Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv.

1937-04-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96-

1

Nr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till

arv.

(3:e avd.)

1 :o) Rätten till arv efter förre nämndemannen Ored Ohlsson från Stoby

socken. I en den 26 februari 1937 dagtecknad proposition, nr 153, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter förre nämndemannen

Ored Ohlsson från Stoby socken måtte avstås 15,000 kronor till maskinarbetaren

Martin Persson och hans hustru Olga Maria Paulina Persson,

född Nilsson, 5,000 kronor till lantbrukseleven Olle Nilsson samt 30,000 kronor

till förmån för den av Ohlsson upprättade stiftelsen »Olahus, Ola och Ored

Ohlssons stiftelse».

Den 24 oktober 1934 avled förre nämndemannen Ored Ohlsson från Stoby

socken utan att, såvitt framgår av en efter honom upprättad bouppteckning,

efterlämna arvsberättigad släkting. Behållningen i boet utgjorde enligt bouppteckningen

129,509 kronor 29 öre. Sedan vissa legat utgått, har av behållningen

ett belopp av 98,612 kronor 21 öre tillfallit allmänna arvsfonden.

I särskild ansökning har änkefru Olga Nilsson i Lund anhållit, att en del

av det allmänna arvsfonden tillfallna arvet efter Ored Ohlsson måtte avstås

till hennes son, lantbrukseleven Olle Nilsson. Vidare hava maskinarbetaren

Martin Persson i Kärråkra, Vankiva socken, och hans hustru Olga Maria Paulina

Persson, född Nilsson, anhållit, att av ifrågavarande arv till dem måtte

avstås ett belopp av omkring 15,000 kronor. Därjämte har styrelsen för Önnestads

folkhögskolas och lantmannaskolas garantiförening anhållit, att allmänna

arvsfondens rätt till arvet efter Ored Ohlsson måtte avstås till förmån för

stiftelsen »Olahus, Ola och Ored Ohlssons stiftelse».

Olga Nilsson är änka efter medicine doktor Nils Anton Nilsson i Göteborg,

vilken avled år 1933 och såsom dödsbodelägare efterlämnade, förutom henne,

två söner. Under förmälan att boet efter mannen avträtts till konkurs

har Olga Nilsson till stöd för sin ansökning till en början åberopat släktskap

mellan hennes man och Ored Ohlsson, i det att Nils Anton Nilssons farmor

och Ored Ohlssons moder varit syskon. Vidare har Olga Nilsson anfört, bland

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 96—98.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

annat, att hennes yngste son, Olle Nilsson, som är född den 25 februari 1913,

genomgått Alnarps lantbruksskola och någon tid varit elev vid Önnestads

lantmannaskolas skoljordbruk på Olahus, att Ored Ohlsson under Olle Nilssons

vistelse på Olahus visat ett varmt intresse för Nilssons utbildning såsom

lantbrukare, samt att hon vore övertygad, att Ored Ohlsson, om han

fått leva, skulle hava testamenterat någon del av sin kvarlåtenskap till Olle

Nilsson, vid vilken han varit varmt fästad och som vore i stort behov av

understöd.

Martin Persson och Olga Maria Paulina Persson hava till stöd för sin ansökning

anfört, att Olga Maria Paulina Persson vore dotter utom äktenskapet till

Ored Ohlssons för omkring 20 år sedan avlidne broder Ola Ohlsson. Under

sina sista dagar hade Ola Ohlsson uttalat en önskan att Ored Ohlsson matte

göra något för hans dotter med användande av de medel, Ola Ohlsson komme

att efterlämna. Ored Ohlsson hade också behjärtat denna broderns önskan,

i det att han för omkring sju år sedan betalat en del skulder, som sökandena

måst åsamka sig. Martin Persson vore nämligen sedan flera år sjuk och hade

därför några gånger vårdats å Broby sanatorium.

