Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet för år 1938 ävensom i ämnet väckta motioner.

1938-06-01 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet för år 1938 ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den L juni 1938 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

propositioner med förslag till förordning om särskild

skatt å förmögenhet för år 1938 ävensom i ämnet

väckta motioner.

I en den 4 januari 1938 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 38, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om särskild skatt å förmögenhet för år 1938.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad nedan stadgas för år 1938,

på grundval av taxering nämnda år, erläggas till staten av fysisk person,

därest hans enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, som gått till

ända närmast före den 1 mars 1938, överstigit 50,000 kronor. I den skattepliktiga

förmögenheten inbegripes härvid även förmögenhet tillhörig den

skattskyldiges hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger jämväl oskift dödsbo, utländsk juridisk

person, som enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

betraktas som utländskt bolag, ävensom i 18 § a) nyssnämnda förordning

omförmäld stiftelse.

2 §•

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgå i förhållande

till den på nedan angivet sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

Bihang till riksdagens protokoll 19.18. 7 sami. Nr 34 37.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Beskattningsbar förmögenhet utgör, såvitt ej nedan annorlunda stadgas,

ett belopp motsvarande den skattskyldiges och i förekommande fall hans

omyndiga barns enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, varom

i 1 § förmäles.

Därest för annan skattskyldig än i 18 § a) förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt omförmäld stiftelse berörda skattepliktiga

förmögenhet överstiger tjugufem gånger det för den skattskyldige för ifrågavarande

beskattningsår enligt angivna förordning fastställda beskattningsbara

beloppet, utgör den beskattningsbara förmögenheten ett belopp motsvarande

tjugufem gånger det beskattningsbara beloppet, dock minst fyrtio procent

av den skattepliktiga förmögenheten. Fastställes ej för den skattskyldige

något sådant beskattningsbart belopp, utgör den beskattningsbara förmögenheten:

ett belopp motsvarande fyrtio procent av den skattepliktiga

förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utföres i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

3 §.

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 50,000 kronor men

icke 150,000 kronor: en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 50,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150,000 men icke 300,000 kr.: 100 kr. för 150,000 kr. och 2 °/oo av återstoden;

300,000 »

» 500,000

» : 400 »

» 300,000 »

fr 3 °/oo fr

»

500,000 »

» 1,000,000

» : 1,000 »

» 500,000 »

fr 4 °/oo fr

»

1,000,000 kr.

: 3,000 »

» 1,000,000 »

fr 5 °/oo »

»

4 §•

För äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, bedömes

skatteplikt enligt 1 § med hänsyn till båda makarnas sammanlagda förmögenhet.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för makarna gemensamt

under hänsynstagande vid tillämpning av 2 § tredje stycket till det

för makarna gemensamt fastställda beskattningsbara beloppet. Skatt beräknas

efter den sålunda bestämda beskattningsbara förmögenheten samt fördelas

å makarna efter deras skattepliktiga förmögenheter.

Rörande taxering av äkta makar skall i övrigt vad i 19 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande tillämpning.

5 §•

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall, om eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning till behörigt belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

3

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav

föranletts, att han icke blivit taxerad till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt,

utan att dock eftertaxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall

äga rum, skall han eftertaxeras till särskild skatt å förmögenhet enligt denna

förordning att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandragits

statsverket. Beträffande dylik eftertaxering skall vad som är

stadgat rörande eftertaxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga

motsvarande tillämpning.

6 §■

Skattskyldig taxeras enligt denna förordning i den kommun, där han enligt

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall taxeras

till dylik skatt.

7 §•

Har på grund av bestämmelserna i 23 § förordningen örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt befrielse helt eller delvis medgivits från skattskyldighet

till nämnda skatt, skall motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga om

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

8 §•

Där oskift dödsbo jämlikt 24 § förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper

och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

9 §•

1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall

åtnjutas, skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet

enligt denna förordning.

I fall, varom i 29 § 2 mom. och 30 § förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt förmäles, må Konungen förklara, att särskild skatt

å förmögenhet enligt denna förordning skall för skattskyldig fastställas till

högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten

ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad, av den på

grundval av överenskommelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara

förmögenheten, än skatten skulle utgjort av den beskattningsbara förmögenhet,

som skulle hava fastställts, örn hänsyn ej tagits till överenskommelsen

eller beslutet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

2 mom. Vad i 32 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas om rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning.

10 §.

1 mom. Taxeringsförordningens bestämmelser om taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

med avseende å taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna

förordning, under iakttagande av vad nedan i denna paragraf finnes stadgat.

2 mom. Taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning

av skattskyldig, som skall taxeras till dylik skatt annorstädes än i

Stockholm, verkställes, där fråga ej är om ef ter taxering, av den prövningsnämnd,

som har att handlägga den skattskyldiges taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt.

