Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1937 vid dess tjugotredje sammanträde fattade beslut.

1938-02-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1937 vid dess tjugotredje sammanträde fattade beslut.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

5

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1938 kl. 10 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan

om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella

arbetsorganisationens konferens år 1937 vid

dess tjugotredje sammanträde fattade beslut.

Genom en den 14 januari 1938 dagtecknad proposition, nr 45, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden, anhållit om riksdagens yttrande angående de i nämnda protokoll

omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens konferens år

1937 vid dess tjugotredje sammanträde fattade besluten.

De ifrågavarande besluten utgöras av förslag till fyra konventioner samt sju

rekommendationer, nämligen rekommendationer angående internationell samverkan

i avseende å offentliga arbeten och angående nationell planering av

offentliga arbeten, konventioner angående minimiålder för barns användande

till industriellt arbete (reviderad 1937) och angående minimiålder för barns

användande till icke-industriellt arbete (reviderad 1937), rekommendation

angående minimiålder för barns användande till industriellt arbete i familjeföretag,

konventioner angående förkortning av arbetstiden inom textilindustrien

och angående säkerhetsföreskrifter i byggnadsindustrien samt rekommendationer

angående säkerhetsföreskrifter, inspektion, samverkan till förekommande

av olycksfall och yrkesutbildning inom byggnadsindustrien.

Konventionsförslagen och rekommendationerna hava i propositionen grupperats

i fyra avdelningar, nämligen: 1. Offentliga arbeten; 2. Minimiåldern

för barns användande till arbete; 3. Arbetstidsförkortning inom textilindustrien;

samt 4. Arbetets säkerhet inom byggnadsindustrien. Utskottet kommer

att i framställningen här nedan följa denna indelning.

Beträffande lydelsen av konventionsförslagen och rekommendationerna

får utskottet hänvisa till de såsom bilaga (Bilaga A) vid propositionen fogade

översättningarna till svenska språket av originaltexterna till konferensens

beslut.

Den internationella arbetsorganisationens tjugotredje sammanträde hölls i

Geneve under tiden den 3—den 23 juni 1937. Antalet representerade stater

utgjorde 53, av vilka 39 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud

samt ett ombud från vardera av arbetsgivar- och arbetarsidorna.

Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation. I fråga örn

verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje medlem av organisa
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

tionen skall vara förbunden att inom ett år eller vid förhinder på grund av

exceptionella förhållanden senast inom 18 månader från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer och

konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas kompetensområden

respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag eller vidtagande av

andra åtgärder. Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd

eller annat åtgörande för dess genomförande eller örn ett konventionsförslag

icke vinner vederbörande myndighets eller myndigheters bifall,

skall respektive medlem av organisationen icke vara underkastad någon

vidare förpliktelse med hänsyn därtill.

Intill 1938 års början hava de föreliggande konventionsförslagen icke ratificerats

av någon stat.

1. Rekommendationerna (nr 50 och 51) angående offentliga arbeten.

I propositionen lämnas å sid. 3—7 redogörelse för rekommendationernas

bestämmelser, för den förberedande behandling, som desamma undergått,

samt för det yttrande, som delegationen för det internationella socialpolitiska

samarbetet över dem avgivit. Härutinnan anhåller utskottet att få hänvisa

till propositionen. — Rekommendationerna vuono vid den slutliga omröstningen

i konferensens plenum enhällig anslutning.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört:

De principer för de offentliga arbetenas anordnande, som innehållas i de

båda rekommendationerna angående offentliga arbeten, överensstämma i

allt väsentligt i avseende såväl å arbetenas tidsplanering som å sättet för

deras finansiering och den därmed förbundna penningpolitiken med dem,

som legat till grund för de senare årens svenska konjunktur- och arbetslöshetspolitik.

Man torde kunna säga, att den uppfattning, varpå rekommendationerna

bygga, i Sverige kommit till mera medveten och konsekvent

tillämpning än i de flesta andra länder.

Rekommendationen angående nationell planering av offentliga arbeten understryker

starkt angelägenheten av att åtgärder i syfte att dämpa konjunkturväxlingarna

genom offentliga arbetens tidsplanering och därmed sammanhängande

finanspolitiska åtgärder i tid förberedas, och därom torde

icke någon meningsskiljaktighet kunna råda. Jag hänvisar till bland annat

den inventering av arbeten, lämpliga att igångsätta för att motverka en kommande

depression, som utförts av 1936 års utredning angående beredskapsarbeten,

samt till det i årets statsverksproposition bebådade förslaget till en

beredskapsbudget, avsedd att träda i kraft om en starkare försämring av

konjunkturläget skulle inträda.

