Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39

1938-06-02 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1938:39, Bevillningsutskottets betänkande Nr 39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1938 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1938/39, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1938/39 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1938 (bilaga till

1938 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält bland annat riksräkenskapsverkets

skrivelse den 9 december 1937 med inkomstberäkning för

nämnda budgetår (inkomster å driftbudgeten: bilaga A).

I en den 20 maj 1938 dagtecknad proposition, nr 321, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1938/39 m. m.

I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman

å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 till 1,227.6 miljoner kronor. Häremot

svarade utgifter till ett belopp av 1,208.6 miljoner kronor. Riksstatsförslaget

balanserade alltså med ett överskott å 19 miljoner kronor.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.............. 235,000,000

Särskild skatt å förmögenhet................ 15,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt........ 30,000,000

Utjämningsskatt .......................... 15,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........ 300,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter .............................. 300,000

Stämpelmedel ............................ 67,000,000 362,600,000

1

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Kronor

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............................. 31,500,000

Gummiringsskatt .......................... 17,500,000

Bensinskatt .............................. 66,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel ................................ 165,000,000

Accis å silke .............................. 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .... 20,000,000

Tobaksskatt .............................. 96,000,000

Brännvinstillverkningsskatt.................. 17,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........................ 16,000,000

Detaljhandelsbolag ...................... 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

................................ 96,000,000

Maltskatt ................................ 30,000,000

Postverket (överskott) ..................................

Kronor

115,000,000

463,500,000

13,000,000.

Kungl. Majit har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1938 skall utgå med samma procenttal

som föregående år eller med 170 procent av de i 18 § i förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.

I två likalydande under motionstiden vid riksdagens början väckta och till

bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 93 i första kammaren av herr

Domö m. fl. och nr 187 i andra kammaren av herr Bagge m. fl., har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för

år 1938 skall utgå med 160 procent av det i 18 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppet».

Förslag örn uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1938 att utgå enligt samma grunder som för år 1937 har framlagts i propositionen

nr 37 och av bevillningsutskottet tillstyrkts i betänkande nr 35. Vidare

har med propositionen nr 38 avlåtits förslag rörande särskild skatt å

förmögenhet för år 1938 att utgå enligt samma grunder som för år 1937. Till

detta av utskottet i betänkande nr 34 behandlade förslag återkommer utskottet

i det följande.

Riksdagen har godkänt med propositionen nr 44 framlagt förslag örn fortsatt

tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker.

De å driftbudgeten i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 uppförda

avskrivningsanslagen — uppgående till sammanlagt 27.4 miljoner kronor —

avsågo uteslutande nya kapitalinvesteringar. Samtliga de avskrivningar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39. &

äldre kapitalmedelsförluster, vilka skulle ske enligt finansplanen, föreslogos

verkställda genom anvisande av anslag å särskild tilläggsstat (övergångsstat)

till riksstaten för innevarande budgetår, där de i sin helhet skulle

täckas genom disposition av fondmedel. Avskrivningen av äldre förluster

fick därigenom karaktären av väsentligen en inbördes reglering av behålningarna

å olika statens förmögenhetstitlar. De omförda kapitalreserverna

voro 44 miljoner kronor från avbetalningslånefonden, 12.2 miljoner kronor

från rusdrycksmedelsfonden, 11.9 miljoner kronor utgörande förtidsåterbetalning

av royaltyskuld från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund samt

i övrigt kassafondsmedel till ett belopp av 55.5 miljoner kronor.

Genom sistnämnda belastning antogs behållningen å kassafonden vid budgetårsskiftet

komma att nedbringas till — vid gynnsamt budgetutfall — i

runt tal 70 miljoner kronor. Enligt en senare beräkning, för vilken redogörelse

lämnas av föredragande departementschefen i hans anförande till det

vid propositionen nr 321 fogade statsrådsprotokollet, kan kassafonden nu

väntas vid budgetårsskiftet visa en behållning som med 20 å 25 miljoner

kronor överstiger den angivna.

