Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 1

1938-01-15 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1938:1, Bankoutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 15 januari 1938 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Ball koutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1937, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Holmström, Friggeråker,

Sandén och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 1.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1937.

Under början av år 1937 kännetecknades den ekonomiska utvecklingen

i världen av ett fortsatt, i stort sett allmänt uppsving. I mars och april

inträffade emellertid ett omslag på ledande börser och varumarknader. Den

världsekonomiska situationen företedde under återstoden av året snabba

växlingar. Tider av markerad försämring av det ekonomiska läget följdes

av kortvariga uppgångsperioder. I stort sett kunna de ogynnsamma faktorerna

sägas hava varit övervägande. Under årets senare del började i

Förenta staterna en konjunkturavmattning, vilken var mest utpräglad inom de

tunga industrierna. Denna avmattning spred sig efter hand till andra länder.

Utvecklingen på obligations-, aktie- och råvarumarknaderna i England

och Förenta staterna var under år 1937 i stora drag följande.

Under årets två första månader voro obligationskurserna fallande såväl i

England som i Förenta staterna, dock mest utpräglat i det förra landet.

Samtidigt var kursläget på den engelska aktiemarknaden vikande, sannolikt

under intryck av svagheten på obligationsmarknaden. De amerikanska

aktiekurserna stego däremot till början av mars, då ett omslag inträffade.

I Förenta staterna såväl som i England voro råvarorna under senare hälften

av år 1936 och första kvartalet av år 1937 utsatta för en stark, delvis

spekulativt betonad prisstegring. Kort efter det att president Roosevelt

i ett tal i början av april varnat för prisstegringen, inträdde ett omslag på

råvarumarknaderna. Under andra kvartalet fortsatte därefter råvarupriserna

i stort sett att falla, delvis som en följd av den då rådande oron kring det

amerikanska guldpriset, men huvudsakligen på grund av minskad efterfrågan

för såväl omedelbara som framtida, industriella behov och, för vissa

varor, på grund av genomförda eller väntade produktionsökningar. Råvaruprisernas

utveckling påverkade aktiekurserna, som under andra kvartalet folio

betydligt. Däremot voro obligationsmarknaderna både i Förenta staterna

och i England väl hävdade.

Mot slutet av juni inträffade en kortvarig återhämtning av råvarupriserna,

vilken följdes i början av juli av en tämligen markerad kursuppgång på

den amerikanska aktiemarknaden och i juli månads mitt av en svagare

aktiekursstegring på London börsen. Redan under juli månad började emel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

lertid råvarupriserna att falla på nytt, och i augusti inleddes en nedgångsperiod

även för de amerikanska och engelska aktiekurserna samt på den

amerikanska obligationsmarknaden. Påverkade av meddelanden örn driftsinskränkningar

och minskad sysselsättning inom industri och byggnadsverksamhet

i Förenta staterna och under intryck av en allmän osäkerhetskänsla

beträffande den internationella politiska situationens utveckling inträffade

under senare delen av året tidvis mycket betydande pris- och kursfall

på de amerikanska råvara-, aktie- och obligationsmarknaderna. Aven i

England folio råvarupriser och aktiekurser. De engelska obligationskurserna

voro däremot fasta, delvis beroende på en omplacering av medel från aktier

till obligationer. Mot årets slut inträffade en viss återhämtning, särskilt på

aktiemarknaderna och på den amerikanska obligationsmarknaden. Det allmänna

prisfallet för råvaror avstannade, och för vissa varor ägde smärre

prisstegringar rum.

I Förenta staterna fullföljdes under årets första del de åtgärder, som vidtagits

i syfte att kontrollera penningmarknaden och som omnämndes i fjolårets

berättelse till bankoutskottet. Föreskrifterna angående de till Federal

reserve systemet anslutna bankernas reserver skärptes, i det att bankerna

ålades att hålla mellan 14 och 26 % — olika på olika platser — av summan

av avista depositioner och 6 % av summan av depositioner på tid såsom

reserver i Federal reserve bankerna. Skärpningen trädde i kraft i två

repriser, den 1 mars och den 1 april, och innebar en fördubbling av de

före augusti 1936 gällande reservfordringarna.

Från början av år 1934 och fram till november år 1937 ägde en betydande

guldinströmning till Förenta staterna rum. Före december 1936

medförde försäljning av guld till skattkammaren en ökning dels av den

mängd betalningsmedel, som befann sig i omlopp, dels av affärsbankernas

reserver i Federal reserve bankerna. För att hindra guldköpen att öka tillgången

på disponibla medel på penningmarknaden försäljer den amerikanska

skattkammaren, efter engelskt mönster, sedan slutet av år 1936 ett mot

guldet svarande belopp statspapper, och guldet föres till en särskild s. k.

inaktiv guldfond.

Vissa Federal reserve banker sänkte i augusti sina diskontosatser, varvid

New York-bankens diskonto reducerades från 1''/? till 1 %. I september

tillfördes penningmarknaden 300 milj. dollar i nya betalningsmedel därigenom

att sedlar, utgivna mot guld ur den inaktiva guldfonden, användes

till inköp av skattkammarväxlar.

