Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående skattefrihet för alla slags stipendier och utbildningsunderstöd.

1938-05-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:29, Betänkande, i anledning av väckt motion angående skattefrihet för alla slags stipendier och utbildningsunderstöd.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29-

7

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

skattefrihet för alla slags stipendier och utbildningsunderstöd.

(2 :a avd.)

I en inom första kammaren av herr Myrdal väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 28, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ville anhålla om förslag till sådan ändring av skatteförfattningarna

eller eljest sådan åtgärd, att full klarhet skapas om skattefrihet för alla slags

stipendier och utbildningsunderstöd».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.

Jämlikt 19 § kommunalskattelagen skall till skattepliktig inkomst enligt

nämnda lag icke räknas bland annat stipendier till studerande vid undervisningsanstalt

eller eljest avsedda för mottagarens utbildning. Jämlikt 2 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall nämnda bestämmelse

jämväl äga tillämpning vid den statliga taxeringen.

Till stöd för det i motionen framställda yrkandet har bland annat anförts,

att det funnes en tydlig tendens hos skattemyndigheterna att beskatta stipendier.

Tidigare hade docentstipendier icke beskattats, men sedan ett antal

år räknades dessa till skattepliktig inkomst. Beträffande andra stipendier

vore tendensen densamma som i fråga om docentstipendier. Man fäste

sig sålunda vid, att den studerande för sitt stipendium vore skyldig att fullgöra

viss arbetsprestation, och förbisåge, att den högre utbildningen regelbundet

och nödvändigtvis bestode i deltagandet i pågående undersökningar

av olika slag. Stundom tycktes man av den amanuens- eller assistenttitel,

som brukade åtfölja utbildningsstipendier knutna till viss institution, anse, 4

att fråga vore örn en tjänst. Ej sällan förekomme, att alldeles likartade fall

finge en olika skatterättslig behandling. Ur allmän synpunkt vöre denna

skattefråga synnerligen obetydlig. Detta vore emellertid ej förhållandet för

mottagaren av stipendiet. I samband med nu pågående skattereformer borde

ifrågavarande spörsmål upptagas till behandling i syfte, att full klarhet

skapades därom, att stipendium eller utbildningsunderstöd skulle vara skattefritt,

även då utbildningen vore av högre vetenskaplig art och då stipendiet

eller understödet vore förenat med amanuens- eller assistenttitel och tilläventyrs

givet under förutsättning av viss arbetsprestation inom ramen av en vetenskaplig

undersökningsverksamhet, som påginge vid en institution. Skattefrihet

borde enligt motionärens mening medgivas även för det fall, då vid

stipendiet vore knutet villkor om viss undervisning, örn nämligen undervisningsplikten

även tjänade vederbörandes utbildning eller i varje fall örn

utbildningssynpunkten vore den viktigaste vid stipendiets utdelande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Utskottet.

*

I den föreliggande motionen har framhållits, att praxis i fråga om beskattningen

av stipendier och understöd, avsedda för mottagarens utbildning, icke

är enhetlig. Denna bristande enhetlighet i praxis torde sammanhänga med,

att de bidrag, varom nu är fråga, ofta äro av olika natur, samt att därför

omständigheterna i varje särskilt fall måste bliva föremål för närmare övervägande.

Vid bedömande av förevarande spörsmål torde bland annat följande

synpunkter böra beaktas. Därest det huvudsakliga syftet med

bidraget är, att detsamma skall utgöra understöd för mottagarens utbildning,

synes bidraget, även örn därmed skulle vara förbundet villkor

örn skyldighet att i mindre omfattning fullgöra visst arbete, böra

vara undantaget från skatteplikt. Har bidraget däremot huvudsakligen

karaktären av ersättning för fullgörande av visst uppdrag, vilket exempelvis

får anses vara förhållandet med docentstipendier, torde, även örn i dylikt

fall icke kan helt bortses från utbildningssyftet, bidraget böra betraktas så

som skattepliktig inkomst. Vid nu angivna förhållande och då det i skatteförfattningarna

knappast torde vara möjligt att angiva alla de olika slag av

stipendier och understöd, som böra vara undantagna från skatteplikt, anser

sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionärens förslag örn ändring i

gällande författningsbestämmelser. I likhet med vad som nu gäller, anser

utskottet, att frågan örn skattskyldigheten för stipendier och understöd bör

bedömas efter omständigheterna i varje särskilt fall. Det är givet, att det

stundom kan vara svårt att avgöra, huruvida bidraget skall anses hänförligt

till den ena eller andra av förenämnda kategorier. Utskottet finner det vara av

vikt, att beskattningsmyndigheterna ägna frågan närmare uppmärksamhet

samt därvid söka åstadkomma större enhetlighet i tillämpningen av gällande

bestämmelser än som för närvarande synes vara fallet. Enär här endast är

fråga örn ett ringa antal skattskyldiga och dessa i allmänhet torde vara bosatta

inom ett fåtal län, böra svårigheterna att på detta område åvägabringa

en mera enhetlig tillämpning av bestämmelserna vara överkomliga. Skulle

emellertid detta icke visa sig möjligt, torde det kunna förutsättas, att kommunalskatteberedningen,

innan densamma avslutar sitt arbete med reformeringen

av kommunalbeskattningen, upptager till prövning frågan om

ändring av skatteförfattningarna i den del, varom nu är fråga.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen I: 28 av herr Myrdal, angående skattefrihet

för alla slags stipendier och utbildningsunderstöd, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande: Se under betänkandet nr 27.

388102. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.