Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar jämte en i ämnet väckt motion.

1938-04-26 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1938:36, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

till förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar

jämte en i ämnet väckt motion.

Vid åtskilliga tillfällen efter riksdagshusets uppförande har frågan om

förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar varit föremål för behandling

inom riksdagen, av fullmäktige i riksgäldskontoret och av vissa särskilt

tillsatta kommittéer. En redogörelse för vad i ärendet förekommit före år

1936 återfinnes i riksdagshuskommitténs nedan omförmälda betänkande, till

vilket utskottet tillåter sig att hänvisa. Beträffande frågans utveckling under

åren 1936 och 1937 är i huvudsak att framhålla följande.

1936 års riksdag. I anledning av dels särskilda av fullmäktige i riksgäldskontoret

år 1936 gjorda framställningar örn förändringar beträffande riksdagshuset,

dels ock en vid samma års riksdag väckt motion (I: 106) hemställde

bankoutskottet i utlåtande nr 73, att riksdagen måtte, i överensstämmelse

med vad utskottet i nämnda utlåtande förordat, uppdraga åt fullmäktige

att låta utreda frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset

och dess omgivningar.

Riksdagen biföll vad utskottet sålunda hemställt.

Härefter beslöto fullmäktige, efter att i ärendet hava samrått med riksdagens

herrar talmän, att tillsätta en särskild kommitté (riksdagshuskommittén)

med uppdrag att verkställa och till fullmäktige inkomma med utredning

av frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar

i så god tid, att ärendet kunde upptagas till prövning av 1937 års

riksdag. Kommittén avgav den 12 mars 1937 till fullmäktige betänkande

(Del I och II) örn förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar.

Majoriteten inom kommittén förordade ett såsom A I betecknat förslag

till förändringar beträffande riksdagshusets såväl yttre som inre gestaltning

ävensom i fråga om ordnandet av riksdagshusets omgivningar. Förutom

detta förslag framlades inom kommittén reservationsvis tre andra förslag,

betecknade förslag A II, B och D I. Beträffande den närmare innebörden

av dessa fyra förslag torde få hänvisas till betänkandet.

1937 års riksdag. Kommitténs betänkande överlämnades av fullmäktige

med den 8 april 1937 dagtecknade skrivelser till kamrarnas herrar talmän,

vilka den 10 i samma månad hänsköto ärendet till bankoutskottet.

Till utskottet hade vidare inkommit dels en skrivelse från överbibliotekarien

vid riksdagsbiblioteket med vissa erinringar mot i kommitténs betänkande

framlagda förslag rörande dispositionen av bibliotekets korridor, dels

ock en skrift från ledamoten av riksdagens andra kammare herr Lithander,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 36.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

vari anfördes vissa synpunkter och framställdes vissa förslag med avseende

å ordnandet av riksdagshusets restaurang och kök. Detta förslag avsåg

bland annat, att köket skulle förläggas till vindsvåningen med bibehållande

av matsal och kafélokaler i nuvarande plan. Snabbgående hissar skulle inmonteras

för förmedling av trafiken mellan restaurangen och köket.

I fråga om kamrarnas plenisalar, vilka enligt riksdagshuskommitténs

förslag skulle lämnas oförändrade, framställde ledamoten av riksdagens

andra kammare herr Vougt i en till bankoutskottet ställd skrift ett av vissa ritningar

åtföljt förslag till omändringar, avseende att öka bekvämligheten och

trevnaden inom plenisalarna.

Slutligen hade till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisats

tre inom riksdagen väckta motioner (I: 198, 199 och 314), vari förslag framställdes,

vilka stodo i samband med ombyggnadsfrågorna rörande riksdagshuset.

över riksdagshuskommitténs betänkande, överbibliotekariens skrivelse

samt förenämnda motioner införskaffade utskottet i vederbörlig ordning utlåtande

av byggnadsstyrelsen, som avgav ett den 8 maj 1937 dagtecknat yttrande

i ärendet, vari framställdes åtskilliga erinringar mot de i riksdagshuskommitténs

betänkande intagna förslagen. Byggnadsstyrelsen fann en förnyad

utredning av frågan om riksdagshusets ombyggnad erforderlig, vilken

närmast borde anknytas till det i betänkandet såsom A II betecknade förslaget.

Innan definitivt beslut träffades om förändring av riksdagshuset och

dess omgivningar borde dock enligt styrelsens förmenande i första hand utredning

verkställas rörande lämpligheten av och förutsättningarna för uppförandet

av ett helt nytt riksdagshus.

I sitt den 20 maj 1937 dagtecknade utlåtande nr 66 anförde bankoutskottet

bland annat följande:

Utskottet delade byggnadsstyrelsens uppfattning, att riksdagshusets ombyggnadsfråga

och vad därmed stöde i samband måste, innan denna kunde

underställas riksdagen till slutligt avgörande, göras till föremål för ytterligare

överväganden. Vad anginge projektet om uppförandet av ett helt nytt

riksdagshus syntes dock enligt utskottets mening förutsättningar för närvarande

saknas för denna tankes realiserande.

Byggnadsstyrelsen hade framhållit, att i avvaktan på resultatet av en förnyad

utredning endast sådana ändringsarbeten borde verkställas, vilka kunde

anses vara av behovet oundgängligen påkallade. En modernisering av

riksdagsrestaurangen och dess ekonomilokaler vore visserligen ett krav, som

med det snaraste påfordrade en lösning. Utskottet hade likväl ansett, att

med ett beslut i denna fråga borde utan alltför stor olägenhet kunna anstå

till nästa år. Även med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig prövning

av riksdagshusets ombyggnadsfråga torde det vara mest ändamålsenligt att

icke utbryta ifrågavarande detalj i byggnadsprogrammet till omedelbart utförande,

då därigenom en planmässig lösning av frågan skulle kunna försvåras.

Av samma skäl syntes åtgärder för isolering av riksdagshusets yttertak

icke nu böra beslutas.

Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter hade det synts utskottet

vara lämpligt, att fullmäktige i riksgäldskontoret bereddes tillfälle att

uttala sig över de framställda förslagen till förändringar av det nuvarande

riksdagshuset och dess omgivningar jämte de uppslag, som i sådant avseende

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

3

innefattades i förenämnda motioner. För ändamålet borde samtliga till ärendet

hörande handlingar överlämnas till fullmäktige. I den mån fullmäktige

funne erforderligt, syntes det vara dem obetaget att låta verkställa

den ytterligare utredning i ärendet, som kunde befinnas påkallad. Det förslag,

vartill övervägandena inom fullmäktige kunde giva anledning, borde

ingivas till 1938 års riksdag i så god tid, att riksdagen finge möjlighet att ägna

ärendet den noggranna och allsidiga prövning dess vikt påfordrade.

I överensstämmelse med utskottets förslag beslöt riksdagen anmoda fullmäktige

i riksgäldskontoret att efter erforderlig utredning till 1938 års riksdag

inkomma med yttrande i anledning av för det dåvarande föreliggande

förslag angående förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar.

Förslag till 1938 års riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret — som den 10 juni 1937 uppdrogo åt fullmäktiges

ordförande fil. dr K. Hildebrand, fullmäktigen A. Lindqvist och

riksgäldsdirektören F. Sandberg att verkställa erforderliga kompletterande

utredningar i ärendet — hava med skrivelse den 20 januari 1938 till riksdagen

överlämnat det av 1937 års riksdag begärda yttrandet, åtföljt av ett antal

ritningar och fotografier, över vilket yttrande fullmäktige under hand

inhämtat byggnadsstyrelsens utlåtande. Ifrågavarande handlingar, vilka genom

fullmäktiges försorg utgivits av trycket och utdelats till riksdagens ledamöter,

hava enligt protokollsutdrag från riksdagens kamrar hänvisats till

bankoutskottet. Utskottet får, i den mån redogörelse för fullmäktiges nu

föreliggande förslag och byggnadsstyrelsens däröver avgivna yttrande icke

lämnas i det följande, hänvisa till handlingarna i ärendet.

I särskilda till bankoutskottet ingivna framställningar, dagtecknade respektive

den 19 februari och den 23 februari 1938, hava tidningarnas telegrambyrå

och stockholmskretsen av svenska journalistföreningen framställt

vissa erinringar mot fullmäktiges förslag. Utskottet återkommer härtill i

det följande.

Vidare har till utskottets förberedande handläggning hänvisats en inom

första kammaren under nr 241 väckt motion av herr Lindhagen, vari hemställes,

»att riksdagen ville:

1) överväga besparingar i det nya förslaget till förändringar av riksdagshuset,

2) besluta bibehålla de obelisker och krön, som föreslås skola borttagas,

3) tillerkänna icke rökare deras rätt att få med andra samfällt överlägga

i därtill avsedda rum samt enskilt skriva, läsa och äta åtminstone i någon

vrå av riksdagshuset, allt i fred för rökare.»

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas lill motionen.

Fullmäktiges nu föreliggande förslag angående riksdagshuset, vilket förslag

betecknats såsom förslag E, omfattar dels vissa förändringar, som måste

anses nödvändiga, dels ock vissa förändringar, som öka utrymmet och

förbättra kommunikationerna. De förstnämnda förändringarna avse taket,

restaurangen och köket samt uppvärmning och ventilation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

A. Förändringar, som måste anses nödvändiga.

Taket. Med avseende å riksdagshusets tak hava de verkställda utredningarna

givit vid handen, att sedan lång tid tillbaka svåra bristfälligheter förefinnas.

Takets plana delar samt barriärerna genomsläppa nämligen vatten,

som söker sig ned till och skadar underliggande murverk. Hittills utförda

tätningsarbeten hava icke kunnat tillfredsställande avhjälpa bristerna.

Enligt riksdagshuskommitténs huvudförslag A I skulle ett tak av ett helt

nytt utseende, nämligen ett sadeltak, läggas på byggnaden. Barriärerna och

alla å dem placerade krönande granitdetaljer, således även Sveagruppen,

skulle därmed försvinna. Denna lösning av takfrågan ingår jämväl i förslagen

B och D I. Två reservanter i kommittén förorda emellertid i sitt förslag

A II ett plant tak. Sveagruppen och barriärerna skulle därvid behållas.

I och för isolering under barriärerna skulle emellertid dessa och Sveagruppen

tillfälligtvis nedtagas för att sedan åter uppsättas.

Mot den i förslag A I avsedda utformningen av riksdagshusets yttertak

hade byggnadsstyrelsen, på sätt närmare framgår av dess i utskottets utlåtande

nr 66/1937 intagna yttrande, framställt vissa erinringar.

Enligt ett av f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson hösten 1937 på uppdrag

av fullmäktige utarbetat förslag skulle riksdagshusets tak i stort sett bibehållas

i sitt nuvarande utseende. I syfte att möjliggöra inredandet av lokaler

i vindsvåningen skulle emellertid yttertaket över byggnadens sidopartier ombyggas

och utföras sluttande mot gårdarna med kopparplåt på trätakstomme,

dock att plana tak skulle utföras över två större sammanträdesrum, avsedda

att förläggas ett på vardera sidan om mittpartiet åt öster.

För barriärernas tätning skulle samtliga granitbarriärer och andra krönande

partier nedtagas, isolering anordnas och barriärerna därefter återuppföras

ovanpå isoleringen. De nuvarande, i stor utsträckning skadade

kalkstensdockorna i barriärerna skulle ersättas med dockor av granit. Mittpartiet

skulle förses med kopparbeslaget sadeltak. Förslaget om barriärernas

tätning m. m. står i överensstämmelse med de åtgärder, som förordats

av majoriteten inom en av fullmäktige i juni 1937 tillsatt särskild teknisk

utredningskommitté för undersökning av frågan om tätning av riksdagshusets

tak (f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson, professorn H. Kreuger och byrådirektören

N. T. Royen). Den fjärde ledamoten av kommittén, professorn

C. A. Forssell, hade ansett bortflyttning och isolering onödiga och tillstyrkt

ett enklare och väsentligt billigare tätningsförfarande med s. k. Igaskitt.

Genomförandet av de av byggnadsrådet Nilsson ifrågasatta åtgärderna

beträffande taket skulle medföra följande kostnader:

Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande

partier ........................................ kr. 465,000

Förändring och isolering av mittpartiets barriärer och krönande

partier samt anordnande av nytt yttertak å mittpartiet...... » 340,000

Summa kr. 805,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

5

I fråga om anordnandet av nya rum i vindsvåningen, vilka

enligt förslaget skulle kosta 332,000 kronor, hänvisas till den redogörelse härför,

som lämnas i det följande under rubriken B. Förändringar, som öka

utrymmet och förbättra kommunikationerna.

Fullmäktige hava för egen del anfört huvudsakligen följande:

Fullmäktige funne snara, genomgripande förbättringsarbeten beträffande

taket oundvikliga, om ej byggnaden skulle taga sådan skada, att ett uppskov

blott komrne att avsevärt fördyra den till sist nödvändiga reparationen.

För att förhindra fukts inträngande i murarna måste vissa delar av taket

bättre isoleras. Den ifrågasatta nya vindsvåningens tak borde, åtminstone till

allra största delen, givas sådan lutning att vanlig plåtbetäckning kunde användas.

I det senare hänseendet funne fullmäktige den anordning, som

framlagts i byggnadsrådet Nilssons förslag, vara den lämpligaste.

Frågorna örn isolering under barriärerna och om utsmyckningen å taket

vore särskilt svåra att bedöma. Fullmäktige funne den av riksdagshuskommittén

förordade anordningen med sadeltak och barriärernas och Sveagruppens

borttagande betryggande ur teknisk synpunkt. Därmed skulle taket

emellertid få en emot den nuvarande så skiljaktig prägel, att fullmäktige

ej kunde förorda det. För flertalet av riksdagens ledamöter skulle ett borttagande

av barriärerna och Sveagruppen innebära ett omotiverat och stötande

våldförande av Aron Johanssons verk och ändra den traditionsbundna

karaktären av riksdagshusets exteriör. Däremot torde alla kunna enas örn

att borttaga obeliskerna och övriga krönande partier. Å östra fasaden borde

dock de två vapensköldarna å hörnpartierna och de fyra kulkrönen bibehållas.

Fullmäktige ansåge, att efter alla de misslyckade tätningsförsök, som tidigare

gjorts, största möjliga trygghet nu måste eftersträvas och förordade därför,

att barriärerna nedtoges och tätning medelst asfaltisolering och kopparplåt

utfördes före deras uppsättning igen. Då nedträngande av fuktighet i

underliggande murar uppträdde minst å mittpartiet, syntes det emellertid

vara möjligt att här stanna vid de av professor Forssell förordade tätningsåtgärderna

och alltså ej heller söndertaga och nedflytta samt återuppsätta

Sveagruppen. Härmed skulle riskerna för att Sveagruppens tunga delar

vid nedtransporten och återuppsättandet skadades undvikas samt ett avsevärt

förbilligande ernås.

Ur många synpunkter vore givetvis önskvärt, att vid ersättande av de nuvarande

kalkstensdockorna i sidobarriärerna nya dockor av granit komme

till användning. Sådana dockor droge emellertid i jämförelse med dockor

av konststen en merkostnad av 111,000 kronor. Med hänsyn härtill föresloge

fullmäktige att vid ersättande av kalkstensdockorna i barriärerna hela kalkstensdockor

sammanfördes å mittpartiet och för sidobarriärerna anskaffades

nya dockor av konststen.

Med iakttagande av de sålunda föreslagna åtgärderna för tätning av

barriärerna m. m. skulle arbetena med taket, frånsett inredandet av nya

rum i vindsvåningen för en beräknad kostnad av 332,000 kronor, enligt

fullmäktiges förslag — förslag E — draga följande kostnader:

Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande

partier ........................................ kr. 330,000

Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och krönande

partier samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet ...... » 115,000

Summa kr. 445,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Vid genomförande av fullmäktiges förslag örn borttagande av vissa krönande

partier å riksdagshusets tak uppkomme frågan om vissa motsvarande

åtgärder å riksbankens byggnad. Efter samråd nied fullmäktige i riksbanken

ville fullmäktige i riksgäldskontoret föreslå, att vid ovan nämnda åtgärder

beträffande riksdagshusets tak jämväl de tio klotformiga krönen å riksbankshuset

borttoges.

Kostnaderna för detta arbete å riksbankshuset inginge i ovan anförda

kostnadsberäkningar för förslag E.

I samband med ovannämnda arbeten borde reparationer av riksdagshusets

fasader utföras för en uppskattad kostnad av 100,000 kronor.

Beträffande taket innebär fullmäktiges förslag alltså:

att nytt yttertak över en å byggnadens sidopartier inredd vindsvåning utföres

såsom mot gårdarna sluttande tak med kopparplåt på trätakstomme,

dock att för två nya sammanträdesrum anordnas plana tak;

att barriärerna å sidopartierna nedtagas, isolering anbringas och barriärerna

återuppsättas och förses med dockor av konststen;

att Sveagruppen och mittpartiets barriärer och tak isoleras i huvudsak enligt

det av professorn Forssell föreslagna systemet; samt

att följande krönande partier borttagas, nämligen de sex obeliskerna, de

åtta klotformade krönen å norra och södra fasadernas mittpartier samt de två

tornkrönen över trapporna vid Riksgatan, varemot de två å östra fasaden

befintliga vapensköldarna återuppsättas efter deras nedtagande i och för

barriärens isolering och de fyra kulkrönen omkring Sveagruppen bibehållas.

