Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande.

1938-02-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:3, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1938 kl. 8 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens

uppehållande.

Genom en den 11 februari 1938 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 95, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars 1938 till och med den

30 september 1940 rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och

120) med av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan

än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må

erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänna det såsom bilaga till nämnda protokoll fogade förslaget

till kontrakt mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Omförmälda förslag till kontrakt åtföljer detta betänkande såsom bilaga. I

I sitt anförande till statsrådsprotokollet i ärendet har föredragande departementschefen

till en början erinrat om en undersökning, som landshövdingen

C. E. A. Mannerfelt i egenskap av undersökningsmyndighet jämlikt lagen

den 18 juni 1925 om undersökning angående monopolistiska företag

och sammanslutningar på Kungl. Majits den 15 oktober 1937 givna uppdrag

verkställt rörande svenska sockerfabriksaktiebolagets inverkan på prisförhållandena

i fråga örn sockerbetor och socker inom riket. Därefter har i

nämnda statsrådsprotokoll lämnats en redogörelse för nu tillämpade åtgärder

till sockerbetsodlingens stödjande, för sockerbetsodlingen 1937, för löneförhållandena

inom sockerbetsodlingen samt för läget å sockermarknaden.

Härefter har departementschefen för egen del anfört följande:

»Läget å den internationella sockermarknaden, sådant det framgår av den

lämnade redogörelsen, torde alltjämt påkalla, att särskilda åtgärder från

statsmakternas sida vidtagas till uppehållande av den inhemska sockerbetsodlingen.

Någon anledning att härvid frångå den regleringsanordning, som

under en följd av ar tillämpats, synes ej föreligga. För vinnande av uppgörelse

rörande betprisen och övriga villkor i samband med ett nytt sockeravtal

hava förhandlingar ägt rum dels med svenska sockerfabriksakliebolaget

dels ock med representanter för betodlarna. Då det icke synts antag
Bihang

till riksdagens protokoll 19.18. 7 sami. Nr 3. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

ligt, att situationen under ett år skulle så förändras, att vidare stödåtgärder

bleve överflödiga, har det funnits lämpligt att giva regleringsanordningen

en något längre giltighetstid än den hittills vanliga. Förhandlingarna hava

också resulterat i att bolaget godkänt ett förslag till avtal enligt samma principer

som det nu gällande men utsträckt att omfatta ej blott 1938 utan även

1939 års sockerbetsskörd. Överenskommelsen har underlättats därigenom,

att det nya kollektivavtalet angående betarbetarlönerna på sätt förut nämnts

fastställts att gälla för en tid av minst två år.

Berörda avtal angående betarbetarlönerna innebär, såsom framgår av vad

tidigare anförts, att helackordet per tunnland höjts till i avrundat tal 142

kronor, därav för sommarskötsel med fyra arbetsmoment 71 kronor och

för upptagning enahanda belopp. Då upptagning verkställes senare än den

9 november, skall utgå ett tillägg av 8 kronor per tunnland. För det

fall att sommarskötseln omfattar mindre antal arbetsmoment än fyra skall

ackordet minskas med i runt tal 4 kronor 50 öre, om någon hackning ej

sker före gallringen och med, likaledes i runt tal, 11 kronor, om den tredje

hackningen bortfaller. I enlighet med de principer, som statsmakterna under

senare år tillämpat, torde ändringar, motsvarande de i kollektivavtalet

sålunda vidtagna, böra ske i den förbindelse, betodlare i Skåne, Östergötland

eller Västergötland vid tecknande eller övertagande av betodlingskontrakt

skall överlämna till statens sockernämnd. För betodlare i övriga delar

av landet böra ersättningsbestämmelserna i sagda förbindelse likaledes jämkas

under hänsynstagande till att det inbördes förhållandet mellan betarbetarlönernas