Där taxeringen sålunda skall verkställas av prövningsnämnd, åligger det

landskamreraren att med ledning av självdeklarationer och uppgifter, som

må införskaffas från vederbörande ordförande i taxeringsnämnd eller kronoombud,

såsom underlag för prövningsnämndens arbete låta upprätta en

längd med förslag till taxering. Längden skall föreligga färdig senast den

1 september 1938. Genom landskamrerarens försorg skall ofördröjligen i

rekommenderat brev med allmänna posten till en var i längden upptagen

skattskyldig översändas uppgift om det i densamma intagna förslaget i vad

det honom angår. Den skattskyldige äger därpå inom viss i uppgiften angiven

tid, minst åtta dagar efter uppgiftens mottagande, till prövningsnämnden

inkomma med erinringar beträffande förslaget.

Sedan prövningsnämnden därefter verkställt taxeringen, antecknas denna

i nyssberörda längd, vilken fogas såsom bilaga till prövningsnämndens protokoll

och anses utgöra en del därav. Bestyrkt avskrift av dylik längd

skall i den ordning Konungen föreskriver tillställas, såvitt angår av länsprövningsnämnd

förd längd, dem som verkställa debitering av de på grund

av taxeringen utgående utskylder, samt, såvitt angår av den mellankommunala

prövningsnämnden upprättad längd, länsstyrelsen i vederbörande

län.

Underrättelse rörande taxering enligt detta mom. skall av vederbörande

protokollförare tillställas den skattskyldige allenast där självdeklaration icke

blivit följd.

Eftertaxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning av

skattskyldig, som i detta mom. avses, verkställes i förekommande fall i

samma ordning som den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt; dock skall eftertaxering införas i längd för taxering till

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

3 mom. Vid taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning

i Stockholm införes i inkomstlängden uppgift om den till dylik skatt

beskattningsbara förmögenheten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

5

4 mom. Rätt att anföra besvär över taxering enligt denna förordning skall

ej tillkomma kommun.

Rätt att anföra besvär enligt 123 § 2 mom. taxeringsförordningen skall

tillkomma jämväl den som taxerats till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning, ehuru han enligt 1 § ej är skyldig utgöra sådan skatt.

Besvär enligt 123 § taxeringsförordningen rörande taxering till särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning av skattskyldig, som skall

taxeras till dylik skatt annorstädes än i Stockholm, skola anföras, i det fall

att den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke redan varit föremål för prövningsnämnds efter särskild prövning meddelade

beslut, hos prövningsnämnd och i övriga fall hos kammarrätten.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt ändras eller bliver någon påförd, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning,

som därav må föranledas.

5 morn. Vid tillämpning av bestämmelserna i 143 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen

skall såsom inkomst- och förmögenhetsskatt räknas jämväl

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

11 §.

Konungen äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter samt fastställa formulär till längd, som avses i 10 § 2 mom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 20 maj 1938 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 322, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att under i propositionen nr 321 angiven förutsättning

antaga vid propositionen nr 322 fogat, ändrat förslag till förordning örn

särskild skatt å förmögenhet för år 1938.

Det vid propositionen nr 322 fogade författningsförslaget är av samma lydelse

som det här ovan intagna med det undantag att 3 § i det nya förslaget

lyder sålunda:

3 §.

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 50,000 kronor men

icke 150,000 kronor: två promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 50,000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150.000 men icke 300,000 kr.: 200 kr. för 150,000 kr. och 4 °/00 av återstoden;

300.000 » » 500,000 » : 800 » » 300,000 » » 6°/„„ » » ;

500.000 » > 1,000,000 » : 2,000 * » 500,000 > » 8 •/«• » » ;

1,000,000 kr. : 6,000 » > 1,000,000 » » 10% » »

Till utskottets behandling har överlämnats en i anledning av propositionen

nr 38 inom andra kammaren av herr Brädefors m. fl. väckt motion, nr 185,

i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta bifalla Kungl. Maj:ts proposition

nr 38 till förordning om särskild skatt å förmögenhet för år 1938

med följande ändrade lydelse av paragraferna 1 och 3:

1.

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad nedan stadgas för 1938 på

grundval av taxering för nämnda år erläggas till staten av fysisk person,

därest hans enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, som gått till

ända närmast före den 1 mars 1938, överstigit 30,000 kronor. I den skattepliktiga

förmögenheten inbegripes därvid även förmögenhet tillhörig den

skattepliktiges hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför.

Skatteskyldighet, som nu sagts, åligger-----------

— — — -—- — — — — — omförmäld stiftelse. — — — — — —

3.

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 30,000 kronor men

icke 50,000 kronor: en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 30,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

50,000 men icke 100,000 kr.: 20 kr. för 50,000 kr. och 2 ''/'' av återstoden,

100,000 » »

200,000

» : 120

»

»

100,000

»

»

3Y »

»

200,000 )> »

300,000

» : 420

»

»

200,000

»

»

4V »

300,000 » »

400,000

» : 820

»

»

300,000

»

»

5 »

»

400,000 » »

500,000

» : 1,320

»

»

400,000

»

»

6 Y »

»

500,000 » »

700,000

» : 1,920

»

500,000

»

»

8Y »

»

700,000 » »

1,000,000

» : 3,520

»

»

700,000

»

»

10 y »

»

1,000,000 kr.

