Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om sänkning av minimitullen för vissa lantbruksmaskiner.

1938-05-19 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:23, Betänkande, i anledning av väckta motioner om sänkning av minimitullen för vissa lantbruksmaskiner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

i

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om sänkning av minimitullen för vissa lantbruksmaskiner.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 96 i första

kammaren av herr Sam Larsson m. fl. och nr 183 i andra kammaren av

herr Andersson i Rasjön m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta,

att minimitullen för lantbruksmaskiner, hänförliga till stat. nris 1733—1747,

sänkes från nuvarande 15 procent av värdet till 5 procent».

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Förslaget innebär, att minimitullen skulle återföras till den procentsats,

som gällde före de av 1933 års riksdag med anledning av den svensk-tyska

handelstraktatens upphörande beslutade tilläggen till och ändringarna i tulltaxan.

De slag av artiklar, som avses i motionerna, äro i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning upptagna på följande sätt:

Statis-

Tull tor

Tull-

tiskt

100 kg

taxe-

nr

kronor

nr

Tröskverk:

1733

för maskinkraft...........

.................. N

7

—

1734

.................. N

7

—

1735

Halm- och höpressar.........

.................. N

7

—

974

1736

Såningsmaskin er.............

.................. N

7

—

1737

Gödselspridare .............

................... N

6

—

975

1738

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra för jor-

dens beredning avsedda, ej

särskilt nämnda redskap,

andra än handredskap .....

....................... N

4

—

976

1739

Plogar, även ångplogar, årder

och alvluckrare........ N

6

—

I

j 1740

Harvar och andra harvliknande åkerbruksredskap ---- N

6

—

| 977

1741

Skördemaskiner.............

...................... N

G

—

1

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 23—25.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Statis-

Tull för

Tull-

tiskt

100 kg

taxe-

nr

kronor

nr

1742

Slåttermaskiner.................................... N

6: —

1743

Hästräfsor och hövändare .......................... N

6: —

! 1744

Ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller skörd

avsedda, ej särskilt nämnda apparater ............ N

6: —

1745

Harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra,

ej särskilt nämnda för sortering, rening och rensning

av säd, frö eller andra frukter avsedda apparater .. N

6: —

( 977

1746

Potatisrivnings- och torvrivningsmaskiner, rotfruktskä-

rare, roterande krossar (även sädes- och oljekaks-

krossar) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner och

andra för fodervarors sönderdelning avsedda maskiner N

6: —

1747

Halmelevatorer och andra stackningsmaskiner ........ N

6: —

Till numren i fråga är fogad en anmärkning, enligt vilken tullen för artiklar,

hänförliga till nr 1733—1747, skall i varje fall motsvara minst 15 procent

av varans värde. Anmärkningen har införts jämlikt förordningen den

21 mars 1933 (nr 88), vilken förordning trädde i kraft påföljande dag. Enligt

förordningen skulle, i överensstämmelse med riksdagens beslut, såsom

tillägg till tulltaxan den tidigare för ett stort antal maskiner, apparater och

redskap föreskrivna minimitullen av 5 procent av värdet ersättas med en minimitull

av 15 procent av värdet. Bland de slag av artiklar, för vilka minimitullen

sålunda höjdes, befunno sig även till ovannämnda statistiska nummer

hänförliga maskiner, apparater och redskap för lantbruket.

Såsom skäl för den föreslagna tullsänkningen har i motionerna anförts i

huvudsak följande:

Den år 1933 vidtagna höjningen av minimitullen vore närmast föranledd

av läget beträffande då förestående handelsförhandlingar, och de nya tarifferna

hade karaktären av en beredskapsåtgärd för ett befarat traktatslöst tillstånd.

Föredragande departementschefen uttalade också sin förhoppning, att

de ifrågavarande tullhöjningarna snart skulle kunna avvecklas. De avsedda

förhandlingarna gingo emellertid örn intet, men de tillfälliga tullförhöjningarna

hade likväl fått bestå och belasta jordbrukarna. Det faktum, att höjningarna

icke föranlett någon minskning av importen, syntes bevisa, att de

svenska fabrikanterna tillfullo utnyttjade tullskyddet på den inhemska marknaden.

