Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om rätt för fullmäktige i riksbanken att utse andre deputerade utom fullmäktiges krets.

1938-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1938:40, Utlåtande, i anledning av väckt motion om rätt för fullmäktige i riksbanken att utse andre deputerade utom fullmäktiges krets.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om rätt för fullmäktige i

riksbanken att utse andre deputerade utom fullmäktiges

krets.

I en inom andra kammaren av herr Leffler väckt motion nr 58, i vars

syfte herr Lundberg instämt, har hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga

sådan ändring i § 16 mom. 1 andra stycket i reglementet för Sveriges riksbank,

att fullmäktige skola vara berättigade att utse de två andre deputerade

inom eller utom sig.»

Såsom motivering för detta yrkande anföres i motionen huvudsakligen

följande.

Om den ifrågasatta förändringen genomföres och detta leder till att endera

av eller båda andre deputerade framdeles komma att utses utom fullmäktiges

krets, behöva elektorerna hädanefter vid fullmäktigevalen icke tillse, att två

av de valda skola kunna vara andre deputerade. Riksdagen beredes därigenom

tillfälle att till ledamöter i fullmäktige utse antingen flera riksdagsmän

eller — utan minskning i det nuvarande antalet riksdagsmän — representanter

för näringslivet, vilka icke äro riksdagsmän.

Till förste suppleant för fullmäktige har enligt praxis hittills utsetts en

tjänsteman inom riksbanken, som lämpat sig för tjänstgöring som ersättare

för andre deputerade. Vid bifall till det i motionen framställda förslaget kommer

riksdagen följaktligen hädanefter att vid utseende av förste suppleant

icke vara bunden av hittillsvarande praxis. I reglementet § 16 mom. 3 andra

stycket säges nämligen ingenting om att vikarien för andre deputerad skall

utses bland suppleanterna.

Beträffande riksbankens styrelse och förvaltning gälla följande huvudbestämmelser.

Enligt grundlagen förbliver riksbanken under riksdagens garanti samt

förvaltas av därtill förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag. Fullmäktige för riksbanken kunna icke i och för

sin befattning emottaga befallningar utan av riksdagen allena och enligt

dess instruktioner, ej heller ställas till redo och ansvar utan efter riksdagens

beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från

sin befattning. Fullmäktige för riksbanken skola vara sju, av vilka Konungen

för tre år i sänder förordnar en jämte suppleant, och de sex övriga jämte tre

suppleanter väljas av lagtima riksdagen för tiden från valet till dess sådant

val under tredje året därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av vilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

11

vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten är fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse; vice ordförande välja fullmäktige

själva bland sig. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef

för riksbanken samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med

fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe.

Enligt riksdagens i bankoreglementet meddelade föreskrifter skola fullmäktige

därjämte inom sig utse två andre deputerade. Fullmäktige äga uppdraga

åt en direktion bestående av riksbankschefen, vice riksbankschefen

samt de två andre deputerade att i överensstämmelse med den instruktion,

som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige bestämd

fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter föredraga ärenden

inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över

göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska valutor,

pröva vissa utlåningsärenden samt handhava den löpande förvaltningen i

övrigt. Fullmäktige äga vidare uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige

fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden; delegationen

skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre

fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig, dock

att i delegationen alltid skall finnas en fullmäktig, som ej tillhör den nyss

omförmälda direktionen.

I en vid 1936 års riksdag inom andra kammaren under nr 456 väckt

motion hemställdes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om förslag till förändringar i regeringsformen § 72 och därtill hörande författningar,

åsyftande dels en förstärkning av fullmäktige i riksbanken genom

representation för näringslivet i huvudsak efter de riktlinjer, som uppdragits

av 1917 års bankkommitté och förordats av arbetslöshetsutredningen, dels

att möjliggöra, att till förste deputerad må kunna utses person även utom

bankofullmäktige, samt att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i § 16

mom. 1 andra stycket i reglementet för Sveriges riksbank, att fullmäktige

skola vara berättigade utse de två andra deputerade inom eller utom sig».