: 6,520

»

»

1,000,000

»

»

12 y »

»

Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av propositionen nr

322 inom första kammaren väckt motion, nr 364, av herr von Horn m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen, i händelse av bifall till proposition nr 322,

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att inbetalning av den särskilda

förmögenhetsskatten må kunna uppdelas å tre år, eller ock, därest detta

yrkande icke bifalles, denna inbetalning måtte kunna uppdelas på flera

betalningsterminer under budgetåret 1938/1939».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. ”

Till behandling i samband med förevarande propositioner har utskottet

även upptagit en, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 307 angående

försvarsberedskapens omedelbara stärkande, i första kammaren av herr

Lindhagen väckt motion, nr 359, i vilken hemställts, »att riksdagen, därest

Kungl. Maj:ts proposition nr 307 bifalles, måtte överväga örn kostnaden för

den i propositionen föreslagna ytterligare upprustningen ej bör uttagas i

någon form av värnskatt, som i propositionen antytts ock vara en utväg».

Under åren 1934—1937 har särskild skatt å förmögenhet uttagits enligt

särskilda, för varje år beslutade förordningar. Skattesatserna ha samtliga

år behållits oförändrade.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av finansplanen i årets statsverksproposition

förutsatte chefen för finansdepartementet, att särskild skatt å förmögenhet

skulle uttagas även för år 1938 efter samma grunder som för år 1937.

Det genom propositionen nr 322 framlagda förslaget till förordning örn särskild

skatt å förmögenhet för år 1938 innebär jämfört med de tidigare förordningarna

och förslaget enligt proposition nr 38 en skärpning av den i

3 § intagna skalan för skattens bestämmande.

I det till propositionen nr 322 fogade statsrådsprotokollet för den 20 maj

1938 har departementschefen beträffande motiveringen till den föreslagna

ändringen i huvudsak hänvisat till vad han vid framläggandet av propositionen

nr 321 med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för

budgetåret 1938/39 m. m. anfört rörande bland annat täckningen av det i

propositionen nr 307 äskade anslaget å 70 miljoner kronor till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande. På sätt av proposition nr 321 närmare framgår

har departementschefen för täckande av nämnda anslag funnit verkliga

inkomster erfordras, som med sammanlagt cirka 51 miljoner kronor överstiga

dem som erhållas vid tillämpning av oförändrade beskattningsgrunder.

Rörande finansieringen anför departementschefen i propositionen nr 321 följande:
»Såsom

framgår av propositionen angående extraordinär förstärkning av

försvarsberedskapen, har jag redan givit uttryck åt uppfattningen att vid finansieringen

bidrag torde böra krävas såväl av inkomsttagarna i allmänhet

som av förmögenhetsägare och av aktiebolag. Då det gäller att avgöra sättet

för uttagning av dessa bidrag synes engångskaraktären tala för att sådana

skatteformer undvikas, som rimligen måste tänkas bli bestående. Redan

av detta skäl torde det vara mindre lämpligt att tillgripa höjning av en konsumtionsskatt

sådan som spritskatten, för den del av bördan, som anses böra

läggas på breda lager av inkomsttagare, liksom det i fråga om beskattning

av förmögenheten icke förefaller naturligt att tänka på en höjning av arvsskatten.

Anser man sålunda i detta särskilda fall, att alla medborgare med

någon grad av bärkraft böra påtaga sig någon del av bördan, finns knappast

något annat val än en höjning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.

För det ytterligare bidrag, som synes skäligt att kräva av de mest

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

välbärgade, har man att välja mellan höjning av den extra inkomstskatten

och av den särskilda förmögenhetsskatten eller av bådadera. Då en kraftig

och bestående skärpning av den extra inkomstskatten företogs år 1936 i samband

med finansieringen av försvarsreformen, medan den särskilda förmögenhetsskatten

lämnades oförändrad, synes ett tillägg till denna sistnämnda

skatt nu ligga närmast till hands. Skäl kunna anföras för att utmäta detta

bidrag så pass stort, att en höjning även av den extra inkomstskatten må

kunna undvikas.

För såväl den ordinarie inkomstskatten som den särskilda förmögenhetsskatten

gäller, att en höjning nu måste få karaktär av engångsåtgärd, försåvitt

nämligen den föreslagna omläggningen av statsbeskattningen blir av

riksdagen godtagen. En rörlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingår visserligen

som beståndsdel i det föreslagna skattesystemet, men såväl skalor

som avdrag och indextal för uttagningen bli helt andra. På samma sätt blir

det en helt ny förmögenhetsskatt man från och med nästa år skulle ha att

räkna med. Erfarenheten att tillfälliga skatter ha en böjelse för att bli bestående

kan i detta fall sålunda icke tillämpas.