Att exporten kunnat ökas absolut taget bevisade, att den inhemska

industriens räntabilitet icke vore beroende av det höjda tullskyddet. Följaktligen

skulle jordbruksnäringen göra en direkt vinst genom en återgång till

äldre tullsatser, utan att därigenom någon allvarlig skada tillfogades den inhemska

fabrikationen.

I en till motionen I: 96 fogad bilaga äro intagna värdeuppgifter rörande

tillverkning, in- och utförsel samt förbrukning av till ifrågavarande statistiska

nummer hänförliga artiklar, avseende å ena sidan år 1932, d. v. s.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

3

året innan minimitullen höjdes, och å andra sidan år 1936. Av dessa uppgifter

framgår, att tillverkningsvärdet stigit från 8 miljoner till 24 miljoner

kronor, i runda tal angivet, och att detsamma sålunda tredubblats. Värdena

av in- och utförseln, som år 1932 uppgingo till 0.5 respektive 2.1 miljoner kronor,

hade år 1936 ökats till 1.6 respektive 6.7 miljoner kronor. Även dessa

värden hade alltså praktiskt taget tredubblats. Enahanda är förhållandet beträffande

värdet av förbrukningen, i det att detta värde stigit från 6.3 miljoner

kronor till 18.7 miljoner kronor.

Beträffande in- och utförselvärdena för de olika slagen av maskiner under

åren 1932—1937 äro uppgifter intagna i en såsom bilaga till detta betänkande

fogad tabell, som, förutom det totala värdet vid varje särskild

statistisk position, jämväl upptager enhetsvärdet, d. v. s. medelpriset i kronor

per kilogram, för till en och samma position hänförliga artiklar. Av tabellen

framgår bland annat, att införseln huvudsakligen omfattat till statistiska

nr 1736, 1739, 1741 och 1745 hänförliga maskiner, d. v. s. såningsmaskiner,

plogar, skördemaskiner samt maskiner för sortering, rening och rensning

av säd samt att utförseln väsentligen varit inriktad på maskiner, fallande

under statistiska nr 1733, 1736, 1737, 1741 och 1742, och sålunda innefattat

tröskverk, såningsmaskiner, gödselspridare samt skörde- och slåttermaskiner.

Införseln sker huvudsakligen från Tyskland, som år 1936 svarade

för 42.3 procent av det totala införselvärdet. I övrigt införas lantbruksmaskiner

i betydande mängder jämväl från Amerikes Förenta Stater och

Danmark. Utförseln sker företrädesvis till Finland, de skandinaviska och

baltiska staterna samt Storbritannien.

Av de i tabellen angivna enhetsvärdena för införseln framgår, att dessa

värden sedan år 1932 i regel undergått en större eller mindre sänkning. Sålunda

har medelpriset å importen sjunkit för såningsmaskiner (statistiskt

nr 1736) från 1: 14 till 0: 75 kronor, för plogar (statistiskt nr 1739) från

1: 08 till 0: 94 kronor, för skördemaskiner (statistiskt nr 1741) från 1: 07 till

0: 94 kronor och för maskiner för sortering etc. (statistiskt nr 1745) från 2:16

till 2: 05 kronor, allt per kilogram räknat. Beträffande enhetsvärdena för exporten

må framhållas, att dessa värden i flera fall varit högre än motsvarande

värden för importen. I fråga om exempelvis plogar uppgick sålunda

medelpriset år 1937 för införseln till 0: 94 kronor och för utförseln till 1: 04

kronor per kilogram.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet i

anledning av motionerna emottagit av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt avgivet utlåtande. Vid utlåtandet har fogats ett av

kommerskollegium från Sveriges maskinindustriförening införskaffat yttrande.

