Betänkande, i anledning av väckt motion om skattefrihet för vissa sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor.
1938-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1938:28, Betänkande, i anledning av väckt motion om skattefrihet för vissa sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
3
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 1. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
skattefrihet för vissa sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr Holmbäck väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 7, har hemställts, »att riksdagen matte besluta, att sådana
sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor,
i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar,
måtte i beskattningshänseende hänföras till allmänna undervisningsverk».
Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.
Jämlikt 5 § 1 mom. kommunalskattelagen äro från skatteplikt till fastighetsskatt
undantagna bland andra allmänna undervisningsverk tillhöriga,
för dess verksamhet såsom sådana avsedda byggnader och allmänna platser
ävensom byggnader, som tillhöra sådana sammanslutningar av studerande
vid rikets universitet och högskolor, i vilka de studerande enligt gällande stadgar
äro skyldiga att vara medlemmar, därest sistnämnda byggnader äro avsedda
för sammanslutningarnas verksamhet såsom sådana. I den mån byggnad,
som förut nämnts, helt eller delvis är undantagen från skatteplikt, gäller
detsamma beträffande tomtområde, som hör till byggnaden. Enligt 54 § d)
nämnda lag och 7 § f) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
äro ägare av förenämnda fastigheter frikallade från skattskyldighet till
stat och kommun för inkomst av fastigheter genom dessas begagnande för
nyss angivna ändamål. Jämlikt 12 § 1 mom. b) nämnda förordning äro
förenämnda skattskyldiga befriade från skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt
för fastigheter, varom nu är fråga.
I motionen har bland annat framhållits, att de studerande vid rikets universitet
och högskolor jämlikt av Kungl. Majit utfärdade eller stadfästa statuter
vore skyldiga att tillhöra vissa under en inspektors överinseende stående
sammanslutningar av de studerande, nämligen studentnationerna vid universiteten
i Uppsala och Lund samt studentkårerna vid dessa universitet och
vid högskolorna. Enligt § 95 mom. 1 av universitetsstatuterna hava nationsföreningarna
till ändamål att främja flit, sedlighet och god ordning bland
de studerande samt att åt föreningens medlemmar bereda tillfälle till inbor
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
des biträde och understöd. För dessa ändamål hade studenterna på olika
sätt arbetat för hopsamlande av härför nödiga medel, som placerats i egna
fastigheter eller i annan form gjorts räntebärande. Inkomsterna av de fastigheter
och övriga medel, varöver dessa organisationer förfogade, avsåge helt
de studerandes bästa och hade bland annat möjliggjort flera studentsociala
företag av stort värde, särskilt för fattiga studerande. Enligt gällande bestämmelser
vore studentorganisationerna befriade från fastighetsskatt för
byggnader, avsedda för deras verksamhet såsom sådana, samt från skatt till
stat och kommun för inkomst av dylika byggnader ävensom från skatt för
förmögenhet. Ifrågavarande organisationer vore däremot icke befriade från
skattskyldighet för andra tillgångar och inkomster än förenämnda. Sålunda
hade exempelvis Uppsala studentkår ansetts vara skyldig att erlägga skatt
för medel, som vöre avsedda till uppförande av ett kårhus. Enligt motionärens
mening borde ifrågavarande sammanslutningar hänföras till allmänna
undervisningsverk, vartill räknades alla inrättningar tillhörande det statliga
och kommunala undervisningsväsendet liksom även en del privata skolor. I
regel vore allmänna undervisningsverk befriade från fastighetsskatt och från
kommunalskatt för all inkomst samt från statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
I skrivelse till utskottet lia studentkåren och studentnationerna i Uppsala
samt Sveriges förenade studentkårer yttrat sig i anledning av motionen.
Studentkåren och studentnationerna i Uppsala lia bland annat anfört.
Nästan allt vad studentkåren och nationerna ägde hade tillkommit genom
donationer, insamlingar och överskott av konserter. För sin löpande verksamhet
upptoge dessa organisationer årsavgifter, vilka vore av avgörande
betydelse för deras ekonomi, men å andra sidan ytterst sällan lämnade överskott,
vilka för övrigt helt naturligt aldrig kunde nå upp till beskattningsbara
belopp. Under de senaste åren hade de olikartade medel, som studentorganisationerna
under tidernas lopp fått mottaga, börjat tagas till beskattning.
Dessa medel och inkomsterna därav hade stor betydelse för studenterna, meoan
skatteintäkterna därav för det allmänna måste vara av ringa betydelse.
Med stöd av vad studenterna mottagit hade de kunnat igångsätta icke så få
studentsociala företag såsom uppförande av nationshus, ordnande av hälsooch
sjukvård, stipendier, studielåneverksamhet, bostäder för studenter och
upplysningsverksamhet av olika slag. Såsom motionären framhållit, hade
den uppfostran till självstyrelse, som deltagande i nationernas och studentkarens
verksamhet innebure, varit av mycket stor betydelse i universitetets
verksamhet för ungdomens fostran.
Även örn studentkåren och nationerna skulle varit att betrakta blott såsom
ideella föreningar, syntes det sålunda, som om starka skäl funnes för, att vad de
ägde, borde vara fritt fran all skatt. Egendomen och all avkastning av densamma
asyftade helt de vid universitetet studerande och deras verksamhet. Härtill
komme, att dessa organisationer icke vöre några frivilliga ideella föreningar,
utan studenterna vore skyldiga att tillhöra desamma enligt de statuter, Kungl.
