Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för underlättande av utländsk kvinnlig arbetskrafts anställande i lanthushåll.

1938-04-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:39, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för underlättande av utländsk kvinnlig arbetskrafts anställande i lanthushåll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för

underlättande av utländsk kvinnlig arbetskrafts anställande

i lanthushåll.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 55,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr von Heland framhållit

bland annat, att enligt hans uppfattning svårigheterna att till lanthushållen

erhålla lämplig kvinnlig arbetskraft undan för undan ökat och nu tagit en

sådan omfattning, att det för tusentals jordbrukarhustrur vore omöjligt att

anskaffa en svensk flicka till arbete i lanthushåll. Staten borde därför underlätta

för dessa landets mest arbetstyngda att få arbetshjälp, även örn denna

skulle behöva importeras från andra länder. Huruvida gällande bestämmelser

vore tillräckligt välvilligt avfattade för att myndigheterna med annan inställning

än hittills skulle kunna medverka till att landsbygdens husmödrar utan

alltför mycket formalism kunde erhålla kvinnlig arbetskraft från andra länder

syntes riksdagen bäst kunna avgöra. Det vore dock att märka, att flertalet

jordbrukare ej hade sådan utbildning eller tillräcklig tid att kunna tillfredsställande

ordna med allt det blankettskriveri, som myndigheterna krävde att

jordbrukarna ständigt skulle syssla med. Motionen utmynnar i en hemställan,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning rörande det i motionen berörda spörsmålet

samt därefter i administrativ ordning utfärda de föreskrifter eller,

därest så vore erforderligt, för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

I fråga om de skäl, som i övrigt anförts till stöd för berörda hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

begärt yttrande av socialstyrelsen. Det i anledning härav inkomna

yttrandet finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Enligt lagen den 11 juni 1937 om utlännings rätt att här i riket vistas

(utlänningslagen), som trätt i kraft den 1 januari innevarande år och gäller

till och med utgången av år 1942, äger utlänning icke utan särskilt tillstånd

(arbetstillstånd) här i riket antaga eller innehava anställning i annans tjänst

(arbetsanställning), med mindre för honom gäller visering, som innefattar

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 samt. 2 avd. Nr 39. 785 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

tillstånd därtill (13 §). Arbetstillstånd meddelas av socialstyrelsen. I ärende

angående sådant tillstånd skall socialstyrelsen, där ej ärendet är av synnerligen

brådskande natur eller andra särskilda omständigheter föreligga, inhämta

utlåtande från offentlig arbetsförmedlingsanstalt för den ort, där

arbetsanställningen skall innehavas, ävensom bereda sammanslutningar av

arbetsgivare eller arbetare inom verksamhetsområdet ifråga tillfälle att uttala

sig. Arbetstillstånd skall meddelas för viss tid och avse visst slag av

arbete samt må förbindas med de villkor och föreskrifter, som finnas erforderliga.

Bevis om arbetstillstånd skall tecknas å legitimationshandlingen (15 §).

Vad som stadgas örn meddelande av arbetstillstånd skall äga motsvarande

tillämpning i fråga örn beslut rörande förlängning av tiden för arbetstillstånd

(16 §). Arbetstillstånd må, när särskilda skäl därtill föreligga, återkallas

av socialstyrelsen (17 §). Konungen äger att under de särskilda villkor,

som prövas nödiga i visst fall, eller mera stadigvarande för vissa grupper av

utlänningar, medgiva undantag från bland annat stadgandena i 13 §. Rätten

att i visst fall medgiva sådant undantag må efter Konungens bemyndigande

utövas av socialstyrelsen (56 §).

Med stöd av vissa i utlänningslagen givna bestämmelser har Kungl. Maj:t

den 26 november 1937 utfärdat en kungörelse med föreskrifter i anledning av

utlänningslagen (Sv. förf.-sami. nr 912).

Kungl. Maj :t har vidare den 21 januari 1938 förordnat, att finsk kvinna tillhörande

befolkningen å finskt område nära gränsen till Sverige skall tills

vidare för arbetsanställning i motsvarande svenska gränsområde under högst

en månad vara befriad från skyldigheten att innehava arbetstillstånd. Det

åligger emellertid vederbörande att hos polismyndigheten i orten göra anmälan

om tillträdande eller upphörande av arbetsanställning, varom nu är

fråga.

