Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande.
1938-02-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1938:3, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1938 kl. 8 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens
uppehållande.
Genom en den 11 februari 1938 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 95, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars 1938 till och med den
30 september 1940 rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och
120) med av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan
än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må
erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;
dels ock godkänna det såsom bilaga till nämnda protokoll fogade förslaget
till kontrakt mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Omförmälda förslag till kontrakt åtföljer detta betänkande såsom bilaga. I
I sitt anförande till statsrådsprotokollet i ärendet har föredragande departementschefen
till en början erinrat om en undersökning, som landshövdingen
C. E. A. Mannerfelt i egenskap av undersökningsmyndighet jämlikt lagen
den 18 juni 1925 om undersökning angående monopolistiska företag
och sammanslutningar på Kungl. Majits den 15 oktober 1937 givna uppdrag
verkställt rörande svenska sockerfabriksaktiebolagets inverkan på prisförhållandena
i fråga örn sockerbetor och socker inom riket. Därefter har i
nämnda statsrådsprotokoll lämnats en redogörelse för nu tillämpade åtgärder
till sockerbetsodlingens stödjande, för sockerbetsodlingen 1937, för löneförhållandena
inom sockerbetsodlingen samt för läget å sockermarknaden.
Härefter har departementschefen för egen del anfört följande:
»Läget å den internationella sockermarknaden, sådant det framgår av den
lämnade redogörelsen, torde alltjämt påkalla, att särskilda åtgärder från
statsmakternas sida vidtagas till uppehållande av den inhemska sockerbetsodlingen.
Någon anledning att härvid frångå den regleringsanordning, som
under en följd av ar tillämpats, synes ej föreligga. För vinnande av uppgörelse
rörande betprisen och övriga villkor i samband med ett nytt sockeravtal
hava förhandlingar ägt rum dels med svenska sockerfabriksakliebolaget
dels ock med representanter för betodlarna. Då det icke synts antag
Bihang
till riksdagens protokoll 19.18. 7 sami. Nr 3. \
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
ligt, att situationen under ett år skulle så förändras, att vidare stödåtgärder
bleve överflödiga, har det funnits lämpligt att giva regleringsanordningen
en något längre giltighetstid än den hittills vanliga. Förhandlingarna hava
också resulterat i att bolaget godkänt ett förslag till avtal enligt samma principer
som det nu gällande men utsträckt att omfatta ej blott 1938 utan även
1939 års sockerbetsskörd. Överenskommelsen har underlättats därigenom,
att det nya kollektivavtalet angående betarbetarlönerna på sätt förut nämnts
fastställts att gälla för en tid av minst två år.
Berörda avtal angående betarbetarlönerna innebär, såsom framgår av vad
tidigare anförts, att helackordet per tunnland höjts till i avrundat tal 142
kronor, därav för sommarskötsel med fyra arbetsmoment 71 kronor och
för upptagning enahanda belopp. Då upptagning verkställes senare än den
9 november, skall utgå ett tillägg av 8 kronor per tunnland. För det
fall att sommarskötseln omfattar mindre antal arbetsmoment än fyra skall
ackordet minskas med i runt tal 4 kronor 50 öre, om någon hackning ej
sker före gallringen och med, likaledes i runt tal, 11 kronor, om den tredje
hackningen bortfaller. I enlighet med de principer, som statsmakterna under
senare år tillämpat, torde ändringar, motsvarande de i kollektivavtalet
sålunda vidtagna, böra ske i den förbindelse, betodlare i Skåne, Östergötland
eller Västergötland vid tecknande eller övertagande av betodlingskontrakt
skall överlämna till statens sockernämnd. För betodlare i övriga delar
av landet böra ersättningsbestämmelserna i sagda förbindelse likaledes jämkas
under hänsynstagande till att det inbördes förhållandet mellan betarbetarlönernas
storlek i olika landsdelar såvitt möjligt lämnas orubbat. Med
beaktande härav torde betodlare utanför Skåne, som tecknar betodlingskontrakt
med råsockerfabrik i Skåne eller Blekinge, böra betala för sommarskötsel
med fyra arbetsmoment 66 kronor, för upptagning likaledes 66 kronor
och i helackord per tunnland alltså 132 kronor. Bortfaller hackningen
före gallringen, skall ackordet minskas med 4 kronor 50 öre, och företages ej
någon tredje hackning, skall minskning ske med 9 kronor. Betodlare, som
tecknar kontrakt med Roma eller Mörbylånga råsockerfabrik, bör betala för
sommarskötsel med fyra arbetsmoment 67 kronor, för upptagning 63 kronor
och i helackord alltså 130 kronor per tunnland. Minskningen, om första
respektive tredje hackningen bortfaller, bör här fastställas till respektive 4
kronor 50 öre och 10 kronor.
Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen, vilket i övrigt — med
de jämkningar som föranledas av avtalets tillämpning under två skördeår —
överensstämmer med nuvarande motsvarande bestämmelser, får jag hänvisa
till den vid statsrådsprotokollet fogade bilaga a1.
Med anledning av de höjda betarbetarlönerna samt för att i övrigt bereda
betodlarna ersättning för ökade kostnader vid ifrågavarande odling har
överenskommits med svenska sockerfabriksaktiebolaget, att bolaget för sockerbetor
av 1938 och 1939 års skördar skall betala ett grundpris av 2 kronor
70 öre per 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt. Överens- 1
1 Bilagan införd såsom bilaga,a till detta, betänkande."
Bevillningsutskottets betänkande Nr
3
kommelsen innebär en höjning av priset för 16-procentiga betor med 15 öre
för 100 kilogram. Betodlarna hava förklarat sig för sin del godtaga detta
pris.
Av den inledningsvis omnämnda, av landshövdingen Mannerfelt verkställda
undersökningen framgår, att svenska sockerfabriksaktiebolagets ekonomiska
ställning kan betecknas såsom mycket god. Under förutsättning
av oförändrade förhållanden synes bolaget skäligen bort efter utgången av
löpande kontraktsår fått vidkännas en nedsättning i det fastställda minimiPriset
för kilogram krossmelis, nu 32 öre, med ett halvt öre. Med hänsyn till
omförmälda höjning av betpriset ävensom andra redan inträffade eller förutsedda
kostnadsstegringar kan en sådan sänkning dock ej genomföras. I stället
skulle ett något höjt sockerpris i betraktande av anförda omständigheter varit
motiverat. En dylik höjning har dock kunnat undvikas därigenom att bolaget
förklarat sig villigt att för täckande av ifrågavarande merkostnader taga i anspråk
vissa tillgångar, som av bolaget, på sätt framgår av dess balansräkning,
avsatts till mötande av den situation, som för bolaget skulle inträda, därest
den bolaget tillförsäkrade ensamrätten till införsel av socker upphörde med
februari månads utgång. Såsom kompensation bär bolaget betingat sig att
giltighetstiden för berörda ensamrätt, som enligt det nya avtalet med tilliämpning
av tidigare regler skulle upphöra den 1 mars 1940, utsträckes att
gälla till och med den 30 september sistnämnda år. Jag har ansett mig
böra biträda detta förslag. Genom en sådan förlängning av kontraktstiden
vinnes också att, till skillnad mot vad hittills varit fallet, kontraktsår och
tillverkningsår komma att sammanfalla.
Såsom tidigare nämnts har sockerbetsarealen 1937 omfattat omkring
55.000 hektar. Bolaget har nu, med hänsyn till sista årets goda skörderesultat,
förklarat sig hava för avsikt att under 1938 minska betarealen till cirka
50.000 hektar. Efter förhandling med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening
avses minskningen skola ske i första rummet genom att de
odlare, som fått sin areal ökad 1937, få avstå från denna ökning helt eller
delvis. I andra hand skall minskningen verkställas genom begränsning av
betarealen lör odlare, som odla betor å mer än en femtedel av sin totala
areal. Minskningen avses i allmänhet ej skola drabba odlare, vars betareal
ej överstiger 1.5 hektar. I vissa fall torde dock en begränsning komma att
göras till 1 hektar samt på Gotland, med hänsyn till det stora antalet odlare
med mycket små arealer, till 0.5 hektar. I samband med dessa förklaringar
Ilar bolaget emellertid lörbehållit sig att, örn så skulle befinnas erforderligt
ur synpunkten av landets tillfredsställande försörjning med socker, under
1939 ånyo gå i författning om ökning av betarealen.
