Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av gällande bestämmelse angående tillsättande av underläkare vid vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 107 i första kammaren av herr David Pettersson och herr Tjällgren samt nr 198 i andra kammaren av herr Hage m. fl.

1938-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:54, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av gällande bestämmelse angående tillsättande av underläkare vid vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 107 i första kammaren av herr David Pettersson och herr Tjällgren samt nr 198 i andra kammaren av herr Hage m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr alf.

1

Nr 54.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring

av gällande bestämmelse angående tillsättande av

underläkare vid vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr

107 i första kammaren av herr David Pettersson och herr Tjällgren

samt nr 198 i andra kammaren av herr Hage m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

för sin del besluta, att 13 § andra stycket i lagen den 22 juni 1928 örn

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus måtte få följande ändrade

lydelse:

»Underläkare tillsättes av medicinalstyrelsen genom förordnande på

viss tid, som beträffande förste underläkare ej utan Konungens medgivande

må understiga tre år eller överstiga fem år och beträffande annan

underläkare ej överstiga tre år i sänder.»

13 § i lagen örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus har

följande lydelse:

Vid lasarett eller sanatorium må jämte lasaretts- eller sanatorieläkare

underläkare anställas; dock må ny underläkartjänst ej inrättas utan

medgivande av Konungen eller, efter Konungens förordnande, av medicinalstyrelsen.

I ansökan örn sådant medgivande skall uppgift lämnas

om arbetets omfattning, de för tjänsten anslagna löneförmånerna och

de villkor, som för deras åtnjutande ansetts böra uppställas.

Underläkare tillsättes av medicinalstyrelsen genom förordnande på

viss tid, som ej utan Konungens medgivande må överstiga tre år i sänder.

Den i lagrummet medgivna dispensrätten har tillkommit för att möjliggöra

tillsättande av biträdande lasaretts- respektive sanatorieläkare

på längre tid än tre år.

Jämlikt 1 § i kungörelsen den 22 juni 1928 angående tillämpning å

enskilda, för vård av tuberkulossjuka avsedda anstalter av vissa bestäm
Bihang

till riksdagens protokoll 19S8. 9 sami. 2 avd. Nr B/f.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5Jj.

ruelser om sanatorier och tuberkulossjukstugor (S. F. S. nr 304) skall

anstalt av nämnda slag, för vars uppförande eller inrättande statsbidrag

åtnjutits eller till vars drift statsbidrag utgår, i tillämpliga delar vara

underkastad vissa bestämmelser i sjukhuslagen, bland andra 13 §.

I motionerna har med syftning på stadgandet i 13 § andra stycket

sjukhuslagen anförts bland annat:

Omförmälda bestämmelse har i praktiken av medicinalstyrelsen tillämpats

så, att underläkare i regel förordnas på tre år och efter utgången

av denna tid icke erhåller omförordnande vid samma sjukhus. I vissa

fall hava emellertid förordnandena gjorts kortare. Så har t. ex., när en

andre underläkare efter två års tjänst blivit förste underläkare vid

samma sjukhus, förordnandet å sistnämnda befattning inskränkts till

ett år.

Den tillämpning medicinalstyrelsen i sistnämnda hänseende givit omförmälda

bestämmelse har i flera fall varit till olägenhet för sjukhusen,

och dessa hava därför sökt erhålla rättelse. Sålunda överklagade föregående

år lasarettsdirektionen i Värnamo medicinalstyrelsens beslut att

till förste underläkare vid lasarettet förordna förutvarande andre underläkaren

vid samma lasarett på allenast ett år och icke som direktionen

föreslagit på tre år. På hänvändelse från direktionens ordförande upptog

svenska landstingsförbundets styrelse förevarande ärende till behandling

och beslöt därvid avlåta en skrivelse till Kungl. Majit, vari

styrelsen helt instämde i direktionens synpunkter samt hemställde, att

Kungl. Majit ville taga under omprövning, huruvida förste underläkare

må, även utan särskilt tillstånd, kunna förordnas för längre tid än tre

år i sänder. Kungl. Majit beslöt emellertid lämna besvären utan avseende.