Efter devalveringen i september 1936 noterades den franska francen i

engelsk räkning i omkring 106 francs per pund. I april 1937 sjönk francen

till omkring 110 francs per pund, vilket vid rådande guldpris ungefär motsvarade

francens lägsta i lagen medgivna guldinnehåll. Under trycket av

prisstegringar inom landet och kapitalflykt till utlandet samt i samband

med upphävandet av gällande lag angående francens guldinnehåll deprecie
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

5

rades den franska valutan efter regeringsskiftet i slutet av juni till omkring

130 francs per pund. I september och början av oktober sjönk den ytterligare

till omkring 150 francs per pund. Rykten om en devalvering av

dollarn, nedgången av aktiekurserna i New York samt ett något ökat >förtroende

för den ekonomiska utvecklingen i Frankrike medförde under fjärde

kvartalet en viss guldtillströmning till Frankrike från Förenta staterna och

en förbättring av den franska valutaställningen. Sedan början av oktober

månad har francens notering i utlandet varit i stort sett stabil.

Bortsett från den franska francen förekommo ej några större förändringar

i kursläget för de mera betydelsefulla valutorna under år 1937. Läget på

valutamarknaden belyses av följande översikter.

Vissa noteringar på Londonmarknaden.

(Medeltal.)

Avista kurs å

Francs

(Paris)

Dollars

Guldpris

sh. per uns fint

1936 (hela året).......

4.97

140.29

1937 mars............

....... 106.35

4.88

142.36

juni............

....... 110.801)

4.93

140.56

september........

....... 140.30

4.95

140.37

december........

....... 147.16

5.00

139.79

*) 1—28 juni.

Avista växelkurser i Stockholm.

(Medeltal.)

100 francs

(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark

clearingkurs

1936 (hela året).......

23.93

3.9104

19.400

157.95

157.13

1937 mars...........

18.31

3.9803

19.400

160.41

159.45

juni............

17.561)

3.9383

19.400

158.07

157.30

september.......

13.98

3.9240

19.400

157.65

156.95

december........

13.25

3.8868

19.406

157.07

156.36

'') 1—28 juni.

Utvecklingen på guldmarknaden har varit belysande för den allmänna

osäkerheten i uppfattningen av läget. I början av april uppstodo rykten

angående en förestående sänkning av det amerikanska guldpriset. Detta

föranledde avsevärda utbud av tidigare tesaurerat guld och omfattande guldköp

av valutafonderna i olika länder, särskilt i England och Förenta staterna.

Sedan det i slutet av juni tillkännagivits, att den engelska valutafonden

skulle ökas med 200 miljoner pund, upphörde denna oro på guldmarknaden.

I november åter gjorde sig, som nyss påpekats, på vissa håll den uppfattningen

gällande, att man till följd av bakslaget på råvaru- och aktiemark
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

naderna hade att räkna med en höjning av guldpriset i Förenta staterna,

d. v. s. en dollardevalvering. Detta gav upphov till stora utbud av dollar

och en tidvis tämligen stark efterfrågan efter guld.

Riksbanken har, under år 1937 liksom tidigare, sökt bidraga till ett bibehållande

av stabila förhållanden på den internationella guld- och valutamarknaden,

inom ramen av sina på detta område begränsade möjligheter.

Vid intet av de båda tillfällen, då rykten örn en förändring av priset på

guld voro i omlopp, har riksbanken ansett skäl föreligga att på den internationella

guldmarknaden uppträda som säljare eller köpare av guld. Inom

landet har riksbanken dock alltjämt inköpt det guld, som Bolidens Gruvaktiebolag

utbjudit till försäljning till riksbanken, representerande större

delen av det inom landet under året framställda guldet. Riksbanken har

ej heller funnit anledning att vidtaga någon sänkning av pundkursen under

19.40.

Riksbankens och affärsbankernas guldbehållning samt utländska tillgodohavanden

framgå av följande tabell:

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden})

(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riksbankens guld- innehav

Riksbankens

utländska

tillgodohavanden

Affärsbankernas

utländska

tillgodohavanden

metal-

liska

kassan

övrigt

guld

netto

(inkl. uti.

stats- papper)

utländska

stats-

papper

netto

(inkl. uti.

obliga- tioner)

utländska

obliga-

tioner

december.....

459.4

69.8

+ 717.0

70.4

+ 136.8

117.0

mars........

461.8

69.4

+ 830.3

23.3

- 78.2

101.4

■juni.........

465.o

68.9

+ 907.2

31.8

- 148.9

92.6

september.....

467.8

68.5

+1.014.0

42.o

- 152.7

98.2

december.....

470.6

68.i

+ 983.7

39.6

- 46.o

88.9

'') Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 7. Det bör observeras,

att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro

direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska

valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.

