Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits propositioner nr 19 med förslag till lag om understödsföreningar m. rn. samt nr 20 med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

1938-02-24 · 54 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 50 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits propositioner nr 19 med förslag till lag om understödsföreningar m. rn. samt nr 20 med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

tfr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1938 kl. 10 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits propositioner nr 19

med förslag till lag om understödsföreningar m. rn.

samt nr 20 med förslag till förordning angående

ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni

1931 (nr 280) om erkända sjukkassor m. m.

Kungl. Majit har för riksdagen framlagt två den 23 december 1937 dagtecknade

propositioner, nr 19 och nr 20, vilka hänvisats till lagutskott och i

ett sammanhang behandlats av andra lagutskottet.

Genom propositionen nr 19 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen

att antaga följande förslag till

l) Lag

om understödsföreningar.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §•

Med understödsförening förstås i denna lag sådan förening för inbördes

bistånd, som avser att utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse

bereda medlem pension efter avgång från tjänst, efter uppnående av viss

ålder eller vid bestående förlust eller nedsättning av arbetsförmågan (invaliditet)

;

vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande av kostnaderna

för hans begravning eller såsom understöd åt hans familj eller särskilt insatt

förmånstagare;

meddela pension åt avliden medlems änka eller barn;

bereda sjukhjälp eller moderskapshjälp;

bereda understöd vid arbetslöshet;

eller idka annan till personförsäkring liänförlig verksamhet.

2 §•

Understödsförening skall registreras i enlighet med vad i denna lag sägs.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. .9 sami. 2 avd. Nr 13. 442 38 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

3 §•

Understödsförening skall bestå av minst etthundra eller, där föreningen

allenast avser att bereda ålderspension, av minst femtio medlemmar.

Avser förening att bereda invalid- eller överlevelsepension utan samband

med ålderspension, att bereda sjukhjälp i form av understöd i penningar

för varje dag (sjukpenning) för längre tid än nittio dagar för ett sammanhängande

sjuklighetstillstånd eller att meddela understöd, utgående i kapital

en gång för alla (kapitalunderstöd), till högre belopp än femhundra kronor

för en medlem, skall föreningen bestå av minst femhundra medlemmar.

Därest särskilda omständigheter därtill föranleda, må tillsynsmyndigheten

beträffande viss förening medgiva undantag från tillämpningen av den för

föreningen jämlikt första eller, i fråga örn beredande av pension, jämlikt

andra stycket gällande föreskriften angående minsta medlemsantal; och skall

i sådant fall tillsynsmyndigheten bestämma det antal medlemmar, varav föreningen

minst skall bestå. Beträffande befogenhet för tillsynsmyndigheten

att eljest i visst fall meddela understödsförening befrielse från tillämpningen

av den för föreningen gällande föreskriften angående minsta medlemsantal

stadgas i 47 §.

I den mån rätten till pension grundar sig å erlagda medlemsavgifter skall

pensionen utgå med fasta belopp.

Understödsförening må icke meddela kapitalunderstöd till högre belopp

än fyratusen kronor för en medlem.

Där ej för visst slag av understödsförening är i lag eller författning annorlunda

särskilt stadgat, äge sådan förening icke utan tillstånd av tillsynsmyndigheten

utöva verksamhet, vilken är främmande för det ändamål, som

avses med föreningens understödsverksamhet.

4§-

För understödsförenings förbindelser häfta allenast föreningens tillgångar,

förfallna men ej guldna avgifter inräknade.

&§■

Innan understödsförening blivit registrerad, kan den ej förvärva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara.

Handla ledamöter av föreningens styrelse eller medlemmar av föreningen

eller andra å föreningens vägnar, innan den blivit registrerad, svare de, som

i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom

för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om understödsförenings bildande.

6§-

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hava i enligh et

med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

. 7 §''

Ansökning om understödsförenings registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts, deras

fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall utövas allenast

av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller gemensamt, sådan befogenhet

tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet

och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar av föreningens stadgar;

2) avskrift av protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller

annan handling, varav framgår att styrelse blivit utsedd;

3) uppgift örn medlemmarnas antal;

4) försäkringsteknisk utredning rörande beräkningen av de i stadgarna

angivna avgifterna; dock att i fråga örn förening, som endast skall bereda

understöd vid arbetslöshet eller meddela sjukpenning för högst nittio dagar

för ett sammanhängande sjuklighetstillstånd eller sjukvårdsersättning eller

bägge dessa understöd i förening, i stället må vid ansökningen fogas för

bedömande av nämnda avgifters tillräcklighet erforderliga uppgifter, avfattade

enligt av tillsynsmyndigheten fastställda formulär.

De vid 1) och 2) angivna handlingar skola vara till riktigheten styrkta av

notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter. Uppgiften örn medlemmarnas antal skall vara bestyrkt

genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

8§.

Understödsförenings stadgar skola angiva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hava sitt säte;

4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;

5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande

därav med angivande i fråga örn kapitalunderstöd av det högsta belopp, vartill

sådant understöd må uppgå, ävensom tid och villkor för åtnjutande av

understöden;

6) beloppen av de fasta avgifter, som skola erläggas till föreningen, eller

grunderna för beräknande därav;

7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, deli ordning, vari

beslut därom skall fattas, och de grunder, efter vilka beslutad uttaxering skall

verkställas;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

8) påföljden av försummelse att till föreningen erlägga fast avgift eller

uttaxerat belopp;

9) grunderna för fondbildning;

10) huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter, skola

göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru de behållna medel må användas, vilka icke skola avsättas till

fond eller vilka skola från fond undantagas;

12) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
13)

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

14) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall årligen

hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;

15) det sätt, varpå kallelse till föreningssammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, ävensom den tid före

sammanträde, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

16) huru i händelse av föreningens upplösning, där ej överlåtelse på sätt

i 59 § sägs kommer till stånd, med behållna tillgångar skall förfaras.

9 §•

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».

Avser föreningen uteslutande eller huvudsakligen att bereda sjukhjälp eller

avser den att bereda understöd vid arbetslöshet, må dock föreningen i

stället i firman hava, i förra fallet, ordet »sjukkassa» och, i senare fallet,

ordet »arbetslöshetskassa».

I understödsförenings firma må ej ordet »bolag» eller eljest något, som

betecknar ett bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt,

att därav kan föranledas det misstag, att firman innehaves av ett bolag eller

av en bank. Ej heller må firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som ordet

»försäkring». Annan förening än den, vilken i enlighet med vad därom finnes

särskilt stadgat är antagen till erkänd sjukkassa eller till erkänd arbetslöshetskassa,

må icke i firman hava ordet »erkänd».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

understödsförenings firma.

Om medlemsförteckning.

10 §.

Över understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, upptagande deras fullständiga namn och födelseår samt

tiden för inträdet i föreningen. För förening, som bereder pension, skall förteckningen

jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras fullständiga

namn och födelseår.

Om medlems avgång ur understödsförening.

11 §•

Medlem av understödsförening äge att efter egenhändigt underskriven

uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund av viss anställ
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

ning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna föreskrivas, att

namnunderskriften å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att medlem

under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen skall kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur förening av annan grund än stadgarna angiva.

Den, som allenast för egen pensionering är medlem av understödsförening,

skall, därest icke annorlunda föreskrives i stadgarna, anses hava utträtt,

då pensionsfallet för honom inträffat.

12 §.

Har medlem utträtt ur understödsförening, därur uteslutits eller avlidit,

äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes föreskrivet, rätt

att utfå dels avgift, vilken enligt stadgarna skall erläggas för den tidsperiod,

varunder avgången ägt rum, dels, därest händelse, som enligt stadgarna

skall föranleda erläggandet av viss avgift, inträffat före avgången,

sådan avgift, dels ock vad å den avgångne belöper enligt beslut örn uttaxering,

som fattats före utträdet, beslutet örn uteslutningen eller dödsfallet.

Då medlem avgått ur förening, äge han eller hans rättsinnehavare icke,

med mindre annorlunda är bestämt i stadgarna, rätt att utfå någon del av

föreningens tillgångar.

Om avgifter.

13 §.

Understödsförening skall till verksamhetens bedrivande upptaga fasta

medlemsavgifter. Dessa skola vara så avvägda, att de i förening med andra

för verksamheten avsedda inkomster må antagas förslå till infriande av förfallna

utfästelser, förvaltningskostnader och övriga föreningen åliggande utgifter

ävensom till föreskriven fondbildning. Avgifternas upptagande må icke

göras beroende av inträffade försäkringsfall. Ej heller må avgifterna utgå med

olika belopp för olika grupper av föreningens medlemmar i vidare mån än som

skäligen föranledes av olikhet medlemmarna emellan i avseende å försäkringsrisk

eller å understödsrätt, till den del densamma grundas å erlagda medlemsavgifter.

Vad i detta stycke stadgas skall, där föreningens verksamhet

är uppdelad på flera verksamhetsgrenar, gälla varje sådan gren.

Skall enligt understödsförenings stadgar uttaxering å medlemmarna kunna

äga rum, må sådan beslutas allenast i den händelse, att föreningens tillgångar

finnas otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande.

Örn räkenskapers förande och försäkringsteknisk utredning.

14 §.

I avseende å förandet av understödsförenings räkenskaper må särskilda

föreskrifter meddelas av tillsynsmyndigheten att gälla jämte dem, som föreningen

jämlikt bokföringslagen har att iakttaga. Däken skap savslutning skall

ske för kalenderår.

Är föreningens verksamhet uppdelad å flera verksamhetsgrenar, skola särskilda

räkenskaper hållas för varje verksamhetsgren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

15 §.

För understödsförening skall styrelsen vart femte år, räknat från oell

med registreringsåret, låta upprätta och, i samband med ingivandet av de

i 77 § omförmälda handlingarna, till tillsynsmyndigheten ingiva försäkringsteknisk

utredning av föreningens ställning vid föregående års slut; dock att

sådan skyldighet icke åligger förening, som endast bereder understöd vid

arbetslöshet eller endast meddelar sjukpenning för högst nittio dagar för

ett sammanhängande sjuklighetstillstånd eller sjukvårdsersättning eller bägge

dessa understöd i förening.

Tillsynsmyndigheten äger, örn den så finner erforderligt, ålägga förening

att jämväl å annan tid än ovan sägs låta upprätta och till tillsynsmyndigheten

ingiva försäkringsteknisk utredning.

Från skyldigheten att låta upprätta försäkringsteknisk utredning äger tillsynsmyndigheten

helt eller delvis befria förening, då dess rörelse är av

mindre omfattning eller eljest skälig anledning till sådan befrielse föreligger.

Försäkringsteknisk utredning skall enligt av tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas av person, vilken innehar behörighet att utöva befattning

såsom aktuarie vid livförsäkringsbolag eller av tillsynsmyndigheten

förklarats behörig att upprätta utredningen. Föreningen äger att anlita tillsynsmyndigheten

för utredningens upprättande och skall i sådant fall ersätta

kostnaden härför med belopp, som bestämmes av nämnda myndighet.

Om fondbildning.

16 §.

Angående skyldighet för erkänd sjukkassa och erkänd arbetslöshetskassa

att göra avsättning till fond gäller vad därom är särskilt föreskrivet.

Då bokslut är uppgjort för annan understödsförening än i första stycket

sägs, skall, där bestämmelserna i 17 och 18 §§ icke gälla för föreningen,

vad av föreningens inkomster ej åtgått för löpande utgifter under det år,

bokslutet avser, avsättas till fond. På ansökan av föreningens styrelse

äger tillsynsmyndigheten medgiva, att avsättning till fond må för visst år

underlåtas eller att viss del av till fonden redan avsatta medel må från fonden

undantagas, dock endast där tillsynsmyndigheten finner sådan avsättning

kunna undvaras eller sådant undantagande kunna ske utan äventyrande av

föreningens förmåga att fullgöra sina förbindelser.

17 §.

I försäkringsteknisk utredning, vilken jämlikt 15 § avgives av förening,

som icke är antagen till erkänd sjukkassa och som meddelar sjukpenning för

längre tid än etthundraåttio dagar för varje tidsperiod av tolv månader eller

för tid utöver tre år för ett sammanhängande sjuklighetstillstånd, av förening,

som meddelar kapitalunderstöd till högre belopp än femhundra kronor för en

medlem, eller av förening, som bereder pension, skall såsom skuld upptagas

en fond (premiei''eserven), motsvarande sammanlagda värdet av föreningens

ansvarighet på grund av löpande utfästelser av understöd. Är föreningens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. ‘

verksamhet uppdelad å flera verksamhetsgrenar, skall särskild premiereserv

upptagas för varje verksamhetsgren.

Premiereserven skall motsvara det belopp, varmed kapitalvärdet av gällande

utfästelser och på dessa belöpande framtida förvaltningskostnader överskjuter

kapitalvärdet av de avgifter, förvaltningskostnadstillägg däri inräknade,

som försäkringstagarna hava att ytterligare erlägga. I de återstående förvaltningskostnadstilläggen

skall härvid ej medräknas något belopp avseende

täckande av anskaffningskostnader. Från kapitalvärdet av föreningens förbindelse

på grund av försäkring må avräknas belopp, som föreningen i enlighet

med bestämmelse i stadgarna förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrevet

inom dettas återköpsvärde. Har försäkring återförsäkrats hos svenskt försäkringsbolag,

vare föreningen fritagen från förpliktelsen att för det återförsäkrade

beloppet göra avsättning till premiereserv. Vad sist sagts skall

dock icke gälla, där återförsäkringen avser skillnaden mellan det av föreningen

utfästa beloppet och för detsamma beräknad premiereserv.

Varda, sedan föreningen börjat sin verksamhet, grunderna för beräkning

av premiereserv ändrade, och föranleder ändringen skyldighet att för äldre

försäkringar i den försäkringstekniska utredningen upptaga premiereserv till

högre belopp än efter förut gällande grunder, må tillsynsmyndigheten med

avseende å fullgörandet av denna skyldighet medgiva föreningen sådant

anstånd, att under viss tid, ej överstigande femton år, premiereserven för

sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna;

dock att skillnaden årligen skall minskas i enlighet med en av tillsynsmyndigheten

fastställd plan. Anstånd må ej medgivas, där det enligt verkställd

undersökning icke kan förväntas, att bristen skall kunna täckas under

sagda tid.

18 §.

Understödsförening, som avses i 17 §, skall jämväl bilda säkerhetsfond på

sätt här nedan sägs.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp, motsvarande en tjugonde!

av premiereserven, skall till säkerhetsfond avsättas den behållning, som

enligt den försäkringstekniska utredningen finnes hava uppstått å rörelsen i

dess helhet. Då säkerhetsfonden uppgår till ovan sagda belopp, vare avsättning

till fonden ej erforderlig; nedgår fonden under samma belopp, skall

avsättning därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning av säkerhetsfond må icke utan särskilt medgivande av tillsynsmyndigheten

äga rum, där sådant ej erfordras för täckande av förlust,

som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst.

Under år, då försäkringsteknisk utredning icke upprättas, skall uppkommet

överskott, intill dess sådan utredning ånyo upprättas, reserveras för att

tagas i anspråk, därest och i den mån underskott å rörelsen uppstår eller

enligt nästkommande utredning så erfordras.

19 §'' .

De medel, vilka enligt bestämmelserna i denna lag blivit avsatta till fond

eller reserverats, skola redovisas:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbank^ eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade av riksbanken, bankaktiebolag eller sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit

Konungens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet genom inteckning

i fast egendom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde;

dock att i varje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning i egendomen

må godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen fastställd

bolagsordning försett brandförsäkringsbolag inom riket;

6) i sådana av enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade

obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar, som till

sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga med några

av de vid 1)—5) nämnda; eller

7) i föreningen tillhörig fastighet intill två tredjedelar av taxeringsvärdet;

skolande i fråga örn brandförsäkring av åbyggnad gälla vad vid 5) stadgas.

Förening, som enligt sina stadgar är uteslutande eller huvudsakligen avsedd

för anställda vid visst företag, må ock fullgöra här ovan föreskriven

redovisning i sådana av företaget utfärdade skuldförbindelser, för vilka föreningen

äger säkerhet i värdehandlingar, som avses i första stycket under

1)—4) och 6).

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För understödsförening skall finnas en styrelse, bestående av en eller

flera ledamöter.

