Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

1938-02-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1938:12, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

1

Kr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1938 kl. 11.80 f. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens protokoll

för tiden från och med den 11 januari 1937, intill vilken dag ansvarsfrihet

beviljats för fullmäktiges i protokollen antecknade beslut och åtgärder,

och till början av innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer

avgivna berättelserna om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors

som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1936.

dels ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade

berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under

år 1937 ävensom de redogörelser, som av styrelserna för riksbankens avdelningskontor

lämnats i avseende å dessa kontors förvaltning under samma

år.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag, får utskottet

avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

I fråga örn metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och utlåningsrörelsen

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tillåter sig

utskottet att för en närmare kännedom örn hithörande förhållanden hänvisa

till de redogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens

revisorer och fullmäktige i riksbanken.

A sin utlånings- och övriga rörelse under år 1937 har riksbanken erhållit

en vinst av 3,889,007 kronor 64 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande riksbankens

vinst- och förlusträkning, som förekomma i fullmäktiges nyssnämnda.

av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse.

Bihang till riksdagens protokoll IDUS. 8 sami. Nr 12—14.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskott el.

Bankoutskottets utlåtande Nr 12-

l:o.

Arbetarbostäderna vid Tumba bruk. Revisorerna hava under § 8 i sin

berättelse angående riksbanken (sid. 13) framhållit, att bostäderna i det s. k.

slottet vid Tumba pappersbruk icke befunne sig i fullgott skick. Sålunda

vore en del av dem mycket mörka. För att från korridoren komma in i

boningsrummen måste man passera genom köket. Skafferi saknades, vilket

givetvis vållade de boende besvär och olägenhet. Revisorerna ansåge för

sin del, att åtgärder holde vidtagas för förbättring av dessa bostäder. Huruvida

dylik förbättring i så fall borde åstadkommas genom ändring av nuvarande

bostadslägenheter eller genom nybyggnad ankomme på fullmäktige

att efter kostnadsundersökning avgöra.

I anledning av vad revisorerna sålunda framhållit hava fullmäktige i riksbanken

i skrivelse till utskottet den 27 januari 1938 anfört följande:

»Någon anmärkning mot bostäderna vid Tumba bruk har före revisorernas

påpekanden icke framförts till fullmäktige från arbetarnas sida. Detta

hindrar ej, att fullmäktige sedan länge varit medvetna örn, att en del av

det äldre bostadsbeståndet vid bruket i olika avseenden varit mindre tillfredsställande.

Pa detta förhållande hava fullmäktige redan haft sin uppmärksamhet

riktad och inspektören och förvaltaren hava haft överläggningar

örn vad som vore att göra för att utan större eller dyrbarare ny- eller

ombyggnader förbättra dessa bostäder.

I anledning av revisorernas yttrande har direktionen igångsatt en undersökning,

därvid brukets läkare medverkat. Denne har utdömt två bostadshus

— det s. k. Gula huset och Klockhuset — och vidare förordat betydande

ombyggnader av stora stenhuset, det s. k. Slottet, samt slutligen rekommenderat

en nybyggnad för brukets konsumtionsförening.

Det är nu fullmäktiges avsikt att låta verkställa en utredning i frågan.

Fullmäktige finna det emellertid tveksamt, huruvida det byggnadsprogram,

som läkaren skisserat, är det lämpligaste.

Därest maskintillverkning av sedelpapper kommer till stånd, är det möjligt,

att arbetarantalet vid bruket successivt kommer att minskas. Behovet

av bostäder vid bruket kan sålunda komma att så småningom bli mindre.

Omfattande nybyggnader och en måhända dyrbar ombyggnad av ''Slottet’

lill ett fullt modernt bostadshus skulle kunna visa sig vara dålig användning

av pengarna. I frågans nuvarande läge äro fullmäktige dock icke beredda

att uttala någon bestämd mening om arten och omfattningen av den ifrågasatta

bostadsförbättringen, utan måste låta med sitt omdöme anstå till dess

utredningen föreligger.»