I en inom socialstyrelsen upprättad promemoria angående läget på jordbrukets

arbetsmarknad den 1—den 15 mars 1938 har anförts, att socialstyrelsen

med hänsyn till rådande förhållanden funnit önskvärt att inhämta

närmare upplysningar örn förefintlig brist på arbetskraft inom jordbruket

och örn den sannolika utvecklingen av jordbrukets arbetsmark

nåd under våren och sommaren innevarande år. I detta syfte hade styrelsen

hänvänt sig till den offentliga arbetsförmedlingens huvudkontor

i varje län med anhållan örn uppgift rörande hithörande förhållanden

inom de olika länen. Dylika utförligare uppgifter skulle tills vidare insändas

till socialstyrelsen den 15 och sista i varje månad å särskilt formulär. De till

socialstyrelsen inkomna siffermässiga uppgifterna rörande läget på jordbrukets

arbetsmarknad den 1—den 15 mars 1938 framginge av en promemorian

bilagd tablå (intagen här nedan). Givet vore, att siffrorna i denna tablå icke

gåve en i allo uttömmande bild av läget. Många lantarbetsgivare uppgåves

sålunda icke hava ingivit sina rekvisitioner på arbetskraft, enär de vore medvetna

örn bristen därå. Å andra sidan räknade man i vissa delar av landet

med att skogsarbetets avslutning komrne att öka tillgången på arbetsfolk för

jordbrukets räkning. Härtill komme, att en del förestående driftsinskränk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39. 3

ningar vid industriföretag på landsbygden väntades tillföra jordbruket mera

arbetskraft.

Den åberopade tablån innehåller följande uppgifter:

Manliga avdelningen

Kvinnliga avdelningen

Yrkesgrupp

Antal

arbets-

sökande

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Antal

arbets-

sökande

Lediga

platser

Tillsatta

platser

Tjänare på stat.

559

314

118

805

849

125

236

182

34

Ladugårdsskötare och mjölkerskor. .

Andra tjänare på stat ............

28

1

82

1

21

Tjänare i kost.

1,149

289

103

2,792

880

152

707

207

40

Ladugårdsskötare och mjölkerskor. .

Andra tjänare i kost..............

76

78

852

836

51

69

Tillfälliga arbetare.

Betfolk ....................

74

447

21

_

Andra tillfälliga arbetare..........

502

152

115

32

30

28

Utskottet vill erinra om vissa på senare tid vidtagna åtgärder med syfte

att minska arbetsbördan för husmödrar på landsbygden. I Kungl. Maj:ts

till innevarande års riksdag avlåtna proposition nr 232 angående bidrag till

hushållningssällskapen har föredragande departementschefen, statsrådet

Pehrsson-Bramstorp, framhållit, att det syntes föreligga stort behov av en

organiserad upplysnings- och undervisningsverksamhet för dessa husmödrar.

I anslutning härtill har i propositionen äskats anslag dels å 45,700 kronor till

statsbidrag för avlönande av hemkonsulenter, dels ock å 8,000 kronor för

anordnande av särskild utbildningskurs för sådana.

Vidare har chefen för jordbruksdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts

den 29 januari 1937 givna bemyndigande tillkallat fem utredningsmän för att

verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa åtgärder till lättande

av arbetsförhållandena inom det mindre jordbruket (1937 års utredning angående

det mindre jordbrukets arbetsförhållanden). Sedan utredningsmännen

framlagt vissa förslag, har departementschefen den 14 januari 1938 till statsrådsprotokollet

uttalat, att det syntes vara lämpligt att till behandling upptaga

frågan om underlättande av det egentliga hemarbetet. Departementschefen

förordade därför igångsättande av en utredning rörande utnyttjandet

av tekniska hjälpmedel, ägnade att underlätta arbetet inom ekonomi- och

bostadshus på landsbygden. Vid denna, utredning borde i främsta rummet

åsyftas att underlätta det kvinnliga arbetet i landsbygdshemmen. På departementschefens

hemställan har Kungl. Maj:t samma dag bemyndigat honom

att åt nämnda utredningsmän uppdraga att verkställa utredning och inkomma

med förslag jämväl i nu angivna och vissa andra hänseenden. I syfte att

bereda plats för representanter för det kvinnliga hemarbetet hava ytterligare

tre utredningsmän tillkallats för sistnämnda utredning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Med anledning av en framställning av den enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 juni 1933 tillkallade hembiträdesutredningen har Kungl. Majit

den 5 november 1937 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa en statistisk

undersökning rörande de i jordbrukshushåll anställda hembiträdenas arbetsförhållanden.