Styrelsen åge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta föreningens

angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan, vare sig inom eller

utom styrelsen, att teckna föreningens firma (firmatecknare). Har i stadgarna

eller av föreningssammanträde gjorts inskränkning i styrelsens rätt att utse

firmatecknare, lände den till efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna kunna bestämmas,

att styrelsen eller ledamot därav skall på annat sätt utses.

Styrelseledamot, så ock firmatecknare, som utom styrelsen utses, skall

vara här i riket bosatt svensk medborgare, där ej Konungen för viss förening

medgiver undantag.

Ledamot av styrelsen må ej utses för längre tid än fem år. Ändå att den

tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, må han skiljas

från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken han

blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter,

såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller

enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen

föranstalta örn val av ny ledamot.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga örn rätten att teckna

föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen göra anmälan

för registrering.

21 §.

Styrelsen ävensom firmatecknare äge att själva eller genom ombud ej

mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar än även

inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller firmatecknare, vare,

i den mån ej annat följer av vad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje

man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom örn inskränkningen.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

Har i stadgarna eller av föreningssammanträde eller av styrelsen blivit

bestämt, att rätten till firmateckning må av firmatecknare utövas allenast

gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning av föreningens angelägenheter

ställa sig till efterrättelse i stadgarna givna föreskrifter, så ock

de föreskrifter, som av föreningssammanträde eller, såvitt rör firmatecknare,

av styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna lag eller föreningens

stadgar.

23 §.

Där ej annorlunda är bestämt i stadgarna, vare styrelsen beslutför, då

mer än halva antalet ledamöter är närvarande, och gäde såsom styrelsens

beslut den mening, örn vilken de flesta röstande förena sig, men vid lika

röstetal den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Till

styrelsesammanträde skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kallas.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av

fråga örn avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett

väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Yad sålunda

är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger företräda

föreningen, ej föryttra eller med inteckning för gäld belasta föreningens

fasta egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, även

underskriva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår ej

av dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare de, som underskrivit

handlingen, evad densamma prövas vara för föreningen bindande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och

alla för en, såsom för egen skuld.

26 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att för föreningen

mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i

sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall

delgivas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, utlyse styrelsen föreningssammanträde

för val av ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning skall anses

delgiven, då den blivit föredragen å sammanträdet.

27 §.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i stadgarna,

före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse skall framläggas,

avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven

förvaltningsberättelse.

28 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda föreningen

skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje man

stadgas i 82 §.

29 §.

Yad i denna lag finnes stadgat örn styrelseledamot åge motsvarande tilllämpning

å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan

mot envar, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant äger utöva

styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av

minst två revisorer.

Bevisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna kunna

bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie sammanträde,

vid vilket revisorernas berättelse framlägges, och ej omfatta längre

tid än fyra år. Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 11

vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val av ny revisor.

31 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera föreningens

kassa och övriga tillgångar samt granska föreningens alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och ej avse

inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag

eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse,

som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del av densamma,

skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse framläggas å det i 36 § första

stycket nämnda föreningssammanträdet.

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande av extra föreningssammanträde

stadgas i 37 §.

32 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å

föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen

underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som

av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för all

därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

33 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handliavandet av föreningens angelägenheter

utövas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna bestämmas,

att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola handläggas å föreningssammanträde,

må i annan ordning avgöras.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga

i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej

heller må han deltaga i behandling av fråga örn avtal mellan föreningen och

tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande

mot föreningens. Yad sålunda stadgats åge motsvarande tillämpning

beträffande gåva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i

beslut örn ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig,

eller i val av revisor.

34 §.

A föreningssammanträde må ärende, som ej blivit i kallelsen till sammanträdet

angivet, ej till avgörande företagas, där det ej enligt stadgarna skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

förekomma a sammanträdet eller omedelbart föranledes av ärende, som där

skall avgöras; dock att ärende, vilket ej angår ämne som i 42 eller 43 § avses,

jämväl må till avgörande företagas, så framt tre fjärdedelar av de närvarande

därtill giva sitt samtycke.

Hava de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,

blivit medlemmarna särskilt meddelade på sätt och å tid före sammanträde,

som i stadgarna angivas, vare så gilli, som örn ärendena varit

upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra

följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet ej ske,

innan det första hållits.

Över beslut, som a föreningssammanträde eller annorledes av föreningen

fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast fyra veckor

fran beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

3ö§.

Jämte vad i 33, 34, 42 och 43 §§ är stadgat örn utövande av rösträtt och

fattande av beslut, gäde, där ej annorlunda finnes bestämt i stadgarna:

att varje medlem äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter;
att

varje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att överlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer än en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för vilken de flesta

rösterna avgivas; och

att, vid lika röstetal, val avgöres genom lottning, men i andra frågor den

mening gäller, som biträdes av ordföranden.

38 §.

Före den 1 augusti varje år skall hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid vilket revisorernas berättelse framlägges.

A detta sammanträde skall frågan örn beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid, berättelsen omfattar, företagas till avgörande.

Frågan örn ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till avgörande

vid nytt sammanträde.

Konungen må i fråga örn viss förening medgiva, att sådant sammanträde,

som i första stycket sägs, hålles allenast vartannat eller vart tredje år, och

meddela i anledning därav erforderliga bestämmelser örn avgivande av styrelsens

och revisorernas berättelser samt örn de i 77 § omförmälda handlingarnas

ingivande till tillsynsmyndigheten.

37 §.

Styrelsen åge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar till

extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, örn deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande

av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssamman
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

träde att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan

ske. Har sådan påfordran skett, skola revisorerna ofördröjligen giva tillsynsmyndigheten

underrättelse därom. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

revisorernas påfordran, åge de själva utlysa föreningssammanträde. Aro ej

samtliga revisorer ense örn sammanträdets utlysande, gäde den mening, varom

de flesta förena sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra

sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock av styrelsen utlysas, då det för

uppgivet ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondel av samtliga röstberättigade

eller det mindre antal, som må vara bestämt i stadgarna.

Då förslag örn överlåtelse av förenings rörelse eller någon del därav på

ett för ändamålet bildat ömsesidigt försäkringsbolag genom beslut å föreningssammanträde

slutligen antagits samt enligt lagen örn försäkringsrörelse

särskilt sammanträde skall hållas för val av styrelse och revisorer för

bolaget, åligger det föreningens styrelse att utlysa nämnda sammanträde i

den ordning, som skall gälla örn kallelse till ordinarie bolagsstämma.

38 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla föreningens medlemmar

till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, varom i 37 § tredje stycket är sagt, eller, i det fall,

varom i 37 § fjärde stycket förmäles, efter däri nämnda beslut, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid

kan ske, har tillsynsmyndigheten att på anmälan av föreningsmedlem ofördröjligen

utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt, anmoda styrelsen

att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen ej inom en

vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själv utlysa sammanträdet.

39 §.

I understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utövas av därtill utsedda personer. Sammanträde,

som av dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde

ansett; dock att dylik person ej äger överlåta sin rösträtt å sammmanträde

på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

40 §.

Yarder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas berättelse

omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades å

föreningssammanträde, vare så ansett, som örn ansvarsfrihet blivit styrelsen

beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen,

som grundas därpå, att styrelseledamot'' begått brottslig handling,

kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även

den handling.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Talan mot revisorer enligt 32 § må ej anställas, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde, utan så är,

att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

41 §.

Avträdes understödsförenings egendom till konkurs efter ansökning, som

gjorts inom två år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den

tid, berättelsen avser, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad, ävensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 32 §.

Talan, som ovan i denna paragraf sägs, skall anliängiggöras inom en månad

från utgången av den för bevakning av fordringar utsatta tid eller, där tiden

för talans anställande av föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången

av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då särskilda

bestämmelser gälla angående giltighet av föreningsbeslut.

42 §•

Beslut örn ändring av understödsförenings stadgar vare ej giltigt, med

mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på varandra följande föreningssammanträden, därav minst ett ordinarie, och

å det sammanträde, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de

röstande. Har beslut örn sådan ändring i erkänd sjukkassas eller erkänd

arbetslöshetskassas stadgar, som må erfordras för erkännandets bibehållande,

å sammanträde biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande, vare det

ock gilli

Skall sådan ändring av stadgarna, att däri upptages någon förut icke angiven

grund för medlems uteslutande ur föreningen, avse jämväl dem, som

vid frågans avgörande voro medlemmar av föreningen, vare beslutet ej giltigt

med mindre samtliga medlemmarna lämnat sitt samtycke därtill.

För giltighet av beslut örn stadgeändring erfordras jämväl, utöver vad i

första eller andra stycket sägs, att beslutet varder gillat av tillsynsmyndigheten.

Vid dess prövning skall nämnda myndighet särskilt tillse, att icke

genom detsamma vissa medlemmar eller andra understödsberättigade otillbörligt

gynnas på övriga medlemmars eller understödsberättigades bekostnad.

Är för giltighet av beslut örn stadgeändring något ytterligare villkor bestämt

i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Stadgeändring, som avser inskränkning av rätt till understöd, äge ej tillämpning

i fråga örn rätt till pension eller sjukhjälp, med avseende å vilken

pensionsfallet eller sjukdomsfallet inträffat innan beslutet örn ändringen

fattades eller, där beslutet för att bliva giltigt måst fattas å flera sammanträden,

innan beslutet fattades å det sista sammanträdet.

43 §.

För giltighet av beslut örn understödsförenings trädande i likvidation i

andra fall, än i 47, 64 och 66 §§ sägs, gäde de i 42 § första stycket första

punkten samt tredje och fjärde styckena stadgade villkor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Lag samma vare angående beslut örn överlåtelse av understödsförenings

rörelse eller viss del därav på sätt i 59 och 66 §§ förmäles. I fråga örn

beslut örn överlåtelse av viss del av erkänd sjukkassas rörelse skall, där

överlåtelsen erfordras för bibehållande av erkännandet, vad i 42 § första

stycket andra punkten stadgas äga motsvarande tillämpning.

Måste beslut, varom ovan i denna paragraf förmäles, för att bliva giltigt

fattas å flera sammanträden, skall vad i 58, 59 eller 66 § sägs angående tiden

för beslutets fattande avse tiden för dess fattande å det sista sammanträdet.

44 §.

Beslut örn ändring av understödsförenings stadgar skall av styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

Beslut, varom i 42 § eller 43 § första stycket förmäles, må icke för gillande

underställas tillsynsmyndigheten annorledes än genom beslutets anmälande

för registrering.

Beslut, varom i 43 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen anmälas

hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall göras, där beslutet

avser överlåtelse som i 59 § sägs, av likvidatorerna, och, där beslutet

avser överlåtelse som i 66 § sägs, av styrelsens ordförande. Vid densamma

skall fogas av notarius publicus eller med likvidatorernas eller styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av saväl

protokoll, som förts i ärendet, som ock å föreningssammanträde i ärendet

framlagda handlingar.

Om klander av understödsförenings beslut.

45 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller föreningsmedlem, att understödsförenings

beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning å^

föreningen inom tre månader från beslutets dag. I? örsummas det, vare rätt

till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 26 § andra stycket

sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, örn det där omförmälda

föreningssammanträdet blivit inom ovan i denna paragraf stadgad tid

utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid

kan ske.

Har klandertalan anliängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer,

att, innan slutligt utslag i malet meddelas, förordna, att klandrade

beslutet ej må verkställas. Örn förordnandet skall, där klandrade beslutet

är av beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom understödsförenings beslut upphävts eller

ändrats, gällö jämväl för de medlemmar, som ej instämt klandertalan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Om likvidation och upplösning.

46 §.

Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse, vare

föreningsmedlem eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende

därav, att någon finnes, som äger företräda föreningen, ävensom tillsynsmyndigheten

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att

föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse örn ansökningen

med uppgift örn tiden, när densamma kommer att prövas av rätten,

skall av rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda

tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller

domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flera syssloman att emellertid

taga föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten,

att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer

att verkställa densamma.

Örn förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

47 §.

Understödsförening skall ock träda i likvidation, då förhållande inträffat,

på grund varav enligt bestämmelse i stadgarna föreningen skall upphöra med

sin verksamhet.

Har medlemsantalet i annan understödsförening än erkänd sjukkassa eller

erkänd arbetslöshetskassa nedgått under det, vartill medlemmarna enligt 3 §

eller tillsynsmyndighetens med stöd därav meddelade beslut minst skola

uppgå, åligger det styrelsen att ofördröjligen därom göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I anledning av anmälan, som nu sagts, har tillsynsmyndigheten att efter

prövning av föreliggande omständigheter så snart ske kan meddela beslut,

huruvida det må vara föreningen medgivet att på särskilda villkor fortsätta

sin verksamhet med mindre antal medlemmar än tidigare varit bestämt. Såsom

sådant särskilt villkor skall angivas visst tal, under vilket föreningens

medlemsantal ej må nedgå.

Har tillsynsmyndigheten beslutat icke lämna medgivande, som i nästföregående

stycke sägs, eller har sådant medgivande lämnats samt föreningens

medlemsantal därefter nedgått under det nya talet och detta icke inom tre

månader åter uppnåtts, skall föreningen träda i likvidation.

48 §.

Har understödsförening beslutat att träda i likvidation, eller skall eljest

av anledning, som i 47, 64 eller 66 § sägs, likvidation verkställas, varde å

föreningssammanträde en eller flera likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må bestämmas, att en eller flera likvidatorer skola på

annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda deltaga i likvidationen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Då understödsförening kommit i likvidation, skall, utom i det fall att

likvidation inträtt enligt 66 §, tillsynsmyndigheten förordna en god man, som

har dels att såsom likvidator med den eller de övriga likvidatorerna deltaga

i likvidationen och dels att, där så ske kan, åvägabringa förslag till överlåtelse

av föreningens rörelse på understödsförening eller försäkringsbolag, som

förut finnes eller som skall bildas för rörelsens övertagande. Finner tillsynsmyndigheten

på grund av likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek

eller av annan orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen,

och är det uppenbart, att skälig överlåtelse av föreningens rörelse ej kan

komma till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man

eller, örn förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande eller

återkallande av dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras. Gode

mannen äger att av likvidationsboet uppbära arvode till belopp, som bestämmes

av tillsynsmyndigheten.

49 §•

Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt 47 § fjärde stycket eller 64 § påkallar likvidation, svare

de, som med vetskap örn förhållandet deltaga i beslut örn fortsättande av

föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

50 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 47, 64 eller

66 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt vad nedan sägs, anmält, att föreningen trätt i likvidation, förklara

rätten, på ansökan av medlem eller styrelseledamot eller tillsynsmyndigheten

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation; och

förelägga rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en månad,

utse en eller flera likvidatorer, vid äventyr att förordnande i sådant hänseende

eljest meddelas av rätten.

51 §•

Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trätt i likvidation,

sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer, vare

medlem eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende

därav, att någon finnes, som äger företräda föreningen, ävensom tillsynsmyndigheten

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning örn

utseende av likvidatorer; och skall i övrigt vad i 46 § är stadgat i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

52 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där ej

Konungen för viss förening medgiver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blivit

avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat uppdraget.

Avgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej suppleant,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avd. Nr 13. 442 38 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta örn utseende av

ny likvidator.

53 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att föreningen

tratt i likvidation. Därvid skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn

ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall utövas allenast

av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig eller gemensamt,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet, varde

uPPgiil lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet och

hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker ändring i

fråga örn rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom anmälan för

registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan av sådant beslut örn förenings trädande i likvidation, som i

43 § första stycket sägs, skall fogas av notarius publicus eller med likvidatorernas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokoll,

som förts i ärendet.

54 §.

Då likvidatorer utsetts, skall, utom i det fall att likvidation inträtt enligt

64 §, styrelsen ofördröjligen göra redo för sin förvaltning under den tid, för

vilken densamma ej förut blivit granskad.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas till

revisorerna, som hava att granska densamma och däröver inom fyra veckor

avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas berättelse framlägges

av likvidatorerna, så snart ske kan, å föreningssammanträde; och skall

å det sammanträde till behandling företagas frågan örn beviljande av ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid, redovisningen omfattar. Örn behandling av

denna fråga samt örn rätt att tala å styrelsens förvaltning åge vad i 36, 40

och 41 §§ finnes stadgat motsvarande tillämpning.

55 §•

Likvidatorerna aligger att ofördröjligen söka kallelse å föreningens okända

borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

56 §.

