Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätten till uttagande av övertidsarbete enligt lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning.

1938-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:19, Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätten till uttagande av övertidsarbete enligt lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätten till uttagande

av övertidsarbete enligt lagen den 16 maj

1930 örn arbetstidens begränsning.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 70,

vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Ericsson i Kinna och

Hermansson hemställt, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn skyndsam utredning och förslag till sådan ändring av

lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning, att rätten till uttagande

av övertidsarbete ytterligare begränsades.

I motionen har framhållits bl. a., att övertidsarbetet utgjorde en allvarlig

fara, särskilt inom industrier, som till övervägande del använde sig av kvinnlig

arbetskraft, t. ex. textil- och beklädnadsindustrien. Beträffande de skäl,

som motionärerna i övrigt anfört till stöd för sin hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

I 4 § lagen örn arbetstidens begränsning gives den allmänna regeln, att

arbetsgivare icke må använda arbetare till arbete under längre tid än 8 timmar

av dygnet eller 48 timmar i veckan. Därest denna begränsning av arbetstiden

för vecka icke därigenom överskrides, må dock arbetstiden under

något eller några av veckans dygn utsträckas till högst 9 timmar. Bedrives

arbete med regelbunden skiftindelning, må annan arbetstid tillämpas,

såvitt därigenom icke uppkommer längre sammanlagd arbetstid för en tidrymd

av högst tre veckor, än att den motsvarar 48 timmar i veckan. I de

följande paragraferna angivas åtskilliga undantag från huvudregeln. Sålunda

stadgas i 5 § 1 morn., att om för visst arbete arbetstiden är i väsentlig

mån beroende av årstiden eller väderleken eller på grund av annat förhållande

är av växlande längd, arbetsrådet må, i den mån så prövas påkallat,

medgiva, att arbetstiden allenast begränsas så, att den i genomsnitt för

viss angiven tidrymd kommer att uppgå till högst 48 timmar i veckan. I

2 mom. av samma paragraf utsäges, att om arbete, som bedrives med tre

skiftlag, på grund av synnerliga skäl finnes böra fortgå jämväl under sönoch

helgdagar, arbetsrådet må, i den mån så prövas påkallat, medgiva därför

erforderligt undantag. Enligt 5 § 3—5 mom. må arbetsrådet vidare medgiva

undantag dels beträffande arbete, som fortgår allenast under kortare

tid eller medför synnerligen ringa ansträngning eller tillgodoser ändamål

av synnerligen stort allmänt intresse, dels då i annat fall, än förut nämnts,

undantag från bestämmelse i 4 § prövas påkallat till undvikande av all
Bihang

tilt riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avd. Nr 19.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

varligt missförhållande, dels ock då det av uttalande av arbetarnas sammanslutning

eller sammanslutningar eller annorledes framgår, att det stora

flertalet av de arbetare, som skulle beröras av undantaget, finna detsamma

önskvärt och arbetstiden ej därigenom kommer att oskäligt utsträckas. I

6 § uttalas, att om natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet,

som ej kunnat förutses, vållat avbrott i ett företags drift eller ock medfört

överhängande fara för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom,

arbetare må, i den mån så är nödigt med hänsyn till berörda förhållande,

användas till arbete utöver tid, som angives i 4 § eller kan hava bestämts

med stöd av 5 §. Sådant arbete må icke fortsättas längre tid än

två dygn utan att tillstånd därtill sökts hos nämnda myndighet. Vidare äger

arbetsgivare enligt 7 § 1 moni. till sådana förberedelse- eller avslutningsarbeten,

som för driftens ohindrade gång nödvändigtvis måste utföras före

eller efter den allmänna arbetstiden, använda nödigt antal arbetare, vilka

fyllt aderton år, under högst sju timmar i veckan utöver den tid, varunder

de eljest få användas till arbete. Finner arbetsgivare i annat fall än som avses

i 6 § med hänsyn till särskilt förhållande påkallat att använda arbetare

till arbete utöver tid, som angives i 4 § eller kan hava bestämts med stöd av

5 §, är han enligt 7 § 2 mom. därtill berättigad i avseende å arbetare, som

fyllt aderton år, för högst 48 timmar under loppet av fyra kalenderveckor

och 200 timmar under loppet av ett kalenderår. Utsträckt arbetstid enligt

detta moment må även, med iakttagande av motsvarande begränsning, beräknas

för kortare tidrymd än fyra veckor. Är ytterligare eftergift av trängande

behov påkallad, må sådan enligt 3 mom. i samma paragraf meddelas

av arbetsrådet, dock för högst 150 timmar under loppet av ett kalenderår.