1937 års riksdag har i skrivelse (nr 270) till Kungl. Majit anhållit örn utredning

och förslag i fråga örn beredande av semester åt husmödrar på landsbygden,

vilka vore i behov därav. I anslutning därtill har uppdragits åt den

enligt Kungl. Majits bemyndigande den 28 maj 1937 tillkallade fritidsutredningen

att beakta spörsmålet om husmödrarnas semester och beredande av

tillgång i erforderlig utsträckning till hemsköterskor med lämplig utbildning.

Vid 1937 års riksdag väcktes två likalydande motioner, I: 140 av herr Domö

m. fl. och lii 291 av herr Bagge m. fl., i vilka hemställdes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit ville begära skyndsam utredning angående flykten från

landsbygden till städer och stadsliknande samhällen, dess konsekvenser särskilt

för jordbrukets och för städernas utveckling, vidare av de åtgärder till

landsbygdens fromma, som kunde befinnas välbefogade och ändamålsenliga

för att hämma denna strömning, likaså att Kungl. Majit måtte för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning.

Första kammarens första tillfälliga utskott och andra kammarens fjärde tillfälliga

utskott underströko i utlåtanden (nr 5 respektive nr 6) över motionerna

vikten av det problem, som berördes i dem och som enligt utskottens mening

otvivelaktigt förtjänade den största uppmärksamhet. Väl hade den alltjämt

pågående flyttningen från landsbygd till städer ägt rum under en lång följd

av år och vore icke någon för vårt land utmärkande företeelse, men i den mån

denna flyttning hos oss hade sin orsak i landsbygdens ogynnsamma ställning

i förhållande till städerna, kunde åtgärder från statens sida med fog ifråga

sättas för att utjämna denna olikhet. Enligt utskottens mening hade emellertid

sysselsättningsmöjligheterna inom jordbruket genom en ständigt fortgående

rationalisering av jordbruksarbetet relativt sett minskats. Att den så

lunda frigjorda arbetskraften kunnat uppsugas av en expanderande industri,

av handel och transportväsen o. s. v. kunde ej betraktas som annat än lyckligt.

Befolkningens starka dragning till städer och stadsliknande samhällen hade

enligt utskottens mening sin främsta orsak i de olikheter i lönehänseende och

arbetsförhållanden i övrigt, som varit rådande. Bostadsstandarden vore

tvivelsutan även en viktig anledning till att människor sökte sig till städerna.

Särskilt vad landsbygdens kvinnor beträffade ville utskotten gärna understryka

önskemålen att genom förbättrad teknisk utrustning, standardisering och

rationalisering underlätta kvinnornas arbete i landsbygdshemmen och bereda

landsbygdskvinnorna en drägligare tillvaro. Möjligheterna att tillfredsställa

de kulturella behoven finge icke förglömmas. Enligt utskottens mening skulle

det sannolikt visa sig fördelaktigt, örn särskilt småindustri och hantverk i

ökad omfattning kunde förläggas till landsbygden. På vissa i och för sig begränsade

men likafullt betydelsefulla områden syntes vidare åtgärder kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39. 5

vidtagas, sorn vore ägnade att försätta landsbygden i ett åtminstone jämförelsevis

bättre läge. Sålunda iörefölle det utskotten, som om t. ex. vid dyrortsgruppering

andra och bättre jämförelselinjer borde prövas. En rimligare

fördelning av skattebördan syntes likaledes kunna leda till större jämställdhet

mellan städer och landsbygd. Genom att en så stor del av landsbygdens

ungdom sökte sig bort från födelse- och uppfostringsorten bomme de kostnader,

som uppfostran och utbildning med nödvändighet krävde, att vila tungt

på landsbygden. Kunde dessa kostnader på något sätt kompenseras, syntes

det utskotten vara en önskvärd åtgärd. Utskotten funne således, att en utredning

i motionens syfte vore befogad. Då det emellertid kunde antagas, att befolkningskommissionen

bomme att ägna även dessa spörsmål uppmärksamhet,

hade utskotten låtit rikta en förfrågan till kommissionens ordförande, huru

vida avsikten vore att låta utreda problemet, samt fått det svaret, att kommissionen

ämnade i en snar framtid göra frågan till föremål för allsidig utredning.