— — — ----—--—--— —--------

Förevarande fråga är av stor principiell betydelse, och ett fortsatt

tillämpande av nuvarande praxis är enligt vår mening ägnat att allvarligt

försvåra sjukhusens möjligheter att lämna en i alla avseenden fullt

kvalificerad vård. Då det ej visat sig möjligt att rätta till sagda

praxis, torde enda utvägen vara att få till stånd en ändring av de lagbestämmelser,

som reglera underläkarförordnandenas längd. —---—

En dylik utökning har ovan ansetts motiverad ur sjukvårdens synpunkt.

Att den för vederbörande lasarettsläkare är till fördel ligger i

öppen dag. Det är också ett utbrett önskemål bland läkarna vid våra

medelstora och mindre lasarett, att de beredas mera permanenta, fullt

kvalificerade medhjälpare. Även ur underläkarnas egen synpunkt är

det av betydelse, att tiden som förste underläkare icke i så hög grad

som nu betraktas som en ren utbildningstid, ett förhållande som givetvis

måste återverka vid lönesättningen. En fördel för dem är även den

minskning i antalet förflyttningar av i regel gifta underläkare, som blir

en följd av att förste underläkarna förordnas på längre tid.

Ett tillgodoseende av önskemålet om längre förordnanden för förste

underläkare skulle även innebära större överensstämmelse med de principer,

som för närvarande tillämpas beträffande provinsialläkarna. Dylik

läkare medgives i regel icke förflyttning till annat distrikt förrän

han innehaft sin tjänst i fem år. Man har nämligen icke ansett det

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5I+.

lämpligt ur sjukvårdssynpunkt med alltför täta ombyten. Det synes

då rimligt, att, när det gäller för lasarettsvården så viktiga befattningshavare

som förste underläkare, dessa böra få innehava sina tjänster

åtminstone tre år i följd, även örn de erhållit sina meriter vid samma

lasarett.

I fråga örn de skäl, som i övrigt anförts till stöd för motionärernas

yrkande, får utskottet hänvisa till motionen I: 107 och de därvid fogade

bilagorna.

Beträffande det i motionen berörda ärendet rörande förordnande av

förste underläkare vid lasarettet i Värnamo må här anmärkas, att jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut förordnandet skulle gälla — icke såsom enligt

medicinalstyrelsens beslut under en tid av ett år från den 22 april

1937 — utan till och med utgången av juli 1938.

Vissa närliggande spörsmål hava i andra sammanhang dragits inför

innevarande års riksdag. Sålunda hava herrar Myrdal och Sam Larsson

i motionen I: 39 hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att frågan om läkarutbildningens reformering snarast

måtte upptagas till grundlig utredning. I motionen har framhållits

bland annat, att man vid utredningen borde beakta även utbildningen

efter licentiatexamen å sjukhusen och söka utfinna, huru utbildningsplatserna

skulle kunna på bästa sätt fördelas mellan olika kategorier,

som behövde ytterligare utbildning.

Första kammarens första tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisats,

har inhämtat utlåtanden över motionen av medicinalstyrelsen

samt kanslern för rikets universitet, vilken i sin tur infordrat yttranden

från de medicinska fakulteterna och de större konsistorierna vid universiteten

i Uppsala och Lund ävensom från karolinska institutets lärarkollegium.

Vidare har utskottet, efter att hava berett svenska läkarsällskapet

och Sveriges läkarförbund tillfälle att till utskottet inkomma

med yttranden över motionen, från dessa sammanslutningar fått mottaga

yttranden i ärendet. Sveriges läkarförbund har vid sitt yttrande fogat

utlåtande från Sveriges yngre läkares förening och genom sistnämnda

förening inhämtade utlåtanden från de medicinska studentföreningarna i

Stockholm, Uppsala och Lund. Utskottet har i sitt utlåtande (nr 10) över

motionen uttalat, att det, då samtliga i ärendet hörda myndigheter och

sammanslutningar livligt tillstyrkt bifall till den av motionärerna gjorda

framställningen, torde få anses vara ett allmänt önskemål i initierade

kretsar, att åtgärder i motionens syfte vidtoges. Utskottet ansåge sig

på grund härav böra tillstyrka, att en utredning av den i motionen

berörda frågan måtte komma till stånd. Till de i ärendet framkomna

förslagen till frågans lösning hade utskottet icke ansett sig kunna eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

V tskottet.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr Ös
born

taga någon ställning. Utskottet har hemställt, att första kammaren

ville för sin del besluta, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att frågan om läkarutbildningens reformering snarast

upptoges till allsidig utredning. Första kammaren har bifallit utskottets

hemställan.