Förslag till kontrakt, upprättat i överensstämmelse med vad jag här anfört,
torde få såsom bilaga'' fogas till statsrådsprotokollet. Svenska sockerfabriksaktiebolaget
har förbundit sig att, därest förslaget godkännes av statsmakterna,
sluta avtal med staten i enlighet med detsamma.
De uttalanden, vilka vid behandlingen av förevarande spörsmål 1933 gjor
1
Bilagan införd såsom bilaga till detta betänkande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
Utskottet.
des rörande sockerimportörers inköpsrätt hos sockerbolagen samt rörande
utjämning av detaljhandelsmarginalen, torde äga avseende jämväl å den
nya avtalstiden.
För kontraktets giltighet fordras riksdagens samtycke. Vidare förutsättes,
att riksdagen beslutar, att för tiden från och med den 1 mars 1938 till och
med den 30 september 1940 rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma
annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan
rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter torde ankomma på
Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen lämnas fri beträffande
de i 1 § andra och tredje styckena av kontraktet avsedda fall samt
beträffande i sagda paragrafs fjärde stycke avsedda fall regleras på där angivet
sätt.»
Rörande detaljhandelspriserna å bitsocker har utskottet ur »Sociala Meddelanden»
inhämtat följande uppgifter. (Uppgifterna avse öre per kg.)
1913
1914
1920
1929
67
65
168
54
Medeltal för hela riket:
1930 .................... 45 1934
1931 .................... 42 1935
1932 .................... 47 1936
1933 .................... 47 1937
46
46
47
4S
olika orter i riket under december 1937:
Medelpris å
Stockholm .............. 45
Södertälje................ 46
Uppsala ................ 48
Nyköping ..............46
Eskilstuna .............. 46
Linköping .............. 47
Norrköping.............. 47
Motala ................ 46
Jönköping..............48
Värnamo ..............46
Växjö .................. 48
Kalmar ................ 47
Västervik ..............46
Visby..................50
Karlskrona..............48
Kristianstad ............ 45
Malmö.................. 45
Lund ..................45
Landskrona ............47
Hälsingborg ............47
Ystad .................. 46
Halmstad .............. 46
Varberg................46
Göteborg................ 46
Lysekil ................47
Vänersborg.............. 47
Borås .................. 48
Lidköping..............47
Tidaholm .............. 48
Karlstad................ 50
Filipstad................ 49
Arvika ................ 49
Örebro ................46
Västerås................47
Falun..................46
Ludvika................47
Avesta ................48
Mora ..................50
Gävle .................. 47
Söderhamn .............. 48
Sundsvall, staden ........ 50
Sundsvall, sågv.-distr.....49
Kramfors................ 51
Östersund .............. 50
Umeå .................. 52
Vilhelmina .............. 50
Luleå.................... 50
Malmberget o. Gällivare .. 50
Kiruna.................. 54
I likhet med departementschefen finner utskottet läget å den internationella
sockermarknaden alltjämt påkalla, att särskilda åtgärder från statsmakternas
sida vidtagas till uppehållande av den inhemska sockerbetsodlingen.
Den under en följd av år tillämpade regleringsanordningen, vilken visat sig
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
5
ändamålsenlig, torde därför nu böra givas förlängd giltighet. Mot att regleringsanordningen
utsträckes att gälla ej blott 1938 utan även 1939 års sockerbetsskörd
har utskottet ej något att erinra.