Det syntes under sådana förhållanden utskotten överflödigt att hos

Kungl. Majit göra särskild hemställan om utredning. Samtidigt som utskotten

ville understryka önskvärdheten av att befolkningskommissionens utredningmåtte

bedrivas med all nödig skyndsamhet och göras så allsidig som möjligt,

hemställde utskotten, att motionerna ej måtte föranleda till någon kamrarnas

åtgärd.

Kamrarna biföllo utskottens hemställanden.

Chefen för socialdepartementet har sedermera den 18 juni 1937 tillkallat

tre personer att såsom sakkunniga biträda befolkningskommissionen vid behandling

av frågan örn landsbygdens avfolkning.

Spörsmålet örn tillgodoseendet av jordbrukets behov av arbetskraft har

på senare år fått alltmera ökad aktualitet. För närvarande äro förhållandena

på denna del av arbetsmarknaden ägnade att ingiva allvarliga bekymmer. Svårigheterna

att fylla nämnda behov belysas av den ovan i utskottets utlåtande

intagna tablån. Särskilt framträdande är bristen på kvinnlig arbetskraft. Såvitt

jordbruket angår utgjorde antalet den 1 mars 1938 föreliggande anmälningar

örn lediga platser för kvinnor samt under första hälften av samma

månad tillkomna sådana anmälningar sammanlagt 1,822. Såsom sökande till

dessa platser anmälde sig emellertid under nämnda tidrymd endast 215 personer,

och av platserna tillsattes allenast 169.

Av socialstyrelsens i ärendet avgivna yttrande framgår, att styrelsen i sin

befattning med utlänningskontrollen beaktat här berörda olägenheter och i

ej ringa utsträckning beviljat ansökningar örn arbetstillstånd för personer,

tillhörande yrkesgrupperna ladugårdssköterskor och hembiträden på landet.

Styrelsen har emellertid uttalat, att det för närvarande torde möta icke

obetydliga svårigheter att i utlandet uppbringa arbetskraft för jordbrukssysslor

i Sverige. Ett försök att i organiserade former och i större skala från

annat land införskriva arbetskraft skulle enligt styrelsens mening sannolikt

i det främmande landet väcka en opinion, som skulle minska möjligheten att

nå åsyftat resultat. Utskottet delar socialstyrelsens betänkligheter härutinnan.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Ändra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Emellertid förutsätter utskottet, att socialstyrelsen framgent liksom hittills

skall beakta det svenska jordbrukets svårigheter att fylla sitt behov av arbetskraft

och vid behandlingen av hithörande frågor medverka till att minska

olägenheterna i förevarande hänseende. Därigenom kunna dessa olägenheter

dock icke helt eller på ett mera definitivt sätt undanröjas. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra, att den omfattande frågan örn landsbygdens avfolk

ning för närvarande är föremål för utredning inom befolkningskommissionen.

I motionen har uttalats, att det beredde många jordbrukare svårigheter att

uppsätta de handlingar, som krävdes för utverkande av arbetstillstånd. Socialstyrelsen

har framhållit, att erforderligt biträde därmed kunde erhållas efter

hänvändelse till polismyndighet eller arbetsförmedling. Utskottet vill för sin

del närmast understryka möjligheten att för sådant ändamål anlita arbetsförmedling.

Under föreliggande förhållanden finner utskottet ej skäl föreslå riksdagen

att i anledning av motionen göra någon framställning till Kungl. Majit.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke matte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 5 april 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm*, Hagman, Heiding, Knut

Petersson*, Olof Carlsson, Sten och Ekströmer;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson, Pettersson i Hällbacken,

Thorell* och Hansson i örebro, fröken Andersson samt herrar Nyblom och Barnekow.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39; bilaga.

