Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av 3 a § i lagen den 28 maj 1920 örn medling i arbetstvister.

1938-02-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av 3 a § i lagen den 28 maj 1920 örn medling i arbetstvister.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

5

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande

av 3 a § i lagen den 28 maj 1920 örn medling i

arbetstvister.

I en. inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 106,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Brädefors m. fl. hemställt,

att riksdagen måtte besluta upphäva »lagen örn varsel i arbetskonflikter».

(Härmed avses 3 a § i lagen örn medling i arbetstvister.)

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

3a § i lagen den 28 maj 1920 örn medling i arbetstvister är av följande

lydelse:

Innan arbetsinställelse vidtages skall, därest giltigt hinder icke möter,

underrättelse örn åtgärden lämnas motsidan ävensom förlikningsmannen eller,

om tvisten berör flera förlikningsmäns verksamhetsområden, en av förlikningsmännen

sist å sjunde dagen före den dag, då åtgärden skall taga. sin

början. Finnas å motsidan oorganiserade arbetare, må underrättelsen, i vad

den avser nämnda arbetare, ske genom allmänt synliga anslag å arbetsplatsen.

Underrättelsen skall innehålla redogörelse för anledningen till åtgärden.

Förseelse mot bestämmelserna i första stycket straffes med böter, högst

300 kronor. Åtal för förseelsen anhängiggöres vid allmän domstol och utföres

av allmän åklagare. Ådömda böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras

gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Vid 1935 års riksdag framlades i proposition nr 32 förslag till lag angående

tillägg till lagen om medling i arbetstvister, överensstämmande med ovan

återgivna 3 a §.

I propositionen, vari lämnas en utförlig redogörelse för lagförslagets förhistoria,

till vilken utskottet får hänvisa, erinras bland annat, att den s. k.

trettonmannakommissionen i 6 § av sitt förslag till lag angående vissa

ekonomiska stridsåtgärder (se betänkande statens offentliga utredningar

1934:16) upptagit en bestämmelse örn viss underrättelseplikt för förening,

som vill vidtaga massåtgärd. Enligt detta stadgande skulle skriftlig underrättelse

örn åtgärden lämnas, bortsett från visst fall, minst en vecka i förväg.

I kommissionens specialmotivering framhålles, bland annat, att underrättelseplikten

ofta kunde anses fullgjord genom vad som förekommit under

förhandlingar. Hade exempelvis vid förhandlingar örn upprättande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

kollektivavtal den ena parten framlagt ett ultimatum av innehåll, att stridsåtgärd

komme att vidtagas en vecka därefter, örn uppgörelse dessförinnan

icke kommit till stånd, måste naturligen underrättelseplikten anses fullgjord.

I yttranden över kommissionens förslag anmärkte landsorganisationen och

socialstyrelsen, bland annat, att det i vissa fall vore förenat med svårigheter

att fullgöra underrättelseplikten eller iakttaga varseltiden. Sålunda erinrade

socialstyrelsen beträffande varseltidens längd, att fall kunde inträffa, då

arbetet vore av så kort varaktighet, att tid ej funnes för så långt varsel som

en vecka. Föreskriften örn varseltid borde därför enligt styrelsens mening

erhålla en avfattning, som tilläte förkortad varseltid, därest angriparen kunde

visa, att omständigheterna ej medgivit iakttagande av den vanliga tiden av en

vecka. Med hänsyn till vad sålunda i yttrandena anförts örn svårigheten att i

vissa fall fullgöra underrättelseplikt eller iakttaga varseltid stadgades i ovannämnda

lagförslag till 1935 års riksdag, som i väsentliga hänseenden skiljer

sig från kommissionens förslag, undantag för det fall, att giltigt hinder

förelåge.

Andra lagutskottet, som behandlade jmopositionen, hemställde i sitt utlåtande

nr 30, att lagförslaget måtte antagas med ändring allenast i fråga örn

dagen för lagens ikraftträdande. Andra lagutskottet yttrade bland annat:

Emot den utformning, som i förevarande proposition givits bestämmelserna

örn varseltid, har utskottet ingen erinran att framställa. Det torde vara klart,

att stadgandet icke avser det fall, då arbetsnedläggelsen består i en vägran

från arbetarnas sida att tillhandahålla sin arbetskraft, därför att arbetsgivaren

gjort sig skyldig till ett avtalsbrott, t. ex. underlåtit att utbetala arbetarnas

löner. Ej heller åsyftas med stadgandet sympatiåtgärd som icke består i

arbetsinställelse utan allenast i vägran att taga befattning med varor, vilka

äro avsedda för eller härröra från rörelse som drives av part i primärkonflikten.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1936 och 1937 års riksdagar framfördes i motioner (II: 152 år 1936 och

II: 258 och II: 345 år 1937) samma yrkande som i nu förevarande motion.

Vid båda dessa riksdagar blevo motionerna efter hemställan av andra lagutskottet

(utlåtanden nr 58/1936 och 4/1937) avslagna.

Utskottet finner skäl icke föreligga, som kunna föranleda utskottet att tillstyrka,

att den år 1935 beslutade bestämmelsen örn varsel vid arbetsinställelser

upphäves.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 1 februari 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

7

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman*, P. Sand
ström,

Västberg, Wistrand, John Gustavson och Elon Andersson;

från andra kammaren: herrar Österström, Hage, Olovson, Pettersson

i Hällbacken, Molander, Sandström i Härnösand, Thorell och Nyblom*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.