storlek i olika landsdelar såvitt möjligt lämnas orubbat. Med

beaktande härav torde betodlare utanför Skåne, som tecknar betodlingskontrakt

med råsockerfabrik i Skåne eller Blekinge, böra betala för sommarskötsel

med fyra arbetsmoment 66 kronor, för upptagning likaledes 66 kronor

och i helackord per tunnland alltså 132 kronor. Bortfaller hackningen

före gallringen, skall ackordet minskas med 4 kronor 50 öre, och företages ej

någon tredje hackning, skall minskning ske med 9 kronor. Betodlare, som

tecknar kontrakt med Roma eller Mörbylånga råsockerfabrik, bör betala för

sommarskötsel med fyra arbetsmoment 67 kronor, för upptagning 63 kronor

och i helackord alltså 130 kronor per tunnland. Minskningen, om första

respektive tredje hackningen bortfaller, bör här fastställas till respektive 4

kronor 50 öre och 10 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen, vilket i övrigt — med

de jämkningar som föranledas av avtalets tillämpning under två skördeår —

överensstämmer med nuvarande motsvarande bestämmelser, får jag hänvisa

till den vid statsrådsprotokollet fogade bilaga a1.

Med anledning av de höjda betarbetarlönerna samt för att i övrigt bereda

betodlarna ersättning för ökade kostnader vid ifrågavarande odling har

överenskommits med svenska sockerfabriksaktiebolaget, att bolaget för sockerbetor

av 1938 och 1939 års skördar skall betala ett grundpris av 2 kronor

70 öre per 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt. Överens- 1

1 Bilagan införd såsom bilaga,a till detta, betänkande."

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr

3

kommelsen innebär en höjning av priset för 16-procentiga betor med 15 öre

för 100 kilogram. Betodlarna hava förklarat sig för sin del godtaga detta

pris.

Av den inledningsvis omnämnda, av landshövdingen Mannerfelt verkställda

undersökningen framgår, att svenska sockerfabriksaktiebolagets ekonomiska

ställning kan betecknas såsom mycket god. Under förutsättning

av oförändrade förhållanden synes bolaget skäligen bort efter utgången av

löpande kontraktsår fått vidkännas en nedsättning i det fastställda minimiPriset

för kilogram krossmelis, nu 32 öre, med ett halvt öre. Med hänsyn till

omförmälda höjning av betpriset ävensom andra redan inträffade eller förutsedda

kostnadsstegringar kan en sådan sänkning dock ej genomföras. I stället

skulle ett något höjt sockerpris i betraktande av anförda omständigheter varit

motiverat. En dylik höjning har dock kunnat undvikas därigenom att bolaget

förklarat sig villigt att för täckande av ifrågavarande merkostnader taga i anspråk

vissa tillgångar, som av bolaget, på sätt framgår av dess balansräkning,

avsatts till mötande av den situation, som för bolaget skulle inträda, därest

den bolaget tillförsäkrade ensamrätten till införsel av socker upphörde med

februari månads utgång. Såsom kompensation bär bolaget betingat sig att

giltighetstiden för berörda ensamrätt, som enligt det nya avtalet med tilliämpning

av tidigare regler skulle upphöra den 1 mars 1940, utsträckes att

gälla till och med den 30 september sistnämnda år. Jag har ansett mig

böra biträda detta förslag. Genom en sådan förlängning av kontraktstiden

vinnes också att, till skillnad mot vad hittills varit fallet, kontraktsår och

tillverkningsår komma att sammanfalla.

Såsom tidigare nämnts har sockerbetsarealen 1937 omfattat omkring

55.000 hektar. Bolaget har nu, med hänsyn till sista årets goda skörderesultat,

förklarat sig hava för avsikt att under 1938 minska betarealen till cirka

50.000 hektar. Efter förhandling med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening

avses minskningen skola ske i första rummet genom att de

odlare, som fått sin areal ökad 1937, få avstå från denna ökning helt eller

delvis. I andra hand skall minskningen verkställas genom begränsning av

betarealen lör odlare, som odla betor å mer än en femtedel av sin totala

areal. Minskningen avses i allmänhet ej skola drabba odlare, vars betareal

ej överstiger 1.5 hektar. I vissa fall torde dock en begränsning komma att

göras till 1 hektar samt på Gotland, med hänsyn till det stora antalet odlare

med mycket små arealer, till 0.5 hektar. I samband med dessa förklaringar

Ilar bolaget emellertid lörbehållit sig att, örn så skulle befinnas erforderligt

ur synpunkten av landets tillfredsställande försörjning med socker, under

1939 ånyo gå i författning om ökning av betarealen.

