Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit anhålla om verkställande av utredning angående de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbetsoch bostadsförhållanden samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

1938-03-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1938:4, Skrivelse till Kungl. Majit anhålla om verkställande av utredning angående de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbetsoch bostadsförhållanden samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr i

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1938 kl. 11 f. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn utredning och förslag angående

yngre sjukhusläkares avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden.

Ten inom riksdagens andra kammare väckt, till dess andra tillfälliga ut- Mononen.

skott hänvisad motion, nr 12, har herr Holmbäck hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om verkställande av utredning

angående de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till den med här ifrågavarande

motion likalydande, inom riksdagens första kammare väckta motionen

nr 8.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande Yttranden.

från medicinalstyrelsen, som — med vitsordande av riktigheten av de i motionen

lämnade uppgifterna — varmt tillstyrkt bifall till den i motionen

gjorda framställningen. Utskottet har vidare berett Svenska stadsförbundet,

Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund tillfälle att

inkomma med yttranden. Vid sistnämnda yttrande fanns fogat ett uttalande

från Sveriges yngre läkares förening. De sålunda inhämtade yttrandena återfinnas

såsom bilagor härvid (A—D).

För egen del får utskottet anföra följande: Utskottet.

I likhet med motionären kan utskottet vitsorda den synnerligen stora betydelsen

av det arbete, som inom sjukhusen utföres av de där anställda yngre

läkarna under ofta ogynnsamma och prövande yttre förhållanden. Särskilt

torde bostäderna ofta lämna mycket övrigt att önska, beroende på att de avpassats

för ändamålet vid en tid, då underläkarna i regel innehade sina befattningar

under en kortare tid än nu och mera sällan hade egna familjer.

Även om vid några sjukhusanläggningar skälig hänsyn vid bostädernas planering

och placering tagits till de ändrade förhållanden, under vilka sjukhusunderläkarna

numera i regel fullgöra sitt arbete, återstå helt visst i landet

många sjukhusvårdsinrättningar, som ingalunda hålla måttet. De kontanta

löneförmånerna växla, såsom av den inkomna utredningen från Svenska

landstingsförbundet framgår, högst betydligt. Vissa sjukvårdsinrättningars

fallang till riksdagens protokoll 1938. 13 sami. 2 avd. Nr i.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

speciella karaktär och belägenhet giva i regel föga tillfälle till extra inkomster.

Biinkomsterna vid sidan av den kontanta lönen, torde för övrigt i allmänhet

uppgå till så jämförelsevis blygsamma belopp, att de ej kunna sägas

i nämnvärd grad påverka vederbörandes levnadsstandard. Gemensamt för

alla dessa befattningar, såväl kommunala som statliga, är emellertid att de

endast med svårighet, örn än alls, bereda de yngre sjukhusläkarna tillfälle

att förränta och ännu mera sällan amortera de studieskulder, vari veterligen

en avsevärd del av kåren häftar. Även arbetsförhållandena i övrigt synas

böra underkastas granskning. Örn ock vid många sjukvårdsinrättningar förhållandena

ur motionärens synpunkt ej giva fog för allvarligare erinringar,

(utskottet vill i detta sammanhang särskilt erinra hurusom månget landsting

vidtagit omfattande förbättringsåtgärder i olika avseenden) anser utskottet,

att en eventuell utredning bör för vinnande av likformighet och rättvisa omfatta

alla slags sjukvårdsinrättningar.

Utskottet anser med stöd av det ovan anförda och med beaktande av de avgivna

yttrandena en utredning i motionens syfte beträffande samtliga landets

sjukvårdsinrättningar av behovet påkallad samt hemställer därför,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om verkställande

av utredning angående de yngre sjukhusläkarnas avlönings-,

arbets- och bostadsförhållanden samt att Kungl. Majit för

riksdagen framlägger de förslag, vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 18 mars 1938.

På utskottets vägnar:

GUSTAF NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristinehamn, Persson i Norrby, Silfwerbrand,*

Lindholm, Ryling* fru Alvén, herrar Nilson i Eskilstuna,* Näsström,* Hansson i

Hönö och Baeckman.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande A r i.

3

Bil. A.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Sedan svenska stadsförbundet bereus tillfälle att lill Utskottet inkomma

med yttrande över en inom första kammaren väckt motion nr 8 av hermi

Undén och Linder örn utredning och förslag angående yngre sjukhusläkares

avlönings-, arbets- och anställningsförhållanden, får förbundets styrelse härmed

anföra följande. ..