7

Socialstyrelsen.

Bilaga.

Till riksdagens andra lagutskott.

Genom beslut den 4 februari 1938 bar Kungl. Majit anbefallt socialstyrelsen

att till riksdagens andra lagutskott inkomma med yttrande över en

av herr von Heland väckt motion (I: 55) örn åtgärder för underlättande av utländsk

kvinnlig arbetskrafts anställande i lanthushåll. I anledning härav får

styrelsen anföra följande:

Det är allmänt känt, att det för närvarande i vårt land råder knapphet

— på vissa håll verklig brist — på kvinnlig arbetskraft för sysslor inom

lanthushåll. Detta bekräftas också av arbetsförmedlingsstatistiken. Denna

utvisar sålunda månadsvis under de två senaste åren nedanstående antal

ansökningar på 100 lediga platser inom ifrågavarande yrkesgrupp:

Jan.

Fehr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Noy.

Dec.

55

44

37

35

23

16

23

31

43

58

63

60

52

40

35

36

22

14

18

29

42

53

58

55

Till lättande av de svårigheter, som uppkommit till följd av denna otillräckliga

tillgång på arbetskraft, förordar motionären åtgärder till främjande

av import av utländsk arbetskraft.

I nuvarande läge på arbetsmarknaden är införskrivande av utländsk arbetskraft

enbart ur arbetsmarknadssynpunkt uppenbarligen motiverat. Härtill

kommer, att behovet av kvinnlig arbetskraft inom jordbruket varit svårt

att fylla även under lågkonjunktur. Erfarenheterna synas alltså ge vid

handen att, även på längre sikt, en begränsad import av utländsk arbetskraft

till yrkesområdet icke skulle innebära fara för större störningar på arbetsmarknaden

ifråga.

Socialstyrelsen har också i sin befattning med utlänningskontrollen beaktat

här berörda svårigheter och i icke ringa utsträckning beviljat sökt

arbetstillstånd. Sålunda beviljade styrelsen under år 1936 nya arbetstillstånd

i samband med inresa — alltså förlängda tillstånd icke medräknade

— för ladugårdssköterska- och landsjungfrur samt för hembiträden till ett

antal av 845; motsvarande siffra steg år 1937 till 1,467. Nämnas må, att

det totala antalet nya tillstånd inom samtliga yrkesgrupper under åren 1936

och 1937 var respektive 4,138 och 5,979. Antalet personer inom ifrågavarande

yrkesgrupper representerade sålunda en betydande — och växande — kvot

av det totala klientelet (respektive 20.4 och 24.6 procent).

Med avseende på möjligheten att i denna väg avhjälpa den rådande

bristen på kvinnlig arbetskraft till jordbruket bör dock beaktas, att under

goda tider här i landet merendels också andra länder befinna sig i en situation,

kännetecknad av knapp tillgång på arbetskraft för jordbruket. Allt

talar för att i en situation som den nuvarande icke obetydliga svårigheter

finnas att uppbringa arbetskraft på utländsk botten för jordbrukssysslor i

Sverige. Ett försök att i organiserade former och i större skala införskriva

utlänningar skulle sannolikt i det andra landet väcka en opinion, som bleve

hindersam för det åsyftade resultatet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39; bilaga.

I den mån det med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden befinnes

lämpligt att i viss utsträckning medgiva import av kvinnlig arbetskraft

till jordbruket, inställer sig spörsmålet, huruvida och i vilken mån

särskilda åtgärder kunna befinnas påkallade för att underlätta att arbetsgivare

och arbetssökande komma i kontakt med varandra. För den enskilde

svenske arbetsgivaren är det nämligen, såsom i motionen också anföres, i

regel förenat med svårighet att träda i direkt förbindelse med utländsk arbetssökande

och ordna erforderliga formaliteter för inresa och arbetstillstånd.

Hinder föreligga emellertid icke för utlänning, att — före inresan — genom

svensk beskickning eller viseringsberättigat svenskt konsulat hos socialstyrelsen

utverka arbetstillstånd såsom arbetssökande inom viss bestämt yrkesområde,

där brist å inhemsk arbetskraft är rådande, och att först efter inresan

ordna arbetsanställning hos någon arbetsgivare.