Då, såsom framgår av fullmäktiges yttrande, fullmäktige hava för avsikt

att låta verkställa utredning rörande det av revisorerna berörda spörsmålet,

har utskottet härigenom endast velat vad i detta ärende förekommit för

riksdagen

omförmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande Nr 12.

3

2:o.

Riksbankschefernas samtidiga bortovaro. Revisorerna hava under g 9 i

sin förenämnda berättelse (sid. 13) anfört följande:

»Revisorerna hava vid läsning av riksbanksfullmäktiges allmänna protokoll

uppmärksammat, att såväl riksbankschefen som vice riksbankschefen anmält

sin avsikt att samtidigt vara frånvarande från banken för att utomlands

deltaga i överläggningar.

Då beslut örn den ändring av § 72 regeringsformen år 1932 första gången

fattades, genom vilken möjliggjordes inrättande av befattningen vice riksbankschef,

yttrade konstitutionsutskottet i sitt utlåtande, nr 34, bland annat,

följande:

''Riksbankens verksamhet har numera utvecklat sig därhän, att förste

deputeraden faktiskt, ehuru ej formellt, intager ställningen av riksbankens

chef. I denna egenskap måste han ofta befinna sig på utländska resor i

följd av bankens vidsträckta utländska förbindelser och kan även av oförutsedda

mellankommande händelser bliva hindrad att i full utsträckning handlägga

löpande uppgifter inom riksbanken. Med hänsyn härtill bör inom

riksbanksledningen jämte riksbankschefen finnas en med bankens hela skötsel

förtrogen och banktekniskt högt utbildad fackman, som äger förutsättning

såväl att kunna lämna riksbankens chef fortlöpande sakkunnigt bistånd vid

förekommande olika frågors handläggning som att helt eller delvis kunna

ersätta honom, då hinder möter för honom att själv utöva befattningen som

förste deputerad.’

Av detta synes framgå, att förutsättningen varit att vice riksbankschefen

icke borde vara från banken frånvarande samtidigt med riksbankschefen.

Revisorerna anse för sin del, att samtidig frånvaro såvitt möjligt städse bör

undvikas och att den ovan omförmälda anledningen icke varit av den art,

att icke endera kunnat underlåta att deltaga i berörda överläggningar. Revisorerna

hava därför ansett sig böra omförmäla förhållandet för riksdagen.»

I anledning av revisorernas förenämnda uttlande hava fullmäktige i riksbanken

— under förmälan att av revisorerna berörda överläggningar avsett

ett centralbanksmöte i Helsingfors måndagen den 27 och tisdagen den 28

september 1937 -— i sin ovan omförmälda skrivelse i ärendet anfört följande:

»Fullmäktige vilja till en början erinra örn att ett liknande fall var föremål

för bankoutskottets uppmärksamhet vid 1937 års riksdag. Vid fullmäktiges

sammanträde den 22 oktober 1936 anmälde riksbankschefen, att

lian ur riksbankens synpunkter funne önskvärt, att han och vice riksbankschefen

komme att deltaga i det centralbankmöte i Oslo, som skulle hållas

påföljande 25 och 26 oktober. Den 25 oktober var en söndag. Emot detta

beslut framställde herr Stendahl sedermera anmärkning. Vid föredragning

i bankoutskottet den 16 februari 1937 bereddes riksbankschefen tillfälle att

framföra de skäl, som talat för det gemensamma besöket i Oslo. Herr Stcndahls

anmäkning föranledde icke något utskottets uttalande.

Konstitutionsutskottet torde icke hava avsett att med sitt av statsrevisorerna

åberopade uttalande binda vice riksbankschefens tjänstgöring så snävt,

som statsrevisorerna antaga. Detta torde bl. a. framgå av det förhållandet,

att denne i sä fall icke skulle kunna skaffa sig förutsättningar alt, för att

citera konstitutionsutskottet, ''såväl kunna lämna riksbankens chef fortlöpande

sakkunnigt bistånd vid förekommande olika frågors handläggning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

som att helt oller delvis kunna ersätta honom, då hinder möter för honom

att själv utöva befattningen som förste deputerad’.