Konstitutionsutskottet, till vilket motionen hänvisades för förberedande

handläggning, inhämtade av fullmäktige i riksbanken yttrande över motionen,

vilka i anledning härav anförde i huvudsak följande.

Fullmäktige ville erinra att frågan örn riksbanksledningens organisation tidigare

varit föremål för diskussion i anledning av vissa motioner. I utlåtanden

över dessa motioner hade fullmäktige framhållit bland annat, att i fråga örn

sättet för utseende av riksbankens styrelse en sådan ordning borde införas,

som vore ägnad att förläna bankstyrelsen största möjliga sakkunskap och

auktoritet. Varje förslag, som avsåge att bereda riksbankens ledning ökad

tillgång till ekonomiskt erfarna personer, väl förtrogna med näringslivets

förhållanden och med ekonomiska frågor i allmänhet, borde tagas under

omprövning. Man borde dock undvika en anordning, varigenom riksbankens

styrelse bleve en ekonomisk intresserepresentation. Den jämförelsevis långa

mandattiden framstode som en viktig förutsättning för att fullmäktige skulle

kunna hävda sin obundenhet gentemot olika särintressen ävensom för bevarande

av kontinuiteten inom fullmäktige. Fullmäktige, som i de tidigare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bnnkoutskottets utlåtande Nr 40.

utlåtandena, med hänvisning till rådande exceptionella förhållanden, framhållit,

att utsikterna för en god lösning av de uppställda problemen syntes

bliva större örn utredningen finge anstå, tillstyrkte nu med åberopande av

det föreliggande förändrade läget, att en allsidig utredning i motionens syfte

verkställdes. Fullmäktige ansåge vidare att ett väckt förslag om att fullmäktige

skulle vara berättigade att utse de två andre deputerade inom eller

utom sig borde föranleda en utredning av även andre deputerades åligganden

och deras ställning inom direktionen och inom fullmäktige.

En minoritet inom fullmäktige hade i särskilt yttrande framhållit, att den

mera vittomfattande utredningen rörande bland annat förstärkning av fullmäktige

sannolikt skulle utmynna i förslag till vissa grundlagsändringar,

vilka icke kunde slutligt genomföras förrän efter år 1940 förrättade nya val

till andra kammaren. Förslaget kunde dock omedelbart realiseras i den mån

det avsåge ändring av sättet för utseende av de två andre deputerade.

För egen del anförde konstitutionsutskottet i utlåtande nr 30 följande:

De former, i vilka ledningen för Sveriges riksbank tillsattes och kontrollerades,

hade framvuxit ur historiskt givna förhållanden, som knappast haft

sin motsvarighet i något annat land. Det mest utmärkande särdraget i den

svenska organisationsformen vore riksbankens karaktär av ett riksdagens

eget verk. Denna riksbankens ställning hade, såsom erfarenheten givit vid

handen, icke gjort den mindre ägnad att motstå allvarliga påfrestningar än

motsvarande institutioner i andra länder. Riksbankens ställning såsom ett

riksdagens eget verk utgjorde en i största möjliga mån betryggande garanti

för att den fritt finge utöva sina funktioner och att obehöriga inflytelser så

långt möjligt hölles borta. Riksbankschefens och övriga fullmäktiges, med

undantag av ordföranden, tillsättande direkt eller indirekt av riksdagen utgjorde

en garanti härför. Riksbankens organisation borde därför enligt utskottets

bestämda mening allt framgent byggas på dessa grunder, varigenom

bankens styrelse förhindrades bliva en ekonomisk intresserepresentation. Ej

heller Kungl. Maj:ts inflytande över eller inom riksbanken borde få gå utöver

de för närvarande i detta hänseende uppdragna gränserna. Med de begränsningar

och förbehåll, som följde av vad utskottet sålunda uttalat, funne

utskottet, att vid en allsidig och förutsättningslös utredning angående riksbanksledningens

organisation skulle kunna tänkas framkomma förslag

ägnade att skapa bättre arbetsformer än de nuvarande. Denna utredning

borde icke begränsas enbart till organisatoriska spörsmål av grundlags natur

utan även omfatta frågan om förändringar, som kunde genomföras enbart

genom ändringar i bankoreglementet.