Vad en extra beskattning av bolagsvinsterna beträffar, torde den lämpligen

böra utformas som en proportionell skatt. Även om en sådan skatt uttages

med ganska betydande belopp, föreligga just nu omständigheter som

göra det sannolikt, att man icke behöver räkna med särskilt framträdande

ogynnsamma verkningar. Ifråga om bolag med relativt låg vinstprocent

innebär nämligen den nya proportionella skatt, som enligt förslaget till omläggning

av statsbeskattningen skulle utgå från och med nästa år, en så

väsentlig höjning av hittills utgående skattebelopp, att en i år uttagen proportionell

extra skatt närmast får karaktär av övergångsform. Å andra

sidan erhålla bolag med relativt hög vinstprocent genom den proportionella

skatten en avsevärd skattelindring, varför ett extra bidrag nu icke torde förefalla

oskäligt.

De förslag, vari den sålunda förda diskussionen anses böra utmynna, äro

följande.

Av aktiebolagen uttages en extra proportionell skatt på 3 procent av den

beskattningsbara vinsten. Grundtalet för den i propositionen örn statsskatterna

föreslagna nya bolagsskatten är som bekant 10 procent, och vid uttag - ning av samma belopp som nu vid indextalet 170 skulle detta procenttal bli

11. Bolag för vilka skatten för närvarande understiger 8 procent skulle sålunda

även med tillägg av extraskatten vara lindrigare beskattade än fallet

blir i fortsättningen. Denna extra bolagsskatt beräknas inbringa omkring 21

miljoner kronor.

Den särskilda förmögenhetsskatten, som erlägges av enskilda med flera

med över 50,000 kronor i beskattningsbar förmögenhet och som nu antages

inbringa 15 miljoner kronor, utökas så att avkastningen blir den dubbla.

Detta synes böra ske genom en omarbetning av skalorna för hittills uttagen

skatt. Praktiskt taget innebär förslaget, att nämnda förmögenhetsägare utöver

sin nuvarande särskilda förmögenhetsskatt under nästa budgetår er
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

9

lägga en extra sådan skatt av samma storlek. Detta betyder exempelvis att

en ägare av 100,000 kronor erlägger ytterligare 50 kronor, av 300,000 kronor

ytterligare 400 kronor, av en halv miljon ytterligare 1,000 kronor och av

en miljon ytterligare 3,000 kronor.

Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten skulle under dessa förhållanden

lämnas orubbad. Däremot föreslås den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

uttagen med 180 procent av grundbeloppet, alltså en höjning

med 10 enheter, vilket motsvarar något mindre än 6 procent. Avkastningen

beräknas därigenom bli ökad med 15 miljoner kronor.

Sammanräknas de sålunda erhållna beloppen, bolagsskatten 21 miljoner,

förmögenhetsskatten 15 miljoner och inkomstskatten 15 miljoner, blir summan

51 miljoner kronor. Täckning för hela det extraordinära försvarsanslaget

är därmed för handen och budgeten kan jämnt balanseras.»

I propositionen nr 322 har departementschefen, i anslutning till vad sålunda

anförts, förordat en likformig justering av den tidigare föreslagna

skalan för den särskilda skatten å förmögenhet, varigenom skattens avkastning

fördubblas.

Till stöd för det i motionen I: 364 framställda yrkandet angående uppdelning

av inbetalningen av den särskilda förmögenhetsskatten på flera betalningsterminer

har anförts följande:

»Genom den föreslagna höjningen av den särskilda förmögenhetsskatten,

sammanställd med den samtidigt föreslagna höjningen av den ordinarie inkomst-

och förmögenhetsskatten, kommer en högst betydande ökning av

skattebördan att inträda för de personer i riket, som äro ägare av förmögenhet.

En ägare av förmögenhet å 300,000 kronor erhåller skatten till staten

ökad med cirka 30 procent. Om till den tyngande skattebördan läggas de

förpliktelser av kulturell och humanitär natur, som traditionsenligt och i stor

utsträckning ofrånkomligt vila å ägarna av förmögenhet, ävensom tages

hänsyn till den genom den sjunkande räntenivån minskade avkastningen av

förmögenheterna, kommer man ofrånkomligt till det resultatet, att, även om

inskränkningar av icke nödvändiga utgifter ske, ett stort antal förmögenhetsägare

omöjligt kan tänkas erlägga de ökade skattebeloppen genom avkastningen

å förmögenheterna utan måste tillgripa kapitalet. Att särskilt lantbrukarna

komma i en ytterst brydsam situation är uppenbart. Att med de ökade

utgifter, som genom den nya sociala lagstiftningen pålagts lantbruket, avkastningen

av såväl mindre som större lantbruk ofta måste sättas till en

mycket låg procent av fastigheternas taxeringsvärde är uppenbart, ökningen

av den särskilda förmögenhetsskatten kommer att träffa dessa kategorier

medborgare, som hava ytterst litet kontanter att disponera, med en stor tyngd.

I avsaknad av lätt realiserbar förmögenhet kan det komma att erbjuda dem

stora svårigheter att mobilisera för betalandet av de nya pålagorna erforderligt

kapital. Detsamma gäller i stor utsträckning enskilda näringsidkare

m. fl. Och även för förmögenhetsägare med större möjligheter att framskaffa

kontanter komma de stora skatteutbetalningarna lätt att förorsaka att de se

sig nödsakade indraga sina frivilliga bidrag till kulturella och humanitära

ändamål till skada för kulturlivet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Utskottet.