Styrelsen för Önnestads folkhögskolas och lantmannaskolas garantiförening,

vars ändamål, bland annat, är att understödja folkhögskolan och lantmannaskolan

i Önnestad, och som är ägare till alla fastigheter, i vilka skolornas

verksamhet bedrives, är jämväl styrelse för stiftelsen »Olahus, Ola och Ored

Ohlssons stiftelse». Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Ored Ohlsson

genom gåvobrev den 15 mars 1930 till garantiföreningen överlämnat sina i

Stoby socken belägna hemman, tillsammans 11/ie mantal Stoby, vilka sedan

gammalt benämnts Olahus, att förvaltas under namn av »Olahus, Ola och

Ored Ohlssons stiftelse». Beträffande gåvan föreskrev Ored Ohlsson i gåvobrevet

bland annat, att fastigheterna skulle odelade kvarbliva i lantmannaskolans

ägo för all framtid och »därvid tjäna vid skolan förekommande undervisning».

Jordbruket skulle så vitt görligt så skötas, att detsamma kunde

tjäna som förebild för orten.

Efter att hava hänvisat till nämnda gåvobrev har styrelsen för garantiföreningen

till stöd för sin ansökan anfört i huvudsak följande.

Ored Ohlsson, som vore född på Olahus och bott där under hela sitt liv

samt varit elev vid Önnestads folkhögskolas första kurs, hade varit hembygden

varmt tillgiven och hyst särskilt intresse för landsbygdsungdomens

fostran och utbildning. Beträffande stiftelsen hade hans önskemål varit att

giva den en sådan utrustning att den skulle kunna taga emot ungdom, som

kunde där få en grundlig praktisk utbildning i lanthushållningens olika grenar.

Ored Ohlsson hade vid upprepade tillfällen lämnat ekonomiska bidrag

till stiftelsen. År 1930 hade han sålunda överlämnat i två poster tillhopa

107,000 kronor, varav 100,000 kronor skulle utgöra en fond, vars avkastning

finge användas för stiftelsens ändamål. Är 1932 hade han bekostat vissa diknings-

och skogsplanteringsarbeten m. m. genom att till stiftelsen överlämna

aktier till ett värde av 63,000 kronor. Samma år hade han för inköp av

djur och inventarier överlämnat 25,000 kronor och påföljande år hade han

bidragit till en växthusanläggning med 5,000 kronor. För att säkra stiftelsen

för utgifterna för vissa diknings- och nyodlingsarbeten å en mosse å gården,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

3

vilka Ored Ohlsson önskade utförda, hade han i förut nämnda gåvobrev den

14 april 1933 ställt ytterligare 15,000 kronor till stiftelsens förfogande att utbetalas

efter hans död.

För skogsskötsel!! hade Ored Ohlsson varit särskilt intresserad och då under

hösten 1934 ett till Otalius gränsande kronoboställe annonserades arrendeledigt

eller eventuellt till salu, hade Ored Ohlsson uttalat en önskan att

för stiftelsens räkning köpa till bostället hörande skog. Ored Ohlssons plötsliga

bortgång hade emellertid omöjliggjort denna hans tanke.

Då Ored Ohlsson dog, hade arbetet med stiftelsens iordningställande icke

varit färdigt utan åtskilliga arbeten, som styrelsen i samråd med Ored Ohlsson

önskat genomföra, hade återstått. Ored Ohlsson, som av naturen varit

försiktig och betänksam samt ofta gått ensam och planlagt nya uppslag för

stiftelsen, hade varit angelägen om att förbättringsarbetena på Olahus skulle

forceras. Det vöre styrelsens uppfattning, att, örn Ored Ohlsson fått leva,

han efter hand som styrelsen hunnit utföra de skisserade planerna skulle ha

överlämnat de för utförandet behövliga medlen.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av landsfiskalen i Stoby distrikt, Kristianstads

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, länsstyrelsen i Kristianstads

län och kammaradvokatfiskalsämbetet. För innehållet i dessa utlåtanden

redogöres å sid. 3—6 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har anfört följande.