Sveriges maskinindustri förening har för sin del avstyrkt tullsänkningen

under framhållande, bland annat, att allvarlig skada kunde tillfogas den inhemska

industrien genom minskning av nuvarande tullskydd. En sådan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

åtgärd vore i alldeles särskild grad mindre välbetänkt vid en tidpunkt, då

tecken till en begynnande industriell lågkonjunktur på mångå håll kunde

skönjas. Såsom stöd för sin uppfattning åberopar föreningen i övrigt de

synpunkter, som anförts i en till dess yttrande fogad skrift från tre större

fabrikanter av lantbruksmaskiner. I nämnda skrift framliålles i huvudsak

följande.

Inför 1928 års tullkommitté hade påvisats, att tillverkningen av lantbruksmaskiner

vid tiden för denna kommittés arbete vore i starkt behov av ökat

tullskydd. För kommittén hade ock framlagts siffror, som visade, att de

viktigaste och mest gångbara lantbruksmaskinerna betingade lägre pris i

Sverige än i de övriga nordiska länderna. Ännu i dag rådde samma förhållande,

trots att tullen i Sverige utginge efter 15 procent av värdet, medan

de andra länderna antingen medgåve tullfrihet eller också uttoge lägre tull,

än som gällde här i landet. Behovet av tullskvdd gjorde sig för närvarande

kraftigare gällande än någonsin förut, på grund av att tillverkningskostnaderna

i vårt land stigit i långt högre grad än i något av de konkurrerande

länderna. Det förtjänade även framhållas, att flertalet främmande länder

tillämpade väsentligt högre tullsatser än Sverige. Skulle den svenska tullen

på föreslaget sätt minskas, vore en tillfällig vinning för vårt jordbruk tänkbar,

men för den inhemska tillverkningen av lantbruksmaskiner kunde en

sådan åtgärd bliva ödesdiger och medföra en arbetslöshet av betydande omfattning.

För övrigt hade fabrikanterna icke obehörigen utnyttjat det tillfälle

till höjning av priserna, vartill tullhöjningen skulle hava kunnat inbjuda.

Sålunda kunde åren närmast efter tullhöjningen uppvisa de lägsta

priser, som noterats under en mycket lång period. De prishöjningar, som

senare måst genomföras, hade haft sin grund i höjda råvarupriser och ökade

arbetslöner samt även varit betingade av vidtagna kostsamma kvalitetsförbättringar.

Det borde även tagas i betraktande, att vidmakthållandet av en

inhemsk lantbruksmaskinindustri vore att anse såsom en försvarsberedskapsåtgärd

av stor betydelse, överhuvud taget kunde den beräknade vinsten

av tullsänkningen lätt förbytas i förlust, i ökad arbetslöshet och i försämrade

folkförsörjningsmöjligheter.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen ha framhållit, att de i bilagan

till motionen I: 96 anförda siffrorna utvisade, att den inhemska tillverkningen

av lantbruksmaskiner under tidsperioden 1932—1936 icke endast

förmått att för egen del tillgodogöra sig förenämnda betydande ökning i

förbrukningen utan även kunnat väsentligt öka sin export. Tillverkningen

försigginge numera vid ett 50-tal olika företag. På grund av att flera av

dessa företag vid sidan av fabrikation av lantbruksmaskiner bedreve framställning

av andra artiklar, mötte det svårighet att bestämt uppgiva antalet

av de arbetare, som helt eller huvudsakligen sysselsattes med förstnämnda

fabrikation. Emellertid syntes arbetarantalet i fråga kunna uppskattas till

omkring 3,000.