Beträffande lönerna till betarbetarna har under propositionens behandling
i utskottet framhållits, att det för betodlingen å Öland vore önskvärt höja
minimiackordet för sommarskötseln av sockerbetor utöver vad i propositionen
föreslagits samt att en motsvarande sänkning av minimiackordet för
upptagningen av betor kunde äga rum. Såsom skäl härför har anförts, att
svårigheter visat sig föreligga för betodlarna på Öland att för sommarskötseln
erhålla erforderlig arbetskraft. Denna måste i betydande omfattning anskaffas
från fastlandet, och tillgången på arbetskraft vore mera riklig på
hösten, då upptagningen av betor ägde rum. De särskilda förhållanden, som
sålunda göra sig gällande för betodlingen på ön, lia ansetts böra föranleda
den jämkning i de uti propositionen föreslagna ersättningsbestämmelserna
för odlare på Öland, att — utan ändring av helackordet, minst 130 kronor
per tunnland — för sommarskötseln skulle betalas ett ackord av minst
69 kronor och för upptagningen ett ackord av minst 61 kronor per tunnland
i stället för enligt propositionen 67 respektive 63 kronor. Enligt vad utskottet
inhämtat har chefen för jordbruksdepartementet icke något att erinra mot
en sådan jämkning av ersättningsbestämmelserna för betodlare på Öland.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att den ifrågasatta jämkningen vidtages
och införes i det vid förslaget till kontrakt mellan staten och sockerfabriksaktiebolaget
såsom bilaga fogade formuläret till förbindelse till statens sockernämnd
angående betarbetarlönerna 1938 och 1939 m. m., såvitt formuläret
avser betodlare å Öland, som vilja teckna betodlingskontrakt med Mörbylånga
råsockerfabrik.1
I övrigt har utskottet ej något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag. I
I detta sammanhang har utskottet, med utgångspunkt från de i det föregående
lämnade uppgifterna angående detaljhandelspriserna å bitsocker under
december 1937, funnit sig böra anföra följande.
I anledning av den proposition, varigenom förslag om införande av införselmonopol
å socker jämte stödåtgärder i övrigt för sockerbetsodlingen framlades
för 1932 års riksdag, väcktes inom andra kammaren en motion (nr
424) med förslag innebärande att sockerbolagen skulle hava att tillse, att detaljhandelspriserna
å de olika sockersorterna på i motionen angivet sätt begränsades.
Bevillningsutskottet yttrade i anledning härav i sitt av riksdagen
godkända betänkande (nr 10), att av de uppgifter utskottet inhämtat rörande
prissättning å socker under år 1932 framginge, att åtminstone å vissa platser
i landet mellanhandsvinsterna å socker vore så låga, att en sådan begränsning
av desamma som i motionen förutsatts icke skäligen kunde påfordras.
Emellertid framginge av dessa uppgifter, att konsumentpriset å socker i skilda
delar av landet företedde betydande växlingar, vilka säkerligen icke enbart
berodde på olika fraktkostnader eller andra därmed jämförliga prisfördyrande
faktorer. Utskottet ansåg sig därför böra uttala den förväntan, att socker
-
Se sid. 11.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr
o.
bolagen, sedan de tillförsäkrats ensamrätt till import av socker, skulle beakta
angelägenheten av att, eventuellt med grossisternas bistånd, åstadkomma en
utjämning av detaljhandelsprisen å socker. Vid framläggandet av proposition
till 1933 års riksdag (nr 75) örn förlängning av sockerregleringen anförde
dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, att sockerfabriksaktiebolagen
i anslutning till nyssnämnda uttalande vid 1932 års riksdag för
grossisterna framhållit vikten av att dessa så långt som möjligt medverkade till
en utjämning av detaljhandelsmarginalen. Av erhållna uppgifter framginge,
att utvecklingen under den gångna delen av då löpande regleringsperiod gått
i riktning mot en minskning i stort sett av denna marginal. Departementschefen
förväntade, att sockerfabriksaktiebolagen även under den nya avtalstiden
skulle söka att, i den mån så vöre möjligt, förverkliga det av riksdagen
uttalade önskemålet örn en utjämning av detaljhandelsmarginalen.
Sedermera lia i de årligen återkommande propositionerna om åtgärder till
sockerbetsodlingens upprätthållande framhållits, att de uttalanden som gjordes
år 1933 syntes äga avseende jämväl å den avtalstid, varom varit fråga.
Ett sådant uttalande har även gjorts av föredragande departementschefen vid
framläggandet av nu förevarande proposition.