Majit meddelat eller stadfäst.
Efter att hava erinrat om de föreskrifter i universitetsstatuterna, som för
Uppsalas del gällde angående de studerandes skyldighet att tillhöra någon nationsförening
ävensom angående dessa föreningars ändamål med mera, ha
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
5
organisationerna framhållit, att nationerna och studentkåren syntes väl ha
bestått provet såsom integrerande delar i den svenska universitetsorganisationen.
Så länge dessa föreskrifter bibehölles, syntes det vara riktigt, att organisationerna
i beskattningshänseende hänfördes till allmänna undervisningsverk.
Till ledning för bedömandet, vilken betydelse skattefrihet i förevarande fall
skulle erhålla, ha organisationerna vid sitt yttrande fogat en promemoria, vari
upptagits studentnationerna och studentkårerna här i riket tillhöriga fonder.
En granskning av promemorian funne organisationerna giva vid handen, att
desamma hade en så skiftande verksamhet, att det mången gång torde vara
svårt att avgöra, vad som enligt gällande lag borde beskattas. Med hänsyn
till den alldeles unika karaktär dessa organisationer intoge, syntes medgivande
av full skattefrihet för dem icke kunna få någon som helst prejudicerande
betydelse.
Sveriges förenade studentkårer ha i sitt yttrande anlagt i huvudsak enahanda
synpunkter på frågan som förenämnda organisationer i Uppsala.
Utskottet har vidare under hand från skattedirektören i Stockholm ävensom
från landskamrerarna i Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län
erhållit vissa uppgifter i anledning av motionen. I samband härmed ha landskamrerarna
uttalat, att de funne skäl föreligga för ändrad lagstiftning i motionens
syfte.
Beträffande beskattningsmyndigheternas praxis på förevarande område inom
Stockholms stad och förenämnda län har meddelats följande.
Prövningsnämnden för Stockholms stad har år 1937 taxerat Stockholms
högskolas och Tekniska högskolans studentkårer ävensom Medicinska och
Veterinärmedicinska föreningarna för bland annat inkomst av kapital och
förmögenhet. Över Medicinska föreningens taxering ha besvär anförts hos
kammarrätten men besvären äro ännu ej avgjorda.
Prövningsnämnden i Uppsala län har år 1936 på yrkande av landskamreraren
taxerat studentkåren i Uppsala för inkomst av kapital och för fömögenhet.
Denna taxering avser en kåren tillhörig byggnadsfond. Samma års
prövningsnämnd hade avslagit av landskamreraren i länet framställt yrkande
om taxering till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för studentnationerna i Uppsala tillhöriga fonder med undantag
för stipendie- och understödsfonder. Över dessa beslut ha besvär anförts hos
kammarrätten. Besvären äro ännu ej avgjorda.
I Malmöhus län ha studentkåren och studentnationerna i Lund icke beskattats
för sina fonder och i Göteborgs och Bohus län lia fonder tillhörande
de studerande vid Göteborgs högskola eller annan dylik institution ej heller
beskattats.
Av den utskottet tillhandakomna utredningen angående studentorganisationernas
fonder framgår, att organisationerna äga — förutom ett antal fonder,
vars avkastning utdelas som stipendier eller understöd till studerande vid ri
-
tz/,* doffel.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
kets universitet eller högskolor, och vilka fonder äro Såkallade från kommunal
inkomstskatt för all annan inkomst än av fastighet samt från statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt — jämväl ett flertal fonder, vilka äro avsedda
för befrämjande och underlättande av den studerande ungdomens studier
eller för andra ändamål, som äga samband med organisationernas verksamhet.
Dessa fonder ha bildats genom donationer och gåvor eller genom avsättning
av överskott å organisationernas årliga inkomster eller dylikt. Med
undantag för en del fonder, vilka äro avsedda för uppförande av kårbyggnader
med mera, uppgå fonderna i allmänhet icke till några mera betydande belopp.
På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen är praxis i fråga örn
beskattningen av studentorganisationerna tillhöriga fonder icke enhetlig. Såsom
tidigare framhållits, ha hos kammarrätten anförts besvär i fråga örn
beskattningen av vissa av de fonder, varom nu är fråga. Med hänsyn härtill
och då lagakraftvunna utslag i ämnet ännu ej föreligga, anser sig utskottet
icke böra taga ställning till det i motionen framlagda förslaget. Såsom ytterligare
skäl härför får utskottet framhålla, att i motionen allenast berörts frågan
om beskattningen av vissa slag av fonder. Detta beskattningsspörsmål
har emellertid en vida större räckvidd än som framgår av motionen. Sålunda
kunna problem, jämförliga med de i motionen berörda, uppkomma, exempelvis
i fråga om donationer, vilka givits till en kommun till allmänt gagn
för dess invånare. Utskottet finner det vara angeläget, att frågan örn beskattningen
i allmänhet av nu ifrågavarande slag av fonder göres till föremål för
närmare utredning i ett sammanhang. Då det för utskottet är känt, att de
sakkunniga, vilka äro sysselsatta med utredningar beträffande reformering av
såväl den statliga som den kommunala beskattningen, jämväl komma att taga
ifrågavarande spörsmål under närmare övervägande, finner utskottet skäl
ej föreligga för riksdagen att hos Kungl. Maj :t begära utredning i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att motionen II: 7 av herr Holmbäck, örn skattefrihet för
vissa sammanslutningar av studerande vid rikets universitet
och högskolor, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 maj 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande: Se under betänkandet nr 27.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.