Förslag till kontrakt, upprättat i överensstämmelse med vad jag här anfört,

torde få såsom bilaga'' fogas till statsrådsprotokollet. Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har förbundit sig att, därest förslaget godkännes av statsmakterna,

sluta avtal med staten i enlighet med detsamma.

De uttalanden, vilka vid behandlingen av förevarande spörsmål 1933 gjor
1

Bilagan införd såsom bilaga till detta betänkande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Utskottet.

des rörande sockerimportörers inköpsrätt hos sockerbolagen samt rörande

utjämning av detaljhandelsmarginalen, torde äga avseende jämväl å den

nya avtalstiden.

För kontraktets giltighet fordras riksdagens samtycke. Vidare förutsättes,

att riksdagen beslutar, att för tiden från och med den 1 mars 1938 till och

med den 30 september 1940 rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma

annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan

rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter torde ankomma på

Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen lämnas fri beträffande

de i 1 § andra och tredje styckena av kontraktet avsedda fall samt

beträffande i sagda paragrafs fjärde stycke avsedda fall regleras på där angivet

sätt.»

Rörande detaljhandelspriserna å bitsocker har utskottet ur »Sociala Meddelanden»

inhämtat följande uppgifter. (Uppgifterna avse öre per kg.)

1913

1914

1920

1929

67

65

168

54

Medeltal för hela riket:

1930 .................... 45 1934

1931 .................... 42 1935

1932 .................... 47 1936

1933 .................... 47 1937

46

46

47

4S

olika orter i riket under december 1937:

Medelpris å

Stockholm .............. 45

Södertälje................ 46

Uppsala ................ 48

Nyköping ..............46

Eskilstuna .............. 46

Linköping .............. 47

Norrköping.............. 47

Motala ................ 46

Jönköping..............48

Värnamo ..............46

Växjö .................. 48

Kalmar ................ 47

Västervik ..............46

Visby..................50

Karlskrona..............48

Kristianstad ............ 45

Malmö.................. 45

Lund ..................45

Landskrona ............47

Hälsingborg ............47

Ystad .................. 46

Halmstad .............. 46

Varberg................46

Göteborg................ 46

Lysekil ................47

Vänersborg.............. 47

Borås .................. 48

Lidköping..............47

Tidaholm .............. 48

Karlstad................ 50

Filipstad................ 49

Arvika ................ 49

Örebro ................46

Västerås................47

Falun..................46

Ludvika................47

Avesta ................48

Mora ..................50

Gävle .................. 47

Söderhamn .............. 48

Sundsvall, staden ........ 50

Sundsvall, sågv.-distr.....49

Kramfors................ 51

Östersund .............. 50

Umeå .................. 52

Vilhelmina .............. 50

Luleå.................... 50

Malmberget o. Gällivare .. 50

Kiruna.................. 54

I likhet med departementschefen finner utskottet läget å den internationella

sockermarknaden alltjämt påkalla, att särskilda åtgärder från statsmakternas

sida vidtagas till uppehållande av den inhemska sockerbetsodlingen.

Den under en följd av år tillämpade regleringsanordningen, vilken visat sig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

5

ändamålsenlig, torde därför nu böra givas förlängd giltighet. Mot att regleringsanordningen

utsträckes att gälla ej blott 1938 utan även 1939 års sockerbetsskörd

har utskottet ej något att erinra.

