Häremot har jag icke

funnit anledning till erinran.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till utvidgning av spårsgstemet vid Göteborgs

centralstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

23:o) Gångbroar och gångtunnlar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, sid. 60 och 61) och under erinran, att riksdagen till gångbroar

och gångtunnlar — vilka anordningar äro av stor betydelse för trafiksäkerheten,

särskilt vid bangårdar med stark tåg- och persontrafik — tidigare

anvisat 50,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1925/1926—1930/1931

och 100,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1931/1932—1934/1935,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

24:o) Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm. Kungl. Majit har (punkt 24, sid. 61—70) föreslagit riksdagen

att till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

1,300,000 kronor.

Arbetena på ifrågavarande dubbelspårsanläggning skulle tillsvidare begränsas

till att avse terrassering, broar, trummor, viss ballastning m. m.,

d. v. s. anläggningar, vilkas tillkomst icke föranleder ökad banunderhållskostnad

inom statens järnvägars driftkostnadsstat, under den tid anläggningarna

i avvaktan ligga oanvända.

Under förutsättning att angivna begränsning iakttoges, har järnvägsstyrelsen

ansett väl försvarligt och överensstämmande med god samhällshushållning,

att dubbelspårsanläggningen Järna—Katrineholm igångsattes så

snart sig göra läte i syfte att därvid tills vidare binda de i och med slutförandet

av inlandsbanebygget ledigblivna byggnadsarbetare, vilka vid entledigandet

räknade minst 10 tjänstår, i den mån desamma icke lämpligen

kunde finna placering vid andra statens järnvägars byggnadsarbeten. Storleken

av den arbetsstyrka, med vilken vid en sådan anordning, som här

sagts, kunde vara att för de närmare åren räkna för nämnda dubbelspårsbyggnad,

komme att bliva beroende av ett flertal omständigheter, bland vilka

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

särskilt märktes dels det tempo, vari en eventuellt fortsatt banelektrifiering

kunde komma att bedrivas, dels vilka åtgärder statsmakterna kunde komma

att vidtaga i anledning av järnvägsstyrelsens framställning den 4 april 1936

om beredande av bland annat förtidspension åt arbetare vid statens järnvägsbyggnader.

Järnvägsstyrelsen hade för instundande budgetår preliminärt

räknat med att vid dubbelspårsbyggnaden skulle behöva sysselsättas något

mindre än 300 man —- av de c:a 500, som fyllde förut angivna villkor i

fråga örn tjänstetid — och att anslagsbehovet skulle uppgå till 1,300,000 kronor.

Järnvägsstyrelsens förslag utmynnar i en hemställan örn anslag till förberedande

arbeten för dubbelspårsanläggning å sträckan Järna—Katrineholm,

därvid styrelsen emellertid förutsätter, att det begärda beloppet, 1,300,000

kronor, icke skall komma att belasta statens järnvägars lånekapital, i varje

fall icke förr än vid den tidpunkt, då färdigställandet av dubbelspåret befinnes

nödvändigt med hänsyn till järnvägsdriften.

Beträffande finansieringen av de erforderliga anslagsmedlen har i statsverkspropositionen

föreslagits att anslag till ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår anvisas att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet. Förevarande förslag örn vissa förberedande arbeten för en dubbelspårsanläggning

Järna—Katrineholm har i första hand tillkommit för att underlätta

avvecklingen av den, enligt järnvägsstyrelsens vitsord, örn statens järnvägar

väl förtjänta arbetarkår, som varit anställd vid de nu så gott som helt

avslutade järnvägsbyggnaderna. Anläggningen bör emellertid också betraktas

som ett av trafikutvecklingen betingat arbete. I detta avseende har av

järnvägsstyrelsen framhållits, att de svenska stambanorna i stor utsträckning

alltjämt trafikeras som enkelspåriga, trots att inom det internationella järnvägsväsendet

ett andra spår rätt allmänt anses höra till en huvudlinjes

standardutrustning.

Under erinran att arbetena äro avsedda att lämpas efter behovet av arbetstillfällen

för ovannämnda för äldre arbeten kvarstående järnvägsarbetare

får utskottet tillstyrka förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning

mellan Järna och Katrineholm för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor,

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

25:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit har

(punkt 25, sid. 70—73) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,800,000 kronor.

Till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden har för innevarande

budgetår anvisats ett anslag å 1,550,000 kronor, varjämte för samma ända
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

mål upptagits ett belopp av 3,100,000 kronor å statens järnvägars förnyelsefonds

stat för kalenderåret 1936. Av förnyelsefondsmedlen äro 500,000 kronor

avsedda för viss utökning av den normala omfattningen av rälsutbytena

i ändamål att tillhandahålla begagnade räler från statens järnvägars linjer

för järnvägen Ulricehamn—Jönköping.