I sitt anförande till nyssnämnda statsrådsprotokoll har departementschefen

erinrat, att till följd av under riksdagen beslutade eller föreslagna utgiftsökningar

för nästa budgetår förutsättningarna för den tidigare framlagda

finansplanen förändrats på ett så genomgripande sätt, att denna måste

upptagas till omprövning. Departementschefen har inledningsvis anfört

bland annat följande:

»Det viktigaste tilläggsförslaget avser ett anslag å 70 miljoner kronor till

försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Örn jag tillsvidare bortser

från detta anslag, vars karaktär av engångsutgift synes motivera särskilda

överväganden, skulle, såsom i det följande närmare utvecklas, höjningarna

på driftbudgetens utgiftssida uppgå till 15 miljoner kronor, däribland 7.3 miljoner

kronor till vissa förskott å flygmaterielleveranser, 3 miljoner kronor

till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna och 1.8 miljon kronor

i ökade räntor å statsskulden. Denna höjning av utgifterna på 15 miljoner

kronor skulle emellertid praktiskt taget icke medföra någon minskning

av det i statsverkspropositionen beräknade överskottet, eftersom inkomstutfallet

under nästföljande budgetår torde bliva något gynnsammare än som

tidigare antagits. Visserligen synes försiktigheten bjuda, att en del särskilt

konjunkturkänsliga inkomster beräknas inflyta med något lägre belopp än

som antagits i statsverkspropositionen, men detta motväges av höjningar under

andra inkomsttitlar. Såväl inkomst- och förmögenhetsskatten som tobaksskatten

och vissa rusdrycksmedel torde tillåta en viss uppräkning. Tidigare

ej påräknade inkomsttillskott erhållas dessutom från folkpensioneringsfonden

och .statens järnvägar.»

Av en inom finansdepartementet på grundval av införskaffade uppgifter

från taxeringsnämndsordförandena verkställd beräkning skulle enligt departementschefen

följa, att inkomst- och förmögenhetsskatten, under förutsätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

ning att den uttoges med 170 procent av grundbeloppen, kunde beräknas giva

ett belopp som kunde tillåta en avrundning uppåt av den i riksstatsförslaget

uppförda inkomsten med 5 miljoner kronor till 240 miljoner kronor.

Sammanlagt beräknades justeringarna av de i statsverkspropositionen

framlagda inkomstberäkningarna medföra en höjning av inkomsterna å driftbudgeten

med i runt tal 14.5 miljoner kronor. I den ordinarie budgeten

för nästa år skulle sålunda ett överskott på inemot 19 miljoner kronor fortfarande

kunna paräknas och eventuellt tagas i bruk för finansiering av

det förut nämnda extraordinära försvarsanslaget på 70 miljoner kronor.

Departementschefen har vidare anfört följande:

»Vid övervägandet av olika möjligheter att bereda täckning för nämnda

försvarsanslag bör till en början erinras om vissa konsekvenser av den från

och med i år genomförda nya riksstatsuppställningen. Genom denna har å

ena sidan skapats större frihet i fråga om budgetens balansering, i det att

jämvikt mellan inkomster och utgifter icke förutsättes vara nödvändig under

varje budgetår. Men denna större frihet har å andra sidan ansetts kräva, att

så vitt möjligt fasta regler iakttagas för täckning av uppkomna underskott

och framför allt att dylika underskott öppet redovisas. Varje finansiering

av utgifter på driftbudgeten med andra medel än verkliga inkomster har ansetts

böra framträda såsom underbalansering, och ett beslöjat anlitande av

lånemedel genom att ta i anspråk fondmedel blir därigenom förhindrat. Den

utväg, som från några håll föreslagits, att finansiera åtminstone någon del

av det stora försvarsanslaget genom att tillföra nästa års budget bidrag av

fondmedel, finge sålunda realiseras i den formen att den nya budgetutjämningsfonden

belastades med detta bidrag. I budgetbalansen skulle detta

framträda som ett underskott, vilket enligt de fastställda reglerna snarast

möjligt måste täckas. Någon minskning i behovet av verkliga inkomster

skulle icke inträda.

Den fråga, som väckts genom förslagen att anlita fondmedel, är alltså densamma

som frågan örn man finner det önskvärt att täcka hela den åsyftade

försvarsutgiften på en gång eller anser det lämpligt, att den fördelas på mer

än ett budgetår. Starka skäl tala för omedelbar täckning. Anslagets karaktär

av engångsutgift bör visserligen understrykas, men i ett läge så ovisst som

det nuvarande kan möjligheten av nya oförutsedda utgiftsbehov icke helt

lämnas ur räkningen. Den nyss omnämnda budgetreformen bygger vidare

på förutsättningen, att år av högkonjunktur skola bereda tillfälle till en överbalansering

av budgeten, som uppväger underskott under depressionsår. De

förberedelser att möta en ekonomisk nedgångsperiod genom utvidgning av det

allmännas verksamhet, som äro under övervägande inom riksdagen, skulle

tydligen icke stämma väl överens med en finanspolitik, som sökte skjuta

täckningen av nu beslutade utgifter över på följande år med sannolikt

mindre gynnsamt konjunkturläge. Det vill sålunda synas, som om alla ansträngningar

borde göras för att inom ramen av nästa budgetårs verkliga inkomster

bereda rum för hela den extraordinära försvarsutgiften, försåvitt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

5

detta kan ske utan ett alltför hårt tryck på den enskilda skattebetalaren och

utan ogynnsamma verkningar på det ekonomiska livet.