Den ökning, som riksbankens utländska nettotillgodohavanden undergick

år 1937, uppväges i betydande utsträckning av förändringen under året

av affärsbankernas ställning gentemot utlandet. Vid utgången av år 1937

hade nämligen det överskott av tillgångar utöver skulder gentemot utlandet,

som affärsbankerna redovisade vid utgången av år 1936, försvunnit och

utbytts mot ett icke obetydligt underskott. Denna affärsbankernas även

under år 1936 ådagalagda benägenhet att överföra stora delar av sina utländska

tillgodohavanden på riksbanken var särskilt utpräglad under februari

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

1937, bl. a. till följd av en allmänt utbredd farhåga för en sänkning av

pundkursen. Dels i samband med den svenska exportindustriens valutasäkringar,

dels på grund av utländska inköp av svenska kronor — såväl

för senare betalning av beställda, men ej levererade, svenska exportvaror

som i viss utsträckning i spekulativt sjffte — ökades de utländska insättningarna

såväl i riksbanken som i affärsbankerna avsevärt. Betydande

kapitalåterbetalningar till utlandet såväl av staten som av vissa kommuner,

institutioner och bolag, särskilt i början och i slutet av året, ha medfört,

att riksbankens valutareserv ej vuxit i den utsträckning, som eljest hade

varit fallet. Totalt voro samtliga svenska bankers nettotillgodohavanden

gentemot utlandet större vid utgången av år 1937 än ett år tidigare.

Beträffande utvecklingen under året av betalningsbalansens övriga poster,

liksom beträffande utvecklingen på den inhemska marknaden, hänvisas till

riksbankens årsbok för 1937, som torde utkomma under instundade februari

eller mars.

Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 3,889,007: 64 kronor, varav

1,200,796: 58 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år

1936 redovisade nettovinsten utgjorde 2,751,025: 81 kronor, varav från avbetalningslånefonden

1,116,914: 43 kronor.

Vid bokslutets uppgörande har guldet liksom föregående år upptagits till

ett pris av 2,480 kronor per kilogram. De utländska valutorna hava liksom i

1936 års bokslut upptagits till lägre kurser än de vid årets slut gällande,

pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Skillnaden mellan inköps- och

bokföringspriserna vid inköp av guld och valutor har också under 1937

debiterats ett särskilt konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats skillnaden

mellan försäljnings- och bokföringspriserna vid försäljning av guld

och valutor.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1937 har saldot å kursdifferenskontot

balanserats såsom tillgång med 271,871,680:19 kronor. Motsvarande

saldo utgjorde vid föregående årsskifte 241,291,645: 24 kronor. Kursdifferenskontots

saldo var högst per ultimo november, då det utgjorde

276,186,771:46 kronor.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången

av 1937 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas

med 78,654,747:16 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,

193,216,933:03 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet

gällande guldpris i London av 256,0 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.

Denna utgjorde den 31 december 1937 538,712,835: 42 kronor. Därav

förvarades i utlandet 138,692,794:39 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1936

1

9

3 7

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Räntor på checkräkning...............

7

33

14

74

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

fordringar (ej avbetalningslån)..........

—

—

—

—

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

33

7,637

33

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

139,591

72

137,072

54

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

7,554

79

7,276

88

144,349

42

Tjänstemän m. fl.:

(Häri ingå år 1937 avlöningar till tjänste-

männen vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk.)

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Nettolöner.......................

2,462,131

34

2,382,528

42

Kallortstillägg (ingick 1936 i löner)........

—

—

1,646

62

Läkarvård och begravningshjälp..........

2,083

80

1,000

—

Felräkningspenningar (ingick 1936 i löner) . . .

—

—

43,876

14

Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .

50,113

44

162,450

15

2,591,501

33

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m m.:

Nettolöner m. m....................

100

—

23,988

20

Avlöning under vikariat å övergångsstatstjänst..

—

—

140

23

24,128

43

Arvoden till viss icke-ordinarie personal:

Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

97,800

—

97,800

—

Arvoden till suppleanter för styrelseledamöter .

—

—

6,662

14

Anni.: För år 1936 ingå dessa suppleantarvo-

den i Avlöning under vikariat.

Arvoden till ombudsmännen vid kontoren i Göte-

borg, Malmö och Luleå..............

6,000

—

6,000

—

110,462

14

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

Arvoden ........................

284,355

68

228,516

35

Kallortstillägg.....................

—

—

268

04

Läkarvård och begravningshjälp..........

656

—

—

—

228,784

39

Särskilda löneförmåner m. m. till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

Provisoriskt dyrortstillägg (ingick 1936 i löner)

—

—

74,630

69

Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .

5,788

71

5,816

58

Premier till chaufförerna..............

1,000

—

1,000

—

Arvoden till tjänstemän enl. punkt 6 i tillämp-

ningsbestämmelserna till avlöningsreglementet

9,268

43

9,145

54

Uniformsbeklädnad till vaktmästare.......

21,660

87

11,418

81

Transport

3,095,749

44

102,011

62

3,106,877

78

s. 9 Kontrollera mot PDF

BankoutsTcottets memorial Nr 1. 9

räkning år 1937.

1936

19 3 7

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

331,361

36

359,761

23

» t hypoteks- och kommunlån.......

659,488

61

613,819

07

> » kredit i checkräkning..........

79,598

95

41,796

39

Avgifter för > » » ..........

7,932

—

6,401

50

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

851

11

683

76

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar (ej avbetalningslån)..........

4,883

78

769

92

1,023,231

87

U trikesr öreisen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

5,166,889

25

6,772,832

58

Utdelning å aktier..................

188,833

26

193,040

—

6,965,872

58

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor..........................

795,197

06

332,846

35

Vinst vid utlottning och försäljning .......

5,995

11

8,586

38

341,432

73

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

161,512

73

168,040

10

slutna ........................

593

—

426

80

Ersättning för utländska clearingar:

från clearingnämnden...............

