Bevillningsutskottets betänkande Nr 39
1938-06-02 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1938:39, Bevillningsutskottets betänkande Nr 39
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1938 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1938/39, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1938/39 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1938 (bilaga till
1938 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält bland annat riksräkenskapsverkets
skrivelse den 9 december 1937 med inkomstberäkning för
nämnda budgetår (inkomster å driftbudgeten: bilaga A).
I en den 20 maj 1938 dagtecknad proposition, nr 321, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1938/39 m. m.
I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman
å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 till 1,227.6 miljoner kronor. Häremot
svarade utgifter till ett belopp av 1,208.6 miljoner kronor. Riksstatsförslaget
balanserade alltså med ett överskott å 19 miljoner kronor.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade
till följande belopp:
Kronor Kronor
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt.............. 235,000,000
Särskild skatt å förmögenhet................ 15,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt........ 30,000,000
Utjämningsskatt .......................... 15,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........ 300,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter .............................. 300,000
Stämpelmedel ............................ 67,000,000 362,600,000
1
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 39.
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
Kronor
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .............................. 31,500,000
Gummiringsskatt .......................... 17,500,000
Bensinskatt .............................. 66,000,000
Tullar och acciser:
Tullmedel ................................ 165,000,000
Accis å silke .............................. 2,500,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror .... 20,000,000
Tobaksskatt .............................. 96,000,000
Brännvinstillverkningsskatt.................. 17,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ........................ 16,000,000
Detaljhandelsbolag ...................... 21,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
................................ 96,000,000
Maltskatt ................................ 30,000,000
Postverket (överskott) ..................................
Kronor
115,000,000
463,500,000
13,000,000.
Kungl. Majit har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1938 skall utgå med samma procenttal
som föregående år eller med 170 procent av de i 18 § i förordningen
örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.
I två likalydande under motionstiden vid riksdagens början väckta och till
bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 93 i första kammaren av herr
Domö m. fl. och nr 187 i andra kammaren av herr Bagge m. fl., har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1938 skall utgå med 160 procent av det i 18 § förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppet».
Förslag örn uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1938 att utgå enligt samma grunder som för år 1937 har framlagts i propositionen
nr 37 och av bevillningsutskottet tillstyrkts i betänkande nr 35. Vidare
har med propositionen nr 38 avlåtits förslag rörande särskild skatt å
förmögenhet för år 1938 att utgå enligt samma grunder som för år 1937. Till
detta av utskottet i betänkande nr 34 behandlade förslag återkommer utskottet
i det följande.
Riksdagen har godkänt med propositionen nr 44 framlagt förslag örn fortsatt
tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker.
De å driftbudgeten i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 uppförda
avskrivningsanslagen — uppgående till sammanlagt 27.4 miljoner kronor —
avsågo uteslutande nya kapitalinvesteringar. Samtliga de avskrivningar av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39. &
äldre kapitalmedelsförluster, vilka skulle ske enligt finansplanen, föreslogos
verkställda genom anvisande av anslag å särskild tilläggsstat (övergångsstat)
till riksstaten för innevarande budgetår, där de i sin helhet skulle
täckas genom disposition av fondmedel. Avskrivningen av äldre förluster
fick därigenom karaktären av väsentligen en inbördes reglering av behålningarna
å olika statens förmögenhetstitlar. De omförda kapitalreserverna
voro 44 miljoner kronor från avbetalningslånefonden, 12.2 miljoner kronor
från rusdrycksmedelsfonden, 11.9 miljoner kronor utgörande förtidsåterbetalning
av royaltyskuld från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund samt
i övrigt kassafondsmedel till ett belopp av 55.5 miljoner kronor.
Genom sistnämnda belastning antogs behållningen å kassafonden vid budgetårsskiftet
komma att nedbringas till — vid gynnsamt budgetutfall — i
runt tal 70 miljoner kronor. Enligt en senare beräkning, för vilken redogörelse
lämnas av föredragande departementschefen i hans anförande till det
vid propositionen nr 321 fogade statsrådsprotokollet, kan kassafonden nu
väntas vid budgetårsskiftet visa en behållning som med 20 å 25 miljoner
kronor överstiger den angivna.