Likvidatorerna åge ej utan särskilt, av föreningen erhållet bemyndigande

avyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

Hava likvidatorerna förordnats enligt 78 §, må ej heller lös egendom

utan föreningens särskilda bemyndigande av dem försäljas på annat sätt än

nu är sagt; och må, innan beslutet örn förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna

ej utan föreningens samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan

allenast taga föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

I övrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen och om

deras rättigheter, så ock örn deras skyldigheter gälla i tillämpliga delar vad

angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag är stadgat; dock att vad

i 22 § är stadgat ej skall äga tillämpning å likvidatorer, som förordnats enligt

78 §, eller å av tillsynsmyndigheten förordnad god man, som skall med sådana

likvidatorer deltaga i likvidation.

God man äger att utlysa extra föreningssammanträde för behandling av

fråga rörande likvidationen samt att, utan hinder av beslut örn delning av

likvidationsboets förvaltning, deltaga i förvaltningens alla delar.

57 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening i likvidation, bör

undertecknas med föreningens firma med tillägg av orden »i likvidation».

Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall firman tecknas av denne

i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade att teckna firman.

Vid firmateckning skola de, som teckna firman, även underskriva sina namn.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt här ovan är

sagt och framgår ej av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å föreningens

vägnar som ock att föreningen är i likvidation, vare de, som underskrivit

handlingen, evad densamma prövas vara för föreningen bindande eller

ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla

för en, såsom för egen skuld.

58 §.

Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem eller lämnas

förskott å framtida understöd; och skall vad stadgarna må innehålla örn rätt

att vid medlems avgång ur föreningen utfå någon del av föreningens tillgångar

ej under nämnda tid äga tillämpning beträffande medlem, som avgått efter det

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades av föreningen eller

meddelades av domstol.

Under likvidationstiden skola ej heller de fasta avgifter och uttaxerade

belopp utkrävas eller de understöd utgivas, som förfallit till betalning efter

det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades av föreningen

eller meddelades av domstol. Pensionsbelopp, som förfallit till betalning efter

nämnda tidpunkt, må dock utbetalas, därest pension sfallet inträffat före samma

tidpunkt och utbetalningen kan ske utan förnärmande av den rätt, som tillkommer

borgenär, medlem eller annan iinderstödsberättigad.

59 §.

Vid understödsförenings likvidation må sådan överlåtelse av föreningens

rörelse, som omförmäles i 48 §, eller fördelning av föreningens tillgångar icke

äga rum, förrän den i kallelsen å föreningens okända borgenärer utsatta inställelsedag

är förbi och all veterlig gäld blivit betald, däri inbegripet understöd,

som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle träda i

likvidation fattades av föreningen eller meddelades av domstol, ävensom

ogulden andel i föreningens tillgångar, vilken enligt stadgarna tillkommer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

före sistnämnda tidpunkt avgången medlem eller hans rättsinnehavare. Är

någon del av gälden tvistig eller icke förfallen och kan förty eller av annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel

innehållas.

Därest förslag till överlåtelse av föreningens rörelse kan åvägabringas, skall

gode mannen utlysa föreuingssammanträde för behandling av detsamma. Å

det eller de sammanträden, varå förslaget behandlas, skall gode mannen framlägga:

där överlåtelsen skall ske på en befintlig understödsförening, ett befintligt

ömsesidigt försäkringsbolag eller ett försäkringsaktiebolag, av nämnda

förening eller bolag avgivet anbud å rörelsens övertagande; där överlåtelsen

skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta ändamål, förslag

till villkor för överlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller, där

överlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall bildas för

detta ändamål, förslag till villkor för överlåtelsen samt till bolagsordning och

bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet. Bereder föreningen

pension, skall, såvida icke annorlunda finnes bestämt i stadgarna, med

avseende å överlåtelse av rörelsen iakttagas, att rätt till pension, därest

pensionsfallet inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades av föreningen eller meddelades av domstol, skall äga företräde framför

övriga rättigheter till framtida understöd. Efter det beslut örn överlåtelsen

blivit gillat av tillsynsmyndigheten samt, där överlåtelsen sker på en understödsförening

eller ett ömsesidigt försäkringsbolag, som bildats för detta

ändamål, berörda förening eller bolag registrerats, skall den förening eller

det bolag, varpå överlåtelsen sker, anses hava inträtt uti den i likvidation

varande föreningens rättigheter och skyldigheter, och skola sistnämnda förenings

återstående tillgångar och handlingar överlämnas till den andra föreningen

eller bolaget.

Kan förslag till överlåtelse av föreningens rörelse ej åvägabringas eller

kommer av annan anledning överlåtelse icke till stånd, skola de bestämmelser,

stadgarna innehålla angående förfarandet med föreningens behållna tillgångar

vid dess upplösning, gå i verkställighet.

60 §■

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske kan, å

föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

61 §•

Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet,

ävensom bevis örn dagen för utfärdandet av kallelsen å föreningens okända

borgenärer.

. ... 62 §.

Atnöjes medlem eller annan understödsberättigad ej med likvidatorernas

redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 21

inom ett år från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, havé han förlorat sin talan.

63 §.

Avträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om konkursen samtidigt med kungörelsen därom genom konkursdomarens

försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär av styrelsen

eller, örn sysslomän enligt 46 § eller likvidatorer varit utsedda, då

beslutet örn egendomsavträde meddelades, av dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom avträddes till konkurs,

skall, intill dess konkursen avslutats eller, där konkursen lämnat överskott,

föreningen enligt 64 § trätt i likvidation, vad i 58 § stadgas örn förening,

som är i likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande

därav, att vad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då beslutet att

föreningen skulle träda i likvidation fattades av föreningen eller meddelades

av domstol, i stället skall avse tiden för beslutet örn egendomsavträde samt

att bestämmelsen rörande utbetalning i visst fall av pensionsbelopp icke

må tillämpas före konkursens avslutande.

64 §.

Finnes efter konkursens avslutande ej överskott, anses föreningen upplöst,

då konkursen avslutats. Det åligger dem, som under konkursen sist

företrätt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens sålunda

skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom avträddes till konkurs,

och finnes efter konkursens avslutande överskott, skall föreningen träda i

likvidation. Därvid skall iakttagas, att vad i 58 och 59 §§ sägs angående

den tid, då beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades av föreningen

eller meddelades av domstol, i stället skall avse tiden för beslutet

örn egendomsavträde.

65 §.

Hava vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats eller överlämnats

till någon, som enligt stadgarna är berättigad att övertaga dem,

utan att betalning för gälden erlagts eller innehållits, eller befinnas innehållna

medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av föreningens

oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något

på borgenärs bekostnad, skyldig att återbära vad han sålunda bekommit.

Befinnes utbetalning av pensionsbelopp, vilken skett på grund av därom

enligt 58 eller 63 § särskilt gällande bestämmelse, vara borgenär, medlem

eller annan understödsberättigad till förfång, skall ock återbäring äga rum.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Om frivillig överlåtelse av understödsförenings rörelse.

66 §.

Yäckes i annat fall, än varom i 59 § förmäles, förslag att understödsförenings

rörelse eller viss del därav skall överlåtas på understödsförening

eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas för detta ändamål,

skall å föreningssammanträde, som har att besluta angående förslaget,

framläggas: där överlåtelsen skall ske på en befintlig understödsförening, ett

befintligt ömsesidigt försäkringsbolag eller ett försäkringsaktiebolag, av nämnda

förening eller bolag avgivet anbud å övertagande av den ifrågavarande

rörelsen; där överlåtelsen skall ske på en understödsförening, som skall

bildas för detta ändamål, förslag till villkor för överlåtelsen och till stadgar

för föreningen; eller, där överlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för överlåtelsen

samt till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets

verksamhet.

Vid dylik överlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämt i stadgarna,

rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat innan beslutet örn

överlåtelsen fattades, äga företräde framför övriga rättigheter till framtida

understöd.

Då beslut örn överlåtelsen blivit gillat av tillsynsmyndigheten samt, där

överlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som bildats för detta ändamål, berörda förening eller bolag registrerats,

skall den förening eller det bolag, varpå överlåtelsen sker, anses hava

inträtt i den överlåtande föreningens rättigheter och skyldigheter mot medlemmarna

och andra understödsberättigade på grund av den överlåtna

rörelsen. Avser överlåtelsen föreningens hela rörelse, skall föreningen träda

i likvidation.

Yarder, efter det beslut örn överlåtelse, varom i denna paragraf förmäles,

blivit gillat av tillsynsmyndigheten, föreningen försatt i konkurs, skall, vid

tillämpning av vad i konkurslagen är stadgat angående rätt till talan örn

återgång av avtal, avtalet örn överlåtelsen anses ingånget den dag, då gillandet

skedde.

Örn registrering och om tillsyn å understödsföreningar.

67 §.

I denna lag föreskriven registrering och tillsyn å understödsföreningar

handhaves beträffande varje grupp av föreningar med likartad verksamhet

av en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

68 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras understödsföreningsregister för inskrivning

av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola anmälas för registrering

eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

69 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Avlämnas anmälan genom

ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara styrkt av

vittnen.

Då understödsförenings registrering sökes, skall varje styrelseledamot och

suppleant, så ock i övrigt envar, som, ensam eller gemensamt med annan, är

berättigad att teckna föreningens firma, på samma gång egenhändigt inskriva

sin namnteckning i registret eller i särskilt bihang till detta, såframt ej namnteckningen

förefinnes å anmälnings skriften och blivit av vittnen styrkt. På

enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot

eller suppleant blivit utsedd eller att eljest någon, ensam eller

gemensamt med annan, blivit berättigad att teckna firman.

70 §.

Eegi strering skall vägras

örn vid anmälan för registrering icke iakttagits de föreskrifter, som finnas

för varje särskilt fall meddelade;

örn understödsförenings stadgar eller beslut, som anmäles för registrering,

icke tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse med

föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning eller äro

till sin avfattning i något viktigare hänseende otydliga eller vilseledande;

örn i ärende rörande understödsförenings registrering medlemsantalet

finnes understiga det jämlikt föreskrift i 3 § första eller andra stycket för

föreningen lägst tillåtna samt tillsynsmyndigheten icke med stöd av tredje

stycket samma paragraf medgiver föreningen undantag från tillämpningen av

sagda föreskrift;

örn i ärende rörande understödsförenings registrering stadgarna finnas icke

vara betryggande för medlemmarna och övriga understödsberättigade eller

eljest icke upprättade på ett med hänsyn till verksamhetens art och omfattning

lämpligt sätt; eller

om tillsynsmyndigheten finner beslut, som i 42 § eller 43 § första stycket

sägs, icke böra gillas.

?! §•

Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten i registret

införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon, ensam

eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens firma,

dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av styrelsen,

vilken eller vilka, var för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Det ena exemplaret av stadgarna skall förses med bevis örn registreringen

och återställas till sökanden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

72 §.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett, skall

den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret av det protokoll,

som innehåller beslutet örn ändringen, till sökanden återställas, försett

med bevis örn registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrivning i registret

göras.

73 §.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt för varje

förening, förvaras såsom bilagor till registret.

74 §.

Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

understödsföreningsregister eller försäkringsregister tidigare införd

firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda firma förfång, åge

domstol på talan av denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma ävensom ålägga föreningen det skadestånd, som prövas

skäligt.

Menar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd inskrivning

länder honom till förfång, må talan örn registreringens upphävande

samt örn skadestånd föras vid domstol.

75 §.

Har genom laga kraft ägande dom blivit förklarat, att en i understödsföreningsregistret

gjord inskrivning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett,

ej föreligger, skall på begäran av någondera parten anteckning därom göras

i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning örn förenings konkurs, beslutet

örn egendomsavträde upphävt av överrätt, skall anteckningen på därom gjord

ansökning avföras ur registret.

76 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om vad registret beträffande visst förhållande

innehåller å den tid, varom fråga är, kan ändring i samma förhållande

icke med laga verkan åberopas, med mindre han visas hava ägt

vetskap örn ändringen.

77 §.

Det åligger understödsförenings styrelse att för varje räkenskapsår inom

två månader från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde

till tillsynsmyndigheten ingiva:

1) styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas berättelser samt av

protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning av nämnda

berättelser fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställt formulär upprättad och av styrelsen under
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 25

skriven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess verksamhet under

året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas av styrelsen.

Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens medel samt att

granska föreningens räkenskaper och övriga handlingar än även att lämna

dem tillträde till föreningssammanträde.

78 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att meddela råd och vägledning i

fråga örn understödsförenings bildande och det lämpliga inrättandet av sådan

förenings verksamhet ävensom i övrigt tillhandagå med upplysningar i fråga

örn åtgärder, som må erfordras för registrering.

Då understödsförening vunnit registrering, tillkommer det tillsynsmyndigheten

att övervaka föreningens verksamhet samt tillhandagå föreningen

med råd och upplysningar i ändamål att föreningens rörelse må drivas på

ett med hänsyn till dess art och omfattning lämpligt sätt.

Finner tillsynsmyndigheten, att avvikelse från lag eller författning eller

föreningens stadgar förekommer, eller visar det sig, att understödsförening

är oförmögen att efter oförändrade grunder fullgöra sina utfästelser, eller

finnas stadgarna eljest icke längre vara betryggande för medlemmarna och

övriga understödsberättigade, skall tillsynsmyndigheten meddela föreningen

anvisning att inom viss tid hava vidtagit sådan åtgärd eller förändring av

föreningens verksamhet, som prövas erforderlig.

Befinnes förening, som blivit registrerad enligt denna lag, driva rörelse,

vilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall tillsynsmyndigheten

anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga ändringar med

avseende å rörelsens art eller ock inom viss tid hava överlåtit rörelsen pa

ett försäkringsbolag.

Har anvisning enligt denna paragraf meddelats av tillsynsmyndigheten

och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen till efterrättelse,

äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren göra ansökning örn åläggande

för föreningen att träda i likvidation. Har sådan ansökning gjorts,

skall rörande kungörelse örn ansökningen och förordnande av sysslomän

samt angående underrättelse örn sådant förordnande för registrering gälla

vad i 46 § är föreskrivet. Styrker ej föreningen å den utsatta tiden, att

meddelad anvisning behörigen efterkommits, förklare rätten, att föreningen

skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa

densamma.

79 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke avser registrering, så

ock örn beslut, varigenom registrering vägrats, skall skriftlig underrättelse

ofördröjligen överlämnas eller med posten försiindas till någon, vilken äger

företräda föreningen. Innefattar beslutet anvisning enligt 78 §, eller har

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

genom beslutet av föreningen gjord ansökning avslagits eller gillande av

beslut, varom förmäles i 43 § andra stycket, eller registrering av anmält

förhållande vägrats, skola i underrättelsen örn beslutet skälen därför angivas.

Ar understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende angående

föreningen gjort framställning eller anmälan hos tillsynsmyndigheten, missnöjd

med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär över beslutet

hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt säte å ort inom Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län, före klockan

tolv å fvrtiofemte dagen, och, där styrelsen har sitt säte å ort inom annan del

av riket, före klockan tolv å trettionde dagen från beslutets dag.

80 §''

Närmare föreskrifter örn tillsynsmyndighetens organisation samt örn understödsföreningsregistrets

förande och tillsynsmyndighetens verksamhet i övrigt

meddelas av Konungen.

Särskilda bestämmelser.

81 §.

Fordran, som på grund av moderskaps- eller arbetslöshetsförsäkring innestår

hos understödsförening, må ej för gäld tagas i mät. Samma lag vare

örn fordran, som på grund av sjukförsäkring innestår hos erkänd sjukkassa.

Örn utmätningsfrihet för kapitalunderstöd stadgas i lagen örn försäkringsavtal.

Om utmätningsfrihet för sjukhjälp i andra fall, än då sådan följer

av denna paragraf, ävensom för pension stadgas i nämnda lag och i utsökningslagen.

82 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att överträda denna lag eller föreningens

stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla

för en.

Överträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna lag eller

föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom skada, vare de,

som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en för alla och

alla för en.

83 §.

Understödsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt stadgarna

har sitt säte.

84 §.

Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan föreningen

och styrelsen eller ledamot därav eller föreningsmedlem eller annan

understödsberättigad skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän,

åge det förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeavtal; och galle

örn påkallande av förbehållets tillämpning vad örn stämning i 26 § finnes

stadgat.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Straffbestämmelser.

85 §.

Därest understödsförening driver verksamhet utan att vara registrerad,

straffes den, som deltager i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom,

med dagsböter.