För budgetåret 1937/1938 respektive, i vad avser förnyelsefondsmedel,

kalenderåret 1937 hava spårförstärkningsarbetena beräknats draga en total

kostnad av 6,400,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har rörande beräkningen av angivna belopp anfört följande:
Under

trycket av den kommunikationstekniska utvecklingen måste de sedan

åtskilliga åt målmedvetet pågående arbetena med förstärkning av spåröverbyggnaden

å vissa elektrifierade huvudlinjer, nämligen Stockholm—

Göteborg, Järna—Malmö, Katrineholm—Åby, Göteborg—Arlöv, Krylbo

Mjölby och Stockholm—Krylbo, nu fullföljas i snabbare takt än hittills.

Ifrågavarande arbeten, genom vilka möjliggjordes en ökning av maximihastigheten

till 100 km/tim., borde slutföras snarast; styrelsen hade tänkt

sig, att detta borde få ske åtminstone inom de närmaste fem åren. För vinnande

av detta mål behövde det totala anslagsbeloppet för spårförstärkningar

höjas till 6,500,000 kronor per år.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av järnvägsstyrelsen

framlagda och av departementschefen förordade planen för ifrågavarande

arbetens bedrivande, tillstyrker, att för budgetåret 1937/1938 respektive,

i vad avser förnyelsefondsmedel, kalenderåret 1937 medel ställas till förfogande

för ändamålet till ett belopp av sammanlagt 6,400,000 kronor.

Av angivna belopp skulle enligt hittills tillämpade grunder 2,400,000 kronor

anvisas å riksstaten, medan återstående 4,000,000 kronor skulle utgå av

förnyelsefondsmedel. Järnvägsstyrelsen har emellertid ifrågasatt, att den

andel, varmed förnyelsefonden enligt åsyftade grunder skulle deltaga i den

sammanlagda kostnaden för spårförstärkningsarbetena, för ifrågavarande

femårsperiod skulle minskas med tillhopa 7,000,000 kronor eller 1,400,000

kronor per år. Sagda belopp, 7,000,000 kronor, anses i huvudsak motsvara

den andel av förnyelsefonden, vilken tidigare tagits i anspråk för sådana

arbeten, som inneburit en ökning av banans kapacitet och vilka enligt nuvarande

ordning skolat bestridas med kapitalökningsmedel.

Såsom departementschefen framhållit torde det ej vara lämpligt att, innan

pågående utredning rörande användningen av affärsverkens förnyelsefonder

avslutats, taga definitiv ställning till frågan örn huru kostnaden för de nu

ifrågavarande arbetena i sin helhet skall fördelas mellan förnyelsefonds- och

kapitalökningsmedel. Utskottet Ilar emellertid i likhet med departementschefen

funnit järnvägsstyrelsens härutinnan framlagda förslag kunna i avvaktan

på resultatet av berörda utredning läggas till grund för bestämmandet

av det erforderliga anslaget för nästa budgetår. I enlighet härmed skulle

å riksstaten uppföras ett anslag å 3,800,000 kronor, varjämte av förnyelsefondsmedel

skulle för år 1937 få disponeras ett belopp av 2,600,000 kronor,

Utskotta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2» Statsutskottets utlåtande Nr 9.

motsvarande den nuvarande årliga avsättningen till fonden å ifrågavarande

konto.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

26:o) Skenfria vägkorsningar m. ni. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 26, sid. 73), som avser anvisande av samma belopp som för nu

löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor, att utgå av lånemedel.

27:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt

27, sid. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Utskottet. Enligt av järnvägsstyrelsen framlagd plan skulle för ett fortsatt utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar i syfte att kunna nöjaktigt tillgodose

stegrade krav på täta och snabba tågförbindelser utan eftersättande

av trafiksäkerheten eller oproportionerlig ökning av driftkostnaderna erfordras

en medelsanvisning av 1,000,000 kronor för vart och ett av budgetåren

1937/1938—1941/1942. I anslutning härtill äskas nu för nästkommande

budgetår ett anslag av 1,000,000 kronor, vilket belopp med 500,000 kronor

understiger det anslag, som beviljats för ändamålet för innevarande budgetår.

Utskottet, som tillstyrker, att anslaget uppföres med av Kungl. Majit äskat

belopp, hemställer,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

28:o) Telefonledningar och kabelarbctcn. Under åberopande av den i

ärendet förebragta utredningen (sid. 74 och 75) och med tillstyrkande av

Kungl. Majits förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

29:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 29, sid. 75 och 76), som avser beviljande av medel till

utvidgning av befintliga belysningsanläggningar och till nya sådana, för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

vilka elektrisk ström kan erhållas från statens järnvägars eget elektrifieringsnät,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till elektriska belgsningsanluggningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor, att utgå av lånemedel.