Därest de föreslagna skattehöjningarna genomföras, tala alltså mycket

vägande skäl för att en lättnad vid skatternas betalning bör beredas de medborgare,

å vilka de nya bördorna läggas, genom att inbetalningen av den särskilda

förmögenhetsskatten fördelas på flera år, förslagsvis tre år. Några vägande

skäl häremot från statens sida synas icke föreligga. Förhöjningen utgör,

enligt vad finansministern uttryckligen uttalat, en engångsåtgärd. Ur

likviditetssynpunkt torde för statens vidkommande uppskovet med skattens

inbetalning icke hava något att betyda.

Därest mot förmodan av statsfinansiella eller dylika skäl detta förslag icke

skulle kunna bifallas, anse vi i varje fall att en uppdelning av den särskilda

förmögenhetsskattens inbetalning bör äga rum i likhet med vad som nu gäller

i fråga om den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.»

Beträffande motiveringen för de i motionerna I: 359 och II: 185 framställda

yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna.

Statsutskottet har i utlåtande den 30 maj 1938, nr 206, tillstyrkt bifall till

propositionen nr 307 angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande.

Vid övervägande av det helt förändrade budgetära läge, som uppkommer

vid bifall till förslaget angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande,

har utskottet i likhet med departementschefen funnit erforderligt, att för driftbudgetens

inkomstsida ett engångsbelopp å 51 miljoner kronor -— utöver vad

som erhålles vid tillämpning av oförändrade skattegrunder — anskaffas skattevägen.

Utskottet delar därvid den uppfattning, som kommit till uttryck vid

framläggandet av nyssnämnda förslag, nämligen att vid finansieringen av det

extraordinära försvarsanslaget bidrag böra lämnas såväl av inkomsttagarna

i allmänhet som av förmögenhetsägare och aktiebolag.

Vad därefter angår frågan, vilka skatteformer som för ändamålet böra

tillgripas, har visats på möjligheten att uttaga någon del av de erforderliga

medlen genom indirekt beskattning. I detta hänseende föreligger i de likalydande

motionerna 1:348 och 11:500 förslag om höjning av omsättningsoch

utskänkningsskatten å spritdrycker. På sätt närmare framgår av det av

utskottet rörande nämnda motioner avgivna betänkandet nr 37 har emellertid

utskottet funnit nämnda utväg icke böra nu anlitas.

Utskottet har i likhet med departementschefen kommit till den uppfattningen,

att det erforderliga beloppet får anskaffas genom ökad direkt beskattning

av inkomst och förmögenhet. Då viss del av skattebördan för det

stärkta försvaret bör bårås av alla medborgare med någon skattekraft, blir

en höjning av grundbeloppsprocenten för den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

nödvändig. Som emellertid en höjning med mera än 10

enheter icke synes böra ifrågakomma, måste en skärpt extra beskattning tillgripas.

Vid valet mellan olika skatteformer har utskottet liksom departementschefen

funnit lämpligast att lämna den extra inkomst- och förmögenhetsskatten

orubbad. En höjning av denna skatt, vilken i samband med försvarsreformen

år 1936 undergick en betydande skärpning, skulle med nöd
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

11

vändighet i särskilt hög grad komma att drabba inkomsttagare i de lägre

skikten av skattens tillämpningsområde (6,000—20,000 kronor beskattningsbart

belopp). För dessa inkomsttagare skulle den föreslagna höjningen av

den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten bli relativt kännbar.

Vad beträffar den föreslagna extra beskattningen av aktiebolagens vinster

har utskottet med hänsyn till aktiebolagens för närvarande gynnsamma ställning

funnit berättigat, att de genom en särbeskattning få bära en förhållandevis

stor andel av de ökade försvarsutgifterna. Utskottet ansluter sig sålunda

i princip till förslaget örn en dylik beskattning. Beträffande den närmare utformningen

av förslaget får utskottet hänvisa till betänkandet nr 36.

Då såväl den föreslagna höjningen av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

som den särskilda skatten å aktiebolagens inkomst — varigenom

sammanlagt 36 miljoner kronor skulle erhållas — sålunda synes få godtagas,

uppstår frågan på vad sätt återstående 15 miljoner kronor skola täckas.

Kungl. Maj:t har i nu förevarande proposition föreslagit en fördubbling av

skalan för den särskilda skatten å förmögenhet, vilken skulle giva det erforderliga

beloppet. Utan att underskatta de olägenheter, som en på detta sätt

skärpt beskattning av de högre förmögenheterna i vissa fall kan medföra, har

dock utskottet — med understrykande av höjningens karaktär av engångsåtgärd

— i förevarande läge funnit sig böra tillstyrka förslaget.

Utskottet kan däremot icke förorda bifall till vare sig det i motionen II: 185

gjorda yrkandet om en ytterligare skärpt förmögenhetsbeskattning eller det

i motionen I: 359 framförda uppslaget om täckandet av de extraordinära försvarsutgifterna

genom en värnskatt.