Fortsattes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är sagd, samma

förseelse, skall, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, dömas

till dagsböter.

6 86 §.

Med dagsböter straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering mot

bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i handling,

som framlägges å föreningssammanträde eller jämlikt bestämmelserna i 77 §

ingives till tillsynsmyndigheten, rörande föreningens angelägenheter meddelar

oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, där han uppsåtligen använder någon föreningens tillgång

för ett annat ändamål än det, för vilket samma tillgång är avsedd;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges å

föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande

föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning

mot dylik uppgift i handling, som av honom granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning, som jämlikt 7 § fjärde stycket vid 4)

eller 15 § ingivits till tillsynsmyndigheten, är oriktig, den som mot bättre

vetande upprättat utredningen eller med vetskap örn dess oriktighet ingivit

densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf är stadgat, ådömas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

87 §.

Åsidosattes föreskrift, som är meddelad i 15 § första stycket, 20 § sista

stycket, 31 § första stycket, 34 § sista stycket, 44 § första eller tredje

stycket, 47 § andra stycket, 64 § första stycket eller 77 §, eller underlåter

förening, som erhållit föreläggande enligt lo § andra stycket, att ställa sig

föreläggandet till efterrättelse, straffes den försumlige med böter från och

med fem till och med trehundra kronor.

Samma lag vare örn likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 53 §,

54 § andra stycket eller 61 § åligger.

Förseelse mot 31 § första stycket, 34 § sista stycket eller 54 § andra

stycket må åtalas allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som varje medlem därav.

88 §.

Doter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas gäldande, skall förvandling ske enligt allmän lag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

89 §''

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för registrering

eller att göra anmälan, som är föreskriven i 47 § andra stycket, eller

att underställa tillsynsmyndigheten beslut, som i 43 § andra stycket sägs, eller

att till tillsynsmyndigheten ingiva någon av de i 15 § första och andra

styckena samt 77 § omförmälda handlingarna skall åtalas vid allmän underrätt

i den ort, där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Olli undantag från lagens tillämplighetsområde.

90 §.

Vad i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning

1) å anstalt, för vars utfästelser av understöd staten eller kommun är ansvarig,

eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda personer,

vilken av Konungen förklarats undantagen från lagens tillämpning;

2) å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för vårdande

av yrkesangelägenheter av anledning att densamma meddelar understöd vid

arbetslöshet.

Anstalt eller pensionskassa, varom ovan vid 1) förmäles, vare dock pliktig

att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1938, och upphör lagen den 29 juni

1912 (nr 184) örn understödsföreningar vid samma tidpunkt att gälla. Därvid

skall emellertid iakttagas vad här nedan stadgas.

1 mom. Med avseende å understödsförening, som vid nämnda tid är

registrerad enligt äldre lag, skall gälla följande.

1) Aldre lag skall fortfarande äga tillämpning intill dess tillsynsmyndigheten

på ansökan av föreningen förklarat föreningens stadgar stå i överensstämmelse

med föreskrifterna i den nya lagen samt vara betryggande för

medlemmarna och övriga understödsberättigade ävensom i övrigt upprättade

på ett med hänsyn till verksamhetens art och omfattning lämpligt sätt. Hava

föreningens stadgar icke blivit jämlikt äldre lag godkända av tillsynsmyndigheten,

skall vid ansökan örn dylik förklaring fogas försäkringsteknisk utredning

rörande beräkningen av de i stadgarna angivna avgifterna; dock att, där

föreningen endast skall bereda understöd vid arbetslöshet eller meddela sjukpenning

för högst nittio dagar för ett sammanhängande sjuklighetstillstånd

eller sjukvårdsersättning eller bägge dessa understöd i förening, i stället må

vid ansökningen fogas för bedömande av nämnda avgifters tillräcklighet

erforderliga uppgifter, avfattade enligt, av tillsynsmyndigheten fastställda

formulär. Har vid sådan ansökan styrelseledamot eller annan mot bättre

vetande meddelat oriktig uppgift eller har någon, där vid ansökningen fogad

försäkringsteknisk utredning är oriktig, mot bättre vetande upprättat utredningen

eller med vetskap örn dess oriktighet ingivit densamma, vare lag

som i 86 § sägs.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

2) Förklaring, som omförmäles vid 1), må avgivas ock föreningen må därefter

fortsätta verksamheten utan hinder därav, att föreningen icke uppfyller

den enligt 3 § första stycket eller, i fråga örn beredande av pension, enligt

3 § andra stycket för föreningen gällande föreskriften angående minsta medlemsantal;

dock att i sådant fall tillsynsmyndigheten skall bestämma det

antal medlemmar, varav föreningen minst skall bestå. Nedgår medlemsantalet

under det sålunda bestämda, skall vad i 47 § andra, tredje och fjärde

styckena, 48 § första stycket, 49 och 50 §§, 87 § första stycket och 89 §

föreskrives äga motsvarande tillämpning.

3) Därest för sådan förening, som avses i 17 §, yppar sig svårighet att för

äldre försäkringar vid tiden för ansökan örn förklaring, varom vid 1) sägs,

avsätta premiereserv till belopp, som i nämnda paragraf föreskrives, må tillsynsmyndigheten

med avseende å fullgörandet av denna skyldighet medgiva

föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej överstigande femton år,

premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp, under

villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en av tillsynsmyndigheten

fastställd plan. Anstånd må ej medgivas, där det enligt verkställd

undersökning icke kan förväntas, att bristen skall kunna täckas under sagda tid.

4) Vid tillämpningen av 15 § första stycket skall såsom registreringsåret

anses det år, då föreningen vunnit förklaring, varom vid 1) sägs.

5) Avgives förklaring, varom vid 1) sägs, skall anteckning därom göras i

understödsföreningsregistret.

2 mom. Där enligt vad i 1 mom. vid 1) stadgas äldre lag skall beträffande

viss förening äga tillämpning efter den 30 juni 1938, skall dock vad nedan

sägs iakttagas.

1) Yarje före den 1 januari 1943 fattat beslut om sådan ändring av stadgarna,

som erfordras för att föreningen skall kunna vinna förklaring enligt

1 mom. vid 1), eller örn överlåtelse av föreningens rörelse eller viss del därav

å understödsförening, vilken vunnit sådan förklaring eller blivit registrerad

efter den 30 juni 1938, skall anses gilh, därest det å sammanträde biträtts

av minst tre fjärdedelar av de röstande samt varder gillat av tillsynsmyndigheten;

dock att, där för beslutets giltighet är i stadgarna uppställt villkor

utöver vad enligt äldre lag är bestämt, sådant villkor skall lända till efterrättelse.

2) Därest föreningen icke på ansökan, som gjorts före den 1 januari 1943,

vunnit förklaring enligt 1 mom. vid 1) och icke heller trätt i likvidation eller

försatts i konkurs, förklare tillsynsmyndigheten, att föreningen skall träda i

likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma;

i vilket fall skall så anses, som örn förklaringen och förordnandet meddelats

av domstol jämlikt 82 § äldre lag. Vad nu sagts skall även gälla, där

föreningen, sedan dess egendom avträtts till konkurs, jämlikt 60 § andra

stycket äldre lag beslutat fortsätta sin verksamhet; och skall vid tillämpning

av 60 och 61 §§ äldre lag iakttagas, att vad där sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation meddelades av domstol, i

stället skall avse tiden för beslutet örn egendomsavträde.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

3 mom. Förseelse mot äldre lag skall bedömas efter nämnda lag även

efter det lagen upphört att gälla för den förening, beträffande vars verksamhet

förseelsen blivit begången.

4 mom. Där i lag eller författning förekommer hänvisning till äldre lagen,

skall, i den mån denna ej längre äger giltighet, hänvisningen avse nya lagen.

2) Lag

angående upphävande av lagen den 18 juni 1926 (nr 217)

om återförsäkringskassor.

Härigenom förordnas, att lagen den 18 juni 1926 örn återförsäkringskassor

skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom propositionen nr 20 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit

riksdagen att antaga följande förslag till

3) Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

(nr 280) örn erkända sjukkassor.

Härigenom förordnas, dels att 39 § förordningen den 26 juni 1931 örn erkända

sjukkassor skall upphöra att gälla, dels ock att 5, 6, 9, 33 samt 41 — 43

§§ samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

5 §■

För ett---lokalsjukkassa antagas.

Har centralsjukkassa---icke antagas.

Sökes antagande till centralsjukkassa eller lokalsjukkassa för ett och

samma område av mer än en understödsförening, skall tillsynsmyndigheten

söka åvägabringa jämkning beträffande de avsedda verksamhetsområdena

eller överlåtelse enligt 66 § lagen om understödsföreningar på en av föreningarna

av den eller de andras rörelse eller på en för ändamålet bildad

förening av samtliga de sökandes rörelse. Kan överlåtelse som nu sagts

icke åvägabringas, har tillsynsmyndigheten att pröva, vilken förening må

anses lämpligast, därvid hänsyn särskilt bör tagas till föreningarnas medlemsantal.

Yad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning, där anta
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

gande sökes allenast av en förening men anledning finnes antaga, att ansökan

framdeles kommer att göras även av annan, för ändamålet lämplig

förening.

6 §•

Understödsförening skall för att kunna antagas till erkänd sjukkassa hava

i sina stadgar angivet:

1) vilket område föreningens verksamhet skall omfatta;

2) under vilka villkor medlem må uteslutas;

3) i vilken ordning beslut örn uttaxering å medlemmarna skall fattas och

efter vilka grunder beslutad uttaxering skall verkställas.

Avser föreningen---dess uppgifter.

Stadgarna för---förordning föreskrives.

9§.

Till medlem--— kassans verksamhetsområde.

Person, som---sin mantalsskrivningsort.

Inträde i erkänd sjukkassa må vidare beviljas allenast den, som fyllt femton

men icke femtio år, har god hälsa och icke är behäftad med lyte, vilket

medför eller skäligen kan förväntas medföra väsentlig nedsättning av arbetsförmågan

eller påkalla läkarvård i större utsträckning. Yad nu stadgats

gäller icke vid inträde i centralsjukkassa genom indirekt anslutning på sätt

i 11 § sägs eller vid bildande av lokalsjukkassa av anledning, varom i 19 §

förmäles, eller vid överlåtelse å erkänd sjukkassa av annan understödsförenings

rörelse eller viss del därav på sätt i 59 eller 66 § lagen örn understödsföreningar

sägs.

33 §.

Örn fasta medlemsavgifter och om uttaxering är stadgat i lagen örn understödsföreningar.

Föreskrives i erkänd sjukkassas stadgar, att särskild avgift skall erläggas

i samband med inträde i kassan eller övergång till högre sjukhjälpsklass

eller av medlem, som underlåtit att i rätt tid betala fast avgift eller uttaxerat

belopp, må dylik särskild avgift icke bestämmas högre än som enligt

tillsynsmyndighetens prövning kan anses skäligt.

41 §.

Har medlemsantalet---hos tillsynsmyndigheten.

I anledning — — -— medgivandet återkallas.

Har medgivande, som i nästföregående stycke sägs, ej lämnats eller har

sådant medgivande lämnats och kassans medlemsantal därefter nedgått under

det nya talet och detta icke inom tre månader åter uppnåtts, skall

kassan vara pliktig att överlåta sin rörelse på sätt i 66 § lagen örn understödsföreningar

sägs på centralsjukkassa, till vilken medlemmarna äro anslutna.

Yad ovan---adertonde dagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

42 §.

Finner tillsynsmyndigheten, att anledning till anmärkning mot erkänd

sjukkassas verksamhet föreligger, äger tillsynsmyndigheten, där vad sålunda

förekommit ej enligt 78 § lagen örn understödsföreningar bör medföra

där stadgad påföljd, meddela kassan anvisning att vidtaga den åtgärd eller

förändring av kassans verksamhet, som prövas erforderlig, därvid till synsmyndigheten

skall bestämma viss skälig tid, inom vilken anvisad åtgärd

skall hava vidtagits.

Finnes sjukkassan — — — antagandet återkallas.

Har anvisning enligt 78 § nämnda lag meddelats erkänd sjukkassa och

finnes kassan icke tillbörligen ställa sig anvisningen till efterrättelse, må

tillsynsmyndigheten, där den ej finner skäl föreligga att tillämpa i nämnda

paragraf därför stadgad påföljd, återkalla antagandet.

Återkallande av — — — lämnad anvisning.

43 §.

Örn delgivning av beslut, som av tillsynsmyndigheten meddelats enligt

denna förordning, så ock örn besvär över sådant beslut gäde vad i 79 §

lagen örn understödsföreningar finnes stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1938; dock att för understödsförening,

som vid nämnda tid är registrerad enligt lagen den 29 juni 1912

(nr 184) örn understödsföreningar, äldre bestämmelser fortfarande skola äga

tillämpning så länge sagda lag är gällande för föreningen.

4) Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 juni 1934 (nr 264)

om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att 4, 5, 26, 34 och 35 §§ förordningen den 15 juni

1934 örn erkända arbetslöshetskassor skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives :

4§-

Vid prövning av ansökan örn antagande skall tillsynsmyndigheten tillse,

att föreningens stadgar överensstämma med vad under II—V i denna förordning

föreskrives. Är så icke fallet, skall antagande vägras.

Sammanfaller det — — — antagande vägras.

5§-

Understödsförening skall för att kunna antagas till erkänd arbetslöshetskassa

hava i sina stadgar angivet:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1) föreningens verksamhetsområde;

2) under vilka villkor medlem må uteslutas;

3) under vilka förutsättningar uttaxering å medlemmarna skall äga rum,

i vilken ordning beslut örn uttaxering skall fattas och efter vilka grunder

beslutad uttaxering skall verkställas;

4) under vilka förutsättningar beträffande arbetslöshetens omfattning bland

kassans medlemmar eller kassans ekonomiska ställning daghjälpens storlek

och understödstidens längd må i den i 24 § stadgade ordningen ändras.

26 §.

Erkänd arbetslöshetskassa —--fasta medlemsavgifter.

Örn de fasta avgifterna stadgas i lagen örn understödsföreningar.

Eöreskrives i---anses skäligt.

34 §.

Finner tillsynsmyndigheten---hava vidtagits.

Einnes erkänd — — — tid förlustig.

Har anvisning enligt 78 § lagen örn understödsföreningar meddelats erkänd

arbetslöshetskassa och finnes kassan icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, må tillsynsmyndigheten, där den ej finner skäl föreligga

att tillämpa i nämnda paragraf därför stadgad påföljd, förfara enligt

andra stycket här ovan.

Återkallande av — — — lämnad anvisning.

35 §.

Örn delgivning av beslut, som av tillsynsmyndigheten meddelats enligt

denna förordning, så ock örn besvär över sadant beslut skall gälla vad i

79 § lagen om understödsföreningar finnes stadgat; dock må klagan icke

föras över beslut, som av tillsynsmyndigheten meddelats angående beskaffenheten

av arbetskonflikt inom område, där kollektivavtal gäller.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1938; dock att för understödsförening,

som vid nämnda tid är registrerad enligt lagen den 29 juni 1912

(nr 184) örn understödsföreningar, äldre bestämmelser fortfarande skola äga

tillämpning så länge sagda lag är gällande för föreningen.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för dessa förslag, får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas i detta utlåtande, hänvisa till propositionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avd. Nr 13.

442 88 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

A. Förslaget till lag om understödsföreningar.

Gällande lag:. Lagen den 29 juni 1912 (nr 184) om understödsföreningar

är tillämplig å föreningar för inbördes bistånd, som avse att utan affärsmässigt

drivande av försäkringsrörelse idka till personförsäkring hänförlig

verksamhet. Understödsföreningarna kunna indelas i fyra huvudgrupper,

nämligen pensionskassor, kapitalförsäkringsföreningar, sjukkassor och arbetslöshetskassor.

Lagen äger emellertid icke tillämpning å anstalt, för vars utfästelser

av understöd staten eller kommun är ansvarig, å sådan pensionskassa

för i offentlig tjänst anställda personer, vilken av Konungen förklarats

undantagen från lagens tillämpning, eller å fackförening, fackförbund eller

annan liknande förening för vårdande av yrkesangelägenheter av anledning

att densamma meddelar understöd vid arbetslöshet (98 §).

En understödsförening vinner rättslig handlingsförmåga genom registrering

(5 §). Endast förening med minst 5 medlemmar kan dock registreras. Å

andra sidan föreligger registreringsskyldighet för pensionskassa med minst

5 medlemmar och för annan förening med minst 50 medlemmar (2 §).