Av förevarande tre ansökningar i fråga om kvarlåtenskapen efter Ored Ohlsson

finner jag i likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet makarna Perssons

ansökning vara i främsta rummet förtjänt av beaktande. Hustrun Persson är,

enligt vad verkställd utredning utvisar, barn utom äktenskapet till Ored Ohlssons

tidigare avlidne broder Ola Ohlsson, som enligt uppgift huvudsakligen

samlat den av Ored Ohlsson efterlämnade förmögenheten. Att makarna Persson

stått Ored Ohlsson nära synes mig framgå bl. a. därav, att han i livstiden

ekonomiskt bistått makarna Persson. Då makarna Perssons ekonomiska ställning

är mycket svag och mannen Perssons arbetsförmåga på grund av sjukdom

är synnerligen nedsatt, torde det få anses billigt, att någon del av arvet

efter Ored Ohlsson avstås till förmån för makarna Persson. I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet

finner jag det av makarna Persson själva begärda

beloppet, 15,000 kronor, icke vara oskäligt.

Beträffande den av änkefru Olga Nilsson för hennes son Olle Nilsson gjorda

ansökningen synas mig även i detta fall sådana omständigheter vara för handen.

att det får anses billigt, att någon del av Ored Ohlssons kvarlåtenskap

tillerkännes Olle Nilsson. Av gjorda uttalanden framgår, att Ored Ohlsson visat

ett varmt intresse för Olle Nilssons utbildning till jordbrukare och sannolikt

skulle lämnat denne ekonomiskt bistånd därtill. Utan dylikt bistånd synas

möjligheterna för Olle Nilsson att fullfölja sin utbildning vara mycket ovissa.

I fråga om storleken av det belopp, som bör tillerkännas Olle Nilsson, anser

jag det av kammaradvokatfiskalsämbetet föreslagna beloppet 5,000 kronor

vara skäligt.

Vad slutligen angår den av styrelsen för Önnestads folkhögskolas och lantmannaskolas

garantiförening gjorda ansökningen får jag emot kammaradvokatfiskalsämbetets

framhållande, att stadgandet i 5 kap. 3 § lagen örn arv icke

kan anses medgiva efterskänkande av allmänna arvsfonden tillfallet arv till

förmån för en juridisk person, erinra, alt statsmakterna redan tagit ställning

till denna fråga och därvid intagit en annan ståndpunkt än ämbetet (prop.

1935 nr 206 p. 9, riksd. skr. nr 229 samt prop. 1936 nr 192 p. 2, riksd. skr. nr

262). Alt Ored Ohlsson hyste det största intresse för den av honom skapade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

stiftelsen synes mig vara otvivelaktigt. Även om han redan under sin livstid

samt genom testamentariska förordnanden i hög grad ekonomiskt gynnat stiftelsen,

bör detta förhållande enligt min mening icke föranleda till ett avslag

å föreningens ansökning. Då utredningen beträffande denna ansökning otvetydigt

utvisar att stiftelsen stått Ored Ohlsson nära, synes det mig väl motiverat,

att någon ytterligare del av hans kvarlåtenskap kommer stiftelsen till godo för

verkställande av de förbättringar å stiftelsens egendom, vilka under hans livstid

redan planerats och påbörjats av stiftelsens styrelse i samråd med honom.

o Det belopp, som tillfallit allmänna arvsfonden efter Ored Ohlsson, uppgår,

såsom nämnts, till 98,612 kronor 21 öre. Härav skulle, enligt vad jag föreslagit,

15,000 kronor tillerkännas makarna Persson och 5,000 kronor Olle Nilsson.

I fråga örn storleken av den andel av arvsfondens ifrågavarande arv, som

bör efterskänkas till förmån för stiftelsen, synes mig ett belopp av 30,000 kronor

vara skäligt. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle återstå omkring

hälften av det allmänna arvsfonden ursprungligen tillfallna beloppet,

som således kommer fonden till godo.

Utelottet. De under förevarande punkt behandlade förslagen örn avstående av allmänna

arvsfondens rätt till arv hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att av den allmänna arvsfonden

tillfallna kvarlåtenskapen efter förre nämndemannen Ored

Ohlsson från Stoby socken må avstås 15,000 kronor till maskinarbetaren

Martin Persson och hans hustru Olga Maria

Paulina Persson, född Nilsson, 5,000 kronor till lantbrukseleven

Olle Nilsson samt 30,000 kronor till förmån för den av

Ohlsson upprättade stiftelsen »Olahus, Ola och Ored Ohlssons

stiftelse».