Vad angår det i motionen 1:364 framställda förslaget om uppdelning av

inbetalningen av den särskilda skatten å förmögenhet finner sig utskottet

icke kunna förorda, att någon del av skatten skulle få erläggas efter utgången

av budgetåret 1938/39. Däremot finner utskottet det önskligt att möjlighet

beredes de skattskyldiga att få den särskilda förmögenhetsskatten uppdelad

på två uppbördsterminer i likhet med vad som gäller beträffande bland annat

inkomst- och förmögenhetsskatten. Utskottet, som icke förbisett de

tekniska svårigheterna för en dylik anordning, förutsätter, att Kungl. Majit

ägnar denna fråga uppmärksamhet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att motionen I: 359, angående värnskatt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

2) att riksdagen måtte, i anledning av propositionerna nr

38 och 322 samt motionen II: 185, under i propositionen nr

321 angiven förutsättning antaga det vid propositionen nr 38

fogade förslag till förordning örn särskild skatt å förmögenhet

för år 1938 med den ändrade lydelse av 3 §, som framgår

av det vid propositionen nr 322 fogade, i denna del omarbetade

förslaget till sådan förordning; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

3) att motionen 1:364 måtte, i den mån den icke kan

anses besvarad genom vad utskottet ovan anfort, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 1 juni 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Elof Andersson, Sjödahl,

Velander, Ekman, Robert Berg, Eilif Sglwan, Heuman och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Björklund, Olsson i Gävle,

Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred,

Hammarlund, Hagberg i Malmö och Mårtensson.

Reservationer:

1) av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Velander, Eilif

Sylwan och Hagberg i Malmö, vilka anfört:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 321 har i samband med förslag om ny beräkning

av vissa inkomsttitlar framlagts ett program för finansieringen av

de extra anslag till försvarsberedskapens omedelbara stärkande, varom

framställning gjorts i Kungl. Maj:ts proposition nr 307. Föredragande departementschefen

har funnit erforderligt att för budgetens balansering ett

engångsbelopp å 51 miljoner kronor — utöver vad som erhålles vid oförändrade

skattesatser — uttages genom förhöjda eller nya direkta skatter.

Återstående 19 miljoner kronor av de extra försvarsanslagen föreslås skola

täckas genom ianspråktagande av det beräknade överskottet i nästa års

budget.

Vi kunna icke till alla delar biträda departementschefens förslag till budgetens

balansering i det nya läge, som inträtt genom framläggandet av förslaget

om extra åtgärder till försvarets stärkande. Visserligen kunna vi i

princip ansluta oss till uttalandet, att ''alla ansträngningar borde göras för

att inom ramen av nästa budgetårs verkliga inkomster bereda rum för hela

den extraordinära försvarsutgiften, för så vitt detta kan ske utan ett alltför

hårt tryck på den enskilde skattebetalaren och utan ogynnsamma verkningar

på det ekonomiska livet’. Men då de föreslagna skatteförhöjningarna kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

13

befaras få sådana verkningar synes det oss vara angeläget att undersöka om

icke finansieringen av försvarsutgifterna kunde ske på sätt, som — utan att

kravet på en sund budgetbalansering eftersättes — medförde en mindre hård

belastning av skattebetalarna. Enligt vår mening erbjuder budgetförslaget

möjligheter härtill.

Utan att ingå på frågan om avskrivningspolitiken i stort och de olika åtgärder,

som föreslagits i syfte att reglera statens förmögenhetsställning i

samband med övergången till det nya budgetsystemet, vilja vi till en början

fästa uppmärksamheten på att under rubriken ''Avskrivning av nya kapitalinvesteringar’

upptagits ett belopp av 6.47 miljoner kronor utgörande extra

avskrivning på engångskostnader för försvarsväsendets byggnader enligt 1936

års försvarsordning. Ett bifall till detta förslag innebär att nästkommande

budgetårs stat belastas med ett belopp, som enligt finansieringsplanen för

1936 års försvarsordning skulle falla på senare år. Detta har av finansministern

i statsverkspropositionen motiverats med att ''det relativt gynnsamma

inkomstläget’ borde utnyttjas ''för en fortsatt förstärkning av statens

finansiella ställning’. Denna förutsättning synes icke längre vara förhanden.

I en reservation till statsutskottets utlåtande nr 210 har yrkats den ändring i

förslaget örn avskrivning av nya kapitalinvesteringar, att ifrågavarande belopp

av 6.47 miljoner kronor skulle stå till förfogande för lättnad i belastningen

av nästa års budget. Vid bifall härtill skulle behovet av nya skattemedel i

motsvarande grad reduceras.

Det torde även kunna ifrågasättas, huruvida det i de extra försvarsanslagen

ingående beloppet av 7.6 miljoner kronor, som enligt proposition nr 321

utgör ''föregripande av utgifter, vilka omfattas av 1936 års försvarsbeslut,

men enligt detta förlagts till ett senare år’, bör täckas på nästa budgetårs

stat.