Restaurang och kök. Riksdagshuskommittén föreslog enhälligt i sitt betänkande

vidtagande av vissa åtgärder till förbättrande av nuvarande förhållanden

inom riksdagshusets restaurang och kök. Kommitténs förslag avsåg

följande:

Köksutrymmena, nu huvudsakligen förlagda i jordvåningen — endast

ett mindre kök funnes bredvid matsalen — skulle flyttas upp i samma plan

som matsalen. För att möjliggöra detta skulle den angränsande delen av

matsalen disponeras till en bredd av fyra meter, varemot till denna skulle

läggas det utrymme, som funnes i entrén till matsalen invid vestibulen i öster.

1 omedelbar anslutning till köket skulle anordnas kallskänk, kaffekök och

rangeringsutrymmen. Alla till restaurangarbetet hörande, löpande matlagnings-

och serveringsarbeten komme härigenom att förläggas i samma plan.

I mellanvåningen skulle anordnas diskrum, varjämte hit skulle förläggas för

personalen avsedda utrymmen, såsom omklädningsrum med klädskåp,

duschrum, matsal för personalen m. m. Källarvåningen skulle disponeras för

kylrum och förrådsrum. De ombyggda ekonomilokalerna skulle förses med

en tidsenlig köksinredning, bestående av gasspis, varmskåp, diskmaskin, kylskåp

m. m. Ny värmelednings-, ventilations-, sanitär- och kylanläggning

skulle anordnas för restaurangen. För tillgodoseende av behovet av ökat utrymme

för lunschservering skulle användas jämväl hörnrummet. Kafélokalerna

skulle utökas med de väster örn kafélokalerna liggande rummen till så

stor del, som ungefär motsvarade hörnrummets yta.

Fullmäktige hava låtit verkställa närmare utredning beträffande det av

herr Lithander i det föregående omförmälda förslaget med avseende å kö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

7

kets förläggning till vindsvåningen m. m. Denna utredning — vilken finnes

intagen å sid. 46—48 i fullmäktiges yttrande och vartill här torde få hänvisas

— har givit vid handen, att ett genomförande av detta förslag icke blott torde

ställa sig väsentligt dyrare än riksdagshuskommitténs utan även bliva ur

praktiska synpunkter mindre ändamålsenligt.

Fullmäktige förorda för sin del, att riksdagshuskommitténs förslag måtte

komma till utförande.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle — frånsett värmelednings-,

ventilations-, sanitär- och kylanläggningar för restaurangen och till densamma

hörande utrymmen (se nedan under 3.) — belöpa sig till ett belopp

av 253,000 kronor.

Uppvärmning och ventilation m. m. Beträffande de nuvarande anordningarna

för riksdagshusets uppvärmning och ventilation inhämtas av fullmäktiges

yttrande följande.

Anordningarna för uppvärmning av riksdagshusets lokaler hade under

senaste åren i väsentlig mån förbättrats. Något annat behov av ändring

av värmeanläggningen än ett fortsatt utbyte av ångelement mot varmvattenelement

föreligger därför icke. Den förändring av värmeledningsanordningarna,

som nu ifrågasättes, sammanhänger med förslagen om lokalernas utvidgning

och ventilationssystemets omläggning.

Då de nuvarande ventilationsanordningarna äro mera än 30

år gamla och under denna tid många förbättringar och nya uppfinningar

gjorts inom ventilationstekniken, äro riksdagshusets anordningar för luftväxling

i lokalerna otidsenliga och motsvara icke nutida krav. Ventilationen

har också under årens lopp varit föremål för många anmärkningar

och klagomål. Vissa försök till förbättringar hava gjorts. Den mest betydande

förbättringen gjordes år 1934, då viss ändring av sättet för friskluftens

införande i kamrarnas plenisalar kom till stånd. Friskluften infördes ursprungligen

under stolama nere i plenisalen. Nämnda år ändrades emellertid

luftintaget så, att luften infördes från sidan av stolarna ut i salen, vilken

ändring visat sig lämplig.

Bristfälligheterna i ventilationssystemet framträda särskilt i övriga större

samlingsrum i riksdagshuset, nämligen matsalen och kafélokalerna, utskottens

sammanträdesrum och klubblokalerna. Ventilationen i dessa lokaler är

för närvarande avsedd att ske på så sätt att den uppvärmda, rena luften

med några grader lägre temperatur än luften i rummen skall inströmma från

en ventil eller, i större rum, flera ventiler med en yta för varje ventil av

5 å 10 dm2; dessa ventiler äro placerade strax under taklisten. Den förskämda

luften skall utsugas dels genom en, respektive flera ventiler, placerade

strax ovan den nedre väggpanelen, dels genom en, respektive flera ventiler,

placerade strax under taklisten. Dessa utsugningsventiler hava även

en yta av 5 å 10 dm2. Genom dessa anordningar finnes möjlighet att tillföra

lokalerna erforderlig friskluftsmängd och att utsuga den förbrukade luften.

Erfarenheten har emellertid visat, att om friskluftventilerna äro öppna,

uppstår ett starkt och besvärande drag från deras stora öppningar. Den

inströmmande luften, som är kallare än luften i rummet, kommer ned i rummet

som en stor, kraftig luftström. Före nedslaget hinner den ej blanda sig

med den varmare luften i rummet och känns därför kall och besvärande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Till följd härav måste spjällen till friskluftsventilerna hållas helt stängda

eller i varje fall obetydligt öppna. På grund av klagomål för drag hållas

understundom även utsugningsventilerna stängda. Då ventilationsanordningarna

sålunda liro satta ur funktion, är det givet, att luften under pågående

sammanträden i utskottslokalerna måste bliva förskämd och kännas varm

och tryckande. Vid tobaksrökning i lokalerna, såsom fallet är exempelvis

i restaurangen, bliva förhållandena särskilt otillfredsställande.

På uppdrag av fullmäktige har ingenjören K. G. Eklund framlagt förslag

till nya uppvärmnings- och ventilationsanordningar i riksdagshuset, till vissa

nya sanitära anordningar, huvudsakligen avseende de nytillkommande lokalerna,

ävensom till en modernisering av tvättstugan. Förslaget innebär följande:
Beträffande

värmeledningsanordningarna böra de nuvarande

pannorna, till antalet 10 st., jämte ångvärmeledningen borttagas

och ersättas med varmvattenpannor och varmvattenvärmeledning med elementen

i största möjliga utsträckning placerade under fönstren. Befintliga

kamflänselement i varmkammaren i källaren ersättas med lamellbatterier för

varmvatten, vilka ingå i ventilationsanläggningen. Ångelementen för eftervärmning

av luft till plenisalarna utbytas även mot varmvattenelement. Till

de nya ventilationsbatterierna dragas separata ledningar. De nya varmvattenpannorna

skola sålunda tjänstgöra för såväl värmeledningen som ventilationsanläggningen.

Utbyte av pannorna m. m. betingas av den planerade utökningen av såväl

värmeledningen som ventilationsanläggningen. För en sådan utökning räcka

ej de nuvarande pannorna till. Dessa upptaga nu hela det utrymme, som kan

reserveras för pannorna i pannrummen. Någon utökning av pannorna kan

därför icke ifrågakomma, utan måste de helt slopas och ersättas med pannor

med större eldyta och lämplig konstruktion. Trots den betydligt större

eldytan taga de nya pannorna ej större plats än de nuvarande.

I den nu befintliga anläggningen äro ventilationsanordninga rn

a gemensamma för plenisalarna, utskottsrum m. fl. En särskild ventilationsanläggning

för plenisalarna, helt skild från ventilationssystemet för övriga

lokaler, bör komma till stånd. Den nya anläggningen skulle fungera på

så sätt, att luften först suges genom ett oljefilter så anordnat, att filtret automatiskt

hålles rent från damm. Från filtret passerar luften genom ett uppvärmnings-

och befuktningsskåp, vari den erhåller lämplig temperatur och

fuktighet, varefter luften medelst fläkt tryckes ut i fördelningsgången och

vidare till plenisalarna, där luften liksom nu införes invid sittplatserna. Reglering

av luftens temperatur och fuktighet sker automatiskt.

För övriga lokaler anordnas ventilationen i huvudsak efter samma princip

som beträffande plenisalarna. Därvid göres sådan anordning, att önskad

temperatur kan hållas i varje rum oberoende av de övriga. Regleringen sker

därvid automatiskt. I de större rummen, nämligen utskottens sammanträdesrum,

klubblokalerna, restaurangen samt partilokalerna anordnas undertak

för införande av friskluften. Detta är försett med ett tillräckligt antal

hål eller öppningar så placerade att den inkommande luften fördelas likformigt

över hela takytan. Genom denna finfördelning av friskluften och genom

dess införande med lämplig hastighet skulle friskluftens temperatur

kunna hållas betydligt lägre än rumsluftens temperatur utan att drag förmärkes.

Temperaturen i rummet skulle bliva normal rumstemperatur, 18

—20 grader. Den förskämda luften utsuges vid golv och tak genom ett flertal

ventiler.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36. 9

Kostnaderna för förslagets utförande beräknas uppgå till 695,400 kronor,

vartill komina byggnadsarbeten, beräknade till 227,000 kronor.

Förstnämnda belopp fördelar sig på följande poster.

Värmeledningen ........................................ kr. 240,000

Sanitäranläggningen .................................... » 32,000

Ventilationsanläggningen ................................ » 228,100

Oförutsedda utgifter samt ritningar och kontroll ............ »_ 75,300

Tillhopa kr. 575,400.

Tillkommer för värmelednings-, ventilations-, sanitär- och kylanläggning

för matsal, kafé, köks- och ekonomilokaler .... » 120,000

Summa kr. 695,400.

Fullmäktige hava beträffande ifrågavarande förslag anfört bland annat:

De nuvarande uppvärmnings- och ventilationssystemen hade varit i bruk

sedan riksdagshuset byggdes och motsvarade icke de krav, som man numera

hade rätt att ställa. I privathus finge man i allmänhet räkna med att

grundligt överse och förbättra värmeanordningarna åtminstone efter 20 å

30 år och det borde då ej väcka någon överraskning, att riksdagen finge

göra detsamma beträffande sina lokaler.

Att anordningarna för uppvärmning borde moderniseras, hade för övrigt

tidigare erkänts genom att en omläggning skett beträffande vissa lokaler

från ånguppvärmning med radiatorer vid innerväggarna till varmvattenuppvärmning

med radiatorer under fönstren. Avsikten hade varit att vid lämpligt

tillfälle införa detta senare system i återstående lokaler. Ett beslut i

den riktningen innebure alltså blott ett påskyndande av åtgärder, som redan

påbörjats. I fråga om värmealstringen borde i detta sammanhang ett utbyte

ske av de nuvarande pannorna mot nya pannor för åstadkommande av

den ökade värmemängd, som erfordrades för den planerade utvidgningen av

lokalerna inom byggnaden och för den nya ventilationsanläggningen.

Under många år hade starka klagomål framkommit över bristfällig ventilation

och därigenom orsakad dålig luft i riksdagshusets lokaler. I plenisalarna

hade en avgjord förbättring åstadkommits medelst införande av

friskluft vid sidan av stolarna. Men beträffande andra lokaler, i främsta

rummet utskottens sessionsrum och klubbrummen, holle många ledamöter

av riksdagen före, att ventilationsfrågan vore nära nog den viktigaste av

alla frågor, som berörde riksdagshuset.

Enligt vad fullmäktige inhämtat av fackmän på området måste man av ett

nytt system kräva, att det införde frisk luft genom ett stort antal små kanaler,

varigenom drag vid luftens cirkulation i rummet kunde i möjligaste mån

undvikas, att den friska luften hade en lägre temperatur än luften i rummet

för att kunna motverka den värmeökning, som alltid uppstode där många

människor vistades och lampor vore tända, samt att den förskämda luften

bortfördes. Ett lämpligt system för en mer eller mindre fullsatt större

lokal ansåges innebära, att luften ombyttes cirka 8 gånger i timmen. I vanliga

sammanträdes- och klubblokaler ginge det ej för sig att nere vid golvet

införa frisk luft vid lägre temperatur än luften i rummet såsom skedde i

plenisalarna, utan måste den nya luften införas uppe vid taket eller åtminstone

strax nedanför taklisten. Den friska luften komme då att sjunka

ned, uppblandande sig med rumsluften, varigenom temperaturen hölles nere.

Den uppvärmda förskämda luften skulle utsugas genom lämpliga anordningar.

Då de av ingenjören Eklund föreslagna anordningarna för ny ventilation

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skulle draga stora kostnader, hade fullmäktige konsulterat en annan specialist

i branschen, ingenjören Axel Theorell, vilken tillstyrkt Eklunds förslag.

Endast i en detalj — i fråga om luftens befuktning -— vore Theorell

tveksam, men denna detalj vore icke väsentlig för systemet och frågan örn

densamma kunde närmare utredas efter ett riksdagsbeslut örn ny ventilation

och före arbetets igångsättande.

Det borde för övrigt framhållas, att anordningen med undertak eller trummor

endast behövde tillämpas i restaurangen, i utskottens sessionsrum samt

i klubblokaler och partisalar. I mindre rum kunde enklare anordningar

vara tillräckliga.

Vad anginge de föreslagna sanitära anordningarna innebure förslaget föga

mer än en komplettering med dylika anordningar i de eventuellt nytillkommande

lokalerna.

Med anledning av de höga kostnadssiffror, som beräknades för genomförandet

av ingenjör Eklunds förslag, hade fullmäktige låtit utreda, vilket

belopp skulle kunna besparas, därest man gjorde den inskränkning i arbetena,

att de nuvarande ventilationsanordningarna utom vad anginge

restaurangen, behölles oförändrade. Förslaget skulle härvid alltså begränsas

till följande, nämligen ersättande av befintliga ångelement med varmvattenelement,

anläggande av värme-, ventilations- och sanitära anordningar

i de nytillkommande lokalerna samt ny värme-, ventilations-, sanitär- och

kylanläggning för restaurangen. Med en sådan begränsning skulle uppstå

en kostnadsminskning av omkring 200,000 kronor.

Trots kostnaderna ville fullmäktige emellertid tillstyrka ovan omtalade arbeten

i sin helhet. Fullmäktige ansåge det nämligen vara i högsta grad önskvärt,

att arbetet inom riksdagshuset måtte kunna bedrivas under fullt tillfredsställande

värme- och ventilationsförhållanden. Om värme- och ventilationssystemen

ej i detta sammanhang moderniserades, skulle klagomålen växa

och inom kort bliva så starka, att de ej längre kunde skjutas åt sidan. En

modernisering vid senare tidpunkt skulle dessutom medföra avsevärda merkostnader

och besvär. När de olika förbättringsarbetena inom riksdagshuset

nu blivit så ingående utredda och diskuterade, syntes det vara lämpligast

att riksdagen nu beslöte sig för dem.

De föreslagna omändringsarbetena innebära alltså:

att ännu befintliga ångelement ersättas med varmvattenelement, placerade

i största möjliga utsträckning under fönstren;

att de nuvarande pannorna utbytas mot nya;

att en ny ventilationsanläggning anordnas, varvid för kamrarnas plenisalar

det nuvarande ventilationssystemet i huvudsak bibehålies oförändrat

men kompletteras med apparater för luftens rening o. dyl., medan däremot

i övriga större rum göras nya anordningar för friskluftens införande, finfördelad

genom ett flertal spridare, samt för den förskämda luftens utsugning

genom ett flertal evakueringsöppningar;

att modern sanitär- och kylanläggning anordnas för restaurangen; samt

att i övrigt erforderliga sanitära anordningar utföras.

Sammanfattning av förslagen under A. Kostnaderna för de förändringar,

som fullmäktige ansett vara nödvändiga underhållsåtgärder, äro sammanställda

här nedan:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

11

Kostnader för taket m. m. Kronor

Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och

krönande partier ................................ 330,000

Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och krönande

partier samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet

........................................ 115,000

Reparationer av fasaderna .......................... 100,000 545,000

Kostnader för modernisering av restauranglokalerna m. m...... 253,000

Kostnader för värme- och ventilationsanordningar m. m.

Värme, ventilation och sanitära installationer (specifikation

sid. 9) .................................... 695,400

Byggnadsarbeten .................................. 227,000 922,400

Summa 1,720,400.

Byggnadsstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande beträffande fullmäktiges

förslag i den del, varom nu är fråga, anfört huvudsakligen följande:

Kostnaderna för de i förslag E ingående arbeten, som hänförts till nödvändiga

åtgärder, hade beräknats till 1,720,400 kronor, vilket belopp icke i

och för sig föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens sida.

Beträffande de sålunda föreslagna arbetena hyste även byggnadsstyrelsen

den uppfattningen, att de i allt väsentligt vore att anse såsom nödvändiga

och snarast borde komma till utförande. Vad detaljerna i denna del av förslaget

beträffade finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen funne det

lämpligt, att krönen över de västra trapptornen på föreslaget sätt avlägsnades,

men att styrelsen alltjämt måste ifrågasätta lämpligheten av att sidopartiernas

övriga krönande partier borttoges, därest Sveagruppen skulle

bibehållas. Härjämte finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den föreslagna

kopparavtäckningen på takbarriärens nedre stenpartier och den avsedda

förändringen av denna barriär syntes ur arkitektonisk synpunkt mindre tillfredsställande,

varför förslaget i denna del torde böra bliva föremål för omarbetning.