Vidare har i två likalydande motioner, I: 8 av herrar Undén och

Linder samt II: 12 av herr Holmbäck, hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om verkställande av utredning angående

de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden

samt att Kungl. Majit ville för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda. Motionerna hava behandlats, den

förstnämnda av första kammarens första tillfälliga utskott (utlåtande

nr 8) och den sistnämnda av andra kammarens andra tillfälliga utskott

(utlåtande nr 4), vilka efter hörande av medicinalstyrelsen och vissa

sammanslutningar tillstyrkt motionärernas hemställan. Kamrarna hava

sedermera godkänt utskottens utlåtanden.

Enligt den i det föregående återgivna bestämmelsen i lagen örn vissa

av landsting eller kommun drivna sjukhus skall underläkare vid sådant

sjukhus tillsättas på viss tid, som ej utan Konungens medgivande må

överstiga tre år i sänder. Detta stadgande har av medicinalstyrelsen

tillämpats så, att tiden för förordnande att tjänstgöra under samma

chefläkare i allmänhet och då det icke gällt förordnande såsom biträdande

lasarettsläkare inskränkts till sammanlagt tre år. Medicinalstyrelsen

torde därvid särskilt hava tagit hänsyn till önskvärdheten av att

bereda underläkarna en mera mångsidig utbildning än som eljest skulle

bliva möjligt.

Mot medicinalstyrelsens praxis i förevarande hänseende, såvitt angår

förste underläkaretjänsterna, har kritik riktats från olika håll, bland

annat av direktionerna och överläkarna vid vissa lasarett. Därvid har

framhållits, att det icke endast ur underläkarnas personliga synpunkter

utan även och framför allt med hänsyn till sjukvårdens intressen måste

anses lämpligt med mera långvariga förordnanden på dessa tjänster.

Genom en dylik anordning skulle även vinnas större överensstämmelse

med de principer, som tillämpas i fråga om provinsialläkares förflyttning

från ett distrikt till ett annat.

I förevarande motioner har yrkats sådan ändring i sjukhuslagen, att

förste underläkare skall förordnas för tid ej understigande tre år eller

överstigande fem år. Däremot åsyfta motionärerna icke någon förlängning

av den tid, för vilken övriga underläkare förordnas. Även enligt

utskottets mening tala beaktansvärda skäl för att förste underläkare

böra få kvarstå i tjänst vid samma sjukhus under längre tid än nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 54- 5

ofta är fallet. Det föreliggande spörsmålet torde emellertid för sin lösning

kräva en närmare utredning, och utskottet finner sig därför icke för

närvarande böra tillstyrka en lagändring i berörda hänseende. De förslag,

till vilka denna utredning kan föranleda, torde, därest de ifrågasatta

utredningarna av vissa närliggande frågor komma till stånd, icke böra

undanskjutas, till dess resultatet av sistnämnda utredningar föreligger,

utan böra såvitt möjligt framläggas för nästkommande års riksdag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, i anledning av förevarande motioner,

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit ville låta verkställa skyndsam utredning av frågan,

huruvida den tid, för vilken förste underläkare kan utan

särskilt tillstånd förordnas, må kunna utsträckas, samt

för riksdagen framlägga de förslag, till vilka utredningen

kan föranleda; samt

B. att motionerna, i den mån de icke blivit beaktade

genom vad utskottet ovan under A. hemställt, icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Hagman*, P. Sandström, Heiding, Oloj Carlsson,

Elon Andersson, Sten och Ekströmer*;

från andra kammaren: herrar Hage, Hallagård, Molander*, Sandström i Härnösand*, frii

Nordgren* samt herrar Thorell, Holm och Barnekow.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1988. 9 sami. 2 avd. Nr Sif.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:306 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss ändring av gällande bestämmelse angående tillsättande av underläkare vid vissa av landsting eller a1 i texten