Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1938-05-23 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1938:60, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid folkoch

småskolor m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 8 april 1938 dagtecknad proposition nr 279, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av föredragande departementschefen

i propositionen förordats utfärda bestämmelser

dels angående ändrade pensionsvillkor för lärare vid folk- och småskolor

m. fl.,

dels ock angående förbättring av tjänstepensioner, som beviljats förutvarande

lärare vid folk- och småskolor m. fl.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag har utskottet till be

handling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena i första kammaren

under nr 337 av herr Wagnsson och den andra i andra kammaren under

nr 483 av herr Weijne, i vilka hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl

Majit måtte uttala, att vid utfärdandet av bestämmelser angående ändrade

pensionsvillkor för lärare vid folk- och småskolor m. fl. pensionsrätt även

måtte tillkomma vikarierande lärare vid folk- och småskolor».

Beträffande motiveringen för Kungl. Majits förslag och innehållet i de vid

propositionen fogade utkasten till reglementsbestämmelser samt motionärernas

förslag får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till propositionen och motionen nr I: 337.

De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av folk- och småskollärare

m. fl. återfinnas i gällande reglemente för statens pensionsanstalt

samt i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med vissa provisoriska bestämmelser

angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga

lärare vid folk- och småskolor m. fl. Genom sistnämnda kungörelse, som

gäller för tiden 1 januari—30 juni 1938, har avsetts att provisoriskt anknyta

pensionsbestämmelserna för folk- och småskollärare till den år 1937 beslutade

och från och med ingången av år 1938 ikraftträdda löneregleringen för

dessa lärare.

Bihang till riksdagens protokoll 19.18. 8 sami. Nr 60.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Vad beträffar tjänstepension äro enligt nu gällande bestämmelser pensionsberättigade

såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare vid

folk- och småskoleväsendet, däri inbegripen jämväl vikarie, som under minst

en läsmånad tjänstgör å med pensionsrätt förenad befattning och vars tjänstgöringsskyldighet

minst uppgår till 20 undervisningstimmar i veckan.

För samtliga dessa lärare gäller en pensionsålder av 60 år, och för hel

tjänstepension fordras 33 tjänstår.

Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar för det

fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående lidit av sjukdom eller

överskridit 65 års ålder — tjänstepensionsberättigad befattningshavares efterlevande

änka och arvsberättigade egna barn. Pension utgår till änka, så

länge hon lever ogift, och till barn, till dess de uppnått 21 års ålder eller

dessförinnan träda i äktenskap; barn, som vid uppnåendet av 21 års ålder är

varaktigt oförmöget till arbete, bibehåller dock pensionen.

Föredragande departementschefen har inledningsvis framhållit, att vid den

år 1937 beslutade löneregleringen för lärarpersonal vid folk- och småskoleväsendet

de för statliga civila befattningshavare vid nyreglerade verk gällande

lönebestämmelserna varit normgivande. Kostnaderna för sagda lärår

personals avlöning kures till övervägande del av statsverket. Med hänsyn

härtill hade jämväl de nya statliga pensionsbestämmelserna — sådana de utformats

i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning på den nu

lönereglerade lärarpersonalen vid folk- och småskoleväsendet.

I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering tillkallades särskilda sakkunniga,

vilka den 24 mars 1938 överlämnat en promemoria samt utkast

till reglementen dels angående tjänstepension för lärare vid folk- och småskolor,

dels angående familjepension för efterlevande till sådana lärare.

Jämlikt de sakkunniga givna direktiv har i promemorian även upptagits till

behandling frågan, huruvida en förbättring av de tjänstepensioner, som

beviljats före den 1 januari 1938 avgångna folk- och småskollärare, skulle

kunna åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning å dem av kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits

av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen, varjämte

framställning i ärendet inkommit från lärarorganisationernas sida.

Departementschefen har framhållit, att då myndigheternas yttranden över

detaljbestämmelserna ännu icke hunnit inhämtas, departementschefen förutsatte,

att allenast grunderna för de nya pensionsbestämmelserna underställdes

riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet av närmare

föreskrifter syntes, sedan riksdagen fattat sitt beslut, få ankomma på Kungl.

Maj:t.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

3

Förslaget till ordnande av i tjänst varande befattningshavares pensions
förhållanden.

1. Pensioneringens omfattning. Den nu föreliggande frågan avser ordnande

av pensionsförhållandena för befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet

den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor

äger tillämpning.

De sakkunniga, som förordat, att pensionsrätt i princip endast skall tillerkännas

ordinarie samt med dem i lönehänseende likställda befattningshavare

ävensom extra ordinarie befattningshavare, hava i ämnet anfört bland

annat följande:

Detta ståndpunktstagande innebär, att vikarierande lärare utestängas från

pensionsrätt. Även om vikariatstjänstgöring i vissa fall kan bliva mera varaktig,

har dock anställningen ej den fasta karaktär, som bör utgöra en förutsättning

för pensionsrätt. Vikariat å statlig befattning medför heller icke

i och för sig sådan rätt.