I sitt anförande till nyssnämnda statsrådsprotokoll har departementschefen
erinrat, att till följd av under riksdagen beslutade eller föreslagna utgiftsökningar
för nästa budgetår förutsättningarna för den tidigare framlagda
finansplanen förändrats på ett så genomgripande sätt, att denna måste
upptagas till omprövning. Departementschefen har inledningsvis anfört
bland annat följande:
»Det viktigaste tilläggsförslaget avser ett anslag å 70 miljoner kronor till
försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Örn jag tillsvidare bortser
från detta anslag, vars karaktär av engångsutgift synes motivera särskilda
överväganden, skulle, såsom i det följande närmare utvecklas, höjningarna
på driftbudgetens utgiftssida uppgå till 15 miljoner kronor, däribland 7.3 miljoner
kronor till vissa förskott å flygmaterielleveranser, 3 miljoner kronor
till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna och 1.8 miljon kronor
i ökade räntor å statsskulden. Denna höjning av utgifterna på 15 miljoner
kronor skulle emellertid praktiskt taget icke medföra någon minskning
av det i statsverkspropositionen beräknade överskottet, eftersom inkomstutfallet
under nästföljande budgetår torde bliva något gynnsammare än som
tidigare antagits. Visserligen synes försiktigheten bjuda, att en del särskilt
konjunkturkänsliga inkomster beräknas inflyta med något lägre belopp än
som antagits i statsverkspropositionen, men detta motväges av höjningar under
andra inkomsttitlar. Såväl inkomst- och förmögenhetsskatten som tobaksskatten
och vissa rusdrycksmedel torde tillåta en viss uppräkning. Tidigare
ej påräknade inkomsttillskott erhållas dessutom från folkpensioneringsfonden
och .statens järnvägar.»
Av en inom finansdepartementet på grundval av införskaffade uppgifter
från taxeringsnämndsordförandena verkställd beräkning skulle enligt departementschefen
följa, att inkomst- och förmögenhetsskatten, under förutsätt
-
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
ning att den uttoges med 170 procent av grundbeloppen, kunde beräknas giva
ett belopp som kunde tillåta en avrundning uppåt av den i riksstatsförslaget
uppförda inkomsten med 5 miljoner kronor till 240 miljoner kronor.
Sammanlagt beräknades justeringarna av de i statsverkspropositionen
framlagda inkomstberäkningarna medföra en höjning av inkomsterna å driftbudgeten
med i runt tal 14.5 miljoner kronor. I den ordinarie budgeten
för nästa år skulle sålunda ett överskott på inemot 19 miljoner kronor fortfarande
kunna paräknas och eventuellt tagas i bruk för finansiering av
det förut nämnda extraordinära försvarsanslaget på 70 miljoner kronor.
Departementschefen har vidare anfört följande:
»Vid övervägandet av olika möjligheter att bereda täckning för nämnda
försvarsanslag bör till en början erinras om vissa konsekvenser av den från
och med i år genomförda nya riksstatsuppställningen. Genom denna har å
ena sidan skapats större frihet i fråga om budgetens balansering, i det att
jämvikt mellan inkomster och utgifter icke förutsättes vara nödvändig under
varje budgetår. Men denna större frihet har å andra sidan ansetts kräva, att
så vitt möjligt fasta regler iakttagas för täckning av uppkomna underskott
och framför allt att dylika underskott öppet redovisas. Varje finansiering
av utgifter på driftbudgeten med andra medel än verkliga inkomster har ansetts
böra framträda såsom underbalansering, och ett beslöjat anlitande av
lånemedel genom att ta i anspråk fondmedel blir därigenom förhindrat. Den
utväg, som från några håll föreslagits, att finansiera åtminstone någon del
av det stora försvarsanslaget genom att tillföra nästa års budget bidrag av
fondmedel, finge sålunda realiseras i den formen att den nya budgetutjämningsfonden
belastades med detta bidrag. I budgetbalansen skulle detta
framträda som ett underskott, vilket enligt de fastställda reglerna snarast
möjligt måste täckas. Någon minskning i behovet av verkliga inkomster
skulle icke inträda.