30 :o) Fortsatt elektrifiering av statsbanorna. Beträffande Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 30, sid. 76) örn beräknande av ett anslag på 12,000,000 kronor

till fortsatt elektrifiering av statsbanorna — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — kommer utskottet alt framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

31 :o) Anskaffning av elektriska lokomotiv in. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 31, sid. 77—80) föreslagit riksdagen medgiva, att av besparingar å

anslag till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och Örebro

-—Krylbo, till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—

Hälsingborg samt till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje

södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle ett sammanlagt belopp

av högst 2,800,000 kronor må användas för anskaffning av elektriska

lokomotiv och omformaraggregat i huvudsaklig överensstämmelse med det

förslag, som i statsrådsprotokollet angivits.

De hittills beslutade elektrifieringsföretagen äro nu så nära sin fullbordan,

att vid årsskiftet 1937/1938 samtliga nu ifrågavarande linjer beräknas öppnade

för elektrisk drift.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppgår numera summan av

de beräkneliga besparingarna å de under senare år utförda järnvägselektrifieringarna

till ej mindre än 14,125,000 kronor. Av denna besparing hava genom

skilda beslut av statsmakterna disponerats sammanlagt 10,900,000 kronor,

varför ett odisponerat belopp av 3,225,000 kronor för närvarande kan

beräknas stå till förfogande.

Av sistnämnda belopp har järnvägsstyrelsen i första hand begärt att få disponera

125,000 kronor lill täckande av merkostnad å den år 1934 beslutade

elektrifieringen av linjen Ästorp—Mölle. Enär elektrifieringsanslagen i

riksstaten äro uppförda under överrubriken »Nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar», torde emellertid medgivande till denna

medelsdisposition icke behöva utverkas av riksdagen utan synes Kungl.

Majit på grund av riksdagens år 1922 givna bemyndigande vara oförhindrad

att lämna järnvägsstyrelsen det i berörda hänseende begärda medgivandet.

Jag förutsätter i likhet med järnvägsstyrelsen, att för detta ändamål skall

tagas i anspråk erforderlig del av det å anslagen till elektrifiering av Malmölinjerna

återstående beloppet, 150,000 kronor; detta belopp kommer eljest att

vid utgången av innevarade budgetår jämlikt bestämmelserna rörande s. k.

äldre reservationsanslag i sin helhet omföras lill vederbörlig inkomsttitel.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Bortsett från nyssnämnda belopp av 150,000 kronor återstår alltså en odisponerad

besparing å elektrifieringsanslagen om 3,075,000 kronor. Järnvägsstyrelsens

föreliggande förslag avser att för inköp av 13 elektriska lokomotiv

och 3 omformaraggregat skulle tagas i anspråk (2,050,000 + 750,000)

2,800,000 kronor, medan återstoden av besparingen tills vidare skulle kvarstå

odisponerad i avvaktan å de definitiva sluträkningarna rörande elektrifieringskostnaderna.

Den sålunda föreslagna anskaffningen är erforderlig för

att å samtliga de linjer, beträffande vilka elektrifiering beslutats, möjliggöra

en trafik enligt tidtabeller, likvärdiga med dem som tillämpas å de redan

elektriskt drivna linjerna och lämpade efter nuvarande tågrörelse. Då jag

icke funnit anledning till erinran mot vad järnvägsstyrelsen anfört om behovet

av denna anskaffning eller mot det av styrelsen föreslagna sättet för densammas

finansiering, vill jag tillstyrka bifall till styrelsens framställning.

Emellertid torde i detta fall riksdagens medgivande till medelsdispositionen

böra utverkas.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att av besparingar å anslag till

elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge oell

Örebro—Krylbo, till elektrifiering av banorna Göteborg—

Malmö och Ängelholm—Hälsingborg samt till elektrifiering

av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna

med bilinjer och Uppsala—Gävle ett sammanlagt belopp

av högst 2,800,000 kronor må användas för anskaffning av

elektriska lokomotiv och omformaraggregat i huvudsaklig

överensstämmelse med det förslag, som i statsrådsprotokollet

angivits.

32:o) Dispositionsanslag för oförutsedda oell mindre arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 80 och 81), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

33:o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Majit har

(punkt 33, sid. 81 och 82) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan

Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 900,000 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle till inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare, vilken beräknats bliva färdigställd och öppnad i hela sin sträckning

för allmän trafik under år 1937, nu anvisas slutanslag med 900,000 kronor,

vilket belopp med 600,000 kronor understiger det belopp, som vid beviljandet

av innevarande budgetårs anslag till banan beräknades bliva erforderligt

för nästkommande budgetår. Härefter skulle de medel som varit tillgäng
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

liga för ifrågavarande banbygge komma att uppgå till sammanlagt 65,250,000

kronor.

Utskottet tillstyrker, att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 900,000 kronor,

beviljas för banbyggets slutförande. Likaså tillstyrker utskottet, att beloppet

— i likhet med vad tidigare ägt rum — anvisas att utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjon och

Gällivare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 900,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än

lånemedel.

34:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid. 83—

85) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

Enligt en tidigare för riksdagen framlagd plan för anskaffning av personoch

resgodsvagnar, avseende budgetåren 1935/1936—1938/1939, beräknades det

årliga medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 1,500,000 kronor, varav

hälften förutsattes skola utgå av kapitalökningsmedel och hälften av förnyelsefondsmedel.

Vid sin framställning om anslag för ändamålet för innevarande

budgetår fann sig emellertid järnvägsstyrelsen nödsakad föreslå en utökning

av den i angivna flerårsplan förutsedda vagnanskaffningen. För persontrafikens

behöriga tillgodoseende krävdes enligt styrelsens beräkningar

anskaffning av ytterligare ett 50-tal för f järrtrafik avsedda vagnar under budgetåret

1936/1937 för en beräknad kostnad av 2,900,000 kronor. I anslutning

härtill anvisades för budgetåret 1936/1937 ett kapitalökningsanslag å 1,450,000

kronor, medan återstående 1,450,000 kronor förutsattes skola täckas av förnyelsefondsmedel.

Järnvägsstyrelsen har nu framlagt ny plan för anskaffning av person- och

resgodsvagnar under en flerårsperiod, omfattande budgetåren 1937/1938—

1941/1942. Planens genomförande har beräknats draga en sammanlagd kostnad

av 12,000,000 kronor, vilken kostnad i överensstämmelse med hittills tilllämpad

praxis skulle till lika delar bestridas med förnyelsefondsmedel och

kapitalökningsmedel. Med hänsyn till väntad anskaffning av ny materiel folden

internationella trafiken har dock för nästa budgetår beräknats ett något

högre belopp än för de följande åren, nämligen 2,800,000 kronor. Fördelningen

å olika vagntyper av detta anslagsbelopp har beräknats bliva ungefär

följande:

1 restaurantvagn .............................. kronor 110,000

2 sittvagnar 2 klass............................ » 180,000

6 » 2 och 3 klass...................... » 510,000

13 » 3 klass............................ » 975,000

15 resgodsvagnar................................ » 450,000

5 internationella samtrafiksvagnar............. ■. ■_> 575,000

Summa kronor 2,800,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000

kronor, att utgå av lånemedel.

35:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 35, sid. 85 och 86) föreslagit

riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 210,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat behovet av medel för anskaffning av postvagnar

för budgetåren 1937—1942 till sammanlagt 2,000,000 kronor eller i

medeltal per år 400,000 kronor. Av sistnämnda belopp har beräknats belöpa

på ersättningsanskaffning 150,000 kronor, vilken kostnad är avsedd att bestridas

med förnyelsefondsmedel, och på nyanskaffning — betingad av den

oavbrutna stegringen i posttrafikens omfattning ävensom förutsebara förbättringar

— 250,000 kronor, vilket senare belopp skulle bestridas med å riksstaten

anvisade medel.

Vad budgetåret 1937/1938 beträffar skulle av kapitalökningsmedel behöva

anvisas 210,000 kronor, utgörande kostnaden för tre på grund av trafikens

tillväxt erforderliga kombinerade resgods- och postvagnar.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 210,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

36:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Maj:t har

(punkt 36, sid. 86—90) föreslagit riksdagen att till anläggningar och förlag

för automobiltrafik för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,300,000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Majit i 1935 års statsverksproposition (utgifter

för kapitalökning, bil. 3, punkt 33) framställt förslag anvisade riksdagen för

budgetåret 1935/1936 till anläggningar och förlag för automobiltrafik ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. För samma ändamål har av riksdagen

för innevarande budgetår anvisats ett lika stort belopp.

Departementschefen har i ämnet anfört bland annat följande:

De skäl, vilka legat till grund för statsmakternas tidigare beslut att bereda

medel åt järnvägsstyrelsen för det ändamål, som hittills avsetts med förevarande

anslag, torde alltjämt äga giltighet. Jag vill därför tillstyrka, att

anslag för samma ändamål anvisas jämväl för nästkommande budgetår i

syfte att styrelsen skall bliva i tillfälle att fullfölja den i förevarande hän
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

seende tillämpade kommunikationspolitiken. Denna politik har i stort sett

medfört ett gott ekonomiskt resultat för statens järnvägar. För allmänheten

hava genom trafikens rationalisering och ökat samarbete mellan järnväg

och landsvägstrafik flerstädes fördelar vunnits. I intet fall har, enligt vad

jag inhämtat, förhöjning av tidigare tillämpade befordringsavgifter ägt rum.

Beträffande medelsbehovet torde några mera exakta beräkningar icke

kunna förebringas, enär, såsom järnvägsstyrelsen framhåller, förvärven i

varje fall måste bliva beroende på förhandlingar och andra omständigheter,

vilka icke nu så långt i förväg kunna med säkerhet bedömas. Med hänsyn

till den vunna erfarenheten rörande användningen av hittills anvisade medel

bär jag emellertid ingen erinran mot det av styrelsen för nästa budgetår

beräknade beloppet å 2,000,000 kronor.

