Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen örn adoption.

1938-02-22 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1938:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen örn adoption.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen örn

adoption.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 102,

vilken behandlats av första lagutskottet, ha herrar Sandén och Myrdal hemställt,

att riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla om utredning rörande sådan

ändring av 8 § lagen om adoption, att den icke lägger hinder i vägen för att

barnfattiga familjer fullständigas genom adoption.

I fråga örn de skäl som föranlett motionärernas hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till förevarande

motion ävensom till en av samma motionärer väckt motion (I: 125) om utredning

rörande beredande av bättre skydd och vård åt utomäktenskapliga

barn och deras mödrar.

Enligt lagen den 14 juni 1917 om adoption må man eller kvinna, som fyllt

tjugufem år, enligt de i lagen angivna grunder med rättens tillstånd antaga

adoptivbarn. I 8 § av lagen stadgas, att om tillstånd att antaga adoptivbarn

sökes, rätten har att pröva, huruvida adoptionen lämpligen må äga rum. Ej

må tillstånd givas, med mindre adoptionen finnes lända till gagn för barnet

samt sökanden uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller eljest särskild

anledning är till adoptionen. Har sökanden bröstarvinge, skall tillstånd vägras,

där ej synnerliga skäl till adoptionen äro.

Jämlikt 11 § i lagen örn adoption erhåller adoptivbarn regelmässigt adoptantens

släktnamn. Enligt 4 kap. 1 § lagen den 8 juni 1928 om arv äger adoptivbarn

lika med barn i äktenskap taga arv efter adoptanten, dock att bröstarvinge

ej skall i följd av adoptivbarns arvsrätt lida intrång i sin laglott.

I lagberedningens år 1913 avlämnade betänkande med förslag till revision av

giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken, del II, motiveras det ovan

återgivna i 8 § lagen örn adoption upptagna stadgandet att, om sökanden har

bröstarvinge, tillstånd till adoption skall vägras, där ej synnerliga skäl till

adoptionen äro, väsentligen sålunda (sid. 37—38):

I fransk, tysk och schweizisk rätt gäller såsom villkor för att någon må

adoptera, att han själv icke har någon äkta avkomling, att han nått en viss

högre ålder och att en viss åldersskillnad finnes mellan honom och den,

som skall adopteras ... Anledningen till förbud för den, som redan har

egna legitima avkomlingar, att verkställa adoption lärer i främsta rummet

hava varit hänsyn till det intrång i sådana avkomlingars ställning, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 13. •

adoptionen skulle innebära, överhuvud samma betraktelsesätt har föranlett

föreskriften örn en viss minimiålder hos adoptanten. Så länge han

enligt naturens ordning kan bringa barn till världen, har man funnit det

olämpligt att låta honom antaga adoptivbarn, vilkas intressen komma i kollision

med de naturliga barnens, örn sådana födas ... Vad först angår förbudet

mot adoption, då adoptanten har egna avkomlingar, synes det visserligen

böra vara regeln, att adoption i sadant fall ej beviljas. Det kan dock

tänkas fall, då adoption vore synnerligen önskvärd, oaktat egna äkta barn

finnas, såsom örn någon vill adoptera en nära släkting, som uppfostras

tillsammans med adoptantens egna barn, eller makar med egna barn vilja

adoptera den enes barn utom äktenskapet. Därför har... i 8 § införts bestämmelse,

att, när adoptanten har egen bröstarvinge, sökt adoption skall

avslås, örn ej synnerliga skäl tala för adoptionen.

Om sökande till adoption har bröstarvinge, skall, på grund av en i 8 §

av 1917 års lag om adoption given föreskrift, vederbörande domstol vägra

tillstånd till adoption, där ej synnerliga skäl till adoptionen äro. Enligt lagberedningens

på sin tid avlämnade förslag med motiv till adoptionslagstiftning

är anledningen till denna bestämmelse i främsta rummet att söka i

hänsyn till det intrång som adoptionen skulle innebära i egna legitima avkomlingars

ställning.

Även örn de skäl, som sålunda anförts för nu gällande lagbestämmelse,

icke förefalla särskilt vägande i jämförelse med det i motionen angivna,

otvivelaktigt behjärtansvärda huvudsyftet med densamma, nämligen att undanröja

nackdelarna av ensamuppfostran i barnfattiga äktenskap, synes det

utskottet ovisst huruvida genom lagstadgandets upphävande eller ändring

nämnda syfte skulle kunna ernås i något större antal fall.

Icke heller har det upplysts att några allmännare klagomål framkommit

emot ifrågavarande lagföreskrift. Utskottet kan för den skull ej finna att

tillräckliga skäl förebragts för att ett initiativ till lagändring från riksdagens

sida skulle anses påkallat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 februari 1938.

På första lagutskottets vägnar:

Utskottet.

K. SCHLYTER.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Wagnsson*, Karl A.

Karlsson*, Emil Andersson, Karl Johan Olsson, Roos och Egnell;

från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist och Hedlund i Östersund, fru

Östlund samt herrar Ryberg, Johansson i Krogstorp, Gezelius* och Landgren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Schlyter, Karl Johan Olsson, Roos och Bergquist, vilka ansett, att

utskottet bort hos riksdagen hemställa om en skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens

syfte.

387350. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.