Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpraler vid flottan m. lii.
1938-03-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1938:27, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpraler vid flottan m. lii.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
5
Nr 27.
Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpraler
vid flottan m. lii.
I en till riksdagen avlåten, den 3 mars 1938 dagtecknad proposition nr 247,
som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva dels att
sjöförsvarets för budgetåret 1937/38 anvisade anslag till extra utgifter må beredas
ersättning från det under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget
till pensionering av viss flottans gemenskap med 11,101 kronor 44 öre, utgörande
jämlikt Kungl. Maj ris beslut den 18 juni 1937 från förstnämnda anslag
till f. d. underofficerskorpralerna vid flottan L. Rubin, O. E. Pettersson, C. K.
Olsson, C. J. H. Johansson och C. J. Asp utbetalade belopp, avseende förhöjning
för tiden till och med den 30 juni 1937 av dem tillerkända pensioner,
dels att till f. d. underofficerskorpralen vid flottan J. A. Larsson må från
anslaget till pensionering av viss flottans gemenskap utbetalas ett engångsbelopp
av 2,257 kronor 92 öre, avseende förhöjning för tiden till och med den
30 juni 1937 av honom tillerkänd pension,
dels ock att var och en av Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson, Asp och
Larsson må, räknat från och med den 1 juli 1937, från anslaget till pensionering
av viss flottans gemenskap — i stället för dem författningsenligt tillkommande
pensionsförmåner — uppbära pension med belopp av 1,776 kronor
för år, motsvarande flaggkorpral tillkommande pension.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Rubin, som är född den 25 maj 1875, anställdes vid sjömanskåren den
19 april 1893, befordrades till underofficerskorpral den 31 december 1905
och avgick ur tjänsten den 31 oktober 1932;
att Pettersson, som är född den 9 juli 1878, karlskrevs vid sjömanskåren i
september 1896, befordrades till underofficerskorpral den 30 november 1905
och avgick ur tjänsten den 30 september 1932;
att Olsson, som är född den 16 juni 1881, karlskrevs vid sjömanskåren i
september 1899, befordrades till underofficerskorpral den 31 december 1905
och avgick ur tjänsten den 30 september 1932;
att Johansson, som är född den 10 juli 1883, anställdes vid sjömanskåren
den 26 februari 1901, befordrades till underofficerskorpral den 30 april 1910
och avgick ur tjänsten den 31 juli 1933;
att Asp, som är född den 17 mars 1881, anställdes vid sjömanskåren den
10 december 1901, befordrades till underofficerskorpral den 30 juni 1909 och
avgick ur tjänsten den 31 oktober 1932;
att Larsson, som är född den 24 oktober 1874, anställdes vid sjömanskåren
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
den 17 september 1893, befordrades till underofficerskorpral den 31 decemmer
1903 och avgick ur tjänsten den 31 oktober 1932;
att förenämnda underofficerskorpraler, vilka samtliga tillhörde Karlskrona
örlogsstation, den 23 februari 1927 tillagts flaggkorprals över stat
tjänstegrad;
att deras avgång ur tjänst ägt rum på grund av dem av chefen för underofficers-
och sjömanskårerna vid Karlskrona örlogsstation, med åberopande
av bestämmelserna i reglementet för marinen, del I A § 23 mom. 2, meddelade
uppsägningar, dock att Johansson, som uppsagts till avgång den 10 juli
1933, då han uppnådde stadgad pensionsålder, 50 år, jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut fått kvarstå i tjänst till och med utgången av samma månad;
samt att ifrågavarande underofficerskorpraler vid avgång ur tjänst erhållit
pension, vilken bestämts jämlikt reglementet den 31 oktober 1879 (nr 63)
för pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap jämte sig därtill anslutande
bestämmelser och uppgår till sammanlagt 1,116 kronor för år jämte
dyrtidstillägg.
I nyssnämnda § 23 moni. 2 reglementet för marinen stadgas, att anställningstiden
skall anses förlängd genom rekapitulation med ett år för varje
gång, därest uppsägning från vederbörande kårchefs eller från den anställdes
sida icke skett senast å sextionde dagen före anställningstidens utgång.