Det torde vara uppenbart, afl riksbankschefen och vice riksbankschefen

som regel icke böra samtidigt vara frånvarande. Men det är lika uppenbart,

att man måste räkna med att sådana tillfällen kunna inträffa. I vissa fall

är detta ofrånkomligt, exempelvis om endera är sjuk oell den andres närvaro

på annat ställe är påkallad. Men det kan också finnas undantagsfall,

där bådas frånvaro icke är nödvändig, men det ur riksbankens synpunkter

kan anses medföra fördelar, som vida överväga olägenheterna.

Det torde tillkomma fullmäktige att i varje särskilt undantagsfall pröva

föreliggande omständigheter. Och det lärer hava varit riksdagens mening,

att denna prövning skall ske efter praktiska synpunkter, d. v. s. vad som

kan anses övervägande gagnelig! för riksbanken, utan hänsyn till sådana

rent formella synpunkter, vilka statsrevisorerna anlagt på denna fråga.

Riksbankschefen bör örn möjligt deltaga i de nordiska centralbankmötena.

Men övervägande skäl tala för att även vice riksbankschefen bör vara närvarande,

när viktiga frågor skola förekomma och när båda utan olägenhet

kunna vara frånvarande från riksbanken. Dessa sammanträden mellan

ledningarna för de nordiska centralbankerna, som sedan lång tid tillbaka i

regel avhållits en gång örn året, hava visat sig vara av stor betydelse icke

endast för det nordiska samarbetet på detta område utan även ur informatoriska

synpunkter. Vid dessa möten förekomma nämligen ingående redogörelser

icke endast för de ekonomiska förhållandena i de nordiska länderna

utan även beträffande världsläget. Erfarenheten har också ådagalagt,

att dessa möten bidraga till att fördjupa den personliga kontakten mellan

ledningarna för de olika centralbankerna och därigenom kraftigt främja det

fortlöpande samarbetet dem emellan, ett förhållande som icke torde böra

underskattas.

Då riksbankschefen föreslog, att även vice riksbankschefen skulle deltaga

i mötet i Helsingfors den 27 och 28 september, förelåg bl. a. den .särskilda

omständigheten, att vice riksbankschefen Wallberg endast några månader

förut tillträtt sin befattning. Det var därför ur informatorisk synpunkt av

största betydelse för honom att vara närvarande vid mötet.

Å andra sidan var det icke sannolikt, vilket .senare även bekräftades, atl

riksbankschefens och vice riksbankschefens frånvaro från banken nämnda

dagar skulle medföra några olägenheter. Båda voro hela tiden anträffbara

per telefon och stodo flera gånger i förbindelse med Stockholm. De båda

andre deputerade och förste suppleanten voro i tjänst och ett beslutmässigt

fullmäktigesammanträde kunde när som helst sammankallas.

I detta sammanhang bör också erinras därom att den tid, då riksbankschefen

och vice riksbankschefen samtidigt voro borta från Stockholm, skarpt

begränsades. Så snart de egentliga mötesförhandlingarna, som omfattade

två dagar, voro avslutade, återvände nämligen riksbankschefen med flyg

till Stockholm och deltog sålunda icke i de besök vid olika industrier oell

den samvaro i Helsingfors, som därefter ägde rum.

Det var efter ett omsorgsfullt övervägande av de fördelar och olägenheter

ur riksbankens synpunkt, vilka kunde anses föreligga, som riksbankschefen

föreslog fullmäktige en sådan anordning. Samtliga fullmäktige med undantag

av herr Stendahl anslöto sig till förslaget.

Det kan vidare bemärkas, att vid de sammanträden, vilka avhållits före

år 1935, flera gånger såväl riksbankschefen som en av deputerade varit närvarande.