Därvid borde tillses att den nuvarande ur utseendesynpunkt

lämpliga överensstämmelsen i fråga örn material mellan taklisten och barriärens

nedre stenpartier i allt väsentligt bibehölles. Den föreslagna tätningen

med Igaskitt av mittpartiets krönande partier och barriärer torde

enligt byggnadsstyrelsens uppfattning ej komma att visa sig tillfredsställande,

men kunde möjligen komma till utförande som en provisorisk åtgärd,

till dess full klarhet vunnes, huruvida dessa partier och barriärer allt framgent

borde bibehållas.

I övrigt hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra beträffande de i förslaget

E ingående, såsom nödvändiga betecknade åtgärder.

Styrelsen förordade alltså för sin del att de i nämnda förslag ingående, såsom

nödvändiga förändringar betecknade arbeten komme till utförande,

dock att frågan om borttagandet av sidopartiernas krönande partier, utom

i vad avsåge de krönande partierna ovanför de västra trapptornen, ävensom

frågan örn avtäckningen av takbarriärens nedre stenpartier samt denna barriärs

förändring, måtte bliva föremål för ytterligare övervägande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Fullmäktige hava i anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört

framhållit, att därest en omprövning av de detaljer beträffande taket, som

styrelsen omnämnde, skulle behöva ske, syntes denna kunna föranstaltas av

det riksdagens utskott, som komme att handlägga förevarande ärende.

B. Förändringar, sorn öka utrymmet och förbättra kommunikationerna.

Fullmäktige hava beträffande förevarande fråga till en början framhållit

följande:

Under många år hade klagomål anförts från ledamöter av riksdagen,

vilka under längre tid vunnit erfarenhet örn riksdagshusets brister. Klagomålen

hade i huvudsak gått ut på att utskottsrummen vore otillräckliga och

att särskilda rum för ordförande och sekreterare m. m. borde beredas; att

statsrådsrummen vore för fåtaliga; att det ej vore nog med en enda större

partilokal samt att smårummen för de enskilda riksdagsmännens arbete

eller vila eller för konferenser vöre otillräckliga. Vidare vore kommunikationerna

inom byggnaden både i vertikal och horisontell riktning allt annat

än bekväma. Hissarna vore otillräckliga till antalet och delvis illa placerade

samt ginge för långsamt. Direkt förbindelse saknades ofta mellan

olika delar, exempelvis mellan östra och västra ingångarna och närliggande

lokaler.

När stora och dyrbara arbeten, enligt vad som redan anförts, under alla

förhållanden måste utföras, borde övervägas, huruvida ej i samband därmed

nya utrymmen borde anskaffas för ernående av bättre arbetsförhållanden

och större trevnad. Av riksdagshuskommitténs utlåtande framginge,

att ett stort antal nya lokaler kunde anordnas. Man torde för övrigt kunna

utgå från den uppfattningen, att det under de närmaste decennierna kunde

förväntas ett ökat rumsbehov. Det borde då bliva i längden billigare att

verkställa de ombyggnader, som kunde anses nu eller i en nära framtid

nödiga och lämpliga, i ett sammanhang än att först utföra vissa dyrbara

reparationer och förbättringar och inom något decennium stå inför nödvändigheten

att åter taga itu med ombyggnader inom riksdagshuset.

Fullmäktige anföra härefter, bland annat:

Riksdagshuskommitténs förslag A I, A II och B vore, då det gällde förändringarna

av riksdagshusets inre, i stort sett sammanfallande. Alla tre förslagen

innehölle samma huvudpunkter i ombyggnadsprogrammet, nämligen

inredande av rum i trapptornen åt väster och i vindsvåningen, igenläggande

av ljusschaktet i sammanbindningsbanan och inredande av rum i de sålunda

vunna utrymmena, utökning av huvudvåningens entresolvåning, disponerande

av viss del av sammanbindningsbanan till klubbrum samt borttagande

av huvudtrappan, genom vilken sistnämnda åtgärd skulle vinnas

utrymme dels för en vestibul i samma plan som den nedre vestibulen åt

Norrbro och dels för en hall i huvudvåningen mellan plenisalarna.

Förslaget D I sammanfölle såtillvida med de andra förslagen att det i

sitt ombyggnadsprogram i det inre upptoge inredandet av rum i trapptornen

åt väster och i vindsvåningen samt åtgärderna med ljusschaktet. Däremot

berörde förslaget icke huvudtrappan och på den grund ej heller sammanbindningsbanan.

Någon utökning av entresolvåningen förekomme icke heller

i detta förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

13

Emot ifrågavarande olika förslag framställdes erinringar såväl av byggnadsstyrelsen

och från riksdagsbiblioteket som under ärendets behandling i

kamrarna vid nästlidet års riksdag. De kraftigaste anmärkningarna riktades

bland annat mot förslaget att förändra mittpartiets monumentala trappsystem

och sammanbindningsbanan samt att entresolera de norra och södra delarna

av huvudvåningen.

Att riksdagshuskommittén föreslagit åtgärder, som innebure ingrepp i vitala

delar av byggnaden, berodde på att fåfänga försök gjorts att på annat

sätt nå en tillfredsställande lösning av trafikproblemen och lokalfrågorna.

Genom förslaget hade vunnits möjlighet till väsentliga förbättringar i mittpartiets

kommunikationer mellan öster och väster och mellan olika våningar.

Förslaget innebure en viss jämkning av klubbbrumsutrymmena, men

därigenom hade vunnits dels utrymme för tillfredsställande av andra lokalbehov

i huvudvåningen och dels möjligheter för anordnande av entresolerade

utrymmen i norra och södra fasaderna samtidigt som en monumental övre

hall skulle ersätta den stora huvudtrappan och sammanbindningsbanan. Men

det syntes framgå, att riksdagens ledamöter i allmänhet fäste större avseende

vid förlusterna än vid vinsterna. Det gällde därför att med bibehållande av

huvudtrappan och sammanbindningsbanan söka förena de förnämsta vinsterna

av riksdagshuskommitténs huvudförslag, innebärande förbättrade

kommunikationsförhållanden och andra fördelar. I förslaget E hade försök

gjorts till en lösning av dessa önskemål.

De förändringar beträffande riksdagshuset, som enligt förslag E skulle

utföras i syfte att öka utrymmet och förbättra kommunikationerna, framgå

i huvudsak av följande redogörelse.

Genom anordnande av en central nedre hall skulle kommunikation

beredas direkt mellan de östra och västra ingångarna till riksdagshuset.

I hallen skulle kapprum anordnas för kamrarnas ledamöter, för

riksdagens personal samt för den allmänhet, som besökte riksdagshuset.

Hallen vore avsedd att upptaga hela mittbyggnadens centrala del i samma

plan som den nuvarande vestibulcn från Riksgatan. För hallens anordnande

krävdes, att i nämnda vestibul gjordes tre genombrytningar in mot byggnadens

mittparti. Hallen skulle få en höjd av 5 meter. I den del av hallen,

som vette mot riksdagshusplanen skulle anordnas två trapparmar om 16

steg lipp till den s. k. jordvåningen. Golvet i vestibulen från riksdagshusplanen

skulle sänkas till jordvåningens plan. Genom vissa genombrytningar

skulle förbindelse anordnas mellan denna vestibul och jordvåningen samt

hallen. Den monumentala huvudtrappan skulle i stort sett bibehållas oförändrad.

Allenast i dess nedre del skulle en förlängning bliva erforderlig. Den

västra trappan i byggnadens mittparti vilken ledde upp till biblioteket skulle

borttagas. Trappan utanför riksdagshusets huvudingång skulle borttagas,

frånsett ett trappsteg.

Från hallen skulle fyra nya hissar anläggas, vilka skulle gå ända

upp till vindsvåningen.

I en ny vindsvåning skulle inredas smårum till ett antal av 26 för

riksdagens ledamöter. Vidare skulle i vindsvåningen anordnas lokaler för

det nu i utskottsvåningen förlagda särskilda utskottet samt för utrikesutskottet.

Södra tornrummet i vindsvåningen skulle avses för andra kammarens

tillfälliga utskott nr 4 och 5, norra tornrummet i samma våning för

första kammarens tillfälliga utskott nr 2.

En ny partisal skulle, anordnas i attikvåningen. Detta utrymme

skulle vinnas genom ljusschaktets till sammanbindningsbanan borttagande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Den därefter kvarblivande ljusgården i samma plan som utskottsvåningen

skulle upplysas på artificiell väg.

I huvudvåningens entresol våning skulle dels socialdemokratiska

partiets nuvarande förtroenderådsrum uppdelas i två rum. dels ock i

två vaktmästarerum avskiljas utrymmen för särskilda frukostrum för vaktmästarna.

I de två trapptornen i västra fasaden skulle de nuvarande

trapporna borttagas och de därigenom frigjorda utrymmena inredas

till rum, varjämte de nuvarande ingångarna till trapptornen från gatan skulle

slopas. Nya trappor skulle utbyggas mot gårdarna. Hissarna skulle bibehållas

på nuvarande plats men uppdragas till vindsvåningen. Den södra

hissen skulle moderniseras och ändras till konduktörshiss. Trappförbindelsen

i utskottsvåningen skulle ändras och nytt bjälklag skulle inläggas mittför

trapptornen i denna våning samt i entresolvåningen, varigenom denna senare

skulle erhålla direkt förbindelse med hissarna och de nya trapporna.

Vidare skulle trapporna till pressens lokaler ombyggas

till rum. I och med att fyra nya hissar anordnades i mittpartiet,

bleve nämligen de två trapporna till pressreferenternas lokaler onödiga, varför

de skulle borttagas och härvarande utrymmen inredas till rum i samtliga

berörda våningar. I pressreferenternas våning skulle dessa lokaler utökas

med de två trapprummen.

För vinnande av bekvämare förbindelse mellan huvudvåningens och de

två nedanför liggande våningarnas nordöstra delar skulle anordnas en spiraltrappa

invid nordöstra gården i ungefärlig likhet med

trappan från andra kammarens kapprum ned till restaurangen.

Beträffande rum sdis positionen i övrigt skulle följande förändringar

vidtagas. Jordbruksutskottet skulle erhålla ytterligare ett ruin. Bankoutskottet

skulle likaså erhålla en utökning med ett rum, bildat genom uppdelning

av det av andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 för närvarande

disponerade, intill bankoutskottet liggande rummet. Andra kammarens tillfälliga

utskott nr 2 och 3 skulle beredas ett rum i södra tornrummet i bottenvåningen.

Partiernas förtroenderådsrum med ett tillhörande mindre rum

skulle förläggas, två i bottenvåningen, ett i västra entresolvåningen och ett i

utskottsvåningen. Förtroenderådsrummen i bottenvåningen skulle anordnas,

det ena i statsrådsrummet jämte det uppdelade rum, som nu disponeras av

andra kammarens tillfälliga utskott nr 5, det andra i det nordöstra hörnrummet.

Två mindre förtroenderådsrum skulle anordnas i två nya rum i bottenvåningen.

Statsrådsrummen skulle utökas norrut med ett större och ett

mindre rum, varjämte folkpartiets nuvarande förtroenderådsrum skulle disponeras

såsom statsrådsman Första kammarens lunchrum skulle borttagas

och det härigenom frigjorda lokalutrymmet disponeras dels för första

kammarens kansli, dels ock såsom klubbrum för kammarens ledamöter.

I övrigt framgår rumsdispositionen närmare av en vid fullmäktiges yttrande

såsom bilaga 6 (sid. 120) fogad dispositionsplan.

Det nuvarande elektriska signalsystemet skulle bibehållas men

utvidgas till de nya lokaler, som enligt förslag E skulle inredas.

I samband med de i förslag E ingående förändringarna och utvidgningarna

av lokalerna skulle behövliga förändringar och utökningar vidtagas i

de elektriska belysnings- och ringledningarna. I samband

därmed skulle de nuvarande huvudledningarna ökas och det äldre ledningsnätet

revideras, så att bl. a. utanpåliggande ledningar bleve utbytta mot under

putsen förlagda ledningar. Ny armatur inginge icke i kostnadsberäkningarna

för ifrågavarande arbeten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

15

Kostnaderna för de sålunda föreslagna ombyggnadsarbetena hade

beräknats till följande belopp:

Ombyggnad av mittpartiets nedre del (centrala nedre hallen) kr. 247,000

Fyra nya hissar i mittpartiet samt borttagning av de två östra

hissarna ............................................ » 224,000

Ny vindsvåning ........................................ » 332,000

Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över sammanbind
ningsbanan

.......................................... » 36,000

Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning .......... » 9,000

Ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden ........ » 284,000

Inredande av rum i trapporna till pressens lokaler.......... » 31,000

Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården .... » 24,000

Omdispositioner av rum och mindre förändringar och därmed

förenade ommålningar ................................ » 170,000

Komplettering av elektriskt signalsystem .................. » 20,000

Elektriska installationer ................................ » 160,000

Summa kr. 1,537,000.

Den nyttiga golvyta för samlingsrum, vestibuler, arbetsrum och

klubbrum, som skulle utvinnas genom förslaget E, beräknas till 1,905 m2,

under det att riksdagshuskommitténs olika förslag gåvo: förslagen A I och

A II 2,770 m2, förslag B 2,575 m2 och förslag D I 1,231 m2.

Fullmäktige hava beträffande förslag E i den del, varom nu är fråga, för

egen del anfört huvudsakligen följande:

Fullmäktige hade enats örn att föreslå, att huvudtrappan och sammanbindningsbanan

i husets inre skulle bibehållas.

För att erhålla en bekvämare förbindelse mellan östra och västra ingångarna

hade golvet i den östra vestibulen något sänkts, vilket nödvändiggjort

en viss förlängning nedåt av den stora trappan. Det förefölle dock, som om

resultatet skulle bliva en bättre utsikt nedifrån över trappan och ur arkitektonisk

synpunkt närmast bliva till fördel.

Kommunikationerna både horisontellt och vertikalt skulle förbättras väsentligt

genom öppnande av en nedre hall med tillträde från båda ingångarna.

Från hallen förde fyra hissar uppåt. De bleve väl placerade och utgjorde ett

gott tillskott till de vertikala kommunikationerna. I stället borttoges de båda

små hissarna intill den östra ingången. De fyra hissarna vore jämförelsevis

stora och det syntes ej uteslutet, att man kunde något minska de båda västliga.

Dessutom funnes kvar de båda hissarna invid de västra trapptornen,

närmast för kommunikation mellan de övre våningarna. Hallen kunde lämpligen

inredas till gemensamt kapprum, vilket ur flera synpunkter vore en

nyttig åtgärd. Man vunne utrymmen i de övre våningarna, man kunde få

bättre kontroll över besökande och det bleve lättare att taga reda på, om en

ledamot av riksdagen, som söktes, funnes inom riksdagshuset. Vardera kammaren

skulle hava sitt speciella kapprum med plats för varje särskild ledamot.

Därbredvid skulle anordnas ett kapprum för besökande, vilket för

närvarande saknades.

Utrymmena i de olika våningarna bleve väl utnyttjade. Den av riksdagshuskommittén

föreslagna entresolvåningen kunde enligt förslag E ej inbyggas,

varigenom vissa av denna kommitté föreslagna utrymmen folie bort,

men i övrigt bleve de oundgängligaste behoven av ökat utrymme tillgodosedda.

Första kammarens lunchrum vore borttaget, men hälften av detsamma

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skulle läggas till första kammarens klubbrum. Andra kammarens klubbrum

vore oförändrade.

Sammanbindningsbanans ljusgård skulle bibehållas vad utskottsvåningen

beträffade och förses med artificiell belysning, som komme att giva samma

ljuseffekt nedåt som för närvarande. I attikvåningen kunde en ny partilokal

anordnas i stället för den översta delen av ljusgården. Sammanbindningsbanan

skulle te sig på samma sätt som nu.

I vindsvåningen komme förutom de två större sammanträdesrummen att

anordnas smårum samt mindre sammanträdesrum. För dessa senare borde

dock träffas sådana anordningar, att varje sådant rum kunde delas upp till

smårum, om så skulle erfordras.

Byggnadsstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande beträffande det nu föreliggande

förslaget anfört bland annat:

Emot kostnaderna för de ifrågasatta arbetena — uppskattade till 1,537,000

kronor — syntes i och för sig intet vara att erinra.

Ombyggnaden av mittpartiets nedre del avsåge anordnande under det stora

trapphuset av en central hall, som delvis vöre avsedd att utnyttjas

såsom kapprum och sorn komme att ligga i Riksgatans nivå. Härigenom skulle

erhållas en direkt kommunikation mellan entrén från Riksgatan till huvudentrén

och de fyra föreslagna hissarna, som från hallen förde upp till byggnadens

olika våningar. I samband med anordnandet av den centrala hallen

skulle yttertrappan mot riksdagshusplanen borttagas och vestibulen vid

entrén från denna sida sänkas till planens nivå. Trots denna sänkning komme

emellertid hallen att ligga närmare en våning under vestibulens nivå.