Ingen registrerad understödsförening får utan särskilt tillstånd utöva verksamhet,

vilken är främmande för det ändamål, som avses med föreningens

understödsverksamhet. Registrerad förening får ej meddela högre kapital

försäkring än 4,000 kronor för en medlem, och endast förening med av tillsynsmyndigheten

enligt 86 § godkända stadgar äger meddela kapitalförsäkring

över 500 kronor för en medlem (3 §). Pension eller sjukhjälp, som redan

börjat utgå, får icke sedermera nedsättas (44 § sista stycket).

För att kunna vinna registrering måste en understödsförening ha utsett

styrelse och antagit stadgar, innehållande bestämmelser i vissa i 8 § angivna

hänseenden (6 §). Det närmare innehållet i stadgarna äger dock föreningen

att i stort sett själv bestämma. Icke heller innehåller lagen, utöver vad nyss

angivits, några tvingande föreskrifter angående det sätt, på vilket en förening

skall bedriva sin försäkringsverksamhet.

Lagens huvudsyfte är att åt understödsföreningarna meddela föreningsrättsliga

bestämmelser. Sålunda meddelas föreskrifter örn medlemsförteckning

(10 §), örn medlems avgång ur förening (11 och 12 §§), örn styrelse och

firmateckning (15—31 §§), örn revision (32—34 §§), örn föreningssammanträde

(35—40 §§), örn talan mot styrelse eller revisorer (41—43 §§), om

ändring av stadgarna och vissa andra fall, då särskilda bestämmelser gälla

angående giltighet av föreningsbeslut (44—46 §§), om klander av föreningsbeslut

(47 §), örn likvidation och upplösning (48—67 §§) samt örn frivillig

överlåtelse av förenings rörelse (68 §). Härutöver innehåller emellertid lagen

även, bland annat, bestämmelser örn registrering och örn tillsyn å understödsföreningar

(69—85 §§) samt bestämmelser, som endast avse föreningar med

godkända stadgar (86—88 §§).

Registrering och tillsyn å understödsföreningar handhaves beträffande

varje grupp av föreningar med likartad verksamhet av en för hela riket gemensam

tillsynsmyndighet (69 §). För understödsföreningar, som uteslutande

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

avse att bereda understöd vid arbetslöshet, är socialstyrelsen tillsynsmyndighet,

medan pensionsstyrelsen numera är tillsynsmyndighet för övriga understödsföreningar

(kung. den 8 november 1912, nr 304, ändrad senast den 23

december 1937, nr 980). En understödsförening kan av tillsynsmyndigheten

vägras registrering allenast örn icke vid anmälan för registrering iakttagits

de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall meddelade, eller örn föreningens

stadgar eller för registrering anmält beslut icke tillkommit i föreskriven

ordning eller ej stå i överensstämmelse med understödsföreningslagen

eller eljest strida mot lag eller författning eller äro till sin avfattning

i något viktigare hänseende otydliga eller vilseledande (72 §). Här föreligger

alltså icke något koncessionssystem, liknande det som enligt lagen den 25

maj 1917 örn försäkringsrörelse gäller för den affärsmässiga försäkringsverksamhet-en.

Icke heller vad tillsynen beträffar har tillsynsmyndigheten utrustats

med någon större maktbefogenhet. Varje förening skall årligen inge

redogörelse för verksamheten under närmast föregående år och är skyldig att

även eljest tillhandagå tillsynsmyndigheten med nödiga upplysningar (80 §).

Endast för det fall, att föreningen avvikit från lagen eller föreningens stadgar

eller driver affärsmässig rörelse, äger emellertid tillsynsmyndigheten tillgripa

tvångsmedel. Föreningen kan nämligen då, örn den tredskas, tvingas

i likvidation. Eljest inskränker sig tillsynen till meddelande av råd och upplysningar

(82 §).

Vad nu sagts gäller dock icke undantagslöst. Dels står det nämligen en

förening öppet att frivilligt underkasta sig strängare bestämmelser. Härom

handla 86—88 §§. Dels gälla strängare regler för pensionskassor. En pensionskassa,

som ej underkastat sig bestämmelserna i 86—88 §§, skall vart

femte år till tillsynsmyndigheten ingiva försäkringsteknisk utredning angående

kassans ställning vid föregående års slut (81 §). Visar utredningen

brist, kan kassan åläggas ingiva sådan utredning oftare (81 §), och framgår det

av utredningen, att kassan icke kan fullgöra sina utfästelser, äger tillsynsmyndigheten

anvisa kassan att, vid äventyr att kassan eljest sökes i likvidation,

vidtaga erforderliga ändringar med avseende å grunderna för verksamheten

(82 §).

Genom att i sina stadgar bestämma, att stadgarna skola godkännas av tillsynsmyndigheten,

underkastar sig en förening reglerna i 86 §, eventuellt även

i 87 och 88 §§. I sådant fall skall föreningen vägras registrering, örn stadgarna

icke innehålla tillfredsställande bestämmelser örn premier, fondavsättning,

medelförvaltning och användning av uppkommande överskott eller örn

stadgarna icke i övrigt äro betryggande för medlemmarna och övriga understödsberättigade.

Förening med godkända stadgar skall i regel varje år ingiva

försäkringsteknisk utredning, vari som skuld skall upptagas en fond

(premiereserv), motsvarande värdet av alla löpande utfästelser av understöd.

Visar det sig, att tillgångarna icke räcka till att täcka gälden eller att stadgarna

icke längre äro betryggande, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen

att, vid äventyr att föreningen eljest sökes i likvidation, vidtaga erforderliga

åtgärder för vinnande av rättelse (86 §). Meddelar förening med

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

godkända stadgar livförsäkring, gälla för föreningen närmare bestämmelser

örn premiereserv och säkerhetsfond (87 och 88 §§).

Vissa understödsföreningar, nämligexr sjukkassor och arbetslöshetskassor,

kunna erhålla statsbidrag. Härför erfordras, att sådan kassa blir antagen tili

erkänd sjuk, respektive arbetslöshetskassa. Bestämmelser härom meddelas

i förordningarna den 26 juni 1931 örn erkända sjukkassor och den 15 juni

1934 örn erkända arbetslöshetskassor. För att kunna bliva erkänd måste i

regel en sjukkassa hava minst 100 och en arbetslöshetskassa minst 500 medlemmar.

Understöden äro maximerade till beloppen, och i övrigt meddelas

utförliga villkor för rätt att uppbära understöd. Avgifterna skola beräknas

så att de förslå till rörelsens finansiering. Tvingande och ganska utförliga

föreskrifter örn fondbildning äro meddelade. Föreligger anledning till anmärkning

mot verksamheten, kan antagandet återkallas och alltså det ganska

betydande statsbidraget indragas.

Vissa understödsföreningar, nämligen pensionskassor, föreningar med godkända

stadgar samt erkända sjuk- och arbetslöshetskassor, äro sålunda underkastade

en lagstiftning och uppsikt, som direkt tager sikte på att befordra

försäkringsrörelsens soliditet. Vad nu anförts kan däremot knappast sägas

gälla i fråga örn övriga understödsföreningar.

Då understödsföreningslagen antogs, undantogos sjukkassor från dess tilllämpningsområde.

För sjukkassorna gällde nämligen redan lagen den 4 juli

1910 örn sjukkassor. Sistnämnda lag innehöll bland annat bestämmelser örn

understöd, örn avgifter och uttaxering samt örn fondbildning. Enligt denna

lag registrerad sjukkassa erhöll statsbidrag. År 1931 upphävdes emellertid

sjukkasselagen, och sjukkassorna fördes då i stället in under lagen örn understödsföreningar.

Statsbidrag utgår numera icke till alla registrerade sjukkassor

utan blott till de erkända, av vilka i regel ej får finnas mer än en för

varje kommun. En hel del äldre sjukkassor, som förlorat sitt statsunderstöd,

hava fortsatt verksamheten, ofta i konkurrens med erkänd sjukkassa på orten.

Utredning rörande lagändringar. Styrelsen för svenska sjukkasseförbundet

påkallade i skrivelse den 25 oktober 1935 Kungl. Maj:ts uppmärksamhet beträffande

ett inom understödsföreningsväsendet rådande missförhållande, bestående

däri, att sjukkassor, som icke antagits till erkända sjukkassor och i

vilkas stadgar föreskreves avgifter, som uppenbarligen vore för låga i förhållande

till kassornas i stadgarna gjorda utfästelser, kunde jämlikt understödsföreningslagen

erhålla registrering och därmed, åtminstone i menige mans

ögon, offentlig bekräftelse på att deras verksamhet bedreves under betryggande

former. Förbundet hemställde i skrivelsen örn sådan ändring i nämnda

lag, att det påtalade missförhållandet undanröjdes.

I utlåtande den 25 november 1935 över nämnda skrivelse anslöt sig socialstyrelsen

till kravet på en ändring av understödsföreningslagens bestämmel
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

ser i ifrågavarande avseende men framhöll samtidigt, att ändringen borde omfatta

ej allenast de icke statsunderstödda sjukkassorna utan jämväl övriga

understödsföreningar, såsom begravningskassor och pensionskassor, vilka

icke vore registrerade med godkända stadgar jämlikt 86 § understödsföreningslagen.

Den 20 december 1935 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att efter

samråd i erforderlig utsträckning med myndigheter och organisationer, som

berördes av frågan, inkomma med utredning angående vissa förhållanden med

avseende å icke statsunderstödda understödsföreningar med den omfattning,

som styrelsen förordat i sitt utlåtande den 25 november 1935, ävensom med de

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Vid den sålunda anbefallda utredningen har socialstyrelsen tillkallat

vissa representanter för olika organisationer att vid sammanträden inför styrelsen

framlägga sina åsikter och önskemål beträffande utredningen.

Sedermera har socialstyrelsen till fullgörande av sitt uppdrag avlämnat

en den 28 oktober 1936 dagtecknad skrivelse, innefattande utredning och förslag

rörande vissa ändringar i understödsföreningslagen. Vid skrivelsen

funnos fogade protokoll, hållna vid sammanträden den 12 maj, den 30 juni och

den 26 oktober 1936 med de av styrelsen tillkallade representanterna för olika

organisationer.

Socialstyrelsens lagförslag finnes som bilaga (Bilaga B) intaget i propositionen

nr 19 (sid. 137—143). En redogörelse för förslaget har vidare lämnats

å sid. 48—50 i propositionen nr 19, och tillåter sig utskottet att beträffande

förslagets huvudsakliga innebörd hänvisa till denna redogörelse.

över socialstyrelsens förslag hava efter remiss yttranden avgivits av försäkringsinspektionen,

kommittén angående pensionering av i enskild tjänst

anställda, svenska försäkringsföreningens sakkunnigenämnd, svenska sjukkasseförbundet,

de fria sjukkassornas förbund och understödsföreningarnas

riksförbund, varjämte svenska sjuksköterskornas allmänna pensionsförening,

understödsförening, inkommit med yttrande över förslaget.

Propositionen. Det genom propositionen nr 19 framlagda lagförslaget överensstämmer

i sakligt hänseende mycket nära med socialstyrelsens förslag

men skiljer sig, vad utformningen beträffar, väsentligt från detta. Härutinnan

må allenast nämnas, att propositionen med hänsyn till de synnerligen omfattande

ändringar i lagstiftningen på förevarande område, som ansetts påkallade,

innefattar förslag till helt ny lag örn understödsföreningar.

I fråga om behovet av ändrad lagstiftning rörande understödsföreningsväsendet

har föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anfört följande:
För

ett nutida betraktelsesätt framstår det såsom naturligt, att staten utövar

legal kontroll över sådana inrättningar, hos vilka allmänheten i ena eller

andra formen kan göra kapitalinsättningar för framtida behov. Sålunda givas

i lagstiftningen ingående regler örn, huru bankrörelse ävensom affärsmässig

försäkringsrörelse må bedrivas, och staten vakar genom särskilda kontroll
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

organ över, att dessa regler i praktiken följas. Även den av understödsföreningarna

bedrivna, icke affärsmässiga försäkringsverksamheten har befunnits

böra underkastas en motsvarande lagstiftning och kontroll. Lagen örn

understödsföreningar ger dock, till skillnad från lagarna örn bankrörelse och

örn försäkringsrörelse, mycket ofullständiga regler rörande de ekonomiska

betingelserna för den av lagen omfattade verksamheten, och kontrollen över

denna är väsentligen av rent formell art. Åt understödsföreningarna själva

har alltså i huvudsak överlämnats att efter eget gottfinnande planera och

bedriva verksamheten. Såsom skäl härför hava framhållits olägenheterna av

att binda denna i många skiftande former framträdande folkliga och socialt

värdefulla självhjälpsrörelse med föreskrifter, vilka kunde befaras utan motsvarande

nytta hindra utvecklingen av densamma. Denna synpunkt bör förvisso

alltjämt beaktas. Emellertid bidrager å andra sidan en dylik i och för

sig önskvärd utveckling till att framhäva behovet av offentlig garanti för att

rörelsen ifråga bedrives i ekonomiskt sunda former. Med den omfattning

understödsföreningsväsendet numera erhållit kan det allmänna knappast

underlåta att påtaga sig ett visst ansvar för att de talrika och i regel mindre

väl situerade föreningsmedlemmarna erhålla full valuta för sina till föreningarna

överlämnade besparingar, vilka, såsom utredningen i detta ärende

utvisar, sammanlagt uppgå till högst betydande belopp. Såsom stöd för

kravet på skärpt offentlig kontroll kan också med skäl åberopas de invecklade

kalkyler, varmed en även i enkla former bedriven försäkringsverksamhet har

att arbeta, och vilka kalkyler man icke kan förvänta att föreningsmedlemmarna

och knappast heller föreningarnas funktionärer skola kunna till fullo behärska.

Å.tt svårare faktiska missförhållanden hittills sällan kommit till synes kan

visserligen med glädje konstateras men utgör enligt min mening "icke tillräcklig

anledning att underlåta eller uppskjuta en i och för sig motiverad

reform. Mot ett uppskov talar för övrigt även det förhållandet, att den sedan

några år sjunkande räntenivån ävensom den alltjämt fortgående höjningen av

medellivslängden kunna befaras för åtskilliga föreningar hava medfört hittills

icke fullt klarlagda ofördelaktiga konsekvenser.

Syftet med och innebörden av de sakliga ändringar i lagstiftningen på

förevarande område, som föreslås i propositionen nr 19, är i huvudsak följande.

För möjliggörande av ökad kontroll över understödsföreningsväsendet införes

registreringstvång för samtliga understödsföreningar (2 §).

Då en försäkringsrörelse, för att undgå en anstrykning av äventyrlighet

och hasard, måste vara baserad på en något så när omfattande försäkringsstock,

men å andra sidan kravet i detta hänseende ansetts kunna ställas

väsentligt olika för rörelser av olika art och omfattning, meddelas utförliga

bestämmelser rörande medlemsantalet i understödsförening. Huvudregeln

härutinnan är, att understödsförening skall bestå av minst 100 eller, där föreningen

allenast avser att bereda ålderspension, av minst 50 medlemmar

(3 § 1 st.). Avser förening att bereda invalid- eller överlevelsepension utan

samband med ålderspension, att bereda sjukhjälp i form av understöd i penningar

för varje dag (sjukpenning) för längre tid än nittio dagar för ett sammanhängande

sjuklighetstillstånd eller att meddela understöd, utgående i

kapital en gång för alla (kapitalunderstöd), till högre belopp än femhundra

kronor för en medlem, skall föreningen bestå av minst 500 medlemmar (3 §

2 st.). Därest särskilda omständigheter därtill föranleda, må tillsvnsmyndig
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

heten beträffande viss förening medgiva undantag från tillämpningen av den

för föreningen jämlikt 3 § 1 st. eller, i fråga örn beredande av pension, jämlikt

3 § 2 st. gällande föreskrifter angående minsta medlemsantal (3 § 3 st.).

Vidare må tillsynsmyndigheten från bestämmelserna örn minsta medlemsantal

medgiva undantag i fråga örn förening, som, då den började verksamheten,

hade lagstadgat eller av tillsynsmyndigheten godkänt medlemsantal

men vars medlemsantal sedermera sjunkit. Medgives icke sådant undantag,

skall föreningen träda i likvidation (47 §).