Enligt 4 mom. ankommer det på arbetsrådet att pröva i vad mån den, som

fyllt sexton men ej aderton år, må användas till arbete, som avses i 7 §. I fråga

om arbetares skyldighet att utföra övertidsarbete skall enligt 5 morn. gälla

vad därom kan anses vara med arbetsgivaren överenskommet. Det åligger

emellertid arbetsgivaren att tillse, att icke arbetaren genom användande till

dylikt arbete utsättes för överansträngning eller ohälsa. Enligt 9 § 7 mom.

bör arbetsrådet i regel bereda vederbörande arbetsgivare och arbetare tillfälle

att yttra sig samt på lämpligt sätt söka samråd med representanter

för arbetsgivare och arbetare inom verksamhetsområdet i fråga. Beslut, som

avses i 7 § 4 morn., skall såvitt möjligt fattas efter samråd med yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

I 19 § lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd föreskrives, att kvinna, som

användes till industriellt arbete, vilket bedrives i sådan omfattning, att å arbetsstället

i regel användas minst tio arbetare, skall för nattvila beredas oavbruten

ledighet från arbetet under minst elva timmar varje dygn. I denna

ledighet skall ingå tiden mellan kl. 10 e. m. och kl. 5 f. m.

I samband med behandlingen av förslaget till arbetstidslag vid 1930 års

riksdag framställdes i en motion yrkande, att 7 § skulle uteslutas. Vidare

föreslogs motionsvis, att i 7 § 3 mom. skulle införas ett stadgande av innehåll,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

3

att eftergift finge meddelas för högst 28 timmar under loppet av fyra veckor.

Andra lagutskottet avstyrkte i sitt utlåtande nr 15 förslaget om uteslutande av

7 §. Utskottet uttalade vidare, att utskottet ej heller kunde tillstyrka den föreslagna

begränsningen i övertidens beräkning. Då övertid enligt 7 § 3 mom.

finge uttagas endast efter medgivande av arbetsrådet, syntes det utskottet,

som örn denna bestämmelse icke medförde någon risk i skyddsavseende.

Riksdagen gjorde icke någon erinran häremot.

Vid 1931, 1932, 1933, 1934, 1935 och 1936 års riksdagar väcktes genom motioner

i huvudsak överensstämmande förslag örn sådan skärpning av bestämmelserna

angående övertidsarbete, att dylikt medgåves endast då särskilt

tvingande omständigheter förelåge, exempelvis då genom natur- eller olyckshändelse

eller genom annan omständighet, som ej kunnat förutses, fara förelåge

för liv, hälsa eller egendom (11:287 år 1931, 11:60 år 1932, 11:79 år

1933, II: 286 år 1934, II: 337 år 1935 och II: 17 år 1936). På hemställan av

andra lagutskottet (utlåtanden nr 16,1931, 35/1932, 35/1933, 53,1934, 16/1935

och 20/1936) beslöt riksdagen, att motionerna icke skulle föranleda till någon

åtgärd. I sitt sistnämnda utlåtande hänvisade utskottet till vad utskottet anfört

i sitt utlåtande nr 15 vid 1930 års riksdag.

Utskottet tillåter sig här nedan anföra vissa uppgifter rörande arbetstidslagens

tillämpning åren 1933—1937. Till uppgifterna angående övertidsarbete

må anmärkas, att av dem icke framgår i vilken utsträckning arbetsgivare med

stöd av 7 § 2 mom. i lagen — enligt vilket lagrum arbetsrådets medgivande

icke kräves — använt arbetare till sådant arbete.

Ordinarie arbetstid.

1933

1934

1935

1936

1937

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit 48

timmars genomsnittlig arbetsvecka (5 § 1

mom.)....................................