Uppgiften blir väsentligt lättare, om det överskott i nästa års budget, som

här förut — under bortseende från de nya försvarsanslagen — kunnat framräknas,

helt tages i anspråk. Det synes vid de ändrade förutsättningar, som

nu inträtt, knappast rimligt att med hänvisning till högkonjunkturen vidmakthålla

kravet på överskott. Å andra sidan hör då rimligen täckning

beräknas för hela summan av 70 miljoner kronor, alltså även för de 7.6

miljoner kronor som utgöra föregripande av utgifter som omfattas av 1936

års försvarsbeslut men enligt detta förlagts till senare år. Om endast jämn

balansering eftersträvas för nästa budgetår, reduceras alltså behovet av nya

inkomster med 19 miljoner kronor, och det engångsbelopp som skall anskaffas

kommer att uppgå till omkring 51 miljoner kronor.

Såsom framgår av propositionen angående extraordinär förstärkning av

försvarsberedskapen, har jag redan givit uttryck åt uppfattningen att vid finansieringen

bidrag torde böra krävas såväl av inkomsttagarna i allmänhet

som av förmögenhetsägare och av aktiebolag. Då det gäller att avgöra sättet

för uttagning av dessa bidrag synes engångskaraktären tala för att sådana

skatteformer undvikas, som rimligen måste tänkas bli bestående. Redan

av detta skäl torde det vara mindre lämpligt att tillgripa höjning av en konsumtionsskatt

sådan som spritskatten, för den del av bördan, som anses böra

läggas på breda lager av inkomsttagare, liksom det i fråga om beskattning

av förmögenheten icke förefaller naturligt att tänka på en höjning av arvsskatten.

Anser man sålunda i detta särskilda fall, att alla medborgare med

någon grad av bärkraft böra påtaga sig någon del av bördan, finns knappast

något annat val än en höjning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.

För det ytterligare bidrag, som synes skäligt att kräva av de mest

välbärgade, har man att välja mellan höjning av den extra inkomstskatten

och av den särskilda förmögenhetsskatten eller av bådadera. Då en kraftig

och bestående skärpning av den extra inkomstskatten företogs år 1936 i samband

med finansieringen av försvarsreformen, medan den särskilda förmögenhetsskatten

lämnades oförändrad, synes ett tillägg till denna sistnämnda

skatt nu ligga närmast till hands. Skäl kunna anföras för att utmäta detta

bidrag så pass stort, att en höjning även av den extra inkomstskatten må

kunna undvikas.

För såväl den ordinarie inkomstskatten som den särskilda förmögenhetsskatten

gäller, att en höjning nu måste få karaktär av engångsåtgärd, försåvitt

nämligen den föreslagna omläggningen av statsbeskattningen blir av

riksdagen godtagen. En rörlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingår visserligen

som beståndsdel i det föreslagna skattesystemet, men såväl skalor

som avdrag och indextal för uttagningen bli helt andra. På samma sätt

blir det en belt ny förmögenhetsskatt man från och med nästa år skulle lia

att räkna med. Erfarenheten att tillfälliga skatter ha en böjelse för att bil

bestående kan i detta fall sålunda icke tillämpas.

Vad en extra beskattning av bolagsvinsterna beträffar, torde den lämpli
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

gen böra utformas som en proportionell skatt. Även örn en sådan skatt uttages

med ganska betydande belopp, föreligga just nu omständigheter som

göra det sannolikt, att man icke behöver räkna med särskilt framträdande

ogynnsamma verkningar. I fråga örn bolag med relativt låg vinstprocent

innebär nämligen den nya proportionella skatt, som enligt förslaget till omläggning

av statsbeskattningen skulle utgå från och med nästa år, en så

väsentlig höjning av hittills utgående skattebelopp, att en i år uttagen proportionell

extra skatt närmast får karaktär av övergångsform. Å andra

sidan erhålla bolag med relativt hög vinstprocent genom den proportionella

skatten en avsevärd skattelindring, varför ett extra bidrag nu icke torde förefalla

oskäligt.

De förslag, vari den sålunda förda diskussionen anses böra utmynna, äro

följande.