Den fråga, som väckts genom förslagen att anlita fondmedel, är alltså densamma
som frågan örn man finner det önskvärt att täcka hela den åsyftade
försvarsutgiften på en gång eller anser det lämpligt, att den fördelas på mer
än ett budgetår. Starka skäl tala för omedelbar täckning. Anslagets karaktär
av engångsutgift bör visserligen understrykas, men i ett läge så ovisst som
det nuvarande kan möjligheten av nya oförutsedda utgiftsbehov icke helt
lämnas ur räkningen. Den nyss omnämnda budgetreformen bygger vidare
på förutsättningen, att år av högkonjunktur skola bereda tillfälle till en överbalansering
av budgeten, som uppväger underskott under depressionsår. De
förberedelser att möta en ekonomisk nedgångsperiod genom utvidgning av det
allmännas verksamhet, som äro under övervägande inom riksdagen, skulle
tydligen icke stämma väl överens med en finanspolitik, som sökte skjuta
täckningen av nu beslutade utgifter över på följande år med sannolikt
mindre gynnsamt konjunkturläge. Det vill sålunda synas, som om alla ansträngningar
borde göras för att inom ramen av nästa budgetårs verkliga inkomster
bereda rum för hela den extraordinära försvarsutgiften, försåvitt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
5
detta kan ske utan ett alltför hårt tryck på den enskilda skattebetalaren och
utan ogynnsamma verkningar på det ekonomiska livet.
Uppgiften blir väsentligt lättare, om det överskott i nästa års budget, som
här förut — under bortseende från de nya försvarsanslagen — kunnat framräknas,
helt tages i anspråk. Det synes vid de ändrade förutsättningar, som
nu inträtt, knappast rimligt att med hänvisning till högkonjunkturen vidmakthålla
kravet på överskott. Å andra sidan hör då rimligen täckning
beräknas för hela summan av 70 miljoner kronor, alltså även för de 7.6
miljoner kronor som utgöra föregripande av utgifter som omfattas av 1936
års försvarsbeslut men enligt detta förlagts till senare år. Om endast jämn
balansering eftersträvas för nästa budgetår, reduceras alltså behovet av nya
inkomster med 19 miljoner kronor, och det engångsbelopp som skall anskaffas
kommer att uppgå till omkring 51 miljoner kronor.
Såsom framgår av propositionen angående extraordinär förstärkning av
försvarsberedskapen, har jag redan givit uttryck åt uppfattningen att vid finansieringen
bidrag torde böra krävas såväl av inkomsttagarna i allmänhet
som av förmögenhetsägare och av aktiebolag. Då det gäller att avgöra sättet
för uttagning av dessa bidrag synes engångskaraktären tala för att sådana
skatteformer undvikas, som rimligen måste tänkas bli bestående. Redan
av detta skäl torde det vara mindre lämpligt att tillgripa höjning av en konsumtionsskatt
sådan som spritskatten, för den del av bördan, som anses böra
läggas på breda lager av inkomsttagare, liksom det i fråga om beskattning
av förmögenheten icke förefaller naturligt att tänka på en höjning av arvsskatten.
Anser man sålunda i detta särskilda fall, att alla medborgare med
någon grad av bärkraft böra påtaga sig någon del av bördan, finns knappast
något annat val än en höjning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.