De punkter i de båda rekommendationerna, som skulle kunna föranleda

särskilda åtgärder, äro dels de, som gälla samverkan med den internationella

kommission, som arbetsbyråns styrelse kan komma att upprätta, samt insändandet

till arbetsbyrån av statistiska och andra upplysningar rörande

offentliga arbeten, dels ock de, som avse det nationella organet för planering

och samordnande av de offentliga arbetena ävensom åtgärderna för

deras finansiering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

7

Enligt min mening böra strävanden till internationell samverkan på ifrågavarande

område på allt sätt stödjas från svensk sida. Det är uppenbart, att

möjligheterna att driva en effektiv konjunkturpolitik äro i hög grad beroende

av att i olika länder en så långt möjligt ensartad politik föres. I den

mån en internationell informations- och rådgivningsverksamhet av det slag,

som i den första rekommendationen föreslås, kan komma att medverka till ett

förenhetligande av konjunkturpolitiken i olika länder efter de allmänna riktlinjer,

som av arbetskonferensen uppdragits — givetvis med sådana modifikationer,

som kunna vara betingade av speciella förhållanden i varje särskilt

land — kunna också de framtida möjligheterna för den svenska konjunkturpolitiken

komma att gynnsamt påverkas. Det synes mig därför av vikt, att

Sverige blir företrätt i den internationella kommission, som i rekommendationen

förutsättes. —- Vad angår det statistiska uppgiftslämnandet beträffande

offentliga arbeten, kan anmärkas, att sådana allmänna uppgifter, som i rekommendationen

omtalas, utan svårighet kunna lämnas från svensk sida. I

fråga om den plan för uppgiftslämnandet, som nyssnämnda kommission

skall utarbeta, synes det angeläget, att specificeringen av uppgifterna icke

drives så långt, att däri komma att ingå detaljer, som sakna större betydelse

för bedömandet av förhållandena i stort.

Det i den andra rekommendationen föreslagna enhetliga organet eller,

alternativt, de två organen för samordnande av åtgärder, sammanhängande

med den nationella planeringen av de offentliga arbetena, skulle hava uppgifter,

som synas mycket vittgående och delvis oklart bestämda. Som delegationen

för det internationella socialpolitiska samarbetet anmärkt, äro vissa

av de befogenheter, som i rekommendationen föreslagits tillkomma ifrågavarande

organ, sådana, att de knappast låta sig förena med grunderna för

vår statsförvaltning. De rena undersöknings- och informationsuppgifterna

på området torde naturligen falla under det nyupprättade konjunkturinstitutet.

Vissa av de uppmaningar, som innehållas i rekommendationens nu

ifrågavarande delar, synas värda beaktande, örn i framtiden administrativa''

förändringar beträffande de offentliga arbetenas bedrivande finnas påkallade.

Utskottet har intet att erinra emot vad föredragande departementschefen

i nu berörda hänseenden anfört.

2. Konventionsförslagen (nr 59 och 60) saint rekommendationen (nr 52)

angående minimiålder för barns användande till arbete.

Beträffande konventionsförslagens och rekommendationens bestämmelser,

gällande svensk lagstiftning i fråga örn de spörsmål, som i dem behandlas,

sakens förberedande behandling samt innehållet i det yttrande, som delegationen

för det internationella socialpolitiska samarbetet i ämnet avgivit får

utskottet hänvisa till den redogörelse, som lämnats å sid. 8—11 i propositionen.

— Vid den slutliga omröstningen röstade de svenska regert ngsombudcn

för konventionsförslaget angående minimiålder för barns användande

till industriellt arbete med reservation beträffande möjligheten av ratifikation

från svensk sida, men avhöllo sig från deltagande i voteringarna örn

det andra konventionsförslaget samt rekommendationen.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

Departementschefen har i propositionen anfört:

Det största hindret för anslutning från svensk sida till konventionsförslaget

angående minimiålder för barns användande till icke-industriellt arbete

synes mig utgöras av den alltför rigorösa begränsning av möjligheterna till

undantag i fråga örn sådant arbete av lättare art, som göres i ifrågavarande

konventionsförslag. Detta konventionsförslag kan jag därför icke förorda

till ratificering.

I fråga om konventionsförslaget rörande minimiålder för barns användande

till industriellt arbete föreligga även, liksom tidigare beträffande det ursprungliga

konventionsförslaget, vissa örn än mindre hinder för ratifikation,

vilka sammanhänga med konstitutiva drag i den svenska arbetarskyddslagen,

såsom i fråga om tillämpligheten på familjeföretag. Då anledningen till

de föreliggande revisionsförslagen, ungdomsarbetslösheten, icke för närvarande

kräver särskilda åtgärder i Sverige, torde frågan örn ratifikation lämpligen

kunna anstå, till dess en allmän revision av arbetarskyddslagen kommer

till stånd. Jag har under övervägande frågan om att igångsätta en sådan

revision. Av enahanda skäl, som nyss anförts, anser jag, att den till konventionsförslagen

fogade rekommendationen angående minimiålder för barns

användande till industriellt arbete i familjeföretag icke för närvarande bör

giva anledning till åtgärder i vårt land.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,

att konventionsförslaget angående minimiålder för barns användande till

icke-industriellt arbete icke bör ratificeras, att med ratifikation av konventionsförslaget

rörande minimiålder för barns användande till industriellt

arbete bör anstå samt att ifrågavarande rekommendation icke för närvarande

bör giva anledning till åtgärder från svensk sida.