30,000

—

45,000

—

> clearingkontoret...............

22,052

56

25,408

26

Provisioner och tillfälliga räntor..........

134,883

54

166,115

64

Ersatta förskingrade medel.............

550

—

1,245

05

Inbetalningar för lagsökningskostnader.....

122

60

—

—

Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner

96,300

—

96,300

—

Inkomster av fastigheter:

vid huvudkontoret.................

1,466

35

1,600

—

» avdelningskontoren..............

263,641

72

265,926

69

Diverse inkomster:

vid huvudkontoret.................

918

74

2,132

—

» avdelningskontoren..............

11,688

90

10,349

75

782,544

29

Transport

7,964,760|63

—

9,113,081 47

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1936

1

9 3 7

DEBET

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

3,095,749

44

102,011

62

3,106,877

78

Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa sär-

skild undersökning vid avdelningskontoren .

5,600

—

5,800

—

Arvoden över stat..................

2,072

54

—

—

107,811

62

Pensionsstat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-

banken ........................

245,605

89

253,645

—

Understöd till änke- och pupillkassan vid riks-

bankens avd.-kontor och pappersbruk.....

18,000

—

18,000

—

271,645

—

Dyrtidstillägg:

Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-

chefen.......................

4,059

—

4,765

—

» tjänstemän....................

285,913

—

350,018

—

1 f. d. befattningshavare.............

26,657

—

31,021

—

» pensionärer tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fl..............

21,679

—

24,235

—

» tjänstemän å vid andra statens verk upp-

burna arvoden..................

96

-

—

—•

410,039

—

Provisorisk avlöningsförstärkning.......

—

35,929

—

Förvaltningsutgifter:

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

76,268

42

79,864

44

Fastighetsunderhåll .................

57,517

89

150,088

94

Kontorshyror i Umeå och Västerås .......

14,700

—

14,700

—

Värme och belysning................

112,148

68

126,348

73

Inventarier och deras underhåll..........

43,342

37

75,296

90

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

36,958

65

49,459

73

Kostnader för blanketter, tidningar m. m.....

53,624

69

75,954

40

Annonser och kungörelser..............

25,779

99

27,131

23

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

309,420

74

321,456

99

Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till

riksbanken ersatta.................

—

—

640

64

Flyttningskostnader.................

18,646

57

15,622

13

Bidrag till utländska studieresor.........

3,750

—

4,000

—

Rese- och tjänstgöringstraktamenten (ingick 1936

i avlöningar)....................

—

—

19,842

20

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

31,020

84

42,793

82

Transportkostnader..................

6,840

14

7,230

22

Bevakning vid huvudkontoret...........

27,370

80

27,856

92

Sedelförstöring.....................

1,282

91

170

28

Inspektion av avdelningskontoren.......

2,499

—

Inventeringar > » .......

| «7,uyo

6,892

—

Diverse reseersättningar ...............

7,567

31

7.299

14

Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .

12,603

55

12,762

85

Diverse.........................

100,557

89

128,100

82

1,196,011

38

övriga utgifter:

Ränta å pensionsfonden k i %...........

104,286

31

108,201

67

Avgifter till » ...........

83,000

—

83,000

—

*

Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........

51,893

79

19,571

72

Huvudkontorets ombyggnadskonto.........

234,762

69

87,511

26

Bidrag enl. bankoreglementets § 22, mom. 2 . .

10,705

71

14,963

16

Transport

5,139,040|ll

313,247

81

5,128,313

78

s. 11 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

11

1936

1

9

3 7

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

i

7,964,760

63

9,113,081

47

Transport

7,964,760

63

—

—

9,113,081

47

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

DEBET.

Transport

Kostnader för guldtransporter m. m........

» » probering av guldplantsar ....

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltryckeriet

utöver av tryckeriet gottgjorda belopp ....

Övriga utgifter för tryckeriet under år 1937,

bestridda av huvudkontoret:

Arvode till föreståndaren och kontrol

lantén.................. 24.735: 68

Lönetillägg till föreståndaren..... 2,000: —

Läkarvård och läkemedel till vissa

tjänstemän............... 444: 50

Avlöningar till icke-ordinarie tjänste

män..................

Provisoriskt dyrortstillägg till tjänste

35,116: 66

2,301: 85

680: 30

7,104: —

Provisorisk avlöningsförstärkning till

tjänstemän.............

Dyrtidstillägg till tjänstemän . . .

72,382: 99

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk

utöver av bruket gottgjorda belopp . . . .

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

Övriga utgifter för bruket under år 1937, bestridda

av huvudkontoret:

Arvode till förvaltaren......... 11,580: —

Lönetilläg till » 2,000: —

Löneförmåner till skolläraren..... 800: —

Läkarvård och läkemedel till vissa

tjänstemän............... 191: 70

Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän 20,529: —

Provisorisk avlöningsförstärkning till

tjänstemän............... 264: —

Dyrtidstillägg till tjänstemän..... 3,864: —

39,228: 70

Saldo, vinst (utom å avbetalningslånefonden) . .

Summa

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån .

Saldo, vinst.......