Då de sakkunniga således av principiella skäl icke kunnat förorda ett bibehållande

av pensionsrätten för vikarierande lärare, vilja de samtidigt

framhålla, att denna rätt är av relativt begränsat värde för befattningshavarna,

enär dessa ju i regel övergå till extra ordinarie eller ordinarie anställning

och därmed erhålla pensionsrätt. Under vikarietiden är pensionsrätten

av betydelse allenast i det fåtal fall, där befattningshavare avlider och

efterlämnar pensionsberältigad familj eller där invalid- eller sjukpension

skulle ifrågakomma. Där sådana fall, som här berörts, undantagsvis skulle

förekomma och de föreliggande omständigheterna äro av den art, att

tjänste- eller familjepension skäligen borde medgivas, torde — liksom i fråga

om ej pensionsberättigade statsanställda förutsatts — särskild pension få

utverkas av riksdagen.

Då det förekommer sådana växlingar i anställningsförhållandena för ickeordinarie

lärare, att en extra ordinarie lärare, som enligt de sakkunnigas

förslag skulle erhålla pensionsrätt, på grund av tjänstens indragning eller

dess besättande med ordinarie åter kan tvingas in på vikarietjänstgöring och

därvid går miste om pensionsrätten, har det synts de sakkunniga skäligt, att

i sådana fall möjligheten att erhålla pension i en eller annan form får bibehållas.

De sakkunniga vilja därför föreslå införande i pensionsreglementena

av stadganden örn att här, efter prövning av Kungl. Majit, skall kunna

medgivas pension, som örn den extra-ordinarie befattningen alltjämt innehafts.

En liknande anordning, som dock skulle bli allenast av övergångsnatur,

torde böra vidtagas med avseende å de nu anställda vikarier, som enligt

gällande bestämmelser äro tillerkända pensionsrätt. Billighetsskäl tala enligt

de sakkunnigas mening för att jämväl dessa, efter prövning av Kungl. Majit,

skola kunna tillerkännas pension med tillämpning av de för dem senast

gällande pensioneringsbestämmelserna, dock endast under förutsättning att

de mera stadigvarande fullgjort vikariatstjänstgöring. Bestämmelserna härom

torde böra meddelas i form av ett övergångsstadgande i reglementet för

statens pensionsanstalt.

Då de sakkunniga föreslagit borttagande av pensionsrätten för de vikarierande

lärarna, hava de sakkunniga förutsatt att en viss tillgodoräkning

av vikarietiden medgives, då läraren vinner pensionsberättigande befattning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Med den omfattning vikariatstjänstgöringen har vid folkskoleväsendet uppkommer

fråga om tillgodoräkning av dylik tjänstgöring i det övervägande

antalet pensionsfall. Med hänsyn härtill finna de sakkunniga erforderligt, att

en bestämmelse om generell tillgodoräkning av sådan tjänstgöring inflyter

i reglementet och att denna bestämmelse — i anslutning till stadgandet i 2

§ 2 mom. b) och c) arbetarpensionsreglementet och i överensstämmelse med

vad vid den statliga tjänstepensioneringen i övrigt regelmässigt torde medgivas

— får den innebörden, att två tredjedelar av vikarietiden tillgodoräknas

såsom tjänstår. Genom ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande torde i erforderlig

mån vara sörjt för att, trots borttagandet av pensionsrätten för vikarie,

befattningshavarna vid uppnåendet av pensionsåldern i regel skola kunna

räkna det för hel pension föreskrivna antalet tjänstår, särskilt som detta

antal nu sänkes från 33 till 30.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang framhålla, att genom utnyttjande

av gällande bestämmelser rörande anställande av extra ordinarie lärare

möjlighet synes finnas att kunna bereda en del vikarier fastare anställning

och därmed också pensionsrätt.

Statskontoret uttalar, att den pensionsrätt som hittills tillkommit vikarierande

lärare bör försvinna.

Skolöverstyrelsen har påyrkat ett bibehållande av pensionsrätten för vikarier

och därvid särskilt åberopat, att dessa måste innehava full behörighet

till motsvarande ordinarie tjänst, att tjänstgöringens omfattning och art är

densamma som för ordinarie lärare samt att vikarie åtnjuter samma lön

och lönetursrätt som extra ordinarie lärare.

Lärarorganisationerna uttala sin anslutning till de sakkunnigas förslag

i fråga om pensionsrätt för icke-ordinarie befattningshavare.