För det ytterligare bidrag, som synes skäligt att kräva av de mest
välbärgade, har man att välja mellan höjning av den extra inkomstskatten
och av den särskilda förmögenhetsskatten eller av bådadera. Då en kraftig
och bestående skärpning av den extra inkomstskatten företogs år 1936 i samband
med finansieringen av försvarsreformen, medan den särskilda förmögenhetsskatten
lämnades oförändrad, synes ett tillägg till denna sistnämnda
skatt nu ligga närmast till hands. Skäl kunna anföras för att utmäta detta
bidrag så pass stort, att en höjning även av den extra inkomstskatten må
kunna undvikas.
För såväl den ordinarie inkomstskatten som den särskilda förmögenhetsskatten
gäller, att en höjning nu måste få karaktär av engångsåtgärd, försåvitt
nämligen den föreslagna omläggningen av statsbeskattningen blir av
riksdagen godtagen. En rörlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingår visserligen
som beståndsdel i det föreslagna skattesystemet, men såväl skalor
som avdrag och indextal för uttagningen bli helt andra. På samma sätt
blir det en belt ny förmögenhetsskatt man från och med nästa år skulle lia
att räkna med. Erfarenheten att tillfälliga skatter ha en böjelse för att bil
bestående kan i detta fall sålunda icke tillämpas.
Vad en extra beskattning av bolagsvinsterna beträffar, torde den lämpli
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
gen böra utformas som en proportionell skatt. Även örn en sådan skatt uttages
med ganska betydande belopp, föreligga just nu omständigheter som
göra det sannolikt, att man icke behöver räkna med särskilt framträdande
ogynnsamma verkningar. I fråga örn bolag med relativt låg vinstprocent
innebär nämligen den nya proportionella skatt, som enligt förslaget till omläggning
av statsbeskattningen skulle utgå från och med nästa år, en så
väsentlig höjning av hittills utgående skattebelopp, att en i år uttagen proportionell
extra skatt närmast får karaktär av övergångsform. Å andra
sidan erhålla bolag med relativt hög vinstprocent genom den proportionella
skatten en avsevärd skattelindring, varför ett extra bidrag nu icke torde förefalla
oskäligt.
De förslag, vari den sålunda förda diskussionen anses böra utmynna, äro
följande.
Av aktiebolagen uttages en extra proportionell skatt på 3 procent av den
beskattningsbara vinsten. Grundtalet för den i propositionen om statsskatterna
föreslagna nya bolagsskatten är som bekant 10 procent, och vid uttagning
av samma belopp som nu vid indextalet 170 skulle detta procenttal
bli 11. Bolag för vilka skatten för närvarande understiger 8 procent skulle
sålunda även med tillägg av extraskatten vara lindrigare beskattade än fallet
blir i fortsättningen. Denna extra bolagsskatt beräknas inbringa omkring
21 miljoner kronor.
Den särskilda förmögenhetsskatten, sorn erlägges av enskilda med flera
med över 50,000 kronor i beskattningsbar förmögenhet och som nu antages
inbringa 15 miljoner kronor, utökas så att avkastningen blir den dubbla.
Detta synes böra ske genom en omarbetning av skalorna för hittills uttagen
skatt. Praktiskt taget innebär förslaget, att nämnda förmögenhetsågare utöver
sin nuvarande särskilda förmögenhetsskatt under nästa budgetår erlägga
en extra sådan skatt av samma storlek. Detta betyder exempelvis att en
ägare av 100,000 kronor erlägger ytterligare 50 kronor, av 300,000 kronor
ytterligare 400 kronor, av en halv miljon ytterligare 1,000 kronor och av en
miljon ytterligare 3,000 kronor.
Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten skulle under dessa förhållanden
lämnas orubbad. Däremot föreslås den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
uttagen med 180 procent av grundbeloppet, alltså en höjning
med 10 enheter, vilket motsvarar något mindre än 6 procent. Avkastningen
beräknas därigenom bli ökad med 15 miljoner kronor.
Sammanräknas de sålunda erhållna beloppen, bolagsskatten 21 miljoner,
förmögenhetsskatten 15 miljoner och inkomstskatten 15 miljoner, blir summan
51 miljoner kronor. Täckning för hela det extraordinära försvarsanslaget
är därmed för handen och budgeten kan jämnt balanseras.»