Summa

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

1936

Kronor

5,139,040

41,559

25,087

622,352

85

497,349

5,260

6,330,649

1,634,111

7,964,760

3,500

1,116,914

1,120,415

2,751,025

63

17

81

19 3 7

Kronor

313,247

6,921

422,433

81

37

549.764

4,190

Kronor

5,128,313

1,296,556

6,424,870

2,688,211

9,113,081

2,350

1,200,796

1,203,146

3,889,007

78

63

s. 13 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

13

1936

1

9 3 7

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

/

7,964,760

63

9,113,081

47

Summa

7,964,760

63

—

—

9,113,081

47

vinsträkning.

KREDIT.

Räntor..........................

1,119,489

73

1,200,529

44

Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-

talningslån......................

925

44

2,617

14

Summa

1,120,415

17

1,203,146

58

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

Annan kassatillgdng:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

_ ävensom kopparnickelmynt........

Aldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.

Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Svenska statspapper .............

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

Hypoteks- och kommunlån.........

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

U trikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

Kursdifferenskonto......

Diverse räkningar......

Summa

1936

19 3 7

Kronor

Kronor

Kronor

45,625,710

45,628,015

354,420,043

29

366,494,104

15

59,379,789

45

58,489,693

83

470,611,812

98

69,778,962

98

68,101,022

44

1,569,180

59

1,166,187

40

553

—

845

—

30,695

46

23,668

04

12,198,032

27

10,248,875

98

82,967

83

63,913

65

11,503,490

07

550,216,325

49

28,678,334

80

6,100,250

—

4,594,474

92

3,956,707

27

54,654

69

33,304

20

10,090,261

47

12,160,176

37

12,794,070

50

21,707,467

—

23,543,236

—

3,607,262

93

1,827,850

66

390

—

354

70

38,165,511

86

70,419,375

39,625,802

55

716,322

16

148,563

89

390,743,781

77

749,100,757

89

258,780,361

85

256,436,028

82

1,045,311,153

15

241,291,645

24

271,871,680

19

1,262,503

65

6,775,614

85

1,577,102,685

25

—

1,922,430,547

01

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån.........

På checkräkning i riksbanken innestående

ontlånad fond................

32,057,606

11,942,393

50

50

38,855,141

5,144,858

18

82

44,000,000

—

44,000,000

—

Summa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banfcoutskottets memorial Nr 1. 15

balansräkning.

1936

1 £

3 7

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

892,997,425

72

980,088,107

41

Postväxelräkning.......

7,208,291

64

29,031,274

35

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter......

277,932,048

04

310,852,043

59

» » bankaktiebolag..........

293,936,344

46

434,082,440

83

Övriga medel ................

15,401,262

83

6,419,472

73

751,353,957

15

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

1,902

37

1,300

86

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

2,965,259

10

61,427,078

93

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4‘/«# ränta . .

120,666

88

120,666

88

> » 4 » » . .

55,012

49

55,012

49

» » 3 » » . .

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

tioner..................

4,243

27

4,047

17

179,953

73

Diverse räkningar.......

10,292,393

24

22,923,401

64

Kapitalbalans.

Grundfond...............

50,000,000

_

50,000,000

_

Reservfond...................

20,000,000

—

20,000,000

_

Pensionsfond .................

2,703,225

28

2,802,083

56

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

733,355

93

734,381

74

vinst för året ................

2,751,025

81

3,889,007

64

77,425,472

94

Anm.: Värdet av riksbankens fasta och

lösa egendom finnes ej upptaget bland till-

gångar, som ingå i förestående kapital-

balans.

Summa

1,577,102,685

25

—

1,922,430,547

01

ställning den 31 december 1937.

KREDIT.

För utlämnande av avbetalningslån anvisad

fond..................

44,000,000

—

44,000,000

Summa

44,000,000

I

44,000,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1936 och

1937 års slut.

1936

1937

Tillgångar.

Kronor

Kronor

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar

m. m..............................

4,274

40

2,252

40

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33,226

22

33,226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

14,851,000

14,851,000

slut enligt nedanstående specifikation.........

—

—

Inventarier och förråd vid huvudkontoret, sedeltryckeriet

och pappersbruket.....................

—

—

—

—

Aktier i Internationella Banken*)..............

1,800,000

—

1,800,000

—

Summa

16,688,500

62

16,686,478

62

*) Anm.: Riksbankens innehav av aktier i Interna- tionella Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000: —.

(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25

procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.

Fastigheten i:

4,250,000

Stockholm: bankhuset...................

4,250,000

—

—

sedeltryckeriet................

1,200,000

—

1,200,000

—

Göteborg...........................

800,000

—

800,000

—

Malmö.............................

425,000

—

425,000

—

Falun.............................

185,100

—

185,100

—

Gävle.............................

250,000

—

250,000

—

Halmstad...........................

375,000

—

375,000

—

Härnösand..........................

150,000

—

150,000

—

Jönköping...........................

115,000

—

115,000

—

Kalmar............................

356,000

—

356,000

—

Karlskrona..........................

550,000

—

550,000

—

Karlstad............................

150,000

—

150,000

—

Kristianstad.........................

230,000

—

230,000

—

Linköping...........................

300,000

—

300,000

—

Luleå.............................

325,000

—

325,000

—

Mariestad...........................

130,000

—

130,000

—

Norrköping..........................

328,200

—

328,200

—

Nyköping...........................

422,000

—

422,000

—

Sundsvall...........................

250,000

—

250,000

—

Uppsala............................