11,000

10,200

9,000

7,500

7,000 ,

Skiftarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit i

regel 56 timmars genomsnittlig arbetsvecka

(5 § 2 mom.)..............................

18,100

18,000

16,000

13,000

6,000

Dag- och skiftarbetare, för vilka arbetsrådet

medgivit 54—60 timmars arbetsvecka (5 §

3—5 mom.) ..............................

8,300

8,000

8,000

7,400

7,000 |

Övertidsarbete.

1933

1934

1935

1936

1937

Arbetare över 18 år, för vilka arbetsrådet med- givit utsträckt övertid med i medeltal 59 (58

år 1933, 59 år 1934, 59 år 1935, 57 år 1936,

63 år 1937) timmar per år (7 § 3 mom.)____

2,310

6,262

7,219

8,805

7,830

Arbetare mellan 16 och 18 år, för vilka arbets- rådet medgivit övertid med i medeltal 68 (62

år 1933, 65 år 1934, 72 år 1935, 71 år 1936,

70 år 1937) timmar per år (7 § 4 mom.)____

1,063

1,627

2,205

1,956

2,731

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

Närmare uppgifter i vissa hänseenden rörande den omfattning, i vilken arbetsrådet

under de senaste åren lämnat medgivande till övertidsarbete, lämnas

i följande tabell:

Undantag enligt

1933

1934

1935

1936

1937

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

7 § 3 mom. med tillstyr-

leande av vederbörande

arbetare eller arbetaror-

ganisation ............

212

2,147

413

4,854

531

5,003

692

7,196

823

7,095

= 126,258

= 292,268

= 333,358

= 447,451

= 457,842

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

7 § 3 mom. utan sådant

tillstyrkande..........

11

163

62

1,408

134

2,216

74

1,609

44

735

= 6,521

= 79,651

= 95,020

= 57,906

= 37,045

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

7 § 4 mom.............

102

1,063

194

1,627

224

2,205

261

1,956

325

2,731

= 65,918

= 106,279

= 158,730

= 139,571

= 189,842

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

Det övervägande antalet övertidstimmar har under år 1937 förekommit vid

mekaniska verkstäder samt andra järn- och metallvarufabriker, boktryckerier

och bokbinderier, textilfabriker (spinnerier, väverier, färgerier m. m.), skrädderi-

och manufakturfirmor, skeppsvarv, sågar och hyvlerier samt läderfabriker.

Vad särskilt angår textil- och beklädnadsindustrien lämnade arbetsrådet under

år 1937 medgivanden till övertidsarbete enligt 7 § 3 mom. aibetstidslagen

i 147 fall, avseende sammanlagt 1,208 arbetare och 86,394 arbetstimmar.

Medgivanden enligt 7 § 4 mom. i lagen lämnades i 79 fall, avseende tillhopa

796 arbetare och 50,438 arbetstimmar. Enligt uppgift i Sociala meddelanden

1937 nr 6 (sid. 438—439) uppgick antalet inom nämnda industrigren sysselsatta

kvinnor (vuxna och minderåriga) år 1935 till 49,748, motsvarande 71.5

% av hela antalet däri sysselsatta egentliga fabriksarbetare.

I förevarande sammanhang må även erinras, att Kungl. Maj:t genom en

proposition, nr 84, till 1935 års riksdag anhållit örn riksdagens yttrande angående

bl. a. ett av internationella arbetsorganisationens konferens år 1934

antaget förslag till reviderad konvention angående kvinnors nattarbete. Föredragande

departementschefen, statsrådet Möller, anförde i denna del av propositionen,

att med hänsyn till det förberedande skick, vari ärendet befunne

sig, med prövningen av frågan örn konventionens ratificering tillsvidare torde

få anstå. På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 13) anslöt sig

riksdagen till departementschefens uppfattning i frågan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

5

Sedan beslut fattats om avlåtande av nyssnämnda proposition, bär Kungl.

Maj:t genom beslut den 15 februari 1935 uppdragit åt socialstyrelsen att inkomma

med utredning rörande kvinnors användande nattetid i industriella

företag till annat än industriellt arbete. Styrelsen har därefter den 29 april

1935 till Kungl. Majit ingivit den begärda utredningen.