I anslutning till departementschefens sist återgivna anförande har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen dels genom proposition nr 322 att under i propositionen
nr 321 angiven i det följande berörd förutsättning antaga i propo
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
7
sition nr 38 framlagt förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet
för år 1938 med viss ändrad lydelse av 3 §, innebärande en likformig justering
av skalan för nämnda skatt, varigenom avkastningen av skatten fördubblas,
dels ock genom proposition nr 323 att under samma förutsättning
som nyss nämnts antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om
särskild skatt å aktiebolags inkomst.
Under åberopande av departementschefens, i det föregående i vissa delar
återgivna anförande har Kungl. Maj:t i omförmälda proposition nr 321 —
med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående det procenttal
av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1938 skall utgå — föreslagit riksdagen att — vid bifall till det i
propositionen nr 307 framlagda förslaget angående försvarsberedskapens
omedelbara stärkande — besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1938 skall utgå med 180 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.
Vidare har Kungl. Maj:t, såvitt nu är fråga, — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande å riksstaten
för budgetåret 1938/39 av nedan angivna inkomsttitlar —
dels föreslagit riksdagen att under nyss angiven förutsättning i nämnda
riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning .......... kronor 255,000,000
Särskild skatt å förmögenhet, bevillning ............ » 30,000,000
samt upptaga följande nya inkomsttitel:
Särskild skatt å aktiebolags inkomst, bevillning...... » 21,000,000;
dels ock föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar
sålunda:
Stämpelmedel, bevillning .......................... kronor
Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning...... kronor 36,000,000
b. Gummiringsskatt, bevillning . . » 1,000,000
c. Bensinskatt, bevillning ...... » 78,000,000 »
Tobaksskatt, bevillning .......................... »
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning .............. »
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning .................................... »
65,000,000
115.000. 000
100.000. 000
19.000. 000
97.000. 000.
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 321 föreslagna
beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära följande ökningar och minskningar:
-
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
Utskottet.
Ökning Minskning
miljoner kronor
Inkomst- och förmögenhetsskatt........................ 20
Särskild skatt å förmögenhet .......................... 15
Särskild skatt å aktiebolags inkomst.................... 21
Stämpelmedel ........................................ 2
Fordonsskatt ........................................ 4.5
Gummiringsskatt...................................... 16.5
Bensinskatt .......................................... 12
Tobaksskatt.......................................... 4
Brännvinstillverkningsskatt ............................ 2
Omsättnings- och utskänkningsskatt.................... 1
De betydande förändringarna beträffande inkomsttitlarna för automobilskattemedel
sammanhänga helt med den omläggning av automobilbeskattningen,
som beslutats vid innevarande års riksdag.
Sedan propositionen nr 321 avlåtits, har riksdagen, på förslag av statsutskottet
(utlåtande nr 206), bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen nr 307
framlagda förslag angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande.
Därmed föreligger alltså den i förstnämnda proposition angivna förutsättning
för vissa av de däri framställda förslagen. Vidare har bevillningsutskottet
tillstyrkt bifall till de av Kungl. Majit i propositionerna nr 322 och 323 under
berörda förutsättning framlagda förslagen till förordningar om särskild
skatt å förmögenhet och särskild skatt å aktiebolags inkomst (betänkandena
nr 34 och 36). I betänkandet nr 34 har utskottet framhållit, att viss del av
skattebördan för det stärkta försvaret bör bäras av alla medborgare med
någon skattekraft och att en höjning av grundbeloppsprocenten för den ordinarie
inkomst- och förmögenhetsskatten därför blir nödvändig; och har utskottet
därvid förutsatt, att det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1938 skall utgå, i enlighet med förslag i propositionen nr
321 fastställes till 180.