För att förhindra ett inom vissa pensionskassor tillämpat system, enligt

vilket utgående pensioner beräknas med hänsyn till kassans vid varje särskild

tidpunkt för utbetalningar tillgängliga medel och således kunna till beloppet

variera från tid till annan, stadgas, att i den mån rätten till pension

grundar sig å erlagda medlemsavgifter pensionen skall utgå med fasta belopp

(3 § 4 st.).

Då en rationell avgiftsberäkning ansetts vara av största betydelse för en

försäkringsrörelses utveckling och soliditet, meddelas vissa bestämmelser

om avgifter. Härutinnan gäller enligt förslaget, att understödsförening skall

upptaga fasta medlemsavgifter, vilka skola vara så avvägda, att de i förening

med andra föreningens inkomster må antagas förslå till infriande av förfallna

utfästelser, förvaltningskostnader och övriga föreningen åliggande utgifter

ävensom till föreskriven fondbildning. Förbud mot det s. k. uttaxeringssystemet,

innebärande att de för fullgörande av en förenings utfästelser

för dödsfall eller andra försäkringsfall erforderliga medlen uttagas av medlemmarna

först i den mån utfästelserna förfalla till betalning, har meddelats

genom bestämmelsen, att avgifternas upptagande icke må göras beroende av

inträffade försäkringsfall. Uttaxering å medlemmarna må äga rum allenast

därest föreningens tillgångar finnas otillräckliga för verksamhetens behöriga

utövande (13 §). Vid ansökan örn registrering skola fogas vissa handlingar,

ägnade att ligga till grund för bedömande av avgifternas tillräcklighet [7 §

4 st. 4)].

Med hänsyn till att ett försäkringsföretags ekonomiska ställning i allmänhet

kan bedömas allenast med ledning av vissa försäkringstekniska

metoder stadgas i förslaget (15 §), att understödsförening vart femte år skall

låta upprätta och till tillsynsmyndigheten ingiva försäkringsteknisk utredning

angående föreningens ställning vid föregående års slut; dock att sådan skyldighet

icke åligger arbetslöshetskassa och ej heller sjukkassa, som på visst sätt

begränsat sina sjukhjälpsutfästelser. Tillsynsmyndigheten äger emellertid

å ena sidan ålägga förening att jämväl å annan tid än nyss sagts låta upprätta

och ingiva försäkringsteknisk utredning, å andra sidan från skyldigheten

i fråga helt eller delvis befria företrädesvis föreningar med föga omfattande

rörelse.

Att i gällande lag icke stadgas någon allmän skyldighet för understödsföreningarna

att göra avsättningar till fond har av departementschefen betecknats

såsom en av lagens ur säkerhetssynpunkt allvarligaste brister. Samtidigt

har departementschefen framhållit, att behovet av fondbildning icke

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

är lika stort inom samtliga understödsföreningar utan i regel växer med omfattningen

av utfästelserna. Beträffande fondbildning äro de för erkända

sjuk- och arbetslöshetskassor enligt sjukkasse- och arbetslöshetskasseförordningarna

gällande bestämmelserna avsedda att bibehållas (16 § 1 st.).

Övriga understödsföreningar hava uppdelats i två grupper, en för vilken

blott helt allmänt stadgas, att tillgängligt överskott i regel skall fonderas

(16 § 2 st.), samt en för vilken mer utförliga bestämmelser meddelas rörande

avsättningar till premiereserv och säkerhetsfond (17 och 18 §§). De medel,

som enligt lagen blivit avsatta till fond eller reserverats, skola redovisas i

vissa slag av värdehandlingar eller i föreningen tillhörig fastighet intill 2/s

av taxeringsvärdet (19 §). I stadgarna skall därjämte finnas angivet, huru

de behållna medel må användas, vilka icke skola avsättas till fond eller vilka

skola från fond undantagas, ävensom huru i händelse av föreningens upplösning,

där ej i samband med likvidation överlåtelse av föreningens rörelse

kommer till stånd, med behållna tillgångar skall förfaras (8 §).

Ett av förslagets ur säkerhetssynpunkt viktigaste stadganden torde vara

detta, att tillsynsmyndighetens prövning av registreringsanmälan icke endast

skall, såsom enligt gällande lag, utgöra en granskning, huruvida vissa — låt

vara nog så betydelsefulla — formaliteter iakttagits, utan därjämte skall

innebära ett bedömande av, huruvida föreningens stadgar äro betryggande

för medlemmarna och övriga understödsberättigade ävensom i övrigt upprättade

på ett med hänsyn till verksamhetens art och omfattning lämpligt

sätt. Är så icke förhållandet, skall registrering vägras (70 §). Till detta

stadgande ansluter sig nära bestämmelsen, att för giltighet av förenings beslut

örn stadgeändring erfordras, att beslutet varder gillat av tillsynsmyndigheten

(42 § 3 st.). Nyss återgivna bestämmelser ävensom stadgandena

därom, att understödsförening skall registreras (2 §) och att, därest understödsförening

driver verksamhet utan att vara registrerad, den som deltager

i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom ådrager sig straffansvar

(85 §), innebära att på nu förevarande område hädanefter skall, i likhet med

vad som redan är fallet beträffande den affärsmässiga försäkringsverksamheten,

gälla ett allmänt koncessionssystem.

Härmed och med lagförslagets allmänna läggning i övrigt sammanhänger

nära, att tillsynen från det allmännas sida över understödsföreningarna föreslås

skärpt. Härutinnan gäller enligt förslaget, att örn tillsynsmyndigheten

finner understödsförening vara oförmögen att efter oförändrade grunder fullgöra

sina utfästelser eller finner föreningens stadgar icke längre vara betryggande

för medlemmarna och övriga understödsberättigade, skall tillsynsmyndigheten

meddela föreningen anvisning att inom viss tid hava vidtagit

sådan åtgärd eller förändring av föreningens verksamhet, som prövas

erforderlig (78 § 3 st.). Har sådan anvisning meddelats och finnes föreningen

icke tillbörligen ställa sig densamma till efterrättelse, skall domstol på talan

av tillsynsmyndigheten förklara föreningen i likvidation (78 § sista st.).

Den nya lagen föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1938, vid vilken tidpunkt

1912 års lag i ämnet skall upphöra att gälla.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Slutligen upptar förslaget vissa övergångsbestämmelser. I avsikt att för

de redan registrerade föreningarna ävensom för tillsynsmyndigheten underlätta

övergången till den nya lagstiftningen skall äldre lag kunna under en

övergångstid gälla för en vid den nya lagens ikraftträdande registierad förening.

En dylik förening skall, för att icke nödgas träda i likvidation, på ansökan,

vilken måste göras före den 1 januari 1943, erhålla tillsynsmyndighetens

förklaring att föreningens stadgar stå i överensstämmelse med föreskrifterna i

den nya lagen samt äro betryggande för medlemmarna och övriga understödsberättigade

ävensom i övrigt upprättade på ett med hänsyn till verksamhetens

art och omfattning lämpligt sätt. Hava föreningens stadgar icke blivit jämlikt

äldre lag godkända av tillsynsmyndigheten, skola vid ansökningen fogas

vissa handlingar, ägnade att ligga till grund för bedömande av avgifternas

tillräcklighet. Åv hänsyn för de äldre föreningarna må förklaring, som nyss

sagts, avgivas och föreningen därefter fortsätta verksamheten utan hindel

därav, att föreningen icke uppfyller den enligt 3 § 1 st. eller, i fråga örn beredande

av pension, enligt 3 § 2 st. för föreningen eljest gällande föreskriften

angående minsta medlemsantal; men skall i sådant fall tillsynsmj ndigheten

bestämma det antal medlemmar, varav föreningen minst skall bestå. Ytterligare

må av övergångsbestämmelserna allenast omnämnas stadgandet därom,

att därest för en äldre förening, som enligt nya lagen är skyldig avsätta premiereserv,

yppar sig svårighet att, vad äldre försäkringar beträffar, härutinnan

uppfylla lagens föreskrifter, äger tillsynsmyndigheten medgiva föreningen anstånd

härmed under högst femton år.

Innan utskottet ingår på ett allmänt bedömande av förslaget till ny lag

örn understödsföreningar finner utskottet lämpligt att genom någia exempel

belysa frågan örn gränserna för denna lagstiftnings tillämpningsområde.

Med understödsförening förstås såväl enligt förslaget som enligt gällande

lag i ämnet sådan förening för inbördes bistånd, sorn avser att utan affäismässigt

drivande av försäkringsrörelse idka till personförsäkring hänförlig

verksamhet, och nämnas såsom exempel på sådan försäkring pensions-, kapital-,

sjuk-, moderskaps- och arbetslöshetsförsäkring. Jämväl såtillvida överensstämmer

förslaget med gällande lag, som föreskrifterna i förslaget icke

skola äga tillämpning å anstalt, för vars utfästelser av understöd staten eller

kommun är ansvarig, å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda

personer, vilken av Konungen förklarats undantagen från lagens tillämpning,

eller å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för

vårdande av yrkesangelägenheter av anledning att densamma meddelar understöd

vid arbetslöshet.

Första förutsättningen för att en understödsförening skall anses föreligga

är således den, att en förening i detta ords gängse betydelse kommit till stånd.

Redan härav torde exempelvis följa, att en understödsförening icke konstitueras

enbart genom en arbetsgivares utfästelse att i viss ordning pensionera

sina arbetare. Enär vidare en understödsförening är en förening för inbördes

bistånd, lära hit icke kunna hänföras föreningar med ändamål att ut
-

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

öva välgörenhet. Dylika föreningar kunna för övrigt icke anses idka försäkringsverksamhet.

Utmärkande för sådan verksamhet torde nämligen bland

annat vara, att utövaren av verksamheten ikläder sig rättsligt utkrävbara förbindelser.

Den av åtskilliga ordenssällskap och andra liknande föreningar

även gent emot medlemmar och deras familjer utövade understödsverksamheten

lärer således i allmänhet icke vara underkastad nu förevarande lagstiftning.

Och även örn en förening enligt sina stadgar är skyldig att i viss

angiven ordning lämna understöd åt medlem eller hans familj i händelse av

medellöshet, torde föreningen icke vara en understödsförening i förslagets

eller gällande lags mening, enär medellöshet såsom alltför ofta beroende av

vederbörandes egna åtgöranden eller underlåtanden icke anses kunna göras

till föremål för försäkring. Då en understödsförenings verksamhet vidare

måste falla inom personförsäkringens område, äro från tillämpningen av nu

förevarande lagstiftning uteslutna föreningar med uppgift att meddela s. k.

skadeförsäkring. \ad slutligen angår den avgränsning av sagda lagstiftnings

tillämpningsområde, som innefattas i bestämmelsen att en understödsförening

icke får driva sin rörelse affärsmässigt, vill utskottet allenast erinra

därom, att den affärsmässiga försäkringsverksamheten är underkastad lagen

den 25 maj 1917 örn försäkringsrörelse samt att åt rättstillämpningen överlämnats

att i varje särskilt fall avgöra, huruvida en försäkringsrörelse är att

anse såsom affärsmässigt bedriven eller icke.

Under behandlingen av detta ärende har utskottet funnit gällande lag örn

understödsföreningar vara i så måtto mindre tillfredsställande, som densamma

icke lämnar tillräckliga garantier för att understödsföreningarnas ur

social synpunkt synnerligen värdefulla verksamhet bedrives efter ekonomiskt

sunda principer. Utskottet har härutinnan särskilt uppmärksammat, att det

låga medlemsantal, varmed en förening tillätes verka, ofta icke uppfyller berättigade

krav i fråga om sådan utjämning av risker, som bör känneteckna en

sund försäkringsrörelse, att inga tvingande bestämmelser rörande den för

varje försäkringsverksamhet nödvändiga fondbildningen meddelas, varav

jämväl följer att en förening kan bedriva sin rörelse med uppenbarligen för

laga avgifter, samt att de maktmedel, som lagen lägger i tillsynsmyndighetens

hand, äro otillräckliga för ett effektivt ingripande gent emot även uppenbara

missförhållanden inom myndighetens ämbetsområde. Även örn, såsom

departementschefen framhållit, svårare dylika missförhållanden hittills sällan

kommit till synes, manar dock blotta möjligheten, att sådana förr eller senare

kunna uppkomma, till vidtagande av motåtgärder. Med hänsyn till de mycket

betj dande tillgångar, som dessa föreningar förvalta och som hopsparats av

folkets breda lager för att utgöra ett bistånd vid sjukdom eller dödsfall eller

på ålderns dagar, synes nämligen här mindre än någonsin böra för genomförandet

ar en reform krävas, att katastrofartade förhållanden först skola

hava inträffat. Enligt utskottets mening tillgodoser det föreliggande lagförslaget

rimliga önskemal i fråga örn ökad ekonomisk trygghet för understödsföreningarnas

medlemmar, samtidigt som i förslaget beaktats, att på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. “*3

grund av dessa föreningars folkliga och skiftande karaktär försiktighet bör

iakttagas i fråga om uppställandet av rigorösa föreskrifter rörande deras verksamhet

samt att ett genomförande av förslaget icke bör medföra alltför stora

svårigheter för redan existerande livsdugliga föreningar att fortsätta verksamheten.

Jämväl i övrigt anser utskottet, att förslaget erhållit en tillfredsställande

utformning.

Utskottet övergår härefter till att under de olika paragraferna verkställa

detaljgranskning av lagförslaget. I den mån de särskilda

bestämmelserna icke i det följande beröras, hava de av utskottet lämnats

utan erinran.

3 § fjärde stycket.

I propositionen stadgas i 3 § fjärde stycket, att i den mån rätten till pension

grundar sig å erlagda medlemsavgifter skall pensionen utgå med fasta

belopp.

Gällande lag saknar motsvarande bestämmelse.

I socialstyrelsens förslag till ändringar i nuvarande paragrafer i gällande

lag återfinnes motsvarande bestämmelse i 3 § sjätte stycket, enligt vilket

pension, för vars erhållande medlem erlägger avgift, skall i stadgarna vara

till storleken bestämd.

Såsom motivering för sitt förslag i denna del har socialstyrelsen anfört:

Statistiken visar, att åtskilliga pensionskassor utfästa pensioner med i stadgarna

icke fixerade belopp. Verksamheten är då i allmänhet så ordnad, att

de pensioner, som skola utgå under ett år, vilket som helst, till beloppen bestämmas

endast för det året, på så sätt, att för årets pensionering tillgängliga

medel fördelas lika eller efter fastställda proportioner mellan pensionstagarna.

Utgörande en kvarleva från en föregående tid kunna dessa kassor numera

icke anses fylla de krav, som måste ställas på en rationellt ordnad pensionsförsäkring.

Särskilt gäller detta i det avseendet, att garantier 1 allmänhet icke

finnas för att medlemmarna erhålla skälig valuta för sina avgifter, i den mån

dessa, såsom vanligen sker, omedelbart tågås i anspråk för den löpande pensionsutbetalningen

i stället för att, såsom rätteligen bör ske, tillika med räntor

helt eller delvis uppsamlas i en premiereserv tills pensionsfallen inträffat för

att först då tagas i anspråk för den rätte vederbörandes pensionering. Vid

inträdet räknar medlemmen med att hans pension kommer att bliva av ungefär

samma storlek som då utgående pensioner. Icke desto mindre inträffar alltför

ofta, att pensionerna efter hand väsentligen minskas. Enligt styrelsens

mening bör ett sådant system icke tillåtas, utan bör i lagen uppställas såsom

villkor för pensionskassas registrering, att dess utfästelser skola vara till

storleken fixerade. Undantag bör därvid medgivas endast 1 händelse pensionerna

i mera avsevärd utsträckning bestridas med tillhjälp av medel, som

i särskild ordning ställts till kassans förfogande på villkor, som icke medgiva

en anordning av antytt slag. Men även i sådant fall synes böra fordras, att

pensioneringen skall vara på angivet sätt ordnad, i den mån kassan därför

upptager fasta avgifter av medlemmarna.

I sitt över socialstyrelsens förslag avgivna yttrande har försäkringsinspektionen

ansett bestämmelsen ifråga möjligen kunna valla tvekan \id tolkningen,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

då fråga exempelvis vore om en pensionskassa, vars stadgar innekölle tillfredsställande

försäkringstekniska grunder för avgifternas beräkning m. m.,

samt har på grund härav förordat en omformulering av bestämmelsen.