Denna anordning kunde knappast betecknas som en tillfredsställande lösning

ur arkitektonisk och praktisk synpunkt, enär såväl flera av riksdagens ledamöter

som de flesta besökande sannolikt allt fortfarande komme att begagna

huvudentrén. Därvid torde knappast hallen komma att utnyttjas i den

utsträckning förslaget räknade med, och torde det på grund härav bliva

nödvändigt att behålla de nuvarande kapprummen i de övre våningarna. För

de besökande, som använde entrén från Riksgatan, torde den föreslagna hallen

bliva till större nytta, då dessa utan att passera ett lägre liggande plan

kunde begagna detta utrymme. För övrigt finge byggnadsstyrelsen framhålla,

att den föreslagna hallen torde komma att erbjuda ett mörkt och i viss

mån dystert utrymme, som ständigt måste hava artificiell belysning. Den

föreslagna lösningen medförde dessutom att den nuvarande huvudtrappan

måste i sin nedre del avsevärt förlängas, varigenom trappan komme att bliva

mindre bekväm. Vad beträffade de föreslagna fyra nya hissarna finge byggnadsstyrelsen

framhålla, att det såväl ur kommunikationssynpunkt som med

hänsyn till betjäningen syntes mindre lämpligt att dessa på föreslaget sätt

förlädes till skilda platser i hallen. Med hänsyn till vad sålunda anförts och

då kostnaderna för de föreslagna förändringarna av mittpartiets nedre del,

inklusive de fyra nya hissarna, beräknades uppgå till ett förhållandevis så

avsevärt belopp som (247,000 + 224,000 =) 471,000 kronor, funne sig

byggnadsstyrelsen böra starkt ifrågasätta lämpligheten av att nu genomföra

de föreslagna åtgärderna i denna del. Även med hänsyn till att utformandet

av byggnadens mittparti vore intimt förbundet med frågan om riksdagshusplanens

ordnande ansåge styrelsen att ett ställningstagande till nu nämnda

åtgärder borde anstå till dess utredning förelåge även i denna fråga.

Genom den föreslagna ombyggnaden av de båda västra t rapptornen

samt byggande i samband därmed av två nya trappor i stället för

de där befintliga hade utvunnits tolv nya rum, avsedda för olika ändamål.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

17

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hade beräknats till 284,000 kronor,

vilket motsvarade i det närmaste 24,000 kronor per rum, en kostnad, som

måste betecknas såsom mycket hög. Med hänsyn härtill och då de nya trapporna

ur brandfaresynpunkt syntes mindre tillfredsställande än de gamla,

syntes den föreslagna ombyggnaden av trapptornen icke böra komma till

utförande annat än i den mån ett utvinnande av dessa golvytor vore en tvingande

nödvändighet.

Beträffande den föreslagna inredningen av vindsvåningen, som

tack vare den avsedda lägre rumshöjden kunde genomföras på ett ur praktisk

synpunkt betryggande sätt och för en så pass rimlig kostnad som 332,000

kronor, hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

Icke heller övriga föreslagna förändringar för åstadkommande av ökat

lokalutrymme föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens sida.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte alltså, att de i förslaget E upptagna arbeten,

som avsåge åstadkommande av ökade lokaler och förbättrade kommunikationer,

måtte komma till utförande med undantag av förändringen av riksdagshusets

mittpartis nedre del samt ombyggnaden av de västra trapptornen.

Därest de sistnämnda två arbetena uteslötes, skulle kostnaderna för genomförandet

av förslaget E uppgå till i avrundat tal 2,500,000 kronor.

Fullmäktige hava till bemötande av byggnadsstyrelsens yttrande anfört:

Vad beträffade de av byggnadsstyrelsen avstyrkta ändringsarbetena, nämligen

ombyggnaden av mittpartiets nedre del med de fyra hissarna samt ombyggnaden

av de två trapptornen i västra fasaden, vidhölle fullmäktige Eförslaget

i denna del. Om man ville utnyttja byggnadens nedre mittparti till

hall och kapprum, torde man utan några olägenheter kunna använda huvudsakligen

artificiell belysning, och de fyra nya hissarna torde med nödvändighet

böra ingå i ett inre ombyggnadsarbete, enär hissförbindelserna för

närvarande ej vore tillfredsställande. Snabbgående och centralt belägna hissar

syntes fullmäktige vara i hög grad önskvärda. Frågan, örn dessa lämpligen

borde förläggas intill varandra, kunde visserligen undersökas, men den

föreslagna placeringen syntes äga bestämda företräden med hänsyn till byggnadens

storlek. Angående ombyggnaden av de båda västra trapptornen hade

byggnadsstyrelsen framhållit de i förhållande till det nya utrymme, som

skulle vinnas, höga kostnaderna samt uttalat, att de föreslagna nya trapporna

ur brandfaresynpunkt syntes mindre tillfredsställande än de gamla. Styrelsen

hade därför ansett ifrågavarande ombyggnad ej böra utföras annat än i

den mån den vore en tvingande nödvändighet för vinnande av utrymme.

Fullmäktige ville i anledning härav framhålla, att erhållandet av nya utrymmen

i dessa trapptorn måste anses vara nödvändigt för att kunna tillgodose

ett länge känt behov av lokaler för olika ändamål. Styrelsens påpekande

i fråga örn den ökade brandfaran borde givetvis vid ombyggnadsarbetet

noga beaktas.

Tidningarnas telegrambyrå har i sin ovannämnda, till bankoutskottet

ställda skrivelse hemställt, att i det av telegrambyrån nu disponerade rummet

på södra sidan av entresolvåningens mittparti måtte vidtagas den ändringen,

att bortre delen av rummet avskildes till ett litet för liektografering

avsett särskilt rum. Vidare har telegrambyrån framhållit, att ett bifall

till det föreliggande E-förslaget skulle innebära, att i det närmaste en

tredjedel av det ena av byrån disponerade rummet i vindsvåningen skulle

tagas i anspråk för en korridor, sorn mellan byråns bägge rum skulle leda till

den planerade sydvästra hissen. Telegrambyrån anser, att detta skulle medföra

betydande olägenheter för byråns arbete*, och hemställer därför, att ut
liihrmg

lill riksdagens protokoll UKiS. 8 sand. A’r •''Vi. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skottet ville föreslå en sådan lösning av denna lokalfråga, att telegrambyråns

lokaler i vindsvåningen icke splittras eller minskas.

Stockholmskretsen av svenska journalistföreningen har i sin förutnämnda

till bankoutskottet ingivna skrivelse på anförda skäl framhållit önskvärdheten

av att de båda planerade västra hissarna placerades på annat sätt än i

E-förslaget. Alternativt förordade föreningen, att båda eller åtminstone den

ena av dessa hissar (den södra) icke komme till utförande. Vidare önskade

föreningen vidtagande av åtgärder för mera effektiv ventilation samt bättre

ljudisolering av arbets- och telefonhytter.

C. Sammanlagda kostnader för förslag; E; planläggning in. ni. av arbetena.

Såsom av ovanstående framgår, hava kostnaderna för genomförande av

fullmäktiges föreliggande förslag beräknats till följande belopp, nämligen

för förändringar, som måste anses nödvändiga (specifikation

sid. 11) ............................................. kr. 1,720,400

för förändringar, som öka utrymmet och förbättra kommunikationerna

(specifikation sid. 15)...................... » 1,537,000

eller sammanlagt kr. 3,257,400.

Förslag E innefattar icke — till skillnad mot de av riksdagshuskommittén

framlagda förslagen (jfr tabell å sid. 62 i fullmäktiges yttrande) —

några beräknade kostnader för ordnandet av riksdagshusets omgivningar

Fullmäktige hava föreslagit, att ifrågavarande arbeten skulle — då den

egentliga arbetsperioden kunde omfatta allenast tiden den 1 juli—den 15 december

varje år — utföras under en tidrymd av tre år och fördelas på nedan

angivna sätt:

Första året: modernisering av restaurangen och dess ekonomilokaler jämte

därmed sammanhängande uppvärmnings-, ventilations-, sanitära och elektriska

ledningsarbeten; åtgärder för fuktskadornas botande och förebyggande

för framtiden; borttagandet av de krönande partierna; isolering av

barriärerna å sidopartierna; lagning av mittpartiets plana tak med tillhörande

tätningsarbeten å barriärerna och å Sveagruppen; utförande av stommen

till vindsvåningen; reparationer av fasaderna; moderniseringen av tvättstugan.

Andra året: färdigställande av vindsvåningen jämte därmed sammanhängande

installationsarbeten för värme, ventilation, sanitära och elektriska

anordningar, i de senare inberäknat ledningar för voteringssignalsystemet;

ombyggnadsarbetena i mittpartiets nedre delar; anordnandet av fyra nya hissar

i mittpartiet; inredande av rum i trapporna till pressens lokaler; inredande

av ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan; samtliga med

dessa arbeten sammanhängande installationsarbeten för värme, ventilation,

sanitära och elektriska anordningar.

Tredje året: ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden; anordnande

av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården; de till omdispositioner

och mindre förändringar hörande arbeten, som icke utförts under de två

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

19

första åren; för samtliga dessa arbeten behövliga installationsarbeten för

värme, ventilation, sanitära och elektriska anordningar.

Av kostnaderna för arbetenas utförande skulle belöpa

på första året ......................................... kr. 1,378,000

» andra » ......................................... » 1,080,000

» tredje » ■ ......................................... » 799,400

Summa kr. 3,257,400.

Skulle E-förslaget vinna riksdagens bifall endast i vad det avser förändringar,

som måste anses nödvändiga, anse fullmäktige arbetena böra fördelas

på två år. Av kostnaderna i detta fall, 1,720,400 kronor, skulle på första året

falla 1,118,000 kronor och på andra året 602,400 kronor.

Samtliga beräkningar av kostnaderna för byggnadsarbetena hava utförts

av byggmästaren O. Engkvist.

Arbetena böra — framhålla fullmäktige — där så visade sig vara möjligt

utbjudas på entreprenad. I vissa fall torde det för tids vinnande

dock enligt fullmäktiges mening bliva nödvändigt, att arbetena skedde på

löpande räkning.

Därest beslut komme att fattas av riksdagen om utförande av de ifrågasatta

ombyggnadsarbetena, anse fullmäktige uppdrag böra lämnas fullmäktige

att låta utföra de av riksdagen beslutade arbetena. Med hänsyn

till dessa arbetens vittomfattande natur syntes det fullmäktige emellertid

lämpligt, att byggnadsstyrelsen bleve företrädd i den byggnadskommitté,

som torde böra tillsättas av fullmäktige för den närmare ledningen av

arbetena.

D. Övriga frågor beträffande riksdagshuset oell dess omgivningar.

Med anledning av det i det föregående omnämnda, av herr Vougt framställda

förslaget angående utvidgning av plenisalarna hava fullmäktige

låtit verkställa närmare utredning i förevarande avseende. Två alternativa

förslag till plenisalarnas utvidgning hava härvid uppgjorts. Beträffande

den närmare innebörden av desamma hänvisas till fullmäktiges yttrande

den 20 januari 1938 sid. 65 och 66.

Kostnaderna för ifrågavarande förslag hava beräknats till respektive

243,000 kronor och 363,000 kronor.

Fullmäktige hava funnit de fördelar, som skulle vinnas genom en ombyggnad

av plenisalarna, icke uppväga kostnaderna för densamma och hava

ansett sig för närvarande icke kunna förorda någon ändring av plenisalarna.

Byggnadsstyrelsen har i sitt i ärendet avgivna yttrande anslutit sig till

fullmäktiges uppfattning.

Vad beträffar de under behandling av riksdagshusets ombyggnadsfråga

uppkomna projekten örn att riksdagen skulle övertaga riksbankshuset

eller att ett helt nytt riksdagshus skulle uppföras hava

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

fullmäktige erinrat, att 1937 års bankoutskott ansett, att förutsättningar för

närvarande saknades för realiserande av projektet om uppförande av ett

helt nytt riksdagshus. Under kammardebatterna hade visserligen flera talare

givit sin anslutning till tanken på ett nytt riksdagshus, men kamrarna hade

stannat vid ett godkännande av bankoutskottets uttalande.

I anslutning härtill hava fullmäktige anfört huvudsakligen följande:

Någon anledning att gå djupare in på nybyggnadsfrågan ansåge fullmäktige

således icke förefinnas, men då denna fråga tilldragit sig stor uppmärksamhet

både inom och utom riksdagen — i allmänhet av kritisk art -—- torde

några synpunkter få framläggas för dess bedömande.

Från flera håll hade yrkats på en utredning av frågan örn uppförande av

ett nytt riksdagshus. Huru en sådan utredning skulle läggas, förefölle emellertid

oklart. Utgångspunkten för en planläggning av en så monumental byggnad

måste vara läget, som bleve bestämmande för byggnadens arkitektoniska utformning

och storlek. Man kunde naturligtvis uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar

för ett riksdagshus i största allmänhet, men därmed kunde ej

gärna vinnas någon fördel, som svarade mot kostnaderna. Och man kunde ej

heller taga en bestämd tomt till utgångspunkt utan ett föregående beslut av

riksdagen om eventuellt inköp av tomten, försåvitt ej staten redan ägde den.

Våren 1937 hade professorn Ragnar Östberg framlagt ett förslag till nytt riksdagshus

å nuvarande riksbankshusets tomt, varvid förutsattes, att det nuvarande

riksdagshuset skulle rivas för att bereda ytterligare plats för den av herr

Östberg föreslagna nedsänkta parken framför riksdagshuset. Såsom andra

lämpliga tomter hade nämnts Skeppsholmen, Riddarholmen, Mosebacke, tomter

norr om Gustaf Adolfs torg m. fl. örn huset förlädes till statens egen mark

å norra Djurgården, kornme kostnaderna att minskas, men avståndet från

kanslihuset bleve så stort, att en sådan förläggning ej syntes vara lämplig.

Detsamma kunde sägas örn Mosebacke, där staten för övrigt måste inköpa

mark. Allvarliga invändningar kunde anföras emot de övriga förslagen och

örn en utredning skulle taga sikte på något av dem, komme ifrågavarande

tomtmark genast att stiga i pris.

Man nödgades stanna vid att tomten till ett nytt riksdagshus måste bliva

synnerligen dyrbar och säkerligen draga en kostnad av flera miljoner, örn

man antoge, att själva byggnaden skulle bliva något större än den nuvarande

och räknade med vad en monumentalbyggnad kunde draga för genomsnittlig

kostnad per kubikmeter, syntes man komma betydligt över 15 miljoner.

Men det stannade ej härvid, utan man nödgades dessutom bygga örn nuvarande

riksdagshuset, så att det bleve lämpligt till ämbetsverkslokaler samt

dessutom avhjälpa alla nuvarande brister beträffande takkonstruktion, ventilationen,

omgivningarna kring byggnaden m. m.

Reslut om nybyggnad skulle för övrigt ej fritaga riksdagen från nödvändigheten

att snarast anordna vissa genomgripande reparationer i det nuvarande

huset. En nybyggnad torde nämligen ej kunna bliva färdig på kortare

tid än 10—12 år.

Av det nu anförda framginge, att man torde få räkna med, att riksdagen

komme att för en lång tid framåt kvarstanna i det nuvarande riksdagshuset.

Skulle det därvid framdeles visa sig, att ett eventuellt ökat lokalbehov icke

kunde tillgodoses genom ytterligare ombyggnader, utöver dem som nu vore

ifrågasatta, inom riksdagshusets murar, syntes den naturliga utvecklingen

vara, att riksdagen övertoge riksbankshuset, sedan banken å annat håll fått

lämplig byggnad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

21

Byggnadsstyrelsen har anfört följande:

En utredning rörande möjligheten att på ett praktiskt och ekonomiskt

sätt utnyttja riksbankshuset för riksdagens behov borde givetvis vara av

intresse att få utförd. Då det emellertid enligt byggnadsstyrelsens mening

torde vara föga sannolikt att riksdagens lokalfrågor kunde beredas en slutgiltig

lösning inom de nuvarande riksbyggenas murar, ansåge styrelsen det

bland annat med hänsyn härtill alltjämt vara påkallat att en utredning även

verkställdes rörande möjligheterna att reservera lämplig byggnadsmark för

ett framtida nytt riksdagshus. Då ett sådant enligt styrelsens mening borde

förläggas till stadens centralare delar vore denna byggnadsfråga av största

betydelse ur stadsplanesynpunkt. Även om man räknade med att riksdagen

ännu för lång tid framåt bomme att kvarstanna i nuvarande riksdagshuset

borde nämligen beaktas, att en stadsplan för de inre delarna av en storstad

måste, på grund av flera skäl bestå i flera årtionden. Det vore därför

föga framsynt att försitta möjligheten att i samband med ett förestående

ordnande av stadsplanen för Nedre Norrmalm utreda nämnda markfråga

och undersöka möjligheten att för ifrågavarande ändamål inom nämnda del

av staden reservera ett lämpligt tomtområde, som kronan skulle kunna förvärva

bland annat genom byte mot andra kronan tillhöriga tomter inom

huvudstadens centralare delar. Skedde ej detta, torde kronan för överskådlig

tid vara praktiskt avskuren från möjligheten att i ifrågavarande delar av

staden anlägga någon monumental byggnad.