Av aktiebolagen uttages en extra proportionell skatt på 3 procent av den

beskattningsbara vinsten. Grundtalet för den i propositionen om statsskatterna

föreslagna nya bolagsskatten är som bekant 10 procent, och vid uttagning

av samma belopp som nu vid indextalet 170 skulle detta procenttal

bli 11. Bolag för vilka skatten för närvarande understiger 8 procent skulle

sålunda även med tillägg av extraskatten vara lindrigare beskattade än fallet

blir i fortsättningen. Denna extra bolagsskatt beräknas inbringa omkring

21 miljoner kronor.

Den särskilda förmögenhetsskatten, sorn erlägges av enskilda med flera

med över 50,000 kronor i beskattningsbar förmögenhet och som nu antages

inbringa 15 miljoner kronor, utökas så att avkastningen blir den dubbla.

Detta synes böra ske genom en omarbetning av skalorna för hittills uttagen

skatt. Praktiskt taget innebär förslaget, att nämnda förmögenhetsågare utöver

sin nuvarande särskilda förmögenhetsskatt under nästa budgetår erlägga

en extra sådan skatt av samma storlek. Detta betyder exempelvis att en

ägare av 100,000 kronor erlägger ytterligare 50 kronor, av 300,000 kronor

ytterligare 400 kronor, av en halv miljon ytterligare 1,000 kronor och av en

miljon ytterligare 3,000 kronor.

Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten skulle under dessa förhållanden

lämnas orubbad. Däremot föreslås den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

uttagen med 180 procent av grundbeloppet, alltså en höjning

med 10 enheter, vilket motsvarar något mindre än 6 procent. Avkastningen

beräknas därigenom bli ökad med 15 miljoner kronor.

Sammanräknas de sålunda erhållna beloppen, bolagsskatten 21 miljoner,

förmögenhetsskatten 15 miljoner och inkomstskatten 15 miljoner, blir summan

51 miljoner kronor. Täckning för hela det extraordinära försvarsanslaget

är därmed för handen och budgeten kan jämnt balanseras.»

I anslutning till departementschefens sist återgivna anförande har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen dels genom proposition nr 322 att under i propositionen

nr 321 angiven i det följande berörd förutsättning antaga i propo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

7

sition nr 38 framlagt förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet

för år 1938 med viss ändrad lydelse av 3 §, innebärande en likformig justering

av skalan för nämnda skatt, varigenom avkastningen av skatten fördubblas,

dels ock genom proposition nr 323 att under samma förutsättning

som nyss nämnts antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om

särskild skatt å aktiebolags inkomst.

Under åberopande av departementschefens, i det föregående i vissa delar

återgivna anförande har Kungl. Maj:t i omförmälda proposition nr 321 —

med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående det procenttal

av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1938 skall utgå — föreslagit riksdagen att — vid bifall till det i

propositionen nr 307 framlagda förslaget angående försvarsberedskapens

omedelbara stärkande — besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1938 skall utgå med 180 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.

Vidare har Kungl. Maj:t, såvitt nu är fråga, — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande å riksstaten

för budgetåret 1938/39 av nedan angivna inkomsttitlar —

dels föreslagit riksdagen att under nyss angiven förutsättning i nämnda

riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning .......... kronor 255,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning ............ » 30,000,000

samt upptaga följande nya inkomsttitel:

Särskild skatt å aktiebolags inkomst, bevillning...... » 21,000,000;

dels ock föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar

sålunda:

Stämpelmedel, bevillning .......................... kronor

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning...... kronor 36,000,000

b. Gummiringsskatt, bevillning . . » 1,000,000

c. Bensinskatt, bevillning ...... » 78,000,000 »

Tobaksskatt, bevillning .......................... »

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning .............. »

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning .................................... »

65,000,000

115.000. 000

100.000. 000

19.000. 000

97.000. 000.

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 321 föreslagna

beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära följande ökningar och minskningar:
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Utskottet.

Ökning Minskning

miljoner kronor

Inkomst- och förmögenhetsskatt........................ 20

Särskild skatt å förmögenhet .......................... 15

Särskild skatt å aktiebolags inkomst.................... 21

Stämpelmedel ........................................ 2

Fordonsskatt ........................................ 4.5

Gummiringsskatt...................................... 16.5

Bensinskatt .......................................... 12

Tobaksskatt.......................................... 4

Brännvinstillverkningsskatt ............................ 2

Omsättnings- och utskänkningsskatt.................... 1

De betydande förändringarna beträffande inkomsttitlarna för automobilskattemedel

sammanhänga helt med den omläggning av automobilbeskattningen,

som beslutats vid innevarande års riksdag.

Sedan propositionen nr 321 avlåtits, har riksdagen, på förslag av statsutskottet

(utlåtande nr 206), bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen nr 307

framlagda förslag angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande.