Beträffande lönerna till betarbetarna har under propositionens behandling

i utskottet framhållits, att det för betodlingen å Öland vore önskvärt höja

minimiackordet för sommarskötseln av sockerbetor utöver vad i propositionen

föreslagits samt att en motsvarande sänkning av minimiackordet för

upptagningen av betor kunde äga rum. Såsom skäl härför har anförts, att

svårigheter visat sig föreligga för betodlarna på Öland att för sommarskötseln

erhålla erforderlig arbetskraft. Denna måste i betydande omfattning anskaffas

från fastlandet, och tillgången på arbetskraft vore mera riklig på

hösten, då upptagningen av betor ägde rum. De särskilda förhållanden, som

sålunda göra sig gällande för betodlingen på ön, lia ansetts böra föranleda

den jämkning i de uti propositionen föreslagna ersättningsbestämmelserna

för odlare på Öland, att — utan ändring av helackordet, minst 130 kronor

per tunnland — för sommarskötseln skulle betalas ett ackord av minst

69 kronor och för upptagningen ett ackord av minst 61 kronor per tunnland

i stället för enligt propositionen 67 respektive 63 kronor. Enligt vad utskottet

inhämtat har chefen för jordbruksdepartementet icke något att erinra mot

en sådan jämkning av ersättningsbestämmelserna för betodlare på Öland.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att den ifrågasatta jämkningen vidtages

och införes i det vid förslaget till kontrakt mellan staten och sockerfabriksaktiebolaget

såsom bilaga fogade formuläret till förbindelse till statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1938 och 1939 m. m., såvitt formuläret

avser betodlare å Öland, som vilja teckna betodlingskontrakt med Mörbylånga

råsockerfabrik.1

I övrigt har utskottet ej något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag. I

I detta sammanhang har utskottet, med utgångspunkt från de i det föregående

lämnade uppgifterna angående detaljhandelspriserna å bitsocker under

december 1937, funnit sig böra anföra följande.

I anledning av den proposition, varigenom förslag om införande av införselmonopol

å socker jämte stödåtgärder i övrigt för sockerbetsodlingen framlades

för 1932 års riksdag, väcktes inom andra kammaren en motion (nr

424) med förslag innebärande att sockerbolagen skulle hava att tillse, att detaljhandelspriserna

å de olika sockersorterna på i motionen angivet sätt begränsades.

Bevillningsutskottet yttrade i anledning härav i sitt av riksdagen

godkända betänkande (nr 10), att av de uppgifter utskottet inhämtat rörande

prissättning å socker under år 1932 framginge, att åtminstone å vissa platser

i landet mellanhandsvinsterna å socker vore så låga, att en sådan begränsning

av desamma som i motionen förutsatts icke skäligen kunde påfordras.

Emellertid framginge av dessa uppgifter, att konsumentpriset å socker i skilda

delar av landet företedde betydande växlingar, vilka säkerligen icke enbart

berodde på olika fraktkostnader eller andra därmed jämförliga prisfördyrande

faktorer. Utskottet ansåg sig därför böra uttala den förväntan, att socker
-

Se sid. 11.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr

o.

bolagen, sedan de tillförsäkrats ensamrätt till import av socker, skulle beakta

angelägenheten av att, eventuellt med grossisternas bistånd, åstadkomma en

utjämning av detaljhandelsprisen å socker. Vid framläggandet av proposition

till 1933 års riksdag (nr 75) örn förlängning av sockerregleringen anförde

dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, att sockerfabriksaktiebolagen

i anslutning till nyssnämnda uttalande vid 1932 års riksdag för

grossisterna framhållit vikten av att dessa så långt som möjligt medverkade till

en utjämning av detaljhandelsmarginalen. Av erhållna uppgifter framginge,

att utvecklingen under den gångna delen av då löpande regleringsperiod gått

i riktning mot en minskning i stort sett av denna marginal. Departementschefen

förväntade, att sockerfabriksaktiebolagen även under den nya avtalstiden

skulle söka att, i den mån så vöre möjligt, förverkliga det av riksdagen

uttalade önskemålet örn en utjämning av detaljhandelsmarginalen.

Sedermera lia i de årligen återkommande propositionerna om åtgärder till

sockerbetsodlingens upprätthållande framhållits, att de uttalanden som gjordes

år 1933 syntes äga avseende jämväl å den avtalstid, varom varit fråga.

