Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om nedsättning av tullsatserna på industrimaskiner, som ej tillverkas inom landet.

1938-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:24, Betänkande, i anledning av väckta motioner om nedsättning av tullsatserna på industrimaskiner, som ej tillverkas inom landet.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om nedsättning av tullsatserna på industrimaskiner,

som ej tillverkas inom landet.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 97 i första

kammaren av herr Sam Larsson m. fl. och nr 184 i andra kammaren av

herr Andersson i Rasjön m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville hos Kungl.

Majit anhålla om skyndsam utredning i syfte att tullsatserna på industrimaskiner,

som ej tillverkas inom landet, må kunna kraftigt beskäras, samt örn

framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

E. Sandquist såsom sakkunnig.

Till stöd för detta förslag ha motionärerna framhållit bland annat följande:

Den svenska industriens förmåga att i den skarpa konkurrensen med utlandet

framställa sina produkter med minsta möjliga kostnader vore en av

de viktigaste förutsättningarna för vårt nuvarande och framtida välstånd.

Ur denna synpunkt vore det av stor betydelse, att statsmakterna icke lade

hinder i vägen för industriens utveckling på nya områden eller för dess modernisering.

Med hänsyn härtill vore det ett viktigt önskemål, att industrimaskiner

kunde inköpas till billigt pris. Vår egen högt utvecklade maskinindustri

fyllde endast en del av sitt eget och andra industrigrenars behov av

arbetsmaskiner. Nu vore emellertid även maskiner, som icke tillverkades

inom landet, i allmänhet åsätta en tull av 10 procent av värdet. I vissa fall

drabbades de av den år 1933 vidtagna höjningen av minimitullen från 5 till

15 procent av värdet. Dessa tullsatser hade tydligen karaktären av rena finanstullar.

Det syntes emellertid uppenbart, att den statsfinansiella betydelsen

av tullsatser på sådana maskiner måste vara ringa i jämförelse med betydelsen

för hela folkhushållet av att underlätta industriens modernisering

och expansion. I Norge och Finland hade detta förhållande också beaktats,

i det att i dessa båda länder vissa lättnader medgåves för importen av maskiner,

som icke vore föremål för inhemsk tillverkning. Med särskild hänsyn

till lämpligheten att kunna stimulera den industriella verksamheten för den

händelse att symtomen på begynnande avmattning i nuvarande högkonjunktur

skulle tilltaga i omfattning och betydelse, borde även i vårt land en lindring

åstadkommas i tullbeskattningen av här ifrågavarande slag av maskiner.

Tullfrihet har redan införts för vissa slag av maskiner. Anledningen härtill

har i regel varit, att maskinerna icke vore föremål för tillverkning inom

landet. Sålunda ha flertalet tryckpressar samt vissa tyngre, huvudsakligen

för varvsindustriens behov avsedda maskiner sedan länge varit tullfria. I

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

13

anledning av en vid 1934 års riksdag väckt motion utvidgades tullfriheten

nämnda år till pressmaskiner och pressar för metallbearbetning, vägande per

stycke mer än 30,000 kilogram, borr- och hyvelmaskiner för metallbearbetning,

vägande per stycke mer än 20,000 kilogram, samt andra metallbearbetningsmaskiner,

vägande per stycke mer än 45,000 kilogram. I sitt i anledning

av motionen avgivna betänkande (nr 42) framhöll 1934 års bevillningsutskott,

att ett medgivande av tullfrihet för maskinerna i fråga uppenbarligen

icke vore av större betydelse ur statsfinansiell synpunkt. För den enskilde

näringsidkaren åter kunde det nedbringande av anskaffningskostnaden

för en större maskin av här ifrågavarande slag, som tullens bortfallande

.skulle innebära, understundom bliva avgörande för bedömandet av en sådan

anskaffnings räntabilitet. Med hänsyn härtill och då medgivandet av tullfrihet

icke kunde skada några inhemska produktionsintressen, fann utskottet

— under beaktande av angelägenheten att en tull icke borde lägga hinder i

vägen för vår verkstadsindustri att modernisera sin maskinella utrustning

— skäl tillstyrka bifall till motionen.