Den fråga, som i motionen beröres, har även bland sjukhusens huvudman

på sistone tilldragit sig rätt stor uppmärksamhet. Vid senaste ordinarie möte

med svenska landstingsförbundet i november 1936 kom en överläggning

rörande sjukhuspersonalens arbetstidsförliållanden i stor utsträckning att

röra sig örn förbättrade tjänstgöringstider och bostadsförhållanden för underläkarna

och det betonades från olika håll vikten av en förbättrad ställning

för dessa läkare i nämnda hänseenden. Även vid årsmötet med Svenska

sjukhusföreningen år 1937 framhölls under diskussion om sjukhuspersonalens

bostadsförhållanden starkt de otillfredsställande villkor, under vilka de

yngre sjukhusläkarna tjänstgöra såväl beträffande arbetstid som bostad.

Trots de krav arbetstidsregleringen ställt på sjukhusens personalbostäder har

man icke heller i de utom landsting stående städerna ställt sig oförstående

gentemot kraven på bättre underläkarbostäder. Så föreslog under fjolåret

en lasarettsbyggnadskommitté i Norrköping, att underläkarbostäderna skulle

planeras för tre i stället för som förut två rum, medförande en kostnadsökning

av 74 000 kronor, ett förslag som godkändes av stadsfullmäktige i slutet

av förra året. Mindre uppmärksamhet torde hittills däremot ägnats ifrågavarande

läkares lönefrågor.

Inom städernas sjukhusförvaltningar torde man vara ense med motionärerna

därom, att underläkarna utföra ett nödvändigt, högt kvalificerat och

ytterst betungande arbete och att skäligt hänsynstagande därtill bör ske vid

fastställandet av läkarnas villkor i ena och andra avseendet. Mot att denna

fråga upptages till utredning synes någon invändning trän städernas sida

rent principiellt icke vara att göra. .

Då man torde få förutsätta, att stadsförbundets styrelse i sinom tid blir i

tillfälle att avge yttrande över resultatet av en eventuell utredning, synes styrelsen

sakna anledning att nu gå närmare in på frågan. I ett avseende torde

ett påpekande dock vara på sin plats. En orsak till de yngre läkarnas brydsamma

belägenhet torde vara, alt underläkartjänstgöringen tidigare betraktats

såsom ingående i utbildningen och att ersättningen av detta skäl ansetts

kunna fastställas till låga belopp. En förskjutning har sedermera säkerligen

mträtt i detta förhållande. Örn läkarna numera böra beredas en förmånligare

ställning, torde den gamla synpunkten dock icke kunna frånkännas

allt värde, örn den än behöver i de olika fallen justeras. De yngre läkarnas

utbildning förutsätter alltjämt sjukhustjänstgöring. Men den på sjukhusen

lämnade vården kräver också i allt större utsträckning dessa läkares arbete.

När det gäller det ekonomiska ansvaret för en högre standard än den nuvarande,

torde tjänstgöringens karaktär av utbildning eller verklig anställning

därför böra tillmätas avgörande betydelse. Den medicinska undervisningen

:ir det icke kommunernas sale att svara för. Där tjänstgöringen är av

huvudsakligen utbildnings natur, må det anses rimligt, alt sjukhusets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr i.

huvudman, såsom en ersättning på samma gång för det arbete, som kommer

sjukhuset tillgodo, genom beviljande av vissa förmåner underlättar för vederbörande

läkare att fullgöra sin utbildning. Större krav torde få ställas på

sjukhusförvaltningen i fråga örn tjänster av verklig anställnings natur. Med

den utveckling, som lasareltsväsendet under de senaste åren nått, ha lasarettsläkartjänster

av det senare slaget inrättats i allt större omfattning. Redan nu

torde dessa till antalet överväga de rena utbildningstjänsterna. Det synes

önskvärt, att denna synpunkt i görligaste mån beaktas vid en kommande

utredning.

Stockholm den 8 mars 1938.

För Svenska stadsförbundets styrelse:

JOHAN-OLOV JOHANSSON.

Dess ordförande.

/ Henning Karlson.