2:o) Rätten till arv efter uppasserskan Hulda Josefina Tengberg från

Borås. I en den 13 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 240, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att

en femtondel av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter

uppasserskan Hulda Josefina Tengberg från Borås må avstås till änkan Alvida

Charlotta Gustavsson, född Svärd.

Den 29 januari 1934 avled uppasserskan Hulda Josefina Tengberg från Borås

utan att, såvitt en efter henne upprättad bouppteckning utvisar, efterlämna

någon arvsberättigad släkting. Den till allmänna arvsfonden redovisade

behållningen efter henne utgjorde 27,658 kronor 23 öre.

I proposition nr 192 till 1936 års riksdag, punkten 9, föreslog Kungl. Majit

riksdagen medgiva, att en femtondel av den allmänna arvsfonden tillfallna

kvarlåtenskapen efter Hulda Josefina Tengberg måtte avstås till en av hennes

kusiner, Johan Herman Gustavsson. Denna andel av kvarlåtenskapen

motsvarade vad som skulle tillkommit Gustavsson enligt den arvsordning, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

5

gällt före ikraftträdandet av lagen den 8 juni 1928 om arv. Enligt riksdagens

skrivelse den 25 maj 1936, nr 262, blev berörda förslag av riksdagen

bifallet.

Förslag föreligger nu om avstående av en del av arvet efter Tengberg till

ytterligare en kusin, nämligen änkan Alvida Charlotta Gustavsson, född

Svärd. Av utredningen i ärendet framgår i huvudsak följande.

Alvida Charlotta Gustavsson är född 1864. Hon har tre barn, nämligen

två döttrar, av vilka den ena, som är ogift, bidrager till hennes försörjning,

och en son. Den andra dottern och sonen äro gifta samt leva i knappa ekonomiska

omständigheter. Sökanden, som icke kunnat arbeta regelbundet sedan

1921, är ägare till ett till 2,000 kronor taxeringsvärderat hus, som ligger på

ofri, Borås stad tillhörig grund och innehåller två lägenheter, den ena om ett

rum och kök och den andra om två rum och kök. Själv bebor hon jämte den

ogifta dottern tvårumslägenheten, under det att sonen med sin familj bor i

enrumslägenheten. Hon har inga kontanta tillgångar och uppbär i inkomst

endast en folkpension å 10 kronor 80 öre om året. Enligt av en person avgivet

intyg skulle Hulda Josefina Tengberg haft för avsikt att genom testamente

ihågkomma sökanden.

Utlåtanden hava i ärendet avgivits av magistraten i Borås, länsstyrelsen i

Älvsborgs län och kammaradvokatfiskalsåmbetet. Redogörelse härför lämnas

å sid. 2 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har framhållit, att sökanden, som är kusin till den

avlidna, befunne sig i knappa ekonomiska omständigheter utan möjlighet till

eget förvärvsarbete. Stadgandet i 5 kap. 3 § lagen örn arv finge därför anses

tillämpligt i förevarande fall. Därest äldre arvsordning varit tillämplig, skulle

sökanden hava bekommit en femtondel av ifrågavarande kvarlåtenskap.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får UMottet.

utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att en femtondel av den allmänna

arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter uppasserskan

Hulda Josefina Tengberg från Borås må avstås till änkan

Alvida Charlotta Gustavsson, född Svärd.

Stockholm den 16 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

PETRUS NILSSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Bergström, Pauli, Nilsson i Fredriksfält,

Rahmn, Magnusson, Hörstadius och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Strindlund,

Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol,

Isacsson, Danielsson, Weijne och Erlander.

Reservation

vid punkt l:o) av herrar Jansson i Falun, Strindlund, Svensson i Grönvik

och Weijne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rått till arv. a1 i texten