Sedermera bär Sveriges maskinindustriförening i slutet av år 1935 gjort

framställning hos Kungl. Maj:t om vidtagande av åtgärder för beredande

av tullfrihet efter prövning i varje särskilt fall för maskiner och apparater,

som icke tillverkas inom landet och vilkas värde uppgår till minst 5,000

kronor per styck. Till stöd härför anförde föreningen bland annat följande:

Tullfrihet hade redan införts för vissa tyngre maskiner, som icke vore föremål

för inhemsk tillverkning. Att enahanda lättnad icke hade bereus även

andra maskiner, beträffande vilka tullfriheten skulle vara av väl så stort

intresse, finge anses hava sin grund i svårigheten att finna en tulltekniskt tillfredsställande

formulering av bestämmelserna, så att de å ena sidan tillgodosåge

nämnda intresse och å andra sidan icke inkräktade på den inhemska

maskinindustriens tullskvdd. Emellertid hade frågan lösts i vissa andra

länder. Så vore förhållandet bland annat i Norge, där genom en bestämmelse

i tulltaxan tullfrihet tillförsäkrats sådana maskiner och apparater, som ej

framställdes inom landet. Bedömandet av frågan, huruvida till import förekommande

maskiner tillverkades inom landet eller icke, ankomme på det norska

tulldepartementet, som i och för avgörandet infordrade yttrande från en

kommitté, bestående av, förutom departementets representant, som vore ordförande,

sex medlemmar, av vilka tre representerade det inhemska verkstadsintresset

och tre importintresset. Vid behandlingen av dylika frågor tillkallades

de ledamöter, som ansågos särskilt sakkunniga på området i fråga.

En lösning av denna för vår inhemska mekaniska verkstadsindustri aktuella

angelägenhet efter liknande riktlinjer hos oss skulle mottagas med allmän tillfredsställelse.

Föreningen vore ock beredvillig att ställa erforderlig sakkunskap

till förfogande för bedömandet av de inhemska produktionsförhållandena

på respektive områden. För att prövningen av hithörande frågor icke

skulle bliva av allt för omfattande natur, borde dock tullfrihetsmedgivandet

begränsas till maskiner och apparater med ett värde av minst 5,000 kronor

per styck.

Över nämnda framställning avgåvo kommerskollegium och generaltullslyrelsen

den 2 mars 1936 infordrat yttrande och anförde därvid bland annat

följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

Ämbetsverken kunde väl principiellt sett giva sin anslutning till tanken

på en sådan tullfrihet, som med framställningen avsåges, men ville dock

framhålla, att dess praktiska genomförande skulle bliva förenat med vissa

svårigheter. På grund av vår maskinindustris förgrening på de flesta av

maskinteknikens områden kunde den åsyftade lättnaden icke i önskad omfattning

ernås genom att på eljest sedvanligt sätt i tulltaxan angiva de olika

artiklarna, för vilka tullfrihet skulle medgivas. Maskinindustriföreningen

hade därför i huvudsaklig anslutning till en i norska tulltaxan intagen bestämmelse

ifrågasatt, att medgivandet av tullfrihet skulle bliva beroende på

prövning i varje särskilt fall med anlitande av för ändamålet erforderlig

sakkunskap. Emellertid vore förhållandena på ifrågavarande område i Norge

helt olika mot hos oss. Under det att den norska maskintillverkningen

till sin utbredning vore tämligen begränsad, omfattade den svenska flertalet

av maskinteknikens alster. Prövningen i förekommande fall ur den inhemska

maskintillverkningens intressesynpunkt av frågan, huruvida en maskin tillverkades

inom landet eller möjligen kunde ersättas av en här tillverkad

maskin, kunde därför, även vid tillgång på den bästa sakkunskap på området,

bliva vansklig. Även med vederbörligt beaktande av angelägenheten,

att vår verkstadsindustris maskinella utrustning hölles på en nivå, som befordrade

möjligheten tili konkurrens på världsmarknaden, syntes dock kunna

ifrågasättas, huruvida de fördelar, som förslaget i sådant hänseende

skulle medföra för de enskilda företagen, vore av den betydelse, att de kunde

anses uppväga de olägenheter av olika slag, vilka med all sannolikhet bleve

förenade med tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen. Ehuru det

önskemål, som föranlett Sveriges maskinindustriförenings framställning syntes

värt välvilligt beaktande, vöre ämbetsverken icke beredda att utan en

mera ingående utredning förorda en ändring på tullagstiftningsområdet av

så genomgripande natur, som förslaget innebure, och hemställde därför, att

framställningen för närvarande icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Kungl. Majit fann ej heller framställningen böra föranleda någon vidare