Därest riksdagen emellertid beslutar i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

och dessa båda anslag täckas på riksstaten för budgetåret 1938/39, varigenom

motsvarande lättnad beredes för senare års budget, synes det oss vara

ett rimligt krav att för finansieringen av nästkommande års budget tagas i

anspråk i viss utsträckning dolda reserver på inkomstsidan av budgeten, vilka

eljest skulle stå till förfogande för kommande års statsregleringar. 1

sådant hänseende vilja vi fästa uppmärksamheten vid, att enligt statsverkspropositionen

en fortsatt fondering av en del av inkomsterna från malmbanan

skulle tillåtas, ehuru, såsom riksräkenskapsverket framhållit, förutsättningarna

för en sådan fonderingspolitik otvivelaktigt förändrats genom

den nya riksstatsuppställningen. Inkomsterna från malmbanan lia därigenom

minskats med en avdragspost på 7.7 miljoner kronor och det överskott,

som av statens järnvägar skall inlevereras till staten, begränsats till

12 miljoner kronor. Här förefinnes en dold reserv, som under nuvarande

förhållande borde helt (-Iler delvis kunna tagas i anspråk för budgetens finansiering.

En annan reserv av betydande storlek finnes i domänverkets

lagerregleringskonto. Genom tillkomsten av nämnda konto har en viss del

av domänverkets överskott reserverats för att disponeras såsom rörelsekapi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

tal. Riksräkenskapsverket har med anledning härav ifrågasatt, om ej ett sådant

rörelsekapital borde anvisas över riksstaten och av lånemedel. Av finansministerns

uttalande (prop. nr 321, sid. 22) framgår, att han för sin del

i princip är ense med riksräkenskapsverket men icke nu vill taga slutlig ställning

till spörsmålet. Härav synes framgå, att departementschefen är beredd

att under ett kommande år tillgodoräkna budgeten det ökade överskott från

domänverket, som följer av ett godkännande av riksräkenskapsverkets förslag.

Skäl synas föreligga för att redan för nästkommande budgetår räkna

med denna tillfälliga inkomstökning från domänverket.

Beträffande beräkningen av övriga inkomsttitlar vilja vi framhålla att skäl

synas föreligga att i överensstämmelse med tobaksmonopolets uppskattning

räkna inkomsten av tobaksskatten en miljon kronor högre än departementschefen

gjort och likaledes att, i enlighet med kontrollstyrelsens uppskattning,

höja beräkningen av maltskatten med en miljon kronor. Den mycket försiktiga

beräkningen av statens inkomst av Luossavaara-Kiinmavaara A.B. synes

även medgiva en uppräkning av ifrågavarande inkomstpost.

Vi ha icke förbisett att beträffande vissa andra poster på riksstatens inkomstsida

anledning finnes att räkna med ovisshetsmoment, som kunna rubba

inkomstkalkylerna, men häremot bör ställas den omständigheten att den nu

löpande budgeten kommer att lämna kassafonden ett opåräknat extra överskott,

som mer än väl täcker den riskmarginal, som kan föreligga på inkomstsidan

i den nya budgeten.

De av oss sålunda anförda synpunkterna på möjligheten att i viss utsträckning

finansiera de extra försvarskostnaderna utan att tillgripa skattehöjningar

föra fram till ett konstaterande av att betydande reserver finnas, vilka

kunna utnyttjas för ifrågavarande ändamål. Då vi velat skänka allt beaktande

åt synpunkten att det nuvarande jämförelsevis gynnsamma läget bör

utnyttjas för att på olika sätt stärka statens finansiella ställning mot väntade

påfrestningar, vilja vi dock icke ifrågasätta att taga i anspråk samtliga de

möjligheter som här antytts. Vi finna emellertid uppenbart, att en minskning

i den i proposition nr 321 föreslagna extrabeskattningen med c:a 15 miljoner

kronor kan ske utan eftergivande av kraven på budgetens balansering och

utan eftersättande av berättigade konsolideringskrav. Denna skattelindring

bör enligt vår mening fördelas på de två skattetitlar där de föreslagna höjningarna

mest kännbart träffa flertalet skattebetalare, nämligen den ordinarie

inkomst- och förmögenhetsskatten och den särskilda skatten å förmögenhet.

Vi komma således att i annat sammanhang föreslå att den ordinarie inkomst-

och förmögenhetsskatten uttages med 175 procent av grundbeloppet.

Vad beträffar den särskilda skatten å förmögenhet erinra vi om att denna

1934 angavs vara av rent tillfällig natur och att vid upprepade tillfällen starka

anmärkningar framställts mot konstruktionen av denna skatt, vars verkningar

också i många fall kunnat påvisas vara mycket obilliga. En fördubbling

av denna skatt, som föreslagits i propositionen nr 322, kunna vi därför icke

tillstyrka. Som en rent tillfällig åtgärd anse vi oss dock kunna föreslå en

förhöjning av skatten, varigenom avkastningen ökas med 7 ’/= miljoner kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

15

Vi ha alltså ansett, att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,

1) = Utskottet;

2) att riksdagen måtte, i anledning av propositionerna nr

38 och 322 samt motionen II: 185, under i propositionen nr

321 angiven förutsättning antaga det vid propositionen nr 38

fogade förslag till förordning örn särskild skatt å förmögenhet

för år 1938 med den ändring, att 3 § erhåller följande

lydelse:

3 §•

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 50,000 kronor men icke

150,000 kronor: 1.5 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 50,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150.000 men icke 300,000 kr.: 150 kr. för 150,000 kr. och 3 o/*, av återstoden;

300.000 » » 500,000 * : 600 » » 300,000 » » 4.5°/oo » » ;

500.000 » » 1,000,000 »> : 1,500 » » 500,000 » t 6 t'' » ;

1,000,000 kr. : 4,500 » »> 1,000,000 » » 7.50/oo » »

3) = Utskottet.»