Under erinran att till förevarande belopp av 2,000,000 kronor skulle läggas

300,000 kronor för anskaffning av fordon å redan trafikerade linjer,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

37:o) Ny; tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Kungl. Majit har

(punkt 37, sid. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till ny tilloppskanal till

Trollhätte kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Enligt för riksdagen tidigare framlagda beräkningar skulle, efter av 1936

års riksdag beslutad utvidgning av arbetet, totalkostnaden för ifrågavarande

tilloppskanal, med vilken avses att minska fallförlusten i tilloppet till kraftstationen,

belöpa sig till 2,800,000 kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats

tillhopa 2,100,000 kronor. För anläggningens slutförande skulle alltså

planenligt erfordras ytterligare 700,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor, att utgå av lånemedel.

38:o) Rcnsningsarbeten i Göta älv för huvudrcglering av Vänern. Kungl.

Majit har (punkt 38, sid. 94—96) föreslagit riksdagen att till rensningsarbeten

i Göta älv för huvudreglering av Vänern för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 2,400,000

kronor, hava hittills anvisats sammanlagt 1,000,000 kronor. Återstående belopp,

1.400.000 kronor, skulle enligt ursprungligen framlagd plan fördelas med

600.000 kronor på budgetåret 1937/1938 och med 800,000 kronor på budgetåret

1938/1939. Vattenfallsstyrelsen har emellertid hemställt, att för arbetenas

fortsättande under budgetåret 1937/1938 måtte anvisas ett anslag av

1,000,000 kronor.

Departementschefen har i anslutning härtill anfört följande:

Vattenfallsstyrelsens föreliggande förslag innebär alltså ett utförande av

arbetena i hastigare takt än från början tänkts och är framkommet i syfte

att på lämpligaste sätt utnyttja styrelsens arbetsmaskiner. Härmed förhåller

sig, enligt vad jag inhämtat, så, att de arbeten för upprensning av Huvudnäskanalen,

för vilka styrelsens stora grävmaskin nu användes, beräknas

bliva färdiga på sommaren 1937, då maskinen skall förflyttas till de omfattande

rensningsarbetena vid Haneström. Maskinen måste emellertid redan

på hösten 1938 tagas i anspråk för arbeten vid Stadsforsen, därest kraftstationsbygget

därstädes skall kunna planmässigt bedrivas. För att arbetena i

Göta älv, i den mån de äro beroende av nämnda maskin, skola hinna fullbordas

till sagda tid, beräknas det av styrelsen begärda anslaget erforderligt.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden har jag icke funnit anledning till

erinran mot styrelsens förslag. I enlighet härmed skulle för nästkommande

budgetår anvisas 1,000,000 kronor under det för budgetåret 1938/1939 skulle

erfordras ett slutanslag av 400,000 kronor.

Utskottet. I syfte att möjliggöra den lämpligaste användningen av vattenfallsstyrelsens

arbetsmaskiner synas ifrågavarande arbeten böra bedrivas i den ökade

takt, som styrelsens av departementschefen förordade förslag innebär. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering

av Vänern för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

39 :o) Kanal genom Huvudnäsön. Kungl. Maj:t har (punkt 39, sid. 96)

föreslagit riksdagen att till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande kanalanläggning hava beräknats till

1,200,000 kronor. Härav hava för innevarande budgetår anvisats 600,000

kronor. I anslutning till den för förra årets riksdag framlagda finansieringsplanen

begäres nu anvisande av återstående 600,000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor, att utgå av lånemedel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

40 :o) Påbyggnad av ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 97), enligt vilket ställverksbyggnadens

vid Trollhätte kraftstation norra parti, som är utbyggt i

endast två våningar, skulle för beredande inom byggnaden av utrymme för

ett driftkontor påbyggas med en våning och härigenom erhålla samma höjd

som mittpartiet och södra delen av byggnaden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till påbyggnad av ställverkshuset vid

Trollhätte kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 80,000 kronor, att utgå av lånemedel.

41:o) Veckoreglering av Motala ström. Kungl. Maj:t har (punkt 41, sid.