Ämbetsverken lia vidare anfört bland annat följande:

I en genom 1928 års tullkommittés försorg verkställd utredning finnas

intagna vissa uppgifter angående den svenska lantbruksmaskinindustriens

tullskydds- och räntabilitetsförhållanden, sådana dessa gestaltade sig åren

närmast före genomförandet av minimitullens höjning. Av utredningen fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

5

går, att nämnda industri vid denna tid åtnjöt ett bruttotullskydd, som genomsnittligt

taget motsvarade omkring 10 procent av värdet. Härav kan

dragas den slutsatsen, att den då utgående minimitullen av 5 procent av

värdet i regel icke kom i tillämpning utan att vikttullarna mestadels blevo

avgörande för tullbeskattningen. Samma utredning ger vid handen, att

nettotullskyddet, d. v. s. den nominella tullen efter avdrag av råvaru- och

halvfabrikatstullarna, uppgick till cirka 3 procent av värdet. Det nettotullskydd,

som tillverkningen av lantbruksmaskiner åtnjöt före minimitullens

höjning, var alltså mycket ringa. En betydande förbättring av nettotullskyddet

måste självfallet hava inträtt genom berörda tullhöjning, som, enligt

vad av det ovan sagda framgår, innebar en ökning av bruttotullen med omkring

5 procent av värdet. Några mera bestämda slutsatser angående tullhöjningens

inverkan på nettotullskyddets storlek kunna dock icke dragas

utan en närmare utredning av industriens produktionsförhållanden, och en

sådan utredning hava ämbetsverken icke varit i tillfälle att verkställa. Det

må i detta sammanhang erinras, att lantbruksmaskinindustrien för sina tillverkningar

begagnar sig av ett flertal mer eller mindre högt tullbelagda

råämnen och halvfabrikat, såsom gjutgods, vanligt eller aducerat, järnplåt,

valsjärn, järnrör, kättingar och kedjor, skruvar, bultar och muttrar, kuloch

rullager, samt bearbetade trävaror av olika slag.

Ovanberörda utredning innehåller även vissa uppgifter rörande den svenska

lantbruksmaskinindustriens finansiering och räntabilitet under åren

1924—1928, d. v. s. under en tidsperiod, då den lägre tullen ännu var i gällande

kraft. Uppgifterna i fråga utvisa, att industriens ekonomiska ställning

under nämnda år var mycket god beträffande ett av de större företagen,

medan den i övrigt var jämförelsevis svag. Bortsett från förstnämnda företag,

vilket vid sidan av lantbruksmaskintillverkning bedrev försäljning av

från utlandet importerade artiklar av sitt utländska moderföretags tillverkningar,

var det ekonomiska utbytet i allmänhet otillfredsställande. Sålunda

hade endast i ett par fall skälig förräntning av det i rörelsen nedlagda

kapitalet ernåtts. Jämväl i detta avseende torde en förbättring hava inträtt

efter tullhöjningens genomförande. Enligt vad som uppgivits skulle dock

flera företag alltjämt arbeta under tryckta ekonomiska förhållanden. Något

mera bestämt omdöme om lantbruksmaskinindustriens nuvarande finansiella

ställning och de möjligheter, denna industri får anses äga att ekonomiskt

bära en tullsänkning, kan dock icke avgivas utan föregående omfattande

undersökningar.

Till belysande av den föreslagna tullsänkningens ekonomiska betydelse har

i motionen I: 96 anförts, att tullskyddet, beräknat efter 5 procent av värdet

på hela förbrukningen år 1932, utgjorde endast cirka 300,000 kronor mot

2,900,000 kronor efter 15 procent år 1930. Enligt vad i motionen framhålles

har i denna kalkyl, som alltså är grundad på en antagen skillnad mellan

den tidigare och den nu gällande tullbeskattningen av 10 procent av värdet,

förutsatts, att vikttullarna i förevarande fall icke hava någon nämnvärd

betydelse. Såsom förut nämnts motsvarade emellertid tullskyddet före tullhöjningen