Vidkommande slutligen ordnandet av riksdagshusets omgivningar

hava fullmäktige — under erinran, att riksdagshuskommitténs

majoritet förordat, att planen öster om riksdagshuset skulle bibehållas i sitt

nuvarande höjdläge, medan reservationsvis inom kommittén framförts yrkande

om planens sänkning till Strömparterrens nivå, alternativt till Riksgatans

nivå — anfört bland annat:

Fullmäktige ansåge att riksdagshusplanen borde bibehållas i sitt nuvarande

höjdläge och förordade att riksdagen måtte fatta ett beslut av sådant

innehåll.

Enligt fullmäktiges mening vore det emellertid ej nödvändigt, att riksdagens

beslut innebure ett i detalj gående avgörande örn, huru riksdagshusplanen

skulle ordnas och därmed sammanhängande spörsmål, redan vid riksdagen

1938. Arbetena med riksdagshuset beräknades taga tre år i anspråk

och det funnes ingen anledning att taga i tu med arbeten på planen, förrän

någon del av denna tid förflutit. I samband med riksdagens avgörande i

huvudfrågan kunde därför lämpligen åt fullmäktige lämnas uppdrag att till

1939 års riksdag framlägga ett detaljförslag i anslutning till av 1938 års riksdag

fattat principbeslut beträffande riksdagshusplanen.

Fullmäktige hemställde alltså, att riksdagen ville dels besluta, att riksdagshusplancn

skulle behållas i sitt nuvarande höjdläge, dels ock uppdraga åt

fullmäktige att till 1939 års riksdag inkomma med ett förslag till planens

ordnande i enlighet med niimnda beslut.

Byggnadsstyrelsen har i likhet med fullmäktige förordat, att frågan om

ordnandet av riksdagshusets omgivningar måtte bliva föremål för förnyad

utredning. Styrelsen knöde emellertid för sin del icke finna det lämpligt, att

lösningen av denna fråga så tillvida bundes att riksdagen redan nu fattade

beslut örn riksdagshusplanens bibehållande i sill nuvarande höjd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottets yttrande.

Frågan om riksdagshusets ombyggnad och vad därmed står i samband

har, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, under en följd av år

varit föremål för diskussion inom härför intresserade kretsar såväl inom som

utom riksdagen. Många uppslag hava under årens lopp framkommit till lösandet

av denna fråga. Härvid har dock tidigare uppmärksamheten väsentligen

inriktats på byggnadens arkitektur och omgivningar, varvid de rent

estetiska synpunkterna varit mest framträdande, medan de praktiska problemen

rörande byggnadens användning kommit att skjutas i bakgrunden.

Först genom den allsidiga utredning, som verkställdes av riksdagshuskommittén,

har den förevarande frågan blivit så ingående belyst i olika avseenden,

att det blivit möjligt att få ett mera fast grepp på det komplex av spörsmål,

som ombyggnadsfrågan innefattar. Kommitténs majoritetsförslag, betecknat

förslag A I, innebar utan tvivel en ur åtskilliga synpunkter god lösning

av ombyggnadsfrågan och detsamma omfattades ock av ett stort antal

av riksdagens ledamöter. På grund av förslagets jämförelsevis vittgående natur

mötte detsamma dock gensagor från flera håll inom riksdagen. Motstånd

mot förslaget restes även från de riksdagsledamöter, som ville söka en

lösning genom uppförandet av ett helt nytt riksdagshus. Ehuru något positivt

beslut i riksdagshusets ombyggnadsfråga icke ernåddes vid 1937 års riksdag,

vanns dock såtillvida klarhet vid nämnda riksdag, som riksdagen anslöt sig

till bankoutskottets uttalande, att förutsättningar för närvarande saknades för

uppförandet av ett helt nytt riksdagshus. Härigenom förenklades problemställningen,

varjämte utgångsläget för frågans avgörande nu blivit klarare

även därutinnan, att den med riksdagshusets ombyggnad tidigare intimt

förknippade frågan om ordnandet av riksdagshusets omgivningar visat sig

utan större olägenhet kunna tills vidare skjutas åt sidan och bedömas som

ett fristående spörsmål. Efter de ingående utredningar, som verkställts såväl

av riksdagshuskommittén som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt

det dem av 1937 års riksdag lämnade uppdraget, har den förevarande frågan

nu blivit så allsidigt belyst, att det utan vidare torde vara klart, att

föga eller intet står att vinna genom ytterligare utredningar. Ett uppskov med

frågans avgörande kan så mycket mindre förordas som utredningarna givit

vid handen, att fara för byggnadens bestånd föreligger, därest icke åtgärder

snarast vidtagas med avseende å byggnadens underhåll. Det torde därför

vara nödvändigt, att riksdagen nu fattar ståndpunkt till riksdagshusets ombyggnadsfråga.

Fullmäktige hava i sitt nu framlagda förslag, betecknat förslag E, sökt

att på grund av de invändningar, som gjorts mot riksdagshuskommitténs

majoritetsförslag, modifiera detta, så att inom en ej alltför vidsträckt kostnadsram

det ur praktisk synpunkt mest väsentliga i nämnda förslag skulle

komma till utförande. Fullmäktige hava härvid letts av önskemålet att

samla största möjliga majoritet inom riksdagen för en slutlig lösning av den

nu redan alltför länge svävande ombyggnadsfrågan. Såsom ett allmänt om
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bcinkoutskotlcts utlåtande Nr 36.

23

döme beträffande resultatet av fullmäktiges ingående övervägande av frågan

torde enligt utskottets mening kunna fastslås, att fullmäktige i sitt förslag E

kommit till en ur förhandenvarande förutsättningar beaktansvärt god lösning.

Förslaget, som tagit sikte på såväl nödvändiga underhålls- och omändringsarbeten

som åtgärder till ökande av lokalutrymmet och förbättrande av

kommunikationerna inom riksdagshuset, bjuder enligt utskottets mening på

avsevärda fördelar i jämförelse med nuvarande förhållanden. De för förslagets

genomförande beräknade kostnaderna — tillhopa omkring 3.26 miljoner

kronor — äro givetvis i och för sig betydande. I betraktande av att

dryga kostnader alltid måste bliva förbundna med en ombyggnad av en så

pass gammal byggnad som riksdagshuset samt med hänsyn till det allsidiga

program till förbättringar, som innefattas i fullmäktiges förslag, har utskottet

likväl funnit kostnaderna i stort sett skäliga. Så vitt utskottet kan bedöma

synes det föreliggande förslaget vara så utformat, att detsamma borde

vara ägnat att tillfredsställa flertalet av riksdagens ledamöter.

Fullmäktige hava, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen,

uppdelat sitt nu framlagda förslag i dels förändringar, som måste anses

nödvändiga (behandlade ovan under A), dels ock förändringar, som öka

utrymmet och förbättra kommunikationerna (behandlade ovan under B).

De till gruppen A hänförda arbetena, samtliga innebärande förändringar,

som måste anses nödvändiga, avse väsentligen riksdagshusets

tak, restaurang samt uppvärmning och ventilation.

Vad först beträffar taket, vilket skulle bibehållas i stort sett i sitt nuvarande

utsende, åsyftar förslaget i huvudsak uppförande av nytt yttertak över en

å byggnadens sidopartier inredd vindsvåning, tätning av dessa partiers barriärer

medelst asfaltisolering och kopparplåt samt barriärernas förseende med

nya dockor av konststen i stället för de gamla, vilka i stor utsträckning fallit

sönder, isolering av mittpartiets barriärer och tak med Igaskitt samt borttagande

av följande krönande partier å riksdagshusets tak, nämligen de sex

obeliskerna, de åtta klotformiga krönen å sidopartierna samt de två krönen

över de västra trapptornen ävensom borttagande i samband härmed av de

tio klotformiga krönen å riksbankshusets tak. Byggnadsstyrelsen har för sin

del framhållit, att den föreslagna kopparavtäckningen på sidopartiernas takbarriärer

och den avsedda förändringen av dessa barriärer syntes ur arkitektonisk

synpunkt mindre tillfredsställande, varför förslaget i denna del

borde bliva föremål för omarbetning. Därvid borde enligt styrelsens mening

tillses, att den nuvarande ur utseendesynpunkt lämpliga överensstämmelsen

i fråga om material mellan taklister och barriärens nedre stenpartier i allt

väsentligt skulle bibehållas. Vidare har byggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligheten

av att sidopartiernas krönande partier borttogcs, därest Sveagruppen

skulle bibehållas. I den föreliggande motionen 1:241 har yrkats, att

riksdagen måtte besluta bibehålla samtliga obelisker och krön. Fullmäktige

hava, med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört, framhållit, att därest

en omprövning av de detaljer beträffande taket, som styrelsen omnämnde,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

skulle behöva ske, denna syntes kunna föranstaltas av det riksdagens utskott,

som komme att handlägga förevarande ärende.

I likhet med fullmäktige anser utskottet förbättringsarbeten beträffande

riksdagshusets tak snarast böra komma till utförande, och har utskottet icke

haft något att erinra mot de av fullmäktige föreslagna arbetena, vilka synas

vara oundgängligen nödvändiga för bevarande av byggnadens bestånd. Fullmäktiges

i förevarande hänseende framlagda förslag avser emellertid icke

allenast åtgärder, vilka kunna betecknas såsom nödvändiga underhållsarbeten,

utan även att i samband härmed genom borttagande av en del krönande

partier tillgodose vissa estetiska krav samt att möjliggöra inredandet

av nya lokaler i vindsvåningen. Vad först angår frågan om vindsvåningen

hyser utskottet den uppfattningen, att de föreslagna åtgärderna till beredande

av ökade lokalutrymmen därstädes äro välbetänkta. Utskottet återkommer

i det följande till denna fråga. Beträffande takbarriärernas isolering

synes den av byggnadsstyrelsen berörda frågan böra göras till föremål för

prövning och avgörande av den byggnadskommitté, åt vilken enligt vad utskottet

i det följande föreslår torde böra uppdragas att handhava närmaste

ledningen av byggnadsföretaget.

Vad angår frågan örn borttagandet av vissa krönande partier å riksdagshusets

och riksbankshusets tak, får utskottet erinra, att riksdagshusets arkitekt

Aron Johansson i en den 7 september 1927 dagtecknad skrivelse till

fullmäktige i riksgäldskontoret såsom sin åsikt uttalat, att obeliskerna vore till

skada för byggnadens silhuett i och för sig och väsentligen bidroge till byggnadens

inverkan på slottet, sett från Gustaf Adolfs torg. Johansson förklarade vidare,

att han rätt snart efter riksdagshusets färdigställande insett, att dessa tillspetsade

höga uppsatser vöre för byggnadens helverkan skadliga, sedan den

från början beslutade och i konstruktionen förberedda kupolen å riksdagshuset

slopats. För borttagandet av obeliskerna har sålunda stöd vunnits i detta

uttalande från riksdagshusets arkitekt. I likhet med fullmäktige anser utskottet,

att man bör kunna gå ännu ett steg längre och även avlägsna de övriga

av fullmäktige till borttagande föreslagna krönande partierna, varigenom

ett lugnare helhetsintryck skulle vinnas. Tillräcklig hänsyn till Sveagruppen

synes ernås, därest i enlighet med fullmäktiges förslag å den östra fasaden

de fyra kulkrönen invid Sveagruppen och de två vapensköldarna bibehållas.

Utskottet tillstyrker alltså fullmäktiges förslag beträffande takprydnadernas

avlägsnande och finner således några åtgärder icke påkallade i anledning av

de erinringar, som framställts mot detta förslag av byggnadsstyrelsen och i

motionen 1:241.

Fullmäktige hava vidare föreslagit, att i samband med arbetena å riksdagshusets

tak vissa reparationer av byggnadens fasader skulle komma till

utförande. Då dessa arbeten torde vara att betrakta som nödvändiga underhållsåtgärder,

har utskottet icke funnit anledning till erinran mot fullmäktiges

ifrågavarande förslag.

De av fullmäktige beräknade kostnaderna för åtgärderna med avseende

å riksdagshusets tak, inklusive borttagandet av kulkrönen å riksbankshu
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

25

sets tak, uppgå till sammanlagt 445,000 kronor. Reparationsarbetena å fasaderna

beräknas medföra en kostnad av 100,000 kronor.

En modernisering av riksdagshusets restaurang jämte kök och ekonomilokaler

måste med det snaraste komma till stånd, då förhållandena med

avseende å dessa lokaler äro i hög grad otillfredsställande. Bankoutskottet

uttalade sig också i denna riktning vid 1937 års riksdag, ehuru utskottet

icke ansåg sig böra förorda, att denna fråga löstes fristående, då man därigenom

kunde befara att en planmässig lösning av riksdagshusets ombyggnadsfråga

skulle kunna försvåras. Utskottet förordar, att de omändringsoch

moderniseringsarbeten beträffande restauranglokalerna, som föreslagits

av riksdagshuskommittén (jämt. sid. 6) och tillstyrkts av såväl fullmäktige

som byggnadsstyrelsen, komma till utförande. Kostnaderna för ifrågavarande

arbeten hava av fullmäktige uppskattats till 253,000 kronor, vartill komma

120,000 kronor för värmelednings-, ventilations-, sanitär- och kylanläggningar.

Såsom fullmäktige framhållit, har det nuvarande värme- och ventilationssystemet

i riksdagshuset i huvudsak varit i bruk sedan riksdagshuset byggdes,

varför anordningarna icke motsvara nutida krav på området. Vissa

förbättringar hava visserligen vidtagits under årens lopp, men dessa hava

varit av tämligen begränsad omfattning. Den modernisering av värmeanläggningen,

som tidigare i viss utsträckning skett, skulle enligt fullmäktiges

förslag nu fullt genomföras. Sålunda skulle nya värmepannor insättas samt

ångvärmeledningen ersättas med varmvattenvärmeledning medi elementen

placerade under fönstren. Utbytet av pannorna betingas av den planerade

utökningen av värmeledningen till de föreslagna nya lokalerna samt av ventilationsanläggningens

omändring. Ventilationssystemet skulle i vad avser

plenisalarna i huvudsak bibehållas oförändrat, dock kompletterat med apparater

för luftens rening. I övriga större lokaler skulle nya anordningar vidtagas

för friskluftens införande och för den förskämda luftens utsugning.

För införande av friskluft i dessa lokaler skulle anordnas särskilda undertak,

och luften skulle före införandet givas lämplig fukthalt. I samband med

värme- och ventilationsarbeten skulle vissa sanitära anordningar — huvudsakligen

för de nytillkomna lokalerna — utföras. Det föreliggande förslaget

har på en punkt väckt tveksamhet hos en av fullmäktige konsulterad

specialist inom ventiiationsbranschen, nämligen beträffande de ifrågasatta

anordningarna för luftens befuktning. Då denna detalj icke syntes vara av

väsentlig betydelse för hela systemet, hava fullmäktige emellertid ansett

frågan kunna närmare utredas före arbetets igångsättande.

Utskottet delar fullmäktiges uppfattning därom, att åtgärder nu böra vidtagas

för åstadkommande av mera tillfredsställande värme- och ventilationsanordningar

inom riksdagshuset. Fullmäktiges föreliggande förslag har i huvudsak

icke givit utskottet anledning till erinran. I likhet med fullmäktige

anser utskottet emellertid den ifrågasatta anordningen för luftens befuktning

böra underkastas förnyad omprövning. Då förslaget i vad det avser åtgärder

för friskluftinföringen innebär ett hittills inom riksdagshuset oprö
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

vat system, synes det utskottet — bland annat för utrönande av huruvida

drag vid systemets genomförande kan komma att uppstå — lämpligt, att en

anläggning med särskilt undertak till en början planeras endast för restaurangen,

vilken enligt byggnadsplanen skall färdigställas under den första

byggnadsetappen. Först sedan det ifrågasatta nya ventilationssystemet prövats

i restaurangen under 1939 års riksdag, skulle definitiv ståndpunkt tagas

till frågan örn dess införande jämväl i övriga större lokaler inom riksdagshuset.

Någon rubbning av byggnadsprogrammet skulle härigenom icke

behöva uppkomma, enär sistnämnda lokaler enligt förslaget skulle färdigställas

först under andra och tredje byggnadsetapperna. Det torde böra

ankomma på fullmäktige att med hänsyn till den från restaurangen vunna

erfarenheten fatta beslut rörande ventilationsanordningarna i här avsedda

lokaler med full frihet för fullmäktige att därstädes införa de föreslagna

anordningarna för frisklufttillförsel eller icke.

Kostnaderna för de nu behandlade omändringarna hava beräknats till

sammanlagt 695,400 kronor, däri inbegripet ett belopp av 120,000 kronor,

avseende värme-, ventilations-, sanitär- och kylanläggningar för restaurangen

jämte kök och ekonomilokaler.

Därest förslaget inskränktes till att avse allenast ersättande av befintliga

ångelement med varmvattenelement, anläggande av värme-, ventilationsoch

sanitära anordningar i de nytillkomna lokalerna samt ovannämnda anordningar

beträffande restaurangen och till densamma anknutna lokaler,

skulle enligt vad fullmäktige upplyst en kostnadsminskning av 200,000 kronor

kunna ernås. I likhet med fullmäktige anser utskottet sig emellertid

icke kunna förorda den halvmesyr, som ett dylikt begränsat program innebär.