3. Förslaget till konvention (nr 61) angående förkortning av arbetstiden

inom textilindustrien.

I proposition nr 15 till 1936 års riksdag förordades ratifikation av ett då

föreliggande förslag till principkonvention angående arbetstidens förkortning

till fyrtio timmar i veckan. På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande

nr 19) uttalade emellertid riksdagen, att riksdagen för sin del ansåge,

att ratifikation av konventionsförslaget icke borde äga rum.

Vid innevarande års riksdag har herr Brädefors m. fl. i motionen II: 206

yrkat, att riksdagen måtte i princip uttala sin anslutning till artikel 1 i nämnda

principkonvention, samt att riksdagen måtte i skrivelse till regeringen

hemställa örn förslag till nästa års riksdag angående sådan förändring av arbetstidslagen

att »fyrtio timmars arbetsvecka får laglig kraft». Utskottet, som

behandlat motionen i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 14, har däri hemställt,

att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Nu föreliggande konvention ingår i den serie av specialkonventioner för

olika industrier, vilka inom ramen av nyssnämnda principkonvention skola i

detalj giva bestämmelser örn arbetstidens förkortning inom särskilda industrier

under hänsynstagande till de speciella förhållandena på respektive ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

9

betsområden. I ingressen till konventionsförslaget hänvisas även till nämnda

principkonvention och den däri angivna grundsatsen örn fyrtio timmars arbetsvecka

med upprätthållande av arbetarnas levnadsstandard.

I propositionen har (sid. 12—14) lämnats redogörelse för gällande bestämmelser

i hithörande svensk lagstiftning samt för innehållet i förslaget och det

utlåtande, som delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet

däröver avgivit. Härutinnan anhåller utskottet att få hänvisa till propositionen.

I proposition nr 15 till 1936 års riksdag och proposition nr 56 till 1937 års

riksdag hava lämnats utförliga redogörelser för den behandling, som dels den

allmänna frågan om arbetstidens förkortning till fyrtio timmar i veckan, dels

frågorna om specialkonventioner för arbetstidsförkortning inom särskilda

industrier, till vilka den nu föreliggande konventionen ansluter sig, undergått

inom internationella arbetsorganisationen. Från svensk sida har städse hävdats

som förutsättningar för anslutning till internationella regleringar på detta

område, dels att arbetstidsförkortningen kunde genomföras under bevarande

av arbetarnas levnadsstandard, dels ock att motsvarande åtgärder vidtoges av

vårt lands mera betydande konkurrenter å världsmarknaden. Vidare har

framhållits, att arbetsmarknadsläget i Sverige icke vore sådant, att arbetstidsförkortning

vore påkallad med hänsyn till syftet att motverka arbetslösheten.

Dessa skäl hava även anförts i svenska regeringens svar å arbetsbi-- råns hösten 1936 utsända frågeformulär rörande textilindustrien.

Ä internationella arbetskonferensens sammanträde år 1937 avhöllo sig de

svenska regeringsombuden enligt erhållna instruktioner från att deltaga i omröstningarna

angående arbetstidens förkortning inom textilindustrien.

Rörande det nu ifrågavarande konventionsförslaget har departementschefen

anfört:

Av de skäl, vilka i tidigare sammanhang, som angått frågan om fyrtiotimmarsveckans

genomförande inom särskilda industrier, anförts mot anslutning

från svensk sida till specialkonventionerna rörande arbetstidsförkortning,

hava vissa under det senaste året icke försvagats utan stärkts av den

pågående högkonjunkturen. Med hänsyn härtill och till att textilindustrien

är en av de industrier, beträffande vilka inverkan av arbetstidsförkortning på

konkurrensförhållandena gentemot utlandet kräver särskilt beaktande, anser

jag mig icke för närvarande kunna förorda ratifikation av föreliggande konventionsförslag.

Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra, att internationella arbetsbyråns

styrelse på given anledning å dagordningen för den innevarande år

sammanträdande konferensen uppfört frågan örn utsträckande av arbetstidens

förkortning till alla slag av ekonomisk verksamhet, som icke täckas avredan

antagna konventioner (internationella arbetsbyråns »Official Bulletin»

vol. XXII nr 4 sid. 175).

Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,

att föreliggande konventionsförslag icke för närvarande bör ratificeras.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. .9 sami. 2 avd. Nr 14—15. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

4. Förslaget till konvention (nr 62) angående säkerhetsföreskrifter i

byggnadsindustrien samt rekommendationerna (nr 53—56) angående

säkerhetsföreskrifter, inspektion, samverkan till förekommande av

olycksfall och yrkesutbildning inom byggnadsindustrien.

Konventionsförslaget angående säkerhetsföreskrifter i byggnadsindustrien

syftar till att standardisera minimiföreskrifter rörande säkerhetsanordningar

för arbetare inom byggnadsindustrien beträffande ställningar och lyftanordningar.

Med hänsyn till skiftande tekniska betingelser och sedvänjor i olika

länder hava i konventionen intagits endast vissa allmänt formulerade principer,

vilkas praktiska utformning kan tänkas i vissa hänseenden växla i olika

länder. Till ledning för den praktiska utformningen har konventionsförslaget

kompletterats med en rekommendation, vars sakligt viktigaste del är ett

såsom bilaga till rekommendationen fogat typreglemente, avsett som norm

för de detaljerade föreskrifter, i vilka i varje särskilt land konventionens allmänna

föreskrifter skola preciseras.

Beträffande innehållet i konventionsförslaget och rekommendationerna utöver

vad ovan angivits, gällande svenska bestämmelser, sakens förberedande

behandling samt det av delegationen för det internationella socialpolitiska

samarbetet i förevarande ämnen avgivna yttrandet lämnas å sid. 15—17 i

propositionen en redogörelse, vartill utskottet anhåller att få hänvisa.

Departementschefen har rörande nu behandlade delar av propositionen

anfört:

Lika med delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet

anser jag, att man med tillfredsställelse bör hälsa det nu tagna internationella

initiativet till förbättring av arbetets säkerhet inom byggnadsindustrien.

Jag är ock ense med delegationen därutinnan, att hela komplexet av härmed

sammanhängande frågor bör göras till föremål för utredning, avseende

främst tillämpligheten av konventionsförslagets och det därmed korresponderande

typreglementets bestämmelser men även de frågor rörande inspektion

samt samverkan till förebyggande av olycksfall och yrkesutbildning,

som innehållas i de senare rekommendationerna. I avvaktan på resultatet av

en sådan utredning torde frågan om ratifikation av konventionsförslaget få

tillsvidare anstå.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,

att frågan om ratifikation av det nu ifrågavarande konventionsförslaget bör

tillsvidare anstå. Emot departementschefens uttalanden rörande de därmed

sammanhängande rekommendationerna har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av vad i det föregående (sid. 7, 8, 9 och 10) anförts

får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande proposition måtte

i skrivelse till Kungl. Majit meddela,

1. att riksdagen icke har något att erinra mot vad föredragande

departementschefen i det vid propositionen fogade stats
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

rådsprotokollet uttalat angående de åtgärder, som skulle

kunna föranledas av rekommendationerna (nr 50) angående

internationell samverkan i avseende å offentliga arbeten och

(nr 51) angående nationell planering av offentliga arbeten;

2. att riksdagen för sin del ansluter sig till föredragande

departementschefens uppfattning,

a) att förslaget till konvention (nr 59) angående minimiålder

för barns användande till industriellt arbete icke för

närvarande bör ratificeras;

b) att förslaget till konvention (nr 60) angående minimiålder

för barns användande till icke-industriellt arbete icke

bör ratificeras; ävensom

c) att rekommendationen (nr 52) angående minimiålder

för barns användande till industriellt arbete i familjeföretag

icke för närvarande bör giva anledning till åtgärder från

svensk sida;

3. att riksdagen för sin del i likhet med föredragande departementschefen

anser, att ratifikation av förslaget till konvention

(nr 61) angående förkortning av arbetstiden inom

textilindustrien icke för närvarande bör äga rum; samt

4. a) att riksdagen för sin del ansluter sig till föredragande

departementschefens uppfattning, att förslaget till

konvention (nr 62) angående säkerhetsföreskrifter i byggnadsindustrien

icke för närvarande bör ratificeras; ävensom

b) att riksdagen för sin del icke har något att erinra mot

föredragande departementschefens uttalanden rörande de åtgärder,

som kunna föranledas av rekommendationerna (nr

53—56) angående säkerhetsföreskrifter, inspektion, samverkan

till förekommande av olycksfall samt yrkesutbildning

inom byggnadsindustrien.

Stockholm den 25 februari 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman*, P. Sandström, Knut Petersson,

Västberg, Wistrand och John Gustavson;

från andra kammaren: herrar Hage, Pettersson i Hällbacken, Hallagård*, Sandström

i Härnösand, Hermansson och Thorell, fröken nesselgren samt herr Holm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med anhållan örn riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationen s. 2 i texten