genomsnittligt taget omkring 10 procent av värdet, innebärande

att vikttullarna vid denna tid mestadels vörö av avgörande betydelse för

tullbeskattningen. En kalkyl av ovan anförda slag synes därför böra grundas

på en skillnad i tullbeskattningen av allenast 5 procent av värdet. I den

mån kalkylen avser att giva ett uttryck för den minskning i tullbelastningen

å jordbruket, som den föreslagna tullsänkningen .skulle medföra, bör därjämte

såsom utgångspunkt för kalkylen tagas viirdet av förbrukningen földt

och samma år. Därvid synes lämpligt att utgå från år 1936, som är det

sista år, för vilket definitiva förbrukningssiffror kunna erhållas, och som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

samtidigt representerar den dittills största förbrukningsmängden. Då den

inhemska förbrukningen av lantbruksmaskiner för år 1936 hade ett värde

av 18.7 miljoner kronor, skulle den bär ifrågasatta tullsänkningen hava för

nämnda år medfört en minskning i tullbelastningen å det svenska jordbruket

av 935,000 kronor. Denna siffra gäller dock endast under förutsättning, att

tullskyddet till fullo utnyttjats. För bedömande av huruvida och i vad mån

ett utnyttjande av tullskyddet förekommer, kräves bland annat en omfattande

jämförelse mellan priserna å svenska och utländska fabrikat av

sinsemellan likartad kvalitet. Någon sådan jämförelse hava ämbetsverken

dock icke haft möjlighet att verkställa.

Ämbetsverken ha slutligen anfört, att i olika avseenden ytterligare utredning

vore erforderlig för ett bestämt ställningstagande till föreliggande

förslag om sänkning av gällande minimitull å vissa lantbruksmaskiner. Med

hänsyn till att tullen i fråga, enligt vad förut nämnts, hade karaktären av

en tilläggstull, vilken avsåge icke endast lantbruksmaskiner utan även ett

stort antal andra maskiner, syntes det lämpligt, att denna utredning verkställdes

i samband med en sådan allmän översyn av systemet med tilläggstullar,

som av generaltullstyrelsen ifrågasatts i en den 4 december 1937 dagtecknad

skrivelse till Kungl. Maj:t med framställning örn revision av gällande

tulltaxa.

Utskottet. Särskilt under den senare tiden hava strävanden gjort sig gällande i syfte

att för det svenska jordbruket underlätta anskaffningen av lantbruksmaskiner

och därigenom ernå ökad användning av dessa för en rationell jordbruksdrift

viktiga hjälpmedel. Vissa åtgärder i sådant syfte hava ock redan

vidtagits. Det må sålunda erinras örn att innevarande års riksdag beslutat

bifalla ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag till åtgärder för främjande av

gemensam maskinanvändning inom det mindre jordbruket, bland annat genom

anvisande av ett anslag på en miljon kronor till en jordbrukets maskinlånefond.

Det i föreliggande motioner framlagda förslaget om en sänkning

av gällande minimitull för vissa lantbruksmaskiner torde kunna betraktas

såsom ett led i berörda strävanden och ur denna synpunkt få anses värt

beaktande.

Enligt vad som framgår av det av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt avgivna yttrandet i ärendet skulle ett genomförande av

den ifrågasatta tullsänkningen kunna medföra en minskning i jordbrukets

tullbelastning med omkring en miljon kronor per år. Det må emellertid

bemärkas, att denna beräkning är grundad på den förutsättningen, att det

nuvarande tullskyddet till fullo utnyttjas. Huruvida och i vad mån detta

skydd i verkligheten utnyttjas är icke möjligt att uttala sig om utan en mera

ingående undersökning. Till belysande av detta spörsmål hava representanter

för den inhemska lantbruksmaskinindustrien inför utskottet framhållit

följande. De viktigaste och mest gångbara lantbruksmaskinerna betingade

lägre pris i Sverige än i de övriga nordiska länderna; och vore vid

jämförelse mellan dessa priser att beakta, att maskinerna i vårt land i olikhet

mot vad i sagda länder i allmänhet vore fallet levererades fraktfritt till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. •

