Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om reglering av arbetstiden för affärsoch kontorsanställda m. rn. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 292 och 293, båda av herr Nordström i Kramfors rn. fl.

1938-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:34, Utlåtande i anledning av väckta motioner om reglering av arbetstiden för affärsoch kontorsanställda m. rn. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 292 och 293, båda av herr Nordström i Kramfors rn. fl.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1938 kl. 9 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om reglering

av arbetstiden för affärs- och kontorsanställda m. rn.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

nr 292 och 293, båda av herr Nordström i Kramfors rn. fl.

I motionen II: 292 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att såsom lag

antaga det av arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda

framlagda förslaget till lag örn arbetstiden i detaljhandel och viss annan

rörelse (arbetstidslag för detaljhandeln) med vissa ändringar, rörande vilka

utskottet får hänvisa till motionen.

I motionen II: 293 har under hänvisning till motiveringen i motionen

II: 292 hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

örn förslag till lag örn reglerad arbetstid och 40-timmars arbetsvecka

för kontorsanställda samt att Kungl. Maj:t måtte utarbeta förslag örn reglerade

övertidsbestämmelser och övertidsersättningar för kontorsanställda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda har den 31 december

1937 avgivit betänkande med förslag till arbetstidslag för detaljhandeln

och butikstängningslag (statens offentliga utredningar 1937: 55).

I fråga örn ordalydelsen av förstnämnda lagförslag tillåter sig utskottet att

hänvisa till betänkandet (sid. 7—12).

En kortfattad redogörelse för huvuddragen av den föreslagna arbetstidslagen

har lämnats å sid. 91—93 i betänkandet. Speciell motivering till lagförslaget

återfinnes å sid. 122—170 i betänkandet. I detta har även redogjorts

för gällande svensk lagstiftning örn begränsning av affärs- och arbetstid (sid.

24—32) samt lämnats en utförlig historik över åtgärder och förslag på förevarande

område (sid. 32—79).

Yad angår frågan örn arbetstidslagstiftning för de kontorsanställda hava

de till De anställdas centralorganisation (Daco) anslutna sammanslutningarna,

vilka omfatta den övervägande delen av den organiserade kontorspersonalen,

direkt avstyrkt en sådan lagstiftning, byggd på principen örn 48-timmars

arbetsvecka. Daco har emellertid icke avböjt tanken på en laglig arbetstidsreglering

överhuvudtaget för denna personalgrupp. Man har tvärtom

föreslagit, att en på 40-timmarsveckan grundad sådan lagstiftning måtte

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

komma till stånd. För det fall, att en sådan lagstiftning icke kunde åvägabringas,

hava representanter för Daco uttalat sig för en lag, begränsad till

vissa bestämmelser om övertid och övertidsersättning.

De sakkunniga hava ansett sig i sakens nuvarande läge icke böra föreslå

någon arbetstidsreglering för de kontorsanställda i överensstämmelse med

den föreslagna arbetstidslagen för de detaljhandelsanställda. En lag, vilken

såvitt man kunde bedöma övervägande icke önskades av dem, som skulle

skyddas genom lagen, och vilken dessutom knappast syntes påkallad för att

avhjälpa svårare missförhållanden av större omfattning, borde tydligen icke

komma till stånd. Yad nu sagts örn kontorspersonalen gällde dock enligt

de sakkunnigas mening icke de inom detaljhandeln sysselsatta kontoristerna.

De sakkunniga hava icke heller ansett sig kunna framlägga något förslag,

grundat på principen örn 40-timmars arbetsvecka. Såsom skäl för sitt ståndpunktstagande

hava de anfört, att en på 40-timmarsveckan grundad arbetstidslagstiftning

icke i Sverige genomförts för någon arbetstagargrupp. Kontorsarbetet

kunde icke anses vara av den beskaffenhet, att särskilt starka

skäl talade för en lagstiftning, varigenom för kontoristerna generellt skulle

framtvingas kortare arbetstid än vad som vore medgivet för övriga arbetstagare.

Den omständigheten, att stora delar av de kontorsanställda redan

lyckats komma fram till 40-timmarsveckan, kunde icke anföras som motivering

för en lagstiftning av detta slag i nuvarande läge. För övrigt hade

alltjämt blott ungefär x/s av kontorspersonalen så kort ordinarie arbetstid

som 40 timmar i veckan. En sådan lagstiftning skulle därför säkerligen vålla

betydande olägenheter för de företag, vilka använde kontorsanställda. Frågan

syntes böra ställas på framtiden, till dess eventuellt 40-timmarsveckan ansåges

böra genomföras i vårt land för arbetstagarna i allmänhet. Beträffande

frågan örn införande av bestämmelser allenast rörande övertid och övertidsersättning

hava de sakkunniga framhållit, att en sådan reglering, örn man

utginge från den i varje konkret fall gällande ordinarie arbetstiden, tydligen

komme att verka synnerligen ojämnt. Örn man å andra sidan utginge från

vad som kunde anses vara allmän sedvänja, skulle detta dock indirekt innebära,

att även den ordinarie arbetstiden bleve bindande fixerad, i den mån nämligen

sedvänja på visst område kunnat uppvisas. I stället för en enhetlig

lag skulle man få en mångfald olikartade regleringar. Ett sådant system

skulle genom sin ojämnhet verka orättvist olika personalgrupper emellan

och det skulle strida mot hittills i vårt land tillämpade principer för arbetstidsreglering.

Konsekvenserna av att giva sig in på denna linje kunde dessutom

knappast överskådas. De sakkunniga hade därför icke ansett sig

kunna framlägga ett förslag av antytt slag. De sakkunniga ville dock understryka,

att de nuvarande förhållandena beträffande kontorspersonalens övertidsarbete

och övertidsersättning ofta vore otillfredsställande. De uttalade

förhoppningen, att den för de detaljhandelsanställda föreslagna regleringen

och särskilt den lagstadgade övertidsersättningen för dem skulle få en viss

indirekt inverkan beträffande kontorspersonalen, så att uppfattningssättet i

detta hänseende underginge en förändring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Majit har infordrat utlåtanden över de sakkunnigas betänkande

från ett stort antal myndigheter. Utlåtandena skola vara avgivna före den

1 maj 1938. Vidare har tillfälle att inom samma tid däröver avgiva yttrande

beretts ett stort antal företagarorganisationer inom och utom handelns område

samt personalorganisationer ävensom vissa konsumentsammanslutningar.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har arbetstidsutredningen

angående affärs- och kontorsanställda vid senaste årsskifte avgivit

betänkande med förslag till arbetstidslag för detaljhandeln och butiksstängningslag.

I betänkandet hava även behandlats frågorna örn laglig reglering

av arbetstiden för kontorsanställda samt örn lagstiftning för dessa, gällande

endast övertid och övertidsersättning. Betänkandet har sedermera av Kungl.

Majit gjorts till föremål för ett omfattande remissförfarande. Yttranden över

betänkandet skola vara avgivna före den 1 maj innevarande år. Under sådana

förhållanden torde det icke vara lämpligt, att riksdagen nu tager ställning

till hithörande invecklade och betydelsefulla spörsmål.

Utskottet får därför hemställa,

a) att motionen lii 292 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd; samt

b) att motionen lii 293 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Hagman, P. Sandström, Knut

Petersson, Jolin Gustavson, Sten och Ekströmer;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage, Pettersson i Hällbacken*, Molander*,

Sandström i Härnösand och Gardell*, fröken Andersson samt herr Holm.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.