Svenska sjuksköterskornas allmänna pensionsföreuilig, understödsförening,

har anfört:

Enligt denna förenings stadgar vöre delägare skyldig att före uppnådd pensionsålder

till föreningen inbetala minst 500 kronor, antingen på en gång

eller genom årliga insatser av minst 25 kronor, vilka finge fördelas på olika

poster under året. Mer än 2,000 kronor finge ej under loppet av ett kalenderår

för någons räkning i föreningen insättas och delägares innestående behållning

finge icke överstiga 10,000 kronor. Inom de gränser, som sålunda angivits,

kunde delägarens avgiftsbetalning godtyckligt varieras.

De ännu icke pensionerade delägarnas tillgodohavanden sammanfördes

till en särskild fond, besparingsfonden, och å tillgodohavandena gottgjordes

ränta, i huvudsak bestämd efter den för året beräknade medelräntefoten å

föreningens kapitalplaceringar, varjämte till desamma fördes arvsvinst efter

avlidna delägare i besparingsfonden.

Under det kalenderår, då delägaren uppnådde 50 års ålder, ägde hon avgöra,

örn pensionen skulle börja utgå från påföljande års ingång eller örn

den skulle lyftas först vid en senare tidpunkt, som finge bestämmas senast

till ingången av kalenderåret efter uppnåendet av 60 års ålder. Pensionen

bestämdes på sådant sätt, att delägarens vid inträdet i pensionsklassen förefintliga

tillgodohavande förvandlades till en livränta, som beräknades med

tillämpning av ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell samt den

räntefot, som styrelsen med hänsyn till påräknad ränta och övriga på förhållandena

inverkande omständigheter bestämde, varjämte till denna s. k.

avgiftspension lades viss tilläggspension. För utgående pensioner och tilläggspensioner

avsattes försäkringstekniskt beräknad premiereserv; det tillskott

till delägarnas behållning, som vore erforderligt, för att man skulle

kunna avsätta premiereserv jämväl för tilläggspensionerna, erhölles ur avkastningen

på vissa särskilda fonder, bildade genom donationsmedel m. m.

Såsom av det sagda torde framgå företedde föreningens pensionering stora

likheter med pensionsstyrelsens på frivilliga avgifter grundade försäkring, i

det pensionsbeloppet icke behövde från början fixeras utan bleve efter försäkringstekniska

grunder bestämt med hänsyn till dels den ålder, från vilken

delägaren sedermera önskade lyfta pensionen, och dels de insatser — inom

vissa gränser valfria — som blivit gjorda.

Föreningen hade emellertid nu bemärkt, att socialstyrelsens förslag till

ny lydelse av understödsföreningslagen innehölle en bestämmelse örn att

pension, för vars erhållande medlem erlade avgift, skulle i stadgarna vara till

storleken bestämd. En strängt formell tolkning av denna bestämmelse syntes

kunna lägga hinder i vägen för ett fortsatt uppehållande av föreningens verksamhet

efter i huvudsak oförändrade riktlinjer, men ett uppställande av

sådana hinder torde väl ej få anses befogat, då verksamheten i stort sett bedreves

efter mönster av den statliga frivilliga pensionsförsäkringen.

Föredragande departementschefen har funnit enighet råda därom, att, i

den mån pension vore grundad å medlems egna avgifter, densamma borde

beräknas med hänsyn till avgifternas storlek och tiden för deras erläggande

samt sålunda icke med hänsyn till kassans vid varje särskild tidpunkt för

utbetalningar tillgängliga medel. Den av socialstyrelsen härutinnan föreslagna

bestämmelsen kunde dock måhända givas en strängare innebörd än

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 45

styrelsen torde hava avsett. Motsvarande bestämmelse i propositionen utsade

allenast, att i den män rätten till pension grundade sig å erlagda medlemsavgifter

pensionen skulle utgå med fasta belopp. Att beloppen skulle

vara fasta innebure, att de skulle vara på förhand bestämda eller beräkneliga.

Enligt utskottets mening är det för en pensionsberättigads trygghet av

största värde, att han kan på förhand beräkna sin pension och äger garanti för

att denna icke i framtiden minskas. Vad den av understödsföreningarna bedrivna

pensionsförsäkringen beträffar lärer dock en dylik trygghet icke kunna

till fullo uppnås. Så länge rätten till ett av en understödsförening utfäst

understöd ännu icke förfallit till betalning, skiljer sig densamma nämligen därutinnan

från en vanlig fordringsrätt, att föreningen, alltså gäldenären själv,

i allmänhet kan i form av stadgeändring besluta minskning av understödet.

Grunden härtill är givetvis den, att föreningen för sin ekonomi har att i sista

hand lita till medlemmarnas uppoffringar och att dessa i vissa fall lämpligast

kunna göras genom minskning av medlemmarnas rätt gent emot föreningen.

Yad nu anförts behöver dock icke föranleda till att kravet på trygghet för

de pensionsberättigade inom en understödsförening helt uppgives. Redan gällande

lag föreskriver sålunda i 44 § sista stycket, bland annat, att stadgeändring,

som avser inskränkning av rätt till understöd, icke äger tillämpning

i fråga om rätt till pension, med avseende varå pensionsfallet inträffat innan

beslutet örn ändringen blev slutgiltigt fattat. Denna föreskrift har oförändrad

upptagits i 42 § sista stycket i propositionen, och utskottet vill redan i detta

sammanhang förutskicka, att utskottet vid behandlingen av sagda paragraf

kommer att förorda bibehållandet av denna föreskrift, Densamma har tydligen

till syfte att för framtiden trygga rätten till redan utgående pension.

Emellertid uppnås icke detta syfte, därest enligt föreningens stadgar pensionen

kan, oberoende av stadgeändring, allt efter omständigheterna variera till

beloppet från tid till annan. Att dylika fall förekomma, framgår av utredningen

i detta ärende.

I propositionen föreslås nu en bestämmelse därom, att i den mån rätten

till pension grundar sig å erlagda medlemsavgifter pensionen skall utgå med

fasta belopp. Att beloppen skola vara fasta innebär enligt uttalande av departementschefen,

att de skola vara på förhand bestämda eller beräkneliga. Av

detta uttalande torde framgå, att innebörden av bestämmelsen icke avsetts

vara den, att själva pensionsbeloppen behöva vara angivna i stadgarna. Med

ledning av dessa skall emellertid vederbörande på förhand kunna beräkna de

pensionsbelopp, som han i framtiden äger uppbära. Denna tolkning synes

också nära överensstämma med föreskriften i 8 § punkt 6), att understödsförenings

stadgar skola angiva beloppen av de fasta avgifter, som skola erläggas

till föreningen, eller grunderna för beräknande därav. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla, att bestämmelsen i 8 § punkt 5), enligt vilken stadgarna

skola angiva understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för

beräknande därav, icke torde hindra en pensionering enligt sådana grunder,

som möjliggöra variationer av pensionsbeloppen allt efter omständigheterna.

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

För att ernå större trygghet för pensionstagarna erfordras alltså en ytterligare

bestämmelse. Vad i propositionen härutinnan föreslagits föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Utskottet har med sitt uttalande på denna punkt

allenast velat klargöra innebörden av bestämmelsen, att i den mån rätten till

pension grundar sig å erlagda medlemsavgifter pensionen skall utgå med fasta

belopp. Utskottet vill jämväl tillägga, att denna bestämmelse enligt sin ordalydelse

endast bör äga tillämpning å utgående pension och således icke gäller

i fråga örn rätt till pension innan pensionsfallet ännu inträffat, ävensom att

bestämmelsen icke hindrar oberäkneliga variationer av utgående pensionsbelopp,

till den del pensionen bestrides exempelvis genom bidrag från en

arbetsgivare.

15 §.

81 § och 86 § fjärde stycket gällande lag äro av följande lydelse:

81 §.

För pensionskassa, vars stadgar icke blivit godkända på sätt i 86 § sågs,

skall styrelsen vart femte år låta upprätta och, i samband med ingivandet

av de i 80 § omförmälda handlingarna, till tillsynsmyndigheten ingiva försäkringsteknisk

utredning av föreningens ställning vid föregående års slut.

Nämnda utredning skall enligt av tillsynsmyndigheten fastställda grunder

upprättas av person, vilken innehar behörighet att utöva befattning som

aktuarie vid livförsäkringsbolag eller av tillsynsmyndigheten förklarats behörig

att upprätta utredningen. Föreningen äger att anlita tillsynsmyndigheten

för utredningens upprättande och skall i sådant fall ersätta kostnaden

härför med belopp, som bestämmes av nämnda myndighet.

Därest försäkringsteknisk utredning, som av förening ingivits, utvisar

brist, må tillsynsmyndigheten, örn den så finner erforderligt, ålägga föreningen

att, så länge bristen fortfar, upprätta och ingiva sådan utredning oftare än

vart femte år, dock högst årligen.

Från skyldigheten att upprätta försäkringsteknisk utredning äger tillsynsmyndigheten

helt eller delvis befria förening, då dess rörelse är av mindre

omfattning eller eljest skälig anledning till sådan befrielse föreligger.

86 § (fjärde stycket).

Understödsförening med godkända stadgar skall varje år avgiva försäkringsteknisk

utredning på sätt i 81 § första och andra styckena sägs; dock att

tillsynsmyndigheten må medgiva viss förening, därest dess rörelse är av

mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger, att avgiva sådan

utredning mindre ofta, likväl minst vart femte år. I utredningen skall såsom

skuld upptagas en fond (premiereserven), motsvarande sammanlagda värdet

av alla löpande utfästelser av understöd.

Enligt 39 § sjukkasseför ordningen åligger det centralsjukkassa att vart

femte år låta upprätta försäkringsteknisk utredning. Kassan äger anlita tillsynsmyndigheten

för utredningens upprättande och skall i sådant fall ersätta

kostnaden härför med belopp, som bestämmes av nämnda myndighet.

I propositionen har 15 § erhållit följande avfattning:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

15 §.

För understödsförening skall styrelsen vart femte år, räknat från och

med registreringsåret, låta upprätta och, i samband med ingivandet av de

i 77 § omförmälda handlingarna, till tillsynsmyndigheten ingiva försäkringsteknisk

utredning av föreningens ställning vid föregående års slut; dock att

sådan skyldighet icke åligger förening, som endast bereder understöd vid

arbetslöshet eller endast meddelar sjukpenning för högst nittio dagar för

ett sammanhängande sjuklighetstillstånd eller sjukvårdsersättning eller bägge

dessa understöd i förening. ......

Tillsynsmyndigheten äger, örn den så finner erforderligt, ålägga förening

att jämväl å annan tid än ovan sägs låta upprätta och till tillsynsmyndigheten

ingiva försäkringsteknisk utredning.

Från skyldigheten att låta upprätta försäkringsteknisk utredning äger tillsynsmyndigheten

helt eller delvis befria förening, då dess rörelse är av

mindre omfattning eller eljest skälig anledning till sådan befrielse föreligger.

Försäkringsteknisk utredning skall enligt av tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas av person, vilken innehar behörighet att utöva befattning

såsom aktuarie vid livförsäkringsbolag eller av tillsynsmyndigheten

förklarats behörig att upprätta utredningen. Föreningen äger att anlita tillsynsmyndigheten

för utredningens upprättande och skall i sådant fall ersätta

kostnaden härför med belopp, som bestämmes av nämnda myndighet.

Motsvarande paragraf (B 11 §) i socialstyrelsens förslag skiljer sig i sakligt

hänseende allenast såtillvida från propositionen, som förslaget icke från

skyldigheten att upprätta försäkringsteknisk utredning medgiver undantag

för förening, vilken endast bereder understöd vid arbetslöshet.

Yad socialstyrelsen såsom motivering till sitt förslag i denna del anfört

finnes återgivet å sid. 65 i propositionen.

Vid de sammanträden, som inför socialstyrelsen hållits med representanter

för olika organisationer, har ifrågasatts, från ett håll, huruvida icke

de i denna paragraf föreskrivna försäkringstekniska utredningarna borde

verkställas av tillsynsmyndigheten utan kostnader för föreningarna, samt

från ett annat håll, huruvida det vore principiellt riktigt att tillsynsmyndigheten,

som hade att granska verkställda utredningar, också upprättade desamma.

De vid sammanträdet närvarande hava därefter enat sig örn ett uttalande,

att det borde övervägas, om icke utredningarna, åtminstone beträffande

sjukkassor, borde verkställas av tillsynsmyndigheten, men att myndigheten

däremot icke borde verkställa utredningar för övriga föreningar.

De fria sjukkassornas förbund har i sitt yttrande över socialstyrelsens förslag

ansett, att den försäkringstekniska utredningen, då den upprättades av

tillsynsmyndigheten, icke borde medföra någon kostnad för föreningen.

Departementschefen har vid remissen till lagrådet framhållit, bland annat,

att skyldigheten att avgiva försäkringsteknisk utredning innebure den för

understödsföreningarna måhända mest tyngande av de ifrågasatta nya eller

utvidgade förpliktelserna. Anledning syntes emellertid icke föreligga att

frångå den för pensionskassa, förening med godkända stadgar och centralsjukkassa

redan gällande ordningen, enligt vilken, då tillsynsmyndigheten

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

48 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

anlitades för utredningens upprättande, kostnaden härför skulle gäldas av

kassan eller föreningen.

Lagrådet har anfört:

Enligt förslaget skall försäkringsteknisk utredning upprättas i avsevärt

större omfattning än som för närvarande gäller. Med hänsyn till att skyldigheten

regelmässigt skall fullgöras vart femte år kan ock antagas, att åtminstone

för en längre tid framåt dessa utredningar i ett stort antal föreningar

komma att verkställas samtidigt med jämnt återkommande mellanrum. Vid

dessa förhallanden måste det synas tvivelaktigt, örn tillsynsmyndigheten

städse i den utsträckning, som följer av stadgandet i andra punkten av

fjärde stycket, skall kunna tillhandagå föreningarna med biträde för utredningens

verkställande. Anses stadgandet icke äga vidsträcktare innebörd än

att myndigheten kan inskränka sig till att lämna anvisning å kompetent

person, har en sådan tolkning dock knappast stöd i stadgandets ordalydelse.

På grund härav och då jämväl med fog anmärkts att utredningens utförande

av myndigheten understundom kan vara olämpligt, synes böra övervägas,

huruvida ej anledning föreligger till sådan jämkning av den från nuvarande

lagtext överflyttade bestämmelsen, att på framställning av föreningen utredningen

må, där tillsynsmyndigheten linner sådant lämpligen kunna ske,

upprättas genom myndighetens försorg. Motsvarande ändring torde då böra

göras i 39 § sjukkasseförordningen.

"Vid anmälan av lagrådets utlåtande i statsrådet har departementschefen

yttrat:

Då jämlikt 81 eller 86 § gällande lag örn understödsföreningar eller 39 §

sjukkasseförordningen skyldighet föreligger för en pensionskassa, en förening

med godkända stadgar eller en centralsjukkassa att upprätta försäkringsteknisk

utredning, äger föreningen anlita tillsynsmyndigheten för utredningens

upprättande och skall i sådant fall ersätta kostnaden härför med

belopp, som bestämmes av nämnda myndighet. Enligt vad jag inhämtat har

denna bestämmelse av tillsynsmyndigheten vanligen tillämpats så, att myndigheten,

då dess medverkan påkallats, förordnat någon sakkunnig person att

verkställa utredningen. En dylik tillämpning av stadgandet torde icke kunna

sägas stå i strid med dess ordalydelse. Vid sådant förhållande lärer icke,

såsom lagrådet befarat, skyldigheten enligt motsvarande bestämmelse i 15 §

fjärde stycket andra punkten i det remitterade förslaget behöva bereda tillsynsmyndigheten

några större svårigheter. Då jag icke heller kan finna det

i något fall olämpligt, att den myndighet, som har att utöva tillsyn över en

förening, på föreningens egen begäran föranstaltar örn utredning rörande föreningens

ekonomiska ställning, anser jag mig icke böra biträda lagrådets förslag

till jämkning av nu ifrågavarande bestämmelse.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande paragraf

i propositionen. Emellertid vill utskottet beträffande paragrafens tillämpning

uttala den förväntan, att tillsynsmyndigheten vid fastställande av ersättning

för genom myndighetens försorg verkställd försäkringsteknisk utredning tar

särskild hänsyn till vederbörande förenings ekonomiska ställning.

19 §.