lantbrukarna. Någon höjning av priserna inom landet på lantbruksmaskiner

hade icke vidtagits vare sig i omedelbart samband med den år 1933 genomförda

tullförhöjningen eller under åren närmast därefter. Först under de

senaste åren hade en prisförhöjning skett, vilken nödvändiggjorts bland annat

av kraftigt stegrade järnpriser och andra ökade produktionskostnader

samt av förbättringar i avseende å maskinernas kvalitet. Vad särskilt ökningen

av järnpriserna beträffar har inför utskottet uppgivits, att det slags

järn, som huvudsakligen användes för tillverkning av maskiner och redskap

för lantbruket, under år 1937 stigit till ett pris, liggande ungefär 55 procent

utöver priset under perioden 1925—1929. Av Sveriges Allmänna Lantbrukssällskaps

index framgår, att priset på lantbruksmaskiner genomsnittligt taget

under motsvarande tidrymd stigit med allenast omkring 11 procent. Representanterna

för lantbruksmaskinindustrien ha vidare framhållit, att den

svenska tillverkningen av lantbruksmaskiner, trots höjningen av minimitullen,

är föremål för en kraftig priskonkurrens från länder med lägre arbetslöner

och materialkostnader samt att denna industri såsom helhet betraktad

måst nöja sig med ringa avkastning på det i industrien investerade

kapitalet.

Efter prövning av de olika omständigheter, som inverka på denna tullfrågas

bedömande, har utskottet kommit till den uppfattningen, att det icke

kan med säkerhet avgöras, huruvida de fördelar för det svenska jordbruket,

som ett genomförande av motionärernas förslag möjligen skulle kunna medföra,

äro av den betydelse, att de kunna uppväga de olägenheter för den inhemska

lantbruksmaskinindustrien, som kunde komma att bliva följden av

ett bifall till förslaget. Inom utskottet har ifrågasatts att begära en särskild

utredning i motionernas syfte. Utskottet har emellerid funnit att åtminstone

för det närvarande övervägande skäl tala mot att för detta speciella fall påkalla

en sådan åtgärd, vars tullpolitiska konsekvenser kunna väntas sträcka

sig vida utöver det område, som i motionerna berörts. Det torde i varje fall

vara lämpligt att avvakta verkningarna av de åtgärder, som, enligt vad förut

nämnts, vidtagits i samma eller likartat syfte, som med motionerna avses.

Utskottet har därför ansett att motionerna icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 96 av herr Sam Larsson

m. fl. och II: 183 av herr Andersson i Rasjön m. fl., örn sänkning

av minimitullen för vissa lantbruksmaskiner, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

N år v ar an d e:

från första kammaren: friherre Lagerfelt, herrar Viktor Larsson, Bengtsson, Sjödahl,

Velander, Ekman, Robert Berg, Johan Larsson och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Nylander,

Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Jonsson i Skedsbygd, Mårtensson

och Olsson i Kullenbergstorp.

Reservationer:

1) av herrar Johan Larsson och Johanson i Huskvarna, vilka ansett att utskottets

yttrande bort ha följande lydelse:

»Särskilt under den senare---(= början av utskottets yttrande sid.

6—rad 6 nerifrån) ----ingående undersökning.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 24 mars innevarande år har chefen för

jordbruksdepartementet bemyndigats tillkalla femton utredningsmän för utredning

rörande jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden

m. m. Härvid uttalade föredragande departementschefen bland annat

följande: ''Frågan huruvida som ett led i jordbrukspolitiken böra ingå

statsåtgärder till nedbringande av jordbrukets produktionskostnader lärer

lämpligen böra prövas i detta sammanhang. Kunde denna väg i mera betydande

utsträckning beträdas, skulle även vid lägre utförsäljningspriser å

jordbruksprodukter, än som annars vore erforderligt, jordbrukets lönsamhet

kunna vidmakthållas samtidigt som möjlighet öppnades för ökad avsättning

inom landet.’ Berörda utredningsmän hava sedermera utsetts och påbörjat

sitt arbete. Som synes sammanfaller syftet med ifrågavarande motion med

ovan citerade uttalande i direktiven för den nya jordbruksutredningen. Det

förefaller fördenskull lämpligt att en utredning rörande det i motionerna

framförda spörsmålet verkställes i samband med jordbruksutredningen. Utskottet

får därför hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 96 och II: 183 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att frågan om borttagande av tilläggstullarna å lantbruksmaskiner,