Departementschefen har anfört följande:

»Vad de sakkunniga föreslagit beträffande pensioneringens omfattning

finner jag mig böra biträda.

Visserligen kunde det med hänsyn till nu tillämpade anställningsformer

vid folk- och småskoleväsendet i och för sig synas billigt, om vikarier i vissa

fall tillerkändes pensionsrätt. Det synes emellertid, såsom också av de sakkunniga

framhållits, icke uteslutet, att en sådan fastare anställning skulle

kunna beredas i åtminstone en del av dessa fall, att pensionsrätt automatiskt

skulle vinnas. Då därjämte starka såväl principiella som praktiska skäl tala

mot pensionsrätt för vikarierna, har jag ansett mig icke böra förorda skolöverstyrelsens

härom framställda förslag. Jag får i detta sammanhang erinra,

att riksdagens revisorer påtalat det oegentliga i att — såsom hittills varit

fallet -— en lärare, som efter kanske något tiotal års tjänstetid av en eller

annan anledning lämnar undervisningsväsendet, skall kunna genom ett vikariat

under någon månad i samband med pensionsålderns inträdande förskaffa

sig en betydande ytterligare pensionsförmån.

För övrigt vill jag påpeka, att de sakkunniga genom olika av dem föreslagna

anordningar, vilka jag likaledes vill i princip biträda, sörjt för att de

genom borttagandet av pensionsrätten för vikarier uppkommande olägenheterna

i hög grad reduceras.»

I ovannämnda motion 1:337 anföres bland annat följande:

»Då det nu efter ingående utredningar befunnits skäligt tillerkänna vikarierande

lärare vid folkskoleväsendet enahanda tjänstårsrätt för uppfattning

i högre löneklass som extra ordinarie lärare, synes redan därav böra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

5

följa, att åtskillnad icke heller bör göras beträffande tjänstårsrätt för erhållande

av pension. Att vikarierna vid folkskolorna icke hava så fast anställning

som vissa vikarier vid de statliga läroanstalterna, beror icke på

tjänsternas olika värde inom ifrågavarande skolsystem utan därpå, att de

olika skoldistrikten var för sig anställa extra ordinarie och vikarier, vilket

medför, att läraren måste erhålla nytt förordnande vid övergång från ett

skoldistrikt till ett annat. Det vore under sådana förhållanden oriktigt att

tillmäta formen för anställningen en sådan betydelse, att befattningshavarens

pensionsrätt skulle göras beroende därav. Avgörandet bör i detta hänseende

liksom beträffande lönetursrätten vara de sakliga omständigheterna,

nämligen att vikarien här måste vara behörig till motsvarande ordinarie

tjänst, samt att tjänstgöringens omfattning och art är densamma för vikarierande

som för ordinarie lärare.»

2. Pensionsåldern. De sakkunniga hava erinrat, att örn civila tjänstepensionsreglementets

allmänna bestämmelser skulle tillämpas på folk- och

småskoleväsendets lärarpersonal, pensionsåldern komme att vara densamma

för manlig och kvinnlig lärare samt utgöra 60 år för småskollärare och med

dem i lönehänseende likställda lärare samt 65 år för de egentliga folkskollärarna.

De sakkunniga hava funnit en pensionsålder av 60 år för småskollärare

vara i stort sett väl avvägd.

Vad däremot folkskollärarna beträffar hava de sakkunniga funnit sig

höra göra ett avsteg från civila tjänstepensionsreglementets huvudregel och

hava på anförda skäl föreslagit en höjning av pensionsåldern för folkskollärare

allenast till 63 år.

Den föreslagna höjningen av pensionsåldern har av de sakkunniga ansetts

böra påkalla vissa övergångsanordningar. I sådant avseende hava de sakkunniga

bland annat yttrat:

Vad som framför allt dikterat de sakkunnigas ståndpunktstagande i denna

fråga vore angelägenheten av att tillse, att de nya bestämmelserna om avgångsålder

ej komme att fördröja den indragning av lärartjänster, som planerats,

samt att de ej heller vållade svårigheter för statsmakterna vid dessas

strävanden att åstadkomma balans mellan antalet tjänster, som under de

närmaste åren behövde besättas, och det antal lärare, som under samma tid

genom utexaminering från folkskoleseminarierna ställdes till förfogande

härför.

Efter samråd med skolöverstyrelsen hade de sakkunniga ansett sig böra

föreslå, att pensionsåldern bibehölles vid 60 år intill den 1 juli 1943, således

under fem år. Enär de årsklasser av lärare, som under de närmaste åren

efter år 1943 uppnådde 60 års ålder, var och en torde omfatta omkring 300

lärare, innebure vid denna tid varje höjning av pensionsåldern med ett år en

utökning av den till förfogande .stående lärarstocken med ungefär 300 lärare.