97—99) föreslagit riksdagen att till veckoreglering av Motala ström för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Kostnaden för ifrågavarande veckoreglering beräknades ursprungligen till

1,400,000 kronor. Sedan största delen av byggnadsarbetena för genomförande

av veckoregleringen numera slutförts och resterande arbeten samt skadeersättningar

bättre kunna överblickas, har det visat sig, att nämnda belopp,

vilket redan ställts till förfogande för ändamålet, kommer att överskridas

med omkring 100,000 kronor, till vilken merkostnad medel nu skulle anvisas.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Beträffande orsaken till uppkomsten av den merkostnad, till vars täckande

anslag nu begäres, har jag från vattenfallsstyrelsen inhämtat, att kostnaden

för arbetena från början varit synnerligen svårbedömd, enär arbetenas

omfattning i vissa delar var obestämd. Sålunda visade det sig, att

fyra korsande broar måste byggas om, medan man ursprungligen beräknat

att några nämnvärda arbeten icke skulle behöva förekomma för två av

dem. Kostnaden för undervattensarbetena har varit i hög grad varierande

med hänsyn till markens starkt växlande och i allmänhet hårda beskaffenhet.

Med tillämpat utförande har priset växlat mellan 3 och 10 kronor per

kubikmeter.

Utskottet tillstyrker, att tilläggsanslag för täckande av uppkommen merkostnad

för genomförande av ifrågavarande veckoreglering anvisas med av

Kungl. Majit äskat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

42:o) Utvidgning av Nykvarns kraftstation. Kungl. Majli har (punkt

42, sid. 99—102) föreslagit riksdagen att till utvidgning av Nykvarns kraftstation

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 230,000

kronor.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Alltsedan statens övertagande år 1930 av Nykvarns kraftstation i Motala

ström finnas vid stationen tre maskiner eller aggregat med en sammanlagd

vattenförbrukning av omkring 30 m3/sek., ävensom utrymme — s. k. sump

—- för installation av en fjärde maskin. För budgetåret 1935/1936 anvisades

ett anslag av 150,000 kronor till komplettering av anläggningarna vid kraftstationen

i syfte att möjliggöra ett utnyttjande jämväl för denna kraftstation

av den förbättrade vattenhushållningen i samband med genomförandet av

Motala ströms veckoreglering. Enligt framlagd plan skulle arbetena omfatta

dels installerande i nyssnämnda, vid kraftstationen redan befintliga

sump av en fjärde maskin för en vattenkonsumtion av 17.5 m3/sek., dels ock

inbyggande i dammen vid kraftstationen av en automatiskt verkande sektorlucka

med uppgift att förhindra översvämning vid Nykvarn vid plötsliga

belastningsändringar i den ovanför liggande Malforsstationen, vars maximala

avtappning uppgår till 70—90 m3/sek. Endast i sistnämnda del hava

arbetena emellertid kommit till utförande, varjämte i samband därmed vidtagits

vissa icke förutsedda förstärkningsarbeten beträffande dammen, allt

för en kostnad av 80,000 kronor, vadan alltså 70,000 kronor återstå av det

beviljade anslaget. Att med installation av en fjärde maskin fått anstå sammanhänger

med att murverket såväl i den tomma sumpen som i den angränsande

sumpen för turbinen nr 3 vid närmare undersökningar visat sig

vara av väsentligt sämre beskaffenhet än tidigare funnits anledning antaga.

Föreliggande förslag avser ombyggnad av såväl den tomma sumpen som

den angränsande samt inmontering i vardera sumpen av ett aggregat för

en vattenkonsumtion av 22.5 m3/sek. Härigenom skulle kraftstationens totala

vattenkonsumtion bringas upp till 65 m3/sek. i stället för enligt det

ursprungliga förslaget 47.5 m3/sek. Utvidgningen skulle sålunda medföra,

att vattenkonsumtionen komme att stå i relativt god överensstämmelse med

vattenavbördningen genom Malforsstationen, varjämte skulle erhållas en

effektökning av omkring 1,000 kW.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hava beräknats till 380,000 kronor.

Härav skulle 80,000 kronor utgå av förnyelsefondsmedel samt 70,000

kronor av det till kraftstationen anvisade anslaget för budgetåret 1935/1936.

De för förslagets genomförande ytterligare erforderliga medlen, 230,000 kronor,

skulle nu anvisas.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förevarande förslag om utvidgning av

Nykvarns kraftstation hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning av Nykvarns kraftstation

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

230,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

33

43:o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Kungl. Maj:t

har (punkt 43, sid. 102—104) föreslagit riksdagen att till en andra avloppstunnel

vid Porjus kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:

Arbetstiden för själva tunneln hade år 1936 antagits till fyra år, varvid

förutsattes, att tunnelarbetena endast skulle drivas från ett håll genom en

särskild transporttunnel och att vid hela tunneldriften den särskilt för

tunnelarbeten anskaffade grävmaskinen skulle komma till användning.