Med skrivelse den 23 oktober 1936 har riksdagens militieombudsman till
kungl. Maj:t överlämnat en av omförmälda f. d. underofficerskorpraler med
undantag av Larsson ingiven framställning örn militieombudsmannens medverkan
i syfte att de, som efter avgången ur tjänst åtnjöte korprals pensionsförmåner,
måtte med avseende å tiden från avgången till dess beslut i anledning
av den av dem tidigare gjorda framställningen om erhållande av flaggkorprals
pensionsförmåner meddelats få sig tillerkänd skillnaden mellan
korpralspensionen och den lön de ägt uppbära, därest de — såsom för dem
gällande bestämmelser skulle berättiga till — i stället fått kvarstå i tjänst.
I sin berörda skrivelse har riksdagens militieombudsman beträffande frågan
om rätt för visst manskap vid sjömanskåren till fortfarande anställning
vid kåren hänvisat till innehållet i militieombudsmannens skrivelse den 22
mars 1934 i ett av sökandena åberopat tidigare behandlat fall av likartad
innebörd. I sistnämnda skrivelse anförde militieombudsmannen bland annat
följande:
Rättigheten att kvarstå i tjänst vid sjömanskåren utgjorde en kvarleva
från den tid, då manskapet vid flottans sjömanskår icke anställdes på viss
tid utan ansågs efter erhållen anställning vid kåren icke kunna mot egen
önskan därifrån skiljas annorledes än efter kassation eller på grund av begångna
förseelser. Denna rätt hade, såvitt anginge manskap, som anställts
vid flottans sjömanskår före den 1 januari 1919 och som fullgjort föreskrivna
villkor för befordran till underofficerskorpral, sedermera icke undergått
någon förändring till sitt innehåll. Rättigheten grundade sig på ett
i anställningskontrakt gjort åtagande från kronans sida och kunde icke utan
den berättigades samtycke hävas. Att — på sätt från vissa håll anförts —
rättigheten skulle^ äga bestånd allenast tills vederbörande befattningshavare
nått den ålder, då han enligt gällande pensionsreglemente ägde rätt till pension,
finge anses vederlagt därav, att under förarbetena till sagda pensionsreglemente
förslag om stadgande av skyldighet jämväl för personal tillhörande
manskapet att avgå vid uppnådd pensionsålder visserligen förelegat
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
7
men icke innefattats vare sig i Kungl. Maj:ts proposition eller i riksdagens
beslut i ämnet.
I sin skrivelse den 23 oktober 1936 bär militieombudsmannen därefter anfört,
att då, såvitt handlingarna utvisade, ifrågavarande anställningshavare
före den 1 januari 1919 vunnit sådan tjänsteställning i sjömanskåren, som
avsåges med nyss omförmälda stadgande i reglementet för marinen, militieombudsmannen
funne dem icke hava kunnat uppsägas från sin anställning
vid sjömanskåren vare sig med stöd allenast av § 23 inom. 2 reglementet
för marinen eller på den grund att de uppnått den ålder, då de enligt
gällande pensionsreglemente ägde rätt till pension. På grund härav och då i
ärendet icke vore fråga om avsked efter kassation eller på grund av begångna
förseelser, syntes Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson och Asp hava fog
för sin framställning att enligt av dem angiven grund erhålla ersättning för
tiden från den dag de efter meddelat beslut avgått ur tjänsten till dess beslut
i anledning av deras förenämnda hemställan örn undfående av flaggkorprals
pensionsförmåner blivit av Kungl. Majit meddelat. Skulle enligt
sistberörda beslut dylika förmåner ej varda dem tillerkända, syntes till särskild
prövning böra upptagas frågan om dem därefter tillkommande ersättning.
Genom beslut den 18 juni 1937 har Kungl. Majit medgivit, att såsom gottgörelse
i det i militieombudsmannens skrivelse den 23 oktober 1936 berörda
hänseendet finge för tiden till och med den 30 juni 1937 utbetalas till Rubin
2,257 kronor 92 öre, till vardera av Pettersson och Olsson 2,284 kronor 80
öre, till Johansson 2,016 kronor samt till Asp 2,257 kronor 92 öre, att med
tillhopa 11,101 kronor 44 öre tills vidare bestridas av sjöförsvarets för budgetåret
1937/1938 anvisade anslag till extra utgifter. I samband härmed har
Kungl. Majit förklarat Sig vilja framdeles efter riksdagens hörande meddela
beslut rörande gottgörelse för tid efter den 30 juni 1937 och i fråga örn
kostnadernas gäldande.