Ett dylikt förfaringssätt, som vore det riktiga såväl ur lämplighetssynpunkt

som med hänsyn till utlänningslagens bestämmelser, praktiseras dock

mera sällan. Detta Ilar givetvis sin grund i, att den arbetssökande,

innan han beger sig utanför det egna landets gränser i sitt sökande efter

arbete, gärna vill veta, vart han skall resa och huruvida han har några utsikter

att finna någon utkomst. Resekostnaderna äro vidare för medellösa

arbetssökande en hindersam faktor.

För att bringa arbetssökande och arbetsgivare i kontakt med varandra

kunna åtgärder av skilda slag övervägas. Att överlämna förmedlingsuppgiften

åt enskilda förmedlingsorgan vore ur flera synpunkter icke lämpligt. Det

må särskilt framhållas, att enligt det å den internationella arbetsorganisationens

konferens år 1933 antagna förslaget till konvention angående avgiftskrävande

arbetsförmedlingsbyråer, vilken ratificerats av Sverige den 15 november

1935 och för värmlands del trätt i kraft den 1 januari 1937, avgiftskrävande

arbetsförmedlingsbyråer utan vinstsyfte icke må skaffa anställning

åt arbetare utomlands eller därifrån rekrytera arbetare med mindre särskilt

tillstånd av vederbörande myndighet berättigar därtill och verksamheten

bedrives enligt en mellan länderna ifråga träffad överenskommelse.

Något lagligt hinder föreligger ej för den offentliga arbetsförmedlingen

att befatta sig med förmedling av arbete åt utlänningar. Med hänsyn till

bland annat de komplikationer av såväl in- som utrikespolitisk art, som

kunna uppstå i samband med import av utländsk arbetskraft, har socialstyrelsen

emellertid lämnat arbetsförmedlingsanstalterna direktiv att i regel icke

taga befattning med andra utländska arbetssökande än sådana, som redan befinna

sig i Sverige och inneha vederbörligt arbetstillstånd. Örn det beträffande

ett visst arbetsområde står klart, att behov förefinnes av utländsk arbetskraft,

lärer det kunna uppdragas åt den offentliga arbetsförmedlingen att organisera

denna invandring. Med hänsyn till det självklara önskemålet att irritation

ej uppkommer, synes det dock påkallat, att en import av arbetskraft

från annat land — i organiserade former under medverkan av den offentliga

arbetsförmedlingen — icke etableras, med mindre detta lands regering och

den svenska enats örn saken. Huruvida intresset för en dylik samverkan

från andra makters sida faktiskt förefinnes låter sig ju för närvarande ej

avgöra. Vidare kan ej heller på förhand i detalj angivas, huru det praktiska

arbetet skall ordnas. Dylika frågor böra göras till föremål för närmare utredning.

Vad gäller tillämpningen av utlänningslagens bestämmelser rörande utlännings

innehav av bevis örn arbetstillstånd vid inresa i riket i och för

arbetsanställning kan denna icke sägas försvåra invandringen av utländsk

arbetskraft. Däremot erbjuder den ett skydd för den svenska arbetsmarknaden

mot obehövlig och sekunda arbetskraft och mot sådana individer, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39; bilaga.

ur allmän ordningssynpunkt icke äro önskvärda. Den tidsutdräkt, som föranledes

för utverkande av arbetstillstånd, är icke av den betydelse, att den

kan försvåra arbetskraftsimporten. I detta sammanhang kunna icke heller

de skäl, som motionären anfört, »att flertalet jordbrukare ej lia sådan utbildning

eiler tillräcklig tid att kunna tillfredsställande ordna med» de ansökningshandlingar

och blanketter, som erfordras härför, anses vara bärande,

alldenstund dylika formaliteter kunna ordnas genom hänvändelse till närmaste

polismyndighet eller arbetsförmedling. Särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade

föreskrifter i anledning av utlänningslagen för att underlätta importen av

kvinnlig arbetskraft till jordbruket torde därför icke vara av behovet påkallade.