Det torde enligt utskottets mening vara mera rationellt att, då så

genomgripande förändringar i allt fall nu måste beslutas beträffande riksdagshuset,

även ordna värme- och ventilationsfrågorna på sådant sätt, att

berättigade klagomål bliva undanröjda. Detta kräver åter, att fullmäktiges

program i förevarande del kommer till utförande i den utsträckning, som

av utskottet ovan förordats. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla,

att orsaken till att luften i sammanträdeslokaler och sällskapsrum

inom riksdagshuset merendels kännes kvav och tryckande, till väsentlig del

torde vara den, att värmen inom byggnaden i allmänhet hålles vid en alltför

hög temperatur. Det synes därför böra av fullmäktige övervägas, i vad

mån åtgärder kunna genomföras för en nedsättning av den höga temperaturen

i nyssnämnda lokaler och rum.

Med ovan angivna jämkningar och erinringar får utskottet alltså tillstyrka,

att samtliga de av fullmäktige i förslag E såsom nödvändiga förändringar

angivna arbeten komma till utförande.

I sammanhang med ovanberörda arbeten hava fullmäktige ansett åtgärder

böra vidtagas i syfte att öka utrymmet och förbättra kommunikationerna

inom riksdagshuset. I avseende å hithörande,

till ovanberörda grupp B hörande arbeten hava fullmäktige framhål
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

27

lit, att det i längden måste ställa sig billigare att verkställa samtliga ombyggnader,

som nu eller i en nära framtid kunna anses nödvändiga eller lämpliga,

i ett sammanhang. Utskottet delar denna uppfattning. I sitt betänkande påvisade

riksdagshuskommittén, att möjligheter finnas att inom riksdagshuset

för avsevärd tid framåt tillgodose riksdagens behov av lokalutvidgningar.

Kommitténs förslag var emellertid, såsom ovan antytts, av mycket ingripande

natur. Sålunda skulle huvudtrappan borttagas, varigenom skulle vinnas

utrymme dels för en vestibul i samma plan som den nedre vestibulen åt

Norrbro, dels ock för en monumental hall i huvudvåningen mellan plenisalarna.

Förslaget avsåg vidare utökning av huvud våningens entresolvåning,

disponerandet av viss del av sammanbindningsbanan till klubbrum, igenläggande

av ljusschaktet i sammanbindningsbanan och inredande av rum i de

sålunda vunna utrymmena ävensom inrättande av rum i de västra trapptornen

samt i vindsvåningen. Såsom ovan antytts, hava fullmäktige i sitt nu

framlagda projekt, med beaktande av den kritik, som riktats mot kommittéförslaget,

vidtagit betydande modifikationer i detsamma. Fullmäktige hava

sålunda sökt att med minsta möjliga ingrepp i byggnaden ernå förbättrade

kommunikationsförhållanden och ökade lokalutrymmen. Från denna utgångspunkt

har fullmäktiges förslag utformats så, att huvudtrappan och

sammanbindningsbanan i allt väsentligt bibehållas oförändrade. Kommunikationsproblemet

har enligt förslag E fått sin lösning genom anordnande

av en central nedre hall i byggnadens mittparti i samma plan som vestibulen

från Riksgatan. I hallen, vilken skulle erhålla artificiell beysning, skulle

inredas ett centralt kapprum, vilket för riksdagsledamöternas del skulle ersätta

de nuvarande kapprummen utanför plenisalarna. Från den innanför

huvudingången befintliga vestibulen skulle hallen nås genom två trappor,

den ena till höger och den andra till vänster om huvudtrappan. För att

minska höjden i de två nya trapporna och dessutom ernå ett med hänsyn till

angränsande lokaler lämpligare höjdläge för vestibulen, skulle denna sänkas

nästan till riksdagshusplanens nivå. På grund av denna sänkning erfordras

en förlängning av huvudtrappan samt borttagande av trappan utanför

huvudingången, frånsett ett trappsteg. Från hallen skulle fyra hissar

befordra trafiken till de olika våningarna ända upp till vindsvåningen. De

nu befintliga två mindre hissarna vid huvudingången skulle i samband

härmed borttagas. Det förutsättes, att de två sidoingångarna mot Riksgatan

skulle slopas.

Mot förslaget om anordnande av en central hall har byggnadsstyrelsen

rest invändningar under framhållande, att anordningen ur arkitektoniska

och praktiska synpunkter icke skulle innebära en tillfredsställande lösning.

Styrelsen har vidare påtalat, att hallen komme att erbjuda ett mörkt

och i viss mån dystert utrymme.

Även om det föreliggande förslaget icke i alla avseenden kan betraktas

såsom idealiskt — med hänsyn till byggnadens konstruktion och nivåskillnaden

mellan riksdagshusplanen och Riksgatan torde en i allo tillfredsställande

lösning icke vara möjlig — finner utskottet likväl, att förslagets reali
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

serande skulle medföra åtskilliga mycket påtagliga fördelar. Genom detsamma

vinnas synnerligen önskvärda bekväma förbindelser såväl i vertikal

som i horisontal riktning. De nya hissarna, vilka skulle bliva flera, större och

snabbare än de nuvarande, komma att bliva placerade i de centrala delarna

av riksdagshuset, varest de kunna bliva till största möjliga nytta för

såväl riksdagens ledamöter som för den besökande allmänheten. Förslaget

möjliggör vidare direkt förbindelse från vestibulen till angränsande lokaler i

jordvåningen. En mera effektiv kontroll av besökande i riksdagshuset kan

ernås, och det blir lättare att utan omgång erhålla upplysning om huruvida

en riksdagsledamot befinner sig i riksdagshuset eller icke. Den av byggnadsstyrelsen

riktade anmärkningen mot att hallen skulle komma att utgöra

ett mörkt och dystert utrymme anser utskottet icke kunna tillmätas

avgörande betydelse. Med moderna och effektiva belysningsanordningar

synas fullt tillfredsställande ljusförhållanden kunna ernås. Ur ovan angivna

synpunkter vill utskottet därför giva sin anslutning till fullmäktiges förslag

om anordnande av ifrågavarande centrala hall. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att inrättandet av hallen torde komma att kräva viss

utökning av riksdagens vaktpersonal och därigenom ökade driftkostnader för

riksdagen. Detta förhållande anser utskottet dock icke innebära något mera

väsentligt skäl mot vidtagande av en anordning, som ur andra synpunkter

kan vara önskvärd. Framhållas må dessutom, att viss personalminskning

ernås genom slopandet av sidoingångarna mot Riksgatan, varigenom de därstädes

tjänstgörande portvakterna kunna indragas.

Vad beträffar fullmäktiges nu omhandlade förslag i övrigt innebär detsamma

främst inredandet av en ny vindsvåning samt ombyggnad av de

västra trapptornen. Genom dessa omändringar skulle ett icke oväsentligt

antal nya rum kunna erhållas till gagn för såväl riksdagsarbetet som för de

enskilda ledamöterna. För närvarande är tillgången på särskilda rum i riksdagshuset,

som ledamöterna kunna använda för konferenser, arbete o. d.,

synnerligen knapp. Enligt utskottets mening synes tvekan knappast kunna

råda om, att åtgärder nu böra vidtagas för fyllande av ifrågavarande lokalbehov.

Att även för andra ändamål ett betydande behov av ökade utrymmen

förefinnes, framgår av den förebragta utredningen. Byggnadsstyrelsen

har för sin del särskilt med hänsyn till de stora kostnaderna ansett

förslaget om trapptornens ombyggande icke böra komma till utförande annat

än i den mån ett utvinnande av dessa golvytor vore en tvingande nödvändighet.

I likhet med fullmäktige anser utskottet uppenbart, att denna

förutsättning föreligger. Genom den ifrågasatta ombyggnaden skulle nämligen

icke mindre än tolv nya rum kunna erhållas, representerande synnerligen

önskvärda utrymmen. Utskottet tillstyrker alltså fullmäktiges förslag

såväl beträffande inredandet av den föreslagna vindsvåningen som med avsende

å trapptornens ombyggnad.

Vad fullmäktige i fråga om förändringar för åstadkommande av ökat lokalutrymme

i övrigt föreslagit har synts utskottet innebära en i huvudsak tilltalande

lösning av förevarande spörsmål. Utskottet tillstyrker därför full
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

29

mäktiges förslag jämväl i denna del. I detta sammanhang vill utskottet dock

i anslutning till vad som framhållits i ovanberörda motion I: 241 framhålla,

att det synes utskottet lämpligt, att i vissa lokaler i riksdagshuset rökning

icke bör vara tillåten. De av tidningarnas telegrambyrå och Stockholmskretsen

av svenska journalistföreningen framställda önskemålen synas så

vitt möjligt böra beaktas vid utarbetandet av de definitiva byggnadsplanerna,

vilket torde böra ankomma på den blivande byggnadskommittén.

Den föreslagna lokalutvidgningen medför utvidgande av det elektriska

signalsystemet samt inredande av elektriska belysnings- och ringledningar,

i samband varmed det äldre ledningsnätet skulle bliva föremål för översyn.

I de av fullmäktige framlagda kostnadsberäkningarna för dessa arbeten

ingå dock icke utgifter för anskaffande av ny armatur. I den mån de

nya rummen bliva färdigställda, torde fullmäktige böra göra framställning

örn medel härför ävensom för eventuellt erforderlig modernisering av nu

förefintlig armatur. För möblering av ifrågavarande lokaler torde särskilda

medel jämväl böra ställas till förfogande, varom fullmäktige i sinom tid

torde hava att framställa förslag och kostnadsberäkningar.

Kostnaderna för samtliga under detta avsnitt berörda arbeten hava av

fullmäktige angivits till 1,537,000 kronor, varav 471,000 kronor för anordnandet

av den nedre hallen och de därstädes förlagda hissarna.

Såsom av det nu anförda framgår har utskottet med vissa jämkningar

funnit sig böra ansluta sig till det av fullmäktige framlagda förslaget E. Utskottet

delar även fullmäktiges uppfattning örn att arbetena böra utföras

etappvis, lämpligen fördelade på en tidrymd av tre år, samt tillstyrker

vad fullmäktige härutinnan föreslagit. Det torde böra uppdragas åt fullmäktige

att låta utföra ifrågavarande arbeten, varvid fullmäktige — såsom utskottet

redan i det föregående antytt — lämpligen böra tillsätta en byggnadskommitté

för att närmast leda ombyggnadsarbetet. I denna kommitté torde

representanter för fullmäktige och byggnadsstyrelsen samt eventuellt några

ledamöter av riksdagen utanför fullmäktiges krets böra ingå. Byggnadskommittén,

å vilken det bör ankomma att låta uppgöra huvudritningar för

arbetenas utförande, torde hava att inom ramen för anvisade medel tillvarataga

alla möjligheter till nedbringande av kostnaderna. I sådant syfte torde

arbetena i största möjliga utsträckning böra utbjudas på entreprenad; avsteg

från denna regel torde endast böra ske i sådana fall, då omständigheterna

göra detta oundvikligt.

Fullmäktige hava, på sätt av den lämnade redogörelsen framgår, även låtit

verkställa utredning angående utvidgning av kamrarnas plenisalar.

Utredningen har givit vid handen, att kostnaderna för en dylik åtgärd skulle

bliva synnerligen avsevärda, medan de fördelar, som kunna vinnas genom

en ombyggnad, bliva av mycket begränsad omfattning. Ehuru större pulpeter

och ökade bekvämligheter skulle vara önskvärda, har utskottet med

hänsyn till vad utredningen ådagalagt icke ansett sig kunna tillstyrka, att

några särskilda åtgärder beträffande plenisalarna vidtagas i nu förevarande

sammanhang.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Vad fullmäktige och byggnadsstyrelsen anfört i fråga örn projekten att

riksdagen skulle övertaga riksbankshuset eller att ett helt nytt

riksdagshus skulle uppföras föranleder icke annat uttalande från utskottets

sida än att utskottet är förvissat om, att det nuvarande riksdagshuset

efter de av utskottet förordade förbättringsarbetena kommer att under

en avsevärd tid framåt kunna fylla sin uppgift på ett fullt tillfredsställande

sätt. Några förberedande åtgärder för anskaffande av tomt för ett

nytt riksdagshus, på sätt byggnadsstyrelsen antytt, anser utskottet därför

icke erforderliga, särskilt som den tomt, varå det nuvarande riksdagshuset

är beläget, måste betecknas såsom synnerligen lämplig på grund av sitt centrala

läge och sin närhet till slottet och kanslihuset.

Beträffande slutligen frågan örn ordnandet av riksdagshusets

omgivningar biträder utskottet fullmäktiges förslag, att riksdagen skulle

uppdraga åt fullmäktige att verkställa utredning av denna fråga. I frågans

nuvarande läge finner utskottet emellertid icke lämpligt, att utredningen på

sätt fullmäktige ifrågasatt skulle bindas av ett uttalande örn planens bibehållande

i det höjdläge, den för närvarande har. Ehuru utskottet hyser den

uppfattningen, att någon avsevärdare sänkning av planen icke bör ifrågakomma,

anser utskottet, att möjligheten av en mindre sänkning av densamma

bör stå öppen, därest så vid närmare övervägande skulle befinnas vara till

fördel, exempelvis för att markera en skillnad mellan Norrbro och riksdagshusplanen.

Fullmäktige hava förutsatt, att förslag i ämnet skulle framläggas

redan för 1939 års riksdag. Enligt utskottets mening torde det vara lämpligare

att frågans utredning och avgörande uppskjutes till dess arbetena med

själva riksdagshuset blivit i huvudsak slutförda.

De av fullmäktige beräknade kostnaderna för genomförande av förslaget

E, uppgående till sammanlagt 3,257,400 kronor, skulle enligt fullmäktiges

byggnadsplan fördela sig med:

på första året.................................. kronor 1,378,000

> andra » .................................. » 1,080,000

> tredje » .................................. > 799,400.

För budgetåret 1938/39 skulle alltså erfordras ett anslag av 1,378,000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att riksdagen ställer ett belopp av denna storlek

till fullmäktiges förfogande att användas för därmed avsett ändamål. Ifrågavarande

anslag bör erhålla reservationsanslags natur.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utskottet ovan förordat

låta verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande

riksdagshuset;

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1938/39

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. anvisa ett

reservationsanslag av 1,378,000 kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

31

B) att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att efter erforderlig utredning till rikdagen inkomma

med förslag till ordnande av planen framför riksdagshuset;

samt

C) att förevarande motion I: 241 må anses besvarad med

vad ovan anförts och hemställts.

Stockholm den 26 april 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Friggeråker, Sandén*r

Bjurström, Nilsson i Mölndal och Swartling;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman

, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Andersson i Munkaljungby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

Reservationer:

1) av herrar Holmgren, Ehrnberg, Bjurström, Swartling, Osberg och

Svedman, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Frågan om---(sid. 22)---riksdagshusets ombyggnadsfråga.

Fullmäktige hava i sitt nu framlagda förslag, betecknat förslag E, sökt att

på grund av de invändningar, som gjorts mot riksdagshuskommitténs majoritetsförslag,

modifiera detta, så att inom en ej alltför vidsträckt kostnadsram

det ur praktisk synpunkt mest väsentliga i nämnda förslag skulle komma

till utförande. Fullmäktige hava härvid letts av önskemålet att samla

största möjliga majoritet inom riksdagen för en slutlig lösning av den nu

redan alltför länge svävande ombyggnadsfrågan. Ehuru fullmäktige sålunda

tagit intryck av den kritik, som riktats mot riksdagshuskommitténs förslag,

och i sitt nu framlagda byggnadsprogram utelämnat de uppslag, varemot

de allvarligaste gensagorna anförts, hava fullmäktige likväl i viss anslutning

till kommittéförslaget ifrågasatt ett betydande ingrepp i byggnaden

för anordnande av en nedre central hall. Utskottet vill redan nu framhålla,

att utskottet för sin del icke kan förorda denna genomgripande förändring

i riksdagshusets inre, särskilt som högst ringa fördelar skulle ernås därigenom.

Betydande besparingar skulle vinnas, örn detta förslag utmönstrades

ur byggnadsprogrammet. Enligt utskottets mening torde endast sådana arbeten

beträffande riksdagshuset böra genomföras, som innebära nödvändiga

underhållsåtgärder eller utgöra anordningar, som äro till verkligt gagn för

riksdagsarbetet. Utskottet kommer i det följande att mera ingående behandla

fullmäktiges förslag till anordnande av en central hall. Vad angår förslaget

E i övrigt anser utskottet sig i huvudsak kunna förorda detsamma såsom

innebärande nödvändiga och lämpliga förbättringar i åtskilliga avseenden.

Med hänsyn till ovanberörda av utskottet ifrågasatta ändring i fullmäktiges

förslag E har en viss omarbetning av detta förslag blivit erforderlig.

På uppdrag av utskottet har f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson verkställt

denna omarbetning, vars närmare innebörd framgår av en såsom Bilaga

härvid fogad beskrivning. Ritningar över samtliga planer i riksdagshuset

enligt det sålunda modifierade E-förslaget hava uppgjorts av riksdagshusets

arkitektkontor och överlämnats till utskottet.