535,000

—

535,000

—

Visby.............................

175,000

—

175,000

—

Vänersborg..........................

250,000

—

250,000

—

Växjö.............................

315,000

—

315,000

—

Örebro.............................

250,000

—

250,000

—

Östersund...........................

115,000

—

115,000

—

Tumba ............................

2,419,700

—

2,419,700

—

Summa

14,851,000

—

14,851,000

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12,290

96

12,281

05

» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

338,584

40

specie på ofärgat papper...........

338,603

90

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer a A % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4 V* % ränta........

5,527

07

5,527

07

> »3# > ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

58

417

58

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

Summa

1,674,228

88

1,674,199

47

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spaunmålskreditfonden.

Avbetalning slånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december

1937 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

Avbetal-

Därav

ningslåne-

fonden

använt

oanvänt

Kronor

Kronor

Kronor

Huvudkontoret.................

11,250,000

10,950,355

53

299,644

47

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,200,000

3,156,485

—

43,515

—

Malmö........

2,500,000

2,228,320

—

271,680

—

Falun.........

1,320,000

1,172,629

—

147,371

-

Gävle........

1,400,000

1,258,857

—

141,143

—

Halmstad......

840,000

730,536

—

109,464

-

Härnösand .....

960,000

717,403

—

242,597

—

Jönköping......

2,400,000

2,222,598

—

177,402

—

Kalmar .......

900,000

674,524

-

225,476

—

Karlskrona.....

1,150,000

867,327

—

282,673

—

Karlstad.......

700,000

562,730

-

137,270

—

Kristianstad.....

600,000

380,159

—

219,841

—

Linköping......

1,370,000

1,003,043

—

366,957

—

Luleå.........

2,100,000

1,852,506

65

247,493

35

Mariestad......

470,000

392,717

—

77,283

—

Norrköping.....

1,330,000

1,078,796

-

251,204

—

Nyköping......

750,000

621,205

—

128,795

—

Sundsvall......

925,000

700,767

—

224,233

—

Umeå ........

1,760,000

1,607,072

—

152,928

—

Uppsala.......

2,500,000

2,366,909

—

133,091

—

Visby.........

975,000

709,514

—

265,486

—

Vänersborg.....

750,000

648,970

—

101,030

-

Västerås.......

1,000,000

764,856

—

235,144

—

Växjö........

440,000

330,507

—

109,493

-

Örebro........

1,100,000

837,361

—

262,639

—

Östersund......

1,310,000

1,018,994

1—

291,006

—

Summa

44,000,000

38,855,141

18

5,144,858

|82

Den 31 december 1937 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:1

A-lån..................Kr. 33,162,611: 18

B-lån.................. » 5,052,140: —

C-lån.................. » 640,390: —

Kr. 38,855,141: 18

1 A-lån: löptid högst 8 år; amor!eras under hela löptiden.

B-lån: löptid högst 8 år; amorteringsfria högst 4 år.

C-lån: löptid högst 4 år; i regel amorteringsfria under hela löptiden.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

SpannmålsJcreditfonden uppgick vid årets början till 1,500,000 kronor, vilket

belopp den 29 juni återfördes till riksgäldskontoret. Den 18 sept. överfördes

från riksgäldskontoret 500,000 kronor, till vilket belopp fonden uppgick vid

årets slut.

Den 31 december 1937

Fondens

belopp

Kronor

Beviljade

krediter

Utestående

belopp

Kronor

Antal

St.

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ....

500,000

1

100,000

_

_

Summa

500,000

1

100,000

—

—

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslån ef onden

innestår i riksbanken å checkräkning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

19

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid val den 24 maj 1937 av fullmäktige i riksbanken hava för valperioden

1937—1940 dels undertecknade Stendahl och Nilsson fått sina uppdrag

förnyade, dels ock undertecknad Jonsson utsetts till fullmäktig efter statsrådet

P. E. Sköld för återstående delen av valperioden 1936—1939.

Till suppleanter hava utsetts för tiden från valet, till dess nytt val under

år 1938 försiggått, nuvarande bankrådet Harald Teodor Magnusson samt

ledamöterna av riksdagens första kammare David Hansén och Karl Gunnar

Myrdal.

Fullmäktige hava vid val den 26 maj 1937 inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad

Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive

huvudkontoret och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Björnsson.

Efter det att undertecknad Björnsson på grund av bristande tid anhållit

örn entledigande från sistnämnda uppdrag, hava fullmäktige den 2 december

1937 i stället utsett undertecknad Jonsson att tillsvidare vara inspektör för

pappersbruket.

Sedan vice riksbankschefen E. J. H. Wilhelmsson den 14 mars 1937 avlidit,

hava fullmäktige till vice riksbankschef från och med den 7 maj utsett

bankdirektören Ferdinand Wallberg.

Den av Konungen för ordföranden förordnade suppleanten, generaldirektören

Anders Örne, har under år 1937 tjänstgjort 113 dagar.

Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort

såsom fullmäktig och andre deputerad under 114 dagar samt herr Hansén

såsom fullmäktig under 14 dagar.

Därjämte har bankrådet H. Wahlgren, vilken intill valet av fullmäktige

år 1937 var suppleant för fullmäktige, tjänstgjort såsom andre deputerad

under 13 dagar.