Till socialdepartementet har vidare den 9 maj 1935 inkommit en framställning

från vissa personer, i vilken yrkats, att lagen om arbetarskydd icke

måtte ändras i enlighet med nyssnämnda konvention. I stället borde det nu

för kvinnorna inom industrien gällande skyddet mot nattarbete utvidgas att

omfatta jämväl männen. Framställningen är beroende på Kungl. Majits

prövning.

Enligt lagen om arbetstidens begränsning åligger det arbetsgivare att

tillse, att arbetare icke genom övertidsarbete utsättes för överansträngning

eller ohälsa. Motionärerna hava gjort gällande, att övertidsarbete för närvarande

förekomme i sådan utsträckning, att förhållandena, särskilt inom

industrier, som till övervägande del använde sig av kvinnlig arbetskraft,

t. ex. textil- och beklädnadsindustrien, vore ägnade att ingiva allvarliga betänkligheter.

Vid behandlingen inom utskottet av föreliggande ärende har

även anförts, att den fortgående rationaliseringen i förening med övertidsarbete

kunde medföra ökade påfrestningar för arbetarna med ty åtföljande

sociala vådor. Å andra sidan bör beaktas, att konkurrenskraften hos ett

industriföretag i många fall torde vara i väsentlig mån beroende av den

snabbhet, varmed ett visst arbete kan utföras. Stundom lärer förekomma,

att ett arbete måste forceras för att minska betydande olägenheter för beställare

och andra, t. ex. vid reparation av ett havererat fartyg. Yrkeskunnig

extra arbetskraft torde icke alltid vara att tillgå.

Utskottet anser det vara av stor vikt för samhället, att med övertidsarbete

sammanhängande olägenheter såvitt möjligt begränsas. Därvid måste emellertid

en sådan avvägning ske, att icke näringslivets berättigade intressen

åsidosättas. Enligt utskottets mening vore det önskvärt att få till stånd en

förutsättningslös utredning rörande hithörande spörsmål. Genom en dylik

utredning borde klarläggas, under vilka förhållanden övertidsarbete uttages

enligt arbetstidslagen och huruvida jämkningar i rätten att utlaga sådant

arbete kunna vara av omständigheterna påkallade.

Utskottet får sålunda hemställa,

A, att riksdagen, i anledning av förevarande motion, måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville

låta utreda, under vilka förhållanden övertidsarbete uttages

enligt lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning

och huruvida jämkningar i rätten att uttaga sådant arbete

kunna vara av omständigheterna påkallade, samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kan giva anledning;

ävensom

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avd. Nr 19.

Utskottet.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

B. att förevarande motion, i den mån den icke blivit besvarad

genom vad utskottet under A. hemställt, icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Hagman, Knut Petersson, Västberg, Wistrand,

John Gustavson, Sten och Ekströmer;*

från andra kammaren: herrar Hage, Hallagård, Sandström i Härnösand, Hermansson,

Thorell* och Holm, fru Johansson samt herr Barnekow.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Wistrand, Ekströmer, Sandström i Härnösand och Thorell, vilka

anfört:

I ärendet har icke förebragts något utredningsmaterial, som dokumenterar

en framställning till Kungl. Maj:t örn den av utskottets majoritet begärda

utredningen.

Frågan örn handhavandet av rätten att uttaga övertidsarbete på ett sådant

sätt, att å ena sidan industriens behov av skälig smidighet i arbetstidslagens

tillämpning och å andra sidan arbetarnas krav att icke genom sådant

arbete utsättas för överansträngning och därav härflytande sociala vådor

blir tillgodosett, synes oss stå i nära samband med de ämnen, som för

närvarande utgöra föremål för överläggningar mellan Svenska arbetsgivareföreningen

och Landsorganisationen.

Då resultatet av dessa förhandlingar av riksdagen ansetts böra avvaktas

vid behandlingen av andra frågor, vilka enligt vårt förmenande äga ringare

samband med dessa förhandlingars ändamål, synes oss konsekvensen fordra,

att man även i detta ärende intager samma ståndpunkt.

I anslutning till denna vår uppfattning vilja vi för vår del hemställa,

att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381047

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:108 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående rätten till uttagande av övertidsarbete enligt lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning. a1 i texten