Fullmäktige hava---(sid. 23—26)---eller icke.

Kostnaderna för de nu behandlade omändringarna hava av fullmäktige

beräknats till sammanlagt 695,400 kronor, däri inbegripet 120,000 kronor,

avseende värme-, ventilations-, sanitär- och kylanläggningar för restaurangen

jämte kök och ekonomilokaler. Dessa kostnadssiffror komma att enligt

byggnadsrådet Nilssons beräkningar minskas med 17,400 kronor, sammanhängande

därmed att den nedre hallen enligt utskottets förslag icke

skulle komma till utförande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande Nr 36-

33

Därest förslaget---(sid. 26—27) —---- skulle slopas.

Mot förslaget om anordnande av en central hall har byggnadsstyrelsen

rest invändningar och ansett anordningen ur arkitektoniska och praktiska

synpunkter icke innebära en tillfredsställande lösning, enär såväl flera av

riksdagens ledamöter som de flesta besökande sannolikt allt fortfarande

kommc att begagna huvudentrén, vars vestibul, även efter den föreslagna

sänkningen komme att ligga avsevärt — närmare en våning — över hallens

nivå. På grund härav skulle hallen knappast komma att utnyttjas i den

utsträckning fullmäktige i sitt förslag räknade med och det bliva nödvändigt

att allt fortfarande behålla de nuvarande kapprummen i de övre våningarna.

Vidare ansåge byggnadsstyrelsen hallen komma att erbjuda ett

mörkt och i viss mån dystert utrymme, som ständigt måste hava artificiell

belysning. Den föreslagna lösningen medförde dessutom, att huvudtrappan

måste förlängas, varigenom den komme att bliva mindre bekväm. Även

beträffande hissarnas placering i hallen hade byggnadsstyrelsen framställt

anmärkningar. Slutligen ville styrelsen med hänsyn till det anförda och på

grund av kostnadernas storlek — för anordnande av hallen m. m. och de

fyra hissarna sammanlagt 471,000 kronor — starkt ifrågasätta lämpligheten

av de i förslaget E ingående förändringarna i byggnadens mittparti.

Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till de av byggnadsstyrelsen sålunda

gjorda uttalandena. Utskottet har icke blivit övertygat örn, att hallens

anordnande skulle bliva av större praktisk betydelse vare sig för riksdagens

ledamöter eller för den besökande allmänheten. Någon avsevärdare förbättring

av kommunikationerna synes ej heller ernås genom förslaget, i varje

fall icke från huvudingången. Det behöver blott framhållas, att enligt förslaget

huvudtrappan skulle förlängas med 8 trappsteg samt att man för att

nå hallen från vestibulen måste gå nedför en trappa med icke mindre än 16

trappsteg. Vidare lämnar förslaget ur estetisk synpunkt mycket övrigt att

önska. I detta avseende vill utskottet särskilt fästa uppmärksamheten på

den förändring av huvudingångens utseende, som måste bliva en följd därav

att den från riksdagshusplanen ledande trappan skulle praktiskt taget helt

borttagas. Denna förändring av riksdagshusets yttre synes icke vara ägnad

att höja byggnadens skönhetsvärde utan tvärtom förrycka dess nuvarande

proportioner. Enligt utskottets mening har byggnadsstyrelsen med allt fog

ifrågasatt, huruvida så betydande kostnader som här avses — 471,000 kronor

— böra nedläggas på en anordning, som måste giva tämligen ringa utbyte

för bekvämligheten inom riksdagshuset. Härtill kommer, att förslagets

genomförande måste draga nied sig ökade driftskostnader, bland annat i

form av ökad vaktmästarpersonal. Såsom utskottet redan i det föregående

framhållit, anser utskottet sig på denna punkt icke kunna biträda fullmäktiges

förslag.

Därest hallen alltså icke skall komma till utförande måste — på sätt närmare

framgår av byggnadsrådet Nilssons härvid såsom bilaga fogade beskrivning

-— vissa ändringar med avseende å utnyttjande av utrymmen och

lokaldispositioncr vidtagas i förslaget E. Beträffande dessa ändringar hän
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 38. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskoltcts utlåtande Nr 36-

visas till nämnda bilaga, av vilken även framgår, att de besparingar, som ernås

vid bifall till utskottets förslag kunna, i vad avser ballen och i samband

därmed planerade utrymmen, värme-, ventilations- och sanitäranläggningar

samt elektriska installationer uppskattas till (247,000 + 15,000 + 9,000 +

17,400 + 5,000 =) 293,400 kronor. Härtill kommer minskad kostnad för

hissanläggningar, därigenom att de till hallen förlagda fyra hissarna, för vilkas

anläggande beräknats 224,000 kronor, bortfalla. A andra sidan torde det

vara lämpligt att modernisera de nuvarande i östra vestibulen befintliga två

hissarna. Då kostnaden härför beräknats uppgå till 42,000 kronor, skulle

här uppkomma en nettobesparing å (224,000 — 42,000==) 182,000 kronor.

På grund av slopandet av ovannämnda fyra hissar måste byggnadsprogrammet

i vad det avser inredande av rum i trapporna till pressens

lokaler modifieras på sätt närmare framgår av byggnadsrådet Nilssons

beskrivning. Fullmäktige hava för dessa arbeten beräknat ett belopp

av 31,000 kronor. Enligt utskottets förslag skulle ifrågavarande arbeten

draga en kostnad av 16,000 kronor, varför jämväl på denna punkt en besparing

är att anteckna, vilken uppgår till (31,000 — 16,000 =) 15,000 kronor.

Den sammanlagda kostnadsminskning, som sålunda kan ernås genom de

av utskottet förordade ändringarna i förslaget E, uppgår till (293,400 +

182,000 + 15,000 =) 490,400 kronor.

Vad beträffar---(sid. 28)---synnerligen önskvärda utrym
men.

Utskottet tillstyrker fullmäktiges förslag beträffande inredandet av den

föreslagna vindsvåningen. Med avseende å trapptornens ombyggnad har utskottet

dock ansett fullmäktiges förslag böra undergå viss justering. Sålunda

böra de nuvarande ingångarna till trapptornen bibehållas och hissarna

i trapptornen förås ned till vid ingångarna anordnade vaktrum.

Visserligen förloras härigenom visst lokalutrymme, men då denna förlust

icke är alltför betydande och en avsevärd förbättring av kommunikationerna

står att vinna genom ifrågavarande anordningar, tvekar utskottet

icke att tillstyrka vidtagande av åtgärder i nu angivna riktning. Förslagets

närmare innebörd framgår av den vid detta utlåtande fogade bilagan.

Byggnadsprogrammets utförande i förevarande del på nu angivet sätt medför

viss kostnadsökning utöver vad som beräknats i förslag E. Byggnadsrådet

Nilsson har beträffande hissarnas anordnande framlagt två alternativa

förslag, innebärande det ena hissarnas bibehållande på nuvarande platser

och det andra slopandet av de förefintliga hissarna och deras ersättande

med två nya hissar i de genom trappornas bortrivning lediggblivande utrymmena.

Dessa arbetens utförande uppskattas till respektive 41,000 kronor

och 68,000 kronor. Då utskottet anser det förra alternativet ur praktisk

synpunkt överlägset, tillstyrker utskottet detta förslag. Vid bifall till vad

utskottet nu förordat kommer alltså den ovan beräknade besparingen att

nedgå med 41,000 kronor och utgöra (490,400 -— 41,000 —) 449,400 kronor.

De modifikationer i förslaget E, som utskottet sålunda förordar, medföra,

att lokal vinsterna skulle från en heräknad golvyta av 1,905 kvadratmeter

nedgå med 710 kvadratmeter till 1,195 kvadratmeter. Den huvudsakliga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

35

minskningen är dock att hänföra till uteslutandet av den föreslagna hallen

eller till ett från riksdagsarbetets synpunkt betydelselöst utrymme. Emellertid

må här konstateras, att den lokalvinst, som enligt fullmäktiges förslag

skulle ernås genom tillkomsten av hallen, till väsentlig del vinnes genom

disposition av ett utrymme, som för närvarande användes för riksdagens

pappersförråd och för vilket vid bifall till förslaget ny lokal måste anordnas

inom byggnaden eller eventuellt förhyras annorstädes.

Vad fullmäktige---(sid. 28—29)---förslag och kostnadsbe
räkningar.

I likhet med fullmäktige anser utskottet lämpligt, att arbetena med riksdagshusets

ombyggnad utföras etappvis, lämpligen fördelade på en tidrymd

av tre år. Arbetena böra fördelas på dessa etapper på sätt närmare angivits

i ovannämnda bilaga. Det torde böra uppdragas åt fullmäktige att låta

utföra ifrågavarande arbeten, varvid fullmäktige — såsom utskottet redan i

det föregående antytt — lämpligen böra tillsätta en byggnadskommitté för

att närmast leda ombyggnadsarbetet. I denna kommitté torde representanter

för fullmäktige och byggnadsstyrelsen samt eventuellt några ledamöter

av riksdagen utanför fullmäktiges krets böra ingå. Byggnadskommittén, å

vilken det bör ankomma att låta uppgöra huvudritningar för arbetenas utförande,

torde hava att inom ramen för anvisade medel tillvarataga alla möjligheter

till nedbringande av kostnaderna. I sådant syfte torde arbetena i

största möjliga utsträckning böra utbjudas på entreprenad; avsteg från denna

regel torde endast böra ske i sådana fall, då omständigheterna göra detta

oundvikligt.

Fullmäktige hava — -—- — (sid. 29—30) —---i huvudsak slutförda.

De i bilagan beräknade kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppgå

till sammanlagt 2,808,000 kronor, vilket belopp med 449,400 kronor understiger

kostnaderna enligt fullmäktiges förslag. I enlighet med vad i bilagan

angivits skulle för byggnadsprogrammets fullföljande utgå:

under första året .................................. kronor 1,358,000

» andra » .................................. » 752,000

» tredje » .................................. » 698,000.

För budgetåret 1938/39 skulle alltså erfordras ett anslag av 1,358,000

kronor. Utskotet tillstyrker, att riksdagen ställer ett belopp av denna storlek

till fullmäktiges förfogande att användas för därmed avsett ändamål.

Ifrågavarande anslag bör erhålla reservationsanslags natur.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utskottet ovan förordat

låta verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande

riksdagshuset;

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1938/

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

39 under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. anvisa

ett reservationsanslag å 1,358,000 kronor;

B) att riksdagen må ----(sid. 31)---framför

riksdagshuset; samt

C) att förevarande motion I: 241--— (sid. 31)----

och hemställts»; samt.

2) av herr Paulsen, vilken ansett sig kunna biträda fullmäktiges förslag

allenast i vad det avser utförande av de såsom nödvändiga förändringar angivna

arbetena samt i ärendet anfört och hemställt följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava fullmäktige uppdelat

sitt nu förevarande förslag E i två särskilda avdelningar, vilka av fullmäktige

betecknats såsom dels förändringar, som måste anses nödvändiga (grupp A),

dels ock förändringar, som öka utrymmet och förbättra kommunikationerna

(grupp B). Redan denna indelning pekar på, att fullmäktige själva icke ansett

förslaget E såsom helhet betraktat innefatta ett i sina olika delar organiskt

sammanhörande byggnadsprogram, utan att fullmäktige velat framlägga för

riksdagen förslag till åtgärder av såväl mera begränsad som mera omfattande

räckvidd. Det torde därför vara uppenbart, att de olika åtgärder, som

förslaget upptager, kunna bedömas och avgöras på åtskilliga punkter fullt

fristående från varandra och att i varje fall beslut i fråga örn de såsom nödvändiga

underhållsåtgärder betecknade arbetena kan fattas även örn förslaget

i övrigt icke anses böra komma till utförande.

Vad först angår de förändringar som måste anses nödvändiga

har jag i likhet med utskottsmajoriteten och de övriga reservanterna

inom utskottet blivit övertygad om att dessa arbeten utan ytterligare uppskov

böra komma till utförande. Med biträdande i tillämpliga delar av utskottsmajoritetens

motivering ansluter jag mig alltså till fullmäktiges förslag i nu

berörda avseende.

Vad härefter beträffar fullmäktiges under grupp B föreslagna åtgärder i

syfte att öka utrymmet och förbättra kommunikationerna

inom riksdagshuset avse dessa arbeten i huvudsak anordnande av

en central nedre hall med därifrån utgående fyra hissar, inredande av ett

flertal smårum i en ny vindsvåning, anordnande av en ny partisal i attikvåningen,

borttagande av trapporna i de två trapptornen i västra fasaden och

de därstädes frigjorda utrymmenas inredande till rum för olika ändamål

samt utförande av vissa omändrings- och utvidgningsarbeten beträffande det

elektriska signalsystemet samt belysnings- och ringledningarna. De fördelar,

som skulle vinnas genom utförande av detta tämligen vittutseende förslag,

synas enligt mitt förmenande icke stå i rimligt förhållande till de betydande

kostnader -—- över 1 1/2 miljon kronor — som arbetena beräknats betinga.

— Fullmäktige hava motiverat sitt förslag örn anordnande av en central

nedre hall med bland annat, att kommunikationerna inom riksdagshuset

härigenom skulle förbättras. Då jag finner nuvarande kommunikations
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

37

möjligheter inom byggnaden fullt tillfredsställande, och då jag i övrigt helt

kan ansluta mig till den motivering, som i den av herr Holmgren m. fl. avgivna

reservationen anförts mot förslaget om anordnande av den centrala

hallen, anser jag mig böra avstyrka fullmäktiges förslag i denna del. — Vad

beträffar fullmäktiges övriga under B föreslagna åtgärder hyser jag en från

såväl utskottet som nämnda reservanter avvikande mening. Något mera

framträdande behov av smårum för riksdagsmännens räkning, avsedda för

konferenser eller enskilt arbete, anser jag icke föreligga. Ej heller synes det

vara av behovet påkallat att anordna ytterligare en partisal. Vad angår ombyggnaden

av de västra trapptornen har byggnadsstyrelsen i sitt i ärendet

avgivna yttrande framhållit, att kostnaderna för utvinnande av tolv nya rum

därstädes beräknats till 284,000 kronor, motsvarande i det närmaste 24,000

kronor per rum, vilket vore en kostnad, som måste betecknas såsom mycket

hög. Med hänsyn främst härtill syntes enligt byggnadsstyrelsens mening

den föreslagna ombyggnaden av trapptornen icke böra komma till utförande

annat än i den mån ett utvinnande av dessa golvytor vore en tvingande

nödvändighet. För min del kan jag icke i likhet med utskottsmajoriteten

och de övriga reservanterna inom utskottet anse en dylik nödvändighet föreligga.

Med hänsyn härtill och på grund av vad byggnadsstyrelsen anfört

kan jag icke ansluta mig till fullmäktiges förslag i denna del och ännu

mindre till det i herr Holmgrens m. fl. reservation framställda förslaget,

varigenom kostnaderna för tornens ombyggnad skulle ytterligare ökas med

41,000 kronor, övriga under grupp B upptagna förslag äro antingen helt

betingade av ovanberörda ändringsarbeten eller ock avse desamma sådana

åtgärder beträffande byggnaden, som äro av mycket ringa betydelse

för riksdagens arbete och därför saklöst kunna uteslutas ur byggnadsprogrammet.

På grund av vad sålunda anförts har jag inom utskottet yrkat, att fullmäktiges

förslag till förändringar, som öka utrymmet och förbättra kommunikationerna,

icke måtte av utskottet tillstyrkas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava av fullmäktige angivits

till 1,720,400 kronor. Genom f. d. byggnadsrådet G. A. Nilssons

försorg har en förnyad kostnadsberäkning verkställts för det fall, att i enlighet

med mitt förslag allenast de såsom nödvändiga förändringar betecknade

arbetena skulle bliva beslutade. Det har härvid visat sig, att kostnaderna

för vissa rörledningsarbeten och därmed sammanhängande byggnadsarbeten

skulle nedbringas med ett beräknat belopp av 100,600 kronor.

Däremot skulle för vissa elektriska arbeten i restauranglokalen tillkomma

ett belopp av 18,000 kronor, vilket belopp i fullmäktiges förslag ingår i den

under gruppen B upptagna posten för elektriska installationer. Kostnadsminskningen

för till gruppen A hänförda arbeten kan alltså uppskattas

lill (100,600—18,000=) 82,600 kronor. Totalkostnaden för de av mig förordade

arbetena beträffande riksdagshusets ombyggnad skulle alltså belöpa

sig till (1,720,400—82,600 =) 1,637,800 kronor, vilket belopp med 1,619,600

kronor understiger kostnaderna för fullmäktiges förslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Emot utskottets förslag till byggnadsarbetets omhändertagande av en särskild

byggnadskommitté och dennas sammansättning har jag ej funnit något

att erinra. Jag ansluter mig ävenledes till vad utskottet uttalat med avseende å

sättet för arbetenas utförande. I överensstämmelse med vad byggnadsrådet

Nilsson föreslagit i samband med ovanberörda kostnadsberäkning torde ifrågavarande

byggnads- och omändringsarbeten lämpligen böra fördelas på två

etapper, varvid under första året skulle utföras samtliga arbeten med undantag

av vissa installationer för värme och ventilation, vilka sistnämnda arbeten

skulle komma till utförande under andra året. Kostnaderna skulle vid

sådant förhållande fördela sig med

på första året........................ kronor 1,118,000

> andra > ........................ » 519,800.