Bil. B.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom remiss den 28 januari har Utskottet berett Svenska Landstingsförbundet

tillfälle avgiva yttrande över motion nr II: 12 om utredning och förslag

angående yngre sjukhusläkares avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden.

Med anledning härav har förbundets styrelse äran anföra följande.

Sjukhustjänstgöring ingår numera som en integrerande del i läkarutbildningen.

Sålunda fordras för behörighet till civila läkarebefattningar viss

tjänstgöring som underordnad läkare vid sjukvårdsinrättning. Då konkurrensen

om sagda befattningar varit stor, lia läkarna för att meritera sig tjänstgjort

relativt lång tid som underläkare. Det har sålunda icke varit ovanligt

med en 8—10-årig underläkartid, innan befordran till exempelvis provinsialläkare

kunnat erhållas och befordran till lasarettsläkare har i regel kunnat

vinnas först efter ytterligare tjänstgöring som underläkare. Tidigare voro

förhållandena långt gynnsammare. Tiden som underordnad läkare var då

avsevärt kortare.

För att så många läkare som möjligt skola kunna erhålla sjukhusutbildning

samt för att denna skall bliva så mångsidig som möjligt har tiden för de

särskilda underläkarförordnandena gjorts relativt kort. Enligt bestämmelserna

i sjukhuslagens 13 § andra stycket tillsättes sålunda underläkare av

medicinalstyrelsen genom förordnande på viss tid, som ej utan Konungens

medgivande må överstiga tre år i sänder. Att dessa korta underläkareförordnanden

i vissa fall varit till olägenhet för sjukhusen, har styrelsen påvisat

i en underdånig framställning den 23 oktober föregående år, och i motioner

till årets riksdag (nr I: 107 och II: 198) har viss ändring av sagda bestämmelse

påyrkats syftande till längre förste underläkarförordnanden.

Det är helt naturligt, att underläkartidens rätt prononcerade karaktär av

utbildningstid måste återverka på de med sagda befattningar förenade löneoch

anställningsvillkoren. På den tiden, då endast ett fåtal års tjänstgöring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr b.

5

som underläkare erfordrades för befordran till ordinarie befattning, voro

tydligen ur läkarnas synpunkt mindre olägenheter förenade med det praktiserade

systemet än nu, när underläkartiden omfattar ett 10-tal år av deras

bästa tid. Icke oväsentliga förbättringar hava emellertid vidtagits i underläkarnas

ställning under senare år på flertalet håll, även om man nog kan

konstatera, att dessa förbättringar icke överallt hållit jämna steg med den

förändrade situationen.

Vad först angår avlöningsförhållandena har styrelsen gjort en sammanställning

angående underläkarnas löner enligt 1938 års stater vid landstingens

lasarett och sanatorier. Av denna sammanställning, vilken härjämte

närslutes — Bilaga 1 — framgår, att förste underläkarnas kontanta löner i

allmänhet uppgå till c:a 5 000 å 6 000 kronor och andra underläkarnas till

c:a 3 000 å 4 000 kronor, vartill kommer för förste underläkare fri familjebostad

och för andra underläkare fri bostad samt fri kost. Därtill komma

vissa extra inkomster för utskrivande av intyg, deltagande i den öppna mottagningen

å sjukhusen etc. En sammanlagd inkomst örn c:a 10 000 kronor

för förste underläkare och om 6 000 å 7 000 kronor för andra underläkare

torde icke vara ovanlig.

Beträffande underläkarnas bostadsförhållanden bestämmes i sjukliusstadgans

27 § endast, att åt underläkare bör beredas bostad inom lasarettet samt

att, örn bostad tillhandahålles där eller i lasarettets omedelbara grannskap,

underläkaren är pliktig begagna sig därav. I proposition till 1928 års riksdag

framhöll chefen för socialdepartementet, att han, ehuru han till fullo fachjärtade

kravet på ökat antal familjebostäder för lasarettsunderläkarna,

dock icke ansett sig kunna föreslå något åläggande härutinnan för landsting

och kommuner, och att han ej heller med hänsyn lill sjukvårdens intresse

kunnat förorda ett eftergivande av underläkarnas skyldighet att hebo

anvisad bostad.