Ur nu angiven synpunkt hade det förefallit de sakkunniga ej tillrådligt

att den 1 juli 1943 genast höja pensionsåldern med tre år, utan de sakkunniga

ville — till minskande av risken för uppkomsten av ett läraröverskott

och därmed följande arbetslöshet samt till mildrande av stagnationen

i icke-ordinarie lärares befordran till ordinarie -— föreslå, att pensionsåldern

då höjdes med allenast ett år samt att därefter höjningen till 63 år genomfördes

stegvis under två tidsperioder med ett år i sänder på det sättet, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

pensionsåldern fastställdes till 62 år från den 1 juli 1946 och till 63 år från

den 1 juli 1948.

Med avseende å lärare vid statens undervisningsväsende hade genom en

i kungörelsen nr 3/1938 införd bestämmelse stadgats, att pensionsåldern inträdde

vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den såsom pensionsålder

föreskrivna levnadsåldern uppnåddes. Även för folk- och småskollärarnas

vidkommande syntes, med hänsyn till önskvärdheten av att undvika

lärarbyte under pågående lästermin, en sådan avgångsregel lämplig.

Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande såväl

pensionsålder för småskollärare och folkskollärare som tidpunkten för

pensionsålderns inträde samt jämväl biträtt vad de sakkunniga förordat i

fråga örn övergångstidens längd.

3. Pensionsunderlag. De sakkunniga hava framhållit, att då lärare vid

folk- och småskolor genom den nya löneregleringen inplacerats å den för

statens befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen gällande löneplanen

B, torde därav följa, att för dessa lärare borde såsom regel såväl i

tjänste- som familjepensionshänseende tillämpas de pensionsunderlag, som

i det statliga pensioneringssystemet gällde för motsvarande lönegrader å

nämnda löneplan, varför de sakkunniga givit sitt förslag en utformning av

sådan innebörd.

I fråga om vissa speciella pensionsunderlagsfrågor hava de sakkunniga

bland annat ansett, att det årliga lönetillägget å 450 kronor till manlig lärare

vid småskola och mindre folkskola samt manlig biträdande lärare vid

folkskolor bör inverka på pensionsunderlaget. Då lönetillägget närmast

korresponderar mot en löneförhöjning med två lönegrader, hava de sakkunniga

funnit lämpligt föreslå höjning av pensionsunderlaget i motsvarande

utsträckning. Enahanda syntes de sakkunniga böra gälla för manlig

nomadlärare vid visteskola. Lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, såväl manliga som kvinnliga, skola jämlikt beslut av

innevarande års riksdag komma i åtnjutande av ett särskilt lönetillägg, motsvarande

en löneklass. Under förutsättning att det föreslagna lönetillägget

erhölle den karaktär, att detsamma borde inverka å pensionen, borde enligt

de sakkunnigas mening en härav betingad höjning, motsvarande en lönegrad,

ske beträffande pensionsunderlaget för dessa lärare. Under samma

förutsättning borde pensionsunderlaget för lärare vid visteskola med

tjänstgöring vid byskola på nyss angivet sätt höjas med hänsyn till dylik lärare

beviljat särskilt lönetillägg, motsvarande berörda löneklasstillägg fö''- lärare vid mindre folkskolor m. fl.

Vad angår de extra ordinarie lärarna hava de sakkunniga funnit sig

sakna anledning att i reglementsutkasten medtaga de i statliga pensioneringsbestämmelserna

förekommande tabellerna, utvisande de mot olika lönegrader

svarande pensionsunderlagen och pensionsavdragen, detta av den

anledningen att vid folk- och småskoleväsendet ej finnas några extra ordinarie

befattningshavare, som äro inplacerade i bestämda lönegrader. Med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

7

utgångspunkt från de pensionsunderlag, som gälla för extra ordinarie tjänstemän

enligt 28 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet och under hänsynstagande

till de avlöningsförmåner, som utgå vid de olika lästiderna,

hava de sakkunniga upprättat förslag till pensionsunderlag för de extra

ordinarie lärarna.

Statskontoret har yttrat följande:

Ur principiell synpunkt syntes erinran visserligen kunna göras mot att

det särskilda lönetillägget å 450 kronor till manliga lärare vid småskola

m. fl. skulle påverka pensionsunderlaget. Statskontoret ville emellertid icke

motsätta sig de sakkunnigas förslag härutinnan; det syntes dock böra övervägas

om icke föreskrifterna om särskilt pensionsunderlag borde intagas i

övergångsbestämmelserna till de föreslagna pensionsreglementena. I frågan

rörande eventuellt fastställande av högre pensionsunderlag på grund av det

särskilda lönetillägg, motsvarande en löneklass, som skulle utgå till lärare vid

mindre folkskola m. fl., finge erinras, att föredragande departementschefen

under punkten 141 av åttonde huvudtiteln i 1938 års statsverksproposition

uttalat, att han komme att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag, att

dessa lärargrupper skulle under vissa förutsättningar erhålla en mera tryggad

anställning. Örn och i den mån en fastare anställningsform bereddes åt

ifrågavarande lärare, syntes de principiella invändningarna mot att för dem

medgiva ett förhöjt pensionsunderlag i väsentlig mån förminskas. Under

angivna förutsättning ville statskontoret för sin del icke motsätta sig, att

pensionsunderlaget fastställdes till en lönegrad högre än för småskollärare.