hänförliga till stat. nr 1733—1747, hänskjutes för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23• "

utredning till de sakkunniga, som jämlikt den 24 mars 1938

givet bemyndigande av chefen för jordbruksdepartementet

tillkallats för utredning rörande jordbrukets produktionsbetingelser

och avsättningsförhållanden m. m.»; samt

2) av herr Sköldén.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

In- och utförseln av vissa lantbruks
-

Statistiskt

nr

I n

f ö

r s

e 1 n

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

1733

3

0.81

14

1.56

5

0.73

18

0.72

46

0.83

139

1.05

1734

1735

—

—

—

—

4

0.78

27

1.18

2

1.01

29

1.13

1736

17

1.14

34

0.93

56

0.75

138

0.82

219

0.78

308

0.75

1737

18

1.01

18

0.65

38

0.68

114

0.75

151

0.77

204

0.78

1738

2

5.43

1

0.43

2

2.06

26

3.40

53

3.60

138

3.25

1739

27

1.08

31

1.19

78

1.03

145

1 —

311

0.92

784

0.94

1740

9

1.44

27

0.98

26

0.91

47

0.76

55

0.73

113

0.81

1741

120

1.07

302

0.90

558

0.99

559

1.05

474

0.95

659

0.94

1742

1

1.07

11

0.79

2

1.23

3

1.08

4

1.24

12

1.42

1743

15

0.79

20

0.59

—

—

24

0.74

49

0.70

64

0.63

1744

38

1.38

22

0.71

17

0.64

32

0.73

42

0.74

65

0.72

1745

246

2.16

205

1.79

173

1.56

294

1.85

141

1.65

201

2.05

1746

19

0.70

16

0.70

39

0.87

35

0.69

43

0.90

46

0.74

1747

—

—

1

1.01

—

_

—

—

7

1.09

12

1.10

Summa

515

702

—

998

1,462

_

1,597

—

2,274

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

11

Bilaga.

maskiner under åren 1932—1937.

u

f ö

r s e

1 n

1

932

1933

1934

1935

1936

1937

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

Tu-

sen

kro-

nor

Enhets- värde

kronor

per kg

151

1.15

182

1.08

245

1.06

440

1.07

713

0.97

1,050

1.04

9

0.79

3

0.71

6

0.70

11

0.71

19

0.80

37

1.—

2

0.83

5

0.72

2

0.94

1

1.28

5

0.96

9

1.20

112

1.06

163

0.90

256

0.83

412

0.76

426

0.79

786

0.80

30

0.79

71

0.77

168

0.66

213

0.55

318

0.53

513

0.56

5

0.42

2

0.77

n

i

O.tf 6

13

0.48

18

0.68

38

0.76

34

1.05

29

0.76

31

0.69

29

0.83

57

1.—

198

1.04

28

0.54

36

0.56

32

0.52

33

0.58

48

0.67

56

0.70

34

0.70

94

0.73

191

0.73

502

0.78

689

0.79

920

0.83

1,337

0.71

1,489

0.66

2,464

0.67

2,625

0.61

3,417

0.03

4,221

0.65

115

0.62

123

0.62

238

0.61

341

0.57

424

0.58

561

0.68

18

0.81

12

0.79

43

0.84

58

0.81

39

0.67

91

0.68

107

1.78

108

1.59

201

1.57

235

1.60

217

1.52

247

1.47

149

1.15

228

1.09

150

1.21

174

1.14

148

1.05

162

1.03

6

1.98

2

1.05

7

1.45

9

1 54

7

1.29

13

1.24

2,137

—

| 2,547

—

| 4,041

—

5,096

| —

6,745

1

8,902

! -

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.