Genom beslut, som numera av riksdagen fattats i anslagsfrågor, skulle,
under förutsättning att av Kungl. Majit framlagda inkomstberäkningar av
riksdagen godtagas, ett underskott å driftbudgeten av omkring 1.5 miljon
kronor föreligga. Till ett belopp av en miljon kronor synes täckning kunna
beredas för detta underskott genom uppräkning av inkomsttiteln tobaksskatt
med en miljon kronor till 101 miljoner kronor eller det belopp vartill skatten
beräknats av Tobaksmonopolet.
Under åberopande av det anförda och då utskottet med undantag för tobaksskatten
icke har något att erinra mot departementschefens beräkning
av bevillningarna, samt statsutskottet torde komma att avgiva förslag beträffande
den slutliga avvägningen mellan driftbudgetens inkomster och utgifter,
som bör äga rum, finner sig bevillningsutskottet böra föreslå, att inkomst-
och förmögenhetsskatten för år 1938 fastställes att utgå med 180
procent av grundbeloppen. Utskottet får sålunda hemställa,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
9
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 321 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna
I: 93 och II: 187, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1938 skall utgå med 180 procent av de i 18 § i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
grundbeloppen; samt
2) att bevillningama för budgetåret 1938/39 måtte beräknas
sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 255,000,000
Särskild skatt å förmögenhet ........ » 30,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.. » 30,000,000
Särskild skatt å aktiebolags inkomst . . » 21,000,000
Utjämningsskatt .................... » 15,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.. » 300,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ............... » 300,000
Stämpelmedel ...................... » 65,000,000
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt .. kronor 36,000,000
b) Gummirings
skatt
...... » 1,000,000
c) Bensinskatt .. » 78,000,000 » 115,000,000
Tullmedel .......... » 165,000,000
Accis å silke........................ » 2,500,000
Accis å margarin och vissa andra fett
varor
........................... » 20,000,000
Tobaksskatt ....................... » 101,000,000
Brännvinstillverkningsskatt .......... » 19,000,000
Busdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ................ » 16,000,000
Detaljhandelsbolag ................ » 21,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker .................... » 97,000,000
Maltskatt .......................... » 30,000,000
Postverket (överskott) .............. » 13,000,000.
Stockholm den 2 juni 1938.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 7 sami. Nr 39. 2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Elof
Andersson, Sjödahl, Velander, Ekman, Robert Berg, Eilif Sylwan och Sköldén; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Björklund, Olsson i Gävle,
Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Johanson i Huskvarna, Werner i Hultsfred,
Hagberg i Malmö och Olsson i Kullenbergstorp.
Reservationer:
a) av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Velander, Eilif
Sylwan och Hagberg i Malmö, vilka med hänvisning till sin vid bevillningsutskottets
betänkande nr 34 fogade reservation hemställt,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 321 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 93
och II: 187, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1938 skall utgå med 175 procent av de i 18 § i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1938/39 måtte beräknas
i enlighet med vad utskottet föreslagit, dock att nedannämnda
inkomsttitlar beräknas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 247,500,000
Särskild skatt å förmögenhet ........ » 22,500,000
Maltskatt .......................... » 31,000,000;
b) av herrar Elof Andersson och Johanson i Huskvarna, vilka med hänvisning
till sina vid bevillningsutskottets betänkanden nr 34 och 37 fogade
reservationer hemställt,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 321 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna 1:93
och II: 187, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1938 skall utgå med 175 procent av de i 18 § i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
grundbeloppen; samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1938/39 måtte beräknas
i enlighet med vad utskottet föreslagit, dock att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 39. H
dels nedannämnda inkomsttitlar beräknas pa följande sätt.
Inkomst- och förmögenhetsskatt .... kronor 247,500,000
Särskild skatt å förmögenhet ...... » 22,500,000;
dels ock en ny inkomsttitel för budgetåret upptages sålunda:
Särskild
omsättningsskatt å spritdrycker
..............................
kronor 13,000,000.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:397 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1938/39, m. m. a1 i texten