Ett sådant uttalande har även gjorts av föredragande departementschefen vid

framläggandet av nu förevarande proposition.

Utskottet har av de i det föregående lämnade uppgifterna rörande detaljhandelspriserna

å bitsocker under december månad 1937 funnit, alt sockerpriset

å olika orter i riket företer betydande ojämnheter. Priserna variera

sålunda mellan 45 och 54 öre för kilogram, vilket alltså innebär en prisskillnad

av 9 öre mellan billigaste och dyraste ort. Uppgifterna utvisa även, att

rätt betydande prisskillnad föreligger mellan vissa närbelägna orter. De

prisuppgifter, som stått utskottet till buds, avse genomsnittspris för ett antal

större orter. Huruvida högre priser förekomma å andra orter kan sålunda

utskottet icke uttala sig om. Av de tillgängliga uppgifterna torde tydligt framgå,

att de åtgärder, som föranletts av det av 1932 års riksdag gjorda uttalandet

rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen, i varje fall icke lett till

bestående resultat. Med hänsyn härtill och då fråga är om prissättningen

å en vara, som är föremål för statliga regleringsåtgärder, finner utskottet, att

frågan örn en utjämning av detaljhandelspriserna å socker bör upptagas till

förnyat övervägande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar denna

fråga uppmärksamhet och genom lämpligt organ, exempelvis statens sockernämnd,

låter närmare undersöka, huruvida och på vad sätt en dylik utjämning

må kunna åvägabringas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 95,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 mars 1938 till

och med den 30 september 1940 rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

7

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet i

ärendet fogade förslaget till kontrakt mellan staten och svenska

sockerfabriksaktiebolaget, dock med den jämkning i därtill

fogat formulär till förbindelse till statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1938 och 1939 m. m., som utskottet

i sitt yttrande över propositionen tillstyrkt.

Stockholm den 21 februari 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg*, friherre Lagerfelt*, Viktor Larsson,

Bengtsson, Wahlmark, Elof Andersson, Sjödahl, Ekman*, Eilif Sylwan och Löfvander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson

i Gävle, Ericson i Boxholm* Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Hammarlund,

Jonsson i Skedsbygd och Lundell.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Bilaga.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan an

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitermg,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager av

nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd sadan vara

endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat tillstånd disponeras

annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som mlores

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhallanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den

under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning. _ ...

I avseende å införsel av socker, om vars inköp i fast rakning avtal tralfats

före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars Wöi

blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra

stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget aga

tillämpning. ^

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under 1938 och 1939 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 Procent sockerhalt

icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra styc

ket understiga 2 kronor 70 öre. Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende

leverans till Lidköpings, Linköpings eller Morbylånga ^sockerfabrik,

skola dock i fråga om täckningsersättning, vattenhalt i betmassa och bidrag

lill järnvägsfrakt gälla i huvudsak de grunder, som tidigare tillämpats av

mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

3 §.

Bolaget åtager sig att bestrida 50 procent av kostnaderna för den i 6 §

0mvfd™e1förbfnrderesIig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller överläsa

betodlingskontrakt för 1938 eller 1939, innehallande bestämmelse om

deli 2§ angfvnå minimipriset av 2 kronor 70 öre, med mindre betodlaren

avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formu

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

9

lär1, angående betarbetarlönerna och bestridande av vissa kostnader. Samtliga

sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas

till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt sätt och

så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Bolagets priskurantpris å krossmelis (K 5) skall vara normerande för priskurantpriserna

å övriga av bolaget saluförda sockersorter på så sätt, att en

ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning

av priserna å övriga sockersorter. Priset å K 5 bestämmes enligt samma

grunder som hittills efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller,

att lägre pris för sagda sockersort ej behöver tillämpas än 32 öre per kilogram.

6 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara underkastad

fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd av tre

opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå

i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta

samt, om rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig

besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall

omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till

nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens

utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare

föreskrifter.