Herr Hansén har hos fullmäktige anmält, att sedan han den 1 november

1937 tillträtt ämbetet såsom landshövding i Norrbottens län, han vore förhindrad

att, om så skulle påkallas, tjänstgöra såsom fullmäktig.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1938 hava fullmäktige för sin

del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

Jämlikt stadgande i gällande bankoreglemente hava fullmäktige utsett professorn

vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande för

en tid av tre år från och med den 1 januari 1938 vara ledamot i den kommission,

som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och justeringsverket.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien

A. Bertil att under år 1938 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar

deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk

och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ 3-

Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot

undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wallberg.

§ 4.

I enlighet med föreskrift i den för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

den 4 juni 1937 fastställda instruktionen, att val av extra

ledamot i kommissionen skall avse viss tid, ej överstigande tre år, hava

fullmäktige utsett undertecknad Rooth att för en tid av tre år, räknat från

den 26 i samma månad, vara sådan ledamot.

§ 5.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1937 följande

förändringar ägt rum.

Vid kontoret i Göteborg har i stället för direktören Carl Blidberg, vilken

uppnått 70 års ålder, till ledamot av styrelsen från och med den 1 januari

1938 utsetts förste suppleanten Axel Dahlström. Till styrelseledamöter efter

direktören Karl Erik Hasselblad och disponenten Eskil Boysen, vilka på

egen begäran entledigats, hava utsetts direktören Edvin Arnulf-Olsson och

andre suppleanten, disponenten Gustaf Hjort. Till andre suppleant har utsetts

kaptenen i reserven Per Gustaf Agren.

Vid kontoret i Falun har i stället för landskamreraren Lars Fernqvist,

vilken på egen begäran entledigats, till ledamot av styrelsen från och med

den 1 januari 1938 utsetts förste suppleanten grosshandlaren Lennart Berggren.

Vid kontoret i Härnösand har till tredje suppleant utsetts länsassessorn

Sven Arne Swedberg,

Vid kontoret i Jönköping har till verkställande styrelseledamot från och

med den 1 april 1938 efter Gustaf Maechel, vilken uppnått 65 års ålder,

utsetts tjänstemannen i 22:a lönegraden Lorenz Hammargren. Till tredje

suppleant i styrelsen har utsetts disponenten Charles Hamrin.

Vid kontoret i Linköping har i stället för grosshandlaren Nils Karlson,

vilken på egen begäran entledigats, till ledamot av styrelsen från och med

s. 21 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets memorial Nr 1. 21

den 1 januari 1938 utsetts förste suppleanten försäkringsdirektören Carl

Sabelström.

Vid kontoret i Luleå har suppleanten konsul Melcher Lindquist avlidit.

Vid kontoret i Uppsala har i stället för direktören Eric Wolrath, vilken

på egen begäran entledigats, till andre suppleant utsetts målaren Tycho

Hedén. Därjämte har till tredje suppleant utsetts direktören Nils Wallin.

Vid kontoret i Västerås har till tredje suppleant utsetts stadsfogden Olof

Berglind.

Vid kontoret i Östersund har till verkställande styrelseledamot efter Ernst

Flodmark, vilken avlidit, utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden därstädes

Gustaf Lundholm.

§ 6.

Jämlikt § 7 av de av fullmäktige den 12 september 1935 utfärdade föreskrifterna

rörande tillämpning av reglementet angående tjänstepension för

arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk hava fullmäktige

beslutat, att beträffande uppskjuten livränta åt sådana arbetare skola i tillämpliga

delar gälla i Kungl, kungörelsen den 15 november 1935 (nr 581) utfärdade

föreskrifter angående uppskjuten livränta enligt civila tjänstepensionsreglementet

för arbetare.

§ 7-

Med stöd av år 1935 verkställda sannolikhetsberäkningar rörande riksbankens

pensionsfond hava fullmäktige beslutat, att räntan å fonden för

år 1937 skall beräknas efter 4 % samt att ett belopp av 96,300 kronor skall

debiteras fonden till bestridande av pensionskostnader.

§ 8.

Jämlikt bemyndigande av 1937 års riksdag hava fullmäktige med bankostatens

änke- och pupillkassa träffat överenskommelse om statens övertagande

av kassans rörelse. Detta har skett i huvudsaklig överensstämmelse

med vad bankoutskottet förutsatt vid behandlingen av denna fråga.

I anledning av statens övertagande av riksbankens änke- och pupillkassors

rörelse hava till riksbanken överlämnats dels vissa av bankostatens änke- och

pupillkassas tillgångar, utgörande säkerhet för kassans förpliktelser, intill

dess slutlig avräkning ägt rum mellan densamma och riksbanken, dels ock

samtliga tillgångar i änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk.

Delegerade för riksdagens verk hava beslutat, att familjepensionsreglementet

för tjänstemän vid nämnda verk skall träda i kraft den 1 januari 1938.

§ 9.

Lå hemställan av fullmäktige hava delegerade för riksdagens verk beslutat

uppflyttning av befattningen såsom ingenjör vid sedeltryckeriet från 23:e

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 1.

till 25:e lönegraden och befattningen såsom bokhållare vid pappersbruket

från 20:e till 2lia lönegraden, allt enligt den i gällande avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk intagna löneplanen

för extra ordinarie tjänstemän.