Därmed föreligger alltså den i förstnämnda proposition angivna förutsättning

för vissa av de däri framställda förslagen. Vidare har bevillningsutskottet

tillstyrkt bifall till de av Kungl. Majit i propositionerna nr 322 och 323 under

berörda förutsättning framlagda förslagen till förordningar om särskild

skatt å förmögenhet och särskild skatt å aktiebolags inkomst (betänkandena

nr 34 och 36). I betänkandet nr 34 har utskottet framhållit, att viss del av

skattebördan för det stärkta försvaret bör bäras av alla medborgare med

någon skattekraft och att en höjning av grundbeloppsprocenten för den ordinarie

inkomst- och förmögenhetsskatten därför blir nödvändig; och har utskottet

därvid förutsatt, att det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1938 skall utgå, i enlighet med förslag i propositionen nr

321 fastställes till 180.

Genom beslut, som numera av riksdagen fattats i anslagsfrågor, skulle,

under förutsättning att av Kungl. Majit framlagda inkomstberäkningar av

riksdagen godtagas, ett underskott å driftbudgeten av omkring 1.5 miljon

kronor föreligga. Till ett belopp av en miljon kronor synes täckning kunna

beredas för detta underskott genom uppräkning av inkomsttiteln tobaksskatt

med en miljon kronor till 101 miljoner kronor eller det belopp vartill skatten

beräknats av Tobaksmonopolet.

Under åberopande av det anförda och då utskottet med undantag för tobaksskatten

icke har något att erinra mot departementschefens beräkning

av bevillningarna, samt statsutskottet torde komma att avgiva förslag beträffande

den slutliga avvägningen mellan driftbudgetens inkomster och utgifter,

som bör äga rum, finner sig bevillningsutskottet böra föreslå, att inkomst-

och förmögenhetsskatten för år 1938 fastställes att utgå med 180

procent av grundbeloppen. Utskottet får sålunda hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

9

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 321 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna

I: 93 och II: 187, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1938 skall utgå med 180 procent av de i 18 § i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

grundbeloppen; samt

2) att bevillningama för budgetåret 1938/39 måtte beräknas

sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 255,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ........ » 30,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.. » 30,000,000

Särskild skatt å aktiebolags inkomst . . » 21,000,000

Utjämningsskatt .................... » 15,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.. » 300,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ............... » 300,000

Stämpelmedel ...................... » 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt .. kronor 36,000,000

b) Gummirings
skatt

...... » 1,000,000

c) Bensinskatt .. » 78,000,000 » 115,000,000

Tullmedel .......... » 165,000,000

Accis å silke........................ » 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fett
varor

........................... » 20,000,000

Tobaksskatt ....................... » 101,000,000

Brännvinstillverkningsskatt .......... » 19,000,000

Busdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................ » 16,000,000

Detaljhandelsbolag ................ » 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker .................... » 97,000,000

Maltskatt .......................... » 30,000,000

Postverket (överskott) .............. » 13,000,000.

Stockholm den 2 juni 1938.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 39. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Elof

Andersson, Sjödahl, Velander, Ekman, Robert Berg, Eilif Sylwan och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Björklund, Olsson i Gävle,

Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred,

Hagberg i Malmö och Olsson i Kullenbergstorp.

Reservationer:

a) av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Velander, Eilif

Sylwan och Hagberg i Malmö, vilka med hänvisning till sin vid bevillningsutskottets

betänkande nr 34 fogade reservation hemställt,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 321 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 93

och II: 187, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1938 skall utgå med 175 procent av de i 18 § i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1938/39 måtte beräknas

i enlighet med vad utskottet föreslagit, dock att nedannämnda

inkomsttitlar beräknas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 247,500,000

Särskild skatt å förmögenhet ........ » 22,500,000

Maltskatt .......................... » 31,000,000;

b) av herrar Elof Andersson och Johanson i Huskvarna, vilka med hänvisning

till sina vid bevillningsutskottets betänkanden nr 34 och 37 fogade

reservationer hemställt,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 321 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna 1:93

och II: 187, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för

år 1938 skall utgå med 175 procent av de i 18 § i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

grundbeloppen; samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1938/39 måtte beräknas

i enlighet med vad utskottet föreslagit, dock att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39. H

dels nedannämnda inkomsttitlar beräknas pa följande sätt.

Inkomst- och förmögenhetsskatt .... kronor 247,500,000

Särskild skatt å förmögenhet ...... » 22,500,000;

dels ock en ny inkomsttitel för budgetåret upptages sålunda:
Särskild

omsättningsskatt å spritdrycker

..............................

kronor 13,000,000.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:397 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1938/39, m. m. a1 i texten