Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens fjärde sjöfartskonferens år 1936 fattade beslut.

1938-05-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1938:59, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens fjärde sjöfartskonferens år 1936 fattade beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan

om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella

arbetsorganisationens fjärde sjöfartskonferens

år 1936 fattade beslut.

Genom en den 25 februari 1938 dagtecknad proposition, nr 239, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden, anhållit om riksdagens yttrande angående de i

nämnda protokoll omförmälda, av internationella arbetsorganisationen år

1936 vid dess 21 :a sammanträde (fjärde sjöfartskonferensen) fattade besluten.

De ifrågavarande besluten utgöras av en rekommendation angående åtgärder

till främjande av sjömännens välfärd i hamnarna samt förslag till tre

konventioner, nämligen konvention angående kompetens hos fartygsbefäl,

konvention angående redarens förpliktelser i fall sjöman drabbas av sjukdom,

olycksfall eller döden, samt konvention angående sjukförsäkring för

sjömän.

Beträffande lydelsen av omförmälda rekommendation och konventionsförslag

får utskottet hänvisa till de såsom bilagor vid propositionen fogade

översättningarna till svenska språket av originaltexterna till konferensbesluten.

Internationella arbetsorganisationen har tid efter annan till behandling

upptagit frågor rörande sjöfolkets arbetsförhållanden. I propositionen lämnas

en översikt över organisationens verksamhet på detta område. Åt behandling

av frågor av nämnda slag uteslutande ägnade sammanträden (sjöfartskonferenser)

hava hållits dels i Genua år 1920, dels ock i Genéve år

1926, 1929 och 1936, varjämte en förberedande teknisk sjöfartskonferens

hållits i Genéve år 1935. Slutligen hava enstaka sjöfartsfrågor behandlats av

internationella arbetsorganisationen å allmänna sammanträden, nämligen år

1921, 1929 och 1932. För de vid första och andra sjöfartskonferenscrna

(1920 och 1926) av internationella arbetsorganisationen fattade beslut hava

redogörelser lämnats, såvitt angår den första konferensen i propositionen

nr 361 till 1921 års riksdag, och beträffande den andra konferensen i propositionen

nr 152 till 1927 års riksdag. Vid tredje sjöfartskonferensen (1929)

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avil. Nr 59. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

antogs icke något konventionsförslag eller någon rekommendation, utan var

konferensen uteslutande ägnad åt första behandlingen av de frågor som blevo

föremål för slutligt avgörande vid fjärde sjöfartskonferensen (1936); upplysningar

rörande förhandlingarna vid tredje sjöfartskonferensen innehållas

i propositionen nr 240 till 1934 års riksdag. Kortfattad redogörelse för internationella

arbetsorganisationens fjärde och femte sjöfartskonferenser, vilka

höllos i Genéve den 6—24, resp. den 22—24 oktober 1936, har lämnats i

propositionen nr 184 till 1937 års riksdag tillika med uppgifter örn Sveriges

representation vid dessa konferenser.

Vid fjärde sjöfartskonferensen antogos, förutom de ovan omförmälda konventioner

och rekommendation som genom förevarande proposition underställts

riksdagen för yttrande, dels förslag till två ytterligare konventioner,

nämligen angående årlig semester för sjömän samt arbetstid och bemanning

å fartyg, dels ock en rekommendation angående arbetstid och bemanning

å fartyg. Vid femte sjöfartskonferensen antogs förslag till konvention angående

fastställande av minimiålder för barns användande till sjöss, innefattande

partiell revision av en år 1921 tillkommen konvention i samma

ämne.

I fråga om verkställighet av internationella arbetskonferensens beslut, gäller,

såsom i propositionen omförmäles, att varje medlem av organisationen

skall inom ett år, eller i särskilda fall senast inom aderton månader från

avslutandet av ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer

och konventionsförslag den eller de myndigheter till vilkas kompetensområden

förekomna frågor höra för deras omgestaltande till lag eller

vidtagande av andra åtgärder. Därest en rekommendation ej leder till någon

lagstiftningsåtgärd eller annat åtgörande för dess genomförande, eller örn ett

konventionsförslag icke vinner vederbörande myndighets eller myndigheters

bifall, skall medlemsstaten icke vara underkastad någon vidare förpliktelse

med hänsyn härtill.