För budgetåret 1938/39 skulle alltså erfordras ett anslag av 1,118,000 kronor.

Ett anslag av denna storlek bör alltså ställas till fullmäktiges förfogande

att användas för därmed avsett ändamål. Ifrågavarande anslag bör

erhålla reservationsanslags natur.

Vad angår frågorna om kamrarnas plenisalar, övertagandet av riksbankshuset,

uppförandet av ett helt nytt riksdagshus och ordnandet av riksdagshusplanen

ansluter jag mig till vad utskottsmajoriteten härutinnan anfört

och hemställt.

Mot det i motionen I: 241 väckta förslaget örn upplåtande av vissa lokaler

i riksdagshuset för icke rökare har jag icke något att erinra. Motionens

yrkanden i övrigt torde vara besvarade genom vad ovan anförts.

Under åberopande av det anförda anser jag att utskottet bort hemställa,

A) att riksdagen må

dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i

huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan förordats låta

verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande

riksdagshuset;

dels ock för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1938/39

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. anvisa ett

reservationsanslag av 1,118,000 kronor;

B) att riksdagen må---(sid. 31)---framför

riksdagshuset; samt

C) att förevarande motion I: 241---(sid. 31)---

och hemställts.»

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

39

Bilaga.

Beskrivning till det förslag till åtgärder rörande riksdagshuset, som

innefattas i herr Holmgrens m. fl. reservation.

Enligt reservanternas förslag skulle dels samtliga de av riksgäldsfullmäktige

såsom nödvändiga underhållsåtgärder betecknade arbetena utföras, dels

samtliga förändringar, som av fullmäktige angivits öka utrymmet och förbättra

kommunikationerna, med undantag av, dels ombyggnad av mittpartiets

nedre del, dels fyra nya hissar i mittpartiet med borttagning av de två

östra hissarna.

Denna begränsning av förslag E medför vissa förändringar av förslag E

även i andra punkter än de direkt berörda, varför här nedan samtliga i förslag

E ingående arbeten närmare skärskådas, varvid den i fullmäktiges yttrande

ingående tablån å sid. 63 följes.

Kostnaderna för de olika byggnadsarbetena enligt reservanternas förslag

äro här nedan upptagna efter beräkningar, som verkställts av byggmästaren

O. Engkvist.

Punkt 1. Ombyggnad av mittpartiets nedre del.

Samtliga i denna punkt ingående arbeten slopas. 1 avseende å dispositionsplanen

medför slopandet av dessa arbeten följande förändringar. Nya och

nyttiggjorda golvytor för samlingsrum och vestibuler minskas med 128 +

300 + 60 = 488 m2. Ny nyttig golvyta för arbetsrum minskas dels med

38 m2 för konferensrummet söder örn östra vestibulen, vilket ej kan inredas,

örn ej vestibulen sänkes, dels med 40 m2 för de två mindre förtroenderådsrummen

i bottenvåningens mittparti, vilka ej kunna inredas, om bibliotekstrappan

skall bibehållas. Ny nyttig golvyta för arbetsrum å tillsammans

78 m2 förloras alltså. Förtroenderådsrummen torde lämpligen böra förläggas

i den nya vindsvåningen. I bottenvåningen bibehålies telegramrummet

i sitt nuvarande läge och i huvudvåningen anordnas två i förslag E såsom

konferensrum betecknade rum till telefonrum för plenisalarna i stället för

de i kammarkorridorerna enligt förslag E anordnade talhytterna. Här bibehålies

nuvarande garderobsinredning.

Beträffande kostnaderna erhållas dels en besparing av de till 247,000

kronor beräknade byggnadsarbetena, dels besparingar å vissa under punkterna

12, 13, 14 och 16 i fullmäktiges yttrande å sid. 63 ingående tablå angivna

arbeten, avseende omdispositioner och mindre förändringar m. m.,

byggnadsarbeten i samband med värme- och ventilation m. m., arbeten för

värme, ventilation och sanitära installationer samt elektriska installationer.

Beträffande dessa besparingar hänvisas till respektive punkter här nedan.

Punkt 2. Bura nya hissar i mittpartiet samt borttagning av de två östra

hissarna.

De fyra nya hissarna slopas, men de två nuvarande östra hissarna bibehållas,

ombyggas och moderniseras för en kostnad av 42,000 kronor. Besparingen

utgör alltså 224,000 — 42,000 = 182,000 kronor.

Punkt 3. Ny vindsvåning.

I denna punkt ingående arbeten utföras och kostnaden 332,000 kronor

förändras icke.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Punkt 4. Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande

partier.

Arbetena och kostnaden, 330,000 kronor, oförändrade.

Punkt 5. Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och granitpartier

samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet.

Arbetena och kostnaden, 115,000 kronor, oförändrade.

Punkt 6. Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning.

Arbetena och kostnaden, 9,000 kronor, oförändrade.

Punkt 7. Ombyggnad av de två trappiornen i västra fasaden.

Dessa arbeten utföras med följande förändringar. Ingångarna till trapptornen

i västra fasaden bibehållas och vid entréerna anordnas, dels vindfång,

dels därinnanför vaktrum, från vilket en fritt liggande trappa för upp till

jordvåningen och härvarande nya trappanordningar upp genom hela byggnaden.

Vaktrummen gå upp genom jordvåningen. Hissarna neddragas till

vaktrummens plan och tillträde till desamma sker genom sneda muröppningar

in mot de nuvarande hissarna, som förses med ingångsdörrar även

på kortsidorna. Anordningarna äro angivna å inom riksdagshusets arkitektkontor

upprättade ritningar.

Jämfört med förslag E innebär förslaget i avseende på dispositionsplanen

följande förändringar. Utom förlusten av två förrådsrum i övre källaren

bortgår två tornrum i jordvåningen, avsedda att utnyttjas, det ena till utvidgning

av materialförvaltarens bostad och det andra till utvidgning av

tryckeriexpeditionen. Förlusten i ny nyttig golvyta utgör utom förrådsrummen

80 m2. Tryckeriexpeditionen kan erhålla viss kompensation i ett rum

i våningen närmast över densamma, vilket rum var avsett för interparlamentariska

gruppen. Denna kan i stället disponera ett rum i den nya vindsvåningen.

I avseende på kostnaderna för arbetena i denna punkt har en utförd kostnadsberäkning

visat att merkostnaden utöver de för förslag E beräknade

utgör 41,000 kronor. Totalkostnaden blir alltså 284,000 + 41,000 = 325,000

kronor.

Då entréerna till de neddragna hissarna på grund av de lokala förhållandena

bli i någon mån mindre tillfredsställande, har genom arkitektkontoret

ett alternativt förslag, benämnt alternativ b, utarbetats, vilket skiljer sig

från det förut beskrivna, benämnt alternativ a i följande avseenden. Medan

vindfång, vaktrum och trappor upp till jordvåningen äro anordnade på

samma sätt som i alternativ a, äro däremot hissanordningarna förändrade, i

det att de nuvarande hissarna skulle slopas och två nya hissar anordnas i

de genom trappornas bortrivning ledigblivna utrymmena och neddragas till

de nya vaktrummen. Entrén till hissarna kan då ske direkt från vaktrummet

in till hissarnas ena långsida.

Jämfört med förslag E innebär alternativ b samma förluster i de två nedre

våningarna som alternativ a, alltså förlust av nyttig golvyta utgörande 80 m2.

Dessutom medför hissarnas förläggning inne i trapputrymmet ett visst inkräktande

av utrymme i samtliga övre våningar i de nytillkomna lokalerna,

vilken förlust utgör tillsammans 37 m2. Totalförlusten i golvyta är alltså

80 + 37 = 117 m2.

I avseende på kostnaderna för alternativ b äro dessa 27,000 kronor högre

än för alternativ a och utgöra alltså 325,000 + 27,000 = 352,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

41

Punkt 8. Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över summanbind
ningsbanan.

Arbeten och kostnader, 36,000 kronor, äro oförändrade.

Punkt 9. Inredande av rum i trapporna till pressens lokaler.

På grund av slopandet av de fyra nya hissarna i mittpartiet måste den

norra referenttrappan bibehållas. Däremot kan den södra referenttrappan

slopas och utrymmen därstädes anordnas enligt förslag E.

Jämfört med förslag E uppstår en förlust av ny golvyta för arbetsrum örn

tillsammans 30 m2, nämligen dels i huvudvåningen, där ett rum i den norra

referenttrappan enligt förslag E avsetts för kanslideputerade, dels i övre våningen,

där pressreferenternas nya rum i norr bortgår. För kanslideputerade

kan lämpligen ett som konferensrum betecknat utrymme i huvudvåningens

mittpartis västra del disponeras.

Kostnaderna för de så begränsade arbetena utgöra 16,000 kronor, varigenom

alltså en besparing av 31,000 — 16,000 — 15,000 kronor uppstår.

Punkt 10. Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården.

Arbeten och kostnader, 24,000 kronor, äro oförändrade.

Punkt 11. Modernisering av restauranglokalerna och dess ekonomilokaler.

Arbeten och kostnader, 253,000 kronor, äro oförändrade.

Punkt 12. Omdispositioner av rum och mindre förändringar och därmed

förenade ommålningar.

Dessa arbeten beröras såsom förut är i korthet omnämnt i viss mån av

slopandet av den nedre hallen.

De nuvarande kapprumsanordningarna i kamrarnas korridorer bibehållas

oförändrade, varför telefonhytter icke anordnas därstädes. Emellertid torde

det vara lämpligt att sådana anordningar vidtagas att 1 :sta kammarens postrum

befrias från telefonhytterna. Dylika kunna lämpligen anordnas i det

nuvarande förtroenderådsrummet invid Esta kammarens södra ingång.

2:dra kammarens telefonhytter böra ombyggas och ljudisoleras i det nuvarande

telefonrummet.

Jämfört med förslag E innebär förändringen att två såsom konferensrum

betecknade rum invid plenisalarna bortgå. Dessas golvyta är tillsammans

34 m2.

I avseende på kostnaden medföra nämnda förändringar ingen skillnad

mot förslag E.

I förslag E ingår under nu ifrågavarande punkt ändring av trappförbindelsen

mellan kamrarna i östra korridoren. De nuvarande kapprumsanordningarna

för allmänheten skulle slopas och trappsteg inläggas därstädes för

att underlätta passagen mellan kamrarna. Dessa arbeten torde emellertid

icke nu ifrågakomma.

Härigenom uppstår en besparing jämfört med förslag E av 6,500 kronor.

Vidare bortgår vissa ändringsarbeten i utrymmen invid den nuvarande

partisalen.

Härigenom uppstår en besparing jämfört med förslag E av 8,500 kronor.

Totalkostnaden för denna punkt i förslag E, 170,000 kronor, minskas alltså

med 6,500 -f- 8,500 = 15,000 kronor till 155,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 36.

\

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Punkt 13. Byggnadsarbeten i samband med värme, ventilation och sanitära

installationer.

Vissa arbeten i mittpartiets nedre delar bortgå, varigenom en besparing

uppstår av 9,000 kronor.

De i förslag E för denna punkt beräknade kostnaderna, 227,000 kronor,

minskas alltså till 218,000 kronor.

Punkt 1A. Värme, ventilation och sanitära installationer.

Vissa arbeten för uppvärmning och ventilation av nedre hallen i mittpartiet

bortgå, varigenom en besparing uppstår av 8,400 kronor.

Vidare bortgå W. C. anläggningarna invid denna hall, varigenom en besparing

av 9,000 kronor uppstår.

Hela besparingen å denna punkt är alltså 8,400 + 9,000 = 17,400 kronor.

De i förslag E för denna punkt beräknade kostnaderna, 695,400 kronor,

minskas alltså till 678,000 kronor.

Ovannämnda kostnadsberäkningar liava utförts av ingenjören K. G. Eklund.

Punkt 15. Komplettering av elektriskt signalsystem.

Den approximativt beräknade kostnaden, 20,000 kronor, torde böra bibehållas

oförändrad.

Punkt 16. Elektriska installationer.

Genom slopandet av nedre hallen uppstå vissa besparingar å denna punkt.

Vissa omläggningar och kompletteringar av de äldre ledningarna i denna

del av byggnaden äro emellertid i alla fall behövliga.

En besparing av 5,000 kronor kan dock göras.

De i förslag E för denna punkt beräknade kostnaderna, 160,000 kronor,

minskas alltså till 155,000 kronor.

Punkt 17. Utvändiga reparationer av fasaderna.

Arbeten och kostnader, 100,000 kronor, äro oförändrade.

Lokalvinster:

Lokalvinsterna i förslag E utgjorde:

för samlingsrum och vestibuler ............................ 488 nr

» arbetsrum ............................................ 1,417 m2

Summa 1,905 m2.

I nu föreliggande förslag bortgår lokalvinsten för samlingsrum och vestibuler,

488 m2, helt och hållet.

Lokalvinsten för arbetsrum, 1,417 m2, minskas med 222 m2 till 1,195 m2.

Totala lokalvinsten är alltså 710 m2 större i förslag E än i nu föreliggande

förslag.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36

43

Kostnadsberäkning.

1) Modernisering av de två östra hissarna .................. 42,000

2) Ny vindsvåning........................................ 332,000

3) Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande

partier ........................................ 330,000

4) Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och granitpartier

samt omläggning av asfalttaket å mittpartiet ...... 115,000

5) Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning ........ 9,000

6) Ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden ...... 325,000

7) Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över sammanbind
ningsbanan.

........................................... 36,000

8) Inredande av rum i norra trappan till pressens lokaler .... 16,000

9) Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården .. 24,000

10) Modernisering av restauranglokalerna och dess ekonomilokaler

.............................................. 253,000

11) Omdispositioner av rum och mindre förändringar och därmed

förenade ommålningar ............................ 155,000

12) Byggnadsarbeten i samband med värme, ventilation och sanitära

installationer .................................... 218,000

13) Värme, ventilation och sanitära installationer ............ 678,000

14) Komplettering av elektriskt signalsystem ................ 20,000

15) Elektriska installationer ................................ 155,000

16) Utvändiga reparationer av fasaderna .................... 100,000

Summa kronor 2,808,000.

Jämfört med förslag E uppstår en besparing av 3,257,400 — 2,808,000 =

449,400 kronor.

För den händelse de två västra hissarna skola helt nybyggas enligt ovannämnda

alternativ b, minskas besparingen med 27,000 kronor till 422,400

kronor.

Förslag till arbetenas uppdelning på flera år.

De i reservantförslaget ingående arbetena kunna lämpligen fördelas på

tre år på följande sätt.

Första året.

De mest angelägna arbetena äro modernisering av restaurangen och dess

ekonomilokaler jämte därmed sammanhängande uppvärmnings-, ventilations-,

sanitära och elektriska ledningsarbeten samt åtgärder för fuktskadornas

botande och förebyggande för framtiden, borttagandet av de krönande

partierna samt isolering av barriärerna å sidopartierna och lagning av mittpartiets

plana tak med tillhörande tätningsarbeten å barriärerna och å Sveagruppen.

Samtliga ovannämnda arbeten vidtagas under första året. I samband

med dessa arbeten bör stommen till vindsvåningen komma till utförande,

så att byggnaden snarast möjligt erhåller ett tillfredsställande vattentak.

Utvändiga reparationer av fasaderna böra även utföras under första året.

Andra året.

Vindsvåningen bör helt färdigställas under andra året, varjämte utföras

därmed sammanhängande installationsarbeten för värme, ventilation, sanitära

och elektriska anordningar samt utvidgning av voteringssignalsystemet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 36-

Modernisering av de två östra hissarna utföres jämväl under andra året.

övriga arbeten i mittpartiet, nämligen inredande av ny partisal i ljusschaktet

över sammanbindningsbanan, inredande av rum i den södra referenttrappan,

arbeten i pressreferenternas och T.T:s lokaler samt anordnande

av frukostrum för vaktmästare i statsutskottets arkivlokal, utföras under

andra året. Därmed sammanhängande installationsarbeten för värme, ventilation,

sanitära och elektriska anordningar utföras.

Den nya sekundärtrappan vid nordöstra gården utföres även under andra

året.

Moderniseringen av tvättstugan utföres jämväl under andra året.

Tredje året.

Samtliga övriga förändringsarbeten utföras under det tredje och sista

året.

Då utföras alltså ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden,

ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning samt de till omdispositioner

och mindre förändringar hörande arbeten, som icke utförts under de två

föregående åren.

För ovanstående arbeten behövliga installationsarbeten för värme, ventilation,

sanitära och elektriska anordningar utföras även under detta år.

Kostnaderna komma att fördela sig på följande sätt på de olika åren:

Första året ........................................ kronor 1,358,000

Andra » » 752,000

Tredje » » 698,000.

För den händelse alternativ b rörande ombyggnad av de två trapptornen

kommer till utförande, ökas tredje årets kostnader med 27,000 kronor till

725,000 kronor.

Stockholm den 6 april 1938.

Georg A. Nilsson.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381295

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:426 Skrivelse till Konungen, angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. s. 7 i texten