Departementschefen har anfört bland annat:

I likhet med de hörda myndigheterna ansåge sig departementschefen böra

i allt väsentligt biträda de sakkunnigas förslag.

Vad anginge frågan om en eventuell högre ställning i pensionshänseende

för lärare vid mindre folkskola m. fl. funne departementschefen det önskvärt,

att de närmare bestämmelserna örn det särskilda lönetillägget förelåge,

innan man toge slutlig ställning till frågan örn det berättigade och

lämpliga i att låta tillägget medräknas i pensionshänseende. Även anställningsformen

kunde komma att öva inflytande på frågans bedömning och

bestämmelsernas utformning. Under sådana förhållanden ansåge departementschefen

sig höra förorda, att avgörandet i frågan uppskötes, till dess

de nämnda, ännu svävande spörsmålen blivit klarlagda. Med hänsyn till

föreliggande omständigheter funne departementschefen skäl föreligga att,

därest förhöjt pensionsunderlag sedermera skulle komma att medgivas, för

de lärare av denna kategori, som dessförinnan hunne pensioneras, företaga

en retroaktiv omreglering av pensionerna.

4. Pensionsavtlrag. De sakkunniga hava föreslagit tillämpning för folkoch

småskolans lärare av civila tjänstepensionsreglementets och allmänna

familjepensionsreglementets pensionsavdrag och därvid bland de föreslagna

bestämmelserna jämväl medtagit en motsvarighet till civila tjänstepensionsreglementets

stadgande om att befattningshavare, sorn under trettio år vidkänts

pensionsavdrag eller erlagt avgift för tjänstepensionering till av staten

upprättad eller understödd pensionsfond eller pensionskassa, skall vara

befriad från pensionsavdrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

För den händelse vid den närmare utformningen av detaljföreskrifter i

ämnet svårigheter skulle yppa sig för införande av ett system med pensionsavdrag

jämväl inom folk- och småskoleväsendet, torde det böra stå öppet

för Kungl. Majit att i stället föreskriva ett system med pensionsavgifter.

De sakkunniga hade ansett sig ej böra göra något undantag från den för

civila statsförvaltningen gällande avdragsregeln. För egen del måste departementschefen

finna, att den av de sakkunniga intagna ståndpunkten vöre

följdriktig. Frågan örn ett allmänt avskaffande av den trettioåriga avdragstiden

borde vid första därför lämpliga tidpunkt upptagas till behandling,

men intill dess borde enligt departementschefens åsikt civilförvaltningens avdragsregel

tillämpas jämväl på folk- och småskollärarkåren; de därmed möjligen

förbundna administrativa olägenheterna syntes departementschefen icke

utgöra tillräckligt stöd för en saklig avvikelse från grundprincipen att den

civila statsförvaltningens pensioneringssvstem här skulle följas.

5. Detaljmotiveringar. Med avseende å den av de sakkunniga föreslagna

regeln örn reduktion i vissa fall av pensionen har departementschefen

ansett böra tagas under övervägande i samband med utfärdandet av de nya

pensionsreglementena, huruvida icke vikarierande pensionerade lärare borde

undantagas från reduktionsregelns tillämpning. Vidare har departementschefen

uttalat sig för en utvidgning av den av de sakkunniga för Kungl. Majit

föreslagna befogenheten att i vissa fall tillerkänna icke-ordinarie lärare invalid-

eller sjukpension att omfatta jämväl ålderspension, varjämte Kungl.

Majit borde äga bestämma ej blott om vederbörande skulle beredas pension

utan även, där sådant av förhållandena påkallades, avväga pensionsbeloppets

storlek efter föreliggande omständigheter. Slutligen har departementschefen

— under erinran att de nya pensioneringsbestämmelserna vore avsedda att

äga tillämpning från och med den 1 januari 1938 — tillstyrkt, att i överensstämmelse

med vad som skett vid allmänna familjepensionsreglementets tilllämpning

å delägare i av staten numera övertagna familjepensionskassor och

som ägt rum vid statens folkskolinspektörers inordnande under allmänna

familj epensionsreglementet, hittills gällande bestämmelser i fråga om

pensionsrätt åt efterlevande make, även örn äktenskapet ingåtts efter det

befattningshavaren fyllt 60 år, samt rätt för barn att uppbära pension intill

dess det uppnår 21 år fortfarande skola tillämpas beträffande änka eller

barn efter befattningshavare, som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande

hade familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt.