åtgärd.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran bär utskottet

i anledning av motionerna emottagit av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt avgivet utlåtande. Vid ämbetsverkens utlåtande har

fogats ett av Sveriges maskinindustriförening avgivet yttrande, vari föreningen

tillstyrkt bifall till motionerna och hänvisat till nyssnämnda av föreningen

år 1935 till Kungl. Majit avgivna framställning i ämnet.

Ämbetsverken ha framhållit, att sedan ämbetsverken avgåvo förutberörda

utlåtande den 2 mars 1936 den svenska maskinindustrien undergått ytterligare

utveckling, samtidigt som fortsatta framsteg gjorts på maskinteknikens

område. På grund härav skxdle de praktiska svårigheterna av ett administrativt

prövningsförfarande från fall (ill fall numera komma att i ännu

högre grad göra sig gällande. Överhuvud taget syntes det mindre lämpligt

att grunda de ur olika synpunkter mycket viktiga avgöranden, örn

vilka här kunde bliva fråga, på bedömanden, som dock ytterst måste till

väsentlig del bliva beroende av uppfattningen hos enskilda sakkunniga på

områden, vilkas intressen kunde komma att nära beröras av samma avgöranden.

På grund härav och då en lösning av frågan efter berörda rikt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

15

linjer lätteligen kunde misstänkas leda till intrång i riksdagens beskattningsrätt,

syntes jämväl böra undersökas lämpligheten och möjligheten av att

i själva tulltaxan definiera och med tullfrihet upptaga de särskilda slag av

maskiner, som, enligt vad erfarenheten visat, icke vore föremål för inhemsk

tillverkning. En dylik undersökning syntes lämpligen böra verkställas i

samband med en sådan mera allmän revision av gällande tulltaxa, varom

generaltullstyrelsen gjort framställning hos Kungl. Majit i skrivelse den

4 december 1937.

I överensstämmelse med den principiella ståndpunkt, som 1934 års bevillningsutskott

och riksdag intagit till frågan örn tullfrihet för maskiner, vilka

icke tillverkas inom landet, anser utskottet att åtgärder i det syfte, som i

föreliggande motioner angives, böra tagas under närmare övervägande och

förordar alltså, afl den i motionerna föreslagna utredningen kommer till

stånd. Därvid synes i första hand böra undersökas lämpligheten och möjligheten

av att i tulltaxan specificera och såsom tullfria upptaga de särskilda

slag av maskiner, som på grund av att de icke tillverkas inom landet böra

beredas tullfrihet. Därest Kungl. Majit skulle, i anledning av generaltullstyrelsens

därom gjorda framställning, besluta att igångsätta arbete på en

tulltaxerevision, synes i samband därmed en utredning av nu förevarande

spörsmål lämpligen kunna verkställas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: 97 av herr Sam Larsson m. fl. och lii 184 av herr

Andersson i Rasjön m. fl., i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville föranstalta om utredning i vad mån

tullsatserna på industrimaskiner, som ej tillverkas inom landet,

må kunna nedsättas samt att Kungl. Majit ville för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 19 maj 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

N ä r v ar an d e:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Benglsson,

Sjödahl, Velander, Ekman, Hobert Berg, Johan Larsson och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Nulander,

Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Jonsson i Skedsbygd, Mårtensson

och Olsson i Kullenbergstorp.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:331 Skrivelse till Konungen i anledning di) väckta motionär om nedsättning ai) tullsatserna på industrimaskiner> som ej tillverkas inom landet. a1 i texten