Tidigare voro underläkarna i regel ogifta, och följaktligen voro underläkarhostäderna

vid sjukhusen i regel avsedda för ogifta. I samma mån som underläkartiden

i enlighet med vad ovan anförts förlängts, har emellertid antalet

gifta underläkare högst avsevärt fikat, så att detta, enligt en uppgift i

pressen, för närvarande skulle utgöra mellan 80—90 % av samtliga. Familjebostäder

hava av naturliga skäl icke med ens kunnat beredas samtliga gifta

underläkare. Tendensen går emellertid mot att allt flera av underläkarna

beredas familjebostäder. En medverkande omständighet härtill har varit, att

medicinalstyrelsen vid meddelande av tillstånd att inrätta nya underläkarhefattningar

plägar framhålla önskvärdheten, att innehavarna av dessa beredas

familjebostad. Enligt under senare år av en del landsting antagna bostadsbestämmelser

för underläkare tillhandahålles förste underläkare hostad örn

3 å 4 rum och kök, samt andra underläkare örn 2 å 3 rum oell kök, i samtliga

fall med moderna bekvämligheter. Man torde sålunda kunna utgå från,

att landstingen komma att lösa underläkarnas bostadsfråga på ett tillfredsställande

sätt, även om det helt naturligt kan dröja någon tid, innan man

över hela landet hunnit genomföra den planerade förbättringen av dessa

läkares bostadsstandard.

Även underläkarnas arbetsförhållanden beröras i motionen. För var och

on, som är närmare förtrogen med arbetet å sjukhusen, står det klart, alt

på underläkaren vilar ett stort och ansvarsfyllt arbete, och det torde endast

råda en mening örn det kunniga och plikttrogna sätt, på vilket underläkarna

i allmänhet fullgjort sina åligganden. Att arbetsbördan mången gång varit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr f.

tung och arbetsdagen måst utsträckas långt utöver de åtta timmar, som annars

gäller som normal arbetstid, är ställt utom allt tvivel. Men även i detta

avseende ha förbättringar gjorts. Erinras må, att underläkarantalet vid våra

lasarett under de sista 20 åren mer än fyrdubblats, medan platserna ökats

med c:a 50 % och antalet intagna blivit c:a 2^2 gånger större. Det antal underläkare,

som nu finnes å sjukhusen, står i överensstämmelse med en av

lasarettsläkarföreningen år 1932 föreslagen och av medicinalstyrelsen sedermera

godtagen beräkningsgrund. Emellertid har det visat sig, att denna beräkningsgrund

— med hänsyn till den utomordentligt kraftiga utveckling

sjukhusvården undergått — numera blivit föråldrad, och förslag till ny dylik

torde komma att framläggas, som medför en betydlig utökning av underläkarantalet.

Möjligheterna att mera rationellt ordna underläkarnas arbetsförhållanden

komma därmed att ökas, och en avlastning av deras arbetsbörda

att ske. Även här gäller sålunda, att man beaktat det behov av reformer,

som föreligger och är beredd att successivt genomföra desamma.

Av vad ovan anförts torde framgå, att underläkarnas löne-, bostads- och

arbetsvillkor äro föremål för sjukhusägarnas uppmärksamhet och att åtgärder

till en förbättring av tidigare rådande förhållanden planerats och på

många håll även genomförts. Under sådana omständigheter synes det icke

erforderligt, att genom statens försorg utredning härutinnan vidtages och

eventuellt reglerande bestämmelser införas. Emellertid har, med hänsyn till

att läkarnas social-hygieniska uppgifter under senare år väsentligt utökats, i

motioner till årets riksdag påyrkats utredning om reformering av hela läkarutbildningen.

Skulle en dylik utredning komma till stånd, har styrelsen intet

att erinra mot att frågan om läkarnas sjukhustjänstgöring, som ju utgör en

betydelsefull del av läkarutbildningen, därvid upptages till prövning.

Stockholm den 2 mars 1938.

För Svenska landstingsförbundets styrelse:

ANDERS RÅSTOCK.

livar Dahlgren.

Bil. C.

Till Riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom skrivelse den 11 februari 1938 har Sveriges Läkarförbund beretts

tillfälle avgiva yttrande över av hrr Undén och Linder väckt motion om utredning

och förslag angående yngre sjukhusläkares avlönings-, arbets- och

bostadsförhållanden. Sveriges Läkarförbunds Centralstyrelse, nedan kallad

C. S., får i anledning härav anföra följande.

C. S. hälsar med största tillfredsställelse det värdefulla initiativ, som här

tagits, och vill sålunda på det livligaste tillstyrka, att nämnda utredning måtte

komma till stånd.