6. Vissa anslagsfrågor. Departementschefen har anfört bland annat:

För närvarande vore de under åttonde huvudtiteln upptagna anslagen till

bidrag till avlöning åt befattningshavare vid folk- och småskoleväsendet uppförda

nied bruttobelopp, utan avdrag för pensionsavgifter, och vid utanordningen

av statsbidrag innehölles avgifterna för att i föreskriven ordning tillgodoföras

statens pensionsanstalt. I fråga örn den statliga pensioneringen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

9

hade tillämpats ett annat förfaringssätt, i det att avlöningsanslagen uppförts

med nettobelopp, där pensionsavdragen således vore frånräknade.

I betraktande av redan vidtagna åtgärder i fråga örn reglering av de anslag,

som för budgetåret 1938/39 skulle komma att upptagas under åttonde

huvudtiteln, torde någon ändring av nuvarande förfaringssätt beträffande

redovisning av befattningshavarnas bidrag till pensioneringen ej lämpligen

böra genomföras för nämnda budgetår. De provisoriska föreskrifter,

som under nu angivna förhållanden kunde vara erforderliga, torde få

utfärdas av Kungl. Majit.

7. Kostnadsberäkningar. För belysande av den ekonomiska innebörden

av det framlagda förslaget till ändrade grunder för pensionering av folkoch

småskollärare hava genom de sakkunnigas försorg utförts vissa beräkningar

rörande blivande pensioners och pensionsavdrags belopp.

Vad först tjänstepensionerna angår har beräkning verkställts rörande den

ökning, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de

föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. Kostnadsökningarna

hava befunnits uppgå till i avrundade tal följande belopp:

1938 kronor 90,000

1939 » 460,000

1943 » 1,930,000

1948 » 1,670,000.

De sålunda angivna kostnadsökningarna utgöra emellertid bruttobelopp,

beräknade utan beaktande av den vid pensioneringens omläggning uppstående

stegringen av befattningshavarnas bidrag till pensionerna. Denna stegring

har uppskattats till ungefär 1,500,000 kronor utan och ungefär 1,200,000

kronor med hänsyn tagen till den efter 30 tjänstår inträdande befrielsen

från pensionsavdrag, och stegringen överstiger till en början kostnadsökningen

för utgående pensioner. Om, såsom för närvarande är fallet, inflytande

pensionsavgifter användas för täckande av utgifter för pensioner och

följaktligen ej fonderas, komma alltså statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen

under åren närmast efter den föreslagna omläggningen att bliva

lägre än nu.

Verkställda beräkningar beträffande kostnadsökningarna med avseende å

familjepensioneringen utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:

1938 .............................. kronor 40,006

1939 » 130,000

1943 » 500,000

1948 .............................. » 1,020,000.

Även dessa kostnadssiffror äro beräknade utan beaktande av föreslagna

ändringar beträffande befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning

av bidragen stiger dessas sammanlagda belopp med ungefär 3,040,000

kronor, men till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna

bidragsplikten skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension

blir ökningen av befattningshavarnas bidrag efter hand något mindre.

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 8 sami. Nr 60. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Om ej heller för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag

skall äga rum, kunna under den närmaste tioårsperioden statsverkets

utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt det framlagda

förslaget än enligt de äldre bestämmelserna.

Förslaget till reglering av pensioner, utgående enligt äldre

bestämmelser.

Kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension

för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

avser att reglera pensioner av äldre typ.

Enligt kungörelsen utgår dels förhöjning I, för att möjliggöra en tillämpning

av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande å äldre och nyreglerade

pensioner, dels ock förhöjning II avsedd att åstadkomma en skä

lig anpassning av de äldre pensionerna efter de pensionsunderlag, som ligga

till grund för motsvarande nyreglerade pensioner. Förhöjning I är till - lämplig å pensionerade folk- och småskollärare, medan förhöjning II för

närvarande endast är tillförsäkrad pensionerade statliga befattningshavare

och utgör i allmänhet hälften av skillnaden mellan den genom förhöjning 1

reglerade pensionen och motsvarande nyreglerad pension.

De pensioner, som enligt äldre bestämmelser utgå till förutvarande folkoch

småskollärare, kunna hänföras till följande huvudgrupper.

Genom

Genom

Grund-

reglering

pensions-

pension,

fr. o. m. år

förhöjning I

kronor

1920 förhöjd

uppbringad

till kronor

till kronor

Grupp I. Pensioner beviljade före år 1907 (för små-

skollärare före år 1909).