7 §•

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att inga

ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser å raffinerat

eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under nämnda

tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1938 till och med den 30

september 1940.

1 Se bilaga a.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 samt. Nr 3.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

(Se noten

här nedan.)1

Bilaga a.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1938 och 1939 samt bestridande av

vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader.

1 §•

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1938 och 1939 av lejd arbetskraft

för sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal

om dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren

erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga

följande:

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 71 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

likaledes minst 71 kronor per tunnland. För upptagning som verkställes

senare under året än den 9 november utgår ett tillägg av 8 kronor

per tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett

kvantitetstillägg av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram

per hektar (cirka 500 kilogram per tunnland), varmed skörden å

egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså

vara minst 142 kronor per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande

fall. -—- Bortfaller den första av ovannämnda hackningar, minskas

ackordet för sommarskötseln liksom helackordet med 4 kronor 50 öre per

tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med 11

kronor per tunnland.

2. Kvantitetstillägg utbetalas senast två veckor efter kampanjens slut vid

vederbörande fabrik. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annan

mellankommande orsak är förhindrad att slutföra åtaget arbete om minst

6,400 sträckfamnar och för detsammas slutförande ställer annan arbetare i

sitt ställe, skall kvantitetstillägg utgå till respektive arbetare i proportion till

utfört arbete.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

3. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i 1 och

2 inom., är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas,

efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande

ersättningen jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras

enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

2 §•

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1938 och 1939 till nämnden erlägga

en avgift av intill 2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens

sockerbetsodling respektive år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes

av Kungl. Maj:t, må på nämndens begäran innehållas å betodlaren tillkommande

betlikvid. För del av hektar reduceras avgiften i proportion till

arealen.

3 §•

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet

avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt 1 §

3 mom. föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit. 1

1 I följande fall mk 1 § 1 mom. i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen

beträffande

betodlare utanför Skåne, som

tecknar betodlingskontrakt med råsockerfabrik

i Skåne eller Blekinge:

För sommarskötseln skall, därest

denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare

två hackningar), betalas ett ackord

av minst 66 kronor per tunnland.

—- För upptagningen skall ackordet

vara minst 66 kronor för tunnland.

För upptagning som verkställes

senare under året än den 9 november

utgår ett tillägg av 8 kronor

per tunnland. Härutöver skall

för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg

av 4 öre per 400 sträckfamnar

för varje 1,000-tal kilogram

per hektar (cirka 500 kilogram per

tunnland), varmed skörden å egendomen

överstiger 250 deciton betor

per hektar. — Helackordet skall

alltså vara minst 132 kronor per

tunnland jämte kvantitetstillägg i

förekommande fall. — Bortfaller

den första av ovannämnda hackningar,

minskas ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet

med 4 kronor 50 öre per tunnland.

Bortfaller den sista hackningen,

minskas samma ackord med 9 kronor

per tunnland.

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt

med Roma råsockerfabrik

eller med Mörbylånga råsockerfabrik:
För

sommarskötseln skall, därest

denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare

två hackningar), betalas ett ackord

av minst 67 kronor per tunnland.

— För upptagningen skall ackordet

vara minst 63 kronor per tunnland.

För upptagning som verkställes senare

under året än den 9 november

utgår ett tillägg av 8 kronor per

tunnland. Härutöver skall för upptagningen

betalas ett kvantitetstillägg

av 4 öre per 400 sträckfamnar för

varje 1,000-tal kilogram per hektar

(cirka 500 kilogram per tunnland),

varmed skörden å egendomen överstiger

250 deciton betor per hektar.

— Helackordet skall alltså vara

minst 130 kronor per tunnland jämte

kvantitetstillägg i förekommande

fall. — Bortfaller den första av

ovannämnda hackningar, minskas

ackordet för sommarskötseln liksom

helackordet med 4 kronor 50

öre per tunnland. Bortfaller den

sista hackningen, minskas samma

ackord med 10 kronor per tunnland.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1937 s. 3 i texten