I sammanhanget får socialstyrelsen särskilt varna mot att i dispensväg

bereda utlänningar rätt att antaga arbetsanställning inom här berörda yrkesområden.

Man öppnar med sådan dispens lätt nog vägen för en tämligen

okontrollerad och visst icke alltid önskvärd invandring.

Jämväl må starkt understrykas önskvärdheten av att den offentliga arbetsförmedlingens

medverkan anlitas i dessa angelägenheter. Särskilt må i

sådant hänseende erinras örn den offentliga arbetsförmedlingens interlokala

samarbete, vilket skänker denna institution icke obetydliga förutsättningar

att överblicka den svenska arbetsmarknaden i stort och att medverka till

utjämning av tillgången på arbetskraft såväl lokalt som mellan olika yrken.

Erfarenheten visar nämligen att det finnes en stark benägenhet — den

märkes även hos lokala myndigheter — att väl ensidigt fästa avseende vid

lokala svårigheter inom visst eller vissa yrken utan tillräckligt beaktande

av de möjligheter till interlokal och annan utjämning, som kunna yppa sig.

Även örn man erkänner att vårt jordbruk brottas med stora svårigheter

i fråga örn uppbringandet av erforderlig arbetskraft — liknande svårigheter

yppa sig som bekant även inom husligt arbete — och att en viss import

av utländsk arbetskraft för tillgodoseende av behovet är motiverad och kanske

ofrånkomlig, särskilt under ännu rådande högkonjunktur, kan man dock icke

bortse från att en obegränsad import måste inge betänkligheter.

Knappheten på arbetskraft inom här berörda yrkesområden är ingen isolerad

företeelse utan måste betraktas mot bakgrunden av hela den kvinnliga

arbetsmarknaden och detta såväl under högkonjunktur som under lågkonjunktur.

Knapphet på kvinnlig arbetskraft är ingalunda någon generell och

konstant företeelse i vårt land. Även örn den kvinnliga arbetsmarknaden

kanske kännetecknas av större elasticitet och större anpassning än den manliga,

bör icke förglömmas, att vi för stadsnäringarnas del under lågkonjunktur

nyligen haft och — vid en ny lågkonjunktur — lia att befara en icke

obetydlig kvinnlig arbetslöshet.

Det råder inget tvivel, att bristen på kvinnlig arbetskraft inom jordbruket

och husligt arbete har sin rot i en allmän undervärdering av dessa yrkesområden,

vare sig denna undervärdering har reell grund — arbetets hårdhet,

en förhållandevis låg lön eller andra liknande orsaker — eller beror på en

allmän positiv inställning hos den kvinnliga arbetskraften till vissa yrkesområden,

speciellt inom handel och industri samt restaurangnäringen. Orsaker

av sådan beskaffenhet ligga djupt och man undanröjer dem icke allenast

genom att med import bota de tillfälliga yttringarna. I den mån man tilllämpar

en sådan politik, komma de djupare orsakerna med säkerhet att

fortfarande göra sig märkbara i enahanda yttringar som de nuvarande och

föranleda en oavlåtlig, kanske ständigt växande import till de nu underskattade;

yrke som rådena.

Det vore i högsta grad beklagligt, örn vi i vårt land finge yrken, som

betraktades såsom mindervärdiga för svensk kvinnlig arbetskraft, och vi bleve

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 aud. Nr 39. 785 sk 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39; bilaga.

nödsakade att tillgodose behovet genom import av utländsk sådan arbetskraft,

som vuxit upp på en lägre levnadsstandard och under hårdare förhållanden

samt vore härdigare och dugligare att påtaga sig arbete ringaktat

av svenskor. Man kan redan nu skönja symtom, som klart häntyda på att

farhågor i sådan riktning ej äro ogrundade. Yi få icke skapa en lägre kast

av utländsk arbetskraft, som är hänvisad till ett kanske ringaktat sämre

arbete. En sådan utveckling strider i grund mot svensk uppfattning örn

arbetets ära och aktningen för allt hederligt arbete, en uppfattning som

utgör en av vårt svenska samhällslivs största landvinningar och som vi till

varje pris böra söka bevara.

Stockholm den 10 mars 1938.

Sigfrid Hansson.

Kurt Bergström.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.