Det är ett påtagligt faktum, att å många sjukhustjänster underläkarna erhålla

långt ifrån skälig ersättning för sitt högt kvalificerade arbete. Därtill

kommer, att sjukhusunderläkarna ej sällan ha en orimligt tung arbetsbörda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

trots ett stort med deras verksamhet förenat ansvar, och sakna trygghet beträffande

anställningsförhållandena. Vidare är i flertalet fall bostadens standard

för låg, och endast i undantagsfall har familjebostad inrättats.

En grundlig utredning av alla härmed sammanhängande frågor är därför

trängande, och det förefaller självfallet och angeläget, att statsmakterna

själva föranstalta om densamma. Det får nämligen anses som ett viktigt

samhällsintresse, att de unga läkarna, till båtnad för hela landetes läkarvård,

i största möjliga utsträckning begagna sig av möjligheten till den värdefulla

erfarenhet, som vinnes genom anställning under äldre kollegers ledning, innan

de ägna sig åt fullt självständig verksamhet som läkare. Men för att detta

skall kunna bliva genomförligt, är det oundgängligt, att de därvid beredas

sådana villkor, att ökad skuldsättning kan undvikas, skuldamortering påbörjas

och familjebildningen underlättas.

Slutligen får C. S. framhålla som ett önskemål och för utredningens syfte

välbetänkt, att Sveriges Läkarförbund och genom detta dess underavdelning

Sveriges yngre läkares förening bliva representerade i den tilltänkta utredningen.

Yttrande från Sveriges yngre läkares förening bifogas.

Stockholm den 19 mars 1938.

För Sveriges Läkarförbunds Centralstyrelse

ERNST SAHLGREN.

/ J. P. Edwardson.

Bil. D.

Till Sveriges Läkarförbunds Centralstyrelse.

Sedan V. U. i C. S. för Sveriges Läkarförbund berett styrelsen för Sveriges

yngre läkares förening tillfälle att avgiva yttrande över från riksdagens andra

kammares andra tillfälliga utskott remitterad, av herr Holmbäck väckt motion

om utredning och förslag angående yngre sjukhusläkares avlönings-,

arbets- och bostadsförhållanden, får styrelsen härmed anföra följande.

Styrelsen hälsar nied största tillfredsställelse det värdefulla initiativ, som

äntligen tagits, och vill på det livligaste tillstyrka, att nämnda utredning

måtte komma till stånd. Det kan nämligen icke förnekas, att huvudmännen

för vissa sjukhus icke aktat för rov att utnyttja de rådande konjunkturerna

till att i sin tjänst taga läkare utan att bereda dessa tillstymmelse till skälig

ersättning för sitt högt kvalificerade arbete.

Det skall här vitsordas, att de flesta yngre sjukhusläkares arbetsbörda är

orimligt lung, deras ställning utsatt och osäker, deras bostadförhållanden ej

sällan ovärdiga, ohygieniska och stundom smittofarliga, deras trygghet för

egen och familjens försörjning obefintlig, samt deras framtidsmöjligheter i

högsta grad ovissa.

En grundlig och allsidig utredning av alla härmed sammanhängande frågor

är trängande och det förefaller självfallet och högst angeläget, att statsmakterna

själva föranstalta densamma. Det får väl nämligen trots allt anses

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr i.

vara ett viktigt samhällsintresse, att läkarna, till båtnad för landets sjukvård,

i viss utsträckning begagna sig av den möjlighet till förvärvande av värdefull

erfarenhet, som vinnes genom anställning vid sjukhus. För att detta rimligtvis

i fortsättningen skall kunna bliva genomförbart, torde det bliva oundgängligt,

att de yngre läkarna beredas sådana villkor, att ökad skuldsättning

kan undvikas, skuldamortering påbörjas och familjebildning ej försvåras.

Slutligen får styrelsen anhålla att få betona lämpligheten av att C. S.

framhåller nödvändigheten av att de yngre sjukhusläkarna direkt representeras

i den blivande utredningskommittén.

Stockholm den 15 mars 1938.

För Sveriges yngre läkares förening

DAG KNUTSON.

IPeter Rousthöi.

Tullbergs, Esselte ab. Slockholm 1938

827656

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.