Folkskollärare, manlig och kvinnlig..............

750:-

1,425

1,704

Småskollärare, d:o ..............................

200: -

600

720

Grupp II. Pensioner beviljade åren 1907—1918 (för

småskollärare åren 1909—1919).

Folkskollärare:

manlig ......................................

1,013:-

1,800

2,028

kvinnlig......................................

900:-

1,650

1,908

Småskollärare, manlig och kvinnlig ..............

450: —

975

1,140

Grupp III. Pensioner beviljade efter år 1918 (för små-

skollärare efter år 1919).

Folkskollärare:

manlig........................................

2,250: —

—

2,544

kvinnlig......................................

1,875: —

—

2,112

Småskollärare:

manlig........................................

1,387:50

—

1,644

kvinnlig......................................

1,237:50

—

1,440

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

11

De sakkunniga anföra i fråga om ett tillämpande av jämväl pensionsför

höjning II å pensionerna för de före år 1938 avgångna folk- och småskollärana

bland annat följande:

Då lärarna vid folk- och småskolorna genom den beslutade löneregleringen

inordnats i det statliga lönesystemet och då genom det såsom en konsekvens

härav nu framlagda förslaget örn tillämpning å dem av det statliga

pensioneringssystemet statens medverkan till denna lärarpersonals pensionering

blir av samma omfattning som för de statliga befattningshavarna,

torde, enligt de sakkunnigas mening, föreligga såväl reella skäl som tekniska

förutsättningar för en tillämpning å nu ifrågavarande lärare jämväl av bestämmelserna

om pensionsförhöjning II.

Pensionerna skulle enligt de sakkunnigas förslag uppbringas till följande

belopp:

Ny pension för

manlig

kvinnlig

pensionär,

pensionär,

kronor

kronor

Grupp 1:

Folkskollärare ......................

2,370

2,274

Småskollärare ......................

1,512

1,320

Grupp II:

Folkskollärare ......................

2,532

2,376

Småskollärare ......................

1,722

1,530

Grupp lil:

Folkskollärare ......................

2,790

2,478

Småskollärare ......................

1,974

1,680

En utsträckt tillämpning av kungörelsen nr 280/1925 å nu nämnda pensionärsgrupper

jämväl i vad den avser pensionsförhöjning II skulle, beräknat

efter nuvarande antal pensionärer, för staten medföra, frånsett dyrtidstilllägg,

följande årskostnad:

Grupp I............................ kronor 55,000

» II............................ * 210,000

> lil............................ » 1,440,000

Summa kronor 1,705,000.

Statskontoret bar ansett, att en förutsättning för att här avsedda pensionsförbättring

medgåves utgå måste vara, att vederbörande lärare icke av skoldistriktet

erhållit någon förhöjning av författningsenligt utgående pension.

Såsom ett ofrånkomligt villkor borde fördenskull föreskrivas, att, om och i

den mån dylika kommunala pensionstillägg förekomme, här ifrågavarande

pensionstillägg skulle minskas med belopp, motsvarande sådant kommunalt

tillägg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Statens pensionsanstalt uttalar, att från den ifrågasatta regleringen borde

undantagas den, vilken av annan anledning än befattningens indragning avgått

från sin befattning med rätt till uppskjuten tjänstepension.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Då folk- och småskollärarnas löne- och pensionsförmåner till den ojämförligt

största delen skulle utgå av statsmedel, syntes det vara en naturlig

följd, att man jämväl beträffande reglering av redan utgående pensioner och

understöd tillämpade de regler, som kommit till användning med avseende

å de statligt anställda.

Även om vissa skäl talade för statskontorets förslag om att den föreslagna

pensionsförbättringen skulle minskas med belopp, motsvarande det kommunala

tillägget, ansåge departementschefen sig dock ej böra biträda detsamma.

De kommunala tilläggen, som ofta vore rörliga, utginge efter så

skiftande regler och hade rättsligt sett så olika karaktär, att reduktionsbestämmelserna

måste bliva i hög grad komplicerade, om betydande ojämnheter

vid tillämpningen skulle undvikas.

Den av statens pensionsanstalt föreslagna begränsningen av pensionsförhöjningens

tillämplighetsområde ansåge departementschefen sig däremot böra

förorda.