Utskottet har av de i det föregående lämnade uppgifterna rörande detaljhandelspriserna
å bitsocker under december månad 1937 funnit, alt sockerpriset
å olika orter i riket företer betydande ojämnheter. Priserna variera
sålunda mellan 45 och 54 öre för kilogram, vilket alltså innebär en prisskillnad
av 9 öre mellan billigaste och dyraste ort. Uppgifterna utvisa även, att
rätt betydande prisskillnad föreligger mellan vissa närbelägna orter. De
prisuppgifter, som stått utskottet till buds, avse genomsnittspris för ett antal
större orter. Huruvida högre priser förekomma å andra orter kan sålunda
utskottet icke uttala sig om. Av de tillgängliga uppgifterna torde tydligt framgå,
att de åtgärder, som föranletts av det av 1932 års riksdag gjorda uttalandet
rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen, i varje fall icke lett till
bestående resultat. Med hänsyn härtill och då fråga är om prissättningen
å en vara, som är föremål för statliga regleringsåtgärder, finner utskottet, att
frågan örn en utjämning av detaljhandelspriserna å socker bör upptagas till
förnyat övervägande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar denna
fråga uppmärksamhet och genom lämpligt organ, exempelvis statens sockernämnd,
låter närmare undersöka, huruvida och på vad sätt en dylik utjämning
må kunna åvägabringas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 95,
1) besluta, att för tiden från och med den 1 mars 1938 till
och med den 30 september 1940 rätt att till riket införa socker
(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade
undantag icke skall tillkomma annan än staten eller
den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
7
2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt
3) godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet i
ärendet fogade förslaget till kontrakt mellan staten och svenska
sockerfabriksaktiebolaget, dock med den jämkning i därtill
fogat formulär till förbindelse till statens sockernämnd
angående betarbetarlönerna 1938 och 1939 m. m., som utskottet
i sitt yttrande över propositionen tillstyrkt.
Stockholm den 21 februari 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg*, friherre Lagerfelt*, Viktor Larsson,
Bengtsson, Wahlmark, Elof Andersson, Sjödahl, Ekman*, Eilif Sylwan och Löfvander; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson
i Gävle, Ericson i Boxholm* Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred, Hammarlund,
Jonsson i Skedsbygd och Lundell.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
Bilaga.
Förslag
till
Kontrakt
mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.
1 §•
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan an
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitermg,
returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager av
nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd sadan vara
endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat tillstånd disponeras
annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som mlores
i egentlig gränstrafik eller under sådana förhallanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den
under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning. _ ...
I avseende å införsel av socker, om vars inköp i fast rakning avtal tralfats
före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars Wöi
blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra
stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget aga
tillämpning. ^
Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under 1938 och 1939 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges
betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande
tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 Procent sockerhalt
icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra styc
ket understiga 2 kronor 70 öre. Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende
leverans till Lidköpings, Linköpings eller Morbylånga ^sockerfabrik,
skola dock i fråga om täckningsersättning, vattenhalt i betmassa och bidrag
lill järnvägsfrakt gälla i huvudsak de grunder, som tidigare tillämpats av
mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.
3 §.
Bolaget åtager sig att bestrida 50 procent av kostnaderna för den i 6 §
0mvfd™e1förbfnrderesIig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller överläsa
betodlingskontrakt för 1938 eller 1939, innehallande bestämmelse om
deli 2§ angfvnå minimipriset av 2 kronor 70 öre, med mindre betodlaren
avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formu
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
9
lär1, angående betarbetarlönerna och bestridande av vissa kostnader. Samtliga
sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas
till den i 6 § omförmälda nämnden.
Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.
4 §•
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt sätt och
så att icke annans intresse obehörigen skadas.
5 §.
Bolagets priskurantpris å krossmelis (K 5) skall vara normerande för priskurantpriserna
å övriga av bolaget saluförda sockersorter på så sätt, att en
ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning
av priserna å övriga sockersorter. Priset å K 5 bestämmes enligt samma
grunder som hittills efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller,
att lägre pris för sagda sockersort ej behöver tillämpas än 32 öre per kilogram.
6 §.
Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara underkastad
fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd av tre
opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).
Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen
meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå
i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta
samt, om rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig
besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall
omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till
nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens
utövande.
Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare
föreskrifter.
7 §•
Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att inga
ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser å raffinerat
eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under nämnda
tid införes accis å socker.
8 §.
Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1938 till och med den 30
september 1940.