Av de vid fjärde och femte sjöfartskonferenserna i Genéve fattade besluten,

vilka samtliga omnämnts i förevarande proposition, hava förslagen till den

reviderade minimiålderskonventionen samt till sjöarbetstids- och bemanningskonventionen

lagts till grund för förslag till svensk lagstiftning i form av

ny sjöarbetstidslag och lag om ändringar i sjömanslagen, vilka förslag genom

Kungl. Maj:ts propositioner nr 223 och 224 förelagts årets riksdag; i samband

därmed har sjöarbetstids- och bemanningsrekommendationen blivit

föremål för beaktande. Texterna till nu omförmälda båda konventionsförslag

och rekommendation äro i översättning såsom bilagor (Bil. A, B och C)

fogade vid propositionen nr 223, vari Kungl. Maj:t bland annat anhållit örn

riksdagens yttrande beträffande sagda konventionsförslag och rekommendation.

I samma proposition har av föredragande departementschefen Damhållits,

att det med propositionen framlagda, numera av riksdagen godkända

förslaget till sjöarbetstidslag jämte det av chefen för justitiedepartementet

med propositionen nr 224 framlagda, likaledes av riksdagen numera godkända

förslaget till lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i sjömans
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

3

lagen tillika med genomförandet av vissa, särskilt omförmälda administrativa

föreskrifter, skulle medföra tillämpning av reglerna i sjöarbetstids- och

bemanningskonventionen, och sålunda utgöra grundval för svensk ratificering

av denna konvention, ävensom innebära vederbörligt beaktande av den i

samband med konventionen antagna rekommendationen i samma ämne. Med

hänsyn härtill förordade departementschefen att konventionen ratificerades,

dock med visst förbehåll beträffande ikraftträdandet av ratifikationen. Rekommendationen

i ämnet fann departementschefen icke för närvarande påkalla

andra åtgöranden från de svenska statsmakternas sida än de för vilka

redogjorts i propositionen nr 223. Vidare anförde departementschefen, att

vid bifall till det i propositionen nr 224 innefattade förslag till viss ändring

i sjömanslagen förutsättning likaledes komme att skapas för svensk ratifikation

av den reviderade konventionen angående minimiålder för barns användande

till sjöss, varför departementschefen förordade ratificering jämväl

av sistnämnda konvention. Nu omförmälda frågor hava av utskottet behandlats

i dess utlåtande, nr 52, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner

nr 223 och 224 samt i ämnet väckta motioner. I enlighet med utskottets

hemställan har riksdagen numera förklarat, att riksdagen för sin del ansluter

sig till föredragande departementschefens i det vid propositionen nr 223

fogade statsrådsprotokollet av den 12 mars 1938 uttalade uppfattning rörande

nu omförmälda konventionsförslag och rekommendation.

Förslaget till konvention angående årlig semester för sjömän har upptagits

till behandling i Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års riksdag nr 286

med förslag till lag om semester m. m., i vilken proposition Kungl. Maj:t

förklarat sig vilja inhämta riksdagens yttrande bland annat över ifrågavarande

konventionsförslag. Texten till konventionen har i översättning bifogats

propositionen (se Bil. B). I ratifikationsfrågan har föredragande departementschefen,

under hänvisning till vissa skiljaktigheter mellan koriventionsförslaget

och det med propositionen framlagda förslaget till lag örn

semester, förklarat sig i likhet med delegationen för det internationella socialpolitiska

samarbetet hava funnit ratificering från Sveriges sida icke kunna

ske. Utskottet, till vars behandling jämväl propositionen nr 286 varit hänvisad,

har i utlåtandet nr 58 i nu förevarande avseende hemställt, att riksdagen

måtte förklara, att riksdagen för sin del ansluter sig till vad föredragande

departementschefen i det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet

den 12 mars 1938 uttalat rörande förslaget till konvention angående

årlig semester för sjömän.

Angående övriga vid internationella arbetsorganisationens fjärde sjöfartskonferens

fattade beslut, över vilka riksdagens yttrande begärts genom förevarande

proposition nr 239, får utskottet anföra följande.

1. Rekommendationen angående åtgärder till främjande av sjömännens

välfärd i hamnarna.

Syftet med rekommendationen är framför allt att giva impulser till en

utveckling av den verksamhet som på skilda håll bedrives i ändamål att bereda

sjömän hjälp och skydd i hamnarna, och särskilt att föranleda till att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

denna verksamhet utsträckes till så många sjömän som möjligt ävensom till

att olika former av dylik verksamhet samordnas nationellt och internationellt.

