Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående viss ändring i förordningen om arvsskatt och skatt för gåva.

1938-05-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:27, Betänkande, i anledning av väckt motion angående viss ändring i förordningen om arvsskatt och skatt för gåva.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

viss ändring i förordningen om arvsskatt och

skatt för gåva.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av herr Sam Larsson väckt, lill bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 95, har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Majit anhålla om utredning rörande sådan ändring i förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva, som i motionen

angivits, samt att för riksdagen framlägges det förslag, till vilket utredningen

kan föranleda.

Enligt 19 § förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt

för gåva (arvsskatteförordningen) beräknas skatten på grund av arv eller

testamente enligt en tariff, däri de skattskyldiga uppdelats i fyra särskilda

klasser. Enligt klass I utgår arvsskatt för andel, som på grund av arv eller

testamente tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn eller avkomling

till barn eller adoptivbarn; enligt klass II utgår nämnda skatt för andel, som

tillkommer föräldrar, syskon (halvsyskon) eller syskons (halvsyskons) avkomling,

eller som på grund av testamente tillkommer akademi, vetenskapligt

samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond eller pensionsanstalt

ävensom sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan from stiftelse; enligt

klass III utgår skatt för andel, som tillkommer kyrka eller religiöst samfund,

landsting, kommun, hushållningssällskap, registrerad sjukkassa, registrerad

understödsförening eller ock sådan förening eller annan sammanslutning,

som, utan att hava till ändamål att genom ekonomisk verksamhet tillgodose

medlemmarnas ekonomiska intressen, fullföljer övervägande religiösa, välgörande,

politiska, sociala, vetenskapliga, konstnärliga eller eljest kulturella

syften eller avser att främja handel, industri eller övriga näringar inom landet;

enligt klass IV utgår skatt för andel, som tillkommer annan arvinge eller

testamentstagare än sådana, som omförmälas i klasserna I—III.

Enligt 38 § nämnda förordning beräknas skatt för gåva efter samma grunder

som skatt på grund av arv eller testamente.

I anledning av en vid 1937 års riksdag väckt motion, II: 142, anhöll riksdagen,

på förslag av bevillningsutskottet i betänkande nr 24, i skrivelse till

Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville — med beaktande av vad utskottet i sitt

betänkande anfört — föranstalta om utredning rörande ändring i förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva beträffande så
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 27—29. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Utskottet.

dana skattskyldiga, som kunde betraktas såsom trotjänare, samt för riksdagen

framlägga det förslag, till vilket utredningen kunde föranleda.

Under hänvisning till 1937 års riksdags förenämnda skrivelse har motionären

framhållit, att det torde finnas anledning undersöka, huruvida icke

arvs- och gåvoskatten även på andra områden än beträffande trotjänare

drabbade allt för hårt och därför borde lindras. Örn exempelvis en son avlidit

före sin moder, betraktades hans änka i arvsskattehänseende såsom

oskyld i förhållande till sonens moder och arvsskatt utginge i dylikt fall å

testamentslegat till sonens änka efter klass IV. Härutinnan borde sådan

ändring ske, att sons änka likställdes med syskons avkomling, för vilken

arvsskatt utginge enligt klass II. Beträffande donationer till välgörande eller

eljest allmännyttiga ändamål syntes jämväl fog föreligga för lindring i bestämmelserna

om arvsskatt. Ur det allmännas synpunkt vore angeläget att

uppmuntra till sådana donationer, som exempelvis avsåge ungdoms uppfostran.

Nu gällande bestämmelser utgjorde emellertid hinder för tillkomsten

av sådana donationer. På grund härav ansåge motionären önskvärt,

att reglerna för arvs- och gåvoskatten underkastades granskning i syfte att

erhålla en bättre avvägning av grunderna för denna beskattning.

I likhet med motionären finner utskottet avvägningen av arvs- och gåvoskatten

mellan olika slag av skattskyldiga enligt gällande bestämmelser icke

vara tillfredsställande. Denna fråga är för närvarande föremål för utredning

av särskilda, inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga. Det

torde kunna förväntas, att de av motionären framförda synpunkterna på

ifrågavarande spörsmål komma att vid nämnda utredning tagas under närmare

övervägande. På grund härav anser sig utskottet i frågans nuvarande

läge icke böra föreslå någon åtgärd i anledning av motionen.

Utskottet hemställer därför,

att motionen 1: 95 av herr Sam Larsson, angående viss ändring

i förordningen om arvsskatt och skatt för gåva, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Bengtsson,

Elof Andersson, Sjödahl, Velander, Ekman, Löfvander och Herman Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Ericson i Boxholm, Johanson i Huskvarna, Hagberg i Malmö, Jonsson i Skedsbygd,

Mårtensson och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.