Nyss angivna ersättningsbelopp motsvarade skillnaden mellan, å ena sidan,
den pension jämte därå belöpande dyrtidstillägg, beräknat efter 12 procent,
som anställningshavarna under tiden från avgången ur tjänst till och med
den 30 juni 1937 skulle hava uppburit, därest de varit berättigade åtnjuta
flaggkorprals pensionsförmåner, och, å andra sidan, av dem under nämnda
tid uppburen korpralspension jämte efter nyss omförmälda grund beräknat
dyrtidstillägg. I en inom försvarsdepartementet upprättad, den 18 juni 1937
dagtecknad promemoria har ifrågasatts, att en var av nu ifrågavarande anställningshavare
skulle — utöver sålunda bestämd, för tiden till och med den
30 juni 1937 utgående ersättning —för tiden efter den 30 juni 1937 såsom
gottgörelse erhålla tillägg till innehavande pension med ett belopp av 660
kronor för år räknat, motsvarande skillnaden mellan flaggkorprals- och
korpralspension. Därvid förutsattes, att förekommande dyrtidstillägg skulle
utgå å den förhöjda pensionen. Av samma promemoria framgår vidare, att
Rubin å egna och, enligt fullmakter, å övriga förenämnda underofficerskorpralers
vägnar förklarat, att, därest gottgörelse i enlighet med förestående
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 27.
Utskottet.
bereddes dem, de icke komme att göra anspråk på ytterligare ersättning i
anledning av dem meddelat avsked.
I en till Kungl. Majit ställd skrift har slutligen förenämnde f. d. underofficerskorpralen
Larsson — under åberopande att han erhållit avsked från
sjömanskåren under enahanda förhållanden som de fem förut omförmälda
f. d. underofficerskorpralerna —- anhållit att få komma i åtnjutande av samma
pensions- och övriga förmåner, som kunde komma att tillerkännas dessa.
Departementschefen har anfört följande:
»I enlighet med den ståndpunkt, som Kungl. Majit intagit vid behandling
den 18 juni 1937 av föreliggande framställning av de fem underofficerskorpralerna
Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson och Asp om ersättning i anledning
av dem meddelat avsked, synes Kungl. Majit nu böra underställa riksdagens
prövning fråga rörande gottgörelse åt dessa befattningshavare för tid
efter den 30 juni 1937 samt om gäldandet av kostnaderna för ersättningarna.
Beträffande gottgörelsen för tiden efter den 30 juni 1937 finner jag mig böra
förorda, att — på sätt ifrågasatts i den i samband med Kungl. Majits omförmälda
beslut inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian — förevarande
befattningshavare jämväl efter nämnda tidpunkt komma i åtnjutande
av sådan förhöjning av dem författningsenligt tillkommande korpralspension,
att pensionsbeloppet kommer att motsvara flaggkorprals pension.
Då den i ärendet omförmälda underofficerskorpralen Larsson entledigats
från sin anställning under enahanda förhållanden som nyssberörda befattningshavare,
synes han böra få åtnjuta ersättning enligt samma grunder som
dessa. Förutom förhöjd pension från och med den 1 juli 1937 bör han
sålunda få uppbära engångsersättning för tiden dessförinnan efter samma
beräkningsgrund, som tillämpats beträffande de genom Kungl. Majits beslut
den 18 juni 1937 beviljade ersättningsbeloppen. I enlighet härmed uträknat
engångsbelopp utgör 2,257 kronor 92 öre.
Såväl de särskilda engångsbeloppen, avseende tiden intill den 1 juli 1937,
som de från och med denna tidpunkt utgående förhöjda pensionerna böra
bestridas från det under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensionering
av viss flottans gemenskap. I enlighet härmed torde ersättning
från detta anslag böra beredas sjöförsvarets anslag till extra utgifter med ett
belopp av 11,101 kronor 44 öre, motsvarande sammanlagda kostnaden för
de jämlikt Kungl. Majits beslut den 18 juni 1937 från sistnämnda anslag
utbetalade engångsbeloppen.»
Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. På
grund härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande proposition.
Stockholm den 29 mars 1938.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 25.
387699. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:178 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpral vid flottan m. m. a1 i texten