Rörande de åtgärder som i sådant syfte anbefallas i rekommendationen

innehåller propositionen närmare redogörelse; utskottet tillåter sig

hänvisa till denna.

I en inom kommerskollegium upprättad promemoria angående samtliga

här ifrågavarande vid internationella arbetsorganisationens fjärde sjöfartskonferens

fattade beslut har beträffande den nu avhandlade rekommendationen

framhållits, att förhållandena i de svenska hamnarna på det hela

taget icke kunde giva anledning till klagomål. Efter omnämnande av svensk

lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida rörande de i rekommendationen

avsedda förhållandena, framhålles i promemorian vidare, hurusom

den frivilliga verksamheten för omhändertagande och vård av sjömän

i hamnarna för närvarande syntes livaktig, men att en fortsatt utveckling

av sjömansvården vore värd all uppmuntran och stöd från det allmännas

sida, i vilket hänseende bland annat erinras om möjligheten till ekonomiskt

bidrag i form av anslag av lotterimedel. Beträffande den viktiga frågan

om sparande och hemsändning av hyresmedel erinras om den sparverksamhet

som organiserats genom postsparbankens försorg och i samband

därmed anordnad propaganda för denna verksamhet. Med avseende

å sådan upplysnings- och bildningsverksamhet som förordas i rekommendationen

framhålles bland annat, att detta ämne för närvarande vore

föremål för särkild uppmärksamhet av sakkunniga som tillkallats inom

ecklesiastikdepartementet för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga. 1

rekommendationen anbefallt samarbete med internationella arbetsbyrån betecknas

i promemorian såsom värt att taga fasta på; för ändamålet erforderliga

åtgärder förefölle lämpligen kunna anförtros åt socialpolitiska delegationen

att ombesörjas i samråd med vederbörande organisationer för den

statliga och enskilda sjömansvården.

Socialpolitiska delegationen, som avgivit yttrande över internationella arbetsorganisationens

i detta ärende behandlade beslut och därvid haft tillfälle

att taga del av den inom kommerskollegium upprättade promemorian,

har rörande den nu ifrågavarande rekommendationen anfört, att delegationen

med tillfredsställelse tagit del av den i promemorian lämnade redogörelsen

för de åtgärder i rekommendationens syfte som redan vore eller kunde

förväntas snart bliva vidtagna i de svenska hamnarna, ävensom förklarat,

att delegationen — i förhoppning att de sålunda upptagna strävandena

till rekommendationens förverkligande, bl. a. genom det tillämnade internationella

samarbetet, skulle lända till ytterligare förbättring av förhållandena

för sjömannens uppehåll i hamnarna i vårt land — ansåge sig sakna

skäl att för närvarande påkalla någon särskild åtgärd för Sveriges del med

anledning av rekommendationen.

Departementschefen har i förevarande ämne anfört följande:

Väl syntes missförhållanden av sådan art som närmast föranlett tillkomsten

av ifrågavarande rekommendation icke egentligen vara för handen i de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

5

svenska hamnarna, och angivna önskemål rörande välfärdsanordningar av

olika slag förefölle att för Sveriges vidkommande vara i icke oväsentlig mån

tillgodosedda. Emellertid torde i allt fall åtskilligt kunna och böra göras i

syfte att bereda sjömännen bättre skydd och hjälp när de komme i land. I

främsta rummet syntes detta böra ske genom uppmuntran och stöd åt

den frivilliga verksamheten, och förslag om lämpliga åtgärder i sådant syfte

borde alltfort ägnas välvillig uppmärksamhet. Jämväl i övrigt borde rekommendationens

anvisningar beaktas. Lagstiftningsåtgärder eller andra

särskilda åtgöranden från de svenska statsmakternas sida syntes däremot

icke för närvarande påkallade i anledning av ifrågavarande rekommendation.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och finner

följaktligen ifrågavarande rekommendation icke för närvarande påkalla

lagstiftningsåtgärder eller andra särskilda åtgöranden från de svenska statsmakternas

sida.

2. Förslaget till konvention angående kompetens hos fartygsbefäl.

I konventionsförslaget uppställes såsom huvudregel fordran på vederbörligen

dokumenterad behörighet för befälhavare och övermaskinist samt envar

person som tjänstgör såsom vakthavande befäl på däck eller i maskinavdelningen.