De genom norra stamlinjens tillkomst förändrade avsättningsförhållandena

hade emellertid gjort det önskvärt, att arbetena med avloppstunneln

påskyndades, så att den bleve färdig till omkring den 1 oktober 1938. För

att detta skulle vara möjligt, måste tunneln även angripas från den vid

kraftstationen befintliga änden. Därför erfordrades utsprängning av en

hissort, som droge extra kostnad. Örn hänsyn också toges därtill, att en del

av tunneln i detta fall måste drivas med utlastning för hand, uppstode en

merkostnad på omkring 100,000 kronor, för att tunneln skulle vara färdig

till den 1 oktober 1938. Därigenom vunnes emellertid två år i tiden för färdigställandet,

och då varje år kunde beräknas medföra en vinst å kraftförsäljningen

av cirka 150,000 kronor, syntes ingen tvekan kunna råda därom,

att forceringen borde äga rum. Totalkostnaden ökades härigenom från

1,400,000 kronor till 1,500,000 kronor.

Till ifrågavarande tunnelarbete hava hittills anvisats tillhopa 350,000 kronor,

varav 200,000 kronor för innevarande budgetår. Vid beviljandet av

sistnämnda belopp förutsattes, att arbetet, som i sin helhet beräknades kosta

1.400.000 kronor, skulle utföras i jämn takt under loppet av fyra år.

Enligt föreliggande förslag skulle byggnadstiden för tunnelarbetet förkortas

med två år samt i anslutning härtill för ändamålet anvisas ett anslag å

800.000 kronor för nästkommande budgetår. Den sålunda ändrade planen

skulle, å ena sidan, fördyra anläggningen med omkring 100,000 kronor,

men, å andra sidan, medföra en vinst å kraftförsäljningen av cirka 150,000

kronor för vart och ett av de två år, som skulle vinnas i fråga om tiden för

anläggningens färdigställande.

Då tunnelns byggnad i sålunda angivna hastigare takt måste antagas bliva

till fördel för statsverket, anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förevarande förslag samt hemställer,

att riksdagen må till en andra avloppstunnel vid Porjus

kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

44:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit bar

(punkt 44, sid. 104—109) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Stadsforsen

i Indalsälven för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor.

Diliang till riksdagens protokoll 1937. G sami. Nr 9. 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Till ifrågavarande kraftstationsbyggnad hava redan av 1935 och 1936 års

riksdagar anvisats sammanlagt 2,800,000 kronor.

De av vattenfallsstyrelsen nu framlagda definitiva planerna för anläggning

av kraftstation vid Stadsforsen innebära en ökning av kostnaderna från förut

beräknade 15,000,000 kronor med 4,100,000 kronor till 19,100,000 kronor.

Frånsett den kostnadsökning, som föranledes av den under de senaste två

åren inträdda prisförhöjningen bland annat å byggnadsmaterialier, järn och

järnkonstruktioner, hänför sig kostnadsökningen i allt väsentligt till den

ökning av fallhöjden, som det definitiva förslaget i förhållande till de preliminära

planerna avser, eller en ökning med 3.5 meter till 27 meter, vilket å

andra sidan medför, att kraftstationens effekt efter första utbyggnadsstadiet

höjes från förut beräknade 56,000 kW till 64,000 kW.

Av vattenfallsstyrelsens utredning framgår, att den föreslagna större utbyggnaden

icke i och för sig medför ökning av priset per kW. På grund av

fördyring av material m. m. kommer emellertid priset per kW att ökas från

förut beräknade 270 kronor till 300 kronor. Denna förhöjning har dock ej

ansetts vara av den betydelse, att den kan föranleda en ändrad ståndpunkt

till frågan om anläggningens utförande.

Vid den av vattenfallsstyrelsen förordade tidpunkten för kraftanläggningens

färdigställande, d. v. s. under år 1940, skulle enligt verkställda beräkningar

det nya krafttillskottet vara erforderligt för att möta de då beräknade

ökade kraven på elektrisk kraft.

I samband med sin tillstyrkan av anslag har departementschefen framhållit

som angeläget att uppmärksamhet under byggnadstiden ägnas rådande

konjunkturförhållanden för bedömande av huruvida förskjutning kan vara

påkallad beträffande den beräknade tiden för anläggningens färdigställande

och i samband därmed den takt, som för arbetena planerats.

Utskottet. Tidpunkten för ifrågavarande kraftbygges fullbordan — liksom överhuvud

den takt, varmed arbetena skola bedrivas — är avsedd att i möjligaste

mån lämpas efter de förutsebara stegringarna i den allmänna kraftförbrukningen

och härpå grundade beräkningar om framtida behov av nytillskott

av kraft. Under erinran härom tillstyrker utskottet förevarande förslag. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