Under åberopande av konstitutionsutskottets nämnda utlåtande anhöll

riksdagen i skrivelse nr 140, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn en allsidig

och med i berörda, av riksdagen godkända utlåtande gjorda förbehåll förutsättningslös

utredning av frågan om riksbanksledningens organisation samt

örn framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde giva

anledning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

13

Riksdagens berörda skrivelse anmäldes inför Kungl. Maj:t den 21 januari

1938. På sätt framgår av ett till fullmäktige i riksbanken från finansdepartementet

för kännedom överlämnat utdrag av protokollet över finansärenden

för samma dag anförde chefen för finansdepartementet härvid bland annat

följande:

Två frågor hade stått i förgrunden vid diskussionen av riksbanksledningens

organisation. Dels hade man framhållit lämpligheten av att den direkta

kontakten mellan bankofullmäktige och näringslivet förstärktes. Dels hade

man funnit praktiska skäl tala för att andre och eventuellt även förste deputerade

skulle kunna utses också utom fullmäktiges krets. Sättet för utseende

av förste deputeraden reglerades i grundlagen och vore av viss principiell

betydelse. Förslaget att utse andre deputerade utom fullmäktiges krets berörde

däremot en organisatorisk detaljfråga, som väl vore av praktisk vikt

men eljest utan större räckvidd. Om förslaget genomfördes, skulle förutsättningarna

för ett tillgodoseende av det mera vittutseende önskemålet om en

förstärkning av fullmäktigeinstitutionen förbättras i så måtto som det då

skulle bliva möjligt att utan minskning av riksdagsrepresentationen till fullmäktige

i riksbanken utse jämväl representanter för näringslivet.

Som av en minoritet inom fullmäktige framhållits, kunde frågan om sättet

för utseende av andre deputerade redan nu vinna sin lösning. Fullmäktige

hade tidigare vid olika tillfällen uttalat sin anslutning till förslaget, att dessa

skulle kunna väljas även utom fullmäktiges krets. När en ändring av gällande

regler härutinnan likväl icke kommit till stånd, hade detta berott därpå,

att man ansett sig böra avvakta ytterligare någon tids erfarenhet örn verkningarna

av den omläggning i riksbanksledningens organisation, som inrättandet

av befattningen som vice riksbankschef innebure. Under dessa förhållanden

syntes det lämpligast, att föreliggande organisationsfråga finge

bliva beroende av fortsatt övervägande från fullmäktiges sida. Den torde

kunna lösas fullt fristående och syntes ej påkalla, att särskild utredning genom

Kungl. Majrts försorg verkställdes.

Den vidare utredning av frågan örn bankofullmäktiges organisation varom

riksdagen gjort framställning torde utan olägenhet kunna något anstå. Frågan

saknade för närvarande omedelbar aktualitet. Skäl förelåge även att

avvakta ytterligare erfarenhet av riksbankens arbetsförhållanden under de

mera krävande penningpolitiska förhållanden, vilka närmast åberopats såsom

motiv för en organisationsförändring.

Under åberopande av det anförda hemställde departementschefen, att

Kungl. Maj:t måtte förklara, att riksdagens förevarande framställning för

närvarande ej föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Kungl. Maj:t beslöt i enlighet med departementschefens av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan.

Då utskottet delar den av chefen för finansdepartementet uttalade uppfattningen,

att frågan örn sättet för utseende av andre deputerade lämpligen

bör bliva beroende av fortsatt övervägande från bankofullmäktiges sida, får

utskottet — utan att därmed taga ställning till det i motionen framställda

förslaget — avstyrka åtgärd i anledning av densamma.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 11:58 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 maj 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling*, Holmström, Friggeråker,

Nilsson i Mölndal, Sundvik och Ohlin*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Johansson i Djursnäs och Andersson

i Lindome.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.