I anslutning därtill angives i vilka hänseenden särskilda, genom

nationell lagstiftning fastställda minimifordringar skola uppfyllas för erhållande

av behörighetsbevis, varjämte enligt förslaget kräves upprätthållande

av ett effektivt inspektionssystem för tillsyn å konventionsreglernas tillämpning

ävensom straffsanktionering därav. Beträffande konventionsförslagets

detaljbestämmelser får utskottet hänvisa till den vid propositionen i översättning

fogade konventionstexten.

I den inom kommerskollegium upprättade promemorian har beträffande

möjligheterna för Sverige att pa grundval av gällande bestämmelser rörande

behörighet för befäl å svenska fartyg ratificera ifrågavarande konventionsförslag

framhållits, att den svenska lagstiftningen i ämnet visserligen vore

långt mera utvecklad än som på det hela taget krävdes för att uppfylla i

förslaget angivna fordringar, och jämväl med avseende å det materiella innehållet

i allt väsentligt vore mer än tillfyllest härför; emellertid förelåge i vissa

hänseenden bristande överensstämmelse, bottnande i nationella förhållanden

vartill konventionsförslaget icke tagit hänsyn. 1 sådant avseende pekas

i promemorian på den bär i landet tidvis framträdande bristen pa tillräckligt

kvalificerat befäl, särskilt maskinister, som nödvändiggjort medgivande av

straffrihet i sådana fall där för ett fartygs behöriga bemanning vederbörligen

kvalificerad personal icke kunnat erhållas i senast besökta hamn, vilket innebure

en saklig eftergift som knappast syntes tillåten enligt konventionsförslaget.

För ett av skälighetshänsyn tillämpat dispensförfarande beträffande

oexaminerade personer med tillfyllestgörande praktisk erfarenhet förefölle

konventionsförslaget icke heller lämna utrymme. Ett allvarligt hinder för

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

svensk ratificering har i promemorian vidare angivits ligga däri, att konventionsreglerna

kunde komma att för ett avsevärt antal mindre fartyg innebära

fordran på examinerat och med behörighetsbevis utrustat befäl i större utsträckning

än som krävdes enligt gällande svenska författningsbestämmelser.

Sålunda berörda omständigheter syntes göra en svensk ratificering mindre

lämplig, allt medan konventionens huvudsakliga syfte otvivelaktigt finge anses

fullt tillgodosett genom den svenska lagstiftningen i befintligt skick.

Socialpolitiska delegationen har beträffande förevarande konventionsförslag,

liksom med avseende å de i det följande avhandlade konventionsförslagen,

anfört att det givetvis måste anses beklagligt, att Sverige ej för närvarande

skulle kunna biträda något av dem, men samtidigt förklarat, att

de skäl som i promemorian anförts däremot onekligen syntes bärande.

Departementschefen har uttalat, att vårt land med hänsyn till de i kommerskollegii

promemoria andragna omständigheterna, ehuru konventionens

huvudsakliga fordringar måste anses väl tillgodosedda av gällande svensk

lagstiftning, syntes icke för närvarande kunna ratificera den nu ifrågavarande

konventionen.

Utskottet. Utskottet, som för sin del icke kunnat undgå intrycket av att ifrågavarande

konventionsförslag i viss mån faller utanför gränsen för det för internationell

socialpolitisk reformverksamhet lämpade området, ansluter sig till

den av departementschefen uttalade uppfattningen och anser sålunda, att

förevarande konvention icke för närvarande kan ratificeras av vårt land.

3. Förslaget till konvention angående redarens förpliktelser i fall sjöman

drabbas av sjukdom, olycksfall eller döden.

Konventionsförslagets huvudstadganden angiva omfattningen av de risker

(sjukdom, olycksfall, dödsfall) som skola täckas av redarens förpliktelser,

förpliktelsernas innehåll och tidsutsträckning, ansvarighet i fall av arbetsoförmåga

samt inskränkning av ansvarigheten i fall obligatorisk sjuk- eller

olycksfallsförsäkringssystem finnes, förpliktelser med avseende å hemförskaffning

av sjuk eller skadad sjöman samt i fråga om begravningskostnader

och omhändertagande av kvarlämnad egendom. En sammanfattning av förslagets

bestämmelser i övrigt innehålles i propositionen, vartill utskottet får

hänvisa.

I den inom kommerskollegium upprättade promemorian har beträffande

förevarande konventionsförslag erinrats om att frågan örn åtgärder i anledning

av detsamma från norska regeringens sida föreslagits skola göras till

föremål för nordiska överläggningar, vid vilka jämväl spörsmålet om förutsättningarna

för anslutning till de å internationella arbetsorganisationens

andra sjöfartskonferens år 1926 antagna konventionsförslagen angående sjömäns

anställningsavtal och hemförskaffning av sjömän skulle upptagas till

behandling.

Socialpolitiska delegationen har under sålunda angivna omständigheter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

7

icke funnit anledning till erinran mot ett anstånd med avgörandet av frågan

örn svensk ratifikation av ifrågavarande konvention.

Departementschefen har anfört, att med ställningstagande till frågan om

Sveriges ratificering av förevarande konvention tillsvidare finge anstå i avvaktan

på resultatet av de från norsk sida föreslagna gemensamma nordiska

överläggningarna och det fortsatta utredningsarbete vartill eventuella nordiska

lagstiftningsförslag kunde föranleda.

Utskottet har inhämtat, att nordiska överläggningar beräffande bland annat

nu förevarande konventionsförslag ägt rum i Oslo den 10—15 innevarande

maj, därvid jämväl representanter för vårt land varit tillstädes. Lika

med departementschefen finner utskottet att avgörandet av frågan om Sveriges

ratificering av förevarande konvention bör anstå tillsvidare i avvaktan på

resultatet av det sålunda inledda nordiska samarbetet och det utredningsarbete

som därav kan följa.

4. Förslaget till konvention angående sjukförsäkring för sjömän.

Konventionsförslagets huvudstadganden reglera frågor rörande ersättningsrätten

vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom, såsom tiden varunder ersättning

skall utgå, grunderna för den kontanta ersättningens beräknande, andra

försäkringsförmåner (läkarvård, medicin etc.), prestationer i förhållande

till försäkrads anhöriga, moderskapshjälp till försäkrad kvinna eller försäkrads

hustru, bidrag till begravningskostnaderna då försäkrad avlider

m. m. Vidare avhandlas frågor rörande principerna för finansieringen av försäkringssystemet,

förvaltningen av försäkringen och förfarandet i händelse av

tvist rörande försäkringsförmåner. För närmare kännedom om konventionsförslagets

detaljbestämmelser får utskottet hänvisa till den vid propositionen

i översättning fogade konventionstexten.

I den inom kommerskollegium upprättade promemorian har framhållits,

att det ifrågavarande konventionsförslaget förutsatte förefintlighet av obligatorisk

sjukförsäkring för sjömän, vid vilket förhållande och då sådan försäkringsform

hittills icke för någon medborgargrupp annat än i fråga örn

vissa yrkessjukdomar (såsom ett annex till den obligatoriska olycksfallsförsäkringen)

kommit till stånd här i landet och antagligen icke heller kunde förväntas

bliva genomförd under den närmaste framtiden, konventionsförslaget

icke för närvarande kunde anses hava praktisk betydelse för Sveriges vidkommande.

Socialpolitiska delegationen har, på sätt förut angivits, anslutit sig till den i

promemorian tillsyneskomna uppfattningen.

Departementschefen har för sin del uttalat, att ratificering av ifrågavarande

konvention i betraktande av vad sålunda anförts icke för närvarande kunde

ifrågakomma för Sveriges del.

Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen.

UtslcoUet.

UIskotta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 59-

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande proposition måtte

i skrivelse till Kungl. Majit meddela, att riksdagen för sin del

ansluter sig till föredragande departementschefens i det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet uttalade uppfattning,

1) att lagstiftningsåtgärder eller andra särskilda åtgöranden

från de svenska statsmakternas sida icke för närvarande synas

påkallade i anledning av rekommendationen (nr 48) angående

åtgärder till främjande av sjömännens välfärd i hamnarna;

2) att förslaget till konvention (nr 53) angående minimifordringar

på yrkeskompetens hos befäl å handelsfartyg icke

för närvarande synes kunna ratificeras av vårt land;

3) att med ställningstagande till frågan om Sveriges ratificering

av förslaget till konvention (nr 55) angående redarens

förpliktelser i fall sjöman drabbas av sjukdom, olycksfall eller

döden tills vidare bör anstå;

4) att ratificering av förslaget till konvention (nr 56) angående

sjukförsäkring för sjömän för Sveriges vidkommande

icke för närvarande synes kunna ifrågakomma.

Stockholm den 30 maj 1938.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, P. Sandström, Heiding, Knut Petersson*,

Västberg*, Nordborg* och Sten*;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage, Olovson*, Skoglund, Hallagård,

Sandström i Härnösand*, Hermansson* och Hansson i örebro*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

388197. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:448 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens s. 4 i texten