Förhöjningen av de äldre pensionerna torde i likhet med de nya avlönings-

och pensionsreglementena böra vinna tillämpning från och med den

1 januari 1938.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär det i propositionen

framlagda förslaget, att pensionsrätt i princip endast skulle tillerkännas ordinarie

samt med dem i lönehänseende likställda befattningshavare ävensom

extra ordinarie befattningshavare vid folk- och småskoleväsendet. Vikarierande

lärare, vilka under vissa förutsättningar hittills ägt pensionsrätt,

skulle sålunda framdeles utestängas från denna rätt. I de föreliggande motionerna

har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj.t ville uttala,

att vid utfärdandet av bestämmelser angående ändrade pensionsvillkor för

lärare vid folk- och småskolor m. fl. pensionsrätt även måtte tillkomma vikarierande

lärare. Utskottet kan ej finna annat än att det med hänsyn

till nu tillämpade anställningsformer vid folk- och småskoleväsendet i och

för sig kunde anses billigt, om vikarier i vissa fall tillerkändes pensionsrätt.

Emellertid hava såväl de för här avsedda pensionsfrågors ordnande tillkallade

sakkunniga som chefen för finansdepartementet ansett både principiella

och praktiska skäl tala mot att pensionsrätt reglementsenligt tillförsäkrades

vikarierna. En dylik rätt tillkommer ej heller vikarier inom olika

områden av statsförvaltningen, varför det tvivelsutan skulle kunna leda till

icke önskvärda konsekvenser om inom nu ifrågavarande område en regel av

antydd innebörd skulle införas i samband med att pensioneringen i övrigt

ordnas enligt för statsförvaltningen gällande grunder. Härtill kommer, att,

såsom de sakkunniga framhållit, pensionsrätten för de vikarierande lärarna

är av relativt begränsat värde, enär dessa befattningshavare före pensionsålderns

inträde i regel övergått till med pensionsrätt förenade anställningar.

Utskottet får vidare erinra att i det föreliggande förslaget ifrågasatts olika

anordningar, avsedda att reducera olägenheterna för vikarierna av pen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

13

sionsrättens borttagande. Sålunda framhålla de sakkunniga bland annat,

att där föreliggande omständigheter äro av den art, att tjänste- och familjepension

skäligen borde medgivas vikarier, särskild pension borde utverkas

av riksdagen. Utskottet får i detta sammanhang även erinra om departementschefens

uttalande att det icke syntes uteslutet, att en fastare anställning

och därmed också pensionsrätt skulle kunna beredas en del vikarier genom

utnyttjande av gällande bestämmelser rörande anställande av extra ordinarie

lärare. Utskottet hyser den förhoppningen, att den av departementschefen

sålunda angivna utvägen skall kunna visa sig framkomlig. Med hänsyn till

nu angivna förhållanden har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga

för att giva pensioneringen en större omfattning än som i propositionen ifrågasatts.

Utskottet finner sig alltså icke kunna förorda åtgärd i motionernas

syfte.

Grundlinjerna för de nya pensioneringsbestämmelserna — sådana de utformats

i propositionen — hava i övrigt icke givit utskottet anledning till

annan erinran, än att utskottet förutsätter, att vederbörande myndigheter tillse,

att befattningshavarna vid folk- och småskoleväsendet icke förflyttas

mellan olika tjänster enbart i syfte att därigenom tillförsäkra dem ökade

pensionsförmåner.

Emot förslaget om reglering av pensioner, utgående enligt äldre bestämmelser,

har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet vill dock framhålla,

att utskottet för sin del helst sett att den av statskontoret föreslagna

reduktionen av de statliga pensionstilläggen med eventuellt utgående kommunala

pensionstillägg kunnat genomföras. Departementschefen har emellertid

gentemot statskontorets förslag framhållit, att de kommunala tilläggen

utginge efter så skiftande regler och rättsligt sett hade så olika karaktär,

att de ifrågasatta reduktionsbestämmelserna måste bliva i hög grad komplicerade,

om betydande ojämnheter vid tillämpningen skulle undvikas. Med

hänsyn till vad departementschefen sålunda uttalat har utskottet icke ansett

sig kunna förorda statskontorets omförmälda förslag. Utskottet vill dock

i detta sammanhang understryka angelägenheten av att den kommunala pensioneringen

på detta område, i den mån detta är möjligt, snarast avvecklas.

Utskottet tillstyrker alltså, att bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t att i

huvudsaklig överensstämmelse med vad av föredragande departementschefen

i propositionen förordats utfärda bestämmelser med tillämpning, räknat från

och med den 1 januari 1938, angående dels ändrade pensionsvillkor för lärare

vid folk- och småskolor m. fl., dels ock förbättring av tjänstepensioner, som

beviljats förutvarande lärare vid folk- och småskolor m. fl.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1938 8 sami. Nr 60.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

att riksdagen, med avslag å motionerna I: 337 och II: 483,

må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 23 maj 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Holmström, Bjurström*, Nilsson i

Mölndal, Danielsson, Sundvik och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, Osberg*, Svedman*, Johansson i Djursnäs* och Eriksson i Sandby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

388069. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl. jämte i ämnet väc s. 1 i texten