2) av herrar Elof Andersson och Johanson i Huskvarna, vilka anfört:

»I likhet med departementschefen och utskottsmajoriteten anse vi skäligt att

kostnaderna för försvarsberedskapens omedelbara stärkande täckas på nästa

års driftbudget. Departementschefen har beräknat att för ändamålet cirka

51 miljoner kronor skulle erfordras i nya skatter och han har föreslagit, att

beloppet skulle uttagas på så sätt, att den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

höjes med 10 enheter, att den särskilda skatten på förmögenhet

fördubblas, samt att en särskild skatt införes på aktiebolagens inkomst.

När man står inför nödvändigheten av en så betydande förhöjning av skatterna

kan det dock ifrågasättas, huruvida icke någon del av medelsbehovet

borde tillgodoses på den indirekta beskattningens väg. I motionerna nr 348 i

första kammaren och nr 500 i andra kammaren har föreslagits, att för ifrågavarande

ändamål omsättnings- och utskänkningsskatten på spirituosa skulle

höjas med en krona per liter. I likhet med vad som anförts i nämnda motioner

anse vi att en höjning av spritskatterna i detta sammanhang vore lämplig.

Dock synes höjningen böra avse allenast omsättningsskatten och begränsas till

40 öre per liter. Härigenom skulle efter 1937 års omsättningssiffror skatteintäkten

av denna titel öka med 13.3 miljoner kronor. Med hänsyn, till rådande

goda konjunkturer torde man icke behöva förutsätta någon nämnvärd konsumtionsminskning

som följd av den av skatteökningen betingade prishöjningen.

Försiktigheten torde dock bjuda att man räknar med en till 13 miljoner

kronor avrundad merinkomst.

Genom ett dylikt skatteuttag på spritomsättningen beredes möjlighet att

något lätta på den jämförelsevis starka ökning som föreslagits i fråga örn den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

direkta beskattningen. I första hand förorda vi, att höjningen av den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatten stannar vid 5 enheter så att grundbeloppsprocenten

sättes till 175. Härigenom beredes en allmän lättnad för skattedragarna,

små som stora. Vidare måste det anses önskvärt att undgå en så kraftig

höjning av den särskilda förmögenhetsskatten som den i föreliggande proposition

nr 322 föreslagna. Förmögenhetsbeskattningen verkar i vissa fall

orättvist därigenom, att jämväl förmögenheter som lämna ringa eller ingen avkastning

drabbas. Det är därför anledning att gå fram med större försiktighet

än vad den föreslagna fördubblingen skulle innebära. Vi förorda alltså

att den särskilda förmögenhetsskatten höjes med allenast 50 procent i stället

för av Kungl. Maj :t föreslagna 100 procent.

Vid ett bifall till vad här ovan förordats skulle skattehöjningarna för finansiering

av de extra utgifterna för försvarsberedskapens stärkande fördelas på

följande sätt:

5 enheters höjning å inkomst- och förmögenhetsskatten..... 7.5 milj. kronor

50 % förhöjning av den särskilda förmögenhetsskatten....... 7.5 » »

Extra skatt å aktiebolagens inkomster..................... 21.0 » »

40 öres höjning av omsättningsskatten på spritdrycker...... 13.0 » »

49.0 milj. kronor.

Den sålunda erhållna skatteinkomsten understiger med 2 miljoner kronor

det av finansministern som erforderligt beräknade beloppet. Vi förutsätta

emellertid att möjligheter föreligga att bereda täckning för sagda belopp genom

att för budgetändamål taga i anspråk vissa besparade medel eller genom

att uppräkna intäkten av vissa inkomsttitlar.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

1) = Utskottet;

2) att riksdagen måtte, i anledning av propositionerna nr

38 och 322 samt motionen II: 185, under i propositionen nr

321 angiven förutsättning antaga det vid propositionen nr 38

fogade förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet

för år 1938 med den ändring, att 3 § erhåller följande lydelse:

3 §•

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 50,000 kronor men icke

150,000 kronor: 1.5 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 50,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150,000 men icke 300,000 kr.: 150 kr. för 150,000 kr. och 3 %„ av återstoden;

300,000 »

» 500,000 »

: 600 »

» 300,000 »

» 4.5 °/oo

500,000 »

» 1,000,000 »

: 1,500 »

» 500,000 »

» 6 °/oo

1,000,000 kr.

: 4,500 »

» 1,000,000 »

» 7.5 °/oo

3) = Utskottet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris propositioner med förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet för år 1938 ävensom en i ämnet v a1 i texten