Det har icke visat sig medföra några olägenheter, att i sådana

täll under en eller annan dag endast en ordinarie deputerad varit i tjänst.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

5

om man blott i samband med en sådan tillfällig ordning vidtagit erforderliga

betryggande åtgärder.

Slutligen må upplysningsvis meddelas, att i sammanträdet i Helsingfors

deltogo från Danmark två av Nationalbankens tre direktörer.»

Vid fullmäktiges skrivelse var fogat ett utdrag av ett hos fullmäktige den

27 januari 1938 fört protokoll i nu ifrågavarande ärende, vilket utdrag bilagts

detta utlåtande.

Utskottet delar revisorernas uppfattning därom, att samtidig frånvaro

från riksbanken av riksbankschefen och vice riksbankschefen såvitt möjligt

bör undvikas. Vad särskilt angår den närmaste anledningen till det av revisorerna

nu gjorda uttalandet, nämligen att de båda cheferna samtidigt varit

frånvarande från riksbanken för deltagande i centralbanksmötet i Helsingfors

hösten 1937, har utskottet emellertid med hänsyn till vad fullmäktige

anfört icke kunnat finna annat än att bådas närvaro vid mötet varit ur riksbankens

synpunkt önskvärd. På grund härav och då utskottet vid överläggning

med riksbankschefen förvissat sig om att riksbankschefen och vice

riksbankschefen endast i undantagsfall och då riksbankens intresse särskilt

fordrar det, komma att i följd av utländsk resa samtidigt vara frånvarande

från riksbanken, har utskottet endast velat vad i detta ärende förekommit

för riksdagen

omförmäla.

3:o.

Protokoll och berättelser. Vad i xevisorernas berättelse eljest blivit anfört

har utskottet funnit icke vara av beskaffenhet att från utskottets sida

påkalla något yttrande; och har utskottet vid granskning av fullmäktiges

protokoll och berättelser ej funnit något förhållande, som ansetts böra föranleda

någon anmälan eller hemställan; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

4:o.

Ansvarsfrihet. Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1936

bava riksdagens senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse

meddelat, att med avseende på riksbankens förvaltning under den tid,

granskningen omfattat, revisorerna ej funnit anledning till annan erinran

än som i berättelsen omförmälts samt att de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet

borde fullmäktige beviljas.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens i

orterna förvaltning år 1936, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet

för kontorens styrelser.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att med avseende å riksbankens tillstånd, styrelse

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej

funnit anledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken dels

för förvaltningen under år 1936 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock för

de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges

protokoll från och med den 11 januari 1937 till och

med den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 24 februari 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Holmström, Bjurström*, Nilsson i

Mölndal, Danielsson*, Sundvik och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Holmgren*, Lovén*, Paulsen, Andersson i Falkenberg*,

Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Mattsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

7

Bilaga.

Utdrag av protokollet hos fullmäktige i riksbanken

den 27 januari 1938.

Närvarande:

ordföranden herr af Jochnick

» Rooth

» Amnér

» Björnsson

» Stendahl

» Nilsson

» Jonsson

ävensom » Wallberg.

§ 2.

Anmäldes ånyo den av riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

till 1938 års riksdag avgivna berättelsen angående riksbanken,

vilken berättelse jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank skulle

till riksdagen överlämnas.

Riksbankschefen Rooth hemställde, att fullmäktige måtte med skrivelse

enligt registraturet överlämna berättelsen till bankoutskottet samt därvid avgiva

yttrande över vissa i densamma framställda anmärkningar i enlighet

med ett nu uppläst förslag.

Herr Stendahl förklarade, att såvitt förslaget berörde revisorernas under

§ 8 i berättelsen gjorda uttalanden han icke hade någon erinran. Beträffande

däremot det föreslagna yttrandet över den i § 9 framställda anmärkningen

hänvisade herr Stendahl till utdrag av fullmäktiges protokoll för nedanstående

dagar, vilka utdrag voro av följande lydelse.

Den 18 april 1935.