§ 10.

Den av riksdagen beslutade ombyggnaden av riksbankshuset i Stockholm

har under år 1937 fullbordats.

Kostnaderna för densamma hava uppgått till ett belopp av 322,273 kronor

95 öre. Det av riksdagen för ombyggnadsarbetena anvisade förslagsanslaget

uppgick till sammanlagt 312,000 kronor.

§ 11.

De reparations- och moderniseringsarbeten inom riksbankens fastighet vid

Drottninggatan i Göteborg, vartill 1937 års riksdag anvisat medel, äro under

utförande och beräknas bliva slutförda under förra hälften av innevarande

år.

§ 12.

Riksbanken har under året deltagit i emissionen av dels Svenska statens

3 procent amorteringslån av den 1 februari 1937, dels Sveriges allmänna

hypoteksbanks 3 procent amorteringslån av den 1 juni 1937, dels ock

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas 3 procent amorteringslån av den

15 november 1937, serie I och II.

Samtliga dessa emissioner avsågo konvertering av uppsagda lån, den sistnämnda

emissionen till viss del därjämte nyteckning.

§ 13.

Riksbanken har under år 1937 fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse

för clearingarna med Tyskland och Italien samt för betalningsspärren

beträffande likvider till Spanien.

Likaledes har riksbanken fungerat såsom clearingkontorets bankförbindelse

för clearingarna med Estland, Lettland och Turkiet samt för betalningsöverenskommelsen

med Bulgarien.

§ 14.

Riksgäldskontoret bar till riksbanken för reservförrådsnämndens räkning

överlämnat skattkammarväxlar å 46 miljoner kronor. Av dessa hava 4,i

miljoner kronor diskonterats.

§ 15.

Räntan för lån från avbetalningslånefonden har under år 1937 utgjort 37»

procent.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna

uppgifterna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

23

§ 16.

Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser

för lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån

från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3,1 procent.

Räntan å lån från fonden utgjorde under föregående konsumtionsår

3 procent.

§ 17.

Den enligt beslut av 1937 års riksdag från och med innevarande år inrättade

statens bosättningslånefond å 2 miljoner kronor har enligt Kungl.

Maj:ts beslut ställts under riksbankens förvaltning.

Av de vid fullmäktiges allmänna protokoll för den 30 december 1937, § 12,

fogade handlingarna framgår, huru verksamheten organiserats.

§ 1K.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum

hava under året ägt rum.

Därjämte har inventering av behållningarna i huvudkontorets samtliga

förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar av sedlar

och sedelpapper verkställts.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,

av undertecknad Booth vid kontoret i Falun,

av undertecknad Amnér vid kontoret i Visby,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Halmstad,

Härnösand, Jönköping, Kristianstad, Luleå, Mariestad, Nyköping, Sundsvall,

Uppsala, Vänersborg, Växjö, Orebro och Ostersund,

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Kalmar, Karlskrona,

Karlstad och Västerås,

av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Gävle och Umeå samt

av dåvarande suppleanten Harald Wahlgren vid kontoren i Linköping

och Norrköping.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda

tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt

rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

§ 19.

Den i tidigare berättelser till bankoutskottet omnämnda utredningen angående

maskintillverkning av sedelpapper vid Tumba bruk har ännu icke avslutats.

I ändamål att redan innan en sådan omläggning blivit genomförd

åstadkomma en ökning av tillverkningskapaciteten hava vissa förändringar

av tillverkningen vid pappersbruket vidtagits. Undersökningar i enahanda

syfte pågå jämväl beträffande sedeltryckeriet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den i senaste berättelse omförmälda utredningen om ändring av nu gällande

sedeltyper bär fortskridit så långt, att förslag till nya sedeltyper äro

under utarbetande.

§ 20.

Inom riksbanken pågår utredning angående genomförande av vissa förändringar

av huvudkontorets organisation i syfte att åstadkomma mera ändamålsenliga

former för arbetet.

§ 21.

I april 1937 konstaterades vid kontoret i Västerås, att vid några tillfällen

kassabrist förekommit. Bristen blev omedelbart täckt. Någon förlust har

följaktligen icke åsamkats banken.

De två tjänstemän, som gjort sig skyldiga till dessa oegentligheter, angåvos

till åtal. Sedermera hava de av rådhusrätten i Västerås dömts, den

ene till avsättning samt den andre till suspension på viss tid och böter.

Denna dom har av Kungl. Svea hovrätt fastställts. Över hovrättens utslag,

såvitt det avser den till suspension dömde tjänstemannen, har riksbanken

anfört besvär hos Kungl. Majit.

§ 22.

För riktigheten av de å sid. 8—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara

föreståndaren för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen

G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive

kontrasignerat ifrågavarande räkningar.

§ 23.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga

avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1937 ävensom

avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1936.

Styrelsen för avdelningskontoret i Malmö har gjort framställning örn avskrivning

av vissa inom linjen förda fordringar. Denna framställning har

i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna. Fullmäktige

hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordringar

avskrivas.

Stockholm den 13 januari 1938.

ADOLF af JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Ahnée. Edv. Bjöensson.

Sten Stendahl. Peteus Nilsson. Conead Jonsson.

J Hjalmar Ekengren.

Stockholm 1938, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

380075

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.