I 87 § tredje stycket gällande lag stadgas, huru förening med godkända

stadgar, vilken meddelar livförsäkring, skall redovisa tillgångar, motsvarande

s. 49 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 49

premiereserven för livförsäkringar. Sålunda gäller enligt punkt 5), att dessa

tillgångar må redovisas i skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet

genom inteckning i fast egendom inom hälften av senast fastställda

taxeringsvärde, så ock, med tillsynsmyndighetens medgivande, i skuldförbindelser

med säkerhet av inteckning inom två tredjedelar av taxeringsvärdet;

dock att i varje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning i

egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen

fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag inom riket. Berörda

tillgångar må vidare enligt punkt 7) redovisas i föreningen tillhörig fastighet

intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens medgivande, intill två tredjedelar

av taxeringsvärdet; skolande i fråga örn brandförsäkring av åbyggnad

gälla vad vid 5) stadgas.

Nu återgivna bestämmelser hava utan ändring upptagits i B 15 § i socialstyrelsens

förslag, i vad däri meddelats föreskrifter örn huru understödsförenings

för dess försäkringsverksamhet behållna tillgångar skola redovisas.

I 19 § i ''propositionen, vari stadganden meddelas rörande redovisning av

medel, vilka enligt bestämmelserna i lagen blivit avsatta till fond eller reserverats,

har emellertid socialstyrelsens förslag undergått sådan ändring, att

utan särskilt medgivande av tillsynsmyndigheten redovisningen må ske i inteckningar

inom och i föreningen tillhörig fastighet intill två tredjedelar av

taxeringsvärdet.

Vid de inför socialstyrelsen hållna sammanträdena med representanter för

olika organisationer har från ett håll framhållits, att det med hänsyn till

rådande ränteläge innebure för stor stränghet att förbjuda understödsföreningarna

att placera sina tillgångar i egen fastighet utöver två tredjedelar

av taxeringsvärdet.

Departementschef en har erinrat, att enligt 215 § lagen om försäkringsrörelse

försäkringsbolag ägde utan särskilt tillstånd placera sina tillgångar

i fastighetsinteckningar inom två tredjedelar av taxeringsvärdet. En motsvarande

frihet torde utan fara för säkerheten kunna medgivas understödsföreningarna,

och detta även för det fall att förening såsom tillgång redovisade

egen fastighet. Enligt nyssnämnda lagrum kunde vidare med försäkringsinspektionens

medgivande redovisning ske i inteckning intill fulla taxeringsvärdet

i egen fastighet, som vore avsedd för inrymmande av lokal föi

rörelsen. Då emellertid understödsföreningarna i allmänhet icke torde hava

behov av några större dylika lokaler, hade något motsvarande stadgande icke

intagits i propositionsförslaget.

Med anledning av vad vid de inför socialstyrelsen i ärendet hållna sammanträdena

från ett håll anförts vill utskottet uttala, att det icke torde vara välbetänkt,

örn enligt lagen skulle såsom säkerhet för understödsförenings förbindelser

gent emot sina medlemmar godtagas i fastighet placerade medel,

liggande över två tredjedelar av taxeringsvärdet. Med detta uttalande avser

utskottet jämväl medel, placerade i föreningen tillhörig fastighet. Utskottet

linner således icke anledning föreslå ändring i propositionen i denna del.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avd. Nr 13. 442 38 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottet.

Har en förening redan använt en avsevärd del av sina tillgångar till inköp

av fastighet, kan detta föranleda, att föreningen icke blir i stånd att omedelbart

redovisa sina fonder på sätt i 19 § föreskrives. Till frågan härom skall

utskottet återkomma vid behandlingen av lagförslagets övergångsbestämmelser.

42 § sista stycket.

Enligt 44 § sista stycket gällande lag skall sådan ändring av understödsförenings

stadgar, som avser inskränkning av rätt till understöd, icke äga

tillämpning i fråga örn rätt till pension eller sjukhjälp, med avseende å vilken

pensionsfallet eller sjukdomsfallet inträffat innan beslutet örn ändringen

fattades eller, där beslutet för att bliva giltigt måst fattas å flera föreningssammanträden,

innan beslutet fattades å det sista sammanträdet.

42 § sista stycket i propositionen är likalydande med 44 § sista stycket

gällande lag.

I socialstyrelsens förslag däremot har införts sådant tillägg till 44 § sista

stycket gällande lag, att däri meddelad bestämmelse icke skall gälla, där

inskränkning i pensionsrätt beslutats med hänsyn till försäkringsteknisk utredning,

som upprättats enligt nya av tillsynsmyndigheten utfärdade grunder

och anvisningar.

Hörande innebörden och behandlingen av socialstyrelsens förslag i denna

del tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 78—82 i propositionen.

Departementschefen har anfört:

Yad angår styrelsens förslag till möjliggörande av sänkning av redan

löpande pensioner torde den föregående redogörelsen utvisa, att här möter

ett komplex av frågor, vilka ännu icke äro mogna för sin lösning. Förutom

vad av försäkringsinspektionen framhållits såväl i yttrandet över styrelsens

förslag som i skrivelsen den 21 december 1936 vill jag sålunda erinra, att en

lagändring i den riktning styrelsen föreslagit synes böra medföra en prövning

av frågan, huruvida och i vilken form de icke medlemsberättigade pensionstagarna

böra beredas medbestämmanderätt, då det gäller fattandet av

beslut örn sänkning av deras pensioner. Då resultatet av den på hemställan

av chefen för handelsdepartementet den 22 januari 1937 igångsatta utredningen

angående försäkringsverksamheten torde böra avvaktas, innan slutlig

ståndpunkt tages till det av styrelsen i förevarande fråga väckta förslaget,

anser jag mig icke böra för närvarande förorda detsammas genomförande.

Gällande lags bestämmelse därom, att sedan pensionsfallet inträffat rätten

till pension icke kan genom stadgeändring inskränkas, anser utskottet innefatta

en för understödsföreningarnas pensionsförsäkring utomordentligt

värdefull princip. Tilltron till denna försäkring skulle nämligen enligt utskottets

mening kunna i betänklig grad rubbas, därest denna princip icke

med stränghet upprätthölles. Emot förslaget örn bibehållande av sagda bestämmelse

har utskottet således ingen erinran att framställa.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

övergångsbestämmelserna 1 mom. vid 2) och 3).

Enligt propositionen skall den nya lagen träda i kraft den 1 juli 1938 och

äldre lag upphöra att gälla samma dag. Med avseende å understödsförening, som

vid nämnda tid är registrerad enligt äldre lag, skall dock denna enligt 1 mom.

vid 1) i övergångsbestämmelserna fortfarande äga tillämpning intill dess tillsynsmyndigheten

på ansökan av föreningen förklarat föreningens stadgar stå

i överensstämmelse med föreskrifterna i den nya lagen samt vara betryggande

för medlemmarna och övriga understödsberättigade ävensom i övrigt upprättade

på ett med hänsyn till verksamhetens art och omfattning lämpligt sätt.

Sådan ansökan måste emellertid enligt 2 mom. vid 2) göras före den 1 januari

1943.

Enligt 1 mom. vid 2) må nyss omförmäld förklaring avgivas och föreningen

därefter fortsätta verksamheten utan hinder därav, att föreningen icke uppfyller

den enligt 3 § första stycket eller, i fråga om beredande av pension,

enligt 3 § andra stycket för föreningen gällande föreskriften angående minsta

medlemsantal; dock att i sådant fall tillsynsmyndigheten skall bestämma det

antal medlemmar, varav föreningen minst skall bestå. Nedgår medlemsantalet

under det sålunda bestämda, skola de bestämmelser äga motsvarande tillämpning,

vilka gälla då medlemsantalet i en enligt nya lagen registrerad förening

nedgått under det, vartill medlemmarna enligt tillsynsmyndighetens med stöd

av 3 § meddelade beslut minst skola uppgå. Härutinnan gäller enligt 47 §,

att föreningens styrelse ofördröjligen skall göra anmälan örn förhållandet

hos tillsynsmyndigheten, som efter prövning av föreliggande omständigheter

må medgiva föreningen att på särskilda villkor fortsätta sin verksamhet med

mindre antal medlemmar än tidigare varit bestämt. Såsom sådant särskilt

villkor skall angivas visst tal, under vilket föreningens medlemsantal ej må

nedgå. Lämnas icke sådant medgivande, eller lämnas medgivande och nedgår

därefter föreningens medlemsantal under det nya talet utan att detta

inom tre månader åter uppnås, skall föreningen träda i likvidation.

Vidare gäller enligt 1 mom. vid 3), att därest för förening, som jämlikt

17 § är skyldig redovisa premiereserv, yppar sig svårighet att för äldre försäkringar

vid tiden för ansökan om förklaring, varom vid 1) sägs, avsätta

premiereserv till i 17 § föreskrivet belopp, må tillsynsmyndigheten medgiva

föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej överstigande femton år,

premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre än föreskrivet

belopp, under villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en av

tillsynsmyndigheten fastställd plan; dock att anstånd ej må medgivas, där

det enligt verkställd undersökning icke kan förväntas, att bristen skall kunna

täckas under sagda tid.

Socialstyrelsen har icke framlagt något utarbetat förslag till övergångsbestämmelser.

Emellertid har styrelsen i sin utredning uppmärksammat, att

ett betydande antal nu registrerade föreningar icke kunde uppvisa det medlemsantal

av etthundra, som enligt styrelsens lagförslag i princip skulle

fordras för registrering. Hessa föreningar, vilka registrerats medan lagen

ännu tillstadde och till och med påbjöde registrering vid lägre medlems
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottet.

antal än etthundra, borde alltjämt få äga fortbestånd, dock allenast under

förutsättning att de ekonomiska grunderna för verksamheten genom avgiftstillägg

eller särskild fondering förstärktes i den omfattning, som kunde vara

påkallad med hänsyn till det lägre medlemsantalet.

Departementschefen har anfört:

Tidigare har jag vid behandlingen av 3 § förordat, att, där särskilda omständigheter

därtill föranleda, tillsynsmyndigheten må medgiva undantag

från de i första och, vad angår beredande av pension, i andra styckena i

nämnda paragraf upptagna bestämmelserna om minsta medlemsantal. Så

mycken hänsyn synes mig nu böra visas de äldre registrerade föreningarna,

att beträffande dem dylika särskilda omständigheter skola anses i regel föreligga.

Särskild bestämmelse med sådant syfte har införts i 1 mom. vid 2).

Såsom socialstyrelsen framhållit, bör emellertid här liksom i övriga motsvarande

fall gälla, att den minskade fordran i fråga örn medlemsantalet uppväges

av skärpta krav i fråga örn de ekonomiska grunderna för verksamheten.

Av hänsyn till de äldre föreningarna hava i 1 mom. vid 3) införts för dem

avsedda bestämmelser, motsvarande de i 17 § sista stycket föreslagna. Erinras

må, att vid tillkomsten av gällande lag en liknande lindring bereddes de äldre

livförsäkringsföreningar, vilka önskade bliva registrerade med godkända

stadgar. Jag hänvisar härutinnan till 99 § tredje stycket vid 4) gällande lag.

Enligt vad utskottet har sig bekant kunna i vissa nu registrerade pensionskassor

nya medlemmar icke vinna inträde. Anledningen härtill är i regel den,

att vederbörande kassa endast har till uppgift att pensionera sådana anställda

i ett företag, vilka på grund av sin ålder icke ansetts lämpligen kunna pensioneras

genom Svenska Personalpensionskassan, Enskilda Järnvägarnes Pensionskassa

eller någon liknande inrättning, till vilken företagets övriga befattningshavare

vunnit anslutning.

Medlemsantalet i en dylik uteslutande för vissa personer bildad pensionskassa

måste på grund av avgång genom dödsfall oavlåtligen minska. Då emellertid

dessa kassor obestridligen hava en social uppgift att fylla, bör enligt

utskottets mening den nya lagens bestämmelser rörande minsta tillåtna medlemsantal

så avfattas, att dessa kassor kunna så långt möjligt är fortsätta sin

verksamhet. Enligt 1 mom. vid 2) i övergångsbestämmelserna beredes också

kassorna sådan möjlighet, och utskottet har därför ingen erinran att göra mot

avfattningen av detta lagrum. Utskottet vill allenast understryka önskvärdheten

av att tillsynsmyndigheten, då den bestämmer minsta tillåtna medlemsantalet

för en kassa av nu ifrågavarande karaktär, sätter detta så lågt som

med hänsyn till övriga omständigheter är möjligt. Yad nu anförts synes böra

beaktas även i övriga fall, då tillsynsmyndigheten har att bestämma minsta

medlemsantalet för en vid den nya lagens ikraftträdande redan registrerad

understödsförening.

Den lindring, som jämlikt 1 mom. vid 3) i övergångsbestämmelserna kan

beredas äldre förening i fråga örn skyldighet att omedelbart redovisa full premiereserv,

är enligt utskottets mening av synnerligt värde för en smidig övergång

till den nya lagstiftningen. Emot utformningen av bestämmelsen härutinnan

har utskottet ingen erinran att framställa. Beträffande tillämpningen

av densamma vill emellertid utskottet uttala det önskemålet, att tillsynsmyn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. Oö

digheten icke utan starka skäl därtill förvägrar en förening anstånd med redovisning

av lagstadgad premiereserv samt att myndigheten vid fastställandet av

plan för bristens fyllande tager vederbörlig hänsyn till föreliggande förhållanden.

För utskottet har sålunda uppgivits, att vissa föreningar hava en väsend

lig del av sina tillgångar placerade i egna fastigheter. I dylikt fall bör enligt

utskottets mening nyssnämnda plan så avfattas, att föreningen icke tvingas till

en hastig och måhända därför förlustbringande försäljning av fastigheten. Och

örn, såsom i ett annat för utskottet uppgivet fall lärer vara förhållandet, en för

anställda i ett visst företag bildad förenings tillgångar huvudsakligen äro placerade

i av företaget utfärdade skuldförbindelser utan realsäkerhet, synes

största möjliga hänsyn böra visas företaget, så att icke detta genom en alltför

hastig indrivning av förbindelserna rakar i likviditetssvårigheter.

B. Förslaget till lag angående upphävande av lagen om

återförsäkringskassor.

En redogörelse för vissa bestämmelser i lagen den 18 juni 1926 (nr 217)

örn återförsäkringskassor lämnas å sid. 104—105 i propositionen nr 19.

Enär de genomgripande ändringar i lagstiftningen örn understödsföreningar,

som föreslagits i propositionen, skulle påkalla en motsvarande revidering

av lagstiftningen örn återförsäkringskassor, men denna lagstiftning

hittills icke i något fall kommit i tillämpning, har frågan örn ändamålsenligheten

av en omfattande ändring av lagstiftningen rörande dylika kassor hänskjutits

till socialstyrelsen för yttrande. Styrelsen har ansett förklaringen

till att lagen örn återförsäkringskassor under den tid av över tio år, varunder

den varit gällande, icke i något fall kommit i tillämpning otvivelaktigt vara

att söka däri, att något verkligt behov av återförsäkring genom återförsäkringskassa

— emot förmodan viel lagens antagande — icke gjort sig gällande.

Sedan styrelsen vidare på anförda skäl icke funnit några omständigheter föreligga,

som för närvarande kunde tänkas framkalla ett sådant behov, har sty

reisen tillstyrkt, att åtgärder vidtoges för upphävande av lagen örn återförsäkringskassor.

Departementschefen har som motivering för nu förevarande lagförslag anfört,

att den verkställda utredningen finge anses giva vid handen, att något

behov av återförsäkringskassor icke förefunnes.

Vid granskning av nu ifrågavarande förslag har utskottet ej funnit anledning

till erinran mot detsamma.

C. Förslagen till förordningar angående ändring i vissa

delar av förordningarna om erkända sjukkassor

och om erkända arbetslöshetskassor.

I propositionen nr 20 föreslås av det genom propositionen nr 19 framlagda

förslaget till lag om understödsföreningar betingade ändringar i för
-

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

ordningarna den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor och den 15

juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.

Utskottet har vid granskning av de genom propositionen nr 20 framlagda

författningsförslagen icke funnit anledning till erinran mot desamma.

Utskottets hemställan.

På grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

1) att propositionen nr 19 mätte bifallas av riksdagen; samt

2) att propositionen nr 20 måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 24 februari 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NÖSMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman*, P. Sandström,

Heiding, Västberg, Elon Andersson och Ekströmer;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson, Pettersson i Hällbacken,

Thorell , Gardell och Hansson i örebro, fröken Andersson samt herr Barnekow.

* närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:97 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående ändring av 17 kap. 4 § handelsbalken m. m. s. 1 i texten