1 Se bilaga a.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 samt. Nr 3.
2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
(Se noten
här nedan.)1
Bilaga a.
Förbindelse
till
statens sockernämnd
angående betarbetarlönerna 1938 och 1939 samt bestridande av
vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader.
1 §•
Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens
sockernämnd att vid användning under 1938 och 1939 av lejd arbetskraft
för sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal
om dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren
erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga
följande:
1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av
minst 71 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara
likaledes minst 71 kronor per tunnland. För upptagning som verkställes
senare under året än den 9 november utgår ett tillägg av 8 kronor
per tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett
kvantitetstillägg av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram
per hektar (cirka 500 kilogram per tunnland), varmed skörden å
egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså
vara minst 142 kronor per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande
fall. -—- Bortfaller den första av ovannämnda hackningar, minskas
ackordet för sommarskötseln liksom helackordet med 4 kronor 50 öre per
tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med 11
kronor per tunnland.
2. Kvantitetstillägg utbetalas senast två veckor efter kampanjens slut vid
vederbörande fabrik. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annan
mellankommande orsak är förhindrad att slutföra åtaget arbete om minst
6,400 sträckfamnar och för detsammas slutförande ställer annan arbetare i
sitt ställe, skall kvantitetstillägg utgå till respektive arbetare i proportion till
utfört arbete.
Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,
för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget
tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor
under året.
3. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i 1 och
2 inom., är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd
förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas,
efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande
ersättningen jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras
enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.
2 §•
Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockernämnd har att bestrida, under 1938 och 1939 till nämnden erlägga
en avgift av intill 2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens
sockerbetsodling respektive år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes
av Kungl. Maj:t, må på nämndens begäran innehållas å betodlaren tillkommande
betlikvid. För del av hektar reduceras avgiften i proportion till
arealen.
3 §•
Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet
avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt 1 §
3 mom. föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med
iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för
Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet
samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit. 1
1 I följande fall mk 1 § 1 mom. i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen
beträffande
betodlare utanför Skåne, som
tecknar betodlingskontrakt med råsockerfabrik
i Skåne eller Blekinge:
För sommarskötseln skall, därest
denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare
två hackningar), betalas ett ackord
av minst 66 kronor per tunnland.
—- För upptagningen skall ackordet
vara minst 66 kronor för tunnland.
För upptagning som verkställes
senare under året än den 9 november
utgår ett tillägg av 8 kronor
per tunnland. Härutöver skall
för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg
av 4 öre per 400 sträckfamnar
för varje 1,000-tal kilogram
per hektar (cirka 500 kilogram per
tunnland), varmed skörden å egendomen
överstiger 250 deciton betor
per hektar. — Helackordet skall
alltså vara minst 132 kronor per
tunnland jämte kvantitetstillägg i
förekommande fall. — Bortfaller
den första av ovannämnda hackningar,
minskas ackordet för sommarskötseln
liksom helackordet
med 4 kronor 50 öre per tunnland.
Bortfaller den sista hackningen,
minskas samma ackord med 9 kronor
per tunnland.
betodlare, som tecknar betodlingskontrakt
med Roma råsockerfabrik
eller med Mörbylånga råsockerfabrik:
För
sommarskötseln skall, därest
denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare
två hackningar), betalas ett ackord
av minst 67 kronor per tunnland.
— För upptagningen skall ackordet
vara minst 63 kronor per tunnland.
För upptagning som verkställes senare
under året än den 9 november
utgår ett tillägg av 8 kronor per
tunnland. Härutöver skall för upptagningen
betalas ett kvantitetstillägg
av 4 öre per 400 sträckfamnar för
varje 1,000-tal kilogram per hektar
(cirka 500 kilogram per tunnland),
varmed skörden å egendomen överstiger
250 deciton betor per hektar.
— Helackordet skall alltså vara
minst 130 kronor per tunnland jämte
kvantitetstillägg i förekommande
fall. — Bortfaller den första av
ovannämnda hackningar, minskas
ackordet för sommarskötseln liksom
helackordet med 4 kronor 50
öre per tunnland. Bortfaller den
sista hackningen, minskas samma
ackord med 10 kronor per tunnland.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1937 s. 3 i texten