45 :o) Ett andra maskinaggregat vid Sillre kraftstation. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 109 och 110) om anvisande i

enlighet med tidigare för riksdagen framlagd plan av återstoden av det

för ifrågavarande anläggning erforderliga beloppet hemställer utskottet,

att riksdagen må till ett andra maskinaggregat vid Sillre

kraftstation för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

35

46:o) Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. Kungl. Majit har

(punkt 46, sid. 110—116) föreslagit riksdagen att till påbyggnad av regleringsdammen

vid Suorva för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Ifrågavarande påbyggnad av Suorvadammen ingår som ett led i åtgärderna

för att tillgodose de närmaste årens kraftbehov. Beträffande vintervattentillgången

vid Porjus framgår av utredningen, att kraftstationen därstädes redan

i dess hittillsvarande utbyggnad och vid nuvarande storlek på Suorvamagasinet

under ogynnsamma förhållanden endast kan fullbelastas under förvintern,

under det att tappningen under vattenfattiga vintrar från och med jultiden

måste successivt nedsättas, så att omedelbart före vårflodens inträde

intet kraftöverskott kommer att föreligga vid Porjus kraftverk för transport

söderut. En utvidgad reglering vid Suorva skulle medföra en ökning av vattentillgången

vid Porjus, så att nuvarande utbyggnad kan fullbelastas året

runt även under vattenfattiga år. Genom samtidigt pågående ombyggnadsarbeten

i Porjus skulle man vinna, att energitillgången kan i väsentlig grad

koncentreras till tiden november—januari, då energien har sitt största värde.

I likhet med vattenfallsstyrelsen har departementschefen emellertid funnit

försiktigheten bjuda, att man för närvarande stannar vid det mindre av de två

alternativ i fråga om påbyggnad av den nuvarande regleringsdammen vid

Suorva, som av styrelsen framlagts. Enligt detta alternativ (alternativ 1),

vilket beräknas kosta 2,000,000 kronor, skulle dänmingshöjden bliva + 108,

innebärande en höjning av fyra meter, ökningen av energiutvinningen i Porjus

beräknas härvid i genomsnitt till 70 miljoner kWh.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer ut- utskotta.

skottet,

att riksdagen må till påbyggnad av regleringsdammen vid

Suorva för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

47:o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. Distributionsanläggningar

oell därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkterna 47 och 48, sid. 116 och 117) om beräknande

av anslag till ifrågavarande ändamål — i vilka avseenden särskilda

propositioner förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

48 :o) Inköp av vattenfall oell fastigheter samt utförande av nyanläggningar.

Kungl. Majit bar (punkt 49, sid. 117—122) föreslagit riksdagen att

till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i

den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål har beviljats senast för budgetåret 1933/

1934 med ett belopp av 300,000 kronor. Å detta anslag eventuellt kvarstående

behållning skall, jämlikt meddelade bestämmelser rörande s. k. äldre reservationsanslag,

vid utgången av innevarande budgetår omföras till vederbörlig

inkomsttitel.

Av de hittills till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar

anvisade medlen hava i runt tal 563,000 kronor använts för

provisoriska kraftstationer i Stadsforsen. Dessa provisoriska anläggningar,

vilka redan delvis nedlagts, äro avsedda att i sin helhet slopas under åren

1937 och 1938. I enlighet härmed kommer det i anläggningarna investerade

kapitalet att avskrivas medelst därför avsedda medel ur statens vattenfallsverks

förnyelsefonder. De härigenom uppkommande likvida medlen skulle

enligt föreliggande förslag få av Kungl. Majit disponeras för samma ändamål

som det nu äskade anslaget.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder

erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Stockholm den 16 februari 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar

Olsson, Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Nilsson i Fredriksfält, Jonsson,

Magnusson, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Törnkvist, Strindlund, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg i

Umeå, Isacsson, Erlander och Bergvall.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

37

Reservation

vid punkt l:o) (inköp av inventarier för postverkets behov) av herrar

Johansson i Fredrikslund, Borell, Nilsson i Landeryd, Domö, Magnusson i

Skövde och Persson i Falla, som ansett, att sista stycket av utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»Vid prövningen av de statliga affärsverkens anslagsfrågor har utskottet

funnit, att en under innevarande högkonjunktur ur flera synpunkter önskvärd

beskärning av ifrågavarande anslag icke varit möjlig att åstadkomma,

bland annat på grund av redan beslutade arbeten samt den allmänna konjunkturens

återverkan på de statliga affärsverkens rörelse och de krav, som

härigenom ställas på denna. Utskottet har i samband härmed velat framhålla,

hurusom dessa och tidigare erfarenheter sålunda ge vid handen att

anslag av ifrågavarande art knappast kunna användas i konjunkturutjämnande

syfte, något som bör beaktas ej blott vid högkonjunkturer utan även

vid depressioner. Vad de nu i detta utlåtande behandlade anslagskraven beträffar,

torde desamma få anses företagsekonomiskt försvarliga, och utskottet

har därför på sätt av det följande framgår, vid vägande av olika synpunkter

mot varandra, ansett sig böra tillstyrka föreliggande anslagsäskanden

till utgifter för kapitalökning i avseende å statens affärsverk.»

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

6 sami. Nr 9.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:64 Skrivelse till Konungen angående vissa utgifter för kapitalökning för budgetåret 193711938 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och staten s. 1 i texten