§ 14. »Riksbankschefen Rooth anmälde, att han, som på grund av sjukdom

av läkare tillråtts någon tids vila, ämnade från och med den 23 innevarande

april under en tid av omkring fjorton dagar begagna sig av semester,

och hemställde, att fullmäktige i anledning härav och då vice riksbankschefen

för närvarande i samband med semester befunne sig på en studieresa

i utlandet måtte uppdraga åt deputeraden Amnér att jämte egen befattning

under riksbankschefens frånvaro uppehålla dennes befattning.

Herr Stendahl erinrade, att jämlikt 28 § riksbankslagen och § 16 bankoreglementet

vice riksbankschefen skulle med fullmäktigs rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i riksbankschefens ställe. Då riksbankschefen

nu beslutit att begagna sig av semester borde medgivande icke hava lämnats

vice riksbankschefen Wilhelmsson att företaga en resa till utlandet. Det

läte sig icke under några förhållanden, allra minst under så pass oroliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

tider som de nuvarande, försvara sig, att riksbankschefen och vice riksbankschefen

samtidigt begagnade sig av semester. Herr Stendahl yrkade därför,

att vice riksbankschefen skulle telegrafiskt hemkallas för att övertaga chefskapet

för riksbanken under riksbankschefens semester.

Riksbankschefen hemställde örn avslag å herr Stendahls yrkande.

Fullmäktige beslöto i enlighet med vad riksbankschefen hemställt.

Mot detta beslut anmälde herr Stendahl reservation under hänvisning till

vad han nyss anfört och yrkat.»

Den 29 oktober 193b.

§ 1. »Justerades allmänna och särskilda protokollen för den 22 oktober

1936, varjämte anmäldes, att särskilt protokoll förts den 23 i samma månad

och då jämväl justerats.

Vid justeringen av allmänna protokollet anförde herr Stendahl, att vid anmälan

av det under § 7 omförmälda ärendet angående deltagande från riksbankens

sida i centralbankmötet i Oslo han förbisett, att såväl riksbankschefen

som vice riksbankschefen skulle deltaga i förhandlingarna vid bankmötet,

vilket alltså innebure, att båda samtidigt komme att vara frånvarande

från riksbanken.

Under erinran örn sitt anförande till protokollet för den 18 april 1935

framhöll herr Stendahl vidare, att enligt hans mening situationer visserligen

kunde uppkomma, vilka kunde påkalla riksbankschefens och vice riksbankschefens

samtidiga frånvaro, men att mötet i Oslo icke vore av den storleksgrad,

att detsamma obetingat påfordrade de båda nämnda chefernas samtidiga

bortovaro från Stockholm och att vice riksbankschefen därför icke bort

avresa till Oslo. Denna sin uppfattning hade herr Stendahl personligen meddelat

vice riksbankschefen före hans avresa.»

Den 10 september 1937.

§ 8. »Anmäldes, att gemensamma överläggningar mellan representanter

för de nordiska ländernas centralbanker komme att äga rum i Helsingfors

den 27 och 28 innevarande september samt att i dessa överläggningar från

riksbankens sida komme att deltaga ordföranden herr af Jochnick, riksbankschefen

Rooth och vice riksbankschefen Wallberg.

Herr Stendahl anförde, att i trots av riksbankschefens meddelande, att vid

behandlingen av ett liknande ärende inom bankoutskottet ingen av utskottets

medlemmar haft någon erinran mot det av riksbankschefen och vice riksbankschefen

tidigare praktiserade förfarande, herr Stendahl fortfarande vöre

av den mening, att riksbankschefen och vice riksbankschefen icke utan trängande

orsak samtidigt borde avlägsna sig från Stockholm och att sådan orsak

i detta fall icke förelåge, varför enligt herr Stendahls uppfattning en av

bemälda herrar borde stanna hemma för att sköta riksbanken.»

övriga fullmäktige förenade sig med föredraganden. Fullmäktige hade

alltså beslutat i enlighet med föredragandens hemställan.

Ur protokollet:

Jacob Hagströmer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:92 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten